Ex-tentahfte

Utvidgad juridisk introduktionskurs

Detta tentamenskompendium innehller tentor bde frn UJIK - utvidgad

juridisk introduktionskurs (JURF12) och JIK - juridisk introduktionskurs
(JURF11).
De olika kursernas tentor skiljer sig t bde till omfattning och till svrighetsgrad.
Tentorna som tillhr juridisk introduktionskurs fungerar ngot smre som
vgledning fr hur er tenta kommer att vara upplagd men r likvl bra att
anvnda som vning under era frberedelser fr tentamen.
Vilken kurs en tenta tillhr finner ni angivet verst p tentans frsta sida, samt
vilket tillflle som tentan skrevs.
UJIK-coacherna kan inte rtta ngra ex-tentor, utan studenterna hnvisas till
typsvaren.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2010-06-06
ANVISNINGAR OCH GODA RD
Ls igenom frgan noggrant och tnk p att vara noga med att ange lagrum, i frekommande fall
med angivande av stycke eller punkt det kan vara stor skillnad i innehll mellan olika delar av
samma paragraf. Tnk ocks p att skriva klart, tydligt och kortfattat. Upprepa inte frgan och skriv
heller inte av lagtexten.
OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
LYCKA TILL!
Frga 1
Anders arbetar som busschauffr. Han har arbetat i 20 r och r omtyckt bde av passagerare och av
arbetskamrater. Hans syn blir dock allt smre. Han har en progressiv gonsjukdom och han hans syn
kommer inte att bli bttre i framtiden, om inte en ny och idag oknd behandlingsmetod dyker upp.
I samfrstnd med sin lkare har Anders skrivit till Vgverket och bett dem dra tillbaka krkortet.
Anders har ocks varit i kontakt med sin chef. Chefen r bekymrad. Det r uppenbart att Anders
inte lngre kan kra buss. Anders menar att arbetsgivaren kan ltas honom sitta i informationskuren
p busstorget. Dr kan han hjlpa mnniskor att ladda deras kort och ge dem information om
bussarna. Hon som har denna tjnst skall vara tjnstledig fr studier i tv r. Chefen r tveksam.
Hon menar att Anders kan bli lurad. Hans dliga syn gr att ohederliga mnniskor kanske lurar
honom och t.ex. ger honom en hundralapp men pstr att det r 500 kronor. Anders tycker att det
borde kunna lsas genom att han hjlper kunderna att stoppa pengar och kort i en maskin och att
maskinen - inte han - rknar pengarna. Ett annat frslag p lsning som Anders ger r att han kan
sitta p huvudkontoret och ge upplysningar per telefon, t.ex. avseende vilka bussar man kan ta om
man skall resa till olika stllen. Ngon sdan tjnst finns inte. Chefen menar att det r fr dyrt att
anstlla en person bara fr att utfra den uppgiften. Kan Anders bli uppsagd frn sitt arbete? Hur
lng uppsgningstid har han i s fall?

Typsvar:
Nr det gller uppsgningar av arbetstagare s regleras uppsgningstiden i 11 LAS. Anders
uppsgningstid r 6 mnader (2 pong).
Arbetsgivaren mste ha saklig grund fr sin uppsgning enligt 7 LAS (1 pong)
Sjukdom kan vara en saklig grund fr uppsgning men d krvs det att arbetstagaren r varaktigt
sjuk. Det r Anders. Hans gonsjukdom blir ju inte bttre. Det krvs dessutom att arbetstagaren inte
lngre kan utfra arbete av vsentlig betydelse fr arbetsgivaren (2 pong).
Anders kan inte kra buss. Frgan blir d om det finns annat arbete han kan utfra t arbetsgivaren.
Arbetsgivaren har inte saklig grund fr uppsgning om det skligen kan krvas att arbetsgivaren
omplacerar Anders till ett annat arbete enligt 7 andra stycket LAS. Sdan omplacering krver att
det finns lediga arbeten som Anders har tillrckliga kvalifikationer fr Omplacering kan ske ven till
ett vikariat om det r ndvndigt fr att undvika uppsgning. (2 pong).
Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar fr sina arbetstagare enligt 22 kap. AFL. Om det lediga
vikariatet kan erbjudas Anders genom att en maskin kps och den inte r alltfr dyr s har
arbetsgivaren en skyldighet att vidta den tgrden, fr att Anders skall kunna behlla om inte sitt
jobb s nd ett jobb hos samma arbetsgivare. Arbetsgivaren r absolut inte skyldig att inrtta en ny
tjnst t Anders (3 pong).

Frga 2
Samira driver en Pizzeria i Malm. En dag fr hon besk av en frsljare. Han berttar om de stora
frdelar som finns med fretagets katalog och internettjnst. Fr bara 10.000 per r s fr hon en
annons i telefonkatalogen, sker ngon p kombinationen pizzeria och Malm s kommer hon (och
de andra som har annons) hgst upp. Samira sger att hon skall fundera p hans frslag men att hon
nog kommer att anta det. Samira funderar. En dag kommer en rkning frn fretaget. Samira kollar
och en annons om hennes pizzeria r inne i katalogen och hon kommer hgt upp om man gr
ntskningar. Men hon menar att hon inte bestllt denna tjnst. Hon tar kontakt med fretaget. De
hvdar att hon och frsljaren ingtt ett muntligt avtal. ven om de skulle ha missfrsttt varandra
s har Samira bidragit till att detta missfrstnd uppstod. Hon har dessutom haft nytta av annonsen.
Om Samira inte betalar ngonting alls s har hon gjort en obehrig vinst p fretagets bekostnad.
Samira har ngra frgor till dig.

Kan tv parter ing denna typ av avtal muntligt?

Om hon sger att ngot muntligt avtal inte kommit till stnd medan frsljaren sger att ett
muntligt avtal kommit till stnd, vem skulle domstolen d tro p?

Om det nu skulle visa sig att ett avtal inte kommit till stnd skulle hon nd kunna vara
skyldig att betala till fretaget fr att hon haft nytta av annonsen?

Om det skulle g att visa att fretagets sljare vet att ngot avtal inte kommit till stnd har
denne d gjort sig skyldig till ett brott?

Typsvar:
Avtalslagen uppstller inget formkrav. Muntliga avtal r bindande. Anses det bevisat att avtalet har
kommit till stnd s kommer Samira att bli betalningsskyldig (2 pong).
Om Samira och frsljaren har olika uppfattning i frgan om ett avtal uppkommit eller ej s ligger
bevisbrdan p den som pstr att avtalet uppkommit. Verkar bda tala sanning s kommer allts
domstolen att tro p Samira. Frsljaren borde ha sett till att avtalet ftt en skriftlig form eller p
ngot annat stt skrat ett bevis om avtalets innehll (2 pong).
Det mest sannolika i detta fall r allts att ngot avtal inte kommit tillstnd utan att fretaget gjort
Samira en tjnst utan att ha ftt ett uppdrag. Tjnster utan uppdrag r inte uttryckligt reglerade i
lagen. Enligt allmnna principer gller som huvudregel att tjnstemottagaren inte r
betalningsskyldig. En undantagssituation kan vara om tjnstemottagen inte kunde skydda sina
intressen. T.ex. om grannen r utomlands och jag (nr jag vattnar blommorna) upptcker att ett rr
lcker och en risk fr vattenskada kan uppst om inte rrmockare genast tillkallas. Men Samira r
fullt kapabel att handla sjlv. Detta r inte en undantagssituation utan hr skall huvudregeln
tillmpas. ven om Samira har haft nytta av annonsen s r hon allts nd inte betalningsskyldig. (3
pong)
Om bolagets sljare vet att ngot avtal inte har slutits s skulle denne ha gjort sig skyldig till brottet
bedrgeri om Samira betalat fr annonsen enligt 9 kap 1 BrB. Frsljaren har vilselett Samira om
avtalet. Detta vilseledande har ftt till fljd att hon vidtagit en handling, betalat 10.000. Den r en
skada fr Samira eftersom hon inte ville kpa annonsen och en vinning fr frsljaren eftersom
dennes frsljningsresultat kar. Enligt 9 kap 11 BrB r ven frsk till bedrgeri straffbart (3
pong).

Frga 3
Britta arbetar p en restaurang. Tempot r hgt uppskruvat. Det r mnga gster och tv i
personalen har sjukskrivit sig med kort varsel. Vid ett bord sitter fyra personer. Tre av dem ter en
fin middag som bestr av raclette och dricker vin till. Den fjrde r en vn som samtalar med dem
utan att ha bestlld ngonting. Nr de tre personerna tit frdigt skall Britta ta bort raclettegrytan.
Hon ser inte att spritbrnnaren fortfarande har sprit i sig. Den brinner med en bl lga som r svr
att upptcka. Hon rkar fra grytan s att spritbrnnaren hamnar i knet p den ena matgsten.
Byxorna tar eld och mannen ger upp ett illvrl. Hastigt rycker Britta r sig en den tjocka bordsduken
och kvver elden med den. Hon rusar in i kket, hmtar is, kyler skadan och ringer ambulansen. Nr
tumultet har lagt sig visar det sig att mannen ftt en brnnskada p lret. Den skadan kommer att ta
tre till sex mnader att lka. Mannen visar sig vara ishockeyspelare i Malm IF. Han r lagets stjrna
och hller p att frhandla med NHL. Han har ftt ett erbjudande om att spela i ett NHL-lag i ett r
och d f lnen 5 miljoner kronor. Men med denna skada s har klubben dragit tillbaka
erbjudandet. MIF som rknar med att han kommer att vara i bra form nr det om 10 mnader kan
bli dags fr kvalserie erbjuder honom istllet 50.000 i mnaden som han har tackat ja till.
Nr Britta ryckte till sig duken frstrdes klder fr 8.000 kronor fr de tre matgsterna nr vin och
matrester flg omkring. Den fjrde personen som inte t har ocks ftt klder frstrda fr 3.000
kronor. Britta och restaurangchefen menar att han inte borde ha varit dr eftersom han inte tnkt ta
och att han drfr inte kan f ngon ersttning.
a)
Kan Britta bli skadestndsskyldig i denna situation?
b)
Kan hennes arbetsgivare, restaurangen, bli skadestndsskyldig?
c)
Kan ishockeyspelaren f ersttning fr det lidande som brnnskadan innebar?
d)
Kan ishockeyspelaren f ersttning fr att han inte fick ett NHL kontrakt utan istllet
tvingades ta en lgre ln i Malm IF?
e)
Kan alla som ftt sina klder frstrda f ersttning, ven han som inte tit ngot?

Typvar:
Detta handlar om ett utomobligatoriskt skadestnd. Det viktiga r inte vad som str i avtalet mellan
restaurangen och deras gster utan det viktiga r den frsiktighet som man alltid mste visa mot
andra mnniskor. Drfr kan den fjrde mannen som inte tit f sin skada ersatt p samma villkor
som vriga (1 pong).
Britta har varit vrdsls enligt 2 kap 1 SkL (kan ven utlsas ur 3 kap 1 ). ven om det var
stressigt p jobbet s borde hon ha kollat om spritbrnnaren brann och ha slckt den innan hon tog
bort raclettegrytan. Britta skulle allts i princip ha varit ansvarig fr person och sakskador som fljer
av hennes vrdsldhet (2 pong).
Men det r ingen tvekan om att Britta handlat inom sin tjnst nr hon dukade av raclettegrytan.
Enligt 4 kap 1 SkL r en arbetstagare bara skadestndsskyldig fr skador innan tjnsten om
synnerliga skl freligger. Hr freligger inga synnerliga skl. Britta har handlat helt oavsiktligt,
stressen den kvllen var skert en bidragande orsak till olyckan (2 pong).
Enligt 3 kapitlet 1 frsta punkten skall den som har arbetstagare i sin tjnst erstta personskada
och sakskada som arbetstagaren orsakar i tjnsten. Det kallas principalansvar. Restaurangen kan allts
bli ersttningsskyldig (1 pong).
Det lidande som brnnskadan ger upphov till r en personskada. Den skall ersttas (1 pong). Den
inkomstfrlust som ishockeyspelaren gr rknas ocks till personskadan enligt 5 kap 1 2 p. SkL (2
pong). Den allmnna jmkningsparagrafen 6 kap 2 kan ge ytterligare (1 pong max 10 pong p
frgan).
De skadade klderna r sakskador, de skall ocks ersttas (1 pong).

Frga 4
Mariam kper en bostadsrtt av Eva fr 1,75 miljoner. Hon sg annonsen som Eva satte in i
tidningen. Eva r lkare och sljer lgenheten fr att hon skall flytta till Ume. Eftersom Mariam r
platschef p ett byggfretag som bygger flerbostadshus ansg hon sig kompetent att bedma
lgenhetens och husets skick. Hon har underskt huset och lgenheten vid tre tillfllen. Allt hon sett
har verkat vara till full beltenhet. Bde huset och lgenheten verkar vara vlvrdade. Hon har ocks
frgat Eva om det finns ngra problem i lgenheten. Eva svarade att hon inte tror det. Det senaste
ret har hon sammanbott med sin nya man i dennes villa. Det r fr att han har ftt ett nytt arbete i
Ume som hon flyttar dit. Lgenheten har sttt tom det senaste ret. Eva har bara tittat till den d
och d. Bostadrtten sljs enligt det skriftliga avtalet i befintligt skick och drfr lgger Mariam ner
stor tid p att underska bde huset och lgenheten. Mariam betalar 1,5 miljoner p
inflyttningsdagen, de sista 250.000 skall hon erlgga nr hon bott tre mnader i lgenheten.
Nr Mariam flyttat in och bott en vecka i sin lgenhet upptcker hon kackerlackor. Nr hon
underskte huset fre inflyttningen var hon noga med att underska lgenheten i dagsljus. De flesta
brister i en lgenhet upptcks betydligt lttare i dagsljus. Men kackerlackor gmmer sig i dagsljus och
r nstan omjliga att upptcka fre mrkrets inbrott. Mariam tar kontakt med Anticimex. Det
kostar 100.000 att f lgenheten helt sanerad. Under denna sanering mste Mariam i tv veckors tid
bo ngon annanstans. Ett ngorlunda billigt hotellrum fr dessa tv veckor skulle kosta henne cirka
10.000 kronor, att ta p restaurang nr hon inte kan laga mat i lgenheten skulle ge en merkostnad
p cirka 8.000 kronor, dessutom s tycker hon att ett sdant liv r trkigt och ytterligare 10.000
borde vara en rimlig ersttning fr den ideella skada det innebr att inte kunna anvnda sin lgenhet
nr man kommer hem frn jobbet.
a)
I frsta hand vill Mariam upphva kpet. Hon r s arg ver att Eva lurat henne.
b)
I andra hand vill hon tminstone att Eva betalar saneringskostnaden och vriga kostnader
inklusive den uppskattade ideella skadan. Det smidigaste r helt enkelt att Mariam drar av dessa
belopp nr de sista 250.000 kronorna skall betalas. Det r i alla fall Mariams frslag om hvning
skulle vara omjligt.
Beskriv rttslget fr Mariam.
Observera att bostadsrttslagen eller annan speciallagstiftning INTE innehller ngra bestmmelser
av betydelse fr lsningen. Denna frga lser ni ENBART med hjlp av lagbestmmelser som finns i
kursen och i era bcker.

Typsvar:
I detta fall r kplagen den lag som r tillmplig. En bostadsrtt r ls egendom i den mening som
avses i kplagens 1 (1 pong).
Enligt 19 tredje punkten i kplagen kan en vara som sljs i befintligt skick anses felaktig om den r
i ett vsentligt smre skick n kparen med fog kunnat frutstta. Kackerlackorna r ngot som gr
att lgenheten r i ett vsentligt smre skick n Mariam kunnat frutstta (2 pong).
Mariam har underskt varan (lgenheten). Hennes underskning var noggrann och det var inte
hennes fel att kackorlackorna inte kunde upptckas vid underskningstillfllena, 20 kplagen
hindrar henne allts inte frn att beropa felet (1 pong).
Avhjlpande r den frsta pfljd som ska tillmpas vid fel i bostadsrtt enligt 34 kplagen. Det r
frst om avhjlpande inte kan ske eller inte sker inom sklig tid som prisavdrag och hvning kan
komma ifrga enligt 37 . Mariam br allts lta frst lta Eva sanera bostadsrtten. Fr hvning
gller dessutom ett dubbelt vsentlighetsrekvisit, felet skall ha varit vsentligt fr kparen och
sljaren skall ha insett det enligt 39 KpL. Dessa rekvisitet r uppfyllda. Eva visste visserligen inte
om kackerlackorna existens nr hon slde lgenheten, men hon vet att felet kackerlackor r vsentligt
fr kparen. (2 pong).
I Evas skyldighet att avhjlpa ligger att betala rkningen till Anticimex eller ngot annat bolag som
hon vljer.Vidtar hon inget avhjlpande s kan Mariam f ett prisavdrag istllet som tcker den
rkningen eller fr den delen hva avtalet (1 pong).
Merkostnaderna fr hotell och restaurangbesk r exempel p r exempel p indirekta skador enligt
kplagens 67 andra stycket punkt 2. Dessa skador uppstr fr att Mariam inte kan anvnda
lgenheten p avsett stt. Enligt 40 andra stycket skall dessa frluster bara ersttas av Eva om det
visar sig att Eva varit frsumlig. Eva kan knappast anses frsumlig bara genom att lta lgenheten st
tom i ett r. Men om hon dessutom haft mat i lgenheten trots att den inte anvnts, och i denna mat
borde ha kunnat se spr av kackerlackorna d hon stdat lgenheten, kan frsumlighet diskuteras (2
pong).
Ideella skador kan bara ersttas om det finns uttryckligt std i lag. Eva kan allts inte f ngra 10.000
fr den trivselskada som hon drabbats av d hon inte kan anvnda lgenheten (1 pong)
I detta fall var det tydligen svrt att hitta till kplagen. Den som tillmpade kplagen kunde f 10
pong ven utan att gra skillnad p den direkta skadan p lgenheten och de indirekta
fljdskadorna.
De som var i 4 kap jordabalken kunde f 7 pong, Ett sdant resonemang mste bygga p Evas
ansvar fr dolda fel om Miriam underskt lgenheten fre kpet. Det krvs ocks att man gr in p
Miriams olika ersttningsansprk och reder ut vilka som kan ersttas oberoende av Evas eventuella
frsumlighet.

Frga 5
Gran och Anita bor i en villa. En av deras nrmaste grannar och grannen vid ett hus lngre ner p
gatan har en tv meter hg mur byggd runt tomten. Tre r senare brjar Gran och Anita tycka att
en mur inte skulle vara s dumt. De ansker om bygglov och fr Nej. De verklagar till
byggnadsnmnden och fr nej ven dr. Det har nmligen varit val och blivit majoritetsskifte i
kommunen. Den nya majoriteten i byggnadsnmnden har ndrat riktlinjerna och numera tillts
enbart murar p hgst 60 centimeters hjd. Byggnadsnmndens ordfrande r heltidspolitikern Erik.
Han har frklarat fr Gran att de nya reglerna gller fr alla. Om Gran och Anita skulle f bygga
sin 2 meters mur bara fr att det redan finns tv murar p gatan med den hjden, s skulle det kunna
bli murar verallt p alla gator dr det redan finns minst en mur.
Erik frsker frklara att politik handlar om att vlja. En hg mur r bra fr villagaren men otrevlig
fr den som tar en promenad p trottoaren. Det r inget konstigt att politikerna beslutar att man
inte lngre ska f bygga sdana murar. Gran svarar d fljande:
Jag vet att det bara r de som mutar er eller annars r era vnner som fr den hr typen av
tillstnd. Men jag tnker inte muta dig. Du skall f veta att du lever!
En dag gr Erik och hans livskamrat Bengt p krogen. De har just bestllt in sin frsta l och vntar
p maten nr Gran fr syn p dem. Gran r inne p sin fjrde starkl. Nr han fr syn p Erik och
Bengt blir han rasande. Han sger med en mycket hg rst s att alla gster hr det:
Titta hr sitter bgpolitikern som bara ger bygglov till dem som mutar honom eller ingr i
rumpnissarnas ntverk. Nog r det vl fr djvligt att en person som arbetat hela livet inte har ngra
djvla rttigheter alls i det hr tjuvsamhllet
Sedan vnder han sig mot Bengt och sger
lskar du den skitstveln eller tnker du bara gra politisk karrir?
D blir Erik rasande. Han reser sig frn bordet och ger Gran en slagserie bestende av fyra
knytnvsslag mot ansiktet. Gran faller omkull. Nr han reser sig igen har Bengt stoppat Erik och
ftt honom att stta sig. Grans lpp har spruckit och brjar blda, en tand har ocks skadats. P
polisens kontor str Gran nsta dag. Han berttar om det intrffade. Han menar att Erik mste ha
insett att han var full och borde drfr inte ha tagit s illa vid sig. Gran vill att Erik skall dmas till
ett lngt fngelsestraff och tvingas betala skadestnd till Gran. Lite senare p dagen kommer ven
Erik och Bengt in. De anmler Gran. De vill att Gran dms till fngelse fr sin frfljelse av Erik.
Dessutom vill han och Bengt ha skadestnd av Gran. Erik beklagar misshandeln men menar att
Grans provokationer under lng tid gr den ursktlig. Dessutom menar att han i sin egenskap av
politiker inte kan talas fr brott i tjnsten.
a)
Har Gran gjort sig skyldig till brott, vilket eller vilka brott kan i s fall komma ifrga, kan
klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd utg?
b)
Har Erik gjort sig skyldig till brott, vilket eller vilka brott kan i s fall komma ifrga, kan
klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd utg?

Typsvar:
Under det frsta mtet p Eriks rum kan brottet frolmpning freligga. Pstende att mutor r
ndvndiga fr att f bygglov r en beskyllning om ett klandervrt beteende. Om Gran inser eller
borde inse att beskyllningen inte r sann s r bde de objektiva och subjektiva rekvisiten uppfyllda
BrB 5 kap 3 . Fngelse finns i straffskalan men bara fr grovt brott vilket det knappast r frga om.
Brottet frtal kan klagaren tala fr om mlsganden anmler brotten (det har Erik gjort), det gller
ocks myndighetsutvning, ven det rekvisitet (som kan ersttas av andra rekvisit) r allts uppfyllt.
Ett tredje rekvisit r att det finns srskilda skl frn allmn synpunkt vilket r mera tveksamt. Detta
enligt BrB 5 kap 5 (3 pong).
Beskyllningarna om mutor p krogen skulle kunna vara frtal enligt BrB 5 kap 1 eftersom de
verkar som om Gran avser att alla restauranggster skall hra honom. Dessutom r det terigen en
frolmpning som nu ocks anspelar p sexuell lggning. En annan mjlighet r att tillmpa
bestmmelserna om hets mot folkgrupp i BrB 16 kap 8 . Det r ingen tvekan om att Grans
uttalande r tnkt att krnka (uttrycka missaktning) avseende gruppen homosexuella. I detta fall r
det bara om brottet r ringa som fngelsestraff inte skall utdmas. Med tanke p att Gran uttalade
sig i ilska r brottet kanske nd ringa. Hr kan man rdda de tv fregende pongen och det finns
ven andra relevanta brott.
Erik har gjort sig skyldig till en misshandel enligt BrB 3 kap 5. Han har tillfogat Gran bde smrta
och kroppsskada och det var ocks hans avsikt med knytnvsslagen. I detta fall skall fngelse utg om
brottet inte r ringa och med tanke p slagen och skadorna s kan brottet knappast vara ringa.
Brottet r av normalgraden (2 pong).
Kommunalpolitiker r inte skyddade av den speciella talsbestmmelsen i RF 4:8. Nr Erik gick p
krogen s handlade han inte i sin egenskap av ordfrande i byggnadsnmnden. ven om en
byggnadsnmndsordfrande hade varit att jmstlla med en riksdagsman s hade Erik nd inte varit
skyddat mot tal. Utan Erik kommer att kunna talas fr misshandeln (2 pong)
Ytterligare 1 pong kan inhmtas genom diskussion kring BrB 1 kap 2 om att Grans fylla som
huvudregel inte innebr att han saknar uppst till de brott han begtt (1 pong).
(Ett annat pong) finns i att Eriks misshandel franleddes av Grans grova krnkningar av honom
och Bengt och det kan enligt 29 kapitlet 3 frsta punkten BrB medfra att straffet blir lgre n vad
som anges i BrB 3 kap 5 .
Den som gr sig skyldig till brott skall ocks betala ersttning till offren bde fr deras lidande och
fr den krnkning som brottet innebr och fr den faktiska skada som uppsttt. Tandlkarrkningen
och lidandet kan Gran allts f ersatt av Erik medan Erik och Bengt kan f sina lidanden ersatta av
Gran SkL 2 kap 1 och 3 (1 pong).
I denna frga gavs 2 pong fr att Eriks roll som politiker inte skyddar honom ven till dem som lt
bli att kommentera saken.

Frga 6
Jabar och sa blir ett par nr de precis har gtt ut gymnasiet 2002. Jabars frldrar dr i en
flygolycka 2003 och han fr rva 5 miljoner. Dessa pengar placerar han i aktier. Han r enda barnet
och frldrarna har inte upprttat ngot testamente. Nr han 2004 gifter med sa s skriver de ett
ktenskapsfrord, som de sedan registrerar dr Jabars aktier skall vara hans enskilda egendom. Direkt
efter smekmnaden sljer Jabar aktier fr 1,5 miljon. Istllet kper han en trevlig bostadsrtt p fyra
rum och kk och med en liten trdgrd. Jabar sljer aktier fr ytterligare 200.000 och kper en ny
Audi A3. Jabar jobbar natt p ett pappersbruk och har en ganska hg ln. sa som var skoltrtt
brjade jobba som vrdbitrde. sa r duktig och har ftt en mjlighet att vidareutbilda sig till
sjukskterska. Vid sidan av studiemedel fr hon ocks ett bidrag av sin arbetsgivare som visserligen
inte r s stort, men som nd r riktigt vrdefullt.
En dag kommer Jabar p sa med att vara otrogen. Det blir ett rejlt brk mellan dem. Frhllandet
gr inte att reparera. En mnad senare berttar Jabar att han vill skiljas. Han tnker flytta till
Stockholm. Han har redan satt in en annons p bde bilen och bostadsrtten. sa menar att hon
mste f ha kvar bostadsrtten. Hon har alla kompisar i omrdet och har lagt ner ett stort arbete med
den lilla trdgrden. Dessutom behver hon bilen. Bde till hennes arbete och till hennes skola r
resan med kollektivtrafik besvrlig med byten dr man kan f vnta lnge. S bilen kan Jabar inte f
slja. Jabar menar att han ger bde bilen och bostadsrtten (han r registrerad som ensam gare i
bilregistret och hos bostadsrttsfreningen) och drfr visst kan slja dem. Dessutom skulle sa inte
kunna behlla bostadsrtten, hon kan inte betala bde mnadsavgiften samt rntor och amorteringar
p det ln hon skulle behva ta om hon skulle kpa den av Jabar. sa sger att mnadsavgiften kan
hon betala ven med sin lga ln som student. Naturligtvis skulle hon inte ha rd med rntorna om
hon behvde lna 1,5-2 miljoner, inte frrn hon brjar arbeta som skterska. Men hon tycker att
hon borde f bostadsrtten utan att betala ngra pengar fr den. Idag finns det inga ln p den.
sa r din vn. Hon ber dig om rd. Hur ska hon gra nr Jabar kommer i vermorgon med en
anskan om ktenskapsskillnad som han vill att de ska lmna in gemensamt. Han har ocks med sig
ett frslag p bodelning. Bostadsrtten som nu r vrd 2 miljoner och bilen som r vrd 120.000 r
enligt Jabar hans enskilda egendom. Aktierna som nu r vrda 7 miljoner r ocks hans enskilda
egendom. Mblerna i bostadsrtten vrderar han till 80.000. Dessa har paret kpt tillsammans och
det r giftorttsgods som skall delas lika. Eftersom det r sa som varit otrogen s kan hon verkligen
inte begra ngot mer.
Kan sa medan ktenskapet bestr hindra Jabar frn att slja bilen och bostadsrtten?
Om sa kan stoppa Jabar frn att slja bilen och bostadsrtten kan hon ocks tvinga honom att
hjlpa till med kostnaderna medan ktenskapet bestr?
Kan sa hindra att ktenskapet upplses? Om sa inte kan hindra det, vad kommer d att glla efter
att ktenskapet upplses? Kan sa d begra att Jabar hjlper till med hennes boendekostnader och
andra kostnader? r det verkligen s att sa i skilsmssan bara kan f hlften av de gemensamma
mblerna medan Jabar fr hela bostaden, hela bilen och alla aktier?

Typsvar:
Huvudregeln i ktenskapsbalken r att varje make rder ver sin egendom. Det stadgas i 1 kap 3
ktB. Jabar rder allts ver den bil han ger och kan slja den. sa kan inte hindra det.
(1
pong).
Nr det gller bostaden s finns det ett frbud i ktB 7 kap 5 att slja den gemensamma bostaden.
Den spelar ingen roll att Jabar ger den och att den r enskild egendom. Den fr nd inte sljas s
lnge ktenskapet pgr (1 pong).
S lnge ktenskapet bestr har Jabar och sa underhllsplikt gentemot varandra. Om sas
inkomster inte rcker till de utgifter hon r ansvarig fr att betala och Jabar har mjlighet att hjlpa
henne s r han skyldig att ge henne de pengar hon behver ktB 6 kap 1 och 2 . Eftersom de
inte bor tillsammans kan underhllsbidrag frn Jabar utg 6 kap 6 (2 pong).
Vill Jabar men inte sa att ktenskapet skall upplsas s kan en upplsning endast ske efter en
betnketid. Betnketiden r 6 mnader enligt ktB 5 kap 2 och 3 . Nr betnketiden gtt ut skall
ktenskapet upplsas om Jabar framstller ett sdant yrkande inom ett r. Domstolen prvar inte
sklen till att ena parten vill upplsa ktenskapet (1 pong).
Nr Domstolen p Jabars yrkande frklarar ktenskapet fr upplst s r huvudregeln enligt 6 kap. 7
att vardera exmake svarar fr sin egen frsrjning. Men under en vergngstid kan den ena
exmaken ha rtt till underhll frn den andra exmaken. Det faktum att sa om ett r kommer att ha
en heltidsln igen, men nu lever p studiemedel och ett litet bidrag frn arbetsgivaren gr att ett
underhll frn Jabar under det r hon har kvar av sina studier kan vara skligt (2 pong).
Vid ktenskapsskillnad skall en bodelning genomfras. Vardera part skall behlla sin enskilda
egendom. Jabars aktier r enskild egendom enligt det ktenskapsfrord som han och sa upprttat 7
kap 2 1 p. Enligt samma lagrum 6 punkten r ven egendom som trder i aktierna stlle enskild
eftersom ngot annat inte sgs i ktenskapsfrordet. Det betyder att svl bostadsrtten som bilen
(eller pengarna som Jabar fick fr den om den redan r sld) ocks r hans enskilda egendom. Det r
bara mblerna som r giftorttsgods och ska delas. sa kommer allts att f mbler fr 40.000 i
bodelningen (2 pong).
Enligt 11 kap 8 ktB kan sa f verta bostadsrtten i bodelningen trots att den r Jabars enskilda
egendom. Eftersom Jabar skall flytta till en annan stad behver han den inte medan sa har behov av
den. Men om sa krver att f verta den mste hon erstta Jabar med dess fulla vrde. Det r allts
bara om t.ex. en bank eller hennes frldrar kan lna henne de pengar som krvs som ett vertagande
r mjligt (1 pong).
sas otrohet har ingen som helst betydelse. Det blir minuspong fr den som ger henne ett smre
utfall av den anledningen.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2010-08-22

FRGA 1
Anderssons bil sljer bde nya och begagnade bilar, dessutom r de mrkesverkstad fr VW och
Audi. Anna skall kpa en bil till sin familj (maken Juan och barnen Carlos och Sonia). Det r i slutet
av maj. Familjen har bestmt att de skall semestra den 5-15 juli p Euro Disney i Paris tillsammans
med tv andra familjer som r deras nrmaste vnner. Redan i februari bokades vernattningarna p
Eurodisney (7-14 juli). Familjens gamla bil r en Hyundai Atos. Den r mycket liten. Det gr att f
in hela familjen fr en utflykt. Men det skulle inte g att kra till Paris i den med semesterpackning
fr hela familjen.
Anna berttar fr frsljaren att de behver en strre bil till semestern (men hon berttar inte vart de
skall ka eller nr). Hon tittar p olika bilar och provkr tre bilar. Till slut bestmmer hon sig fr att
kpa en Audi A 4 kombi frn r 2000. Den har gtt 22 000 mil och kostar 40.000 kronor. Hon fr
10.000 fr familjens Hyundai och betalar 30.000 emellan. Enligt kontraktet lmnar Anderssons bil
tre mnaders garanti p begagnade bilar. Den 30 juni p kvllen dr motorn. Anna tvingas bestlla
brgning till Anderssons bil. Den kostar 3.000 kronor. Nsta dag samtalar hon med frsljaren.
Naturligtvis skall garantin glla och motorn skall lagas. P eftermiddagen den 1 juli blir Anna
uppringd av chefen p Anderssons bil. Han berttar att det som hnt r ett mycket ovanligt fel som
ingen kan lastas fr. Ett fste har lossnat och fallit ner i de rrliga delarna. Motorn r totalfrstrd
och mste bytas. De ska ta kontakt med skrothandlarna i landet och frska finna en likadan motor
som gtt 10.000 15.000 mil och transportera den till Anderssons bil och stta in den istllet. Detta
kan ta 1-2 veckor. Anna mste vidare sjlv betala brgningen och nr det gller besket i Euro
Disney kan de inte ta ngot ansvar. De har ingen bil som de kan lna ut under s lng tid. Anna
mste hyra en bil p egen bekostnad eller stlla in semestern. Ett motorbyte kommer att kosta cirka
35.000 kronor. Nr Anderssons bil tar hela den kostnaden gr de en rejl frlust p just denna bil.
Det borde Anna var tacksam fr och inte brka om smsaker. Anna tycker inte att hon brkar om
smsaker. Hon tycker det r sjlvklart att fretaget skall betala brgningskostnaden och ordna bil
under semestern. Dessutom r hon tveksam till att laga bilen genom att stta in en motor som kpts
av en skrothandlare. Chefen svarar att det vore helt orimligt att stta in en ny motor i en s gammal
bil, d skulle ju bilen bli bttre n den var nr Anna kpte den. Dessutom r nya bilmotorer ruskigt
dyra. Enligt Andersson r fretaget inte skyldigt att gra s dyra saker som motorreparationer bara
drfr att garantin rkar glla utan man gr det av vnlighetsskl (goodwill). Enligt chefen kan Anna
inte stlla ngra specifika krav p fretaget. Anna vnder sig nu till dig som lst juridik med fljande
frgor:
A.
Har chefen rtt nr denne sger att firman enligt lag inte r skyldig att reparera motorn i
denna situation? Om firman r skyldig att laga motorn r det d acceptabelt att bilfirman lagar
motorn genom att kpa en begagnad motor p skroten som man monterar in eller kan Anna krva
att motorn lagas med nya reservdelar eller att en helt ny motor stts in?
B.

r bilfirman skyldig att erstta brgningskostnaden?

C.
r bilfirman skyldig att lna ut en lmplig mellanstor bil till henne s att semestern till Euro
Disney kan genomfras som planerat eller erstta hennes hyrkostnader fr en lmplig bil?
Efter att dessa frgor lsts p ett korrekt stt terfr Anna sin bil den 18 juli. I maj nsta r gr
luftkonditionering snder totalt. Den reparationen kommer att kosta 17.000 kronor. Handlaren
menar att Anna mste betala hela reparationen eftersom det r normalt att saker gr snder p ldre
bilar. Anna stller nu fljande frga till dig?
D.
Kan handlaren vara skyldig att laga luftkonditioneringen?

TYPSVAR FRGA 1
Tillmplig lag r konsumentkplagen. Det framgr av frsta paragrafen i KKL. Anna r konsument
och sljaren r en nringsidkare (1 pong).
En garanti r ett lfte frn sljaren att produkten kommer att fungera en viss tid (se 19 KKL). Gr
varan snder inom denna tid presumerar man (man gr allts ett antagande) att felet frelg redan
nr varan avlmnades (jmf 20 a KKL). Felet i denna frga r det onormalt svaga fstet. Det r i
princip omjligt fr en sljare att visa att fstet var normalstarkt nr bilen sldes. Vid garantier fr
sljaren ansvara fr allt utom frbrukningsvaror. Det r allts ett fel i varan som sljaren ansvarar fr.
Motorn mste repareras (2 pong).
Bilen skall terstllas i det skick som kparen har rtt att frvnta sig med hnsyn till kpeavtalet.
Kparen Anna har i detta fall rtt att frvnta sig en fullgod motor som gtt 22.000 mil och r tio r
gammal. En likadan fullgod motor som gtt mindre mil n s och r ungefr lika gammal mste hon
godta. Det r helt normalt att en sdan motor kps av en skrothandlare (1 pong).
Pfljderna vid fel i varan r avhjlpande, prisavdrag, omleverans eller hvning enligt 22 KKL.
Avhjlpande eller omleverans r frstahandstgrden och hr verkar man ha kommit verens om ett
avhjlpande (se 26 KKL).
En skillnad mellan kplagen och KKL r att man i KKL inte gr skillnad mellan direkt och indirekt
skada. Huvudregeln enligt 30 KKL r att all skada erstts. Denna skada beror inte p ett hinder
utanfr sljarens kontroll. Sljaren kan kontrollera allt i en bil. ven om det r ovanligt att man
kontrollerar saker som inte brukar g snder. Det innebr allts att sljaren mste betala fr
brgningen och ven fr kostnaden fr att hyra en semesterbil. Svida inte sljaren kan lna ut en bil
(3 pong).
Nr det gller luftkonditioneringen har den avtalade garantitiden p tre mnader gtt ut. ven den
lagstadgade sexmnadersgarantin i 20 a KKL har gtt ut. Frgan om fel i varan fr d bedmas
med utgngspunkt i 16 KKL. Den bil som Anna kpt r vl gnad fr sitt ndaml. Den avviker
inte frn vad Anna med fog kunnat frutstta om bilen. En 10 r gammal bil som gtt 22.000 mil
har slitits hrt. Det r inte ovanligt att delar gr snder och mste lagas. Kan inte Anna visa att
luftkonditioneringen var felaktig redan nr hon kpte bilen (och det r nstan omjligt) s kommer
hon att f betala reparationen (3 pong).

FRGA 2
Dalila r en ambitis 16 ring. Hon vill verkligen ha ett sommarjobb. Hon brukar hjlpa sin
ensamstende pappa (som har ensam vrdnad om henne) med att handla t familjen p nrbutiken.
Varje gng hon handlar frgar hon om hon inte kan f ett sommarjobb dr. Innehavaren svarar
kanske. Han har en annan person som brukar hjlpa honom p somrarna, men det r inte skert att
den personen kan jobba denna sommar. En dag i slutet av maj tar innehavaren kontakt med Dalila.
Hon kan f arbeta 4 veckor heltid och d f lnen 65 kronor per timme. Hon skall i s fall arbeta
frn den frsta till den 29 juli. Dalila blir verlycklig. Hon och innehavaren skakar hand p
verenskommelsen.
Dalilas pappa blir inte glad. Han arbetar p LO och vet att minimilnen enligt gllande
kollektivavtal fr en 16-ring som arbetar i en privat butik r 70 kronor och ngra re per timme.
Han vill inte att hans dotter skall arbeta under denna ln. Arbetsgivarna skall inte tilltas att anvnda
den hga arbetslsheten fr att locka ungdomar att slja sitt arbete till ett lgre pris n det som anges
i kollektivavtalet. Det blir ett rejlt brk vid kksbordet. Dalila menar att hon minsann inte kan vlja
och vraka bland jobb. Hon r tvungen att ta vad som erbjuds och fem kronor mindre n
kollektivavtalets minimiln r mycket bttre n att inte ha ngot jobb alls. Pappan borde inte tvinga
henne att leva efter hans politiska vertygelse.
Pappan tar nu kontakt med dig. Han r ledsen. Han frstr hur viktigt jobbet r fr Dalila.
Samtidigt s r det just valet mellan att ta ett arbete till underpris eller g arbetsls som han menar
att ungdomar inte skall tvingas gra. Innan pappan bestmmer sig fr hur han skall gra vill han att
du hjlper honom med att analysera situationen rttsligt.
A.
r det muntliga avtal som arbetsgivaren och Dalila ingtt om arbete i fyra veckor fr lnen
65 kronor per timme bindande fr arbetsgivarens del?
B.
r det muntliga avtal som arbetsgivaren och Dalila ingtt om arbete i fyra veckor fr lnen
65 kronor per timme bindande fr Dalilas del?
C.
Kan pappan hindra Dalila frn att arbeta?
D.
Om Dalila arbetar dessa fyra veckor, kan pappan d tvinga arbetsgivaren att betala ut den
kollektivavtalade minimilnen p drygt 70 kronor om arbetsgivaren inte har kollektivavtal
med Handels?
E.
Om Dalila arbetar dessa fyra veckor kan pappan d tvinga arbetsgivaren att betala ut den
kollektivavtalade minimilnen p drygt 70 kronor om arbetsgivaren har kollektivavtal med
Handels?

