BFS 2010:2 BKR 13

2 Allmnna regler fr brande konstruktioner 2:1 Krav

2:11 Krav i brottgrnstillstnd
2:111 Materialbrott och instabilitet Brande konstruktioner ska utformas och dimensioneras s att skerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knckning, vippning, buckling och dylikt r betryggande under konstruktionens utfrande, dess livslngd samt vid brand.
Allmnt rd Brott eller instabilitet kan ven uppkomma p grund av deformationer i undergrunden.

2:112 Stjlpning, lyftning och glidning Byggnadsverk och deras delar ska utformas och dimensioneras s att skerheten mot stjlpning, lyftning och glidning r betryggande. (BFS 2003:6). 2:113 Olyckslast och fortskridande ras Byggnadsverk ska utformas s att riskerna fr fortskridande ras r ringa. Detta fr ske genom att de utformas och dimensioneras antingen s att de kan motst olyckslast eller s att en primr skada begrnsas. Skadan fr inte medfra fortskridande ras och svr frstrelse fr ngon annan del av byggnadsverket n det primra skadeomrdet och angrnsande omrden. Srskilda tgrder behver inte vidtas fr byggnadsverk dr risken fr allvarliga olycksfall vid ett fortskridande ras r ringa eller fr byggnadsverk som r s sm att en primr skada leder till total frstrelse. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Kravet fr olyckslast och fortskridande ras gller normalt endast byggnadsverksdelar i skerhetsklass 3. Se Boverkets handbok Svngningar, deformationspverkan och olyckslast. (BFS 2003:6).

Ett trapphus som utgr den enda utrymningsvgen i en byggnad ska alltid dimensioneras fr olyckslast.
2:114 7 Skerhetsindex

Skerhetsindex, , definierat enligt SS-ISO 2394, ska fr en byggnadsverksdel vara 3,7 fr skerhetsklass 1, 4,3 fr skerhetsklass 2, 4,8 fr skerhetsklass 3.

Senaste lydelse BFS 2003:6.

BFS 2010:2 BKR 13

Vid dimensionering med hnsyn till olyckslast och risken fr fortskridande ras ska skerhetsindexet vara minst 3,1 respektive 2,3. Angivna -vrden avser referenstiden 1 r. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Angivna partialkoefficienter i brottgrnstillstnd r berknade med hnsyn till ovan angivna -vrden och baserade p en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for brende konstruktioner, 1987. Om en sannolikhetsteoretisk metod anvnds r reglerna avseende partialkoefficient vgledande. (BFS 2010:2).

2:115 Skerhetsklass Med hnsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hnfras till ngon av fljande skerhetsklasser: skerhetsklass 1 (lg), liten risk fr allvarliga personskador, skerhetsklass 2 (normal), ngon risk fr allvarliga personskador, skerhetsklass 3 (hg), stor risk fr allvarliga personskador. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Utver krav p skerhetsklass, som endast r relaterad till personskada, kan byggherren stlla hgre krav, t.ex. med hnsyn till sakskada.

Vid val av skerhetsklass ska fljande principer tillmpas. Byggnadsverksdelar fr hnfras till skerhetsklass 1, om minst ett av fljande krav r uppfyllt: personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnadsverket, byggnadsverksdelen r av sdant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medfra personskador, eller byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. Byggnadsverksdelar ska hnfras till skerhetsklass 3, om fljande frutsttningar samtidigt freligger: byggnadsverket r s utformat och anvnt att mnga personer ofta vistas i eller invid det, byggnadsverksdelen r av sdant slag att kollaps medfr stor risk fr personskador, och byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. vriga byggnadsverksdelar ska hnfras till lgst skerhetsklass 2. Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgrnstillstnd ska skerhetsklassen fr en byggnadsverksdel beaktas med hjlp av partialkoefficienten n p fljande stt: skerhetsklass 1, partialkoefficient n = 1,0, skerhetsklass 2, partialkoefficient n = 1,1, skerhetsklass 3, partialkoefficient n = 1,2. n fr sttas lika med 1,0 oavsett skerhetsklass vid dimensionering med hnsyn till brand och olyckslast och till risken fr fortskridande ras.

