SD kan flla

regeringens
budget

Rttegng
mot Bergsjgng

FREDAGEN DEN 24 OKTOBER 2014

SIDAN 3

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

SIDAN 6

Eftermiddag: Mulet och

regnskur. Cirka 12 grader.
Sydlig vind 5 m/s.
Kvll: Mulnet och regn.
Cirka 10 grader. Sydlig
vind 7 m/s.

VDRET

VSTFRONTEN
SIDAN 2

Rst en
frestllning
fr alla

1945 -2014
Gran Johansson
REDIGERAT AV: JOAKIM WENNERSTEN

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

Gran Johansson brjade sin bana som metallarbetare p Kulan SKF och var under flera r ordfrande dr. 

24 OKTOBER 2014

Foto: TT

Gothia Cup var ett av evenemangen som Johansson la ner mycket tid p. 

Foto: TT

Gteborgskravallerna var en tung period fr Johansson. 

Foto: TT

Han transformerade
staden till en mtesplats
GTEBORG: Gran Johansson,

Socialdemokraternas starke man

i Gteborg, r dd. Han blev 69
r gammal.
En politisk epok och stor
personlighet fr Gteborg har
bokstavligen gtt i graven, sger
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Gteborgs
univeristet och styrelseledamot
i Socialdemokrater fr tro och
solidaritet.
Sjukdomen var knd sedan
lnge. Men Gran Johansson
var mn om sin integritet och
bortgngen kom drfr ovntat.
Anna Johansson, hans dotter
och ny infrastrukturminister i
regeringen, skriver p twitter:

S tog d den sista striden

slut... Och livet gr vidare men
blir aldrig detsamma igen. Tack
fr all omtanke.
Statsvetaren Ulf Bjereld,
beskriver Gran Johanssons betydelse fr Gteborg som stad:
Hans stora framgng var
sttet han frde Gteborg
genom tunga perioder, han
transformerade staden till en
modern storstad, till en mtesplats med egen karaktr.
Gteborg har verkligen ftt en
egen profil genom honom, sger
han.
I 19 R SATT Johansson som
ordfrande i stadens kommunstyrelse. Johansson brjade sin

1945
Gran fddes
31 augusti 1945
i Gamlestaden.
Han vxte upp i
en tvbarnsfamilj
Grdss mellan
Kortedala och
Bergsjn. Grans
pappa var snickare och mamman
var stderska.

1959
Gran brjade
p SKF:s industriskola.

bana som metallarbetare p

Kulan SKF och var under flera
r ordfrande dr.
2005 lmnade Johansson
socialdemokraternas styrelse
och i brjan av januari 2009
lmnade han ver ordfrandeposten i kommunstyrelsen till
Anneli Hulthn, men satt kvar
i fullmktige fram till 2011,
d mandatperioden tog slut.
UNDER SISTA ren som ordfrande kritiserade Johansson
statsminister Gran Persson
fr att partiet toppstyrdes i allt
fr hg grad.
Ulf Bjereld berttar att
Johansson hade en vilja av jrn,
men ocks en stor vrme:

Han var en vldigt publik

mnniska, enkel att prata med.
Men han valde ofta sina egna
vgar fr att f saker gjorda.
Det var inte ovanligt att han
tog beslut p informell basis,
sger Bjereld och fortstter.
Kravallerna vid toppmtet kan varit Johannsons
jobbigaste period. Det var en
vldigt sorglig hndelse fr
Gran som lskade staden s
mycket. Skadegrelsen som
uppstod tog hrt p honom.
Gran Johansson var gift,
hade tv barn. Han somnade
klockan 14.15 igr efter en tids
sjukdom. Han blev 69 r.



Twittrat om Gran
@LOSverige
Gran Johansson lmnar
ett stort tomrum efter sig
i arbetarrrelsen sger
Karl-Petter Thorwaldsson.

@UlfBjereld
Saknar Gran Johansson
mycket - srskilt hans
obndiga vgran att
betrda upptrampade
stigar.

Jonas Pettersson

1971

1988

2005

2014

Gran blir ordfrande i SKF:s

verkstadsklubb
26 r gammal.
Han r sedan
tidigare utbildad
reparatr p SKF.
Gran kom ven
in i Gteborgs
fullmktige fr
Socialdemokraterna.

Gran blir kommunsstyrelsens

ordfrande. I tv
omgngar. Frst
1988-1991 och i
andra omgngen
1994-2009.

Gran lmnar
Socialdemokraternas partistyrelse p riksplanet, p grund
av hur han och
Gteborg behandlades nr
amfibieregementet i Gteborg
lades ner.

Gran Johansson
avlider klockan
14.15 efter en
tids sjukdom.
Han blev 69 r
gammal. Han var
gift och hade tv
barn.