TYPSVAR FRGA 2
Muntliga avtal r som huvudregel giltiga. Det finns vissa undantag dr skriftliga avtal krvs. Men
arbetsrtten r inte ett sdant undantag utan arbetsgivaren och Dalila r bundna av avtalet om man
bara ser till arbetsrtten (1 pong).
Enligt 9 kap 1 FB fr Dalila inte ta sig frpliktelser om inte ngot undantag r tillmpligt p
hennes situation. I 9 kap 2 hnvisas till 6 kapitlet och i det kapitlets 12 ser vi att hon endast kan
ing avtal om anstllning om hennes vrdnadshavare samtycker. Ngot samtycke har pappan inte
lmnat och utan samtycke inget avtal. Dalila r allts inte bunden av avtalet (2 pong).
Arbetsgivaren kan frntrda avtalet innan Dalilas far hunnit godknna det om han inte knde till att
Dalila var underrig eller om han hade anledning att tro att hon hade sin pappas tillstnd att ska
jobbet enligt 9 kap 6 FB (2 pong).
Pappan kan hindra Dalila frn att arbeta i denna situation. Han r Dalilas vrdnadshavare.
Situationen att pappan av fackliga politiska skl tycker att lnen r fr lg r inte specialreglerad utan
den allmnna regeln om att frlders tillstnd krvs gller (1 pong).
P arbetsrttens omrde finns ingen lagreglerad minimiln. Om ngot kollektivavtal inte gller s r
lnesttningen i princip fri. Det kan allts inte uppst ngra rttsliga problem om arbetsgivaren
betalar ut lnen 65 kronor per timme (2 pong). Dremot kan fackfreningen kanske vidta
stridstgrder, t.ex. en blockad fr att tvinga fram ett kollektivavtal.
Om det finns ett kollektivavtal s r det tvingande enbart avseende medlemmarna i den fackfrening
som undertecknat avtalet. Om Dalila r medlem i fackfreningen (hon kan ju g med innan arbetet
brjar) s kan hennes pappa hjlpa henne att med std av 26-27 MBL f ut den kollektivavtalade
minimilnen. Men om hon inte r medlem gller den avtalade lnen mellan henne och arbetsgivaren
(2 pong).
Sedan r det en annan sak att fackfreningen (Handels) kan begra skadestnd av arbetsgivaren om
denne betalar ut lgre lner n denne i kollektivavtalet frbundit sig att utbetala.

FRGA 3
Anders r kristen men mycket kritisk mot svenska kyrkan. Tillsammans med kamraterna Ibrahim
och Kerstin bildar han en ny frsamling som heter Guds lrjungar. De antar stadgar och utser
Anders till ordfrande och Ibrahim till kassr. Kerstin blir vanlig styrelsemedlem. Freningens
medlemsantal stiger s smningom till 8 medlemmar utver de tre styrelseledamterna. De trffas
hemma hos varandra varje sndag och Anders hller d predikningar ver olika bibelstllen.
Anders har drmt om att bli framgngsrik vckelsepredikant. Han vill nu infrskaffa en husbil fr att
ka runt med den och predika p gator och torg. En husbil som kan rymma 5 personer (fem av de
totalt 11 medlemmarna r beredda att flja med) kostar drygt en miljon. De bidrag som de 11
medlemmarna ger varje mnad skulle inte rcka till rntor och amorteringar. Det tycker inte Anders
r ngot problem. Genom vckelseturnn s kommer de att vrva nya medlemmar och deras bidrag
kommer att betala bussen.
A.
r freningen Guds lrjungar en sjlvstndig juridisk person som har rtt att g till en bank
och i eget namn lna drygt en miljon kronor?
B.
Om freningen inte kan terbetala ln eller rntor kommer d styrelsemedlemmarna eller de
vriga tta medlemmarna att tvingas anvnda sina egna pengar fr att tcka skulden?
Freningen fr sitt ln (Anders gick i borgen och lmnade inteckningar i sin fastighet som skerhet)
och man ger sig ut p turn. P torgen s stannar mnga och lyssnar p sngerna. Predikningarna
mste vara kortare n tv minuter fr att inte hrarna skall frsvinna igen. Mnga verkar
intresserade men ingen har betalat in bidrag till Guds lrljungar p de inbetalningskort som delas ut.
I samband med torgmten samlar man ocks in pengar till ett barnhem i Etiopien. Det blir 50.000
kronor. Nr medlemmarna i september tervnder till sina jobb sljer de husbussen och frsker lsa
lnet. Det blir en riktigt dlig affr. Fr att lsa skulden fr samtliga medlemmar sknka s mycket
de kan. Dessutom tar man 30.000 frn de insamlade pengarna till barnhemmet i Etiopien. D kan
hela skulden lsas. De terstende 20.000 betalas till barnhemmet. P styrelsemtet r Anders och
Ibrahim verens om att detta r enda lsningen. De rstar ner Kerstin som menar att hela det
insamlade beloppet mste sknkas till barnhemmet. Kerstin menar att det r brottsligt att bete sig p
detta vis.
C.
Kan freningen Guds lrjungar straffas fr ngot brott i denna situation och vilket eller vilka
brott kan i s fall komma ifrga?
D.
Kan Anders, Ibrahim eller Kerstin straffas fr ngot brott i denna situation och vilket eller
vilka brott kan i s fall komma ifrga?

TYPSVAR FRGA 3
Det r en ideell frening. En ideell frening fr rttskapacitet genom att anta stadgar och utse
styrelse. Det har denna frening gjort. Det finns inget som hindrar freningen frn att frga en bank
om de fr lna pengar. Skulle freningen f lna pengar s r det freningen som ansvar fr skulden.
Banken kan inte krva styrelsemedlemmarna eller ngon annan p pengar om freningen inte
betalar. Svida banken inte har frmtt dessa att g i borgen fr freningens skulder (3 pong).
Juridiska personer kan inte gra sig skyldiga till brott och dmas fr dem. Men skadestndsansvar
kan komma ifrga. Enbart fysiska personer kan gra sig skyldig till brott (2 pong).
Styrelsen r straffrttsligt ansvarig i den hr situationen. Alla tre styrelseledamterna deltog i beslutet,
s alla tre kan straffas. Om Kerstin reserverat sig hade hon inte varit ansvarig fr beslutet.
Fr att man skall kunna n fram till att ett brott freligger mste samtliga objektiva rekvisit i
brottsbeskrivningen tckas subjektivt. Det r den s kallade tckningsprincipen. Brottet bedrgeri
kan inte komma ifrga. BrB 9 kap 1 krver att ngon avsiktligt vilseleder ngon annan. Nr
pengarna samlades in tnkte frsamlingen sknka hela beloppet till barnhemmet. Vid den
tidpunkten blev ingen givare vilseledd.
Frskingring BrB 10 kap 1 r dremot ett brott som skulle kunna komma ifrga. Freningen har
en skyldighet att betala ut det man samlar in till barnhemmet. Nr barnhemmet fr 30.000 kronor
fr lite s r det en skada fr givarna och fr barnhemmet och tminstone Anders gr en vinning
eftersom banken kunde krva honom p pengarna om skulden fr husbilen inte betalades.
Fr Kerstin och Ibrahims del ligger brottet olovligt frfogande nrmast till hands BrB 10 kap 4 .
Pengarna r barnhemmets. De tv styrelsemedlemmarna vidtar en tgrd som bervar barnhemmet
30.000 kronor och det r brottsligt ven om Kerstin och Ibrahim inte gr ngon vinst sjlva (5
pong).

FRGA 4
Gunilla som just fyllt 3 r hlsar p sin kamrat Hamza som fyller 3 r om en vecka. Det r ngot
som sker ofta eftersom barnen leker riktigt bra ihop och frldrarna ocks uppskattar varandra.
Gunillas mamma lmnar barnen klockan 11.00 till Hamzas pappa. Hon sger att hon mste gra
ngra renden p stan och att hon nog terkommer klockan 15.00. Hamzas pappa sitter p altanen
och lser korsord. Barnen leker fint. Skottkrran r fylld med regnvatten. Barnen tar en kvist med
blad p och doppar den i regnvattnet, sedan mlar barnen frrdet med detta vatten. Det verkar
vara en riktigt rolig lek.
Grannen Anita r ute och mlar sitt staket. Telefonen ringer. Hon lmnar mlarfrgen och gr in fr
att svara. Det r hennes bsta vninna som ringer och samtalet blir lngt - ver 20 minuter.
Hamzas pappa hr fortfarande barnens glada rster, srskild orden mla och jttefint, men han
ser dem inte lngre s han bestmmer sig att g en runda fr att se vad barnen nu vattenmlar. Det
visar sig att barnen nu gtt ver till grannen Anita och hittat hennes frgburk. De har brjat mla
hennes bil med staketfrgen. Dessutom har de spillt frg p ngra stenar i hennes carport. Pappan
sger t dem att lmna penslarna i frgen. Han tar snabbt in dem i huset. Sedan frsker han torka
bort frgen frn grannens bil och stenen under carporten. Det gr inte s bra. Frgen var
snabbtorkande. Han hmtar Anita, som mste avbryta sitt telefonsamtal, och visar vad som hnt.
Tre dagar senare visade det sig att det kostade 4.000 att f bilen ren och att byta de stenar som ftt
frgflckar. Anita tycker att det r sjlvklart att antingen barnen eller deras frldrar betalar denna
kostnad.
A) Kan Gunilla och Hamza vara skyldiga att betala detta belopp?
B) Kan ngon av Gunillas frldrar vara skyldiga att betala detta belopp?
C) Kan ngon av Hamzas frldrar vara skyldig att betala detta belopp?
D) Kan Anita bli tvungen att betala hela eller en del av kostnaderna fr barnens mlning?

TYPSVAR FRGA 4
I SkL 2 kap. 4 str det att om ngon under 18 r vllar en skada s skall denne erstta skadan i den
mn det r skligt med hnsyn till lder utveckling ansvarsfrskring m.m. r barnet frskrat kan
full ersttning i princip utg. I andra fall jmkas ersttningen. Men nr det gller de allra minsta
barnen kan man inte krva ngon egen frsiktighet alls. Gunilla och Hamza r bara 3 r. S sm
barn kan inte dra sig skadestnd (3 pong).
Frldrar har inte strikt ansvar fr sina barn. Fr att en frlder skall bli skadestndsansvarig krvs att
frldern sjlv varit vllande enligt SkL 2 kap 1 . Se ocks FB 6 kap 2 2 st. dr frldrarnas
tillsynsansvar beskrivs. Ett sdant vllande kan t.ex. best i att frldern inte haft tillrcklig uppsikt
ver barnet. Gunillas frldrar har lmnat barnen hos en kamrats pappa. Hamzas pappa verkar vara
en bra frlder s Gunillas mamma var inte vrdsls nr hon lmnade Gunilla under hans uppsikt (2
pong).
I detta fall freligger tv sakskador. Det finns en uppenbar kausalitet mellan barnens handlande och
skadorna. Den svra frgan r om det finns ngon som r vllande i skadestndsrttslig mening.
Hamzas pappa kan eventuellt ha varit vllande. Det r en ppen frga. Barnen har lmnat deras tomt
och gett sig in p grannens tomt utan att han upptckt det. Det kan tala fr att han varit vllande.
Men samtidigt s har Hamzas pappa hela tiden haft kontroll ver barnen. ven om han inte sett
dem s har han hrt dem. De har varit glada och hans misstag att tro att orden mla och jttefint
betyder att barnen fortfarande lekte mlning med vatten r ett frsteligt misstag. Mnga frldrar
lyssnar sig till vad barnen gr. Om det bara var ngon minuts verk att mla bilen och spilla frg p
stenarna s kan en hel del tala fr att Hamzas pappa inte varit vllande. Det har ingen betydelse om
studenten anser att det mesta talar fr vllande eller om studenten liksom jag lutar t att pappan inte
varit vllande (3 pong).
Om Hamzas pappa inte r vllande s fr Anita betala hela beloppet. Det r hennes bil och stenar
som blivit skadade. Finner man ingen som varit vllande s fr hon sjlv betala (2 pong).
Om studenten finner att Hamzas pappa varit vllande s mste studenten fr att f full pong
diskutera medvllande frn Anitas sida genom att lmna frgen obevakad i mer n 20 minuter. Det
spelar ingen roll om studenten tycker att skadestndet skall jmkas s att Anita fr betala en del av
skadan eller om studenten anser att hennes ofrsiktighet varit s liten att fullt skadestnd skall utg.

FRGA 5
Helena r 23 r och arbetar p ICA som fastighetsansvarig. Hon kper en tta veckor gammal
hundvalp fr 10.000 kronor. Tre mnader drefter flyttar hon ihop med Preben. Han r 30 r och
ger en bostadsrtt vrd tre miljoner. Ett r senare gifter de sig. Efter ytterligare fem r glider de isr
och vill d skilja sig. Preben ger aktier fr 3 miljoner, bostadsrtten som kat i vrde till 4 miljoner,
och har skulder p bostadsrtten med 2 miljoner kronor. Dessutom ger han en Alfa-Romeo vrd
200.000 kronor. Bilen kptes av Preben fr tv r sedan, men Helena har betalat hlften av bensin
och servicekostnader.
Helena lskar klder och har mrkesklnningar och mrkesskor vrda cirka 100.000 kronor i sin
garderob. Vidare har hon smycken fr 75.000 kronor. Prebens klder och smycken har dremot
nstan inget vrde alls. Mblerna r vrda 150.000 kronor och de flesta mbler har Preben kpt
innan han trffade Helena. Preben vill att Helena skall f s lite som mjligt i skilsmssan och att
han sjlv skall f behlla s mycket som mjligt. Det r srskilt viktigt fr honom att se till att hon
inte fr ta ver bostadsrtten och bilen. Preben menar ocks att han br f hunden. Preben har gtt
flera kurser p kennelklubben med hunden. Han har dessutom trnat hunden i agility och vunnit
ngra fina pris. Preben har ocks de senaste tre ren tagit minst dubbelt s mnga promenader med
hunden som Helena. Helena har jobbat hrt och blivit fastighetschef trots sin lga lder. Dessutom
dansar hon tvlingsdans (det r ett skl till att hon har s dyra klnningar och skor). Enligt Preben s
har Helena inte tid att ta hand om hunden p ett bra stt och drfr br Preben f vrdnaden om
hunden.
Helena vill ha s mycket som mjligt i skilsmssan. Frutom att hon vill ha sina egna klder och
smycken s spelar det ingen roll vilken egendom hon fr. Vad hon n fr tnker hon slja det och
kpa en bostadsrtt som hon sjlv valt. Men det r ocks viktigt fr Helena att f behlla hunden.
ven om hon arbetar mycket s finns det hunddagis dr hunden har det bra, s hennes aktiva liv
hindrar henne inte frn att ha hund. Ngot ktenskapsfrord finns inte och den egendom Preben
rvt har han ftt med full gandertt utan inskrnkningar.
Frdela egendomen mellan makarna utifrn dessa frutsttningar. Ta ocks stllning till vem som
fr hunden.

TYPSVAR FRGA 5
Hunden r egendom (ungefr som en bil eller som en bostadsrtt). Man ska inte ta ngon hnsyn till
vem som bst kan skta om hunden, lika lite som man kan ta hnsyn till vem som r bst p att
vrda bilen. Hunden skall allts behandlas som vilken annan egendom som helst (2 pong).
Utgngspunkten enligt 7 kap 1 ktB r att all egendom r giftorttsgods om det inte finns ett
uttryckligt undantag. I 10 kapitlet 2 ktB str det att makarna fr undanta personlig egendom som
klder (och ven smycken ven om det inte nmns) i sklig omfattning. P denna kurs krver vi inte
att ni ska ha en uppfattning om hur stort vrdet p den undantagna egendomen fr vara i olika
situationer. I detta svar rknar vi med att Helena kan undanta all sdan egendom (2 pong).
Till den giftorttsegendom som skall delas fr man d fra mblerna fr 150.000 kronor,
bostadsrtten som r vrd 2 miljoner (skulden p tv miljoner r ju kopplad till lgenheten och ska
dras av frn dess marknadsvrde), bilen som r vrd 200.000 och aktier fr tre miljoner. Hunden r
ocks egendom som blivit giftorttsgods och den kan vrderas till 10.000 kronor. Den egendom som
finns i r allts vrd 5.360.000 kronor. Vardera parts andel i boet enligt 11 kap 1 ktB blir vrd
2.680.000 kronor. (4 pong)
Nr egendomen sedan skall frdelas p lotter s har varje make rtt att f sin egen egendom p sin
lott enligt 11 kap 7 ktB. Drfr kan Preben krva att f bostadsrtten och bilen. Han har d ftt
egendom vrd 2.200.000 kronor. Helena kan krva att f hunden eftersom hon har gandertten till
den. Hon kpte den ju innan de blev ett par. Hon har d ftt ekonomiska vrden fr 10.000 kronor.
De mbler Preben kpt innan paret trffades r hans och han kan krva att f dem p sin lott. Men
nr mblerna r frdelade s kommer Peter att behva ge Helena aktier till ett vrde som gr att hon
totalt fr ut 2.680.000 kronor. Hon fr dessutom behlla sina smycken och klder (2 pong).

FRGA 6
Du har just blivit anstlld p Pettersons bil AB. De flesta bilkpare betalar cirka 20 % av bilens pris
kontant. Resten lggs upp som en avbetalning. Avbetalningstiden varierar mellan 24-96 mnader.
Fretaget kan inte ligga ute med s mycket pengar som man gr. Man vill drfr slja dessa fodringar
till en s.k. factoringfretag som heter Bilbanken. Chefen vill att du som kan juridik ska ta stllning
till fljande frgor:
A) Kan fordringar verltas?
B) Vad gller enligt lag om det blir en tvist, t.ex. att kunden menar att en viss reparation borde
ha betalats av Pettersons bil, medan Pettersons bil menar att kunden skall betala sjlv. Kan
kunden blanda in Bilbanken och dra av reparationskostnaden p sina avbetalningar dit?
C) Vad gller enligt lag om kunden efter en verltelse av fodringen till Bilbanken felaktigt
fortstter att betala pengar till Pettersons bil?
D) Vad gller enligt lag om kunden inte klarar av att betala sitt ln utan Bilbanken fr ta tillbaka
bilen och gr en frlust, kommer Pettersons bil d att tvingas tcka Bilbankens frlust?
E) r de svar du givit p vad lagen sger i frgorna B-D dispositiva s att Bilbanken och
Pettersons bil kan erstta lagens bestmmelser med andra avtalade bestmmelser, bde mellan
dessa parter och nr Pettersons bil ingr avtal med bilkpare, eller r lagreglerna tvingande?

TYPSVAR FRGA 6
Huvudregeln i svensk rtt r att fodringar kan verltas frn en borgenr till en annan borgenr. Det
r allts den regeln som gller om man inte hittar ngon annan bestmmelse (2 pong).
I detta fall r det frgan om en konsument som har kpt en vara frn en nringsidkare och ftt
krediten i samband av denne i samband med kpet av varan. D gller konsumentkreditlagen KKrL
se 1 . Enligt 16 1 st. KKrL fr kparen gra samma invndningar mot den som vertagit krediten
som denne tidigare kunnat gra mot sljaren. Konsumenten kan allts gra ett avdrag (en kvittning)
i denna situation. Menar den nye borgenren att konsumenten har fel fr den nye borgenren ta
tvisten till domstol (2 pong).
Enligt 16 2 st. fr kparen betala till Petterson bil och det har befriande verkan i frhllande till
den nye borgenren. Det gller dock inte om kparen vet eller av grov oaktsamhet missat
information om att Pettersons bil inte lngre r rtt betalningsmottagare. Det r allts viktigt att den
som kper fodringen (den nye borgenren) informerar kparen om detta (2 pong).
Det rttsliga frhllandet mellan Pettersons bil och Bilbanken berr tv nringsidkare. D gller inte
KkrL. Istllet skall skuldebrevslagen tillmpas. Den handling som upprttas mellan Pettersons bil
och kparen r ett enkelt skuldebrev se 26 SkbrL. Skuldebrevslagen skulle ha gllt mellan parterna
i frgorna B-C om inte KkrL i egenskap av speciallag haft fretrde. Enligt allmnna principer s
ansvarar den borgenr som sljer sin fordran fr att fordran r kta, men sljaren ansvarar inte fr
lntagarens vilja eller frmga att terbetala lnet. Klarar inte bilkparen av att betala sitt ln fr
Bilbanken ta den frlusten (2 pong).
Konsumentkreditlagen r tvingande enligt 4 . Det gr allts inte att frsmra det skydd
konsumenten har i frgorna B och C. Den allmnna princip som sger att den som sljer en fordran
inte ansvarar fr gldenrens vilja eller frmga att terbetala lnet r dremot avtalsbar. Pettersons
bil kan gentemot Bilbanken ta sig att ta hela eller en del av den frlust som kan uppst i frga D. (2
pong).

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2010-11-14
Frga 1
Peter och Anna skall parkera sin bil p en parkeringsplats utanfr ett varuhus. Det r trngt. Anna
ber Peter kliva ur bilen och stller sig sedan riktigt nra den hgra bilen. Det blir d tillrckligt
mycket plats ver fr att Anna skall kunna ppna sin vnsterdrr och klmma sig ut. Nr Anna lst
bilen kommer familjen som ger bilen till hger om Annas och Peters bil. Pappan blir arg och sger
att Anna mste kra ut sin bil s att han kan komma in. Peter sger d att bda bilarna r parkerade i
sina rutor och att pappan kan g in i sin bil p hger sida och drifrn kliva ver till frarplatsen.
Pappan tar tag i Annas arm och sger att hon inte ska g ifrn platsen frrn deras bil blivit flyttad.
Anna sliter sig fri. Peter blir rasande och knuffar pappan baklnges vid fyra tillfllen. Vid samtliga
dessa tillfllen sger han saker som att mannen skall lmna honom och Anna ifred. Peter hotar
honom bde med stryk och med polisanmlan. Mannens fru tar tag i Peters arm och sger t honom
att sluta. Min man har haft en hjrtattack fr tre veckor sedan och han fr inte bli upprrd. Peter
drar sin arm tillbaka fr att komma loss. Hans armbge trffar mannens fru i nrheten av gat. Hon
hller handen fr gat. Mannen blir rd i ansiktet. Vad har du gjort med min fru sger han och
sedan tar han sig fr brstet och faller ihop.
Mannen 52 r dr i en hjrtattack. Hans hustru 53 r fr en bltira men r i vrigt oskadd. Deras
barn, 13 r, som sett alltihop r ocks oskadd men chockad. Nr mannen fll ihop frstod Peter vad
som hll p att hnda och han ringde drfr ambulans och stannade p platsen till polis och
ambulans kom.
Vilket eller vilka brott kan Peter ha gjort sig skyldig till i denna situation och vilka delar i denna
berttelse pverkar straffvrdet i dessa brott?

Typsvar:
Peters fyra knuffar r en form av misshandel enligt BrB 3 kap 5 . Men d smrta eller skada inte
typiskt sett uppstr s r misshandeln frmodligen att betrakta som ringa (1 pong). Men Peters
uppst tcker att tvinga mannen att rra sig bakt och han f knna den mttliga smrta och
vanmakt som det innebr att tvingas rra sig bakt (1 pong)
Eftersom Anna redan tagit sig loss frn pappan s freligger frmodligen inte en ndvrnssituation
eller en ndsituation, BrB 24 kap 1 och 4 . Men om Peter uppfattade situationen s att mannen
tnkt gripa tag i Anna igen kan Peters missfrstnd varit frsteligt och d kan straffrihet freligga.
(1 pong).
24 kap 6 r ocks relevant. Nr mannens fru tar tag i Peter och han drar sig loss s har han inte i
uppst att orsaka skada. Drfr kan bara vllandebrott komma ifrga. Nrmast till hands ligger
brottet vllande till kroppsskada Brb 3 kap 8 (1 pong). I denna situation kan man dock ifrgastta
om Peter varit vllande. Det r svrt att ur beskrivningen utlsa om Peter varit vrdsls nr han drog
tillbaka sin arm (1 pong).
I frhllande till mannens dd s kan ngot brott inte freligga. Det finns ett brott vllande till
annans dd i Brb 3 kap 7 . Men det finns ingen adekvat kausalitet mellan Peters fyra knuffar och
mannens dd. Den normalt frsiktige personen avstr inte frn att knuffa ngon fr att undvika
dennes dd. Det finns ingenting som tyder p att Peter kunde se att mannen hade hjrtproblem och
att han drfr borde vara extra frsiktig. Nr Peter fr denna information r det redan fr sent och
efter att han har ftt informationen slutar han att angripa mannen (2 pong).
Straffvrdet i denna berttelse pverkas av mannens beteende. Hans angrepp p Anna r en
provokation som ger Peter rtt till straffrabatt enligt BrB 29 kap. 3 1 p (1 pong). Enligt 5
punkten i samma paragraf s r mannens angrepp en provokation som ger rtt till straffrabatt (1
pong kan ersttas av ndvrnsexcess) Att Peter stannar kvar p platsen och ringer till ambulans r
ett frsk att reparera de skador mannen ftt och det ger straffrabatt BRB 29 kap 5 andra punkten
(1 pong).
Peters hot om polisanmlan r en helt riktigt tgrd om man blir angripen. Peters hot om stryk
behver inte vara en frvrrande omstndighet om det r tydligt att stryk bara kommer ifrga om
mannen fortstter att angripa Anna, men det kan allts vara en frsvrande omstndighet. Den mest
sannolika utgngen r att Peter dms till bter, men det r allts inte skert att han dms fr ngot
brott.

Frga 2
Gran gifte sig med Alice1962. Alice dog 2007. Ett r senare trffade Gran Agda, 78 r. Hon slde
sin bostadsrtt och flyttade in i Grans hyresrtt. Gran livades upp av detta. Han och Agda gjorde
bussutflykter med pensionrsfreningen. I maj 2010 gifte de sig. En mnad senare dr Gran. P
begravningsbyrn finns ett testamente frn 2005 dr Gran testamenterar hela sin kvarltenskap till
sin lskade maka med full gandertt och det testamentet r undertecknat av tv vittnen. Agda ger 2
miljoner i aktier. Hon kpte aktierna fr pengarna hon fick fr sin bostadsrtt. Bostadsrtten var en
gva frn hennes frldrar. Hon fick den med frbehllet att den skulle utgra hennes enskilda
egendom. Gran ger aktier fr tre miljoner. Lgenheten r en hyresrtt. Det r Gran och allts
numera ddsboet som str p kontraktet. Lgenheten har inget officiellt vrde men alla vet att den
kan anvndas som bytesobjekt vid kp av en bostadsrtt eller villa och d skulle vara vrd cirka
400.000. Gran har tv barn, Eva och Gunnar. Hur mycket fr Agda, Eva och Gunnar i arv eller
bodelning efter Grans dd och vem fr lgenheten?

Typvar:
I detta fall skall man frst gra en bodelning med anledning av Grans dd. I bodelningen
skall makarnas giftorttsgods ing, ktB 10 kap 1 . Agdas bostad r enskild egendom enligt
7 kap 2 2 p. i ktB. Om det inte str ngot annat i gvohandlingen s kommer de aktier
Agda kper fr pengarna hon fick d hon slde bostadsrtten ocks att vara enskild egendom,
samma lagrum sjtte punkten. Agda har allts inget giftorttsgods (2 pong).
Hyresrtten har inget lagligt vrde. Bostaden skall enligt 11 kap. 8 tillflla den som bst
behver den och det r Agda. Ddsboet behver ju ingen bostad (1 pong)
Det str ingenting i frgan om Grans aktier. Allts r aktierna giftorttsgods enligt ktB
7 kap. 1 . Allt som inte gjorts till enskild egendom r nmligen giftorttsgods.
Huvudprincipen i ktB r likadelning enligt 11 kap. 3 . Det innebr att Agda fr aktier fr
1,5 miljoner i bodelningen (2 pong).
Eftersom Grans egendom var giftorttsgods medan Agdas egendom var enskild s kan
bodelningen leda till ett skevt resultat. Hr skulle jmkningsregeln i 12 kap 1 ktB kunna
bli tillmplig (1 pong).
I ddsboet terstr allts aktier vrda 1,5 miljoner (mer om jmkning tillmpats). Detta
tillfaller den efterlevande makan enligt rvdabalken 3 kap. 1 (2 pong).
Barnen, Gunnar och Eva, kan vlja mellan att f ett efterarv d Agda dr enligt B 3 kap 2
eller att f sin laglott nu. Laglotten r halva arvslotten B 7 kap. 1 . Arvslotten fr Gunnar
och Eva blir 750.000 var om ddsboet r vrt 1,5 miljoner. Deras laglott blir 375.000 kronor
(2 pong).
Jmkning vid bodelning och strre ddsbo och drmed strre laglott r mycket sannolik i detta fall.
Testamentet skall man inte fsta ngon vikt vid d det gller Alice

Frga 3
Jabar har ont om pengar. Han stter drfr in en annons p sin fina racercykel som han vill
slja fr 5.000 kronor. Olle kommer frbi och tittar p cykeln. Han diskuterar priset med
Jabar och prutar ner det till 4.900 kronor. Han betalar kontant och kommer verens med Jabar
om att han skall hmta cykeln under eftermiddagen. De undertecknar ocks ett kpekontrakt
med datum och plats angiven. Vid lunchtid visar Jabar cykeln fr Karin. Hon bjuder 5.200 fr
cykeln. Hon betalar kontant och tar med sig cykeln. Olle blir rasande. Han och tre kompisar
skall cykla runt Ringsjn i helgen. Han mste absolut ha en cykel.
A) Har Olle en mjlighet att utkrva den cykel han kpt av Jabar av Karin?
B) Har Jabar begtt ngot brott och om s r fallet vilket eller vilka brott kan vara aktuella?
C) Kan Jabar bli skadestndsskyldig mot Olle och i s fall enligt vilka principer?

Typsvar:
Nr Karin kpte cykeln av Jabar s visste hon frmodligen inte att han redan slt den till Olle.
Jabar hade cykeln i sin besittning och nu har Karin cykeln i sin besittning. Karin har varit i
god tro och har i enligt med 2 lag om godtroendefrvrv av lsre blivit rttmtig gare till
cykeln. Men det var Olle som frst kpte cykeln. Han var cykelns rttmtige gare och har
enligt 5 i lagen rtt att krva att Karin ger honom cykeln men d mste han betala lsen
(5.200 kronor) till Karin (3 pong)
Om Jabar redan nr han tar emot pengarna av Olle har fr avsikt att luta honom s har han
gjort sig skyldig till brottet bedrgeri i 9 kap 1 BrB. Samtliga objektiva rekvisit tcks d av
ett subjektivt rekvisit. Men om Jabar inte tnkte lura Olle nr han tog emot pengarna utan kom
p denna id frst nr Karin kom med pengar och ocks ville kpa cykeln s blir istllet bde
de subjektiva och objektiva rekvisiten till brottet frskingring 10 kap. 1 Brb uppfyllt (4
pong).
Brottskador erstts enligt de allmnna principerna i SkL 2 kap 1 om ingen specialregel r
tillmplig. De kostnader som Olle har fr att lsa cykeln r en frmgenhetsskada, de
kostnader han har fr att hmta cykeln hos Karin r ocks en frmgenhetsskada.
Frmgenhetsskador orsakade genom brott skall ersttas enligt 2 kap 2 SkL (3 pong)

Frga 4
Said och Allan ger en villa. De skall slja den och kpa en bostadsrtt istllet. De har en annons ute
dr villan prissatts till 4 miljoner. Bo och Agneta tittar p villan. De sger att de behver en dag p
sig att fundera. De frgar Said och Allan om de kan f denna tid p sig. Said och Allan lovar dem att
de skall f denna betnketid. Tv timmar senare kommer ett nytt par. De blir hnfrda ver den fina
villan och erbjuder 4,3 miljoner. Said och Allan slr till och skriver ett kpeavtal med paret.
A) Kan Said och Allan gra p detta stt och har de dragit sig skadestndsansvar gentemot Bo
och Agneta?
Innan det nya paret, Marju och Simon, kpte huset, underskte de huset och trdgrden. De blev
srskilt glada ver det fina kket. Kylskpet hade inbyggd ismaskin och spisen var toppmodern. P
tomten fann paret tv trd som sg sjuka ut. Said sa att det inte var ngra problem, trden skulle nog
st i mnga r. Men paret blev inte vertygade om det. Said lovade dem d att han skulle sga ner
trden innan det blev dags fr inflyttning. Marju ville ocks underska grunden. Allan blev tvungen
att flytta ett skrivbord och ta bort en matta fr att kunna skruva bort luckan ner till grunden. Allan
gav Marju en ficklampa, men just nr hon skall krypa ner sa Simon till henne att det var ondigt. De
skulle ju fira hans pappas 65-rsdag. Med tanke p Marjus kldsel borde hon inte ge sig ner i
krypgrunden. Allan skruvade tillbaka luckan.
Said och Allan berttade att de fr tilltrde till sin nya lgenhet 1 oktober. De kom verens om att
den 2 oktober skulle villan vara inflyttningsklar fr Simon och Marju. Allan berttade ocks att de
letar efter en segelbt. Det finns en smbtshamn nedanfr deras nya lgenhet. Simon berttade d
att han och Marju har en bt, som r vrd 300 000 kronor. Han freslog att kpekontraktet skulle
sttas ned med 300.000 till 4 miljoner kronor och att han och Marju skulle sknka dem bten till
vren. D kan de anvnda bten hela denna ssong, men till nsta ssong skulle bten bli Said och
Allans. Genom att ltsas att villan bara kostar 4 miljoner kronor skulle reavinstskatten lgre fr Allan
och Said och stmpelskatten bli lgre fr Simon och Marju. Alla parter skakar hand p Simons
frslag och undertecknade ett kpeavtal med beloppet 4 miljoner angivet.
B) Simon och Marju betalar fyra miljoner och flyttar in den 2 oktober. Efter en vecka kommer
de p att Said lovade att ta bort trden, men att han inte gjort det. Kan de krva av Said och
Allan att de tar bort trden eller krva dem p kostnaden fr ett borttagande?
C) I januari gr golvvrmen p toaletten snder. Reparatren frsker laga den underifrn och
gr drfr ner i krypgrunden. Dr upptcker han stora mgelskador. Det kommer att kosta
cirka 300.000 att tgrda. Kan Simon och Marju krva reparationskostnaden fr
mgelskadan av Said och Allan?
D) Kan Simon och Marju lta bli att verlmna bten och p detta stt kompensera sig fr
mgelskadan?

Typsvar:
Kp av fast egendom r formalavtal enligt 4 kap. 1 JB. Det r det skrivna avtalet som r bindande.
ven om man kan bevisa att det muntliga avtalet ingtts s r det muntliga avtalet nd inte
gllande. Said och Allan kan inte bli skadestndsskyldiga mot Bo och Agneta (2 pong)
Alla villkor i ett huskp behver inte vara upptagna i den skriftliga handlingen. Kan det bevisas att
Said innan kpet gav lftet att ta bort trden s r detta lfte bindande. I 4 kap 3 JB str det vilka
villkor som mste finnas i det skrivna avtalet fr att vara giltiga. Det gr allts utmrkt att krva att
Said tar bort trden eller att ersttning fr kostnaden betalas av honom (eller Allan) (2 pong)
Mgelskadan mste rimligen ha frelegat redan nr huset verlts. Sljaren ansvarar i princip fr
dolda fel enligt 4 kap 19 JB. Men som dolda fel fr man inte beropa det som kunde ha upptckts
vid en noggrann underskning enligt samma lagrums andra stycke. Hade Marju krupit ner i
grunden hade mglet upptckts. Sledes kan inte Simon och Marju krva ersttning fr denna skada
(3 pong)
Huvudregeln enligt JB 4 kap 1 2 st r att en sidoverenskommelse om ett annat pris n det
skriftligt angivna r ogiltigt. Den huvudregeln sger allts att Simon och Marju inte behver lmna
ver bten utan kan behlla den och tjna 300.000. Det finns en jmkningsregel och
jmkningsregeln r ett undantag. Det finns inget srskilt skl fr att det undantaget skulle vara
tillmpligt i just detta fall. I de flesta fall r det fritt fram att strunta i en muntlig verenskommelse
om ett annat pris (3 pong).

Frga 5
Lisa arbetar som snickare p JM. De som kper nya bostadsrtter gr mngder av tillval och frnval.
Lisa tar ofta kontakt med leverantrer av kakel, klinkers, badkar, tvttfat osv och bestller nya saker
och avbestller gamla saker. Orsaken r alltid att kunden har gjort en ndring i sista stund. Lisa har
gjort s i tta rs tid. Men nu har revisorerna slagit larm. Det visar sig att JM kpt misstnkt stora
mngder kakel och klinkers, samt att man kpt fler tvttfat och toalettstolar n man satt in i sina
hus. Det visar sig att Lisa kpt material som hon tagit hand om sjlv och slt svart. Den totala
kostnaden fr JM r 800.000 kronor
A) Kan JM krva av sina leverantrer att de tar ekonomiskt ansvar fr de bestllningar som Lisa
gjort fr egen del och terbetalar den kpeskilling som JM lagt ut?
Nr Lisas verksamhet utreds visar det sig att familjen Hansson kpt en komplett badrumsrenovering
av Lisa fr 60.000. Lisa har p sin fritid byggt om badrummet i deras 50 r gamla villa. D satte hon
in en toalettstol och ett handfat som tillsammans kostar 15.000 kronor och som betalats av JM samt
levererats till det bygge dr Lisa fr tillfllet arbetade.
B) Kan familjen Hansson tvingas betala JM fr det handfat och den toalettstol Lisa tagit?
C) Hur kan Lisas anstllning i JM pverkas av det intrffade?

Typvar:
ven om det kanske inte r vanligt att snickare bestller varor p detta stt s r det ingen tvekan om
att JM ltit Lisa bestlla varor p detta stt under lng tid. I detta fall r det allts helt klart att en
toleransfullmakt freligger (ven andra fullmaktsstyper kan diskuteras). Lisas inkp har legat inom
hennes behrighet och JM r bundna enligt 10 AvtL. Det gr inte att krva av leverantrerna att
de tar ngot ansvar fr situationen (3 pong) Familjen Hansson har kpt en kombination av tjnster
och varor av Lisa. Toalettstolen och handfatet r frmodligen att betrakta som lsren. Lisa hade
dem i sin besittning och familjen visste inte att Lisa tagit dem p sin arbetsplats. Enligt 2
lsreskpslagen har familjen godtrosfrvrvat dessa lsren (3 pong).
Lisa har gjort sig skyldig till stld eller frskingring och det rr sig om riktigt stora belopp. Det r ett
allvarligt brott mot anstllningsavtalet. Arbetsgivaren har inte bara saklig grund fruppsgning med
uppsgningstid enligt 7 LAS i ett sdant fall utan ven fr avsked enligt 18 LAS (4 pong).

Frga 6
Peter har en frmgenhet p 12 miljoner och har tre vuxna barn. Han har alltid frskt vara s
rttvis som mjligt mot sina tre barn. Ett av barnen, Ulla, har blivit arbetsls. Hon arbetade tidigare
p ett keri som grvmaskinist. Hon vill att Peter skall hjlpa henne att starta upp som
egenfretagare. Peter och Ulla bildar ett handelsbolag ihop. Peter satsar en miljon och Ulla satsar sin
arbetskraft. Fretaget gr bra. Peter kan f en rimlig rnta p de pengar han satt in i fretaget och nr
Ulla har tagit ut en normal grvmaskinistln s brukar det finnas en vinst p 50-100.000 som hon
och Peter delar. Men Ulla har inte ngon ansvarsfrskring. Vid ett husbygge rkar hon vnda kartan
p fel hll. Istllet fr att sl hl p den vstra vggen dr tillbyggnaden skulle ske s slr hon hl p
den norra vggen. Det var en brande vgg och delar av huset rasar ihop. Ulla drar handelsbolaget
ett skadestndskrav p 12 miljoner och ngra sdana pengar har hon inte. Hennes syskon Per och
Lena blir mycket oroliga. Vad kommer nu att hnda med pappans pengar. Blir det ngot arv kvar till
dem?
A) Kan Peter tvingas att betala hela skadestndet?
B) Om Ulla fem r senare skulle vinna 7 miljoner p bingolotto, kan Peter d krva att f dessa
pengar?
C) Om Peter dr ett r efter Ullas misstag, arvet skiftas och Ulla tv r drefter vinner 7
miljoner p bingolotto kan Per och Lena d krva dessa pengar?

Typsvar:
I ett handelsbolag ansvar delgarna solidariskt fr bolagets skuld enligt huvudregeln i 2 kap 20 HL.
Den huvudregeln r tillmplig och Peter kan tvingas betala hela skulden (2 pong). Mellan
bolagsmnnen gller att de frdelar rets resultat mellan sig enligt 2 kap 7-8 . Har man inte angett
ngot annat gller lika frdelningen. Underskottet p 12 miljoner skall allts ersttas av Peter och
Ulla med 6 miljoner var. Om Peter Betalat hela beloppet s blir Ulla skyldig honom 6 miljoner fr
att han betalade hennes del. Vinner hon 7 miljoner blir det allts dessa sex miljoner han fr krva av
henne (4 pong). Nr Peter har betalat skulden har han en fordring p Ulla p 6 miljoner. Det
verkar vara hans enda tillgng nr han dr. Han har tre brstarvingar och enligt B 2 kap 1 tar de
lika del i arvet. De fr allts en fordran p Ulla p 2 miljoner var. Ullas fordran p sig sjlv
frsvinner. Men Per och Lena kan driva in 2 miljoner var av Ulla om hon vinner tillrckligt mycket
p lotto (4 pong)

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2011-06-05

Frga 1
Ulla arbetar som frskollrare p en kommunal frskola. I hennes anstllningsavtal str det att hon r
anstlld som frskollrare. Barnen p avdelningen r tre till fem r gamla. Ulla har alkoholproblem.
Ibland, srskilt p mndagarna, hnder det att Ulla kommer till arbetet och luktar sprit. Ulla har
ocks ganska mnga sjukdagar. Under frra ret hade hon 15 perioder med 1-3 sjukdagar.
Sammanlagt var hon sjuk i 32 dagar. Enligt arbetsgivaren r den enda rimliga frklaringen till denna
frnvaro att Ulla supit fr mycket och inte vgar komma tillbaka frrn alkoholen gtt ur kroppen.
Nr Ulla r nykter r hon en duktig frskollrare. De dagar Ulla luktar sprit r hon lttirriterad. Det
hnder att barn blivit ledsna nr hon snst till dem. Men ngon mer allvarlig hndelse n s har inte
gt rum. Ulla har blivit erbjuden vrd av arbetsgivaren men tackat Nej. Frldrarna r oroliga. Fyra
frldrar har flyttat sina barn till en privat frskola fr att de inte riktigt litar p Ulla. Ulla r medlem
i Lrarfrbundet och kommunen har kollektivavtal med den fackfreningen.
Kan kommunen sga upp Ulla i denna situation? Vilka mjligheter har kommunen att omplacera
Ulla till andra arbetsuppgifter, t.ex. att arbete p gatukontoret med att hlla gator och allmnna
platser rena? Mste kommunen frhandla med Lrarfrbundet angende Ullas situation innan
kommunen fattar ngot beslut? P vems initiativ skall en sdan frhandling ske?