BFS 2010:2 BKR 13

En frutsttning fr att angivna vrden p partialkoefficienten n i skerhetsklasserna 2 och 3 enligt avsnitt 2:115 ska f utnyttjas r att dimensioneringskontroll utfrs. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Exempel p val av skerhetsklass A Tv- och flervningsbyggnader av typen bostadshus (undantaget enbostadshus), kontorshus, varuhus, sjukhus och skolor Till skerhetsklass 3 br fljande byggnadsdelar rknas: Byggnadens brande huvudsystem inklusive de byggnadsdelar, som r oundgngligen ndvndiga fr systemets stabilisering. Andra brverk, t.ex. pelare, balkar och skivor, vars kollaps innebr att bjlklagsyta >150 m2 rasar. Trappor, balkonger, loftgngar och andra byggnadsdelar som tillhr byggnadens utrymningsvgar. Till skerhetsklass 2 br fljande byggnadsdelar rknas: Bjlklagsbalkar som inte hr till skerhetsklass 3. Bjlklagsplattor. Takkonstruktion utom ltta ytbrverk av icke sprtt material. De delar av tunga yttervggskonstruktioner (massa per area 50 kg/m2) som r belgna hgre n 3,5 meter ver markytan och som inte hr till byggnadens brande huvudsystem. Infstningar till yttervggskonstruktioner som r belgna hgre n 3,5 meter ver markytan och som inte hr till byggnadens brande huvudsystem. Tunga mellanvggar (massa per area 250 kg/m2) som inte hr till byggnadens brande huvudsystem. Infstning av tunga undertak (massa per area 20 kg/m2). Trappor som inte hr till skerhetsklass 3. Till skerhetsklass 1 br fljande byggnadsdelar rknas: Ltta ytbrverk (massa per area 50 kg/m2) i yttertak av icke sprtt material. Ltta sekundra yttervggskonstruktioner av icke sprtt material. Alla sekundra yttervggskonstruktioner (t.ex. vggreglar) i byggnadens entrvning. Ltta, icke brande innervggar. Infstning av ltta undertak. Sockelbalkar som inte br en vgg i skerhetsklass 2 eller 3. Bjlklag p eller strax ver mark. B Envningsbyggnader av typen hallbyggnader, vilkas takkonstruktioner har stora spnnvidder ( 15 meter) och som anvnds fr sporthallar, utstllningshallar, samlingslokaler, varuhus, skolor och sdana industrilokaler dr mnga personer vistas Till skerhetsklass 3 br fljande byggnadsdelar rknas: Byggnadens brande huvudsystem inklusive vindfrband och stabiliserande system. Rcken till lktare och dylikt invid strre hjdskillnader och vid vilka ett stort antal personer kan vistas. Konstruktioner som br strre traverser ( 15 meter spnnvidd och 20 ton lyftkapacitet).

BFS 2010:2 BKR 13

Till skerhetsklass 2 br fljande byggnadsdelar rknas: Taksar och takpltar som inte har avstyvande eller stabiliserande funktion. sar och pltar kan hnfras till skerhetsklass 1 om de r infsta p ett sdant stt att yttertaket hnger kvar vid brott. Infstning av tunga takelement (massa per area 50 kg/m2). Tunga mellanvggar (massa per area 250 kg/m2). Tunga undertak (massa per area 20 kg/m2). Balkar fr mindre telfrar och traverser. Till skerhetsklass 1 br fljande byggnadsdelar rknas: Sekundra yttervggskonstruktioner (t.ex. vggreglar) med hgst 6 meters hjd. Ltta takelement. Ltta innervggar. Infstning av ltta undertak. Sockelbalkar som inte br en vgg i skerhetsklass 2 eller 3. Bjlklag p eller strax ver mark. C Enbostadshus och andra sm byggnader i ett eller tv vningsplan Byggnadens brande huvudsystem och trappor br hnfras till skerhetsklass 2. I vrigt kan de skerhetsklasser som anges i punkt A tillmpas. Envningsbyggnader, vilkas takkonstruktioner har sm spnnvidder (< 15 meter) och som har samma anvndning som byggnaderna enligt punkt B Byggnadens brande huvudsystem br hnfras till skerhetsklass 2. I vrigt kan de skerhetsklasser som anges i punkt B tillmpas. Byggnader som personer sllan vistas i eller invid Byggnadens brande huvudsystem br hnfras till skerhetsklass 2 och dess sekundra konstruktioner till skerhetsklass 1, svida frhllandet att personer sllan vistas i eller invid byggnaden med rimlig skerhet kan vntas best i framtiden. Alla brande byggnadsdelar fr sm byggnader som inte r strre n enbostadshus kan hnfras till skerhetsklass 1. Geokonstruktioner Skerhetsklass fr geokonstruktion beror bl.a. av ovanfrliggande konstruktion. Grundkonstruktion kan i vissa fall hnfras till lgre skerhetsklass n ovanfrliggande konstruktion.