1975
Gran blir arbetstagarrepresentant
i SKF:s styrelse,
dr han sitter i 33
r till 2008.

1997
Gran valdes in
i verkstllande
utskottet i socialdemokraternas
partistyrelse.

2011
Gran lmnar
kommunfullmktige, d
mandatperioden
var slut.

 Klla: SR / GP

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

24 OKTOBER 2014

knt Bergsjgng infr rtta

DNA minskar
kopparstlder

Kopparledningar DNA-mrks med en

frgls spray. 
Bild: TT
GTEBORG: Hjda metallpriser

har lett till att jrnvgsrelaterade

kopparstlder har kat senaste
ren. Gteborg r det omrde
som var vrst drabbat i hela
landet, men med DNA-mrkning
har nu stlderna minskat.
Av de 349 jrnvgsrelaterade
kopparstlder som skedde frra
ret i Sverige var nstan 40
procent av dem, 131 stycken,
i Gteborgsomrdet. Kopparstlderna resulterar i stora
frseningar i tgtrafiken d en
drabbad strcka tillflligt mste
stngas ned fr reparationer.

Den kade budgeten gr att kustbevakningen kan ta tillbaka varslet i april. 

GTEBORG: Grov misshandel,

mordfrsk och frberedelser

till mord. Det r ngra av talspunkterna i det ml mot en
kriminell organisation som nu
inleds i Gteborgs tingsrtt.
Det var fullt skerhetspdrag
med polis och vakter utanfr
tingsrtten nr man idag slog
upp portarna till sal fyra dr
rttegngen utspelas under
frsta dagen. Redan i vntsalen lg en anstrngd stmning
i luften med en del htska ordutbyten mellan anhriga till
de 13 mn som str talade.
Rttssalen var full och runt
60 personer trngdes under
den medialt uppmrksammade
rttegngen.

Mlet r egentligen en sammansttning av tre separata

ml som anses hra samman,
ngot som chefsklagaren ansett ndvndigt fr att skapa en
helhetsbild av gngets aktiviteter och relationer. Mnga av de
unga mnnen knner varandra
frn skola och fotbollslag, de
r uppvxta i omrden kring
Kortedala och Bergsjn och har
allts fljts t frn unga r.
ETT AV DELMLEN som ingr i rttegngen handlar om
en misshandel riktad mot en av
brderna i den ldre falangen
av gnget. Upp till 14 personer
misstnks ha misshandlat
och frnedrat mannen. Hndelsen, som utspelade sig i

Bild: TT

ett skogsomrde vid vattentornet i Bergsjn den 20 november 2013, tros ha startat
en serie vldsaktioner mellan de tv falangerna. I mars
i r blev en man tillhrande
den yngre gruppen skjuten i
mage och brst vid rymdtorget i
Bergsjn av b.la. brodern till den
misshandlade mannen. Senare
samma r greps den 31-riga
man som tros vara gruppens
tidigare ledare brandes p en
glock 9 mm pistol, han var d
enligt polisens uppgifter p jakt
efter ngon eller ngra i utbrytargruppen fr att skjuta dem.
MED HNSYN TILL alla inblandades skerhet sker rttegngen i tv separata salar dr

en tv-monter kopplar dem samman. Det anses helt enkelt fr

riskabelt att ha talade och mlsganden i de olika mlen i
samma sal. Under frhandlingarnas frsta dag har samtliga
parter presenterats och klagarna har lagt fram sin syn p
hndelsefrloppet under de tre
olika mlen och bevis i form
av inspelade telefonsamtal och
sms har lagts fram. Det r i ett
av dessa samtal som den misshandlade mannen talar med
sin bror om en statskupp inom
organisationen.
Rttegngen pgr i sammanlagt 18 dagar och en rad
vittnen kommer att hras.
Simon Rissvik

I MARS I R DNA-mrktes
kopparledningar p jrnvgen
kring omrdet vid Olskroken.
En vtska innehllande DNA
sprutades p den stldbegrliga
metallen som gr att kopparen
kan identifieras om den skulle
bli stulen.
DNA-mrkningen r frgls
men fastnar exempelvis p
personer och klder som har
varit i kontakt med metallen.
DNA-MRKNINGEN kan inte
tvttas bort och kan sitta kvar
i flera r.
Christer Ahln, sektionschef fr ett underhllsomrde i
Gteborg hos Trafikverket,
berttade fr Sveriges Radio
att det var kopparstlder i omrdet kring Olskroken i snitt
var tredje dag innan de brjade
DNA-mrka sina ledningar.
Sedan de brjade med mrkningen har inte en enda
kopparstld frekommit.
Douglas del

kad budget fler jobb fr kustbevakningen

GTEBORG: I vras slimmades

kustbevakningens budget 150

och anstllda blev varslade.
Men i dag kom hstbudgeten
som kan innebra att de varslade
teranstlls.
I april lades vrbudgeten fram
och
kustbevakningen
blev
tvungna att varsla s mnga
som 150 stycken. Anna Lindahl
som r kommunikationschef p
Kustverket sade redan tidigt
i r att det kunde f mnga
negativa konsekvenser fr
Gteborg om varslen skulle g
igenom.