Typsvar:
Kommunen vill stadkomma en viktigare frndring av Ullas anstllningssituation. Det gller
oavsett om kommunen vill sga upp henne eller omplacera henne. Kommunen mste drfr
frhandla med Lrarfrbundet p eget initiativ enligt 11 MBL innan man fattar ngot beslut (3
pong).
Fr den som stannar vid 30 LAS (som kan tillmpas om enbart uppsgning r aktuell) krvs en
frklaring av att frhandlingen skall ske p fackfreningens initiativ sedan arbetsgivaren underttat
arbetstagaren och varslat lrarfrbundet om den planerade uppsgningen. ven i detta fall skall
frhandlingen ske innan beslutet fattas.
Nr det gller att bedma om arbetsgivaren har saklig grund fr uppsgning enligt 7 1 st LAS vid
missktsamhetsfall s ska det ske en intresseavvgning mellan arbetsgivarens intressen och
arbetstagarens intressen. Det r inte acceptabelt att lukta sprit p jobbet och frldrarnas
misstnksamhet mot Ulla r befogad. Nr det gtt s lngt att flera frldrar tagit sina barn frn
frskolan s har arbetsgivaren tunga skl fr uppsgningen. Sjukfrnvaron r besvrligare. ven om
arbetsgivaren kan misstnka att den beror p missktsamhet s kan inte arbetsgivaren veta att det r
s. Det r arbetsgivaren som skall visa att sjukfrnvaron beror p alkoholmissbruk.
Till Ullas frdel talar att hon r en duktig frskollrare nr hon r nykter och att ngot vrre n att
ibland vara lttirriterad inte har lagt henne till last utver lukten och sjukfrnvaron (men man kan
inte veta om den beror p supandet) (4 pong). Studenten kan f dessa pong oavsett utgng.
Om studenten anser att Ulla inte kan sgas upp s mste studenten svara att hon inte kan omplaceras
till gatukontoret. Avtal skall hllas och har Ulla i avtalet lovat att arbeta som frskollrare s ingr det
inte att hon lovat att rengra gator och torg. Fr tre pong krvs allts en frklaring till varfr hon
inte kan omplaceras.
Om studenten dremot anser att Ulla kan sgas upp s finns det ett ytterligare krav i 7 2 st. LAS
Uppsgningen r inte sakligt grundad om det r skligt att krva att arbetsgivaren istllet omplacerar
arbetstagaren. Om det finns ett ledigt jobb p gatukontoret som Ulla kan skta (ven om hon skulle
lukta sprit) s mste arbetsgivaren erbjuda Ulla det jobbet. Enbart om hon tackar Nej till det jobbet
kan arbetsgivaren sga upp henne (3 pong).
Pong ges fr den som sger kloka saker om att alkoholism ven kan vara en sjukdom, kat
anstllningsskydd och rehabiliteringsansvar.
Tvmnadersregeln i LAS 7 4 st. r frmodligen inte tillmpningsbar i denna frga. Bara om Ulla
varit nykter varje dag de senaste tv mnaderna r hon skyddad av denna regel. Har hon varit full
eller bakfull en enda dag s fr hela hennes historia av alkoholproblem ligga till grund fr en
uppsgning.

Frga 2
Milan 30 r arbetar som sjukskterska. Han har rvt 4 miljoner i aktier frn sina frldrar som bda
r dda. En dag cyklar han omkull och drabbas av en kraftig skallskada. Milan fr svrt att
kontrollera sina impulser och frlorar mycket av sin frmga att frutse konsekvenser av olika
handlingar. Milan blir efter olyckan tvungen att leva p sjukersttning (frtidspension). Milans syster
utses till god man fr honom. Hon trffar honom regelbundet varje vecka. Han fr d kontanter i
handen fr att klara sina inkp av t.ex. mat. I slutet av mnaden hjlper hon honom att betala hans
rkningar ver internet. Hon anvnder d hans bankkort och dosan fr internetbetalningar som
frvaras i ett skp i kket. Milan anvnder sjlv denna dosa ibland, t.ex. nr han laddar
kontantkortet i sin mobiltelefon.
En dag lyckas tv ohederliga ungdomar 16 r och 17 r vinna Milans frtroende. De visar honom
roliga dataspel p internet. De lyckas ocks vertala honom att visa dem hur internetbetalningarna
gr till och vilka koder han har. Den ene av dem lurar sedan ut Milan i kket och hjlper honom att
stta fram te och mackor. Den andre passar p att kpa tv Iphone hos ett fretag med
internetfrsljning och betalar med Milans bankkort. De bda telefonerna kostar 5.000 kronor styck.
Nr telefoner kommer med posten hmtar ungdomarna ut telefonerna och tar var sin telefon. I slutet
av mnaden upptcker systern vad som har hnt nr hon skall hjlpa Milan med hans rkningar.
Hon ser d att det p hans lnekonto bara finns 34.000 istllet fr de 44.000 som borde ha funnits
dr. Hon gr d in p fliken betalningshistorik och kan se vad som hnt.
Har ngot brott blivit begnget och vilket brott kan det i s fall bli frga om?
Vad i denna berttelse talar fr att straffvrdet r hgt och vad i berttelsen talar fr att straffet br
sttas lgt?
Kan ungdomarna dmas till fngelse?
Kan internetfretaget tvingas att terbetala de 10.000 som tagits frn Milans konto och har det
ngon betydelse om Milan kan skicka tillbaka telefonerna (om han kan f ungdomarna att terlmna
dem)?

Typsvar:
Detta r en stld enligt BrB 8 kap 1 . De tv ungdomarna har tagit pengar som tillhr Milan. De
har tillgnat sig dem genom att kpa mobiltelefoner fr beloppet. De har haft uppst till sitt
handlande och Milan har drabbats av skada (3 pong). ven brotten bedrgeri och
urkundsfrfalskning kan ge 3 pong om studenten ger en bra motivering.
Ungdomarna har visat stor skicklighet i att lura Milan och har samarbetat. Milan r i en utsatt
situation p grund av att hans mentala frmgor inte r s stora som de borde vara. Att dra frdel av
en mnniska frstndshandikapp p detta stt r straffvrdeshjande. Ungdomarna har bara tagit
pengar och kpt en sak var. De hade lika grna kunnat tmma kontot men det har de inte gjort. Det
skulle kunna tala fr ett snkt straffvrde (2 pong).
Enligt 30 kap 5 BrB kan den som r under 18 r bara bli dmd till fngelse om synnerliga skl
talar fr det, s ven om fngelse r det normala straffet fr stlder enligt BrB 8 kap 1 s kan inte
fngelse bli aktuellt i detta fall. (2 pong). Skulle fngelse trots detta lagrum vara aktuellt (om brottet
varit grvre) s skulle 32 kap 5 BrB leda till att straffet (som huvudregel) skulle bytas ut mot
ungdomsvrd.
Milan har en god man (sin syster). Den som har en god man behller hela sin rttshandlingsfrmga.
Milan kan allts ing avtal ven ver Internet. Hr gller Distans- och hemfrsljningslagen.
Internetfrsljning r distansfrsljning. Milan har 14 dagars ngerrtt (2 kap 9 ) s om han kan
terlmna telefonerna inom denna tid har han rtt att terf kpeskillingen (3 pong).
Om Milan visar ungdomarna hur internetbetalningarna gr till och ger dem sina koder s har han
betett sig s vrdslst att han kommer att tvingas st fast vid kpet. Enligt civilrttens huvudregler
kan Milan allts inte invnda ngonting alls mot Internetfretaget (2 pong kan rddas p detta stt
fr den som missat Distans- och hemfrsljningslagen, t.ex. genom att diskutera avtalslagens regler
om ogiltighet utifrn att internetfretaget r i god tro).

Frga 3
Danuta och Anna diskuterar att flytta ihop. Bda r 23 r och lser p universitetet i Stockholm.
Anna har rvt 6 miljoner efter sin mor medan Danuta inte har ngra besparingar utan lever p
studiemedel och extraarbete. Anna vnder sig till dig som r jurist. Hon undrar ver vilka alternativ
som str till buds hr. Om frhllandet inte skulle hlla s vill hon absolut inte frlora ngon del av
sin frmgenhet. Nu vill Anna veta fljande. Vad hnder om de hyr en tvrumslgenhet tillsammans
(bda str p hyreskontraktet) och flyttar ihop utan att gifta sig, vem fr den om de separerar? Om
Anna kper bil kan Danuta d f den i en eventuell separation? Om Anna kper en avancerad TVanlggning fr 40.000 kronor kan Danuta d f ut den i en separation? Vad hnder om Anna kper
en bostadsrtt fr tv miljoner, vem fr den i en separation? Kan Danuta f del av Annas
frmgenhet i en separation?
Finns det ngot stt fr Anna att frskra sig om att hon fr behlla allt hon kper under
sambofrhllandet om hon och Danuta skulle separera?

Typsvar:
Frmgenheten, oavsett vilken form den har, t.ex. pengar, vrdepapper etc., ingr inte i det
gemensamma bohaget. I sambolagen omfattar bodelning endast bostad och bohag som r
infrskaffad fr gemensamt bruk. Om Anna och Danuta hyr en lgenhet s r den infrskaffad fr
gemensamt bruk enligt 3 SamboL. Str bda tv p hyreskontraktet kommer lgenheten vid en
separation att tillfalla den som behver den bst enligt 16 . Eftersom en hyreslgenhet inte har
ngot vrde kommer den som tar ver den inte att behva betala ngonting till motparten. (3
pong). En bil r inte en del av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget enligt 3
SamboL. Sledes ingr den inte i bodelningen. Den kommer Anna att kunna behlla utan att behva
erstta Danuta (2 pong).
TV-anlggningen tillhr det gemensamma bohaget. I lottlggningen gr anlggningen till den sambo
som bst behver den enligt 16 . Ett sdant vertagande r endast mjligt om det anses skligt mot
Anna. Oavsett vem som i slutndan fr TV:n s kommer TV:ns ekonomiska vrde att delas lika
enligt 14 . Huvudregeln i sambolagen r likadelning av det ekonomiska vrdet och det gller
bostaden och allt bohag som infrskaffas fr gemensamt bruk (2 pong).
Kper Anna en lgenhet fr 2 miljoner s blir svaret detsamma som fr TV:n. Anna har ett frsteg
nr det gller vem som fr bostadsrtten p sin lott i lottlggningen men det ekonomiska vrdet skall
delas lika (1 pong).
Enligt 9 SamboL s kan samborna avtala om att bodelning inte skall ske. Anna kan ing ett sdant
avtal med Danuta innan de flyttar ihop. I s fall behller vardera part den egendom de frde med sig
in i sambofrhllandet och all egendom som drefter inkps och bara ena parten ger r dennes och
kan inte fras till motparten. I s fall blir det ingen likadelning av det ekonomiska vrdet avseende
bostad och bohag som infrskaffats fr gemensamt bruk (2 pong)

Frga 4
Miro och sa ger en blandrashund och bor p en grd p landet. Hunden r mycket aggressiv, men
Miro och sa vill ha den p det viset. De tycker att det r sknt att veta att hunden skulle frsvara
dem och huset om tjuvar eller vldsverkare kommer p besk en natt. Ibland tar de med hunden p
skogspromenader i Skrylle. I sdana fall r de noggranna med att ha hunden kopplad och att ha
munkorg p.
En sommardag har Miro lovat sin systerdotter att ta med henne till Tosselilla (en anlggning med
roliga utomhusaktiviteter fr barn). sa mste arbeta s Miro tar ocks med hunden. Nr det r dags
fr lunch plockar Miro fram matscken. Han ber systerdottern binda hunden vid den tunga bnken
dr de ska sitta, ngra sekunder senare tar han av munkorgen s att hunden skall kunna f ta sin
mat. D gr pltsligt allt verstyr. Systerdottern r inte frdig med att binda hunden och den sliter
sig och stter fart mot en av pfglarna som vandrar fritt. Hunden biter ihjl pfgeln. En anstlld
frsker ingripa och ta tag i hundens halsband fr att rdda fgeln. Hunden biter den anstllde s att
flera svra skador uppstr innan Miro lyckas f kontroll ver hunden. Den anstllde fick uppska
sjukhus, patientavgifter och resor kostade 500 kronor. Tv veckors sjukfrnvaro kostade den
anstllde 2.500 kronor. De snderbitna klderna kostade 2.000 kronor. Dessutom vill den anstllde
ha 10.000 kronor fr sveda och vrk. Anlggningens gare vill dessutom ha 2.000 kronor fr den
dda pfgeln.
ven mamman till en trerig pojke som stod 40 meter frn hndelserna har hrt av sig. Pojken har
drmt mardrmmar och tvingats uppska psykolog. De har haft kostnader p 200 kronor fr att resa
till psykologen och vill ha ersttning med 10.000 kronor fr sveda och vrk.
Kan Miro ha gjort sig skyldig till ngot brott med anledning av det intrffade och i s fall vilket
brott?
Kan Miro vara skyldig att utge skadestnd och vilka skadelidande kan i s fall f ersttning fr vilka
skador?

Typsvar:
Den som av oaktsamhet orsakar att ngon annan person drabbas av kroppsskada kan dmas fr
vllande till kroppsskada enligt 3 kap 8 BrB (2 pong).
Frgan r hr om det var oaktsamhet frn Miros sida eller om det var en olyckshndelse. Miro bad
systerdottern binda hunden och hade egentligen tnkt ta av munkorgen frst d hunden var bunden.
Hade han gjort p detta stt hade han inte varit vllande. Om systerdottern r ung s r Miro
frmodligen vllande, om systerdottern t.ex. r sju r s mste Miro nog kolla att hunden verkligen
r bunden p ett bra stt. Ju ldre systerdottern r desto rimligare r det att beskriva det hela som en
olycka som Miro inte kan vara straffrttsligt ansvarig fr (3 pong).
Nr det gller ersttningsskyldigheten s spelar det ingen roll om Miro varit vllande eller ej. Enligt
19 lagen om tillsyn ver hundar s r Miro ansvarig fr de skador som hans hund har orsakat
oavsett om han varit vllande eller ej (1 pong).
Det barn som har bevittnat hndelsen har visserligen drabbats av en skada. Men det r tveksamt om
det rder adekvat kausalitet mellan det barnet upplevt och det som hunden gjort. Miro r ansvarig
fr alla skador som ligger i farans riktning om hunden kommer ls och dr ingr nog inte skador
hos de som bevittnar en incident (1 pong).
Det viktiga r att studenten diskuterar adekvat kausalitet, ponget ges oavsett vad studenten kommer
fram till.
Fr vriga skador r det uppenbart att adekvat kausalitet freligger. Den som r ansvarig fr en skada
blir som regel ersttningsskyldig bde fr personskada och fr sakskada. I begreppet personskada
ingr skadan fr sveda och vrk, vrdkostnader och den inkomstfrlust som den anstllde gjort (5
kap 1 SkL). SkL innehller allmnna principer som kompletterar speciallagen om tillsyn av hundar
och katter. I sakskadan (5 kap 7 ) ingr klderna och pfgeln. Anlggningens gare och den
anstllde kan allts f alla sina skador ersatta. (3 pong).
Pong kan ven ges fr medvllande och jmkning. I s fall skall rtt lagrum anges och diskussionen
skall utg frn det lagrummet. Vid medvllande skall man t.ex. diskutera om den anstllde varit
grovt vllande till sina skador nr denne frskt rdda pfgeln.

Frga 5
Johan bor i en villa och har tnkt kpa en diskmaskin hos en stor hushllskedja. Han vljer ut en
maskin av mrket Elektrolux. Den kostar 6 000 kronor. I affren finns ett stort anslag. Enligt detta
anslag kostar det 300 kronor att f varan hemkrd, 800 kronor att f varan bde hemkrd och
inkopplad, medan man fr 1000 kronor ven fr sin gamla diskmaskin krd till en
tervinningscentral. Den maskin Johan kper har fem rs garanti. Garantin innehller regler om t.ex.
rengring av filter och det finns inga undantag i den. Johan vljer att f varan hemlevererad med
installation. Frsljaren berttar d att installationen utfrs av fristende fretagare men betalas i
affren. Frsljaren ringer upp en av dessa fretagare och kommer verens om ett datum d Johan
kan vara hemma och ta emot installatren.
En natt 18 mnader senare sker det en lcka. Massor av vatten rinner ut p golvet och en fuktskada
uppstr. Kopplingen mellan vattenledningen och diskmaskinen har brustit. Det kommer att kosta
75.000 kronor att tgrda golvet medan sjlva kopplingen kan repareras fr 500 kronor. Den
installatr som gjorde arbetet dog fr ett r sedan och firman r nedlagd. Affren menar i frsta hand
att den inte r ansvarig fr fel som installatren gjort. I andra hand menar affren att installatren
inte gjort ngot fel. Eftersom kopplingen har hllit i 18 mnader s mste man anta att installationen
var korrekt utfrd. Det kan vara s att kopplingen blivit utsatt fr ett onormalt stort tryck.Vidare
menar affren att Johan inte borde lta diskmaskinen g medan han sover. Om Johan bara krt
diskmaskinen nr han var vaken skulle skadan ha upptckts tidigare och inte blivit lika stor. Om
affren nd r skadestndsskyldig s vill den inte erstta mer n en tredjedel av skadan.
r affren ansvarig fr skadan?
Kan ersttningen minskas p grund av att Johan krde diskmaskinen medan han sov?
Hade det gjort ngon skillnad om skadan intrffat 3 mnader efter att Johan ftt diskmaskinen
installerad?

Typsvar:
Fr kpet av diskmaskinen gller konsumentkplagen (1 ). Johan r konsument eftersom han
kper diskmaskinen fr privat bruk. Det arbete som skall utfras utgr inte den vervgande delen
av affren utan de 800 kronor som arbetet kostar r ett blygsamt belopp i frhllande till kpet av
diskmaskinen jmf 2 KKpL (2 pong).
I detta fall finns erbjudandet tillgngligt i affren. Installationen betalas i affren och avtalet grs upp
genom frsljaren. Oavsett vad affren har fr relation till installatren s kommer affren i denna
situation att ansvara fr installatrens misstag inom KkpL ram enligt 16 a se ven 30 (2 pong).
Enligt 20 a KkpL skall en vara presumeras (frutsttas) vara felaktig om ett fel visar sig inom 6
mnader. Om felet uppstr senare s mste kparen bevisa att varan var felaktig och det kan vara
svrt fr Johan att gra. Hr blir frgan vilken betydelse man skall lgga vid garantin. Den generella
betydelsen av en garanti r att diskmaskinen skall fungera i fem r och att sljaren skall ansvara fr
alla ndvndiga reparationer under denna tid enligt 21 KkpL. Undantaget r om sljaren kan visa
att felet beror p en olycka, onormalt brukande eller ngot annat liknande frhllande p kparens
sida. Sljaren mste allts visa att kopplingen brast genom onormalt brukande (t.ex. fr hgt tryck).
Vet man inte vad olyckan berodde p r sljaren ansvarig (2 pong).
Vid fel i varan har kparen rtt till skadestnd enligt 22 KkpL. Reparationen fr 500 kronor faller
in under detta lagrum. Enligt 31 KkpL har kparen ven rtt till ersttning fr fljdskador p
annan egendom som anvnds fr privat bruk. De 75.000 kronor som golvet kostar att reparera skall
allts ocks ersttas (2 pong)
Det finns en jmkningsparagraf i 34 KkpL. I den paragrafen skall man ta hnsyn till om
ersttningsbeloppet kan bli oskligt betungande. 75.000 kronor r inget litet belopp. Man kan
diskutera hur ofrsiktigt det r att kra en diskmaskin nr man sover. Det r inte lmpligt, men
mnga kanske de flesta har nog gjort det. Dessutom r det s att den hr typen av vattenskador
kan tckas av en villafrskring. Kparens ofrsiktighet i kombination med frskringsmjligheterna
kan medfra att skadestndet jmkas t.ex. till att avse sjlvrisken i villafrskringen (2 pong).
Den sista frgan finns med fr att den som anser att garantin inte tcker installationsarbetet ska
behva ta stllning till vriga delar eftersom den lagstadgade garantin p 6 mnader i 20 a d
skulle glla.

Frga 6
Bridgeklubben Kortoxen har 70 medlemmar. Styrelsen bestr av ordfrande, kassren och ytterligare
3 medlemmar. Klubben har blivit uppsagd frn den lokal man hyr och mste drfr leta efter en
annan lokal. Styrelsen har uppdragit till ordfranden och kassren att underska olika lokaler. Den
lokal som vljs fr inte kosta mer n 5.000 kronor per mnad. Allt detta framgr av styrelsens
beslutsprotokoll. I vrigt s har klubben anmlt att kassren och ordfranden var fr sig har rtt att
teckna firman (dvs. ing avtal med utomstende).
Ordfrande och kassren letar efter en bra lokal. Den bsta lokalen kostar 7 000 i mnaden. De
frklarar fr fastighetsgarna att de inte kan ge besked direkt utan att de mste ha ett nytt
styrelsemte dr saken diskuteras. Efter ngra mnaders letande brjar ordfranden knna att det
brinner i knutarna. Det r nu bara tre mnader tills de mste lmna sina gamla lokaler.
Fastighetsgaren med den bsta lokalen ringer ordfranden och berttar att det finns en spekulant
till. Kan de sl till direkt (inom 24 timmar) s fr de lokalen men annars kommer fastighetsgaren att
tecknaavtal med den nye spekulanten. Nsta dag gr ordfranden till fastighetsgaren och skriver p
ett kontrakt p 1 r med hyran 7 000 kronor i mnaden.
P nsta styrelsemte r stmningen upprrd. En styrelseledamot vill ha svar p fljande frgor:
1. Har styrelsens ordfrande gjort sig skyldig till ett brott och i s fall vilket?
2. Kan klubben slippa ur hyresavtalet p ett r med hyran 7000 kronor per mnad?
3. Har ordfranden handlat p ett stt som gr att denne kan bli skadestndsskyldig mot klubben
och hur stort kan skadestndet i s fall bli?

Typsvar:
Bridgeklubben r en sjlvstndig juridisk person som kan dra sig rttigheter och skyldigheter. Det r
en ideell frening. Fr en ideell frening finns ingen srskild lagreglering. Istllet fr man tillmpa
allmnna bestmmelser och principer i rtten. Fr det avtal freningen ingr med hyresvrden gller
avtalslagen inklusive dess fullmaktsregler. (5 pong).
Dessa fem pong kan delas ut ven till den som konsekvent besvarar frgan utifrn att det r en
sjlvstndig juridisk person. Den som dremot klassificerar Bridgeklubben som ngot annat n en
ideell frening kan f maximalt tre pong beroende p argument.
I detta fall har inte ordfranden gjort ngon egen vinning. Brottet trolshet mot huvudman BrB 10
kap 5 krver inte en egen vinning utan det rcker med att personen har en frtroendestllning som
denne missbrukar och det gr ordfranden nr denne tecknar ett hyresavtal p fr hg niv (2
pong).
En ordfrande kan ha stllningsfullmakt att ing den hr typen av avtal. Dessutom s har
ordfranden och kassren angetts som firmatecknare med rtt att var fr sig ing avtal. Behrigheten
r att ing alla olika typer av avtal som freningen kan tnkas behva, inklusive hyresavtal (10
AvtL). Stmmans beslut innebar att befogenheten (11 AvtL) inskrnktes till att inte acceptera
hyror ver 5000 kronor per mnad. Fastighetsgaren kan inte p ngot stt misstnka att ngot r
fel. Han har vntat en lng tid p besked. 24 timmar r tillrckligt fr att ordfranden skall kunna
kontrollera med styrelsen. Fastighetsgaren r frmodligen i god tro och d r avtalet bindande.
Klubben kan inte ta sig ur det utan r bunden under den avtalade tidsperioden (2 pong).
Ordfranden har vllat klubben skada och r skadestndsskyldig. Enligt allmnna avtalsprinciper
erstts frmgenhetsskador bland annat i avtalsfrhllanden. Det torde ven glla fr ideella
freningar. HB 18 kap 4 r en annan vg att finna en regel om skadestndsansvar fr en
freningsfunktionr som har ftt fullmakt att ing avtal och r frsumlig. Frmgenhetsskador
erstts ocks vid brott SkL 2 kap 2 . Nr det gller ideella freningar r det viktigt att studenten
letar efter regler som kan tillmpas, men vi r genersa nr vi bedmer de regler studenten funnit.
Skadan kan som hgst uppg till 24.000 kronor. Det r den summa som klubben frlorat p grund
av att ordfranden tecknade ett fr dyrt avtal. Det r mjligt att hyresvrden kan lta klubben slippa
ur hyresavtalet mot en lgre ersttning och i s fall utgr den summan skadan (1 pong).

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2011-11-06

FRGA 1
Amanda r 24 r, bor i Malm och samlar p LP-skivor. Hon bestller frn en ntbutik (CD-NO!)
den senaste versionen av en skiva i tre olika exemplar alla r samma skiva men det r olika frger p
sjlva LP-skivan (och som samlare r det ju viktigt att ha ett exemplar av alla olika utgvor). Hon
passar ocks p att bestlla senaste ssongen av en TV-serie. CD-NO!:s lager ligger i Vsters men de
snder vanligen genom Posten skivor och filmer till alla orter i Sverige. Varorna betalas genom att
Amanda i frvg fr ver pengar till ett bankgiro, varefter varorna skickas. Nr Amanda glad i hgen
hmtat sitt paket frn det lokala postombudet och tar ut skivorna ur fodralen upptcker hon till sin
frskrckelse att CD-NO! har skickat fel skivor alla skivor har samma frg! Fr att kontrollera att
det inte r ngot fel ven p TV-serien bryter Amanda frseglingen, men kan till sin lttnad
konstatera att den verkar stmma med vad hon bestllt. P kvllen gr hon in p Ebay och ser att
den frsta utgvan av den mest eftertraktade skivan med favoritbandet helt pltsligt finns till salu.
Nu gller det att spara in alla pengar som kan sparas in! Hon ngrar drfr bittert att hon kpte TVserien hellre trkiga kvllar n frre skivor och vill frsts helst ha tillbaka pengar fr de skivor
som inte hade rtt frg. Helst vill hon ocks skicka tillbaka alla skivorna, eftersom det nu gller att
satsa alla pengar p det allra viktigaste den skiva som nu finns till salu.
a. Besvara fljande frgor. Kan Amanda undg att betala fr TV-serien och skivorna? Har det
betydelse att hon brutit frseglingen p TV-serien? Vad hade gllt om TV-serien hade innehllit fel
DVD-skivor? (6 p.)
b. Anta istllet att Amanda i syfte att utka sin privata samling skickar ett e-mail till Ragnar, som
har en skivbutik i Bjrup. Amanda som knner till att Ragnar har ett exemplar av en mycket
sllsynt skiva erbjuder sig att betala 400 kr. fr detta. Ragnar lser mailet kort senare men hinner
inte kontakta Amanda p en gng. P kvllen samma dag upptcker Amanda att den allra mest
sllsynta skivan med hennes favoritband finns till frsljning p Ebay. Hon ngrar givetvis sitt
meddelande till Ragnar. r hon bunden av sitt anbud? (2 p.)
c. Anta att skivorna p grund av en olyckshndelse frstrts under postgngen till Amanda. r
Amanda skyldig att betala fr dem i s fall? Frndras svaret p denna frga (c) om Amanda frsrjer
sig som DJ och tnkt anvnda skivorna inom ramen fr denna verksamhet? (2 p.)

Typsvar
a. Avtalet har slutits mellan en konsument (Amanda) och en nringsidkare (CD-NO!) och avser kp
av lsa saker. Drmed r konsumentkplagen tillmplig (1 KKL). Eftersom det ven r frga om
ett distansavtal dvs. ett avtal som ings inom ramen fr ett av nringsidkaren organiserat system fr
att trffa avtal p distans och kommunikationen uteslutande sker p distans s r distansavtalslagen
2005:59 (DaL) tillmplig (se DaL 1 och 2 ). 2 kap. r tillmpligt (2 kap. 1 1 st.). Lagarna r
bda tvingande till konsumentens frmn, svida inte annat uttryckligen anges i respektive lag (se
DaL 3 resp. KKL 3 ). Betrffande TV-serien r en frsta frga r om Amanda har ngerrtt enligt
DaL 2 kap.
Betrffande TV-serien har den uppenbarligen var frseglad. Eftersom Amanda brutit frseglingen
och avtalet avser en ljud- eller bildupptagning gller inte bestmmelserna om ngerrtt enligt 916
betrffande denna (2 kap. 4 3 p.). Inte heller finns ngot fel i varan som enligt KKL skulle
kunna ge henne en rtt att hva avtalet svitt avser denna. Denna blir hon allts tvungen att betala.
Nr det gller skivorna s har hon om inte ven de varit frseglade ngerrtt, dvs. en rtt att
frntrda avtalet, enligt 2 kap. 9 DaL inom den frist som anges i 10 (vilket inte aktualiserar ngra
problem i detta fall). Nringsidkaren ska i s fall senast inom 30 dagar betala tillbaka vad
konsumenten betalat (2 kap. 14 ).
Om TV-serien innehllit fel DVD-skivor freligger fel i varan enligt 16 1 st. och 3 st. KKL,
eftersom de inte stmmer verens med avtalet. Detsamma gller betrffande de tv skivor som inte
haft den avtalade frgen. Amanda vill uppenbarligen hva avtalet. Detta skulle fr det frsta
frutstta att felet r vsentligt fr Amanda (KKL 29 ). Detta kan antas vara uppfyllt, eftersom
Amanda bestllt en viss TV-serie (och inte alls r intresserad av flera likadana exemplar av skivorna).
Men sljaren kan ven om Amanda krver att kpet ska hvas vlja att istllet freta en
omleverans och skicka avtalsenliga DVD-skivor (och LP-skivor) enligt KKL 27 , och i s fall kan
inte Amanda se till att f tillbaka pengarna med std av KKL (dremot med std av ngerrtten
enligt DaL betrffande LP-skivorna se ovan). (6 p.)
b. Enligt AvtL 1 gller lftesprincipen, dvs. ett anbud r i princip bindande. Det finns dock en
mjlighet att terkalla anbud enligt 7 AvtL. Detta frutstter emellertid att terkallelsen r Ragnar
till handa senast samtidigt som denne tar del av anbudet. Ragnar har redan tagit del av anbudet d
han lst mailet. Detta hjlper inte Amanda. Men vid konsumentkp gller dessutom att
konsumenten har avbestllningsrtt enligt 41 3 st. KKL (som r tvingande till konsumentens
frmn, se ovan). Amanda kan allts innan Ragnar accepterat hennes anbud avbestlla kpet.
c. Risken fr varan gr ver d varan avlmnas (8). Detta innebr att konsumenten frn den
tidpunkten kan bli skyldig att betala varan ven om den frstrs, om detta beror p ngot
frhllande som inte r att hnfra till sljaren. Varan r avlmnad nr den kommit i kparens
besittning (6 ). Amanda r allts inte skyldig att betala fr skivorna i detta fall. ven ovan nmnda
ngerrtt kan vara en mjlig utvg fr Amanda.

Om Amanda frsrjer sig som DJ r hon nringsidkare och i s fall blir istllet Kplagen tillmplig.
Varan ska enligt avtalet skickas till Amanda och det r allts frga om ett transportkp (7 KpL).
Eftersom CD-NO! vanligen levererar till orter i hela Sverige anses varan i detta fall avlmnad nr den
verlmnas till kparen. Inte heller i detta fall behver Amanda betala fr varan.
(2 p.)

FRGA 2
Anders och Britt bor i Strmstad i det hus som Anders rvde av sin far 1976. De gifte sig 1988. De
har tv barn tillsammans som nu r vuxna, Georg och Beata. Anders har vidare ett barn sedan ett
tidigare frhllande, Filip, och en systerson, Alex. Britt har, utver barnen, ocks ett barn frn ett
tidigare frhllande, Ole, och en bror, Evert. Anders och Britt ger tillsammans en bil (vrde 150
000 kr.) och mbler (vrde 50 000 kr.). Huset som de bor i r vrt 1 600 000 kr. Britt fick genom
testamente en sommarstuga (vrd 500 000 kr.) som enligt en freskrift i testamentet ska vara hennes
enskilda egendom.
a. Anta att Anders vill slja makarnas hus, eftersom han tycker att det r p tiden att de flyttar in i en
lgenhet istllet. Kan Britt hindra en frsljning? (1 p.)
b. Anta att Anders rvt huset med freskrift att det ska vara hans enskilda egendom. Pverkar det
svaret p frga a? (1 p.)
c. Anta ter att ngon sdan freskrift som nmns i b inte finns och att Anders avlider. Hur ska
egendomen frdelas? Hur ska egendomen frdelas efter det att Britt dr ngra r senare (hennes
egendom r d vrd 300 000 kr.)? (8 p.)

Typsvar
a. Huset de bor i utgr enligt 7 kap. 4 1 st. 1 p. ktB deras gemensamma bostad. Anders fr inte
utan Britts samtycke avhnda sig dvs. slja den gemensamma bostaden (7 kap. 5 1 st. 1 p.). 1
p.
b. Egendomen r enskild enligt 7 kap. 2 4 p. Kravet p samtycke i 7 kap. 5 1 st. gller inte om
egendomen r makes enskilda enligt 7 kap. 2 24. Samtycke krvs allts inte i s fall. 1 p.
c. Ett ktenskap upplses vid ddsfall (ktB 1 kap. 5 ). Nr ett ktenskap upplses ska en
bodelning ske (9 kap. 1 ). Vid en bodelning ska giftorttsgods ing (10 kap. 1 ). Giftorttsgods r
sdan egendom som inte r enskild egendom (7 kap. 1). Vad som r enskild egendom anges i 7 kap.
2 .
Anders Britt
1 600
75 75 bil
25 25 lsre (GG)
500 sommarstuga (EE) (7 kap. 2 3 p.)
1 700 100
= 1 800
900 900 (11 kap. 3 )
I bodelningen vergr allts egendom till ett vrde av 800 000 kr. till Britt.
Vid frdelningen av kvarltenskapen efter Anders 900 000 kr. ska kvarltenskapen tillfalla Britt.
Srkullbarnet Filip har dock rtt att f ut sin lott omedelbart (3 kap. 1 1 st. B). Filips lott r
900/3, dvs. 300 000 kr., enligt 2 kap. 1 B. Britt kommer sedan att inneha totalt 1 400 000 kr.
(900 000 + 500 000) med gandertt och 600 000 kr. med fri frfogandertt (denna del fr inte
testamenteras bort), dvs. 6/20 innehas med fri frfogandertt.
Nr Britt dr ska 6/20 av 300 000 kr., dvs. 90 000 kr., frdelas till Anders efterarvingar (3 kap. 2
B). Anders efterarvingar r de gemensamma barnen, Georg och Beata (B 2 kap. 1 ). De fr allts
45 000 kr. var i efterarv. Arvet efter Britt (dvs. 210 000 kr.) ska frdelas mellan hennes arvingar.
Dessa r Georg, Beata och Ole. De fr drfr 70 000 kr. var. Sammanlagt fr Georg och Beata allts
115 000 kr. var. Ole fr 70 000 kr

FRGA 3
Malin och Juan har letat efter en liten sommarstuga i Halmstad-trakten och tror nu att de hittat rtt.
Fastigheten r betecknad Krkboet 13:2. Sljaren heter Malou. Nr de besker fastigheten den 12
augusti fr de ett gott intryck. De ser sig omkring bde i huset och p marken omkring och blir
stormfrtjusta. Dagen drefter trffas de terigen p plats och undertecknar ett kpeavtal, enligt
vilket fastigheten verlts till Malin och Juan mot en kpeskilling p 380 000 kr., och tilltrdet
bestms till den 15 september.
Nr de tilltrder fastigheten r emellertid inte allt som det var nr de skrev kontrakt. Fr det frsta
har Malou innan de ftt tilltrde till huset monterat ned och tagit med sig den markis som satt
p verandan och som kunde vevas ut till skydd fr sol m.m. Fr det andra har det varit en
versvmning i ett omrde p tomten som gr att ett litet skjul som sttt dr r s vattenskadat att
det mste rivas (man uppskattar att detta hade ett vrde p 25 000 kr.). Sist men inte minst visar det
sig s smningom att det sedan tidigare funnits en fuktskada i grunden i huvudbyggnaden.
Malin kontaktar Malou fr att ptala detta. Men Malou vill inte hra talas om ngot sdant. De har
ju betalt fr huset inte fr markisen. Drutver s r den inte hennes den har hon kpt frn en
firma i Halmstad p kredit med ganderttsfrbehll. Hon har allts aldrig gt den och kan ju inte
slja ngot som hon inte ger. Fuktskadan hade de dessutom bort mrka Malou kan ju inte
frutsttas tala om allting som har med fastigheten att gra. Dessutom hade de sjlva sett det om de
bara tagit med sig en ficklampa och gtt ned i krypgrunden under huset. Det kan dessutom inte vara
s att hon ansvarar fr vad som hnt med skjulet Malin och Juan hade ju redan kpt huset nr
skjulet blev frstrt.
a. Hjlp Malin och Juan att bedma om Malous invndningar r befogade och vilka pfljder som i
s fall kan bli aktuella. (8 p.)
b. Anta att Malin och Juan efter ngot r vill slja fastigheten. Eftersom de tidigare blivit kontaktade
av en person, Jan Heller, som varit intresserad av fastigheten ringer de upp honom. Han lovar mer
eller mindre rakt ut att han ska kpa fastigheten, och ger dessutom Malin en handpenning p 25
000 kr. Malin och Juan sluter drfr ett avtal om att kpa ett annat hus. Nr de sedan ter hr av sig
till Jan Heller sger sig denne bli tvungen att avst frn kpet, eftersom hans aktieaffrer gtt alldeles
fr dligt. Malin och Juan blir upprrda r Heller inte bunden av sitt lfte? Heller sin sida vill ha
tillbaka handpenningen. Vad gller? (2 p.)

Typsvar
a. Markisen r sdan egendom som enligt JB 2 kap. 2 utgr byggnadstillbehr. Visserligen finns ett
undantag frn detta i 2 kap. 4 men dessa r inte tillmpliga. Den frsta meningen i nmnda
gller om annan n fastighetsgaren tillfrt egendomen till fastigheten inte om Malou gjort detta.
Den andra meningen r bara tillmplig p industritillbehr. Markisen tillhr allts den fasta
egendomen och ska ing i kpet. Enligt 4 kap. 12 JB om sljarens vanvrd och vllande har de
rtt till prisavdrag fr denna skada. Om skadan r av vsentlig betydelse kunde ocks hvning
komma ifrga, men detta r knappast aktuellt. Fr denna skada freligger ocks rtt till skadestnd.
Nr det gller fuktskadan tycks den har frelegat redan vid kpet. Kparen fr emellertid inte
beropa fel som denne borde ha mrkt vid en underskning som varit pkallad med hnsyn till
fastighetens skick m.m. (4 kap. 19 2 st. JB). Kparen har allts en underskningsplikt. Denna sgs
vara strng: kpare r i princip skyldiga att ta sig in i utrymmen som kan kommas ut utan att man
skadar fastigheten. r det som Malou sger korrekt att kparna hade mrkt detta om de gtt ned
i krypgrunden under huset torde de inte kunna ptala detta fel. Resonemang kring
underskningsplikten r ponggivande. Om fel freligger krvs fr att hvning ska bli aktuellt ven i
detta fall att felet r av vsentlig betydelse. Skadestnd frutstter att sljaren varit vrdsls eller att
fastigheten avviker frn vad sljaren kan anses ha utfst det finns ingenting i frgan som tyder p
att detta skulle vara uppfyllt.
Skjulet utgr fastighetstillbehr, 2:1 JB. Detta har frstrts p grund av vda medan sljaren haft
fastigheten i sin besittning. Sljaren br risken fr detta enligt 4 kap. 11 JB. Drmed kan
prisavdrag aktualiseras, 4 kap. 11 2 st. (uthuset hade ett mindre vrde och hvning blir knappast
aktuell). Ingen rtt till skadestnd freligger fr denna skada p fastigheten.
b. Ett lfte om att kpa eller slja fast egendom r inte bindande (eftersom det skulle urholka
formkravet i JB 4 kap. 1 ). Ett avtal om handpenning utgr ett tagande att erstta den skada som
kan uppst fr att ett lfte om kp av fast egendom inte uppfylls, och i den mn Malin och Juan kan
pvisa en skada som uppgr till ett belopp som motsvarar handpenningen har de rtt att behlla
dessa pengar.

FRGA 4
Hampus, 6 r, har en bsta kompis som heter Eric. Eric r 8 r och har en dag med sig en
cykelpump till lekplatsen i kvarteret dr de bor. Det roliga med cykelpumpen r att den r omgjord
s att det gr att skjuta sm korkbitar med den. Eric har ftt hjlp att bygga om cykelpumpen av sin
pappa, George. George har sagt t Eric att vara frsiktig med den och inte skjuta p mnniskor eller
djur. De skjuter ngra gnger med pumpen men pltsligt nr Hampus ska prova den s fastnar
korken. Eric tar pumpen, stter handtaget mot knet och trycker s hrt han kan fr att korken ska
lossna. Och det gr korken. Den flyger rakt in i gat p Hampus som sitter p en bnk bredvid fr
att titta p. Det visar sig s smningom att Hampus till fljd av detta fr en bestende
synnedsttning p vnster ga.
a. Bedm om frutsttningarna r uppfyllda fr att Hampus ska kunna f skadestnd frn George
eller Eric. Resonemang om omfattningen av ett eventuellt skadestnd dvs. hur mycket som
Hampus i s fall kan ha rtt till, och vad en eventuell jmkning kan leda till r inte ponggivande.
(7 p.)
b. Anta istllet att Alex en livlig och phittig 15-ring som r bosatt med sina frldrar i omrdet
bryter sig in i en kiosk fr att stjla cigaretter. Till fljd av detta uppkommer skador till ett
sammanlagt vrde omkring 20 000 kr. Kan kioskinnehavaren krva skadestnd av Alex
vrdnadshavare, Mia? (3 p.)