Jrnvgsbroar Fr jrnvgsbroar och deras delar br skerhetsklasser enligt BV Bro tillmpas. (BFS 2003:6).

10

BFS 2010:2 BKR 13

2:12 Krav i bruksgrnstillstnd

Allmnt rd Utver angivna krav i bruksgrnstillstnd, som primrt endast r relaterade till skerhet och hlsa, kan byggherren stlla hgre krav t.ex. med hnsyn till utseende och komfort. Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken fr verskridande av bruksgrnstillstnd sttas till = 1,3 2,3 beroende p typ av bruksgrnstillstnd. Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elasticitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor. (BFS 2003:6).

2:121 Formndring och frskjutning Byggnadsverksdelar och deras upplag ska ha sdan styvhet att deformationer eller frskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd anvndning inte inverkar menligt p dess funktion eller skadar andra byggnadsverksdelar. Frutom den omedelbara deformationen d lasten pfrs ska ocks beaktas inverkan av lastens varaktighet och variationer, byggnadsverksdelens milj, innefattande temperatur och fuktighet, samt materialets lngtidsegenskaper. (BFS 2003:6). 2:122 Svngning Byggnadsverksdelar ska utformas s att uppkomna svngningar inte upplevs som besvrande. (BFS 2003:6). 2:123 Sprickor Byggnadsverksdelars sprickbildning ska begrnsas i den mn det r ndvndigt fr att skerstlla byggnadsverksdelens avsedda funktion och bestndighet. (BFS 2003:6).

2:13 8 Bestndighet
Byggnadsverksdelar och material som ingr i brande konstruktioner ska antingen vara naturligt bestndiga eller gras bestndiga genom skyddstgrder och underhll s att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd uppfylls under byggnadsverkets livslngd. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Ytterligare krav rrande material eller skyddstgrder med avseende p pverkan p inomhusmilj, nrmilj och mikrobiell tillvxt finns i avsnitten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR. (BFS 2010:2).

r permanent skydd inte mjligt ska frvntade frndringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid frutsatt underhllsbehov utformas s att de pverkade delarna blir tkomliga fr terkommande skyddstgrder och underhll. (BFS 2010:2).

Senaste lydelse BFS 2003:6.

11

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Med livslngd avses den vid dimensioneringen frvntade tid under vilken konstruktionen med normalt underhll uppvisar erforderlig funktionsduglighet. Om inte annat kan pvisas vara riktigare med hnsyn till byggnadsverkets art br den dimensionerande livslngden fr konstruktioner i skerhetsklass 2 och 3 vljas till minst 50 r fr byggnadsverksdelar som r tkomliga fr inspektion och underhll och 100 r fr byggnadsverksdelar som inte r tkomliga fr inspektion och underhll. Om ngon annan livslngd n de ovan angivna vljs br detta anges i bygghandlingarna. (BFS 2003:6).

2:2 Frutsttningar
2:21 Laster och lastkombinationer
De kombinationer av lasteffekt och brfrmga som ger den ogynnsammaste inverkan p en konstruktion och som kan frekomma samtidigt nr konstruktionen uppfrs eller under dess livslngd ska beaktas. Med hnsyn till lasters variation i tiden ska laster betraktas som permanenta eller variabla laster eller som olyckslaster. Laster ska betraktas som statiska eller dynamiska laster beroende p hur snabbt de pfrs och hur konstruktionen pverkas av acceleration. Laster med s mnga lastvariationer att utmattningsbrott kan upptrda ska betraktas som utmattningslaster. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Nr det gller byggnader behver normalt endast fljande laster betraktas som utmattningslast: Dynamiska krafter frn rrliga delar i maskiner. Vindlast om inverkan av vindsttar eller virvelavlsning har betydelse. Last av kranar, traverser och andra transportanordningar kan vara utmattningslast. (BFS 2003:6).