Den kade budgeten gr att kustbevakningen kan ta tillbaka varslet i april. 

Om vi inte fr mer pengar

kommer beredskapen vid oljeutslpp att minska liksom fiskerikontrollen. Vidare kan tio
kuststationer frsvinna, sa hon
till GP, den 28 februari 2014.

I dag kom hstbudgeten och

resultatet blev en kning till
Kustbevakningens budget.
Fr oss innebr detta att vi
i r fr en engngsutdelning p
56 miljoner kronor. Nsta r fr

Bild: Kustbevakningen

vi 20 miljoner kronor och efter

2016 kommer vi att ha ett kat
anslag med 67 miljoner kronor,
sger Anna.
Genom det kade tillskottet
kan Kustbevakningen nu ta

tillbaka det varslet de tvingades

till i april. De har ocks mjlighet att fortstta sin verksamhet som vanligt. Tidigare fanns
en stor risk fr en indragning i
bde fartyg och tjnster ute p
havet, vilket skulle pverka de
rddningsaktioner de har hand
om. Efter dagens besked kan de
fortstta sitt arbete.
Det knns jttesknt att
kunna ta tillbaka varslen, nu
kr vi p som vanligt, sger
Anna Lindahl.
Linna Fridh
REDIGERAT AV: LENA SBERG

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

24 OKTOBER 2014

Kemister firar mol

i gteborsk anda
GTEBORG: Idag r det inter-

nationella moldagen. Det vet

vl alla Gteborgare? Inte! De
lustiga i stan kan mjligen lta
sig inspireras av de engelsksprkiga entusiasterna. Men Ulf Benkel, aktuell med boken De bsta
ordvitsarna frn Gteborrrg! r
inte imponerad.
Moldagen hyllar den kemiska
enheten mol. Den firas rligen
den 23 oktober, frn klockan
tv minuter ver sex p morgonen och tolv timmar framt.
Rknar man ut ett tal i mol, gr
man det med den hr formeln:
6.02 x 1023. Dagen infrdes i
USA 1991 eftersom man ville
f skolbarn att bli nyfikna p
kemi.
GNGET BAKOM firandet,
National Mole Day Foundation
anvnder sig av humor fr att f
med ungdomen. Varje r har dagen ett tema. I r ld det MoleOWeen.
Gteborgaren Ulf Benkel r
gare till ordskmtskontot
@goteborrrg p twitter, och frfattare till boken De 250 bsta
ordvitsarna.

Om en mnad slpps uppfljaren, som kommer att heta De

bsta ordvitsarna frn Gteborrrg!. Vi lt honom titta p
Mole-stiftelsens teman.
Jag hoppas de r bttre p
kemi n ordvitsar! Vissa r har
de ju inte ens anstrngt sig.
ULF BENKEL TROR inte syftet
med ordvitsarna r att kemisterna ska framst som komiker.
Snarare som skna typer, som
har en gemenskap man vill tillhra.
Det finns det en lng tradition - inte minst hr i Gteborg av att man gr medvetet dliga
vitsar. Det r meningen att man
ska stna ver den totala uselheten. sger han.
Forskningen frklarar denna
tradition med att det r ett stt
att bygga gemenskap och skapa
god stmning.
- Det mer ansprkslst och
otvunget och alla kan vara med
utan att man riskerar stmningen och gemenskapen - det
r alla mot skmtet s att
sga. 


Karin Hangasmaa Selker

En med tvekan godknd ordvits, enligt Ulf Benkel som twittrar p ordvitskontot Gteborrrg.
Bild: the National Mole Day Foundation

Planer fr badplats i Frihamnen


Bild: TT
GTEBORG: Stora satsningar

har planerats fr att gra Frihamnen till en grn och tt

stadsdel med god handel och
kollektivtrafik. Just nu upphandlar lvstranden Utveckling
AB och Gteborgs stad om ider
fr en badplats i lven.

Ordvitsfrfattaren Ulf Benkel r inte imponerad av rets vitsar.