Typsvar
a. Ett fullt korrekt svar br innehlla fljande stllningstaganden:
- tillmplig regel (2 kap. 1 alt. 2 kap. 4 ),
- att personskada freligger
- vilken handling (eller underltenhet) som man klandrar George och Eric fr (att lta Eric leka med
pumpen, att frska laga pumpen utan att sga t Hampus att g drifrn etc.),
- huruvida orsakssamband freligger mellan denna handling (/underltenhet) och den skada som
uppsttt,
- huruvida detta orsakssamband r adekvat och vad detta betyder (frutsebart, frverkligande av
risken eller dylikt),
- huruvida oaktsamhet freligger och ett angivande av hur man avgr detta (t.ex. genom en
hnvisning till normal aktsamhet),
- reflektion kring om Erik, 8 r, alls kan anses vara oaktsam eller om han r fr ung, med eller utan
koppling till 2 kap. 4 , samt
- reflektion kring frlders tillsynsplikt enligt FB 6 kap. 2 2 st.
(7 p.)
b. En frlder ska ha viss tillsyn ver barn enligt 6 kap. 2 2 st. FB. I detta fall kan dock inte
bristande tillsyn ha frelegat man mste vid bedmningen ta hnsyn till att Alex r 15 r. Dremot
har en frlder som r vrdnadshavare till ett barn ocks ett ansvar enligt SkL 3 kap. 5 fr sakskada
som vllas genom brott (vilket r fallet). Dremot finns en beloppsbegrnsning i 2 st. som innebr
att inte hela skadan kan ersttas med std av denna regel.
(3 p.)

FRGA 5
A en hgt uppsatt person i den undre vrlden i Blekinge har sedan ett r tillbaka ftt konkurrens.
En ny person (X) har lagt sig i och brjat slja varor som enligt A:s uppfattning endast A ska f slja
inom detta territorium. A inser att ngonting behver gras fr att komma till rtta med situationen.
Och A r inte rdd fr att g till aktion utan bestmmer sig snabbt och utan strre samvetskval fr
att som ett frsta steg ge X en varning. Han har dock inga som helst planer p att sjlv genomfra
ngot sdant utan har frsts hantlangare som r bttre lmpade att ta den typer av risker som en
sdan handling r frenad med. Frmst tnker A p sin underhuggare B, som hjlpt till att lsa flera
andra problem. Han kallar i februari 2011 in B p sitt kontor och de diskuterar hur saken
lmpligen br lsas. De bestmmer att B i april ska ska upp X i dennes bostad och ge honom en
ordentlig minnesbeta helst s allvarlig att han verhuvudtaget inte ska kunna lgga sig i ngonting
alls under en lng tid framver. Framt kvllen den 14 april sker B upp X i dennes hem och mttar
tv slag mot honom med ett slagtr i syfte att stadkomma lagom mycket skada och tar sedan till
flykten. Det visar sig s smningom att slagen trffat s illa att X avlider.
a. Anta att klagare fr reda p A:s och B:s planer redan efter deras mte i februari. Vilka brott har
begtts vid denna tidpunkt? (3 p.)
b. Vilka brott har A och B begtt efter att B slagit X? (3 p.)
c. Anta att B den 14 april frst gr frbi sin bekante C som brukar tillhandahlla vapen och andra
hjlpmedel. B talar om hur det frhller sig och att han skulle behva ett slagtr. C, som har ett i
garaget lnar det till B. Har C begtt ngot brott redan vid denna tidpunkt? Har C begtt ngot
brott nr B sedan genomfr handlingen? (3 p.)
d. Anta att domaren i en efterfljande rttegng mot A och B finner att klagaren verkar ha svrt att
bevisa att A lg bakom det hela, men att det nd verkar vara ett sannolikt hndelsefrlopp. Kan han
dma A? (1 p.)

Typsvar
a. A och B har i detta fall i samrd beslutat att tillfoga X kroppsskada (och A har ocks uppmanat B
att utfra den och B har tagit sig att utfra den). Det tycks ocks som om tanken varit att det skulle
vara en allvarlig kroppsskada. Drmed freligger stmpling till grov misshandel, vilket r straffbelagt
(3 kap. 6 , 23 kap. 2 2 st. och 3 kap. 11 BrB).
b. B har i detta fall begtt grov misshandel enligt 3 kap. 6 BrB. Han torde sakna uppst att dda X
och kan i s fall inte dmas fr mord. Dremot r det mjligt att han utver grov misshandel kan
dmas fr vllande till annans dd. A har i detta fall frmtt B att beg brottet och har drigenom
gjort sig skyldig till anstiftan till grov misshandel (inte heller han har haft uppst att X skulle d och
kan inte heller anses ha oaktsamt orsakat X:s dd), BrB 23 kap. 4 2 st. och BrB 3 kap. 6 .
c. C har inte begtt ngot brott redan genom att ge B ett slagtr. Frberedelse freligger inte,
eftersom ett slagtr inte r ett freml som r srskilt gnat att anvndas vid brott (BrB 23 kap. 2 ).
Nr misshandeln skett har C genom dd frmjat grningen och kan dmas fr medhjlp till grov
misshandel (23 kap. 4 1 och 2 st. och 3 kap. 6 ). Han tycks ha haft ndvndigt uppst eftersom B
berttat fr honom vad som ska ske. Underltenhet att avslja brott (23 kap. 6 ) kan ocks tnkas
vara aktuellt.
d. Fr att A ska kunna dmas mste det st bortom rimligt tvivel att han r skyldig. Det verkar inte
vara uppfyllt i fallet. I s fall ska A inte dmas.

FRGA 6
Kurt, som kan en del om datorer, och Felix, som r en naturbegvning nr det gller affrer, har
kommit verens om att de tillsammans ska driva viss verksamhet under namnet Dator-Dax, nrmare
bestmt att kpa in och slja datorprodukter, ssom programvaror och olika slags tillbehr. De
hoppas att hrigenom kunna gra en vinst som de ska dela mellan sig. Rttsfrhllandet r inte
registrerat p ngot stt. CompAB, med den ende aktiegaren Bill i spetsen i egenskap av
styrelseordfrande (och ensam styrelseledamot), har slutit ett skriftligt avtal med Kurt (som
betecknat sig som fretrdare fr Dator-Dax) om leverans av 200 musmattor med Michael Jacksonmotiv till Dator-Dax.
a. Du blir av Bill ombedd att redogra fr vem Kurt, Felix och/eller Dator-Dax som kan
frpliktas att betala fr varorna. Vad gller? (3 p.)
b. Hur frndras svaret p frga a. om Dator-Dax hela tiden varit registrerat som handelsbolag? (2
p.)
c. Anta att Kurt har betalat i frskott fr musmattorna. Det visar sig att CompAB nu inte kommer
att kunna leverera musmattorna eftersom bolaget har fr dlig ekonomi. Kan Kurt, i egenskap av
fretrdare fr Dator-Dax, krva att f tillbaka pengarna av Bill istllet? Spelar det ngon roll ifall
CompAB redan nr Bill ingick detta avtal sedan en tid tillbaka knt till problemet men nnu inte
haft tid att vidta ngra srskilda tgrder med anledning av den dliga ekonomin? (2 p.)
d. Anta att Kurt och Felix som ska trffa Bill fr att ing ett nytt likadant avtal pltsligt fr
frhinder. De skickar istllet sin bekante Rune till mtet. De ger honom en fullmakt i vilken det str
att Rune ska fretrda Dator-Dax HB vid kp av ytterligare 200 musmattor. De sger t honom att
det ska vara frga om Michael Jackson-motiv ven denna gng och att han inte fr betala mer n 2
000 kr. fr hela partiet. Nr Rune trffar Bill visar det sig emellertid att denne inte lngre har ngra
musmattor med detta motiv. Rune kommer istllet verens med Bill om att CompAB ska leverera
musmattor med Bamse och Lille Skutt p. Felix och Kurt visar sig inte alls vara njda med detta och
vgrar att knnas vid avtalet. r Dator-Dax HB bundet av avtalet? Om s r fallet kan Dator-Dax
ha rtt till ersttning av Rune? (3 p.)

Typsvar
a. Rttsfrhllandet mellan Kurt och Felix utgr ett bolag, eftersom de har ett avtal om att
gemensamt driva verksamhet med ett gemensamt syfte (att skapa vinst). Eftersom bolaget inte r
registrerat i handelsregistret r det frga om ett enkelt bolag (HBL 1 kap. 3 , jfr 1 kap. 1 ). Ett
enkelt bolag r ingen juridisk person, dvs. kan inte ha rttigheter och skyldigheter (HBL 1 kap. 4 ).
Genom ett avtal som sluts med en av bolagsmnnen under anvndande av bolagets namn blir endast
den rttshandlande bolagsmannen (Kurt) berttigad och frpliktad mot medkontrahenten
(CompAB), se HBL 4 kap. 5 .
b. Ett handelsbolag r en juridisk person och kan ha rttigheter och skyldigheter (HBL 1 kap. 3 ).
Bolagsmnnen ansvarar solidariskt fr bolagets frpliktelser enligt HBL 2 kap. 20 1 st. Svl
Dator-Dax som Kurt och Felix kan allts frpliktas att fullgra betalningen.
c. Eftersom det r ett aktiebolag s ansvarar inte garna, eller styrelseordfranden, fr bolagets
frpliktelser (ABL 1 kap. 3 ). Aktiebolaget r en juridisk person. Dremot kan styrelseledamter bli
personligt betalningsansvariga fr aktiebolagets frpliktelser om de inte upprttar en
kontrollbalansrkning nr det funnits skl att anta att bolaget har en frmgenhet som understiger
hlften av aktiekapitalet. Se 25 kap. 13 och 18 ABL.
d. Rune r fullmktig fr Dator-Dax. Han har behrighet att sluta avtalet, men saknar befogenhet,
eftersom han ftt instruktioner att kpa ett annat motiv (10 AvtL). Dator-Dax blir bundet om Bill
i egenskap av fretrdare fr CompAB inte bort inse att Rune verskred sin befogenhet (11 ).
Eftersom de kommit verens om att sluta ett likadant avtal r det mjligt men knappast givet
att Bill mste anses vara i ond tro och att Dator-Dax i s fall inte r bundna av avtalet. Om avtalet
blir bindande kan Dator-Dax ha rtt till ersttning av Rune fr den skada han orsakat genom att
bryta mot sina instruktioner enligt uppdragsavtalet. (Detta fljer av regler om sysslomannaskap i HB
18 kap. 4 .)

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2012-01-15

FRGA 1
a) Juan och Malin lever ihop som sambor sedan tre r tillbaka. De har inga barn men bda har sina
frldrar i livet. De har tillsammans kpt en bil fr ett halvr sedan (nu vrd 150 000 kr). Juan ger
lgenheten de bor i (vrd 350 000 kr). Han fick den genom testamente efter att hans farbror avled
fr ett r sedan. Utver detta ger de tillsammans mbler och TV som de kpte nr de flyttade in i
lgenheten (vrt sammanlagt 40 000 kr) och Juan har en stereoutrustning sedan tiden innan de
trffades (vrd 35 000 kr). Malin har omkring 100 000 kr p banken. De har inga skulder. Hur ska
egendomen frdelas om Juan avlider och alla efterlevande vill ha s mycket som mjligt? (7 p.)
b) Anta att Juan (nnu) inte avlidit. Juan och Malin har ftt reda p att sambor inte rver varandra
och Juan skriver drfr ett testamente. Eftersom Juan frstr att det r viktigt att ett testamente
bevittnas tar han det med sig till sin arbetsplats. Han gr in till sin kollega och bsta kamrat Jukka.
Jukka bevittnar nr Anders skriver under och skriver sedan sjlv under. Jukka lste fr lnge sedan en
kurs i juridik och ppekar fr Juan att det var bst att han skaffar en underskrift till det krvs ju tv
vittnen. Arvid tackar s mycket fr denna information och gr in till en annan kollega Sara som
ocks bevittnar testamentet. r testamentet giltigt? (3 p.)

Typsvar
a. Sambolagen r tillmplig (1 ). Om Malin begr det ska frst en bodelning gras (8 ). Den
omfattar sambors gemensamma bostad och bohag. Pengar p banken och bil kan allts inte ing i en
bodelning. Det som ska bodelas r samboegendom (8 ), vilket r gemensam bostad eller gemensamt
bohag som anskaffats fr gemensamt bruk (3 ). De gemensamt gda mblerna kan ing i en
bodelning, eftersom det r frga om inre lsre avsett fr gemensamt bruk, dvs. bohag (6 ). Juans
stereo r dremot inte anskaffad fr gemensamt bruk. Nr det gller lgenheten krvs ett motiverat
stllningstagande fr att ett svar som inkluderar den i bodelningen ska godtas. Beroende p om
lgenheten ansetts utgra samboegendom eller inte kan man komma fram till olika svar.
1. Om lgenheten ingr fr bodelningen fljande utformning:
MJ
20 20
350
20 370
=390
195 195
Kvarltenskapen efter Juan r i detta fall en halv bil (vrd 75 000 kr), stereon (35 000 kr.) och de
195 000 kr. som tillfaller Juans sida i bodelningen, dvs. sammanlagt egendom till vrde av 305 000
kr.
2. Om lgenheten inte ingr i bodelningen ingr endast mbler och bohag vrda 40 000 kr. Dessa
har Malin rtt att verta med full gandertt enligt 18 2 st. Kvarltenskapen efter Juan r i detta
fall en halv bil (vrd 75 000 kr), stereon (35 000 kr.) och lgenheten (350 000 kr.), dvs. sammanlagt
460 000 kr.
Kvarltenskapen tillfaller Juans frldrar (B 2 kap. 2 ) med lika del.
b. Ett testamente ska upprttas i vittnenas samtidiga nrvaro (B 10 kap. 1 ) s tycks inte ha
skett. Enligt B 13 kap. 1 r det pga. brister i formkravet ogiltigt.

FRGA 2
Aktiebolaget Freight and Finance AB (F&F AB) bedriver verksamhet inom transport- och
fartygssektorn. De har fr avsikt att ing en rad olika avtal med ett annat fretag (Varv AB). Besvara
fljande fristende frgor.
a) F&F AB avser att kpa ett fartyg (MS Henrietta) av Varv AB. Styrelsen fr F&F AB har haft
telefon- och mailkontakt med ledningen fr Varv AB och diskuterat affren vid ett par tillfllen. Den
29/7 r 2010 kom man muntligen verens om att affren skulle genomfras och om de huvudsakliga
villkoren fr affren. F&F AB skickar hrefter en bekrftelse till Varv AB med fljande lydelse: Vi
bekrftar hrmed att avtal slutits om kp av MS Henrietta och med angivande av de verenskomna
villkoren. Men mycket snabbt fr de ett skriftligt svar av Varv AB som innehller ett meddelande,
som i vsentliga drag innehller fljande: Vi r tacksamma fr ert anbud men kan fr tillfllet inte
erbjuda Er skeppet ifrga eller ngot likvrdigt skepp. Varv AB menar att de inte r bundna av vad
som sagts tidigare och framhller att s gr det inte till nr man kper fartyg. Har ett avtal slutits?
(3 p.)
b) F&F AB skickar ett anbud per mail till Varv AB angende kp av en btmotor. I anbudet rkar
emellertid F&F AB skriva fel pris. Istllet fr 2 000 000 kr (som r ett frhllandevis normalt pris fr
detta slags motor) str det 2 00 000 00 kr Styrelsen i Varv AB rknar antalet nollor, blir glad och
accepterar snarast. r F&F AB bundet av sitt anbud? (3 p.)
c) F&F AB behver hyra ett fartyg under tre mnader (juni-augusti). Styrelsen ger en underordnad
chef, Linus, en skriftlig fullmakt att genomfra denna affr. Fullmakten lyder p fljande stt:
Hrmed befullmktigas Linus att fr F&F AB:s rkning sluta avtal om hyra av ett fraktfartyg under
perioden juni-augusti 2012. Styrelsen ger honom ocks instruktioner att han inte fr betala mer n
250 000 kr Linus, som mste ha missuppfattat ngonting, sluter avtal med Varv AB om att hyra
fartyget under juli mnad fr 200 000 kr Bedm om F&F AB r bundet av avtalet. (4 p.)

Typsvar
a. Avtal sluts enligt modellen i AvtL genom att en person lmnar ett anbud och en annan person
accepterar anbudet. Denna modell fr slutande av avtal r emellertid inte tillmplig om annat fljer
av handelsbruk eller sedvnja (AvtL 1 ), vilket skulle kunna vara fallet. Det r allts mjligt att avtal
om kp av fartyg inte anses bindande frrn det upprttats ett skriftligt kontrakt. Dremot finns inte
ngot lagstadgat formkrav betrffande kp av ls egendom (t.ex. fartyg).
b. Enligt 32 1 st. AvtL r den som avgivit en viljefrklaring inte bunden av denna om den som
mottog den tminstone bort inse att den avvikit frn vad avgivaren avsg. Eftersom det r s pass stor
prisskillnad i frhllande till normalpriset och nollorna dessutom r ovanligt placerade mste Varv
AB ha insett att F & F AB avsg att skriva ngot annat. F & F AB r drfr inte bundet av sitt
anbud.
c. Hr krvs inledningsvis en tolkning av fullmakten. Olika tolkningar r tnkbara. Fljande frgor
r relevanta att besvara:
1. Vilken r behrigheten enligt fullmakten?
2. Vilken r befogenheten?
3. Vilket resultat erhlls vid tillmpning av 10 och 11 AvtL?
4. Kan Linus tnkas ha stllningsfullmakt enligt 10 2 st. att freta denna rttshandling?

FRGA 3
Nicholas har kpt en begagnad bil av Angela fr 15 000 kr (bda agerar i egenskap av
privatpersoner). Nicholas har betalat genom att underteckna och verlmna ett skuldebrev som lyder
Jag, Nicholas, ska betala 15 000 kr till Angela nr hon s begr. Inga srskilda villkor har avtalats i
vrigt. Det visar sig emellertid att bilen har ett allvarligt fel p motorn som gr att den kort senare
inte r vrd ngonting alls. Nicholas gr klart fr Angela att han inte alls r njd och menar att det r
fel p bilen. Angela dremot, som inser att det r bst att f betalt s fort som mjligt, krver att f
betalt. Hon stdjer sig p skuldebrevet som Nicholas utfrdat och menar att han minsann mste
betala huruvida det r fel p bilen spelar ingen roll.

a) Har Angela rtt? (2 p.)

b) Hade det gjort ngon skillnad om det i skuldebrevet istllet sttt fljande: Jag, Nicholas, ska vid
begran betala 15 000 kr till innehavaren av detta skuldebrev? (2 p.)
c) Angela, som ocks r gare till och ensam styrelseledamot i aktiebolaget Kredit AB, verlter
skuldebrevet till aktiebolaget. Bedm Kredit AB:s mjligheter att f betalt av Nicholas med std av
skuldebrevet. Utg ifrn att skuldebrevet r utformat som i frga b. (3 p.)
d) Bortse frn att det r fel p motorn. Angela sljer skuldebrevet till Erik. Nr Erik vill ha betalt av
Nicholas visar det sig emellertid att denne inte kan betala. Kan Erik krva Angela p ersttning? (3
p.)

Typsvar
a. Angela har fel. Skuldebrevet som sdant frtar inte Nicholas hans rtt att framfra invndningar
med hnsyn till det bakomliggande rttsfrhllandet, 1 SkbrL.
b. Svaret p a. gller ven i detta fall. Det r visserligen nu frga om ett lpande skuldebrev (enligt
SkbrL 11 1 st.), men det ger inte den ursprunglige innehavaren ngon bttre rtt.
c. I detta fall har ett lpande skuldebrev verltits. Detta kan medfra att rtten att framfra vissa
invndningar mot frvrvaren faller bort. Enligt 15 kan rtten att framfra invndning om fel i
varan (i vrigt att det rttsfrhllande som franlett skuldebrevets utfrdande medfr rtt till jv)
falla bort om frvrvaren r i god tro, dvs. saknar kunskap om frhllandet. I detta fall har Kredit AB
(genom sin fretrdare Angela) knt till felet och rtten att gra invndning faller d inte bort.
d. Nej. I detta fall r i och fr sig KpL tillmplig (ls egendom). I 9 2 st. SkbrL finns dock en
regel som behandlar denna situation. verltaren ansvarar inte fr att gldenren r betalningsduglig
svida detta inte avtalats.

FRGA 4
Alex och Maja Bengtsson har en dotter p 10 r, Lisa, som de senaste ren tjatat om att hon vill ha
en hund. De har till slut gtt med p hennes begran, under den frutsttningen att det i alla fall ska
vara en liten hund. De fr av en bekant hra att en person som bor i en lgenhet i nrheten har
chihuahua-valpar till salu. De kontaktar personen ifrga, Sven Johansson, som blir glad ver
mjligheten att slja en av valparna. Efter att ha beskt Sven r hela familjen frtjusta ver att f den
lilla valpen, som dps till Arn. Arn kostar 10 000 kr och betalas kontant. Sven sger att det r en
pigg liten krabat som ni inte kommer att f ngra problem med det kan jag intyga. Efter tv dagar
brjar emellertid Arn m dligt (krks och hostar). Familjen ker frskrckta till veterinren som
efter att ha tagit ett blodprov konstaterar att Arn har valpsjuka. Veterinren berttar fr dem att
valpsjuka har en inkubationstid (dvs. den tid frn det att djuret blir smittat till dess symptomen visar
sig) p mellan tre dagar och tre veckor. Veterinren tycker ocks att Arn ska avlivas, och s sker
ocks. Blodprov, avlivning m.m. kostar sammanlagt 4700 kr. Alex och Maja och frsts srskilt
Lisa r helt frstrda. De vill ha tillbaka pengarna frn Sven och vill dessutom ha skadestnd fr
veterinrkostnaderna. De ringer omedelbart upp Sven och krver honom p pengar och skadestnd.
Sven vill inte g med p att betala tillbaka ngra pengar. Han menar frst och frmst att han inte alls
har ngot ansvar fr det som hnt hunden var frisk nr han slde den. Vidare menar han att de i
varje fall om han skulle ha ngot ansvar alls borde ta en av de andra valparna istllet. Han menar
ocks att han knappast kan vara skyldig att betala ngot skadestnd.
Hjlp familjen Bengtsson att reda ut om Sven har ngot ansvar och om de har rtt att f tillbaka sina
pengar och ersttning fr veterinrkostnaderna. (10 p.)

Typsvar
Fljande moment br finnas med, inkl. angivande av relevanta lagrum, och reflektion ver vad detta
fr fr konsekvenser i frgan:
- Tillmplig lag
- Fel? relevant tidpunkt fr felbedmning knuten till riskens vergng
- Reflektion rrande en eventuell utfstelse/garanti och dess relevans i olika avseenden
- Pfljder omleverans, frutsttningar fr hvning
- Resonemang om mjligheterna fr skadestnd, inkl. skillnaden mellan direkt och indirekt skada
och frutsttningarna fr att f ersttning
En tnkbar lsning r fljande.
Sven tycks inte ha handlat i egenskap av nringsidkare. Eftersom det r frga om en verltelse av ls
egendom r KpL tillmplig (KpL 1 ).
Fr att pfljder enligt KpL ska kunna gras gllande frutstts i detta fall att det freligger ett fel i
varan. Att Arn har en allvarlig sjukdom kan sgas avvika frn vad familjen kparna med fog
kunnat frutstta (17 3 st. KpL. 1 p.). Frgan om varan r felaktig ska avgras utifrn
frhllandena d risken gr ver p kparen. I detta fall var det frga om ett hmtningskp och varan
r d verlmnad nr kparen har tagit hand om den (6 ) och det r vid detta tillflle risken gr
ver (13 1 st.). Sljaren ansvarar fr fel som freligger vid denna tidpunkt men visar sig frst senare
(21 1 st. KpL). Eftersom inkubationstiden fr valpsjuka r lngre n tv dagar mste dock ha varit
smittad redan d de hmtade honom (dvs. d varan avlmnades). Felet frelg vid den relevanta
tidpunkten fr felbedmning. Dessutom tycks reklamation ha skett i tid (32 ). Det kan ocks
diskuteras huruvida Sven lmnat en srskild utfstelse av innebrd att hunden ska vara frisk (jfr 21
2 st.) men hans uttalande torde snarare ha karaktr av allmnt lovprisande och inte vara tillrckligt
preciserat.
Frgan blir d vilka pfljder som kan gras gllande. Familjen Bengtsson vill uppenbarligen hva
kpet. Sven menar dremot att han har rtt att freta en omleverans av en valp. Kpet torde
emellertid ha avsett just valpen Arn och inte vilken hundvalp som helst, varfr familjen inte br vara
tvungna att acceptera en annan hundvalp ssom omleverans. Eftersom omleverans av Arn inte
kommer ifrga kan prisavdrag eller hvning aktualiseras (37 ). Fr att hvning ska kunna ske
frutstts att kontraktsbrottet, dvs. Arns sjukdom, var av vsentlig betydelse fr familjen Bengtsson
och att Sven tminstone bort inse detta, vilket i detta fall mste antas vara uppfyllt (39 ). Rtt till
hvning torde allts freligga. Drmed har familjen rtt att f tillbaka pengarna (se 64 2 st.).
Eftersom det var fel p Arn kan ven rtt till skadestnd freligga enligt 40 KpL. Fr att Sven ska
undg skadestnd fr direkt frlust mste han visa att felet beror p ett hinder utanfr hans kontroll
som han inte skligen kunde frvntas ha rknat med vid kpet och vars fljder han inte heller
skligen kunde ha vervunnit eller undvikit (jfr 27 ). Detta verkar osannolikt att Sven skulle kunna
visa detta. Uppenbarligen mste ju Arn ha blivit smittad ngon dag innan kpet och Sven mste ha
haft en mjlighet att kontrollera att valparna inte vistats i en milj bland andra hundar som kan

tnkas ha varit sjuka. Fr att Sven ska bli ersttningsskyldig fr indirekt frlust frutstts att han
varit frsumlig eller att varan avvikit frn vad han srskilt utfst (40 3 st.). Men som redan
framhllits torde inte hans uttalanden kunna tolkas som en srskild utfstelse. Dremot r det
mjligt att han varit oaktsam om en annan hund har varit i nrheten av valparna och smittat dem.
Veterinrkostnaderna kan vara att betrakta som en sdan frlust som r en direkt fljd felet
(sjukdomen) som erstts enligt 67 1 st. I s fall har familjen rtt till skadestnd enligt nmnda
lagrum oavsett om oaktsamhet kan pvisas.

FRGA 5
Bert, 15 r, str i nrheten av en mack i Arlv med sin kompis ke, ocks 15 r. Bert har tidigare en
gng frskt att rna macken ifrga. De har inte ngra srskilda planer, men hoppas att ngonting
spnnande ska hnda. Mjligen tnker Bert frska rna kiosken igen eller s hoppas de att en ldre
bekant som de brukar kpa sprit av ska dyka upp. Stig, som r p vg hem frn jobbet i sin bil,
stannar utanfr macken. Han r stressad och lmnar nyckeln i och stnger inte ens bildrren nr han
gr in i mackens butik. ke ser detta som ett tillflle att komma bort frn orten och sger till Bert att
ta bilen och kra till andra sidan kvarteret dr ke mter upp honom. Bert ifrgastter inte detta
utan springer fram mot bilen fr att ta den och ka drifrn. Nr han ska stiga in i bilen blir han
emellertid stoppad av Nina som jobbar p macken. Nina stod just och lastade in varor p andra
sidan macken. Hon var med d Bert tidigare frskte rna macken och hon frstr att Bert, nr han
kom smspringande mot macken, knappast kunde ha ngra hederliga avsikter. Hon fr tag i hans
arm nr han precis r p vg in fr att stta sig i bilen och drar ut honom. Nina knner ocks att hon
verkligen ftt nog av den brkige ungen och passar i farten p att frst mtta ett slag mot hans
ansikte. Bert trillar omkull ned p asfalten och famlar omkring sig. Nina tycker att det r bst att ta
det skra fre det oskra och bjer sig fram och slr honom hrt i huvudet en gng till. Han ligger d
stilla och Nina springer in i kiosken fr att ringa polisen.
Utred vilka brott som kan ha begtts. Diskussion rrande pfljder r inte ponggivande. (10 p.)

Typsvar
Ett fullt korrekt svar br innehlla fljande aspekter:
- Huruvida ke gjort sig skyldig till medhjlp till brott.
- Vilket brott som Bert kan ha gjort sig skyldig till stld, tillgrepp av fortskaffningsmedel etc. och
en tydlig uppstsbedmning i frhllande till olika rekvisit, srskilt d olovligt tagande och huruvida
tillgnelseuppst freligger.
- Ifall Nina har ndvrnsrtt i denna situation och om hon inte vertrtt denna (med fljd att hon i
s fall skulle ha gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden).
Ett exempel p lsning r fljande.
De tycks inte ha haft uppst att tillgna sig bilen, utan endast att anvnda den fr att ka ngon
annanstans. I s fall freligger inte tillgnelseuppst, vilket r ndvndigt fr att det ska kunna vara
frga om stld (se 8 kap. 1 BrB). Vidare kan det diskuteras huruvida kravet p besittningsrubbning
vore uppfyllt var bilen i detta tillstnd i Stigs besittning? Vad som istllet blir aktuellt r brottet
tillgrepp till fortskaffningsmedel (8 kap. 7 ), som frutstter att grningsmannen tagit motordrivet
fordon som tillhr annan. (Egenmktigt frfarande enligt 8 kap. 8 blir i s fall inte aktuellt,
eftersom den bestmmelsen endast r tillmplig om inte annat brott enligt 8 kap. freligger).
Bert har dock inte ett begtt ett fullbordat brott, utan endast ett frsk. Frsk till tillgrepp av
fortskaffningsmedel r straffbart om det finns ett srskilt stadgande (se 23 kap. 1 ). S r fallet (se 8
kap. 12 ). Fr att brottet ska ha ntt detta stadium frutstts att det r pbrjat, dvs. att
frskspunkten r ndd. S torde vara fallet tminstone senast i och med att Bert brjar kliva in i
bilen.
ke har gjort sig skyldig till medhjlp till frsk till tillgrepp av fortskaffningsmedel, i och med att
han givit rd till Bert, se 23 kap. 2 1 och 2 st. och 8 kap. 7 . Om han t.o.m. kan sgas ha
frmtt Bert till utfrandet, dvs. orsakat att Bert genomfr brottet, kan han istllet dmas till
anstiftan till frsk till tillgrepp av fortskaffningsmedel (se 23 kap. 2 2 st.).
Nina har i och fr sig uppfyllt de objektiva rekvisiten fr misshandel (3 kap. 5 ). Frgan r om
ngon ansvarsfrihetsgrund freligger. Stig torde ha rtt att utva ndvrn, eftersom Berts pbrjade
tillgrepp utgr ett pbrjat brottslig angrepp p hans egendom (se 24 kap. 1 2 p.). Eftersom Nina
hjlper Stig att utva ndvrnsrtt har ven hon rtt till ndvrn (24 kap. 5 ). Men en frutsttning
fr att hon ska kunna beropa ndvrn r att inte grningen r uppenbart ofrsvarlig. Man kan frga
sig om det inte r uppenbart ofrsvarligt att sl Bert i huvudet p det stt hon gjort. Hr skulle hon
dock mjligen kunna beropa den s.k. ndvrnsexcessen enligt 24 kap. 6 , eftersom hon gjort mer
n tilltet och mjligen haft svrt att besinna sig eftersom hon var med vid Berts tidigare rnfrsk.
Men man kan betrffande det andra slaget frga sig om inte ndvrnsrtten och rtten till
ndvrnsexcess upphrt nr Bert ligger p marken (d freligger ju inte lngre ngot brottsligt
angrepp). I s fall kan hon dmas till misshandel fr detta slag.

FRGA 6
Vid Lunds tingsrtt pgr fr nrvarande en tvist mellan Ali och David om en fastighetsverltelse
frn David (sljare) till Ali (kpare). Huvudfrhandlingen hlls av domaren Elof (ensam). Ali kpte
fastigheten direkt efter att ha varit p en visning av den tillsammans med sin fru, Beata, och sin son
Eric, som r 14 r. Ali vill ha nedsttning och terbetalning av 200 000 kr av kpeskillingen.
Anledningen till detta r att Ali menar att det finns mgel i golvet p fastigheten. David vill inte g
med p ngot prisavdrag. Enligt honom finns det inte ngot mgel i fastigheten. Vittnesfrhr sker
med Ali, Eric och Beata, i syfte att bevisa att det luktar illa och att det r mgelflckar p golvet, dvs.
att fastigheten r mgelskadad. Under huvudfrhandlingen har Ali hela tiden moraliskt std av sin
familj. Domaren lser fre vittnena nr de ska avlgga ed. Ali brjar frhra Beata och frgar om det
inte str klart att huset r mgelskadat, varp hon svarar att s absolut r fallet. Vidare frgar han
henne om det luktar illa i huset, och p det svarar hon (frsts) att det gr det minsann.
a) Bedm om huvudfrhandlingen gtt rtt till. (6 p.)
Efter huvudfrhandlingen funderar Elof ver hur han ska dma. Han brjar med att lsa JB 4 kap.
19 , som handlar om fel i fastighet. Fr det frsta tycker han att det r tveksamt om han kan sl fast
att det r fel i fastigheten trots att Ali inte beropat bestmmelsen. Vidare tycker han att det verkar
som om Ali inte fullgjort sin underskningsplikt betrffande fastigheten. Det verkar snarast p
vittnesmlen som om lukten och mglet hade kunnat upptckas s fort man kom in i huset. I s fall,
menar Elof, kan inte ngot prisavdrag komma ifrga. Och ven om det vore frga om ett fel, s r
detta i varje fall s allvarligt att den rttsfljd som ska utdmas r hvning felet r ju vsentligt.
b) Bedm om Elofs funderingar r korrekta. (4 p.)

Typsvar
a. Vid huvudfrhandling i tvisteml ska rtten best av tre ledamter (RB 1 kap. 3a ), och om Elof
varit ensam har det allts skett ett fel. Ali kan inte hras som vittne, eftersom han r part i mlet (se
36 kap. 1 1 st.). Eric, som r under 15 r, fr visserligen hras som vittne, men det frutstter att
med hnsyn till omstndigheterna kommer fram till att det r lmpligt (36 kap. 4 ). Om Beata och
Eric ska hras som vittnen fr de som huvudregel inte vara med vid huvudfrhandlingen innan de
hrts som vittnen (36 kap. 9 ). Eric, som r under 15 r, fr inte avlgga ed (36 kap. 13 ). De
frgor som Ali stllt till Beata r s.k. ledande frgor, som inbjuder till visst svar, och sdana fr
endast stllas under motpartens motfrhr av vittnet (36 kap. 17 4 st.).
b. Rttsregler behver inte beropas fr att tillmpas i en process (principen jura novit curia).
Rttfakta som att underskningsplikten inte r uppfylld mste dremot beropas fr att lggas till
grund fr en dom (se RB 17 kap. 3 2 meningen), eftersom det r frga om ett dispositivt tvisteml.
S tycks inte ha skett med avseende p den bristande fullgrelsen av underskningsplikten. Elof fr
inte dma ut annat eller mera n vad som omfattas, och han kan allts inte lta hva kpet om
yrkandet endast avser prisavdrag (17 kap. 3 1 meningen).

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2012-06-03
Frga 1
Lisa kper en frgburk i butiken Kolor AB fr att mla om ett frrd hemma p tomten. Hon
betalar kontant. Lisa lgger burken i bakstet p sin bil och brjar kra hemt. Vid en hastig
inbromsning under vgen ramlar burken ner p golvet i bilen och lockat lossnar. Frgen rinner ut
och skvtter ut ver tyg och annat i den bakre delen av bilen. Efter att ha kommit hem tvttar Lisa
ur bilen men det visar sig att det uppsttt skador som visar det sig senare kostar omkring 15 000
kr. att tgrda. Lisa ker tillbaka till frgbutiken. Kolor AB menar sig inte ha ngot ansvar fr det
intrffade utan hnvisar istllet till att burken r felkonstruerad, ngot som man inte ansvarar fr.
Butiken vill varken erstta sjlva frgen eller skadorna p bilen. Istllet hnvisar man Lisa det fretag
som tillverkat burken, Plt och Pack AB. Nr Lisa kontaktar Plt och Pack AB menar sig emellertid
inte heller detta fretag ha ngot ansvar, med motiveringen att Lisa ju inte har kpt ngonting av
dem. Hon fr enligt dem istllet vnda sig till den som slt frgen (och burken) till henne.
Ge Lisa rd om hur hon br g till vga fr att f ersttning fr frgen och fr skadan p bilen. Mot
vem kan och br hon vnda sig? Vilka frutsttningar mste vara uppfyllda fr att hon ska ha
framgng med sitt krav? Vilka fr- och nackdelar kan du se med olika alternativ?
(10 p.)

Typsvar
KKL r tillmplig i frhllandet mellan sljaren och kparen (Lisa), se 1 . Om det anses vara frga
om en ren olyckshndelse utan att ngot fel i varan skulle freligga fljer av tiden fr riskens
vergng att Lisa blir skyldig att betala fr varan (8 ). r det fel p varan blir bedmningen dock en
annan. Hrvid br hnvisas till KKL 16 2 st. p. 4 dr det framgr varan ska vara frpackad p
vanligt eller annars frsvarligt stt. Om den avviker frn detta r den felaktig (16 3 st.). Lisa tycks
ha reklamerat i tid (23 ). Nr det gller frgen som har frstrts har frgbutiken i frsta hand
mjlighet att ge henne en ny frgburk (se 26 och 27 ). Om detta inte sker kan hon hva kpet och
f tillbaka pengarna (det torde vara frga om ett vsentligt fel), 28 och 29 . Nr det gller skadorna
p bilen fr man frst avgra om frutsttningarna fr att skadestnd ska utg r uppfyllda. I detta
avseende gller kontrollansvar och sljarens ansvar omfattar ven leverantren av burken (30 ).
tminstone denne torde ha kunnat frhindra att burken var felaktig. I s fall freligger i princip
skadestndsskyldighet fr sljaren. Skadan ifrga r en produktskada (en skada p annat n den slda
varan). Enligt KKL erstts ven produktskador, svida egendomen som skadats r avsedd
huvudsakligen fr enskilt bruk (31 ).
Enligt PAL erstts inte skador p sjlva produkten. Frlusten av den kpta frgen kan allts inte
ersttas med std av denna lag (1 2 st.). Sakskador i vrigt kan emellertid ersttas enligt PAL i
konsumentfrhllanden (se nrmare 1 2 st.). En frutsttning fr detta r emellertid att produkten
hade en skerhetsbrist. Detta ska bedmas utifrn om produkten varit s sker som skligen kan
frvntas. D ska bl.a. beaktas hur produkten kan frvntas anvndas (se 3 ). Det r rimligt att anta
att en burk kommer att anvndas till frg och att den kan komma att transporteras. Den br i s fall
tla det mindre fall som det innebr att den trillar ned frn bakstet till golvet i en bil (kan man
tycka). Tillverkaren r i s fall skadestndsansvarig gentemot Lisa (se 6 1 p.). En avsevrd nackdel
med detta tillvgagngsstt r att 3 500 kr. ska avrknas vid sakskada (se 9 ).

Frga 2
Eric r 88 r gammal och brjar bli senil. Han har en bekant, Walter, som brukar hlsa p
tminstone en gng i veckan och prata om gamla tider. Vid ett tillflle tar Eric fram sitt gamla
frimrksalbum. Eric blir sentimental, rcker frimrksalbumet till Walter och sger: Det hr tycker
jag att du ska ha. Jag har ingen nytta av det dit jag ska. Walter blir frvnad men tar emot albumet.
Ngra mnader senare avlider Eric. Eric har en dotter, Sigrid, som nu undrar var det vrdefulla
frimrksalbumet har tagit vgen det var vrt nstan 500 000 kr. Utver frimrksalbumet hade Eric
bl.a. en bil, mbler och en del pengar till ett sammanlagt vrde av omkring 150 000 kr. Sigrid fr
snart reda p att Eric gett frimrksalbumet till Walter. Hon kontaktar d Walter och vill ha tillbaka
albumet. Walter vill inte g med p detta.
Hur mycket kan Sigrid frvnta sig att erhlla i kvarltenskap efter Eric? Hur kan Sigrid argumentera
rttsligt fr att hon r berttigad till hela eller en del av frimrksalbumet eller dess vrde?
(10 p.)

Typsvar
Fr det frsta kan Sigrid hvda att gvan r ogiltig med std av en eller flera regler i AvtL. Ocker (31
) r vrd att diskutera (ven om den inte r tillmplig eftersom Walter i den beskrivna situationen
inte kan sgas ha framkallat rttshandlingen frn Erics sida, vilket r ndvndigt fr att
bestmmelsen ska vara tillmplig). 33 skulle dremot mycket vl kunna tillmpas, vilket frutstter
att det skulle strida mot tro och heder att beropa rttshandlingen; situationen kan betraktas som ett
typfall fr tillmpning av denna bestmmelse. Man kan ocks tnkas beropa 1924 rs lag om verkan
av avtal och andra rttshandlingar som fretagits under inverkan av psykisk strning. Fr detta
frutstts att seniliteten har gtt s lngt att den faktiskt kan betraktas som en psykisk strning (och
s r kanske inte fallet i den freliggande situationen). Likas r det mjligt att beropa 36 AvtL fr
att jmka gvan.
Gvan kan fall under det frstrkta laglottsskyddet (se 7 kap. 4 rvdabalken) och om s r
fallet kan Sigrid begra att erhlla sin laglott. Detta frutstter att gvan r att likstlla med
testamente, vilket man kan argumentera fr mot bakgrund av omstndigheterna i fallet. Laglotten
motsvarar hlften av arvslotten (7 kap. 1 ). Den ska berknas som om gvan inte hade skett (7 kap.
4 1 st). I s fall hade Sigrids arvslott varit ca. 650 000 kr. Laglotten blir drmed 325 000 kr. Sigrid
erhller omkring 150 000 kr. utan att pkalla tergng av gvan. Drmed r hon om 7 kap. 4
anses vara tillmplig berttigad att f ytterligare 175 000 kr. av Walter.