Laster som kan ge tidsberoende deformationer av betydelse ska betraktas som lngtidslast.
Allmnt rd Som lngtidslast br rknas: All permanent last. Tidsmedelvrdet, 1Qk, av variabel last fr det ogynnsammaste ret eller annan lmplig tidsperiod.

Med hnsyn till lasters frdelning i rummet, ska laster betraktas som bundna eller fria. Lastvrden ska i grligaste mn bestmmas med hjlp av statistiska metoder och med std av empiriskt erhllna resultat. Laster som kan upptrda samtidigt ska kombineras. Om sannolikheten r liten fr att de upptrder samtidigt med stora vrden behver de inte kombineras. (BFS 1998:39).

12

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Fljande laster behver normalt inte kombineras: koncentrerad last och utbredd nyttig last koncentrerad last och vanlig snlast p en konstruktion med spnnvidden < 2 meter nyttig last och vindlast p skyddsrcke nyttig last och snlast p balkong, stplatslktare, parkeringsdck och grdsbjlklag. (BFS 1998:39).

Laster, som har en gemensam orsak och som r starkt beroende av varandra och med stor sannolikhet upptrder med hga vrden samtidigt, ska rknas som en enda last med samma partialkoefficient. Det karakteristiska vrdet Gk fr en permanent last ska motsvara det vrde som med en sannolikhet av 50 % inte verskrids. Det karakteristiska vrdet Qk fr en variabel last ska fr byggnader motsvara det vrde som med en sannolikhet av 98 % inte verskrids ngon gng under ett r, dvs. 98-procentsfraktilen. Fr klimatberoende laster motsvarar detta en upprepningstid p 50 r. Om byggnadsverkets avsedda livslngd, lastens karaktr eller dimensioneringsfallet avsevrt avviker frn vad som anges i denna frfattning fr fraktiler eller upprepningstider som bttre motsvarar frutsttningarna anvndas. Det vanliga vrdet Qk fr en variabel last ska bestmmas med hnsyn till lastens variation i tiden och till lastens variationskoefficient. Nr last av inredning och personer ingr i en lastkombination ska svl den bundna som den fria lastdelen vara delar av en enda variabel last och sttas samma partialkoefficient f. Det karakteristiska vrdet Qak fr en olyckslast ska bestmmas med hnsyn till lastens art. Fr laster som inte anges i avsnitt 3 ska lastvrdet bestmmas i varje enskilt fall och enligt de principer som anges i detta avsnitt. Fr frtillverkade, brande byggnadsdelar ska vid dimensioneringen beaktas de lasteffekter som kan uppkomma vid lagring, transport, lyftning och montering. (BFS 2003:6).

2:22 Material
Vid bestmning av dimensioneringsvrdet fr en materialegenskap ska oskerheten mellan vrdet p materialegenskapen, bestmd genom materialprovning, och motsvarande vrde i den frdiga konstruktionen beaktas. Det karakteristiska vrdet ska sttas till den nedre 5-procentsfraktilen fr ett materials hllfasthetsegenskaper och fr deformationsegenskaper som pverkar brfrmgan, om inget annat anges i respektive materialavsnitt. Fr deformationsegenskaper som inte pverkar brfrmgan vljs 50-procentsfraktilen.

2:23 Mtt- och formavvikelser

Mtt- och formavvikelser ska beaktas vid dimensioneringen, om de r av betydelse fr verifiering av att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnden r uppfyllda. Hrvid fr mttavvikelser hos enskilda konstruktionsdelar och byggnadsstommar behandlas var fr sig.

13

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Om fler tryckta element samverkar, kan konstruktionens lutning berknas enligt Betonghandboken Konstruktion, avsnittet 3.4:222 respektive K18, avsnittet 18:56. (BFS 1995:18).

2:3 Dimensionering genom berkning och provning

Dimensionering ska ske genom berkning, provning eller genom ngon kombination drav. Berkning och provning fordras dock inte, om detta r uppenbart obehvligt. En frdig konstruktion har tillrcklig stadga nr ranglighet, svajning (svngningar), besvrande sprickbildningar, deformationer och dylikt frekommer i endast obetydlig omfattning. (BFS 1995:18).

2:31 Berkningsmodeller och metoder

Berkningar ska baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berkningsmodell och ingngsparametrar ska redovisas. Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, ska man ta hnsyn till detta. Vid berkning av tvngskrafter ska konstruktionens verkningsstt i aktuellt grnstillstnd beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Exempel p faktorer som br beaktas r eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning, tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer, lastexcentriciteter, samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar tidseffekter samt byggmetoder. (BFS 2003:6).