Bild: Gteborgs universitet

Teman genom ren

1991 - The Mole The Merrier
1992 - Go For The Mole
1993 - Mole Out The Barrel
1994 - An Ace In The Mole
1995 - Moledi Gras - Lngskt!
1996 - Molemorial Day - Totalt bottennapp! Det rr sig verkligen i
utkanterna av vad som kan rknas som en ordvits..
1997 - We Dig Chemistry (mullvaden r grejen hr)
1998 - Ride The Molercoaster - Det pminner ju tminstone lite om
roller coaster
1999 - Its A Mole World
2000 - Celebrate The Molennium
2001 - Molar Odyssey
2002 - Molar Reflections
2003 - Rock N Mole - Godknd med viss tveksamhet
2004 - Pi a la Mole
2005 - Moles Go Round
2006 - Mole Madness
2007 - Double Theme
2008 - Mole of Fortune
2009 - Molar Express
2010 - Moles of the Caribbean
2011 - Moles of the Round Table
2013 - Animole Kingdom
2014 - Mole-OWeen

Joel Gustafsson, inkps- och

upphandlingsansvarig p lvstranden Utveckling AB, berttar hur arbetet gr.
Det frsta steget var att
bygga den dr bastun vid Frihamnen, som man kom fram
till. Nu vill vi ta det ett steg
lngre och se vad vi kan gra
nsta r, sger Joel Gustafsson.
FRIHAMNEN R p uppgng.
Tusen nya bostder och lika
mnga arbetstillfllen ska
skapas fram till Gteborgs jubileumsr 2021. Och ett bad i
lven verkar vara ngot som de
flesta gteborgare r positiva
till.
En stor ambition r att man
ska kunna bada i Gteborg. Det
har varit aktuellt lnge, just
att ha ngon form av bad i lven, sger Joel Gustafsson.
FR ATT F HJLP med ider
p hur man ska skapa en attraktiv badplats pgr just nu
en upphandling om en konsult.
Vi har vl ider och vet hur
det r p andra stllen i landet.
Men vi frsker att inte lta oss
fastna i ngot. Vi lter konsulten, vem det nu blir, att komma
med ider och frslag s fr vi
ta stllning till det senare. Det
finns nog saker som inte vi ens
har tnkt p, sger Joel Gustafsson.
Emma Nilsson

SD kan flla regeringens budget kan bli omval

STOCKHOLM: I gr presente-

rade regeringen sitt budgetfrslag. Men redan tidigare hade

Sverigedemokraternas (SD) Mattias Karlsson antytt att partiet
kanske kan komma att g emot
frslaget. Ngot som i frlngningen kan leda till nyval.
Det var i en intervju med Dagens Industri som Sverigedemokraternas stllfretrdande
partiledare Mattias Karlsson
p torsdagen avsljade att partiet kan komma att rsta p alliansens budgetfrslag istllet.
Detta sgs inte lngre som ett
alternativ d SD:s partiledare

sjukskrev sig frra veckan och

Mattias Karlsson hoppade in.
MEN NU STR SD allts fast
vid att de kan komma att rsta
p alliansens frslag och drmed flla regeringens budget.
Enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Gteborgs universitet, r det inte
ett omjligt scenario.
Att de skulle rsta fr alliansens frslag r mjligt i och
med att Sverigedemokraterna
r ett hgerparti och att de har
rstat med dem tidigare.
Han menar dessutom att det
faktum att regeringen tvingats

REDIGERAT AV: JOAKIM WENNERSTEN/JOHANNA BODIN

gra anpassningar efter Vnsterpartiet fr att f med dem

och drmed undvika att alliansen blir fr stark, kan ha bidragit till att regeringens budget
tilltalar SD nnu mindre.
Men det r svrt att frutsga hur det hr slutar. SD sger mycket.
HAN MENAR att ett annat alternativ r att de tillsammans
med alliansen plockar ut delar
av budgeten som de sedan rstar nej till.
Om de rstar mot regeringens
budgetfrslag str vi nmligen
infr en regeringskris som kan

betyda att Lfven tvingas avg.

Men scenariot betyder inte att
mste bli nyval.
Enligt Henrik Ekengren
Oscarsson som r professor i
statsvetenskap med srskild
inriktning mot valforskning p
Gteborgs universitet r ett nyval inte troligt.
Allt talar emot det. Omvalet skulle i s fall inte hllas
frrn i februari, vilket betyder
att Sverige hade varit i ett politiskt oskert lge en lngre tid
och framfrallt r det otroligt
kostsamt.
Dessutom menar han att frtroendet fr Sverige som stabilt

internationellt hade
gtt frlorat.
Det r
mer troligt
att det blir
en annan
lsning n
ett extraval. Detta
Mattias Karlsson (SD)
eftersom
Foto: TT
bara SD
kan vara intresserade av ett sdant, om ens de, sger Henrik
Ekengren Oscarsson.
Felicia Green