Frga 3
Beltram letar efter en bostadsfastighet i trakten av Haparanda. Efter att skt p internet blir han
intresserad av fastigheten Julstjrnan 5:11. Han kontaktar sljaren, Asta, och bestmmer en tid fr
att titta p fastigheten. P plats ser han att vatten till fastigheten kommer frn kllor i berget och
sedan leds i ppna fror i marken ned till en uppsamlingsplats i betong och drefter i ett dike intill
en ker vidare till en cistern, varifrn rr leder in vattnet i huset. P frga om vattnets kvalitet svarar
Asta att det r friskt och gott. Beltram tvekar inte lnge utan slr till. Den 1 maj 2012 upprttas
fljande kpehandling:

1 Hrmed verlts fastigheten Julstjrnan 5:11 frn Asta Sandberg till Beltram Nyponknopp fr
kpeskillingen 425 000 kr. Kpeskillingen ska erlggas med fyra delbelopp enligt fljande:
125 000 kr. den 1 juni 2011
100 000 kr. den 1 september 2011
100 000 kr. den 1 december 2011
100 000 kr. den 1 januari 2012
2 Kparen tilltrder fastigheten den 4 juni.
3 Kpebrev ska upprttas senast den 1 juni.
4 Fastigheten sljs i befintligt skick.

Handlingen skrivs under av bgge parter. Kpebrev upprttas den 1 juni i samband med att den
frsta delbetalningen grs.
a. Drefter sker emellertid inte ngon ytterligare delbetalning. Asta hr av sig till Beltram men han
betalar inte mer. Efter att ha begrt utmtning visar det sig att han saknar utmtningsbara tillgngar
och Asta kan allts inte f betalt. (Fastigheten r intecknad till skerhet fr bankln som Beltram
tagit). Redogr fr Astas mjligheter att hva avtalet och f tillbaka fastigheten. (3 p)
b. Bortse frn vad som str under frga a. Anta istllet att det visar sig att vattnet inte gr att dricka,
eftersom det innehller bakterier. Detta gr att Beltram blir tvungen att borra en brunn, ngot som
kostar 45 000 kr. Redogr fr vilka mjligheter han har att f ngon form av ersttning av Asta fr
denna kostnad. (7 p.)

Typsvar
a. Nr det freskrivits att kpebrev ska upprttas innebr det r frvrvets bestnd gjorts beroende av
att kpeskilling erlggs (JB 4 kap. 5 ). Om inte detta villkor tas med i den ytterligare kpehandling
som upprttas (kpebrevet) upphr det emellertid att glla (4 kap. 6 ). En rtt till hvning
frutstter att ett sdant villkor finns (4 kap. 26 ). Svaret p frgan blir allts beroende av om
villkoret finns med i kpebrevet eller inte. (Det har mycket riktigt givits felaktiga datum i frgan,
men det framgr nd att frgan handlar om mjligheten fr en sljare att hva kpet p grund av att
betalning inte skett).
b. Beltram kan tnkas f ersttning p tv stt. Antingen genom att krva prisavdrag eller genom att
krva skadestnd. Frutsttningarna fr dessa olika pfljder r inte precis desamma, men det
frutstts frst och frmst att det freligger ett fel i fastigheten och att Beltram inte frsummat sin
underskningsplikt (4 kap. 19 JB). Att vattnet inte r drickbart kan utgra ett fel om det freligger
en avvikelse frn avtalet eller frn vad Beltram med fog kunnat frutstta. Hr frutstts allts ett
stllningstagande till om uppgiften att vattnet r friskt och gott utgr ett avtalsvillkor och vad det i
s fall nrmare bestmt innebr. Det r tveksamt om s kan anses vara fallet. Dremot kan det tnkas
att fastigheten avviker frn vad Beltram med fog kunnat frutstta (varvid man ocks kan beakta
uppgiften ifrga). Vidare mste man beakta befintligt skick-klausulen i avtalet, och vilken verkan
lmnandet av uppgiften kan ha fr att begrnsa verkningarna av denna klausul. Nsta frga blir i s
fall om Beltram fullgjort sin underskningsplikt. Denna anses vara lngtgende och frgan r om han
inte bort inse att vattnet kunde tnkas vara frorenat. Hr fr det ocks betydelse om uppgiften om
vattnet utgr en utfstelse som begrnsar kparens underskningsplikt, eller om andra sidan
uppgiften betraktas som allmnt lovprisande som inte har denna verkan. Om Beltram anses ha
fullgjort sin underskningsplikt kan han erhlla prisavdrag. Man kan dock observera att det inte r
givet att han drigenom fr ersttning fr hela kostnaden fr att borra brunnen, eftersom
prisavdraget ska berknas s att frhllandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar
mot frhllandet vid tidpunkten fr tilltrdet mellan fastighetens vrde i felaktigt och i avtalsenligt
skick (4 kap. 19 c ). Skadestnd frutstter oaktsamhet eller en utfstelse frn sljarens sida (vilket
innebr att vi ter mste ta stllning till om uppgiften om vattnets kvalitet r att betrakta som en
utfstelse). Skadestnd kan dock ge kparen rtt till ersttning fr (hela) brunnsborrningen.

Frga 4
Skrot och skrp AB har sedan lnge bedrivit verksamhet p en fastighet (Hamnbiten 3:7) i
hamnomrdet i Helsingborg. Bolaget ger fastigheten ifrga. Man ska nu utka sin verksamhet och
behver pengar. Bolaget besker SC-banken, som kan tnka sig att lmna en kredit p 2 000 000 kr.
mot skerhet i form av inteckning i fastigheten under frutsttning att bolaget ocks lmnar ver ett
vrderingsintyg frn en oberoende part som utvisar att fastigheten r en god skerhet fr krediten.
Skrot och skrp AB lter kontakta en firma som sysslar med bl.a. fastighetsvrdering,
Byggfinans&kontroll AB. En anstlld i detta bolag, Herbert, besker fastigheten. Han blir inte
nrmare informerad om vad intyget skall anvndas till. Det intyg som Herbert upprttar och
verlmnar till Skrot och skrp AB har bl.a. fljande innehll:
Fastigheten Hamnbiten 3:7 r belgen i ett attraktivt omrde i nrheten av hamnen i Helsingborg.
Den har ett centralt lge och det finns mjlighet att bebygga fastigheten. Vrdet kan med hnsyn till
detta uppskattas till 4 000 000 kr.
Skrot och skrp AB lmnar ver intyget till banken. Banken, som ser att fastigheten har ett vrde
som med god marginal verstiger lnebeloppet, beviljar krediten. Ganska snart drefter blir bolagets
ekonomi allt smre och inom ett r har bolaget gtt i konkurs. Det visar sig att fastigheten vid
frsljning ger endast 100 000 kr. Detta beror bl.a. p att det inte finns mjlighet att f tillstnd till
att bebygga fastigheten, vilket Herbert uppenbarligen inte kontrollerat innan han utfrdade intyget.
SC-bankens ledning ger dig i uppdrag att utreda om det vore mjligt att krva skadestnd av Herbert
och/eller Byggfinans&kontroll AB. Identifiera rttsliga argument fr och mot att banken r
berttigad till skadestnd.
(10 p.)

Typsvar
Eftersom det inte finns ngot avtalsfrhllande mellan den skadelidande och den skadevllande har
vi i detta fall att gra med utomobligatoriskt skadestnd, p vilket skadestndslagen r tillmplig. Fr
det frsta mste konstateras att det r frga om en ren frmgenhetsskada (SkL 1 kap. 2 ), dvs. en
ekonomisk skada som uppstr utan samband med person- eller sakskada (nej, pengar r inte saker
och SkL 2 kap. 1 r inte tillmplig). Ren frmgenhetsskada erstts som huvudregel endast om den
orsakas pga. brott (SkL 2 kap. 2 ). Hr kan man underska olika brott, ssom t.ex. oredligt
frfarande eller bedrgeri. Eftersom Arnold inte knner till vad intyget ska anvndas till torde han
emellertid inte ha haft uppst och i s fall har inte ngot brott begtts. Nr det gller ansvarssubjektet
vem en skadestndstalan ska riktas mot s ansvarar arbetsgivaren fr ren frmgenhetsskada som
anstllda genom brott vllar i tjnsten (se 3 kap. 1 ). ven i detta fall frutstts allts brott.
Arbetstagare r endast skadestndsansvariga om det freligger synnerliga skl (se 4 kap. 1 ).
Jmkning p grund av medvllande (SkL 6 kap. 1 2 st.) r tnkbart, liksom i Arnolds fall
jmkning p grund av att det skulle bli oskligt betungande (SkL 6 kap. 2 ).
Detta r ett fall d HD i rttspraxis (se bl.a. NJA 1987 s. 692) valt att gra undantag frn kravet frn
brott fr att ren frmgenhetsskada ska ersttas. Detta behver man naturligtvis inte knna till fr
att f full pong p frgan.

Frga 5
a. Frklara innebrden i begreppen positiv rttskraft och negativ rttskraft. (2 p.)
b. Rikard har dmts till bter fr snatteri i tingsrtten. Redogr fr mjligheterna och
frutsttningarna fr att han ska kunna f mlet prvat i hovrtten och ange vart en eventuell
verklagan ska lmnas. (3 p.)
c. Nr Rikard var p semester i Ume ver nyr blev han pcyklad av en dam (Berit) som inte sg sig
fr. Han skadade knet och kunde till fljd av detta inte jobba p tre veckor. Han vill ha skadestnd
av henne. Han har drfr egenhndigt knpat ihop nedanstende stmningsanskan. (Rikard bor i
Helsingborg.)

Tingsrtten i Helsingborg.
Jag vill ha ersttning av Berit eftersom jag inte kunnat jobba. Jag har inte rd att betala mina
rkningar nu och det r Berits fel. Jag vill ha ersttning fr detta. Allt annat vore orttvist.
Hlsningar
Rikard

Ge Rikard rd om hur han br utforma sin stmningsanskan s att den blir korrekt och s att han
kar sina mjligheter att vinna mlet. (5 p.)

Typsvar
a. Att en dom har positiv rttskraft innebr att den kan lggas till grund fr bedmningen av senare
tvister. Att en dom har negativ rttskraft innebr att samma frga som avgjorts i domen inte kan
prvas i en ny rttegng.
b. verklagandet skall lmnas till tingsrtten (51 kap. 1 RB). Enligt 49 kap. 13 RB frutstts
prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom ifall den tilltalade endast dmts till
bter (1 st. 1 p.). Fr att prvningstillstnd ska meddelas frutstts att ngon av punkterna i 49 kap.
14 r uppfyllda, ssom att det finns anledning att betvivla att tingsrttens dom r riktig (p. 1) eller
att det r vikt fr rttstillmpningen att fallet prvas (p. 3).
c. I 42 kap. 2 framgr hur en stmningsanskan ska vara utformad i tvisteml. Fr det frsta ska
den innehlla ett bestmt yrkande (p. 1), dvs. ett angivande av vad det r han menar att Berit ska
utge till honom. Fr att yrkandet ska vara bestmt mste han ange den summa han menar sig ha rtt
till, exempelvis 20 000 kr. om det r den frlorade arbetsinkomsten. Vidare ska stmningsanskan
innehlla ett angivande av de grunder som Rico beropar (p. 2). Han mste allts redogra fr de
omstndigheter rttsfakta som han menar ger honom rtt till skadestnd. P denna punkt br
han redogra tminstone fr att han lidit en personskada som orsakats av att Berit varit oaktsam.
Han ska beropa rttsfakta motsvarande innehllet i SkL 2 kap. 1 , eftersom det r den bestmmelse
som kan ge honom rtt till skadestnd fr personskadan. Vidare ska han uppge den bevisning som
han har fr avsikt att ta upp under rttegngen, t.ex. ett vittne eller ett lkarintyg (p. 3). Vissa
uppgifter mste ocks alltid framg av en inlaga till en domstol, ssom parternas namn och adress
m.m., se 32 kap. 1 RB och fljande bestmmelser. Slutligen br han skicka stmningsanskan till
den tingsrtt inom vars domsaga svaranden, Berit, har sin hemvist (RB 10 kap. 1 ). Alternativt kan
den tingsrtt inom vars omrde skadan skedde vara aktuell (10 kap. 8 ) men det gr ingen skillnad i
fallet eftersom det r samma ort som den dr Berit bor.

Frga 6
a. Mats fr syn p en cykel i centrum som han tycker ser bekant ut. Mats blev bestulen p sin cykel
tidigare under vren och tycker att cykeln ifrga liknar hans. Vid en nrmare underskning kan Mats
bestmt sga att cykeln ifrga r hans han knner nmligen igen reporna p ramen. Cykeln r olst
s Mats tar med sig den hem. Har Mats begtt ngot brott och i s fall vilket? (Resonemang om
eventuell pfljd r inte ponggivande.) (3 p.)
b. Sara blev HIV-smittad fr ett par r sedan i samband med en period av drogmissbruk. Efter en
kvll p krogen trffar hon James, som hon i villervallan framt smtimmarna fljer med hem. I
fyllan och villan tnker ingen av dem p att anvnda kondom. Sara inser morgonen efter att det nog
inte var s bra och sger till James att han borde ringa till infektionsavdelningen p sjukhuset fr
skerhets skull. James blir mycket upprrd och ringer inte bara sjukhuset utan ven polisen. Det
visar sig senare att James inte blivit smittad. Utred vilket eller vilka brott Sara kan tnkas ha gjort sig
skyldig till. (Resonemang om eventuell pfljd r inte ponggivande.) (7 p.)

Typsvar
a. Mellan 1 och 3 pong delas ut fr 8:9 beroende p hur ingende den motiverats. Den r tillmplig
vid besittningsrubbningar d ngon sjlv tar sig rtt. Det r inte givet att det skett ngon
besittningsrubbning, eftersom den str dr olst och ingen verkar ha uppsikt ver den (det kan i alla
fall diskuteras). Hrutver har bl.a. resonemang kring stld som resulterat i att stld inte skett
kunnat ge pong, liksom uppstsresonemang som tagit sikte p huruvida Mats trott sig ha rtt till
cykeln, eller om han bort inse att ngon annan kunde vara gare till cykeln. Likas har vid denna
bedmning godtrosfrvrvslagen 2 kunnat ge pong, eftersom det r av relevans att faktiskt
underska om han verhuvudtaget har rtt till cykeln. ven egenmktigt frfarande (8 kap. 8 ) kan
vara relevant, ven om man br observera att den bestmmelsen uttryckligen endast r tillmplig om
inte annat brott enligt 8 kap. har begtts (den r subsidir), vilket gr att det i frsta hand r 8 kap. 9
som ska tillmpas.
b. Frsk till mord (3 kap. 1 , 3 kap. 11 och 23 kap. 1 ) kan diskuteras. Frgan blir d om hon
haft uppst i frhllande till att James skulle d. Den lgsta graden av uppst r likgiltighetsuppst.
Det frutstts d att Sara insett risken att James skulle d och att hon varit likgiltig infr
frverkligandet av denna risk. Med tanke p nutida bromsmediciner m.m. r det kanske inte ens
skert att Sara kan ha insett risken att James skulle d. Det r kanske ocks svrt att sga att hon r
likgiltig infr frverkligandet av en sdan risk, eller i varje fall att det r bevisat. Frsk till (grov)
misshandel (3 kap. 56 , 3 kap. 11 och 23 kap. 1 ) kan dremot vara aktuellt. Vid
uppstsbedmningen p denna punkt mste man ta stllning till om hon insett risken fr smitta och
om hon varit likgiltig infr frverkligandet av denna effekt. Vid bgge dessa punkter br man ocks
ta stllning till vilken betydelse det har p uppstsbedmningen att Sara handlat under sjlvfrvllat
rus, se 1 kap. 2 BrB.
I den mn inte de subjektiva rekvisiten r uppfyllda fr att dma till frsk till (grov) misshandel
kan istllet brottet framkallande av fara fr annan (BrB 3 kap. 9 ) aktualiseras. Detta r ett farebrott
och kan allts freligga ven om inte ngon bestmd effekt (i detta fall i form av sjukdom) intrtt.
(Vllande till kroppsskada, BrB 3 kap. 8 , r allts inte aktuellt eftersom inte ngon
kroppsskada/sjukdom intrffat. Detsamma gller vllande till annans dd, BrB 3 kap. 7 . Frsk till
dessa brott r inte straffbart och kan inte ske.). Sara torde uppfylla rekvisitet att utstta annan fr
fara fr allvarlig sjukdom och har sannolikt gjort detta p grund av ett handlande som kan sgas
vara grovt oaktsamt. Hnvisning till diverse bestmmelser i 13 kap. BrB har ocks kunnat ge pong.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2012-08-26

Frga 1
Paulo har just kpt en ny bil och vill drfr bli av med sin gamla Saab. Efter att ha annonserat i en
tidning blir han kontaktad av Liza Z. Liza kan dock inte betala kpesumman (75 000 kr.) fr Saaben
omedelbart och de kommer drfr verens om att hon ska utfrda ett skuldebrev. Paulo som ju
inte vet ngonting om Lizas ekonomi krver ocks att ngon ska g i borgen fr att hon kommer
att fullgra sin betalningsskyldighet. Liza lter drfr sin kompis, David, skriva under en
borgensmening p skuldebrevet. Skuldebrevet r utformat p fljande stt:

Skuldebrev
Hrmed tar sig Liza att till Paulo betala 75 000 kr.
Avbetalning
Liza ska den 30:e varje mnad, med start den 30:e juni 2012, betala 1 000 kr. till Paulos bankkonto
1234 - 00 123 45 hos SE-banken.
[Underskrift av Liza och datum]
Borgen
Hrmed gr nedanstende person i borgen fr gldenrens frpliktelser enligt detta skuldebrev.
[Underskrift av David och datum]

a. I september 2012 upptcker Paulo att hans ekonomi inte alls r s bra som han trott. Kan han
krva att direkt f resterande belopp, dvs. 72 000 kr., av Liza? (3 p.)
b. Bortse frn frga a. Anta att Liza i oktober 2012 inte betalar mnadsbeloppet. Kan Paulo krva
betalt av David istllet och i s fall nr och under vilka frutsttningar? (3 p.)
c. Bortse frn frga a och b. Anta att Paulo den 25 oktober verlter skuldebrevet till ett bolag som
heter Indrivning AB. Den 30 oktober betalar Liza in 1 000 kr. p Paulos konto i enlighet med vad
som str i skuldebrevet. Den 2 november fr hon ett betalningskrav avseende oktober mnads
betalning frn Indrivning AB. Mste hon betala till bolaget? (4 p.)

Typsvar
a. Frgan handlar om tidpunkten fr fullgrande av ett skuldebrev, vilket regleras i 5 SkbrL. I
denna framgr att ett skuldebrev ska betalas vid anfordran svida inte annat har avtalats. I frgan
handlar det om att genom en tolkning av skuldebrevet bedma om annat avtalats eller inte. S
torde vara fallet, eftersom skuldebrevet innehller en avbetalningsplan.
b. Ett borgenstagande r, svida inte borgensmannen tagit sig ansvar ssom fr egen skuld (dvs.
om det r frga om proprieborgen), enkel borgen. Det innebr att borgensmannen endast ska betala
ifall och i den mn gldenren inte glda gitter (HB 10 kap. 8 ). Det r allts endast ifall Liza inte
kan betala som David kan bli skyldig att gra det istllet.
c. Eftersom skuldebrevet r stllt till viss man r det frga om ett enkelt skuldebrev (se SkbrL 26 ).
Enligt 29 r en betalning som erlggs till verltaren av ett enkelt skuldebrev gill om den
betalande inte knt till eller bort knna till verltelsen. Det framgr inte av frgan huruvida s varit
fallet eller inte.

Frga 2
Liza och Rune har varit gifta i 12 r. De har inga barn tillsammans men Liza har en son sedan ett
tidigare ktenskap, Conny, som nu r 14 r. Liza str som innehavare p hyresrtten som de bor i.
Hon ger ocks en bil (vrd 100 000 kr.) och pengar (200 000 kr.). Rune har en stuga som han rvt
frn sin mor (vrd 350 000 kr.) med villkor att den ska vara hans enskilda egendom och en
skivsamling (vrd 200 000 kr.). De har inga skulder. Rune krvde i samband med giftermlet att de
skulle skriva ett ktenskapsfrord som gjorde skivsamlingen till enskild egendom. S skedde ocks.
De skrev bda under ktenskapsfrordet och kte sedan direkt till banken och lade det i ett bankfack
fr att det inte skulle komma bort. ktenskapsfrordet hade fljande utformning:

ktenskapsfrord
Rune Zetterstrms skivsamling ska utgra hans enskilda egendom i ktenskapet med Liza
Zetterstrm.
Rune Zetterstrm

Liza Zetterstrm

[Underskrifter]
Tingsryd
2000-04-02

Du blir uppskt av Liza, som har funderingar p att skilja sig. Ge henne juridiska rd kring fljande
frgor.
a. Hur lng tid tar det innan ktenskapet kan upplsas? Vad mste man tnka p i denna situation
fr att ktenskapet ska bli upplst? (3 p.)
b. Hur kan en bodelning mellan makarna se ut? Ska skivsamlingen som ju har ett hgt vrde
ing i bodelningen? (5 p.)
c. Vem har rtt att bo kvar i lgenheten? (2 p.)

Typsvar
a. Eftersom Liza har en son som inte r 16 r ska om de r ense om att skiljas ktenskapsskillnad
fregs av betnketid enligt 5 kap. 1 . r de inte ense krvs istllet betnketid enligt 5 kap. 2 . Nr
betnketiden gtt ut krvs att ena maken enligt 5 kap. 3 framstller ett yrkande om
ktenskapsskillnad inom ett r frn betnketidens brjan.
b. I en bodelning ingr GG (10:1). Makarnas egendom r GG i den mn den inte av ngon i 7 kap.
2 upprknad anledning r EE (se 7 kap. 1 ).Skivsamlingen blir att GG, eftersom det inte gller
frrn det ges in till Skatteverket (ktB 7 kap. 3 3 st.). Stugan r EE enligt 7 kap. 2 4 p. ktB.
Liza
Rune
100 (bil), GG
350 (stuga), EE
(ktB 10:1, 11:1)
200 (pengar), GG
200 (skivsamling), GG
300
200
Totalt: 500
Vardera maken ska ha 250 av giftorttsgodset. (ktB 11:3)
c. Den make som har bst behov har som utgngspunkt rtt at bo kvar i den gemensamma bostaden
(ktB 11 kap. 8 ). Ett vertagande frn den andra maken mste ocks vara skligt. I detta fall kan
man hvda att Liza som ska ta hand om Conny har bst behov av bostaden.

Frga 3
a. Ingvar, som bor i Malm, lser en utbildning till landskapsarkitekt i Kpenhamn. Ingvar har ett
brinnande musikintresse och har precis bestllt en biljett till en musikfestival. Biljetten har han
bestllt p internet och betalat direkt. Den kostade 2000 kr. Ngon dag efter bestllningen inser han
nr han ser p sitt schema att festivalen kommer att krocka med obligatoriska vningar han har i
Kpenhamn. Har han ngon mjlighet att krva att f lmna tillbaka biljetterna och f tillbaka
pengarna?
(5 p.)
b. Anta istllet och bortse frn vad som str i frga a att Ingvar kpt en festivalbiljett genom
Tradera (en auktionssida p internet) av Angela. Angela slde biljetten eftersom hon upptckt att
hon inte sjlv kunde g. Det visar sig nu att festivalen blir instlld. Kan Ingvar krva att f tillbaka
pengar av Angela?
(5 p.)

Typsvar
a. Eftersom det r frga om ett avtal om kp av mellan en nringsidkare och konsument r DHL
tillmplig (2 kap. 1 ). Alternativt beroende p om sljaren ocks r den som arrangerar festivalen
s kan det ses som en tjnst (samma lagrum tillmpligt ven i detta fall). Enligt 2 kap. 3 gller
dock inte DHL fr distansavtal som avser kulturevenemang. Mjligen kan man argumentera fr en
annorlunda bedmning om sljaren inte r den som anordnar evenemanget. Kreativ argumentation
har pongsatts. Avbestllningsrtten i KKL kan ocks vara relevant och ponggivande.
b. I detta fall tycks bda vara konsumenter, och det rr ett kp av en biljett. KpL blir drmed
tillmplig p avtalet (se 1 ). Man kan hvda att det r fel i varan, eftersom den avviker frn vad
kparen med fog kunnat frutstta, d festivalen blivit instlld (17 3 st.). Detta skulle i s fall
kunna vara ett allvarligt fel som ger rtt till hvning av avtalet, 39 , frutsatt att sljaren bort inse att
det var av vsentlig betydelse fr kparen (vilket man kanske kan utg ifrn). Biljetten kan mjligen
betraktas som en begagnad vara och eftersom den r sld p auktion anses den i s fall vara sld i
befintligt skick (19 ). ven givet detta skulle den dock kunna anses vara i vsentligt smre skick
n vad kparen med fog kunnat frutstta. ven resonemang om riskens vergng och nr felet
uppsttt har varit ponggivande.

Frga 4
Krille r ute p krogen med sina vnner. Framt smtimmarna r han ordentligt berusad och nr han
rkar spilla ut sin l fr han fr sig att det var killen med rosa skjorta som str en bit framfr honom
som hade ut den med flit. Krille ber sin kompis August att hlla hans lglas och August tar emot
glaset och Krilles plnbok. Krille tar sedan sats och sparkar killen med skjorta p benen s att han
ramlar ihop. En annan person, Hassan, som ftt syn p hndelsefrloppet tar tag i Krille bakifrn fr
att hindra honom frn att fortstta att misshandla killen med skjortan. Krille kr utan att titta
armbgen i solar plexus p Hassan som tappar andan och viker sig dubbel. Nu har emellertid en
ordningsvakt kommit till platsen och brottar ned Krille. Det visar sig i efterhand att killen med
skjortan slog huvudet i en metallram som satt vid baren och blivit frlamad i bda benen.
Har Krille, August och Hassan begtt ngra brott och i s fall vilka? Om inte varfr inte?
(Resonemang om pfljder r inte ponggivande.)
(10 p.)

Typsvar
Krille har uppenbarligen gjort sig skyldig till misshandel, eftersom han avsiktligen tillfogat annan
kroppsskada (3 kap. 5 BrB). Det kan ocks ifrgasttas om det inte r frga om grov misshandel (3
kap. 6 ), men man mste beakta att det inte r skert att Krille har uppst i frhllande till den
skada som uppstr (frlamningen). Man kan ocks diskutera vilken verkan BrB 1 kap. 2 , har med
avseende p denna bedmning, eftersom Krille var berusad. Krille tycks ocks ha gjort sig skyldig till
misshandel av Hassan. Skulle uppst saknas i frhllande till effekten r det mjligt att han anses ha
gjort sig skyldig till vllande till kroppskada (BrB 3 kap. 8 ).
August kan ha gjort sig skyldig till medhjlp till (grov) misshandel, eftersom han frmjat
misshandeln med dd (23 kap. 4 , 3 kap. 5 eller 6 ). I s fall frutstts dock att han frsttt
dvs. haft uppst i frhllande till vad Krille skulle gra, vilket knappast r givet.
Hassan uppfyller i och fr sig svl objektiva som subjektiva rekvisit fr ofredande (4 kap. 7 ).
Eftersom killen med rosa skjorta har ndvrnsrtt (se 24 kap. 1 ) fr emellertid ven Hassan hjlpa
till att utva denna ndvrnsrtt (se 24 kap. 5 ).

Frga 5
Erik driver ett fretag, landsmlning AB. Han r ensam aktiegare och styrelseledamot i bolaget.
Aktiebolaget har ett aktiekapital p 50 000 kr. Bolaget har utom Erik endast en anstlld,
Gunnar. Fretaget har ftt i uppdrag att utfra en mlning p en sommarstugefastighet p land. I
samband med mlningen har Gunnar snickrat ihop en byggnadsstllning och en del plankor har
blivit ver. Plankorna som det sitter en hel del lnga utstickande spikar i lgger Gunnar p ett
grsomrde mellan den tomt dr han mlar huset och en tomt intill. P tomten intill bor familjen
Smith, bland andra bestende av George och Lex, tv syskon som r 5 respektive 7 r gamla, som
brukar leka p grspltten mellan husen.
a. Anta att George och Lex hittar plankorna och anvnder dessa till att gra rutor p grsmattan att
hoppa i. Nr de sedan hoppar i rutorna ramlar George och fr en spik i gat. Argumentera fr att
frutsttningarna fr att George ska vara berttigad till skadestnd r uppfyllda och ange vilket eller
vilka rttssubjekt som skulle kunna vara skadestndsskyldiga. (Resonemang om frskringsersttning
r inte ponggivande). (6 p.)
b. Anta att Gunnar istllet fr mlning utfrt grvningsarbeten p sommarstugetomten och att detta
resulterat i ett ras som skadat familjen Smiths fastighet. Bedm familjen Smiths mjligheter till
skadestnd. Vem kan en skadestndstalan riktas mot? (4 p.)

Typsvar
a. Eftersom Gunnar, som orsakat skadan, r anstlld i landsmlning AB, och har orsakat
personskada, ska bolaget erstta skadan om den vllats genom fel eller frsummelse i tjnsten, vilket
r tnkbart, se 3 kap. 1 SkL. Gunnar sjlv torde knappast bli skadestndsskyldig, se 4 kap. 1 SkL.
Erik r dremot inte skadestndsskyldig, svida han inte varit oaktsam vid arbetsledningen, t.ex.
genom att inte ge Gunnar tillrckliga instruktioner om skyddstgrder. Fr att skadestndsskyldighet
alls ska freligga frutstts att Gunnar (eller som sagt, Erik) varit oaktsam. Hr frutstts en
argumentation. Vidare r frgan om det freligger adekvat kausalitet, dvs. om skadan varit
ngorlunda frutsebar fr en person i Gunnars situation, och handlingen orsakat skadan.
b. Sakskada som orsakas p grund av verksamhet p en fastighet erstts enligt 32 kap. MB. Enligt 32
kap. 5 kan skador som orsakas genom grvning ersttas om oaktsamhet freligger av den som
utfrt arbetet. Om arbetet varit srskilt ingripande kan skadan ersttas oavsett om ngon varit
vllande, dvs. strikt ansvar freligger. Fastighetsgaren som lter utfra arbetet kan bli
skadestndsskyldig enligt 6 , och den som bedriver verksamheten kan bli skadestndsskyldig enligt
7 .

Frga 6
Anders och George driver handelsbolaget Tvtt & Stryk HB. Tvtt & Stryk HB har bestllt en
tvttmaskin av Vit & Vask AB. Handelsbolaget har kpt maskinen p kredit och skulle betala hela
kpesumman, 45 000 kr., 90 dagar efter leverans. Vid den angivna tidpunkten sker emellertid inte
ngon betalning till Vit & Vask.
a. Vilka rttssubjekt ansvarar fr att betalning sker till Vit & Vask? (2 p.)
b. Frndras svaret p frga a om Anders och George istllet drivit verksamheten som ett enkelt
bolag? (1 p.)
c. Frndras svaret p frga a om Anders och George istllet drivit verksamheten som ett aktiebolag?
(1 p.)
d. Anta att Vit & Vask AB driver en process mot Tvtt & Stryk HB fr att f betalning fr
maskinen. Hur ska tingsrtten vara sammansatt under frberedelsen respektive under
huvudfrhandlingen? (3 p.)
e. Anta att Vit & Vask AB utformat sitt yrkande p fljande stt: Vi yrkar att tingsrtten slr fast att
Tvtt & Stryk HB r skyldiga att erlgga 90 000 kr. till Vit & Vask AB. Vad kallas en sdan talan
och under vilka frutsttningar fr en sdan talan tas upp till prvning? (3 p.)

Typsvar
a. Handelsbolaget (som r en juridisk person), som slutit avtalet, samt Anders och George, som
ansvarar solidariskt fr bolagets frpliktelser, se HBL 2 kap. 20 .
b. Ja, i s fall finns ju inte handelsbolaget (och allts inte ngon juridisk person). Den bolagsman
som ingtt avtalet ansvarar, se HBL 4 kap. 5 .
c. I detta fall ansvarar endast aktiebolaget, eftersom aktiegare inte ansvarar fr bolagets frpliktelser
(ABL 1 kap. 3 ).
d. Vid frberedelsen kan tingsrtten best av en domare, RB 1 kap. 3 . Vid huvudfrhandling ska
domstolen best av tre domare, RB 1 kap. 3 a (svida inte ngot undantag skulle vara tillmpligt).
e. Faststllelsetalan. Den kan enligt 13 kap. 2 RB prvas om ovissrder om ett rttsfrhllande och
oskerheten lnder kranden till frfng.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2012-11-11

Ngra generella anmrkningar. Det r vldigt mnga som i princip enbart skriver av lagtext utan att
applicera denna p de problem som omfattas av de konkreta frgorna och drmed inte heller drar ngra
slutsatser utifrn de omstndigheter som r aktuella i frgorna. Sdana svar ger enbart ett begrnsat antal
pong. Det finns ocks mnga som rabblar upp massor av olika lagregler och eventualiteter i sina svar
dr vissa r relevanta fr frgan medan andra inte r det. Sdana helgarderande svar ger ocks begrnsat
antal pong. Studenterna mste kunna visa att de verkligen frsttt vad som r problemet i frgan samt
koncentrera sitt svar till detta.
Frga 1
I Klgerup finns ett bolag som sljer husvagnar, HusvagnsBosse AB. Bolaget gs av Bosse Lnn och
hans fru Anna. Nu nr husvagnsssongen r ver har HusvagnsBosse AB massor av husvagnar i sitt
lager som de vill slja. Bolaget inleder drfr en stor annonskampanj bde i tidningar och p
internet. Annonskampanjen omfattar husvagnar av diverse olika modeller och fabrikat samt till olika
priser. Bodil Skoog ser annonsen och fastnar fr en husvagn av fabrikatet Solifer. Begrt pris enligt
annonsen r 130 000 kr. Bodil inser att det r kparens marknad och ringer drfr upp
HusvagnsBosse AB dr Bosse svarar i telefon. Bodil berttar att hon r intresserad av den aktuella
husvagnen men att hon enbart kan tnka sig att betala 110 000 kr. Bosse meddelar att det finns flera
hugade spekulanter men att han ska tnka p saken. Bosse lovar att terkomma med besked inom tre
dagar vilket Bodil accepterar. Dagen drp hittar Bodil en annons frn en av HusvagnsBosse AB:s
konkurrenter dr det finns en husvagn som verkar intressant. Vid en snabb affr visar det sig att
Bodil kan f husvagnen fr 90 000 kr. Bodil slr till direkt och hon och sljaren gr upp om kpet
samma dag. Dagen drp ringer Bosse frn HusvagnsBosse AB och meddelar att han accepterar
Bodils bud p Solifer husvagnen som nu r hennes fr 110 000 kr. Bodil r naturligtvis inte
intresserad lngre och avbjer vnligt men bestmt. Bosse p HusvagnsBosse AB blir riktigt irriterad
och hotar med rttsliga tgrder.
a)
Bodil undrar nu om hon, mot bakgrund av hndelsefrloppet ovan, r bunden av sitt
erbjudande till HusvagnsBosse AB och vad det i s fall innebr. (4p)
b)
Hur blir din bedmning om Bodil istllet fr att ringa HusvagnsBosse AB skickar ett e-post
meddelande och erbjuder sig att kpa husvagnen och d rkar skriva 120 000 kr istllet fr 110 000
kr som hon avsett. I e-post meddelandet skriver Bodil att hon inom tre dagar vill ha besked av
HusvagnsBosse AB om de kan acceptera hennes erbjudande. (2 p)
c)
Antag nu istllet att Bodil inte har tid att sjlv kontakta HusvagnsBosse AB utan istllet ger
hon per telefon sin syster Julia fullmakt att fr Bodils rkning kpa husvagnen hos HusvagnsBosse
AB. Bodil instruerar Julia om att hon hgst fr ge 110 000 kr. Nr Julia kommer till butiken r det
massor av mnniskor dr och Julia blir stressad av situationer och bestmmer sig fr att betala det
begrda priset 130 000 kr utan att pruta. r Bodil bunden av det avtal som Julia har ingtt? (4 p)

Typsvar
a)
HusvagnsBosses annonsering r inte ett anbud utan vad som brukar kallas ett utbud. Det riktar sig
inte till en bestmd person eller en avgrnsbar personkrets utan det riktar sig till vem som helst som
lser annonsen. Ett utbud r inte rttsligt bindande i avtalslagens mening. Det innebr att nr Bodil
ringer upp HusvagnsBosse lmnar hon ett anbud till Bosse. Det r med andra ord inte en oren
accept enligt 6 AvtL som det handlar om.
Bodil och Bosse kommer verens om en acceptfrist p tre dagar. Under den konventionella
acceptfristen tre dagar- r Bodil bunden av sitt anbud om kp av husvagn fr 110 000 kr, 1 1
st och 2 1 st AvtL. Det r riktigt som ngra av er uppmrksammat att muntliga anbud ska antas
direkt fr att vara gllande, 3 2 st AvtL. Detta r dock inte aktuellt hr eftersom Bosse begr
anstnd med svaret och Bodil accepterar detta. Drmed gller istllet reglerna fr bundenhet under
acceptfristen, se ovan.
Nr HusvagnsBosse AB accepterar anbudet inom acceptfristen, r allts Bodil bunden av sitt anbud
och ett avtal uppkommer. Bodil mste betala 110 000 kr fr husvagnen.
Det finns inte ngonting i frgan som antyder att det skulle handla om distansavtal. Enbart det
faktum att Bodil ringer upp Bosse rcker inte fr att distansavtalslagen ska vara tillmplig. Denna lag
frutstter att frsljningen sker inom ramen fr ett av nringsidkaren organiserat system fr att
trffa avtal p distans. Det finns inte ngonting i frgan som antyder att HusvagnsBosse skulle ha ett
sdant organiserat system. Det rcker inte att parterna talas vid per telefon.
(Totalt 4 p)
b) Hr r det Bodil som genom felskrivningen begr misstaget. Det r inte frga om ngot
befordringsfel enligt 32 2 st. Dremot kan regeln om frklaringsmisstag bli tillmplig, 32 1 s t
AvtL. Det frutstter dock att mottagaren r i ond tro om felet.
Med andra ord r Bodil r bunden av sitt anbud om mottagaren HusvagnsBosse AB r i god tro
angende misstaget. Det finns inte ngon anledning fr Bosse att tro ngonting annat n att Bodil
har skrivit vad hon avser, dvs, att hon avser att betala 120 000 kr. Tvrtom, annonsen r p 130 000
kr och Bodil har genom sina 120 000 kr redan prutat p denna summa. Det frefaller omjligt fr
HusvagnsBosse att frst att hon egentligen avsg att pruta ytterligare 10 000 kr. Bodil r drfr
bunden vid anbudet 120 000 kr.
Fr att Bodil ska komma frn sitt anbud krvs det att hon har terkallat detsamma enligt reglerna i 7
AvtL. Det krvs d att terkallelsen kommer mottagaren till handa innan eller senast samtidigt
med anbudet. Det finns inte ngonting i frgan som antyder att hon gjort en terkallelse.
(Totalt 2 p)

c) Julia har en uppdragsfullmakt en osjlvstndig fullmakt, 18 AvtL. Denna knnetecknas av att

den enbart grundar sig p fullmktigens instruktioner till fullmktigen. Den r med andra ord inte
synlig fr tredjeman. I nu aktuella fall uppkommer fullmakten genom Bodils telefonsamtal med
Julia.
Eftersom fullmakten enbart bestr av fullmaktsgivarens instruktioner direkt till fullmktigen grs det
ingen skillnad mellan behrighet och befogenhet. 11 1 st AvtL r drmed inte tillmplig. Istllet
aktualiseras 11 2 st AvtL. verskrider fullmktigen ngon av sina instruktioner frn
fullmaktsgivaren r denne inte bunden, oavsett tredjeman eventuella goda tro.
Julia verskrider de instruktioner hon ftt av Bodil. Det innebr att Bodil inte r bunden av avtalet
med HusvagnsBosse. Det spelar ingen roll att HusvagnsBosse r i god tro, vilket han sannolikt r.
Bodil r inte bunden av avtalet.
(Totalt 4 p)

Frga 2
Putte har avlidit och efterlmnat sin djupt srjande hustru Solveig. Av bouppteckningen framgr att
Putte ssom enskild egendom gde det lilla torp dr paret brukade tillbringa somrarna. Torpet r
vrderat till 200 000. Utver detta gde Putte diverse bohag, lite konst samt en bil, allt detta utgr
Puttes giftorttsgods och vrderas till 120 000 kr. Solveig ger i sin tur lite bohag. Hon har ocks ett
mindre sparkapital p banken, allt detta utgr hennes giftorttsgods och tillsammans r det vrt 60
000 kr. Solveig har dessutom en skatteskuld p 20 000 kr. Tillsammans har Putte och Solveig
dottern Jonna. Putte har ocks snerna Lukas, Gabriel och Jan med sin gamla krlek Barbro.
Basbeloppet r 45 000 kr
a)
Frrtta arvsskifte efter Putte. (6 p)
b)
Hur hade arvsskiftet sett ut om Solveig gt enskild egendom till ett vrde av 100 000 kr och
Putte i ett lagligt upprttat testamente angivit att Jonna ensam skulle rva honom? (4 p)