2:32 Partialkoefficientmetoden
2:321 9 Allmnt Vid dimensionering enligt partialkoefficientmetoden ska skerheten beaktas med hjlp av srskilda partialkoefficienter fr last och brfrmga. Skerheten mot verskridande av brott- eller bruksgrnstillstnd r vid partialkoefficientmetoden betryggande om fljande villkor r uppfyllt. (BFS 2003:6).

S d Rd
Dr S d = S ( Fd , f d , ad , S ) och Rd = R ( f d , ad , C , R )

(a)

Senaste lydelse BFS 2003:6.

14

BFS 2010:2 BKR 13

BETECKNINGAR index som anger dimensionerande vrde d S lasteffekt last F geometrisk parameter a

S
R f

partialkoefficient fr berkningsmodell av lasteffekt

brfrmga materialegenskap enligt avsnitt 2:323 grnsvrde, t.ex. strsta deformation fr vilket funktionskravet r C uppfyllt partialkoefficient fr berkningsmodell av brfrmga. R (BFS 2003:6).
Allmnt rd Alternativ formulering och mer generell tolkning av villkor (a) framgr av SS-ISO 2394. (BFS 2003:6).

Dimensionerande vrdet fr en last r Fd = f Fk eller Fd = f Fk

(b)

dr Fk r karakteristiskt lastvrde, lastreduktionsfaktor som multiplicerad med Fk ger vanligt lastvrde och f r en partialkoefficient enligt avsnitt 2:322. Produkten Fk ingr i lastkombinationer. Dimensionerande brfrmga eller grnsvrde i bruksgrnstillstnd Rd ska bestmmas med ledning av dimensionerande vrdet fr aktuellt material enligt avsnitt 2:323 och reglerna i avsnitten 49. Nr partialkoefficienter som baseras p samma fraktil r olika i denna frfattning och i annan klla ska vrden enligt denna frfattning anvndas vid verifiering av byggnadsverkets brfrmga och stadga.(BFS 2010:2).
Allmnt rd Exempel p ovanstende typ av kllor kan vara produkthandbcker eller produktspecifikationer. (BFS 2010:2).

2:322 Dimensionerande lastkombinationer De lastvrden som anges i avsnitt 3 ska tillmpas vid dimensionering, om inget annat kan pvisas vara riktigare. De lastkombinationer och partialkoefficienter som anges i fljande tabeller ska tillmpas fr byggnader. Fr andra byggnadsverk fr andra lastkombinationer och partialkoefficienter tillmpas frutsatt att minst samma skerhet uppns i brottoch bruksgrnstillstnd. Vrdet p variabel last ska sttas lika med noll, om detta ger en ogynnsammare lasteffekt. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Fr jrnvgsbroar br lastvrden, lastkombinationer och partialkoefficienter enligt BV Bro tillmpas. (BFS 2003:6).

15

BFS 2010:2 BKR 13

Vid dimensionering med hnsyn till utmattning fr f fr variabel last sttas till 1,0.
Tabell 2:322a Last 1 Permanent last Tyngd av byggnadsverksdelar bunden last, Gk fri last, Gk Tyngd av jord1 och vatten vid medelvattenstnd Gk Variabel last En variabel last Qk vriga variabla laster, vanligt vrde Qk
1.

Freskrivna lastkombinationer 14, tillhrande partialkoefficient f och lastvrden fr brottgrnstillstnd i allmnhet Lastkombination 2 3 4

1,0 Gk 1,0 Gk

0,85 Gk 1,0 Gk

1,15 Gk 1,0 Gk

1,0 Gk - 0,1 Gk 1,0 Gk

1,3 Qk 1,0 Qk

1,3 Qk 1,0 Qk

Betrffande jordtryck se avsnitt 3:2.