GTEBORG 5

VSTFRONTEN

24 OKTOBER 2014

Pettersson och Boman har skrivit p fr

fyra respektive tre r fr IFK Gteborg.
Bild: TT

IFK vrvar
allsvenskt
GTEBORG: IFK Gteborg

vrvar frn tv allsvenska konkurrenter. Nu str det klart att

tvidabergs frsvarare och
mittfltare Tom Pettersson och
Halmstads anfallare Mikael Boman ansluter efter ssongen.
Trots att bde Socialdemokraterna och Miljpartiet infr valet sa att de ville ka idrottsanslaget fresls ingen hjning i torsdagens budgetfrslag.


BIld: TT

Ingen hjning av
idrottsanslaget
ORDFRANDEN I Riksidrottsfrbundet
(RF), Karin Mattsson Weijber, skriver p
Twitter att hon r rejlt besviken p regeringen.
Lftet frn S p 272 MSEK sveks totalt
inga ytterligare resurser till idrotten.
Men kade frvntningar.
Mattsson Weijber fr medhll frn knda svenska idrottsprofiler:
Katastrof, skriver den frre tennisstjrnan Magnus Norman, och tillgger:
som nr nn svensk vinner ngot stort,
d passar det att grna fngas p vild. Har
tappat frtroende.
Idrotten r viktig... men bara ibland.
tragiskt, skriver den frre alpinstjrnan
Thomas Fogd.
Mattsson Weijber sger p rf.se att
svensk idrott, med inflationen inrknad,
har tappat nstan 200 miljoner kronor i
statligt std jmfrt med 2008.
Redan i sin skuggbudget frra ret lo-

STOCKHOLM: Bde Socialdemokraterna

och Miljpartiet ville under valrrelsen ka

det statliga anslaget till idrotten. Men nr
regeringens budgetfrslag lades fram p
torsdagen lg idrottens anslag kvar p 1,7
miljarder kronor, uppger Radiosporten och
Riksidrottsfrbundet (RF).
I TT:s enkt infr valet uppgav Socialdemokraterna att de ville satsa 250 miljoner
kronor rligen p idrotten. Miljpartiet
sade infr valet att de ville satsa 100 miljoner kronor extra per r p idrottsaktiviteter i miljonprogramsomrden. Det
statliga idrottsstdet har legat still p 1,7
miljarder sedan 2009.Regeringen skriver
i budgetpropositionen att idrottsrrelsen
har utmaningar att fortstta arbeta aktivt med, som integrering, jmstlldhet,
matchfixning och dopning. Dremot anser
regeringen att mlet fr idrottspolitiken i
mnga delar r uppfyllda.

vade socialdemokraterna en hjning med

272 miljoner, ett lfte de har upprepat sedan dess. Drfr blir vi naturligtvis oerhrt besvikna nr vi fr det hr beskedet i
budgetpropositionen, speciellt som det inte
heller finns ngon hjning i budgetprognoserna fr de kommande ren, sger hon.
RF HAR DE SENASTE ren anvnt fonderade medel, samt minskat den egna administrationen, fr att klara situationen. Nu
r det inte lngre mjligt menar Mattsson
Weijber.
I rets budget tvingades vi skra ner
p stdet till medlemsfrbundens elitverksamhet, men skyddade medvetet den lokala barn- och ungdomsverksamheten. Men
eftersom vi inte fr ngon kning till nsta
r heller kommer det nu bli ndvndigt att
skra p freningsstdet ocks, sger hon.
TT

Blvitt har alltid funnits i mitt

hjrta och jag fr gshud bara
av att tnka p att f g in p
Gamla Ullevi samtidigt som
Snart skiner Poseidon spelas.
Helt fantastiskt och en drm,
sger Pettersson till IFK Gteborgs hemsida.
Pettersson har skrivit p fr
fyra r.
HAN KOMMER ursprungligen frn Trollhttan men slog
igenom i tvidaberg. Frra
ssongen var han utlnad till
Leuven i belgiska ligan men
kom tillbaka till Kopparvallen
i somras och har mest spelat
defensiv mittfltare.
I Gteborg ses han frmst
som mittback.
BOMAN, som tecknat trerskontrakt, har de senaste tv
ssongerna spelat i Halmstad
och innan dess tre r i Falkenberg.
HBK r en oerhrt bra
klubb och har varit perfekt fr
min fortsatta utveckling. Sedan har det vl alltid funnits
en frhoppning om att f spela med IFK Gteborg. Jag stod
i klacken och hejade p Blvitt
som pojk. Nu kom det en mjlighet och det knns som det
bsta alternativ jag kunde tnka mig, sger Boman till IFK
Gteborgs hemsida.
TT

Gothenburg Roller Derby i seriepremir

GTEBORG: Full fart, hrda tacklingar

och gemenskap. Gothenburg Roller

Derby gr sig redo fr seriepremir
mot Stockholm p lrdag.