Typsvar frga 2:
a) Ett ktenskap upplses genom ddsfall, 1 kap 5 ktB
Nr ett ktenskap upplses ska en bodelning ske 9 kap 1 ktB.
En makes egendom r giftorttsgods i den mn det inte r enskild egendom, 7 kap 1 ktB
I bodelningen ska giftorttsgods ing, 10 kap 1 ktB

Bodelning
EE
200 000

Putte
GG

Solveig
GG
120 000

EE
60 000
-20 000 ktB 11:2-3

160 000
80 000
80 000 (bodelningsandel, ktB 11:6)
EE
200 000
Kvarltenskap
280 000
Arvsskifte
4 barn delar lika, B 2:1
280 000/4= 70 000
(laglott =35 000)

80 000 (Solveigs bodelningsdel)

70 000 (Jonnas del, B 3:1)
150 000
30 000 (4 x BB-regeln, B 3:1:2)
180 000

Srkullbarnens lotter
210000-30 000=180 000/3=60 000/barn
Makarnas giftorttsgods lggs samman och delas lika. Solveig fr gra avdrag fr sina skulder ur
giftorttsgodset. Det innebr att makarnas bodelningsandelar blir 80 000/var, ktB 11:1-2 och 11:6.
Detta r dock enbart bodelningen. Nu nr Putte har avlidit ska det gras ett arvskifte, B 23:1.
Puttes kvarltenskap att frdela p hans arvingar r summan av giftorttsgods och enskild egendom,
dvs, 280 000 kr.
Putte har 4 brstarvingar som ska dela lika p arvet efter honom, B 2:1. Bde srkullbarnen och det
gemensamma barnet r brstarvingar. Solveig har ingen egen arvsrtt, dvs. kvarltenskapen ska inte
delas p 5 utan p 4. Dremot kommer Solveig att f rva den gemensamma dottern Jonnas del med

fri frfogandertt, B 3:1. Nr Solveig avlider kommer sedan Jonna att f ut en del i arv efter Putte
och en del efter Solveig.
Efter frdelning av kvarltenskapen fr barnen 70 000 kr/var.
Det finns en skyddsregel fr efterlevande maka/make, den sk stora basbeloppsregeln med innebrden
att den efterlevande alltid ur den avlidnes kvarltenskap ska f tilldelat sig egendom motsvarande ett
vrde av 4 x prisbasbeloppet. I frgan r det angivet att basbeloppet r 45 000 kr. Solveig ska ha rtt
till egendom motsvarande 180 000 kr. Solveigs bodelningsandel r 80 000. Tillsammans med Jonnas
arv fr hon d 150 000 kr, jfr B 3:1. Det fattas fortfarande 30 000 kr. Dessa fr hon d ta ur
srkullbarnens lotter, vars arv minskas med 10 000 kr vardera. Srkullbarnen kommer sedan att ha
rtt motsvarande del i efterarv nr Solveig avlider.
Observera att basbeloppsregeln inte innebr att efterlevande maka ska ha 4 x BB +
bodelningsandelen utan det ska vara 180 000 kr tillsammans, B 3:1.
Observera ocks att de resterande 100 000 kr som Solveig saknar p grund av BB-regeln inte dras av
frn kvarltenskapen innan frdelningen p lotter. Frst frdelas kvarltenskapen p brstarvingarna
och drefter ser man hur mycket som ska skjutas till efter det att det gemensamma barnets hela lott
har frts ver till den efterlevande. I annat fall skulle arvslotterna efter den avlidne bli felaktiga.
Sammanfattningsvis r srkullbarnens arvslotter 70 000/var. Efter att Solveig p grund av BB-regeln
har ftt 10 000 kr/var frn srkullbarnen har de rtt att fr ut egendom motsvarande ett vrde p 60
000/var. De har sedan rtt till efterarv efter Solveig. Jonna fr vnta p sitt arv efter Putte och Solveig
rver denna del s lnge med fri frfogandertt.
(Totalt 6 p)
b)
Kvarltenskapen efter Putte r fortfarande 280 000 kr. Det finns inte ngonting i frgan som antyder
att Solveigs skuldteckning skulle vara sdan som avses i ktB 11:3:2 utan skuldteckning grs ur
giftorttsgodset.
Som nmndes ovan har Solveig rtt till egendom motsvarande ett vrde av 4 x BB = 180 000 kr,
vilket hon uppnr med sin EE 80 000 (bodelningsdel) + 100 000 (EE)= 180 000 kr.
Brstarvingarnas legala arvslott r fortfarande 70 000 kr.
Srkullbarnens laglotter 35 000 kr/barn (laglotten r halva arvslotten,B 7:1)
Nu finns det dock ett testamente. Putte kan naturligtvis skriva ett testamente med det aktuella
innehllet men han kan inte frnta srkullbarnen deras rtt till laglott. Dremot faller inte laglotten
ut automatiskt. Fr att f ut sina laglotter mste srkullbarnen pkalla jmkning av testamentet, B
7:3
Sammanfattningsvis kan konstateras att Putte inte kan testamentera bort srkullbarnens laglotter om
de gr ansprk p dessa. Om srkullbarnen eller ngot av dem pkallar jmkning av testamentet p

grund av laglottsansprk har de rtt att f ut sina/sin laglott. Efter att laglotterna har delats ut fr
Jonna resterande.
Vid fullt laglottsansprk innebr det
280 000-105 000=175 000 kr till Jonna.
(Totalt 4 p)

Frga 3
Fretaget Zolic AB i Vxj brukar leverera plt till den mekaniska verkstaden HUGG AB i
Kristianstad. HUGG AB brukar betala sina rkningar men alltid fr sent. Zolics ekonomiavdelning
har vid flera tillfllen utan framgng ptalat detta fr HUGG AB. Till slut trttnar Zolic AB och
efter en stor leverans som nnu inte har betalats, trots att frfallodatum har passerats, skickar Zolic
ett rekommenderat kravbrev till HUGG AB. HUGG AB lser emellertid inte ut kravbrevet och
behrig firmatecknare fr Zolic lmnar drfr in en stmningsanskan mot HUGG AB med ett
yrkande om att tingsrtten ska frpliktiga HUGG AB att betala 50 000 kr jmte rnta som betalning
fr leverans av plt.
a)
Till vilken tingsrtt kan Zolic AB lmna in sin stmningsanskan och varfr just denna? (2p)
b)
Efter att stmning har utfrdats kallar tingsrtten parterna till ett muntligt
frberedelsesammantrde. Vid detta sammantrde uteblir HUGG AB helt men domaren och
representanter fr Zolic AB r nrvarande. Zolic AB r nu ordentligt trtt p HUGG AB:s agerande
och vill att tingsrtten avgr mlet en gng fr alla. Hur br tingsrtten agera i den uppkomna
situationen och vilka rttsliga konsekvenser fljer av detta? (4 p)
c)
Bortse frn frga b) ovan. Det blir en huvudfrhandling och HUGG AB visar sig fullstndigt
ofrstende infr Zolic AB:s krav. Visserligen erknner HUGG AB att de har varit lite slarviga med
betalningarna tidigare men tillgger att i detta fallet har vi minsann inte ingtt ngot avtal och vi r
drfr inte betalningsskyldiga.
Zolic AB lyckas inte hitta det i mlet avgrande bevismaterialet (avtal och leveranssedel) och domen
gr drmed mot Zolic AB, dvs. tingsrtten ogillar kromlet. Efter ett halvr hittar dock Zolic AB
det undertecknade avtalet. Hur ska tingsrtten bedma en ny stmningsanskan frn Zolic AB med
samma yrkande som tidigare riktat mot HUGG AB dr Zolic beropar, och lmnar in, det
upphittade avtalet som bevisning? (4 p)

Typsvar
a) Forumreglerna fr tvisteml terfinns i 10 kap RB. Huvudregeln framgr av 1 . Talan i tvisteml
ska vckas vid en tingsrtt dr svaranden har sin hemvist eller ste. I detta fall, svaranden r en
juridisk person, ska talan vckas dr bolaget HUGG AB har sitt ste, dvs. Kristianstads tingsrtt, RB
10 kap 1 3 st. (Totalt 2 p).
b)Om svaranden uteblir frn frhandlingen kan kranden, Zolic AB yrka p att tingsrtten ska
meddela en tredskodom, RB 44 kap 2 . En frutsttning r att den som uteblir inte haft laga frfall
fr sin utevaro. Det finns dock inget i frgan som antyder detta.
Av frgan framgr att Zolic AB nskar att tingsrtten avgr mlet en gng fr alla och det ligger d
nra till hands utg frn att Zolic yrkar att tingsrtten ska meddela en tredskodom. Zolic r knappast
intresserad av att stlla in och stta ut och kalla till en ny frberedelsefrhandling, jfr 44 kap 2 2 st
RB.
En frutsttning fr tredskodom r att HUGG AB har kallats till frhandlingen vid ventyr av att
tredskodom kan komma att meddelas mot dem om de inte instller sig samt att denna kallelse
bevisligen r delgiven HUGG AB, 42 kap 12 och 44 kap 2 RB. Det mste allts finnas bevis fr
att HUGG ABB tagit del av kallelsen och drmed r medvetna om vilka risker de tar d de inte
instller sig till frhandlingen.
Tredskodomen innebr att tingsrtten inte prvar talan i sak utan det grs enbart en formell
prvning av talan i enlighet med kromlet, dvs. tingsrtten meddelar dom i enlighet med
kromlet, 44 kap 8 2 st RB. I detta fall innebr det att domen frpliktigar HUGG AB att betala
det yrkade beloppet om 50 000 kr till Zolic AB.
En tredskodom har samma rttsverkan som en vanlig dom och den vinner laga kraft och r
verkstllbar p samma stt. Tredskodomen kan dock inte verklagas, 49 kap 1 RB, men HUGG
AB kan ska tervinning av tredskodomen vilket innebr att tingsrtten fortstter handlggningen av
rendet dr det avslutades, dvs. med att kalla till ett muntligt frberedelsesammantrde. tervinning
kan enbart skas 1 gng, 44 kap 9-10 RB.
(Totalt 4 p).
c)En tingsrtts dom kan verklagas inom tre veckor frn det att domen meddelades, jfr 50:1. En
verklagan som inkommer fr sent ska avvisas, jfr 50:3 RB. Nr tiden fr att verklaga har gtt ut
vinner domen laga kraft.
Laga kraft innebr att mlet inte kan prvas p nytt, dvs. det r inte mjligt att f samma
rttsfrhllande, samma sak, mellan samma parter prvad i en ny rttegng. Ett sdant frfarande
skulle innebra att parterna aldrig kunde lgga tvisten bakom sig utan de skulle alltid riskera att
saken revs upp p nytt med risk fr en annan utgng. Man talar om att domen har negativ rttskraft.

Av uppgifterna i frgan frefaller det inte vara tal om en verklagan utan Zolic lmnar in en ny
stmningsanskan, dvs en ny talan om samma sak. Detta r inte mjligt. Det freligger res judicata,
som r ett tvingande processhinder som domstolen ska beakta ex officio. Talan ska drfr avvisas, 17
kap 11 RB.
Enda mjligheten att f saken prvad p nytt skulle vara genom resning. Det r dock inte aktuellt
hr. Parten str sjlv risken fr att hon slarvar bort sina bevismedel. Det spelar ingen roll att avtalet
nu dykt upp. Resning aktualiseras enbart fr nya frhllanden som inte var knda eller mjliga att
tillg vid tidpunkten fr rttegngen, jfr 58 kap 1 RB.
(Totalt 4 p)

Frga 4
Lisa Persson ger ett bolag i Lund, Husfrvaltning AB, som frvaltar fastigheter t diverse olika
kunder. Efterfrgan p Lisas tjnster r s stor att hon beslutar sig fr att anstlla tre nya
medarbetare. Tre nya kontorsrum mste iordningstllas och med anledning av detta bestller Lisa
diverse kontorsutrustning ssom skrivbord, skrivbordsstolar, bokhyllor etc. frn Kontorsgrossisten
AB i Lund. Parterna kommer verens om att leveransdag ska vara den 1 november. Fr skerhets
skull bekrftar Kontorsgrossisten via e-post att avhmtning ska ske p avtalad tid. Bekrftelsen
skickas den 20 oktober. Lisa har mycket att gra och hon hinner inte hmta kontorsutrustningen p
avtalad tid. Hon infinner sig hos Kontorsutrustning AB frst den 5 november och mts d av
beskedet att lagret dr kontorsutrustningen frvarades just har brunnit upp och att det inte finns
ngonting kvar av de bestllda varorna. Trots det som hnt krver Kontorsutrustning AB Lisas bolag
p full betalning. Lisa vgrar att betala eftersom hon inte har ftt ngra varor.
a)
b)

Har Kontorsutrustning AB rtt att f fullt betalt eller kan Lisa vgra att betala? (6 p)
Antag istllet att parterna har avtalat att varorna skulle levereras till Lisas kontor men detta
sker inte eftersom varorna brinner upp. Blir bedmningen d annorlunda? (4 p)

Bortse i svaret frn eventuella frskringsrttsliga aspekter.

Typsvar
a)Det handlar om tv nringsidkare och varorna utgr ls egendom KpL, 1 . Det rr sig om ett
s kallat hmtningskp eftersom parterna har kommit verens om att kparen ska hmta varorna hos
sljaren den 1 november, 6 1 st KpL
Vem str risken fr en vara och vad innebr detta?
Riskvergngen regleras i 13 KpL. Risken gr ver p kparen nr varorna avlmnas enligt
avtalet, 1 st. Om varan inte avlmnas och detta beror p kparen, gr risken fr varan ver p
kparen d sljaren har gjort vad som ankommer p honom fr att avlmnade ska kunna ske, 2 st.
Sljaren, Kontorsgrossisten, meddelade Husfrvaltning AB redan den 20 oktober att varorna skulle
finnas leveransklara fr avhmtning hos sljaren den 1 november. Det innebr att nr
Husfrvaltning inte hmtar varorna enligt avtalet anses varorna, trots detta avlmnade. Sljaren fr
anses ha gjort vad som ankommer p honom. Risken fr varorna har drmed gtt ver p
Husfrvaltning AB.
Att ngon str risken fr en vara innebr att om varan skulle frstras genom en hndelse som inte
beror p sljaren r kparen trots detta skyldig att betala fullt pris fr varan ven om hon inte fr
ngon avtalsenligt vara, 12 KpL. I detta fall har varorna frstrts genom en brand som av allt att
dma intrffar efter riskvergngen, dvs. efter den 1 november. Husfrvaltning AB mste drfr
betala fr varorna trots att de har brunnit upp. En frutsttning r att Kontorsgrossisten inte r skuld
till branden, jfr 12 KpL. Det finns ingenting i frgan som antyder detta.
(Totalt 6 p)
b) Hr rr det sig istllet om ett transportkp. Kparen och sljaren befinner sig inom samma ort,
Lund, och sljaren ska st fr transporten. Det finns ingenting i frgan som antyder att leveransen
ska ske av ngon utomstende transportr. Avlmnandet har d skett nr varorna verlmnas till
kparen, 7 1 st KpL. Eftersom varorna aldrig transporteras till Lisa, har de aldrig avlmnats.
Risken fr varorna gr ver vid avlmnandet, 13 KpL. Det innebr att risken aldrig har gtt ver
p Lisa utan det r fortfarande Kontorsgrossisiten AB som br risken fr varorna d de brinner upp.
Kontorsgrossisiten AB kan drfr inte begra att Lisa ska betala varorna, 13 KpL. (Totalt 4 p)

Frga 5
Numera finskgda Acordia AB har 25 anstllda. Fem av dem tillhr Unionen och lika mnga tillhr
Handelsanstlldas frbund. Tio av de anstllda r medlemmar i Industrifacket Metall, som har
kollektivavtal med Acordia AB. Resterande anstllda p Acordia AB r inte organiserade i ngon
fackfrening. Arbetsgivaren har nu fr avsikt att frlgga delar av verksamheten till Finland. Detta
kommer att innebra att ngra av lagerarbetarna mste gas upp. De fem lagerarbetarna p Acordia
AB som berrs av beslutet r Lars 57 r, Hasse, 54 r och Sofie 35 r, som alla tre kom samtidigt till
fretaget fr 10 r sedan och Gilbert, 44 r, som varit p Acordia AB i 6 r samt Fredrika 35 r som
varit anstlld sedan hon var 15 r. Endast Lars, Sofie och Gilbert r fackligt anslutna genom
medlemskap i Handelsanstlldas frbund.
a)
b)

Arbetsgivaren undrar nu mot vem/vilka man r frhandlingsskyldig i denna frga. Hjlp

arbetsgivaren att reda ut vad som gller. (6 p)
Arbetsgivaren vill sga upp tre av lagerarbetarna p grund av arbetsbrist. Vilka mste sluta sin
anstllning?

Bortse i svaret frn eventuella srregler om arbetsgivares rtt att undanta vissa anstllda. (4 p)

Typsvar
a) Observera att frgan gller arbetsgivarens frhandlingsskyldighet, inte arbetstagarorganisations
mjligheter att f till frhandling. 10 MBL r med andra ord inte aktuell i denna frga.
I frgan handlar det om uppsgning p grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren r d, innan beslut om
uppsgning fattas, skyldig att frhandla i enlighet med reglerna i 11-14 MBL, vilket framgr av
29 LAS.
Vid uppsgning p grund av arbetsbrist r en arbetsgivare r skyldig att iakttaga s kallad primr
frhandlingsskyldighet mot kollektivavtalsbrande organisation, 11 MBL. Detta eftersom
uppsgningen anses utgra en viktigare frndring i verksamheten. I det hr fallet ska Acordia AB
frhandla med Industrifacket Metall.
Dessutom freligger frstrkt frhandlingsrtt fr lagerarbetarna eftersom frndringen srskilt rr
deras arbets- och anstllningsfrhllanden. Acordia AB ska drfr fra frhandlingar ven med
Handelsanstlldas frbund, 13 MBL.
Observera att frhandlingarna inte sker med de enskilda arbetstagarna utan med de aktuella
arbetstagarorganisationerna.
Frhandlingarna ska ske innan uppsgningarna aktualiseras. I frsta hand sker frhandlingarna med
det lokala facket. Strandar dessa frhandlingar kan det bli tal om centrala frhandlingar, 14 MBL.
Allt detta gller under frutsttning att inget annat framgr av kollektivavtalet, 4 2 st MBL
b) Uppsgning p grund av arbetsbris = saklig grund 7 LAS.
Hr avses uppsgning p grund av arbetsbrist d delar av produktionen ska flyttas till Finland, detta
bestmmer arbetsgivaren sjlv ver som ett led i dennes rtt att leda organisationen och stta up
ekonomiska ml fr verksamheten. Det r med andra ord arbetsgivaren, Acordia AB som bestmmer
nr arbetsbrist freligger.
Utgngspunkten fr turordningen r frst in sist ut. Anstllningstiden r med andra ord
avgrande, 22 LAS.
Person Anstllningstid lder
Lars 10
57
Hasse 10
54
Sofie 10
35
Gilbert 6
44
Fredrika
20
35
Kortast anstllningstid har Gilbert. Vid lika anstllningstid (mellan Lars, Hasse och Sofie) fr den
yngste lmna anstllningen. Det innebr att Hasse och Sofie fr sluta. Slutsatsen blir att Gilbert,
Sofie och Hasse fr lmna sina anstllningar enligt turordningsreglerna, 22 LAS.
Detta gller under frutsttning att inte annat framgr av kollektivavtalet, 2 3 st LAS.
(Totalt 4 p)

Frga 6
1) Synen p straff i svensk rtt (4 pong)
Det svenska straffsystemet och synen p hur en brottsling ska straffas har skiftat under
rhundradenas lopp. Beskriv kort huvuddragen av hur straffsystemen sg ut i den svenska rtten
under nedanstende perioder, och vilka synstt (t.ex. politiska och filosofiska ider och strmningar)
som prglade synen p bestraffning under de nmnda perioderna.
a) Medeltiden, b) 1600-talet c) 1700-talet och d) 1800-talet
Observera att frgan behandlar straffrtt och straffsystem, vilket ocks klart uttryckts i frgans
formulering. Svar som behandlar andra rttsomrden n straffrtten r inte ponggivande. Om
huvuddragen fr varje tidsperiod r korrekt angivna, s ges ett pong per tidsperiod.
Medeltiden: den medeltida straffrtten knnetecknades bde av vedergllning och av bter. Centralt
i lagstiftningen var ett kompensatoriskt btessystem dr den skadelidande och hans/hennes slkt fick
ersttning av den/dem som begtt brottet. Edsrebrotten som var en form av kunglig,
landsomfattande straffrtt tillkom ocks .
1600-talet: knnetecknades av en strng syn p straffrtten och strnga straff. Mnga brott straffades
med ddsstraff. Stadganden frn Bibeln utgjorde en viktig rttsklla. Frihetsstraff brjade ocks
anvndas.
1700-talet: prglades av upplysningen och en humanare syn p straffrtten. Mnga brott straffades
fortfarande med dden, men genom olika reformer, bland annat av Gustav III, s togs ddstraffet
bort fr flera brottskategorier.
1800-talet: reformarbetet fortsatte. Brottslingen snarare n brottet stod nu i centrum. Man ville nu
behandla brottslingarna. En ny strafflag kom 1864. Frihetsstraff, fngelse och straffarbete blev allt
vanligare och ddstraffet blev fakultativt, dvs. domstolarna kunde vlja mellan att dma till dden
eller till livstids straffarbete.
2) Likhet infr lagen? (6 pong)
Idag r det en sjlvklarhet fr de flesta av oss att lagen ska vara lika fr alla medborgare, oavsett vilket
kn man har, hur rik man r eller vilken position som man har i samhllet. Men s har det inte alltid
varit i den svenska rttshistorien. Ge exempel p tv rttsomrden dr det har funnit olika
lagbestmmelser fr olika grupper eller individer, och beskriv versiktligt vari skillnaderna bestod
(det kan glla skillnader mellan olika delar av landet, mellan olika grupper i samhllet, mellan mn
och kvinnor osv.).
I den hr frgan kan man vlja fritt vilka tv rttsomrden som man vill koncentrera sig p. Man fr
ocks vlja vilka tidsperioder som man vill. Man fr hgst tre pong fr vart och ett av de tv
rttsomrdena som efterfrgas. Att i svaret bara ange ett rttsomrde utan att mer utfrligt motivera
svaret ger inga pong, utan man mste beskriva vari skillnaderna bestod (vilket ocks framgr klart
och tydligt av frgestllningen). Nedan ges exempel p ngra svarsmodeller. Upprkningen r inte
uttmmande, utan andra exempel kan ocks vara ponggivande.

Landsbygd och stderna: p medeltiden och fram till 1730-talet var det olika rttsordningar p
landsbygden och i stderna. Reglerna skilde sig ngot beroende p vad som var viktigast att reglera.
Genom 1734 rs lag fick Sverige fr frsta gngen en gemensam lag fr hela landet.
Rstrtt: under 1800-talet hade bara vissa grupper rstrtt till riksdagen. Till flj av den politiska
utvecklingen under andra hlften av 1800-talet med liberalism, allas likhet infr lagen och
jmlikhetsstrvanden som honnrsord utvidgades rstrtten till att i brjan av 1900-talet omfatta
alla mn och till slut 1919 bli allmn och lika fr bde mn och kvinnor. Utvecklingstendenserna var
desamma i de flesta vsteuropeiska lnder.
Arvsrtt: i de medeltida stadslagarna rvde sner och dttrar lika mycket. P landsbygden rvde dock
sner dubbelt s mycket som dttrar. Skillnaden berodde p att man inte ville splittra upp
jordegendomarna och snerna var de som skulle ta ver grden. I stderna spelade den fasta
jordegendomen ingen roll. Fram till 1800-talet var jorden den absolut viktigaste resursen i det
svenska bondesamhllet. Men under 1800-talet slog liberalismen tankar om likhet infr lagen
igenom, och genom inspiration av bl.a. den franska lagen Code civil frn tidigt 1800-tal, fastslog
riksdagen 1845 att sner och dttrar skulle ha lika arvsrtt.
Domstolsorganisationen: lngt in p 1900-talet fanns det olika domstolar p landsbygden och i
stderna. P landet var hradsrtten frsta instans, medan rdhusrtten var dess motsvarighet i
stderna. Frst i brjan av 1970-talet infrdes dagens tingsrtt som frsta instans fr hela landet.
Under stndssamhllets tid (fram till 1800-talet) dmdes dessutom olika samhllsgrupper av olika
domstolar i frsta instans. Frst under det liberala 1800-talet och dess strvan efter jmlikhet
frsvann detta system med olika domstolar fr olika samhllsgrupper.
Kvinnors rttsliga stllning: i de medeltida lagarna var kvinnan omyndig och skulle s frbli fram till
andra hlften av 1800-talet. Kvinnans make var hennes frmyndare, och kvinnan var understlld
honom i rttsligt hnseende. Kvinnans roll var i frsta hand att ta hand om barnen och hemmet.
Frst p 1800-talet fick kvinnor rtt till frvrvsarbete, disponera sin egen egendom och kunde
under vissa omstndigheter anska om att bli myndiga. Frst p 1920-talet fick gifta kvinnor fr
frsta gngen fullt ut samma rttigheter som mn, och befriades frn makens frmyndarskap.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISKINTRODUKTIONSKURS

2013-01-20
FRGA 1
Linn har gtt hela hsten och funderat p att kpa en bil. Hon hller koll p Blocket men tycker inte
att ngot hon ser dr verkar bra nog. En onsdag i mitten av december dyker det dock upp en
begagnad rd Volvo S40 till ett rimligt pris 35.000 kr. Hon kontaktar sljaren, Daniel, och ker
eftermiddagen drp hem till honom fr att titta p bilen. Hon provkr en runda och den gr fint
men den r ganska mycket rostigare n vad som syntes p bilderna. Hon ber att f fundera ngra
dagar. Daniel sger att han vill veta inom en vecka om hon vill ha den. Hon funderar ver helgen
och mailar p mndagen att hon grna vill kpa bilen, fast fr 25.000 kr. P onsdagen fr hon svaret
att Daniel accepterar att slja den fr 30.000 kr. Linn har inte kpt bil tidigare och knner att hon
behver grunna lite till p det. Hon bestmmer sig till slut och skickar ivg ett svar p
fredagseftermiddagen innan hon gr frn jobbet, om att hon godtar hans senaste bud. Hon fr svar
direkt:
Auto reply: Jag och familjen har en internetfri jul! Kollar mailen igen frst efter nyr. Ring om det r
ngot viktigt! Daniel
Hon har visserligen ftt Daniels nummer men tnker att hon tar tag i det hela efter julledigheten. I
brjan av januari ringer hon upp Daniel fr att frga nr hon kan hmta bilen. Jag har ndrat mig!
Jag vill inte slja den under 35.000 kr. Dessutom har du svarat fr sent! sger Daniel.
a) Hjlp till att reda ut turerna mellan Daniel och Linn!
Bilen kps istllet av Kim, som dock inte har sett bilen innan hen gr med p avtalet. Hen kommer
och hmtar bilen p kvllen och inspekterar den inte s noggrant d eftersom det r mrkt. Dagen
efter ringer Kim upp Daniel och sger att hen vill lmna tillbaka bilen. Den r ju mycket rostigare
n den sg ut p Blocket!
b) Kan Kim hvda fel i varan? Eventuella pfljder behver inte diskuteras.

Hnvisa till relevanta lagrum och motivera dina svar vl!

Typsvar
a) Den som lmnar ett anbud r bunden 1 1 st AvtL. 1 p
Tidsgrns i anbudet anger acceptfristen 2 . 1 p
Linns accept stmmer inte med anbudet -> oren accept = avslag i frening med nytt anbud 6 .
Detsamma gller Daniels nya anbud. 1 p
Den ursprungliga acceptfristen gller inte fr Daniels nya anbud, istllet gller den legala
acceptfristen 3 . 1 p. Diskussion kring rimlig lngd fr acceptfristen. ven om Daniels ursprungliga
acceptfrist inte gller, br det anses vara fr lng tid med tanke p hur deras frhandlingar sg ut.
Goda argument fr att acceptfristen fortfarande gller efter nyr kan ocks vara ponggivande. 1 p.
Om Linns accept kommer fr sent r Daniel inte lngre bunden av sitt anbud, stillvida hon inte
vetat om att hon var sen, mottagaren knde till detta och lt bli att meddela henne. Hon fick dock
veta att Daniel inte ntts av hennes svar och undantaget blir drfr inte tillmpligt. 1 p
b) Eftersom kpeavtalet kommer till stnd mellan tv personer r KpL tillmplig lag. 1 p
Diskussion kring frsljarens marknadsfringsansvar 18 1 p, befintligt skick 19 1 p samt
kparens underskningsplikt 20 1 p.

FRGA 2
Sara sker jobb p det stora ldrehemmet p orten, vilket gs av Ignorema AB. Till sin gldje fr hon
jobb direkt, dock bara en provanstllning. Nr hon jobbat p hemmet i snart ett r kallar hennes
chef in henne p rummet, och sger: Sara, jag r vldigt ledsen, men bolaget r i kris och vi mste
brja sga upp personal. Du fr arbeta veckan ut, sen fr vi tyvrr lta dig g. Sara blir frtvivlad
och ringer samma eftermiddag sitt fackfrbund Kommunal, dr du arbetar med juridisk rdgivning
till medlemmarna. Vad kan du bertta fr Sara om hennes anstllningssituation, vilket skydd hon
har mot uppsgning och huruvida arbetsgivaren har missat ngot i uppsgningsproceduren?
Ignorema har tecknat kollektivavtal med Kommunal men det finns inga srskilda villkor i detta som
du behver knna till fr att besvara frgan.
Hnvisa till relevanta lagrum och motivera dina svar vl!

Typsvar
Anstllningar r som huvudregel tillsvidareanstllningar. Saras anstllning var dock en
provanstllning, vilken enligt 6 LAS hgst kan glla i sex mnader. Eftersom arbetsgivaren inte har
meddelat att anstllningen ska upphra har den automatiskt vergtt till en tillsvidareanstllning. 2 p
Arbetsgivaren mste ha saklig grund fr uppsgning. Arbetsbrist rknas som en saklig grund 7
LAS. 1 p
Nr det gller uppsgningar regleras uppsgningstiden i 11 LAS. Eftersom Sara inte arbetat ens ett
r har hon enbart rtt till en mnads uppsgningstid. 2 p
Uppsgning frn arbetsgivarens sida ska vara skriftlig, 8 LAS. Att den inte r skriftlig gr den dock
inte ogiltig. 2 p
Arbetsgivaren mste iaktta turordningsreglerna enligt 22 LAS innan uppsgning. 1 p
Ignorema har en skyldighet att frhandla med Kommunal enl 29 LAS och 11 MBL innan Saras
avsked. 2 p

FRGA 3
Eva och Lars gifte sig 1975 d de bda var i 30-rsldern. Lars gde, sedan innan han trffade Eva,
ett hus som Eva flyttade in i ett kort tag innan ktenskapet. Dr har ocks Martin och Maria, de
gemensamma barnen, vuxit upp, men de flyttade bda ut strax efter att de tagit studenten. I
samband med att Eva och Lars gick i pension fr ngra r sedan slde de huset och flyttade till en
hyresrtt. De tycker att de har nog med att skta om den sommarstuga som Eva ftt i gva av sin
ldrade mamma (med villkor om att den ska vara enskild egendom). Eva har ocks tagit ett ln p
100.000 kr fr att kunna anlgga en pool p stugtomten. Dessutom vill paret ha pengar fr att
kunna resa jorden runt tillsammans. Resan har dock ftt skjutas p framtiden eftersom det blivit en
fnurra p trden mellan det kta paret. Lars rkade nmligen f syn p ett kvitto p Evas skrivbord
ett kvitto p en dator fr 10.000 kr som Lars dock inte sett skymten av. Efter att ha rotat i Evas
skrivbordsldor fann Lars kvitton p elektroniska prylar till ett sammanlagt vrde av 50.000 kr, alla
frn det senaste ret.
Lars konfronterar Eva med kvittona och hon erknner att hon har gett sm presenter till Diana, en
yngre kvinna som hon har trffat p ntet och frlskat sig i.
a) Lars blir rasande och vill skiljas omedelbart! Eva nskar dremot att de trots allt ska frska rdda
relationen. Vad ska Lars gra fr att f skilja sig?
b) Parets tillgngar bestr av 1.000.000 kr p det gemensamma kontot, pengar som hrrr frn
husfrsljningen. Dessutom finns Evas sommarstuga, vrd 500.000 kr. Frutom poollnet har paret
inga skulder. Frutstt att Lars fr igenom en skilsmssa och gr parets bodelning!
c) Eva har, som kvinnor i mnga familjer, i lnga perioder under Martins och Marias uppvxt arbetat
deltid fr att f livspusslet att g ihop. Detta innebr att hon fr en lgre pension och hon r efter
skilsmssan fattigare n Lars. Hon yrkar p underhll men nekas detta av rtten d det bara utges i
undantagsfall. Analysera situationen och regleringen om bodelning med utgngspunkt i vad du har
ftt lra dig om genusperspektiv p juridiken!
Hnvisa till relevanta lagrum och motivera dina svar vl!

Typsvar
a) ktenskap kan upplsas genom ktenskapsskillnad 1:5 ktB, vilket sker efter en dom p ett
yrkande om stmning frn den ena maken om enbart en vill skilja sig 14 kap ktB. Vill bara den ena
maken skilja sig krvs betnketid 5:2 ktB. Betnketiden inleds nr Eva delges Lars yrkande om
skilsmssa. Efter att sex mnader har gtt men innan ett r har gtt s mste Lars yrka p att
skilsmssan ska g igenom 5:3 ktB. 2 p
b) Att pengarna kommer frn huset som Lars gde innan relationen startade spelar ingen roll, de
1.000.000 kr r giftorttsgods som ska ing i bodelningen 7:1 ktB. Evas sommarstuga r inte en
del av giftorttsgodset eftersom det r enskild egendom enligt gvovillkor 7:2 2p. ktB. De skulder
som Eva har som r hnfrliga till sommarstugan kan hon inte rkna av mot giftorttsgodset 11:2
2 st. Till Evas giftorttsgods ska dock rknas de 50.000 kr som hon har anvnt fr presenter till
Diana och de ska ocks rknas bort ur hennes andel 11:4 ktB. Det innebr att 500.000 kr frn
det gemensamma kontot ska rknas som varderas giftorttsgods samt 50.000 kr p Evas sida, vilket
innebr ett gemensamt giftorttsgods p 1.050.000 kr som efter delning blir 525.000 kr var. P Evas
sida rknas sedan vrdet av gvorna bort och hennes andel i boet blir 475.000 kr 11 kap ktB. 5 p
c) Den juridiska genusforskningen kartlgger, belyser och frklarar samspelet mellan olika lagar och
den reella verkligheten. Diskussionen kan glla att frestllningar om genus gr att kvinnor tar strre
ansvar fr familj n mn, vilket kan missgynna dem ekonomiskt. Det finns en formell jmlikhet
mellan mn och kvinnor i Sverige, men det behver inte betyda att det finns en reell jmlikhet. Om
rttsreglerna, som i fallet med bodelning, utgr frn att mn och kvinnor lever jmstllda liv s kan
det i sjlva verket skapa ojmstllda effekter om s inte r fallet. andra sidan r det problematiskt
om lagstiftningen utgr frn att kvinnor ska ta ett strre familjeansvar, eftersom sdana normer d
kan reproduceras. Pong ges efter kvaliteten p argumenten. 3 p

FRGA 4
Athena r hos sin bror Gabriel. Med sig har hon sin dotter Siri som precis fyllt fem r och drfr fr
ett paket av morbror Gabriel. Det r en AirBomb Saw Blade en jttefin radiostyrd
leksakhelikopter! Athena rynkar pannan lite nr hon ser att det str frn 9 r p frpackningen,
men sedan stter Gabriel igng att skvallra om deras pappas nya tjej och Athena tnker inte mer p
det hela. Gabriel hller upp kaffe till dem bda och Siri springer ivg fr att leka med sin nya leksak.
Efter ngon halvtimme kommer Gabriels son Marius springande: kom, kom, jag tror Siri har skadat
sig!. Athena och Gabriel rusar upp p ovanvningen. Siri ligger p golvet och grter med ett stort
bldande jack i pannan. En av helikopterns roterblad har lossnat frn helikoptern i farten och trffat
Siri i pannan. Dessutom ligger Gabriels senaste auktionsfynd, en vacker konstvas i glas vrd 10.000
kr, i skrvor p golvet. Den sg dock Marius att Siri rkade kra in i med helikoptern redan fr en
stund sen, men ingen av dem hade vgat sga ngonting. Athena tar Siri till lkaren som syr ihop
jacket men bedmer att rret kommer att bli bestende. Gabriel ringer samma kvll. Han r ursinnig
ver sin trasiga vas och vill ha ersttning. Men det var ju du som gav henne den! svara Athena.
Red ut vilka skadestndsskyldigheter fr Siris jack i pannan och fr Gabriels trasiga vas som kan
ligga
a) AirBomb AB,
b) Siri,
c) Athena,
d) Gabriel.
Hnvisa till relevanta lagrum och motivera dina svar vl!

Typsvar
a) AirBomb AB kan inte bli skadestndsskyldiga fr Gabriels vas. Dremot kan de bli
skadestndsskyldiga fr Siris jack i pannan i enlighet med produktansvarslagen enligt 1 eftersom
produkten inte var s sker som skligen kunde frvntas enligt 3 . 3 p
b) Barn kan visserligen bli delvis skadestndsskyldiga enl SkL 2:4, men praxis frntar sm barn
skadestndsansvar. Siri har allts inget skadestndsansvar fr Gabriels vas. 2 p
c) Athena kan anses skadestndsskyldig fr sakskadan, Gabriels vas, enl SkL 2:1. Hr behvs
diskussion om vrdslshet och adekvat kausalitet. 3 p
d) Gabriel kan anses medvllande och drfr kan hans skadestnd jmkas, enl SkL 6:1. 2 p

FRGA 5
Tidningen Aftonpressen har genom tveksamma kontakter ftt tag i en film, tagen med mobilkamera,
p vilken man ser tre mn plocka upp jrnrr frn en byggstllning. Av filmen kan man f
uppfattningen att mnnen ska anvnda jrnrren fr att misshandla en fjrde person som de tycker
har muckat med dem. Mnnen p filmen r inte vilka som helst, de r politiker i riksdagspartiet
Nationsdemokraterna, och filmen fr drfr mycket uppmrksamhet. Filmen vcker en rad juridiska
frgor som dina kompisar tycker att du ska kunna svara p, nu nr du lst en juridisk
introduktionskurs.
a) klagaren beslutar att starta en frunderskning med anledning av filmen, bl.a. fr att ta
reda p om de tre mnnen skulle kunna talas fr olaga hot. Nmn en annan brottsrubricering som
kan bli aktuell att underska med anledning av situationen med jrnrren!
b) En av de filmade personerna, Niklas Bjrklv, hvdar att alltihop intrffade drfr att han var
vldigt berusad och drfr inte insg vad han gjorde. Skulle detta frsvar hlla i en eventuell
rttegng?
c) Tv av de tre mnnen r valda ledamter i Sveriges riksdag. Kan detta p ngot stt skydda dem
frn straffrttsliga tgrder?
d) Kan de fullflja sina parlamentariska uppdrag om man finner att de har gjort sig skyldiga till
brott?
Hnvisa till relevanta lagrum och motivera dina svar vl!

Typsvar
a) Frberedelse till misshandel, BrB 3:5 eller grov misshandel (pga tillhyggen), BrB 3:6 + 23:2 .
(Rtt kan ges fr egenmktigt frfarande BrB 8:8). 3 p
b) Nr ett brott begs under frivillig berusning ska man bortse frn berusningen vid
uppstsbedmningen. BrB 1:2 2 st. 1 p
c) Enligt BrB 20:1 har en riksdagsledamot inte straffrttsligt ansvar fr en tgrd som vidtagits i
tjnsten. Privat finns dock ingen talsimmunitet, men det finns ett skydd mot att frihetsbervas om
de r misstnkta fr brott som har ett lgre minimistraff n tv rs fngelse. 3 p
d) Enligt BrB 20:4 kan en domstol skilja en riksdagsledamot frn uppdrag om de finnes skyldiga
till brott med minimistraff p tv rs fngelse eller mer och han eller hon kan anses olmplig. Full
pong om alla rekvisit diskuteras ordentligt. 3 p

FRGA 6
Shirin lser den Utvidgade juridiska introduktionskursen p vrterminen och efter tentan ker hon,
som hon brukar gra p somrarna, fr att hlsa p sin slkt i Teheran. Hennes mormor blir frtjust
nr hon fr hra att Shirin har lst juridik, eftersom hon alltid har varit mycket intresserad av politik.
Hon vet dock inte s mycket om Sverige och ber drfr Shirin bertta det hon vet om huvuddragen i
a) den svenska konstitutionella utvecklingen,
b) de mnskliga rttigheternas historia i Sverige.
Vad br Shirin bertta fr sin mormor?