(BFS 2003:6).
Allmnt rd Lastkombination 1 r vanligtvis dimensionerande. Lastkombination 2 kan vara dimensionerande, om tyngden av en byggnadsverksdel r gynnsam och har betydelse fr konstruktionens skerhet, t.ex. vid lyftning och stjlpning av konstruktioner. Lastkombination 3 kan vara dimensionerande, om de variabla lasterna r sm i frhllande till de permanenta. Lastkombination 4 kan vara dimensionerande, om tyngdens frdelning ver konstruktionen r av vsentlig betydelse i frhllande till inverkan av vriga laster, t.ex. fr moment i bgar och momentet kring momentnollpunkter i spnnbetongbalkar. (BFS 2003:6).
Tabell 2:322b Freskrivna lastkombinationer 57, tillhrande partialkoefficient f och lastvrden fr brottgrnstillstnd vid olyckslast, vid fortskridande ras respektive vid brand 5 Permanent last Tyngd av byggnadsverksdelar, jord och vatten under medelvattenytan Gk Variabel last Alla variabla laster Qk fr vilka 0,5 fr vilka 0,25 Olyckslast En olyckslast Qak Last som fljd av brand Qak 1,0 Gk Lastkombination 6 7 1,0 Gk 1,0 Gk

Last

1,0 Qk 1,0 Qak

1,0 Qk

1,0 Qk 1,0 Qak

(BFS 2003:6).

16

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Lastkombination 5 br normalt endast tillmpas fr byggnadsverksdelar i skerhetsklass 3. (BFS 2003:6).

Lastkombination 6 ska tillmpas efter en lokal skada fr den resterande delen av konstruktionen.
Allmnt rd Den lokala skadan kan ven vara frorsakad av brand. (BFS 1998:39).

Lastkombination 7 som gller vid brand ska innehlla en termisk last Qak som antingen ska bestmmas efter standardbrandkurvan enligt avsnitt 4:2 i SS-EN 13501-2 eller p basis av energibalansmetod och med aktuell brandbelastning. Se ven avsnitt 10 och BBR avsnitt 5:8. (BFS 2005:18)
Tabell 2:322c Last Permanenta laster G k Variabel last En variabel last med karakteristiskt vrde Qk vriga variabla laster med vanligt vrde Qk Alla variabla laster med vanligt vrde Qk Freskrivna lastkombinationer 8 och 9, tillhrande partialkoefficient f och lastvrden fr en konstruktion i bruksgrnstillstnd Lastkombination 8 9 1,0 G k 1,0 Qk 1,0 Qk 1,0 G k 1,0 Qk

Lastkombination 8 ska tillmpas vid dimensionering mot permanent skada i bruksgrnstillstnd.

Allmnt rd Exempel p permanent skada r permanent nedbjning av en balk eller ett bjlklag som kan orsaka skada p andra byggnadsverksdelar eller ventyra vattenavrinningen, permanenta sprickor som kan pverka bestndigheten. Om skadeorsaken r lngtidslast utgr 1,0 Qk och erstts med 1 enligt 2:21. (BFS 2003:6).

Lastkombination 9 ska tillmpas vid dimensionering mot tillflliga olgenheter i bruksgrnstillstnd.

2:323 Dimensionerande materialvrden Dimensionerande materialvrden ska normalt bestmmas ur formeln fk fd =

(a)

fk

faktor som utnyttjas fr material vars brfrmga r beroende av fuktfrhllanden, volym under spnning och lastens varaktighet. det karakteristiska vrdet p en materialegenskap, t.ex. materialets hllfasthet eller elasticitetsmodul.

17

BFS 2010:2 BKR 13

faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den materialegenskap som erhlls genom provning och den verkliga konstruktionens materialegenskap. Om inget annat anges i respektive materialavsnitt fr sttas till 1,0. partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmningen av brfrmga. Oskerheten i berkningsmodell inkluderas normalt i m om inte annat anges i respektive materialavsnitt. partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen i brottgrnstillstnd. I bruksgrnstillstndet fr n sttas till 1,0.

m n

Enligt formel (a) i 2:321 kan fd pverka bde Sd och Rd, t.ex. vid vissa jordtrycksbelastade konstruktioner. I sdana fall fr n sttas till aktuellt vrde p den sida av olikhetstecknet dr inverkan r strst och till 1,0 p den andra sidan. Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr m sttas till 1,0 vid dimensionering fr olyckslast, med hnsyn till fortskridande ras, med hnsyn till brand och i bruksgrnstillstnd. Dimensionerande brfrmgan Rd vid brand ska i brottgrnstillstnd bestmmas enligt freskrifterna i avsnitt 10. (BFS 2003:6).