Gothenburg Roller Derby bildades 2009.

D fanns det bara ett annat lag i Sverige
I starten var det bara fem tjejer som
var med. Nu r vi ver 70 aktiva i freningen, sger Jessica Jones som sjlv
rullar i freningen under artistnamnet
Cherryfuck.
Och det r inte bara i Gteborg som
intresset kat explosionsartat. Nu finns
det ett antal lag i Sverige och sporten
har funnits med under SM-veckan de

Gothenburg Roller Derby mter svenska mstarna Stockholm Roller Derby p lrdag.


senaste tv ren. Men det r frst nu

som det dras igng ett organiserat seriespel i Sverige och motstndet i frsta
matchen r det tuffaste mjliga.

Bild: Robert Lundberg

MAN MTER Stockholm Roller Derby,

Sveriges frsta frening och regerande
Svenska mstare. Men att det skulle
vara extra rivalitet fr att man mter

Stockholm hller Jessica inte med om.

N, det r en sdan gemenskap
inom rollerderby. Vi r alla vnner. Nr
vi r p bortamatcher s sover vi hos
varandra och efter matchen gr vi ut
och dricker l ihop. Men p plan s kommer det bli slakt sger Jessica med ett
skratt.
Och hon uppmanar alla som inte
vet vad de ska gra p lrdag att ta sig
till Angereds sporthall fr att spana in
matchen.
Det kommer bli grym stmning, bra
musik och rolig match. S det r klart
man ska g!
Robert Lundberg
REDIGERAT AV: FRIDA LUNDMARK

6 GTEBORG

VSTFRONTEN

24 OKTOBER 2014

Deltagarna i teaterpjsen Rst repeterar infr den kommande frestllningen.

Rst en teaterpjs fr
GTEBORG: Teaterpjsen Rst

r ett samarbete mellan stadsmissionen och Folkteatern som

framfrs i tv delar p Folkteatern under hsten. Hr f alla
rster hras, till och med publikens.
I Stadsmissionens lokaler p
Stigbergsleden i Gteborg str
runt 15 personer och sjunger
framfr rader av tomma stolar.
Det r mn och kvinnor, ldre,
medellders och unga. Alla
med olika bakgrunder. Det r
repetition infr tisdag, den 28:e
oktober, d frsta akten av teaterfrestllningen Rst framfrs p Rda scenen p Folkteatern. Framfr str regissrerna
Amanda Elsa Larsson och Saga
Bjrklund Jnsson och leder
slutscenen.
Frestllningen stts upp i
ett samarbete mellan Stadsmissionen, Folkteatern och

Unga folkteatern som har haft

ett pgende samarbete sedan
2010. I den hr frestllningen
ges svaret p frgan vad skulle du sga om alla lyssnade?
Det r en viktig del av scenkonsten att skapa plats fr olika mnniskor. Det finns mnga
rster och historier som inte fr
komma fram i vanliga fall, sger Amanda Elsa Larsson.
I FRSTA hand riktar sig samarbetet till stadsmissionens beskare. Stadsmissionen bestr
av olika sociala enheter bland
annat S:t Johanneskyrkan,
CrossRoads och Gatljuset. Det
r framfr allt till beskare
frn dessa stllen regissrerna
vnt sig fr att f svar p frgan.
Stadsmissionen ska ju vara
en rst fr alla som inte annars
hrs, sger Saga Bjrklund
Jnsson. Nr de bda regis-

srerna ftt idn till frestllningen och brjade stlla frgan till olika mnniskor bestod
deras roll till en brjan att helt
enkelt lyssna p svaren.

Men tanken r att alla som

vill ska f vara med, oavsett om
det r ibland, bara p repetitioner eller p sjlva frestllningen. Det finns inga krav p

Amanda och Saga, tv av deltagarna i teaterpjsen.