Typsvar
a) 7 p. Pong ges fr ett gott resonemang och avdrag fr svar som ligger fr nra kompendiet (man
fr inte bara skriva av!). Det r viktigt att man visar att man frstr vad den konstitutionella rtten
r, dvs. reglering som rr stats- och styrelseskick. Dessa saker r bra att ha nmnt:
- Det frsta uttrycket fr en konstitutionell rtt r Magnus Erikssons landslag dr en konungabalk
stadgade att det skulle finnas endast en kung och hur han skulle vljas.
- Under 1400-talet utvecklades ett system fr folkrepresentation som kom att kallas Riksdag och dr
de fyra stnden var fretrdda. Riksdagens makt kom sedan att variera beroende p hur stark
kungamakten var.
- 1634 tillkom den frsta regeringsformen fr att reglera hur riket skulle styras under drottning
Kristinas omyndighetstid.
- Den konstitutionella rtten brjade utvecklas tydligare frst under 1700-talet, med bl a
Tryckfrihetsfrordningen frn 1766. Under den sk Frihetstiden, 1719-1772, styrdes riket
huvudsakligen av riksdagen under en konstitution och vi har de frsta partierna.
- Regeringsformen frn 1809 lade grunden fr ett nytt politiskt system och gllde i nstan 170 r.
RF 1809 var prglad av maktdelningslran, med en granskande, en lagstiftande och en dmande
makt som skulle kontrollera och balansera varandra.
- 1866 avskaffades de fyra medeltida stnden och en tvkammarriksdag infrdes. Regeringen brjade
bli en betydande spelare, speciellt efter att statsministerfunktionen tillkom under 1870-talet.
- Den parlamentariska demokratin vxte fram kring sekelskiftet 1900 med ett gradvist infrande av
den allmnna rstrtten.
- Inte frrn 1974 tillkom dock en ny regeringsform som fastslog den parlamentariska demokratin.
Denna avskaffade ocks andra kammaren och gjorde kungens roll till enbart symbolisk.
- Sveriges anslutning till EU fick betydande konstitutionella fljder eftersom vi i och med att vi
accepterat EU-frdraget har gett upp delar av vr nationella suvernitet.
b) 3 p. Enligt samma resonemang som ovan. Detta kan nmnas:
- Skyddet fr de medborgerliga rttigheterna var svagt i RF 1809, ngot som blev uppenbart i och
med andra vrldskrigets grymheter.
- Sverige stdde utvecklingen av FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna efter krigsslutet.
Tydligt definierade medborgerliga rttigheter i den nationella rtten tillkom dock inte frrn i och
med RF frn 1974.
- EKMR som tillmplig lag i Sverige frn 1990-talet innebar en frstrkning av de mnskliga
rttigheterna.

TENTAMEN UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2013-07-09

Frga 1
Frans lser juridik i Lund och han r inne p sin femte termin. Han har trivts bra i Lund och deltagit
aktivt i nationernas alla mjliga aktiviteter. Srskilt aktiv har han varit i nattklubbslivet. Detta r
dock som alla vet inte gratis. Som student fr man fundera en extra gng ver sin ekonomi fr att
slippa leva p vatten och brd innan nsta studiemedel utbetalas. Frans, som inte alls har ngra
planer p att minska p sitt festande, har under lngre tid varit irritera p att en s stor del av hans
inkomster gr till kurslitteratur. Enligt hans mening r det att kasta pengarna i sjn, men han inser
samtidigt att han inte klarar sig utan bckerna. I sin frustration besker han universitets vlfrsedda
juridiska bibliotek, varvid fljande intrffar.
A)

B)

Frans hittar en referensbok om uppstslran. Eftersom boken r referenslitteratur fr den inte

lnas ut. Han bryr sig dock inte om detta utan stoppar ner boken i sin vska fr att kunna
anvnda den i samband med ett projektarbete som ska utfras i hemmet. Han registrerar inte
lnet men har fr avsikt att lmna tillbaka boken s fort arbetet r klart. Ngra dagar senare
nr arbetet r klart lmnar han tillbaka boken.
Dagen efter inser han att han inte har s god kunskap om mnet han mste stta sig in i utan
behver en introduktionsbok i straff- och processrtt. Nr han upptcker att en sdan inte
ens finns som referensexemplar p biblioteket blir han s arg att han river ut ett antal sidor ur
en vrdefull bok om den kontinentaleuropeiska rttstraditionen.

Hur ska hans handlingar bedmas straffrttsligt i varje enskilt fall?

I en process krver Arne 10 000 kr av Sixten med anledning av ett ln fr 12 r sedan. Sixten
vitsordar att rkningen i och fr sig r korrekt men bestrider betalningsskyldighet under pstende
att han fr lnge sedan har betalat tillbaka beloppet. Sixten dms emellertid att betala, med
motiveringen att han inte styrkt att han betalat. Dremot ogillas Arnes yrkande om ersttning med 8
000 kr fr advokatkostnader.
C)
Sixten undrar hur det str till med den svenska rttvisan. Hur kunde han vara tvungen att
betala en 12 r gammal fordran, eftersom en sdan, enligt honom, r preskriberad?
D)
Arne undrar fr sin del varfr han inte fick ersttning fr advokatkostnaderna nr han vann
mlet. Frklara!

Typsvar
Den brottslighet som r aktuell hr avser frmgenhetsbrott som frmst regleras i BrB 8, 9 och 10
kapitel.
A)

Hr rr det sig om ett angrepp mot annans maktsfr med fysiska medel genom att han tar
boken utan lov. Han har inte fr avsikt att tillgna sig boken, varfr det inte r frga om
stld. Dremot r det frga om sekundrbrottet egenmktigt frfarande i BrB 8:8 genom att
han olovligen tager och brukar boken. (3p)

B)

Hr rr det sig om ett angrepp mot annans maktsfr med fysiska medel genom att han river
ut sidor i en vrdefull bok. Det r inte frga om att han p ngot stt verfr boken till sin
egen besittning. Dremot riktar sig det brottsliga angreppet mot den vrdefulla bokens
substans som skadas. Det r d frga om ett skadegrelsebrott enligt BrB 12 kap. Det brott
som ligger nrmast till hands r skadegrelse enligt BrB 12:1. Om tingsrtten skulle finna att
brottet r ringa r det frga om verkan enligt 12:2 1 st. BrB.(3p)

C)

Mlet r ett dispositivt tvisteml. Sixten hvdar att preskription har intrtt, men fr att detta
ska beaktas av domstolen mste han beropa detta frhllande under huvudfrhandlingen, se
RB 17:3. Domstolen r frhindrad att sjlvmant ta upp och beakta preskriptionsfrgan. (2p)

D)

I frga om Arnes advokatkostnader kan sgas att mlet sannolikt, (tvistefremlet mindre n
halva basbeloppet) handlades som ett s.k. smml (FT-ml) enligt 1 kap. 3 d RB. Enligt 18
kap. 8 a RB kan olika poster ersttas men ersttning ges inte fr bitrdeskostnader i sdana
ml. Dock kan ersttning medges fr rttslig rdgivning under en timme vid ett tillflle fr
varje instans, se vidare 18:8 a 1 st 1 p RB. (2p)

Frga 2
Olle har en passion fr gamla motorcyklar och har drfr en egen verkstad dr han brukar arbeta
med reparationer. Drutver har Olle ett mycket hetsigt humr och de motorcyklar som r inne fr
reparation brukar f hra ett och annat som inte lmpar sig i offentliga sammanhang. En dag
inskrnker sig vredesuttrycken inte enbart till verbaliteter utan rtt som det r kastar Olle en
skiftnyckel, modell strre, ut genom porten till verkstaden. Verktyget fullfljer sin bana genom
luften och ska precis landa p vgen som gr utanfr verkstaden. Just d kommer en bil krande och
skiftnyckeln trffar bilens framruta som splittras i tusen bitar. Fraren tappar helt frsteligt
kontrollen ver bilen och den far fram ver en korsning och r nra att kollidera med en mopedist.
Denna lyckas i sista stund vja men kr d istllet in i ett staket varvid mopeden vlter. Bde
mopeden och dess frare blir liggande p trottoaren och fraren undrar vad som egentligen hnde.
P fastigheten som omgrdas av staketet bor ett ldre par vars kraste vn r en tax vid namn Bibban.
Bibban r drktig och har lagt sig i solen p tomten alldeles i nrheten av den plats dr mopedisten
kr in i staketet. Tumultet innebr en sdan stress fr Bibban att frlossningen tar fart trots att det r
alldeles fr tidigt. P grund hrav verlever inte valparna.
A)
B)

Diskutera om Olle kan bli skadestndsskyldig fr skadorna hnfrliga till bil, moped och
hund. Bortse drvid ifrn att trafikfrskringen kan bli aktuell.
Frndras ditt svar om det i stllet fr Olle hade varit Oskar och Ville som hade kastat
skiftnycklar fr att fira att de ntligen har gtt ut nionde klass?

Typsvar
A) 1. Inom eller utomobligatoriskt frhllande?
I SkstL 1 stadgas att lagen inte gller om annat r srskilt freskrivet eller franledes av avtal eller i
vrigt fljer av regler om skadestnd i avtalsfrhllanden.
Hr freligger inget sdant och det r allts frga om ett utomobligatoriskt frhllande. (1p)
2. Person-, sak- eller ren frmgenhetsskada?
Vilken typ av skada r det frga om?
Samtliga skador bil, moped och hund r sakskador. (1p)
3. Vad gller d?
I SkstL 2 kap 1 stadgas att den som uppstligen eller av vrdslshet vllar personskada eller
sakskada skall erstta skadan.
Uppst/Vrdslshet?
Man kan vl knappast sga att Olle handlat uppstligen, men dremot har han varit vrdsls genom
sitt handlande. Hr behvs en motivering till varfr handlandet varit vrdslst. (2p)
4. Det krvs ocks att det finns ett orsakssamband, kausalitet, mellan Svens agerande och samliga
olyckor. Ngon vllar skadan. Vad gller skadestndsfrgor mste kausaliteten dessutom vara
adekvat. Handlandet ska typiskt sett ha framkallat fara fr skadan. S r fallet med skadan p bilen
och ven vad gller skadan p mopeden. Dessa olyckor ligger i farans riktning. Dremot faller skadan
p taxen utanfr. Typiskt sett framkallar inte Olles handlande att taxen fder fr tidigt och valparna
dr. Hr rder allts ingen adekvat kausalitet ven om det i och fr sig finns kausalitet mellan
hndelserna. (2p)
B) Svaret frndras p s stt att om Oskar och Ville gemensamt har orsakat skadan och drfr r
skyldiga att erstta den, s svarar de solidariskt fr skadestndet enligt 6 kap. 4 . Vidare kan
jmningsregeln i 2 kap. 4 bli aktuell eftersom de r under 18 r. Fr det fall de kan anses ha
orsakat skadan genom brott kan ven deras vrdnadshavare bli skadestndsskyldiga upp till visst
belopp enligt 3 kap. 5 . (4p)

Frga 3
Pelle, som r 12 r, har lnge nskat sig en iPad och bestmmer sig fr att kpa en. Han har sparat
en del pengar frn de senaste rens julaftnar och fdelsedagar. Pelle besker en butik som sljer
diverse datorutrustning, bl.a. just en sdan iPad han verkligen vill ha. Den kostar 5 295 kr och Pelle
bestmmer sig fr att sl till. Butiken har dessutom ett extra frmnligt erbjudande nr man kper
iPaden p avbetalning, s Pelle slr till p det erbjudandet. Nr pappa Bengt kommer hem p kvllen
och ppnar drren till Pelles rum finner han en frenetiskt datorspelande son helt inne i sin egen
vrld. Pelles pappa blir arg och sger till Pelle att lmna tillbaka iPaden till butiken och begra
tillbaka pengarna. Nsta dag gr Pelle ilsken till butiken och framfr sitt rende, men butiksgaren
vgrar att terta iPaden och terlmna pengar till Pelle.
A)

Gr en utredning av det intrffade och ge frslag p lsning.

B)

Anta att Pelle i frgan ovan, r 16 r och att de 5 295 kr han betalade fr sin iPad kommer
frn hans sommarjobb. I vrigt r uppgifterna desamma som ovan. Frndras ditt svar d?

Typsvar
A)

Av 9 kap. 1 FB framgr att myndighetsldern r 18 r. (1p) Med myndighetslder fljer

s.k. full rttslig handlingsfrmga, vilket innebr att man kan kpa, slja pantstta eller ge
bort sin egendom. (1 p) Pelle r 12 r och allts omyndig. (1p)
Barn (under 18 r) har dock med kande lder viss begrnsad rttshandlingsfrmga och kan
dessutom med tilltelse (samtycke) frn frmyndaren (normalt frldern) f ing avtal och
freta andra rttshandlingar.
Av 9 kap 7 FB framgr att om Pelle inte haft samtycke frn sin pappa har han rtt att
frntrda avtalet och vardera part ska terbra vad denna har mottagit eller utgivit. (1p) I
Pelles fall saknas samtycke och dessutom r han relativt ung, vilket gr kpet av Ipaden
ogiltigt. Det innebr att Pelle ska terlmna sin iPad och sljaren pengarna. (1p) Notera
dessutom att sljarens eventuella goda tro avseende Pelles lder (att han skulle framst som
myndig) saknar betydelse fr avtalets giltighet. (1p) Se i vrigt bestmmelserna 9:6 och 7 FB.

B)

Av 9:3 FB framgr att vad den underrige efter han fyllt 16 r frvrvat genom eget arbete fr
denne sjlv rda ver. (1p) Fr det fall Pelle r 16 r och tjnat pengarna genom eget arbete
ppnar sig en mjlighet att avtalet blir bindande. Pelle fr allts anvnda sina pengar till att
kpa en iPad. (1p) Notera dock att Pelle inte fr skuldstta sig, utan undantaget i 9:3 FB
avser endast kontantaffrer. (1p) Av 9:3 stycke 2 FB framgr att frmyndaren (fadern) kan
omhnderta egendomen som kan vara skadlig fr den underrige, men det innebr inte att
avtalet med butiken blir ogiltigt. S n, svaret frndras inte, men grunden fr svaret
frndras. (1p)

Frga 4
Lisa och Axel har varit sambor under 9 r. Tillsammans har de barnen Ida, 8 r och Pelle 7 r.
Samborna har nu bestmt sig fr att g skilda vgar. De verenskommer att barnen ska bo med Lisa
men att Axel ska ha umgnge varannan helg. Under sambofrhllandet har Lisa och Axel infrskaffat
en bil tillsammans och massor av andra saker. Den bostad som utgjort sambornas gemensamma hem
r den bostadsrtt som Axel kpte fr 12 r sedan under studietiden.
a) Samborna vill nu veta vad som gller nr det kommer till bodelning av bilen. Svara dem!
b) Lisa vill veta vad som gller fr deras gemensamma hem. Svara henne!
Inte lngt efter att Axel brt upp frn Lisa och knde sig fri som en fgel drabbades han av den stora
krleken nr han trffade Sara. De gifte och skrev samtidigt ett ktenskapsfrord som gjorde all
egendom till enskild. Paret levde lyckliga under ngra r. ven om Axel knde sig lycklig i
ktenskapet fll han offer fr sin ventyrslust och knde att han mste vandra Inka-leden tv gnger.
Lisa var inte alls sugen p detta, men uppmuntrade nd Axels initiativ bara hon fick stanna hemma.
Att ge sig ut p ett sdant ventyr r inte gratis och Axel behvde drfr en ansenlig summa till sitt
frfogande.
Axel vill nu slja bostadsrtten som paret gemensamt bebor. Sara r mttligt frtjust ver det
tilltaget. Bostadsrtten r inte densamma som ovan utan just denna bostadsrtt fick Axel tre r efter
det att paret hade gift sig. Den testamenterades till honom av hans gamla faster med villkoret att den
skulle vara hans enskilda egendom.
c) Kan Axel slja bostadsrtten ven om Sara skulle motstta sig detta?

Typsvar
a) Tillmplig lag r sambolagen. (1p) Bilen utgr inte bohag och kommer inte att delas enligt
sambolagens regler. Jfr 6 SamboL. Dremot r det fullt mjligt att de (beroende p vem som
betalade bilen) har samgandertt till denna. (2p)
b) Bostaden tillhr Axel. Den har han frvrvat innan han trffade Lisa och ska drmed inte ing i
bodelningen. Lisa har dock en viss mjlighet att f verta bostaden med tanke p att hon ska ha det
huvudsakliga ansvaret fr barnen. (22 SamboL). Om Lisa fr verta bostaden fr hon antingen
gra avrkning p sin lott motsvarande bostadens vrde, eller om det inte r tillrckligt, betala
mellanskillnaden. (3p)
c) Hr r ktenskapsbalken tillmplig. (1p) Bostadsrtten mste anses utgra parets gemensamma
bostad, ktB 7 kap. 4 1 st 3 p och denna fr som huvudregel inte sljas utan makens samtycke
enligt ktB 7 kap. 5 2 p. (1p) Enligt ktB 7 kap. 5 2 stycket gller dock inte detta bostad som r
den ena makens enskilda egendom enligt ktB 7 kap. 2 frsta stycket 2-4. (1p) Enligt ktB 7 kap.
2 faller Axels bostadsrtt inom 3 p d han erhllit den genom testamente med frordnande om att
den ska vara hans enskilda egendom. Hr krvs allts inte Lisas samtycke fr att bostaden ska sljas.
(1p)

Frga 5
Doris och Bettan har lite underliga affrer ihop, bl.a. tre lpande skuldebrev p vardera 100 000 kr.
Det frsta tillkom helt enkelt genom att Doris frfalskade Bettans namnteckning. Den andra genom
att Doris satte en pistol mot Bettans panna och tvingade henne att skriva under. Det tredje uppkom
genom att Doris hotade med att avslja att Bettan varit p svartklubb om hon inte skrev p
skuldebrevet. Doris har verltit alla skuldebreven till Fia. Fia krver nu Bettan p betalning fr alla
skuldebreven.
A)

Mste Bettan betala?

Efter allt det Bettan blev utsatt fr av Doris tog hon mod till sig och gjorde en polisanmlan.
klagaren bedrev en effektiv frunderskning och har nu talat Doris fr ett brottsligt handlande.
En viktig del av klagarens bevisning r tv personer som ska hras som vittnen i mlet. klagaren
vill att Doris bror Cesare ska hras som vittne och ven en kompis till Cesare som heter David.
B)

Vad gller fr dessa frhr?

Typsvar
A)
Frfalskning: Det r mjligt att mot ny godtroende borgenr invnda frfalskning ven vid
lpande skuldebrev, se SkbrL 17 1 st. (2p)
Pistol mot pannan: I detta fall r det frga om vld enligt Avtal 28 (trngande fara) och
ven detta fr man invnda mot ny godtroende borgenr, SkbrL 17 1 st. (2p)
Hot om avsljande: I detta fall r det frga om tvng enligt AvtL 29 och detta fr man inte
invnda mot en ny godtroende borgenr, se SkbrL 15 frsta att-satsen. (2p)
I de tv frsta fallen behver hon allts inte betala, medan hon mste i det sista.
B)

Vad gller Cesare, som r bror till Doris, finns mjlighet att hra honom som vittne, men
han r i egenskap av bror till Doris som blir tilltalad i mlet, inte skyldig att avlgga
vittnesml enligt 36 kap. 3 . (1p) Om han vljer att vittna fr han enligt RB 36 kap. 13 2
st inte avlgga ed i egenskap av nrstende till den tilltalade. (1p)
Vad gller David r han endast kompis till Cesar och har inget nra band till varken Anders
eller Bengt. Han kan sledes frhras som ett vanligt vittne, med avlggande av ed enligt RB
36 kap. 11 . (2p)

Frga 6
Ett fretag i Lund har bestllt en maskin frn ett fretag i Jnkping. Leverans skulle ha skett den 1
juni 2010 och d ingen maskin anlnt den 3 juni 2010 ringer VD:n i Lund till Jnkping och
undrar vad som har hnt. Tnk dig att smlnningarna kommer med tre olika svar.
A)
B)
C)

Det har vi glmt svarar fretaget.

Vi har inte kunnat frdigstlla ngon maskin, eftersom alla vra specialtekniker har ftt
influensa. svarar fretaget.
Tyvrr kan det inte bli ngon maskin, eftersom speciallegeringarna frn Sudan inte kunde
avsndas pga. FN:s sanktioner.
VD:n blir naturligtvis uppretade och funderar ver skadestnd. Tre miljoner fr
produktionsbortfall och tv miljoner fr hyra av annan maskin samt fem miljoner fr att han
blivit s arg. Vad skulle du sga om utsikterna fr att n framgng med VD:ns krav om
invndningarna i A, B och C visar sig vara korrekta? Analysera varje invndning i frhllande
till de skadestndskrav som framstllts.

Typsvar
Hr sker affren mellan tv nringsidkare, varfr KpL r tillmplig. (1p)
Om sljaren glmt, som i a-fallet, anses han frsumlig enligt 27 4 st KpL, och r d skyldig att
erstta svl direkta som indirekta frluster. Produktionsbortfallet r en indirekt frlust och hyra av
en annan maskin r en direkt frlust, se KpL 67 . Sljaren kan bli skyldig att erstta dessa. De fem
miljoner kronor fr vrede fr anses som en ideell skada och erstts inte. (3p)
I b-fallet br situationen falla under det vanliga kontrollansvaret enligt 27 1 st KpL (ett fretag
mste kunna fungera ven i frkylningstider). Sljaren ansvarar fr direkta frluster, det vill sga tv
miljoner kronor fr hyra, 67 3 st KpL. (3p)
I c-fallet br det ligga utanfr sljarens kontroll och denne blir sledes inte skadestndsskyldig, 27
KpL, ev kanske 28 KpL kan bli aktuell. (3p)

TENTAMEN UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2013-08-25
Frga 1
Leon har precis fyllt 50 r och ikvll ska detta firas med slkt och vnner. Han och hans fru Sanna
ska bjuda p middag och r drfr p vg till den nrliggande matvarubutiken ICA fr att inhandla
varor till kvllens festligheter. Nr de anlnder till parkeringen utanfr matvarubutiken inser de att
det inte bara r de som har tnkt handla idag utan parkeringen r full utav bilar. Som tur r hller
precis en bil p att backa ut ifrn en utav parkeringsplatserna framfr dem. Sanna ser sin chans och
stller sig p gasen och kr in p parkeringsplatsen precis nr den andra bilen backat ur. Nr Leon
och Sanna kliver ur bilen stormar chauffren fram frn den andra bilen. Mannen r arg och skriker
till Leon och Sanna att det dr minsann var hans plats och att han endast backat ut fr att justera sin
parkering. Leon sger till mannen att parkeringsplatsen r tagen och att mannen fr hitta en ny plats.
Mannen tar d tag i Sannas arm och sger till henne att hon inte ska g ifrn platsen frrn deras bil
blivit flyttad. Sanna sliter sig fri. Leon blir rasande och knuffar mannen baklnges tre gnger. Leon
hotar honom bde med stryk och med polisanmlan.
Mannens fru som vid det hr laget har klivit ur bilen kommer fram och tar tag i Leons arm och sger
t honom att sluta. Min man har haft en hjrtattack fr tre veckor sedan och han fr inte bli
upprrd. Leon drar tillbaka sin arm fr att komma loss. Hans armbge trffar mannens fru rakt
ver lppen. Frun skriker till och tar sig fr munnen. Mannen blir rasande rd i ansiktet. Vad har
du gjort med min fru sger han och sedan tar han sig fr brstet och faller ihop.
Nr mannen faller ihop frstr Leon vad som hller p att hnda och ringer ambulansen. Han och
Sanna stannar p platsen tills polis och ambulans kommer. Mannen som r 60 r dr i en hjrtattack
och hans fru fr en flsklpp men r i vrigt oskadd. Deras barn, 8 r, som sett alltihop r oskadd
men chockad.
a)

Vilket eller vilka brott kan Leon ha gjort sig skyldig till i denna situation?

b)

Vad kan Leon beropa till sitt frsvar i avsikt att undg eventuellt ansvar fr brott?

Typsvar
a) Leons tre knuffar r en form av misshandel enligt BrB 3 kap 5 . Men d smrta eller skada inte
typiskt sett uppstr s r misshandeln frmodligen att betrakta som ringa (1 pong). Men Leons
uppst tcker att tvinga mannen att rra sig bakt och han f knna den mttliga smrta och
vanmakt som det innebr att tvingas rra sig bakt (1 pong)

Nr mannens fru tar tag i Leon och han drar sig loss s har han inte uppst att orsaka skada. Drfr
kan bara vllandebrott komma ifrga. Nrmast till hands ligger brottet vllande till kroppsskada Brb
3 kap 8 (1 pong). I denna situation kan man dock ifrgastta om Leon varit vllande. Det r svrt
att ur beskrivningen utlsa om Leon varit vrdsls nr han drog tillbaka sin arm (1 pong).
I frhllande till mannens dd s kan ngot brott inte freligga. Det finns ett brott vllande till
annans dd i Brb 3 kap 7 . Men det finns ingen adekvat kausalitet mellan Leons tre knuffar och
mannens dd. Den normalt frsiktige personen avstr inte frn att knuffa ngon fr att undvika
dennes dd. Det finns ingenting som tyder p att Peter kunde se att mannen hade hjrtproblem och
att han drfr borde vara extra frsiktig. Nr Peter fr denna information r
det redan fr sent och efter att han har ftt informationen slutar han att angripa mannen (3 pong).

b) Leon kan beropa till sitt frsvar att det rrde sig om en ndvrnssituation eller en ndsituation
enligt BrB 24 kap 1 och 4 . Men Eftersom Sanna redan tagit sig loss frn mannen s freligger
frmodligen inte en ndvrnssituation eller en ndsituation, BrB 24 kap 1 och 4 . Men om Leon
uppfattade situationen s att mannen tnkt gripa tag i Sanna igen kan Peters missfrstnd varit
frsteligt och d kan straffrihet freligga. (3 pong). 24 kap 6 r ocks relevant.

Frga 2
Den adrenalinskande Karin har lnge velat bestiga vrldens hgsta berg, Mount Everest. Dessvrre
hinner hon aldrig uppleva sin drm fr hon dr hastigt under en trningsklttring uppfr Sveriges
hgsta berg Kebnekaise. Eftersom hennes dd kom s hastigt hann hon aldrig frfatta ngot
testamente utan hennes juridiskt oskolade slktingar fr ordna med bouppteckning och arvsskifte
sjlva. Svrt srjande slktingar efter Karin r: Farmor Mathilda, farbror Daniel, avlidna mosters
tvillingar David och Julia, tant Hanna som r dotter till Karins avlidna morfar i ett senare ktenskap
n det med Karins avlidna mormor Moa samt slutligen en avliden mosters tv sner Johan och
Kristian.
Behllningen i boet bestr av en sommarstuga taxerad till 1 000 000 kr som r belnad hos svenska
handelsbanken fr 300 000 kr, en frimrkessamling vrd 100 000 kr och kltterutrustning
uppgende till ett vrde om 100 000 kr.
a) Frdela behllningen i enlighet med reglerna i B och visa dina berkningar steg fr steg.
b) Antag att Karin(samma frutsttningar i vrigt som ovan) skrivit ett testamente. Hon tycker att
flera av slktingarna r ngra riktiga mesproppar som drmed inte r frtjnta av hennes egendom.
Testamentet r skriftligen upprttat, egenhndigt undertecknat och bevittnat av frikyrkopastor Per
samt daterat tre veckor fre Karins bortgng. Av testamentet framgr att Johan och Kristian ska f
frimrkessamlingen med samgandertt och att tvillingarna David och Julia ska f resterande
kvarltenskapen.
Har Karin rtt att frordna om sin kvarltenskap p detta vis? Vad kallas de olika frordnanden som
r gjorda i testamentet?

Typsvar
a) Nr en person dr ska en bouppteckning frrttas, 20 kap 1 B. I bouppteckningen anges den
ddes tillgngar och skulder s som de var vid ddsfallet, 20 kap 4 B. Bouppteckning
1000 + 100 + 100 300 = 900 utgr kvarltenskapen. Denna kvarltenskap ska sedan frdelas
mellan Karins arvvingar. Enligt den legala arvsordningen delas arvvingarna in i tre arvsklasser, 2 kap
B. Varje gren inom en arvsklass tar lika del av kvarltenskapen Brstarvingar saknas dvs. inga
arvingar i frsta arvsklassen, jfr 2 kap 1 B Mor, far och syskon saknas dvs. inga arvingar i andra
arvsklassen, jfr 2 kap 2 B Tredje arvsklassen 2 kap 3 B: Observera att var sida ska bedmas
fr sig, jfr 2 kap 3 B. Kusiner rver inte vilket framgr av att dessa inte omnmns i 2 kap 1-3
B och av 2 kap 4 B framgr att andra n de omnmnda ej ger rtt till arv. Var sida fr 450 000
kr. Farmor fr hlften och farbror Daniel rver hela farfars del eftersom farfar r dd, jfr 2 kap 3 2
st B. P mors sida lever varken mormor eller morfar. Den enda som lever i den grenen r tant
Hanna som r dotter till morfar. Hon rver d hela kvarltenskapen i den grenen 450 000 kr, jfr 2
kap 3 2st B. Karins dda morbror och moster har barn. Dessa r dock Karins kusiner och rver
inte. Frdelning Farmor Mathilda 225 Farbror Daniel 225 Tant Hanna 450
b) Karin r testator och har upprttat testamentet. Fr att ett testamente ska vara giltigt ska det
upprttas skriftligen och bevittnas av tv vittnen samtidigt, 10 kap 1 B. I det aktuella fallet r
testamentet visserligen skriftligt men det r endast Per som har bevittnat det. Testamentet kan drfr
klandras av arvingarna, 14 kap 5 B. Klandertalan ska d fras inom sex mnader efter det att
arvingarna fick del av testamentet. Om ingen klandertalan grs gller testamentet.
Frordnanden i testamente kan vara utformade p olika stt. Man skiljer mellan legat - en viss
summa pengar, penninglegat och en viss specifik sak, saklegat och universellt frordnande (en viss
andel eller som i denna frga resterande kvarltenskap). Om frdelning grs enligt testamentet fr
Johan och Kristian frimrkessamling vrd 100 000 kr detta r ett saklegat, jfr 11 kap B.
Resterande kvarltenskap delas lika mellan David och Julia. De r universella testamentstagare.

Frga 3
Rut och Knut r tv drivna entreprenrer som tillsammans planerar att starta en gemensam
verksamhet. Vad denna verksamhet ska g ut vet de inte riktigt n, men de knner en stark tro p sig
sjlva samt sina visioner. Nackdelen med det nya projektet r att de behver en hel del pengar fr
att kunna starta upp det, pengar de fr nrvarande inte har. Detta ser de emellertid inte som ngot
strre problem, eftersom de bestmt sig fr att detta ska g att lsa. De stter sig drfr ner och gr
igenom hur de ska f in pengar. De inser att lna pengar utan skerhet hos en extern finansir inte r
ett lmpligt alternativ, eftersom rntan d skulle bli alldeles fr hg. I vart fall r de verens om att
de mste bilda ett aktiebolag, men har bara 100 000 kr i tilltnkt aktiekapital.
a)Vilket slags aktiebolag kan de bilda med det tilltnkta aktiekapitalet? (2 p.)
Knut bestmmer sig fr att prva med sina frldrar och efter mycket tjat fr han tilltelse att lna
200 000 kr frn sin pappa till det nybildade bolaget. I och med att det r hans pappa slipper han att
stlla ngon skerhet fr lnet och rntan blir mttliga 5 %. Hans pappa, Krut Knutsson, vill
dremot att det ska g rtt till och att diverse papper ska skrivas. De skriver drfr under ett lneavtal
dr det bland annat frekommer texten Till Krut Knutsson betalar Rut & Knut AB 200 000 kr
senast den 1 juli 2022.
b)Vilken sorts skuldebrev r detta? (2 p.)
Rut sin sida ger en strre aktiepost i ett privat familjebolag, och inser att dessa aktier borde kunna
anvndas p ngot stt fr att f en bttre rnta p de pengar hon ska lna. Lngivaren, C, stller sig
frst tveksam och ber att f terkomma efter att ha konsulterat juridisk hjlp. C terkommer drefter
och sger att han vill ha Ruts aktier i familjebolaget i pant som skerhet fr lnet och att allt ska g
rtt till, vilket C frklarar mycket tydligt ska g till s att pantsttningen av aktierna till C ska vara
juridiskt giltig. De skriver drfr ett avtal med en pantfrskrivning. I avtalet framgr ocks vilken
fordran som panten ska vara skerhet fr samt vilka aktier det rr sig om.
c)Vad r det fjrde kravet fr en giltig pantsttning av Ruts aktier och hur uppns det? (3 p.)
Verksamheten som har startats gr trots alla olyckskorpars ppekanden bra, och bolaget gr med
vinst frsta ret. Knuts pappa, som pltsligt hamnat i en femtiorskris, brjar emellertid leva livet
och behver drfr lite snabba pengar fr att kunna kpa sig en motorcykel. Han bestmmer sig
drfr fr att slja skuldebrevet genom vilket han har lnat ut 200 000 kr till Rut & Knut AB.
Kparen, D, som knner Knuts pappa vl, inser dock den krassa ekonomiska verkligheten Krut
befinner sig i och vet ocks om att Krut r skyldig ett flertal personer en hel del pengar och r lite
ngslig ver att dessa ocks vill ha skuldebrevet.
d)

Hur skyddas verltelsen av skuldebrevet till D mot Kruts borgenrer? (3 p.)

Typsvar
a)Privat, eftersom ett publikt bolag krver 500 000 kr i aktiekapital. Fr privata bolag r grnsen
minst 50 000 kr, 1 kap. 5 aktiebolagslagen.
b)Enkelt skuldebrev, eftersom det r stllt till viss man, 26 1 st. skuldebrevslagen.
c)Uppfyllande av det sakrttsliga momentet, i detta fall tradition. Detta framgr av 6 kap. 8
aktiebolagslagen med hnvisning till skuldebrevslagens regler om lpande skuldebrev.
d)Genom att antingen Krut eller D meddelar Knut & Rut AB att skuldebrevet r verltet, 31 1
st. skuldebrevslagen.

Frga 4
Jim arbetar som undersktare p ldreboendet Stjrnan. I hans anstllningsavtal str det att han r
anstlld som undersktare. Jim har alkoholproblem. Ibland, srskilt p mndagarna, hnder det att
Jim kommer till arbetet och luktar sprit. Jim har ocks ganska mnga sjukdagar. Under frra ret
hade han 15 perioder med 1-3 sjukdagar. Sammanlagt var han sjuk 32 sjukdagar. Enligt
arbetsgivaren r den enda rimliga frklaringen till denna frnvaro att Jim supit fr mycket och inte
vgar komma tillbaka frrn alkoholen gtt ur kroppen.
Nr Jim r nykter r han en bra undersktare. De dagar Jim luktar sprit r han lttirriterad. Det
hnder att de ldre knner sig illa till mods nr han snst t dem. Men ngon mer allvarlig frseelse
n s har inte gt rum. Jim har blivit erbjuden vrd av arbetsgivaren men tackat Nej. De ldres
anhriga r oroliga. Tre personer har flyttat sina anhriga till ett annat ldreboende fr att de inte
riktigt litar p Jim. Jim r medlem i fackfreningen Kommunal och kommunen har kollektivavtal
med fackfreningen.
a)
b)
c)

Kan kommunen sga upp Jim i denna situation?

Vilka mjligheter har kommunen att omplacera Jim till andra arbetsuppgifter, t ex att arbeta
i kket p ldreboendet?
Mste kommunen frhandla med fackfreningen Kommunal angende Jims situation innan
kommunen fattar ngot beslut? P vems initiativ ska en sdan frhandling ske?

Typsvar
Kommunen vill stadkomma en viktigare frndring av Jims anstllningssituation. Det gller oavsett
om kommunen vill sga upp honom eller omplacera honom. Kommunen mste drfr frhandla
med fackfreningen Kommunal p eget initiativ enligt 11 MBL innan man fattar ngot beslut (3
pong).
Fr den som stannar vid 30 LAS (som kan tillmpas om enbart uppsgning r aktuell) krvs en
frklaring av att frhandlingen skall ske p fackfreningens initiativ sedan arbetsgivaren underttat
arbetstagaren och varslat lrarfrbundet om den planerade uppsgningen. ven i detta fall skall
frhandlingen ske innan beslutet fattas.
Nr det gller att bedma om arbetsgivaren har saklig grund fr uppsgning enligt 7 1 st. LAS vid
missktsamhetsfall s ska det ske en intresseavvgning mellan arbetsgivarens intressen och
arbetstagarens intressen. Det r inte acceptabelt att lukta sprit p jobbet och de anhrigas
misstnksamhet mot Jim r befogad. Nr det gtt s lngt att flera personer tagit sina anhriga frn
ldreboendet s har arbetsgivaren tunga skl fr uppsgningen. Sjukfrnvaron r besvrligare. ven
om arbetsgivaren kan misstnka att den beror p missktsamhet s kan inte arbetsgivaren veta att det
r s. Det r arbetsgivaren som skall visa att sjukfrnvaron beror p alkoholmissbruk.
Till Jims frdel talar att han r en duktig undersktare nr han r nykter och att ngot vrre n att
ibland vara lttirriterad inte har lagt honom till last utver lukten och sjukfrnvaron (men man kan
inte veta om den beror p supandet) (4 pong).
Studenten kan f dessa pong oavsett utgng.
Om studenten anser att Jim inte kan sgas upp s mste studenten svara att han inte kan omplaceras
till kket. Avtal skall hllas och har Jim i avtalet lovat att arbeta som undersktare s ingr det inte
att han lovat att laga mat till de ldre p boendet. Fr tre pong krvs allts en frklaring till varfr
han inte kan omplaceras.
Om studenten dremot anser att Jim kan sgas upp s finns det ett ytterligare krav i 7 2 st. LAS.
Uppsgningen r inte sakligt grundad om det r skligt att krva att arbetsgivaren istllet omplacerar
arbetstagaren. Om det finns ett ledigt jobb i kket som Jim kan skta (ven om han skulle lukta
sprit) s mste arbetsgivaren erbjuda Jim det jobbet. Enbart om han tackar Nej till det jobbet kan
arbetsgivaren sga upp honom. (3 pong).
Pong ges fr den som sger kloka saker om att alkoholism ven kan vara en sjukdom, kat
anstllningsskydd och rehabiliteringsansvar. Tvmnadersregeln i LAS 7 4 st. r frmodligen inte
tillmpningsbar i denna frga. Bara om Jim varit nykter varje dag de senaste tv mnaderna r han
skyddad av denna regel. Har han varit full eller bakfull en enda dag s fr hela hans historia av
alkoholproblem ligga till grund fr en uppsgning.

Frga 5
Johan, 6 r, har en bsta kompis som heter Mathilda. Mathilda r 8 r och en dag nr kamraterna r
ute i skogen och leker tar Mathilda fram en slangbella. Slangbellan r byggd av en trklyka och en bit
cykelslang. Konstruktionen gr slangbellan mycket kraftfull. Mathilda har ftt hjlp att bygga
slangbellan av sin pappa, Michael. Michael har sagt t Mathilda att vara frsiktig med den och inte
skjuta p mnniskor eller djur. Barnen laddar slangbellan med sten och skjuter ngra gnger. Nr
Mathilda skjuter s trffar hon ett trd och stenen rikoschetterar. Den flyger rakt in i gat p Johan
som sitter p en stubbe bredvid fr att titta p. Det visar sig s smningom att Johan till fljd av
detta fr en bestende synnedsttning p vnster ga.
A.

Bedm om frutsttningarna r uppfyllda fr att Johan ska kunna f skadestnd frn

Michael eller Mathilda. Resonemang om omfattningen av ett eventuellt skadestnd dvs.
hur mycket som Johan i s fall kan ha rtt till, och vad en eventuell jmkning kan leda till
r inte ponggivande. (7 p.)

B.

Anta istllet att Linna en livlig och phittig 15-ring som r bosatt med sina frldrar i
omrdet bryter sig in i en kiosk fr att stjla cigaretter. Till fljd av detta uppkommer
skador till ett sammanlagt vrde omkring 20 000 kr. Kan kioskinnehavaren krva skadestnd
av Linnas vrdnadshavare, Mia? (3 p.)

Typsvar
a. Ett fullt korrekt svar br innehlla fljande stllningstaganden:
- tillmplig regel (2 kap. 1 alt. 2 kap. 4 ),
- att personskada freligger
- vilken handling (eller underltenhet) som man klandrar Michael och Mathilda fr (att lta
Mathilda leka
med pumpen, att frska laga pumpen utan att sga t Johan att g drifrn etc.),
- huruvida orsakssamband freligger mellan denna handling (/underltenhet) och den skada
som uppsttt,
- huruvida detta orsakssamband r adekvat och vad detta betyder (frutsebart, frverkligande
av risken eller dylikt),
- huruvida oaktsamhet freligger och ett angivande av hur man avgr detta (t.ex. genom en
hnvisning till normal aktsamhet),
- reflektion kring om Mathilda, 8 r, alls kan anses vara oaktsam eller om hon r fr ung, med eller
utan koppling till 2 kap. 4 , samt
- reflektion kring frlders tillsynsplikt enligt FB 6 kap. 2 2 st.
(7 p.)

b. En frlder ska ha viss tillsyn ver barn enligt 6 kap. 2 2 st. FB. I detta fall kan dock inte
bristande
tillsyn ha frelegat man mste vid bedmningen ta hnsyn till att Linna r 15 r. Dremot har en
frlder som r vrdnadshavare till ett barn ocks ett ansvar enligt SkL 3 kap. 5 fr sakskada som
vllas genom brott (vilket r fallet). Dremot finns en beloppsbegrnsning i 2 st. som innebr att inte
hela skadan kan ersttas med std av denna regel.
(3 p.)