2:33 Dimensionering genom provning

Planering, utfrande och utvrdering av provning ska genomfras p sdant stt att den verkliga konstruktionen fr samma tillfrlitlighet med hnsyn till relevanta grnstillstnd och lastfrutsttningar som om dimensionering utfrts genom berkning.
Allmnt rd Vid bestmning av en konstruktions brfrmga genom provning br den karakteristiska brfrmgan definieras som den nedre 5-procentsfraktilen bestmd p 75 procents konfidensniv. Vid bestmning av en konstruktions deformationsegenskaper br det karakteristiska vrdet definieras som 50procentsfraktilen bestmd p 75 procents konfidensniv. I Boverkets handbok Dimensionering genom provning finns beskrivningar av frutsttningar, planering och genomfrande samt metoder fr bestmning av karakteristiska vrden och dimensioneringsvrden. Partialkoefficienter fr bestmning av dimensioneringsvrden ges, med undantag fr geokonstruktioner, i respektive materialavsnitt. (BFS 1995:18)

2:34 Redovisning
Brande konstruktioner ska redovisas p ritningar och i andra handlingar p sdant stt att det kan kontrolleras att kraven p brfrmga, stadga och bestndighet r uppfyllda.

18

BFS 2010:2 BKR 13

2:4 Material
Material till brande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha knda, lmpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse fr deras anvndning. (BFS 2010:2).

2:5 Projektering och utfrande

En konstruktion ska projekteras och utfras av kompetent personal p ett fackmssigt stt, projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning uppns och s att frutsatt underhll kan ske, utfras enligt upprttade bygghandlingar. Vid utfrandet ska tillses att avvikelser frn nominella mtt inte verstiger gllande toleranser. Avvikelser frn bygghandlingar eller tgrder som inte anges p ngon bygghandling, ssom hltagningar, ursparningar och slitsar, fr utfras frst sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte ventyras. Samrd ska ske i erforderlig grad med den som ansvarar fr konstruktionshandlingarna. Fr stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas. (BFS 2003:6).

2:6 Kontroll
2:61 Dimensioneringskontroll
Med dimensioneringskontroll avses i dessa freskrifter kontroll av dimensioneringsfrutsttningar, bygghandlingar och berkningar. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Denna kontroll br utfras av en person som inte tidigare deltagit i projektet. (BFS 1998:39).

2:62 10 Mottagningskontroll och utfrandekontroll

Med mottagningskontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att material och produkter har frutsatta egenskaper nr de tas emot p byggplatsen. Vid denna kontroll ska material och produkter identifieras, granskas och provas svida de inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4. Byggherren mste drutver frvissa sig om att byggproduktens egenskaper vid anvndning mjliggr uppfyllande av kraven i denna frfattning och i Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a), c) eller d) i avsnitt 1:4 innebr inte att produkten bedmts mot svenska krav p bygg-

10

Senaste lydelse BFS 2003:6.

19

BFS 2010:2 BKR 13

nadsverk i denna frfattning eller i Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), BBR, utan enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medfljer. Fr byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behver byggherren inte gra ngon egen provning av dessa egenskaper. Mottagningskontrollen kan d inskrnkas till att endast avse identifiering, kontroll av mrkning, granskning och att med ledning av produktdeklarationen avgra om byggprodukten r lmplig fr aktuell anvndning. (BFS 2010:2).

Med utfrandekontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att tidigare inte verifierbara projekteringsfrutsttningar som r av betydelse fr skerheten r uppfyllda samt att arbetet utfrs enligt gllande ritningar och andra handlingar. (BFS 2003:6).
2:621 Grundkontroll och tillggskontroll Med grundkontroll avses i dessa freskrifter den generella kontrollen av material, produkter och arbetsutfrande. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Materialspecifika regler fr grundkontroll finns i respektive materialavsnitt.

Med tillggskontroll avses i dessa freskrifter den specifika kontroll som ska ske av konstruktionsdetaljer som har avgrande betydelse fr konstruktionens brfrmga, stadga eller bestndighet, konstruktionsdetaljer med speciellt utfrande samt pverkan p omgivningen. Fr tillggskontrollen ska en plan upprttas. (BFS 2004:9).
Allmnt rd Materialspecifika regler fr tillggskontroll finns i respektive materialavsnitt.

2:63 Dokumentation
Resultaten av utfrda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhrande tgrder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse fr den frdiga konstruktionens kvalitet. (BFS 2003:6).

20