Foto: Cecilia Ilves

att deltagarna ska binda upp

sig heller, de dyker upp nr de
vill och kan. Drfr vet inte
regissrerna exakt vilka som
kommer att medverka p tisdag men troligtvis blir det runt
drygt femtio deltagare.
Vi vill inte utesluta ngon.
Det finns en risk att en del personer inte hade kunnat vara
med om de r tvungna att binda upp sig, sger Amanda Elsa
Larsson. Totalt har ungefr 110
personer varit med i arbetet infr frestllningen.
Alla har ju varit med och
medverkat ven om de inte
r med p tisdag, sger Saga
Bjrklund Jnsson.
REGISSRERNA BESKRIVER
pjsen mer som en show med
olika nummer och istllet fr
karaktrer med fasta repliker
har varje nummer en uppgift
att frmedla en knsla av n-

Barnhemsungarna fr upprttelse
GTEBORG: Thomas Kangers

uppmrksammade bok Stulen

barndom om de svenska barnhemmen under 192080-talet
har vckt stor debatt. Igr hll
frfattaren fredrag om sin bok
p Redbergsteatern infr en
entusiastisk publik.
Kanger
uppmrksammades
redan 2005 d hans reportageserie Stulen barndom sndes i
Dokument inifrn p Svt. En
skildring av fre detta barnhemsungar som i vuxen lder
sker upprttelse fr de verREDIGERAT AV: FRIDA LUNDMARK

grepp de utsattes fr som barn.

Dvarande socialministern
Morgan Johansson, i dag justitieminister, blev s upprrd att
han tillsatte en vanvrdsutredning bara tre veckor efter reportaget. En utredning som resulterade i den nmnd dr utsatta i dag kan ska ekonomisk
kompensation om 250000 kr.
Boken r i mycket en frdjupning av det jag tog upp i
tv-reportagen, sger Thomas
Kanger.
Ingen visste ju om detta,
inte ens politikerna. Det var en

oknd historia som ingen i dag

ifrgastter. S i det avseendet
har jag bidragit med ny kunskap i mnet.

pengarna som en oerhrd upprttelse. Det har faktiskt hjlpt

och staten har ftt betala tillbaka, s att sga.

N I DAG har man inte helt

utrett skuldfrgan menar kritiska rster. Visserligen har
staten tagit p sig kompensationsansvaret och pengar
brjat betalats ut som en upprttelse. Men det gr inte att
komma ifrn att bde frvare
och myndigheter slapp lindrigt
undan.
Mnga utsatta har sett

DOCK HAR INTE alla som

anskt om pengar ftt sin anskan beviljad d vergreppen
inte ansetts vara av tillrckligt
grov art.
Det tycker jag r fel. Man
borde infra ven en mindre
summa som betalas ut till dem
som varit med om vergrepp,
om n inte lika grova.
Erik Gthlin

Thomas Kangers hll igr fredrag om sin bok p

Redbergsteatern.

GTEBORG 7

VSTFRONTEN

24 OKTOBER 2014

Bergsjn fr kulturhus
med fokus p skapande
GTEBORG: Ett nytt kulturhus

planeras p Rymdtorget i Bergsjn. Utver det traditionella

utbudet med arrangemang,
kaf och utstllningar kommer
det ven finnas stort utrymme
fr beskarna att skapa sjlva.

Bild: Cecilia Ilves

r alla
got. Hur det ska framfras fr
de medverkande bestmma
sjlva och allt frn dans till
dikter kommer anvndas som
uttrycksstt. Publiken kommer
ocks att bjudas in till att delta.
Men frestllningen r inte
bara en teaterpjs. Rst 2014
r en blogg dr material i form
av bilder och svar p frgan publiceras kontinuerligt och bloggen ska f fortstta leva efter
att ridn gtt ner efter akt tv
den 25:e november.
Det hr r s mycket mer
n bara en teaterpjs. Tanken
r att det hr ska fortstta efter frestllningen. Vi funderar
p att skriva en bok och gra en
konstutstllning ocks, sger
Saga Bjrklund Jnsson.

- Vi vill att det ska vara en plats

fr bde kulturkonsumenter
och kulturproducenter, sger
Per Ottosson, projektledare fr
Kulturhus Bergsjn.
Redan fr tv r sedan beslutade Gteborgs fullmktige att
satsa 125 miljoner kronor p
ett kulturhus p Rymdtorget i
Bergsjn och tanken r att huset ska st klart 2018. Det r
Stadsdelsnmnden i stra Gteborg som har ftt i uppdrag
att leda arbetet och idn r att
huset ska erbjuda mjligheter
till eget skapande fr beskarna. ppna verkstder och en
studio r ngra av iderna som
finns.
PER OTTOSSON sger att
tanken p ett kulturhus i Bergsjn inte r ngot nytt utan har
funnits i minst tio r.
- Tidigare fanns huset Mngrden i omrdet. Det fungerade lite som ett kulturhus, men
revs runt 2010 d det saknades pengar fr renovering. D
bildades det olika kulturfreningar i omrdet och man brjade kolla p alternativa lsningar. Sedan kom det hr beslutet
frn Gteborgs fullmktige om
pengar till ett kulturhus och d
ville vi ta fasta p de ider som
redan fanns, sger Per Ottosson.
REDAN FRN START har man
frn projektledningens hll velat samla de gamla ider som

GTEBORG: P lrdag r det

dags fr rets omgng av gatuspelet Journey to the end of the

night. Fr tredje ret i rad kan
man vara med och spela p Gteborgs gator.
Det r som en mix av orientering, zombie apokalyps och
kanske lite jage, sger Saija
Linnajrvi, en av arrangrerna.
Alla deltagare trffas p Esperantoplatsen klockan sju p
lrdagkvll. Man fr en karta
och instruktioner om hur man
ska hitta de sex stationerna
som finns utspridda ver staden. Sedan brjar spelet. Deltagarna ger sig ivg ut i oktoberkvllen fr att leta upp alla
stationer, f bevis p att man
varit dr och sedan ta sig i ml.
Till fots eller med hjlp av kollektivtrafiken.

Bild: TT

funnits och frankra de i det

nya projektet. Dialogmten har
hllits, medborgare har kunnat lmna sina ider om vad
kulturhuset ska innehlla och
i september arrangerades ven
en kulturfestival p Rymdtorget i samband med projektet.
- Det har varit viktigt fr oss
att fnga upp ider och frankra i allt som gjorts tidigare. Vr
vision r att det ska vara s under hela processen dr vi ven
terkopplar s folk fr veta
vad hnder med min id? sger
Per Ottosson.
Rymdtorget betraktas som
Bergsjns centrum och under
2000-talet har flera satsningar och upprustningar gjorts i
omrdet. Eftersom Rymdtorget ven r omgivet av mnga
grnomrden vill man ven att

kulturhuset ska ta till vara de

mjligheter detta ger.
- Vi vill ju att huset ska ta
fasta p det som redan finns i
omrdet och inte ta ver. Det
kanske redan finns en odling
ngonstans i nrheten, och d
skulle kulturhuset kunna finnas fr att frenkla fr odlingsprojekt och liknande.
NSTA R hoppas Kulturhuset Bergsjn att det ven kommer hllas en arkitekttvling
infr byggandet av huset. D
skulle ider frn medborgardialoger frmedlas till arkitekterna som sedan tvlar om det
bsta bidraget som fr ligga till
grund fr bygget.



Matilda Carlstrm

SAMTIDIGT SOM startskottet

gr fr de tvlande slpps ett
oknt antal jgare ut ngonstans i staden.
Jgarna ska man akta sig
fr, deras ml r att ta fast s
mnga springare de kan. Blir
man tagen frvandlas man
sjlv ocks till jgare och kan
inte vara med och tvla om att
komma i ml lngre, berttar
Saija Linnajrvi.
Journey to the end of the
night spelades fr frsta gngen i San Francisco r 2006.
Sedan dess har spelet arrangerats i 23 storstder runt om
I vrlden. Fr tre r sedan bestmde sig Saija Linnajrvi fr
att arrangera spelet i Gteborg,
ihop med tv bekanta. Det blev
lyckat och sedan dess har de
arrangerat en omgng varje r.
Jag tycker att man ska vara
med fr att det r ett event som
r annorlunda frn allt annat.
Visst finns det andra orienteringsevent, men inget som detta. Hr fr man knna p att
bli jagad runt i staden, utan att
det r farligt. Och s r det ju
gratis ocks, sger Saija Linnajrvi.
FRRA RET var 233 personer med och spelade, i r vntas det bli fler. Jon Demred r
en av dem. Det r frsta gngen han ska vara med och han
har tnkt ut en taktik som han
tror kommer funka.
Jag kan rra mig vldigt
snabbt och vldigt tyst. Det har
jag ftt lra mig nr jag var
mindre och behvde smyga p
mina systrar. S jag kommer
att vara vldigt tyst och vldigt
snabb, det r min taktik, sger
Jon Demred.

Cecilia Ilves

Platsen fr det kommande Kulturhuset r Rymdtorget i stadsdelen Bergsjn.



Foto: Google Maps

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs
universitet.

Bild: Simon Schagerstrm

Gatuspel i
Gteborg

Box 710, 405 30 Gteborg

Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se

Per Ottosson r projektledare fr Kulturhus Bergsjn.

Bild: Privat

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Christian Mller
Reportrar: Matilda Carlstrm, Felicia Green,
Cecilia Ilves, Anton Bernhadsson Yttring
Webbredaktrer: Niklas Thander, Markus
Jacobsson
Ansvarig utgivare: Per Alm

Jennifer Johansson

KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Johanna Bodin
Webbredaktrer/reportrar: Jonas Pettersson,
Karin Selker
Redigerare: Lena sberg, Frida Lundmark,
Joakim Wennersten
REDIGERAT AV: FRIDA LUNDMARK