Frga 6
I den norrlndska staden Norberg finns ett bolag som sljer snskotrar, Snskotergiganten AB.
Bolaget gs av Bosse Lnn och hans fru Anna. Nu nr snskotersssongen r ver har
Snskotergiganten AB massor av snskotrar i sitt lager som de vill slja. Bolaget inleder drfr en stor
annonskampanj bde i tidningar och p internet. Annonskampanjen omfattar snskotrar av diverse
olika modeller och fabrikat samt till olika priser. Sara Persson ser annonsen och fastnar fr en
snskoter av fabrikatet Raider. Begrt pris enligt annonsen r 130 000 kr. Sara inser att det r
kparens marknad och ringer drfr upp Snskotergiganten AB dr Bosse svarar i telefon. Sara
berttar att hon r intresserad av den aktuella snskotern men att hon enbart kan tnka sig att betala
110 000 kr. Bosse meddelar att det finns flera hugade spekulanter men att han ska tnka p saken.
Bosse lovar att terkomma med besked inom tre dagar vilket Sara accepterar. Dagen drp hittar
Sara en annons frn en av Snskotergiganten AB:s konkurrenter dr det finns en snskoter som
verkar intressant. Vid en snabb affr visar det sig att Sara kan f snskotern fr 90 000 kr. Sara slr
till direkt och hon och sljaren gr upp om kpet samma dag. Dagen drp ringer Bosse frn
Snskotergiganten AB och meddelar att han accepterar Saras bud p Raider snskotern som nu r
hennes fr 110 000 kr. Sara r naturligtvis inte intresserad lngre och avbjer vnligt men bestmt.
Bosse p Snskotergiganten AB blir riktigt irriterad och hotar med rttsliga tgrder.
a)
Sara undrar nu om hon, mot bakgrund av hndelsefrloppet ovan, r bunden av sitt
erbjudande till Snskotergiganten AB och vad det i s fall innebr. (4p)
b)
Hur blir din bedmning om Sara istllet fr att ringa Snskotergiganten AB skickar ett epostmeddelande och erbjuder sig att kpa snskotern och d rkar skriva 120 000 kr istllet fr 110
000 kr som hon avsett. I e-postmeddelandet skriver Sara att hon inom tre dagar vill ha besked av
Snskotergiganten AB om de kan acceptera hennes erbjudande. (2 p)
c)
Anta nu istllet att Sara inte har tid att sjlv kontakta Snskotergiganten AB utan istllet ger
hon per telefon sin syster Hanna fullmakt att fr Saras rkning kpa snskotern hos
Snskotergiganten AB. Sara instruerar Hanna om att hon hgst fr ge 110 000 kr. Nr Hanna
kommer till butiken r det massor av mnniskor dr och Hanna blir stressad av situationen och
bestmmer sig fr att betala det begrda priset 130 000 kr utan att pruta. r Sara bunden av det
avtal som Hanna har ingtt? (4 p)

Typsvar
a) Snskotergigantens annonsering r inte ett anbud utan vad som brukar kallas ett utbud. Det riktar
sig inte till en bestmd person eller en avgrnsbar personkrets utan det riktar sig till vem som helst
som lser annonsen. Ett utbud r inte rttsligt bindande i avtalslagens mening. Det innebr att nr
Sara ringer upp Snskotergiganten lmnar hon ett anbud till Bosse. Det r med andra ord inte en
oren accept enligt 6 AvtL som det handlar om.
Sara och Bosse kommer verens om en acceptfrist p tre dagar. Under den konventionella
acceptfristen tre dagar- r Sara bunden av sitt anbud om kp av snskotern fr 110 000 kr, 1 1
st och 2 1 st AvtL. Det r riktigt som ngra av er uppmrksammat att muntliga anbud ska antas
direkt fr att vara gllande, 3 2 st AvtL. Detta r dock inte aktuellt hr eftersom Bosse begr
anstnd med svaret och Sara accepterar detta. Drmed gller istllet reglerna fr bundenhet under
acceptfristen, se ovan.
Nr Snskotergiganten accepterar anbudet inom acceptfristen, r allts Sara bunden av sitt anbud
och ett avtal uppkommer. Sara mste betala 110 000 kr fr snskotern. Det finns inte ngonting i
frgan som antyder att det skulle handla om distansavtal. Enbart det faktum att Sara ringer upp
Bosse rcker inte fr att distansavtalslagen ska vara tillmplig. Denna lag frutstter att frsljningen
sker inom ramen fr ett av nringsidkaren organiserat system fr att trffa avtal p distans. Det finns
inte ngonting i frgan som antyder att Snskotergigantens skulle ha ett sdant organiserat system.
Det rcker inte att parterna talas vid per telefon.
(Totalt 4 p)

b) Hr r det Sara som genom felskrivningen begr misstaget. Det r inte frga om ngot
befordringsfel enligt 32 2 st. Dremot kan regeln om frklaringsmisstag bli tillmplig. 32 1 st.
AvtL. Det frutstter dock att mottagaren r i ond tro om felet.
Med andra ord r Sara r bunden av sitt anbud om mottagaren Snskotergigantens r i god tro
angende misstaget. Det finns inte ngon anledning fr Bosse att tro ngonting annat n att Sara har
skrivit vad hon avser, dvs, att hon avser att betala 120 000 kr. Tvrtom, annonsen r p 130 000 kr
och Sara har genom sina 120 000 kr redan prutat p denna summa. Det frefaller omjligt fr
Snskotergiganten att frst att hon egentligen avsg att pruta ytterligare 10 000 kr. Sara r drfr
bunden vid anbudet 120 000 kr.
Fr att Sara ska komma frn sitt anbud krvs det att hon har terkallat detsamma enligt reglerna i 7
AvtL. Det krvs d att terkallelsen kommer mottagaren till handa innan eller senast samtidigt
med anbudet. Det finns inte ngonting i frgan som antyder att hon gjort en terkallelse.
(Totalt 2 p)

c) Hanna har en uppdragsfullmakt en osjlvstndig fullmakt, 18 AvtL. Denna knnetecknas av

att den enbart grundar sig p fullmktigens instruktioner till fullmktigen. Den r med andra ord
inte synlig fr tredjeman. I nu aktuella fall uppkommer fullmakten genom Saras telefonsamtal med
Hanna.
Eftersom fullmakten enbart bestr av fullmaktsgivarens instruktioner direkt till fullmktigen grs det
ingen skillnad mellan behrighet och befogenhet. 11 1 st AvtL r drmed inte tillmplig. Istllet
aktualiseras 11 2 st AvtL. verskrider fullmktigen ngon av sina instruktioner frn
fullmaktsgivaren r denne inte bunden, oavsett tredjeman eventuella goda tro. Hanna verskrider de
instruktioner hon ftt av Sara. Det innebr att Sara inte r bunden av avtalet med
Snskotergiganten. Det spelar ingen roll att Snskotergiganten r i god tro, vilket han sannolikt r.
Sara r inte bunden av avtalet.
(Totalt 4 p)

TENTAMEN UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

2013-11-10

Frga 1
Evert driver ett aktiebolag som heter Riv och Grv AB (nedan R&G). Han r ensam aktiegare och
styrelseledamot i bolaget. Bolaget har tillgngar som sammanlagt r vrda omkring 65.000 kr.
Bolaget har inte ngra strre skulder. I bolaget finns, frutom Evert, endast en anstlld, Bertrand.
I somras ingick R&G ett avtal med Carin och Jonas om att ombesrja drnering p deras fastighet,
vilket innefattar en hel del grvningsarbeten. Drneringsarbetet pgick under sommaren. Under en
dag d Bertrand ensam skulle utfra grvning p tomten intrffade emellertid en olycka. P grund av
att Benrand grvde alldeles for djupt (det finns riktlinjer som sger att man inre br grva s djupt
vid drnering och det var dessutom alldeles ondigt) skedde ett mindre ras. Raset orsakade for det
frsta skada p Carins och Jonas hus, p grund av att det uppstod en spricka i grunden. Fr det
andra orsakade raset skada p grannens (familjen D:s) hus, vilket lg nra tomtgrnsen. Svl Carin
och Jonas som familjen D vill ha skadestnd. Utred frutsttningarna fr att de ska vara berttigade
till skadestnd och ange vem eller vilka av de inblandade personerna som skulle kunna drabbas av
skadestndsskyldighet.

Typsvar
Det r frga om en sakskada och det tycks som om skadan orsakats av oaktsamhet. En
oaktsamhetsbedmning kant.ex. ske utifrn om det skett en avvikelse frn ngon norm och det
faktum att Benrand vertrtt freskrifter tyder p att han varit oaktsam. Vidare torde st klan att det
r det faktum att han grvt fr djupt som orsakat skadorna och att orsakssambandet r adekvat, dvs. i
ngon mening frutsebart.
1.Skadan p grannens hus. I detta fall r 32 kap. MB tillmpligt. Det rr sig om en sakskada som
orsakats av verksamhet som bedrivs p en fastighet p omgivningen (32 kap. 1 ). Enligt 32 kap. 5
freligger skadestnds skyldighet p grund av skada som orsakats av grvnin gsarbeten om den som
utfr eller lter utfra arbetet har brustit i omsorg (varit oaktsam). Carin och Jonas r skadestnds
skyldiga, eftersom de i egenskap av fastighetsgare lter bedriva verksamheten (32 kap.6 ).Vidare r
R&G AB skadestnds skyldigt, eftersom fretaget i egen nringsverksamhet utfr arbetet (32 kap. 7
) . Dessa r solidariskt ansvariga (32 kap. 8 ).
2.Skadan p Carins och Jonas hus. Hr gller inre 32 kap. MB, eftersom det inte r frga om skada
som en verksamhet p en fastighet orsakat p omgivningen (dvs. p annat n fastigheten). Istllet r
det frga om ett inomobligatori skt frhllande p vilket KTjL r tillmplig, se 1 2 p. och det r
allts dessa regler som reglerar mjligheten att erhlla skadestnd. Enligt 32 KTjL gller ett
kontrollansvar ifrga om skador p fremlet fr tjnsten (i detta fall fastigheten , vilket inkluderar
huset, 2 kap. 1 JB).

R&G AB ansvarar enligt 3 kap. 1 fr vllande av anstlld (i detta fall Bercrand). Bertrand blir inre
skadestndsskyldig fr ngon del av skadan , eftersom arbetstagare endast blir skadestndsskyldiga fr
skada de orsakar inom ramen fr anstllningen om det freligger synnerliga skl (vilket inte torde
vara fallet), 4 kap. 1 SkL. Inte heller r Evert skadestndsskyldig fr ngon av skadorna, eftersom
aktiegare inte ansvarar fr ett aktiebolags frpliktelser, se 1 kap. 3 ABL.

Frga 2
A kpte den 10 augusti en bil av B (bda agerade som privatpersoner). De kom verens om att A
inte skulle behva betala frrn efter tre mnader. A utfrdade p B:s begran ett skuldebrev, i vilket
A lovade att betala B 15.000 kr. den 10 november. B som inte knde sig helt sker p att A skulle
kunna fullgra betalningen krvde ocks att ngon skulle g i borgen fr A. A bad sin bror, C, att
gra detta. C gick i borgen genom att p skuldebrevet, under formuleringen "Fr ovanstende
frbindelse gr jag i borgen'', skriva sin namnteckning. Innan den 10 november har B, som r
skyldig D pengar, givit skuldebrevet till D som en avbetalning.
Besvara fljande frgor.
a. D ringer den 10 november till A och begr att denne ska betala till D. A vill av flera olika skl inte
gra detta. Han hvdar fr det frsta att B aldrig fatt A:s tilltelse att anvnda skuldebrevet som
betalning p det stt som skett. Fr det andra menar han sig ha rtt att se och f tillbaka skuldebrevet
innan han betalar. Fr det tredje menar han sig ha rtt till prisavdrag p grund av att
det var ett fel p bilen. Bedm A:s invndningar.
b. A, som inte vill riskera att hamna i drjsml med betalningen, betalar trots samtalet frn D in
pengar till B:s bankkonto den 10 november. Kan A med framgng beropa att han drfr har
fullgjort sin skuld och allts inte behver betala D?
c. D, som tycker att det verkar fr krngligt att f betalning frn A vnder sig istllet till borgen
smannen C. Kan D med framgng krva betalning av C istllet och i s fall under vilka villkor?

Typsvar
a. Det r frga om ett enkelt skuldebrev (26 SkbrL). Fr att en borgenr ska kunna verlta en
fordran mot en gldenr krvs inte gldenrens samtycke. Det str allts B fritt att verlta fordran
mot A till D och A ska i s fall betala D istllet for A. Fr det andra r presentation av skuldebrevet
inte ndvndig for att borgenren (dvs. D) ska ha rtt att Bi betalning. Att det freligger fel p bilen
(om s r fallet) kan dremot A gra gllande ven mot krav frn D. Frvrvaren av fordran (D) har
nmligen inte bttre rtt mot gldenren (A) n den som verltaren (B) hade, 27 SkbrL, och det
faktum att det utfrdats ett skuldebrev medfr inte att gldenren gr miste om sina mjligheter att
framfra invndningar mot verltaren (B), se hrom 1 SkbrL.

b. Om D har frvrvat B:s fordran p A och krver A p betalning kan A bli frpliktad att betala
igen till D. S r fallet av det sklet att A efter telefon samtalet mste anses ha vetat eller tminstone
haft anledning att misstnka att B inte lngre var borgenr. Detta framgr i 29 SkbrL.
c. C har gtt i borgen. En borgensman behver emellertid, svida inte annat avtalats (t.ex. genom att
det freskrivs att denne har tagit p sig ansvar "ssom for egen skuld'', se 10 kap. 9 HB), inte
betala ifall det inte r s att gldenren inte "glda gitter", 10 kap. 8 HB. Det betyder allts att C
inte behver betala ngonting till D frrn det str klart att A inte kan betala sin skuld. Vidare kan
D endast f rtt till betalning av C i den mn inte A r frpliktad att fullgra. Om det t.ex. r fel p
bilen kommer en rtt till prisavdrag att kunna beropas av C.

Frga 3
Holger r domare i Lunds tingsrtt och sitter och funderar ver hur han ska dma i ett ml.
klagaren har talat tre herrar (X, Y och Z) som psts vara medlemmar i en organisation som r
knd for att syssla med olika slags kriminell verksamhet, inte minst sdan som har med vapen,
droger och utpressning att gra (en fordonsklubb). De tre tilltalade r talade for en misshandel.
Under huvudfrhandlingen har framkommit att tre maskerade personer sparkat och slagit
mlsganden i dennes hem vid ett tillflle frra ret. De tre tilltalade frnekar att de r skyldiga men
vgrar att sga var de befann sig eller vad de sysslade med vid tidpunkten for den aktuella
misshandeln. Av ett flertal vittnesutsagor har det andra sidan framkommit att en av de inblandade
(X) vid ett tillflle tidigare under frra ret, innan den aktuella hndelsen framfrt ett mycket
allvarligt hot mot mlsganden. Av vissa vittnesutsagor frn sjlva misshandeln framgick ocks att en
annan av de tilltalade (Y) varit p plats. Det var nmligen mjligt att med stor skerhet identifiera
honom p grund av en speciell tatuering p hger hand. A andra sidan framgick inte av
vittnesutsagorna att ngon sett just Y rikta ngot slag eller ngon spark mot mlsganden. Det enda
fysiska vld som ngon kommer ihg att Y skulle ha utvat r att denne, innan misshandeln satte
igng p allvar, tagit tag i mlsgandens trja och knuffat till denne.
Holger menar att det kanske inte r s klart att X och Z har varit inblandade i den aktuella
misshandeln. Men andra sidan r det inte srskilt klart att de inte varit det. Holger tycker att de om de nu vore oskyldiga - borde kunna tala om var de var vid den aktuella tidpunkten. Han
bestmmer sig drfr for att de br dmas for misshandel. Y br till skillnad frn de vriga inte
dmas for misshandel, eftersom han inte kan sgas ha begtt ngon misshandel. Holger skulle grna
dma Y fr ngot annat brott (man fr vl t.ex. inte knuffa ngon) men konstaterar att det i
stmningsanskan endast finns en hnvisning till misshandelsbe stmmelsen i 3 kap. 5 BrB och
anser drfr att det inte r hans sak att "ta i denna frga".
Hrutver r det uppenbart att X, Y och Z r medlemmar i den tidigare nmnda "klubben" och menar Holger - helt klart r inblandade i ett eller annat slags olagligheter. Det finns ju massor av
bestmmelser som visar att den verksamhet som sdana klubbar gnar sig t r olaglig, ven om det
inte ngonstans tycks st att sjlva medlemskapet r olagligt. Han bestmmer sig drfr fr att de
samtliga br dmas - utver for misshandeln - fr brottet medlem skap i organisation som sysslar
med olaglig verksamhet (en formulering han tycker passar bra).
Hrutver br X dmas for olaga hot, eftersom det r uppenbart att han gjort sig skyldig till detta.
Bedm Holgers resonemang och ange om och i s fall for vilket eller vilka brott du skulle ha dmt de
tilltalade. (Resonemang om eventuell pfljd r inte ponggivande.)

Typsvar
Fr det frsta r det s att domaren inte rar dma ver annan grning n den betrffande vilken talan
i behrig ordning fns (30 kap. 3 RB). Holger kan allts inte dma X for olaga hot om X endast
talats fr misshandel. Vidare innebr legalitetsprincipen, som kommer till uttryck i 1kap. 1 BrB,
att man inte kan dmas for ett brott om inte handlingen ifrga r freml for ett straffstadgande.
Ingen av de tilltalade kan allts dmas fr "medlemskap i kriminell organisation". Nr det gller
frga om de ska dmas fr misshandeln r det klagaren som har bevisbrdan fr att de tilltalade r
skyldiga. Beviskravet r att det ska st "utom rimligt tvivel" att de gjort sig skyldiga till brottet. Det
verkar tveksamt om man kan sga detta i det aktuella fallet. Domstolen r dremot inte bunden av
vilken bestmmelse klagaren hnvisat till (30 kap. 3 BrB). Det faktum att klagaren i
stmningsanskan endast hnvisat till misshandelsbestmmelsen hindrar allts i och for sig inte att
Holger kan dma Y fr ofredande enligt 4 kap. 7 BrB, om ett sdant handlande som uppfyller
rekvisiten i denna bestmmelse finns tergivet i grningsbeskrivningen i stmningsanskan. I just
detta fall kan mjligen ocks diskuteras om inte Y skulle kunna dmas for misshandel, trots att han
inte sjlv sparkat eller slagit mlsganden, om omstndigheterna skulle vara sdana att de tre
grningsmnnen agerat "tillsammans och i samfrstnd". Ett alternativ kan ocks vara att anse att
han tminstone mste ha gjort sig skyldig till medhjlp till misshandel (3 kap. 5 och 23 kap. 4 ).

Frga 4
Bilar och Skrot AB (B&S) har under en tid frhandlat med Fart och Flng AB (F&F) om att
parterna ska ing ett samarbetsavtal, enligt vilket F&F ska ha mjlighet att kpa lastbilar ur B&S:s
lager till ett bestmt pris. Frhandlingarna har sktts av behriga fretrdare for bda bolagen, p
B&S:s sida styrelseordfranden Anders och p F&F:s sida styrelseordfranden Derek. Parterna har
nu kommit verens om de viktigaste villkoren och ska mtas under torsdagen for att faststlla de
sista villkoren och skriva under ett kontrakt.
Torsdag morgon uppstr emellertid en mindre kris. Anders har ftt maginfluensa och kan inte ka
hemifrn. Han ringer p morgonen upp Derek och frklarar lget. De r verens om att det inte
vore bra om ingendet av avtalet blir uppskjutet, eftersom det skulle medfra att avtalet inte kunde
brja lpa frrn avsevrt senare n man tnkt sig. Derek freslr att Anders ska skicka ngon annan
frn B&S som rar ing avtalet istllet fr Anders. Anders funderar snabbt igenom detta och kommer
fram till att han nog skulle kunna lta lagerchefen Linus skta detta. Anders och Derek kommer
verens om att det verkar vara den bsta lsningen.
Anders ringer Linus och sger t honom att han rar ka till dagens mte och ing avtalet fr B&S:s
rkning. Linus tycker att det hela lter som en trevlig omvxling i arbetet och sger att det inte r
ngra problem. Han ker till mtet , som hlls kl. 13.00 i F&F:s lokaler, och skriver under avtalet
fr B&S:s rkning. Det visar sig emellertid att Anders vid nrmare eftertanke inte tyckte att det var
ngon god ide att lta Linus skta detta. Kort efter sitt samtal med Derek och efter att han ringt till
Linus och sagt t denne att skriva under avtalet skickade han nmligen ett SMS till Derek, som ld
p fljande stt:
Trots vad vi sa nyss tror jag det r bst om jag sjlv r med vid ingendet av avtalet, eftersom det ju
terstr en del detaljer ifrga om avtalsinnehllet och jag inte vgar lta ngon annan skta detta. Vi
fr skjuta upp avtalet. Jag ska ringa Linus och tala om detta alldeles strax.
Strax efter att detta SMS skickats fick emellertid Ander s s ont i magen att han blev tvungen att ka
till akuten och han hann allts aldrig tala med Linus. Linus kte drfr, som sagt, och skrev under
avtalet. Derek kunde under frmiddagen inte hitta sin telefon och lste drfr aldrig SMS:t.
Dagen efter - nr allt detta uppdagas - uppstr problem. Det visar sig att det i avtalet finns en del
bestmmelser som Anders inte r njd med. Anders kontaktar dig fr att f svar p frgan om avtalet
bindande fr B&S. Vad gller? Utred ocks om Linus kan lpa ngra risker att bli ersttningsskyldig
mot ngon part.

Typsvar
Vad som sgs under det inledande samtalet p morgonen fr uppfattas p det sttet att Anders ger
Linus en fullmakt att fretrda B&S vid ingende av avtalet ifrga. Det r frga om en fullmakt i
form av ett meddelande direkt till tredje man, en s.k. direktmeddelad fullmakt. Meddelandet i
SMS:t fr dock uppfattas p det sttet att det varit avsett att terkalla denna fullmakt. Frgan r om
denna fullmakt har terkallats p ett effektivt stt. I 13 AvtL freskrivs att en direktmeddelad
fullmakt r terkallad nr srskilt meddelande frn fullmaktsgivaren, att fullmakten icke vidare skall
glla, kommit tredje man till handa. Hur ska man uppfatta "till handa"? r SMS-meddelandet
Derek "till handa"? Som utgngspunkt r ett meddelande mottagaren "till handa" nr det r p en
sdan plats att mottagaren kan vlja att lsa det. Hr r situationen visserligen sdan att Derek
dessutom inte lyckas hitta sin telefon. Detta fr dock betraktas som en omstndighet som inte r av
betydelse i detta sammanhang (detta r dock diskutabelt). Meddelandet br allts ha varit Derek till
handa nr SMS:t gick att lsa p telefonen.
Frn denna tidpunkt upphrde drmed fullmakten. Avtalet r drmed inte bindande fr B&S.
Linus, som agerat ssom fullmktig for annan, som det sgs i 25 AvtL, r i princip strikt
skadestndsskyldig for skada som drabbar tredje man, dvs. i detta fall F&F p grund av att avtalet
inte kan gras gllande mot B&S. Det finns tv stt fr Linus att komma undan ett sdant
skadestndsansvar, och bda baseras p undantaget i 2 st. i 25 AvtL. Fr det frsta freskrivs att
den uppgivne fullmktigen inte r skadestndsansvarig om tredje man insg eller bort inse att
fullmakt inte frelg. Linus kan allts hvda t.ex. att Derek borde ha haft bttre koll p sin telefon
och allts att han borde ha knt till att fullmakt inte frelg. Det andra undantaget gller om
fullmakt saknas till fljd av ngon omstndighet som den uppgivne fullmktigen saknade knnedom
om det dessutom r s att inte tredje man inte med fog kunde frutstta att denne skulle ha
knnedom om. Linus kan med std av detta hvda att han inte knde till att fullmakten terkallats
och att Derek inte heller haft fog for att anse att borde ha knt till detta. (Linus kan naturligtvis inte
bli ersttningsskyldig gentemot B&S, eftersom han fullgjort det uppdrag han ftt, jmfr HB 18
kap. 3 och 4 ).

Frga 5
Carin och Jonas r intresserade av att kpa en fastighet som ligger utanfr rebro. Fastigh eten (med
beteckningen Tegsvede 5:2) tillhr Jukka K. och r till salu. Det har varit visning och budgivning
har pgtt i ett par dagar. Det finns ett par andra spekulanter som deltar i budgivningen.
Carin och Jonas lmnar ett bud p 1.000.000 kr. Det tidigare budet, frn A., lg p
950.000 kr. Hrutver har B lmnat ett bud p 900.000 kr. Jukka knner sig njd med budet p
1.000.000 kr. och lter mklaren avbryta budgivningen och sga till Carin och Jonas att de fr kpa
fastigheten. De har nnu inte hunnit skriva ett skriftligt kontrakt men Carin och Jonas betalar in
75.000 kr. i handpenning till J ukka. Strax drefter uppstr emellertid problem. Banken "krnglar ",
som Jonas uttrycker saken nr han talar med mklaren. Det visar sig att banken, p grund av att
Jonas inte har en fast anstllning, inte vill bevilja Carin och Jonas hgre ln n 750.000 kr. och det
rcker inte fr att de ska ha rd att kpa fastigheten. De kommer allts inte att kunna genomfra
kpet. Mklaren kontaktar istllet A, men denne har nu, ngon vecka senare, ftt upp gonen fr en
annan fastighet och r inte lngre intresserad av att kpa Tegsvede 5:2. Istllet vnder sig drfr
Jukka och mklaren till B, som nu sger sig vilja ge endast 875.000 kr.

a. Jukka, som inte har rd att behlla fastigheten, eftersom han redan skaffat en ny bostad
ochinte kan betala fr dubbla bostder, knner sig tvungen att anta detta erbjudande. Innan
han accepterar B:s erbjudande vnder han sig emellertid till dig for att f rd. Fr det frsta
r Jukka upprrd, eftersom han menar dels att Jonas och Carin har lovat att kpa fastigheten
och fljaktligen mste "st vid sitt ord'', dels att de i varje fall inte har rtt att f tillbaka
ngon del av handpenningen. Janas och Carin menar att de inte r bundna av ett sdant lfte
och dessutom att de har rtt att f tillbaka hela handpenningen p 75.000 kr., eftersom ngot
kp inte kommit tillstnd. Jukka vill dessutom veta om inte A, som ju lmnat ett anbud, r
bunden av detta och om B kan ndra sitt anbud. Vad gller?
b. Jukka sljer s smningom fastigheten till B fr 875.000 kr. Det upprttas ett skriftligt
kontrakt, i vilket Jukka K. som sljare frklarar att han verlter fastigheten Tegsvede 5:2 till
B fr en kpeskilling om 875.000 kr., som skrivs under av bgge parter. Innan dess har
parterna ocks per telefon diskuterat, och kommit verens om att B, som varit orolig att
husets grund ska vara fuktskadad, ska ha tv veckors "ngerrtt" s att han hinner utfra en
besiktning och kan "ngra sig" ifall det skulle visa sig att grunden r fuktskadad. Vid en
besiktning som B lter utfra efter tilltrdesdagen visar sig ocks, som B befarade, att
grunden r fuktskadad. B menar sig ha rtt att "lmna tillbaka huset, s som vi kom verens
om". Vad gller?

Typsvar
a. Vid kp av fast egendom gller ett formkrav enligt 4 kap. 1 jordabalken QB). I denna
bestmmelse str det att verltelse av fast egendom mste ske genom att parterna upprttar
ett skriftligt kontrakt som bgge parter skriver under. Eftersom detta inte har skett har inte
ngot bindande kp kommit till stnd. Inte heller r ett lfte (en utfstelse) om att man (i
framtiden) ska kpa en fastighet bindande om inte formkraven r uppfyllda. Det skulle
nmligen i praktiken innebra att man kunde kringg formkravet genom att utforma kp
som lften om att vid en viss tidpunkt i framtiden ing kp. Detta innebr fr Jukka att svl
Jonas och Carins anbud och den eventuella muntliga verenskommelse som kan finnas med
dem, som det anbud som lmnats av A och B:s tidigare anbud, inte r bindande.
Nsta frga gller handpenningen som lmnats av Carin och Jonas. Frst och frmst fr man
frga sig vad ett handpenningavtal innebr. Normalt fr det uppfattas s att sljaren velat ha
ngon form av skerhet fr att kparen kommer att genomfra kpet, ngot som talar fr att
sljaren ska f behlla pengarna om kparen inte genomfr kpet. Nr det gller kp av fast
egendom gller emellertid (terigen fr att inte syftet med formkravet inte ska motverkas) gller
emellertid inte detta. Jukka ffir allts inte "utan vidare" rtt att behlla handpenningen. Dremot
kan han behlla den del av handpenningen som skada som uppgr till s.k. negativt
kontraktsintresse, dvs. en rtt till skadestnd bestmd utifrn vad som skulle ha gllt om avtalet
om handpenning inte kommit till stnd. Idetta fall tycks det som om, ifall detta avtal inte
kommit till stnd, J ukka hade haft mjlighet att slja fastigheten till A istllet fr 950.000 kr.
som han gtt mist om till fljd av handpenningavtalet. Iden mn detta orsakat honom skada,
r.ex. p grund av att han blivit tvungen att slja till annan till ett lgre pris, har han rtt att
behlla handpenningen. I detta fall skulle Jukka kunna hvda att han gtt miste om chansen att
slja fr 950.000 kr. och istllet endast ftt 875.000 kr. och att han allts lidit en skada
motsvarande 75.000 kr. I s fall har han rtt att behlla hela handpenningen.

b. I detta fall har kpets bestnd gjorts beroende av villkor. En sdan bestmmelse r ogiltig om
den inte tas in i kpehandlingen, vilket inte har skett, 4 kap. 3 JB.

Frga 6
Sandra (60 r) har funderingar p att upprtta ett testamente. Sandra har inga barn eller barnbarn
men hon har en syster som hon sagt upp bekantskapen med for omkring tio r sedan. Systern har
barn och barnbarn. Sandra vill att all kvarltenskap, om hon skulle d, ska tillfalla hennes sambo
och, nr han dr, hans barn.
a. Hur br hon g tillvga om hon ska skriva ett testamente? r det rttsligt mjligt att upp n
de verkningar hon vill? Vad br hon tnka p for att testamentet ska bli gllande? Ge Sandra
rd och tank p att vara tydlig, eftersom Sandra inte kan ngonting om juridik och det kan f
allvarliga konsekvenser om hon missar ngonting.
b. Vad hnder med testamentet om Sandra och hennes sambo skulle separera ngot r senare
(utan att testamentet ndras)?

Typsvar
Endast brstarvingar, dvs. arvltarens avkomlingar (se 2 kap. 1 B), varmed avses barn och
barnbarn osv., har rtt till laglott, se 7 kap. 1 B. Eftersom hon saknar barn finns det allts inte
ngon som r berttigad till laglott och drmed kan testamentet inte komma att jmkas av den
anledningen (jfr 7 kap. 3 B). (2 p.)
Det r dock nd viktigt att testamentet ger uttryck fr just de rttsverkningar som hon efterstrvar.
Det br drfr framg tydligt att sambon ska erhlla kvarltenskapen och att denna sedan ska tillfalla
dennes arvingar. Om inte sistnmnda tydligt framgr finns en risk att systern fr en efterarvsrtt
efter sambon (och det ville inte Sandra). (2 p.)
Fr att testamentet ska bli gllande frutstts att formkraven r uppfyllda. Enligt 10 kap. 1
frutstts
-

Skriftform
Undertecknande/vidknnande av namnteckning av testatorn
i vittnenas samtidiga nrvaro
Undertecknande av tv vittnen
Att vittnena knner till att det r ett testamente

Vidare br hon tnka p att inte vem som helst kan vara vittne. Enligt 10 kap. 4 1 st. framgr t.ex.
uttryckligen att sambon inte kan vara vittne. Detta fljer ven av 2 st., dr det freskrivs att ingen fr
bevittna ett frordnande till honom eller henne sjlv. Detta torde ven utesluta sambons barn som
vittnen. (2 p.)
b. Enligt B 11 kap. 8 gller ssom en tolkningsprincip vid tolkning av testamente att ett
frordnande till make eller sambo r utan verkan om ktenskap respektive sambofrhllande upphr.
Detta tillmpas i den mn inte ngonting annat kan tnkas ha varit avsett av Sandra, se 11 kap. 1 .

FLJANDE TENTOR I DETTA HFTE TILLHR KURSEN

JURIDISK INTRODUKTIONSKURS (jik)

DRFR R DESSA TENTOR INTE P SAMMA STT REPRESENTATIVA FR

KURSEN UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS (ujik),
SRSKILT VAD GLLER SVRIGHETSGRAD.

JURIDISK INTRODUKTIONSKURS
TENTAMEN 20070303
Frga 1
Redogr med hjlp av exempel fr fljande begrepp
a) Likgiltighetsuppst (2 p.)
b) Tredskodom (2 p.)
c) Objektiv ansvarsfrihetsgrund (2 p.)
Frga 2
Direktr Stenkula utfrdar fljande fullmakt:
FULLMAKT
Hrmed befullmktigar jag Sven Sture att fr min rkning inkpa en optimistjolle.
Lund den 3 mars 2007
Sten Stenkula
Stenkula instruerar sedan muntligen Sture att betala hgst 15 000 kronor fr jollen som skall vara en
fdelsedagspresent till Stenkulas dotter. Sture har svrt att hitta jollar till salu mitt i vintern och fr
att f tag i en i tid till fdelsedagen kper han en fr 20 000 kronor av frsljaren Btman. Nr
Stenkula fr hra om affren blir han arg och vgrar svl att ta emot jollen som att betala
kpeskillingen till Btman.
Vad gller
a) i frhllandet mellan Stenkula och Btman?
b) I frhllandet mellan Stenkula och Sture?
c) I frhllandet mellan Sture och Btman?
(6 p.)
Frga 3
Klara behver en ny kamera och blir lycklig nr hon fr tag p en testvinnare fr bara 1995:-. I
kpeavtalet terfinns fljande klausul: Sljaren ansvarar inte fr andra skador till fljd av fel n
skador p linsen.
a) Kan sljaren med framgng beropa klausulen om Klara kper kameran av en kompis storebror?
b) Kan sljaren med framgng beropa klausulen om Klara kper kameran hos Internetfirman Nettitanen?
c) Antag rtt eller fel att klausulen skulle anses glla i de bda fallen ovan. Vilka mjligheter har
d Klara att f klausulen sidosatt?
(6 p.)

Frga 4
Hemmansgaren Jns Jnsson fr tillfllet ensam hemma, d hustru och barn kt in till byn fr att
handla har p morgonen ftt syn p en vacker lgtjur i en av sina hagar. Nr han vid kksbordet
laddar sin lgstudsare, ringer telefonen i salen och han gr fr att svara. In i kket kommer
ovntandes nu hans yngste sons lekkamrat, Truls. D Truls fr syn p gevret, gr han fram och
brjar fingra p Bedm Jnssons handlande ur svl straffrttslig som skadestndsrttslig synvinkel!
(6 p.)
Frga 5
Hampus var i stort behov av arbete och en dag frgade han i den lokala pizzerian om han kunde f
jobb dr. Till sin verraskning svarade pizzabagaren, tillika pizzerians gare, omgende -javisst, du
kan brja meddetsamma! Borden dr borta behver dukas av och sedan finns det disk att ta hand
om i kket. Hampus tog sig an uppgifterna med glatt humr. Efter en halvtimme kom han sig fr
att frga om ln och arbetsvillkor. Pizzagaren ropade efter honom att svl ln som arbetsvillkor
skulle flja enligt ingngna kollektivavtal, precis som fr de vriga anstllda. Under en inledande
period gllde dock enbart en inskolningsln, fick Hampus veta. Denna motsvarade 80 % av den i
kollektivavtalet verenskomna lnen. Efter ngra veckor ngrar pizzagaren att han anstllde
Hampus och vill bli av med honom. Han frklarar fr Hampus att anstllningen inte gller
eftersom det aldrig ingtts ngot skriftligt anstllningsavtal. Vidare frklarar han att det nya
snabbkket p andra sidan gatan vertagit en s stor del av kundkretsen att det inte lngre finns
behov av Hampus tjnster. Gr en rttslig bedmning av pizzagarens stndpunkter. (6 p.)
Frga 6
Anders dr och efterlmnar som nrmast srjande sin sambo Bettan och sin mor Ebba. Efter det
att Anders och Bettan hade trffats, inkpte Anders en villa, som de bosatte sig i. Villan r nu
vrd
1.200.000 kr och belnad fr 1.175.000 kr. Vidare inkpte Anders mbler till den gemensamma
bostaden p IKEA fr 80.000 kr. Dessa r nu vrda 40.000 kr. Kpet mjliggjordes genom ett ln p
IKANO-banken. Lneskulden uppgr nu till 20.000 kr. P sin bankbok har Anders ett
tillgodohavande inkl. upplupen rnta p ddsdagen med 150.000 kr.
ven Bettan kpte mbler till den gemensamma bostaden. De kostade vid inkpstillfllet 50.000 kr.
Pga. av slitage r de nu vrda 20.000 kr. Kpet finansierades genom bankln med 50.000 kr och hon
r nu efter antal amorteringar skyldig banken 25.000 kr. Bettan ger ocks en bil. Den inkptes fr
ett r sedan fr 200.000 kr med hjlp av en checkrkningskredit i Nordea p samma belopp. Bilen
r vid ddstillfllet vrd 150.000 kr och skulden till Nordea uppgr till 180.000 kr.
Bettan begr bodelning, yrkar maximal tilldelning enligt lag och begr att f bo kvar i villan, vilket
Anders mor Ebba motstter sig. Basbeloppet uppgr till 35.000 kr. Frdela kvarltenskapen efter
Anders! (6 p.)

Frga 1 TYPSVAR:
a) Grningsmannen har inte haft fr avsikt att uppn en viss effekt. Han har dock insett risken och
varit likgiltig fr effekten. b) Dom som meddelas i parts utevaro se t.ex. RB 42 kap.11-12 och
44 kap. 2 . c) I BrB 24 kap. anges flera olika ansvarsfrihetsgrunder, t.ex. nd, ndvrn, samtycke,
frmans befallning.
Frga 2 TYPSVAR:
a) Eftersom Sture handlat inom sin behrighet freligger ett bindande avtal mellan Stenkula och
Btman, under frutsttning att Btman var i god tro och ovetande om den inskrnkande
befogenheten. Avtl 10 1 st och 11 1 st. Stenkula mste slunda betala kpeskillingen och
medverka till kpet i enlighet med kplagens regler. b) Frhllandet mellan Stenkula och Sture beror
p deras inbrdes avtal. Klart r att Sture haft en fullmakt och att han har verskridit sin befogenhet.
Drmed har han missktt sitt uppdrag i sdan grad att han, om parterna i uppdragsavtalet inte
kommit verens om annat, r skyldig att erstta Stenkula fr den skada han orsakat honom.
Vgledande principer kan hmtas ur handelsbalkens 18 kap 3 .
Frga 3 TYPSVAR:
a) Nr tv privatpersoner sluter avtal om kp r kplagen tillmplig. D denna r dipositiv, 3 , r
den nmnda klausulen som utgngspunkt giltig. b) Nr Klara handlar av en nringsidkare r hon att
betrakta som en konsument, varfr konsumentkplagen blir tillmplig. D denna r tvingande till
konsumentens frmn, 3 , kan klausuler likt den nmnda inte undanta sljaren fr det felansvar
som anges i lagen.
Frga 4 TYPSVAR:
Straffrttsligt har fara frelegat fr att person eller egendom skulle komma till skada? I s fall kan
det vara frga om framkallande av fara fr annan, BrB 3:9 respektive skadegrelse, 12:1. Fr det
frstnmnda brottet krvs grov oaktsamhet och fr det sistnmnda uppst. Jnsson r ensam
hemma, telefonen ringer och han gr fr att svara. Hur ovntat Truls besk r blir avgrande.
Brukar Truls inte g rakt in utan att knacka p tyder mycket p att det frelegat olyckliga
omstndigheter (olyckshndelse, vda) fr Jns del. Han kan d inte dmas fr ngot brott.
Fr pong krvs ej att brott enligt vapenlagen (1996:67) beaktats. Har s likvl skett ges pluspong.
Sakdestndsrttsligt fr skadestndsskyldighet krvs minst oaktsamhet. Freligger i enlighet med
resonemanget ovan enbart olyckliga omstndigheter r det inte i sig tillrckligt fr
skadestndsskyldighet.
Frga 5 TYPSVAR:
Anstllningsavtal kan vara muntligt, men ndvndig information om anstllningen skall ges
skriftligt, 6c 6 e i LAS. Anstllningen r sledes bindande i sig. Dremot har pizzagaren rtt
att sga anstllningen om den r sakligt grundad, 7 , men uppsgningen mste vara skriftlig, 8 .
Av 11 framgr att uppsgningstiden i detta fall r en mnad. Arbetsbrist r i princip saklig grund
och frmodligen r ocks turordningsregeln i 22 uppfylld.
Lnen bestms som utgngspunkt av kollektivavtalet av uppgiften framgr att garen tecknat ett
kollektivavtal. Drmed r han skyldig att tillmpa avtalet p samtliga anstllda, dvs. ven Truls.
Enligt 27 MBL ett personligt avtal om lgre ln ogiltigt.

Frga 6 TYPSVAR:
Sambolagen tillmpas, SamboL 1. Bettan har rtt att begra bodelning. Enligt den bodelas enbart
sdan bostad och bohag som anskaffats fr parternas gemensamma begagnande, 3.
ANDERS +
Utanfr bodelning
Banktillgodohavande

ANDERS+
Ingr i bodelningen
Villa
Villaskuld
25.000
Mbler 40.000
Mbelskuld
=> 45.000

150.000

1.200.000
20.000
- 1.175.000
-20.000

BETTAN
Utanfr bodelning
Bil
Bilskuld
=> - 30.000

150.000
-180.000

BETTAN
Ingr i bodelningen
Mbler
Mbelskuld

Minussaldo
enl ovan -30.000

45.000 gr till Bettan pga. basbeloppsregeln i 18 . Hon har ven rtt att verta villan, 18 1 st.
Ebba erhller 150.000 i arv efter Anders.

TENTAMEN, JJK 123 NTBASERAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

Frga 1.
Vad menas med
a) tckningsprincipen inom straffrtten (1 p.)
b) befogenhet inom avtalsrtten? (1 p.)
Frga 2.
Vad knnetecknar
a) en grundlag (1 p.)
b) en promulgationslag (1 p.)
Frga 3.
Kalle, 16 r, kper delar till sin stereoanlggning. Frstrkaren, som kostar 2.300 kr, betalar han
kontant av sina sparpengar. CD-spelaren, som kostar 1.700 kr, kper han p avbetalning. Kan
avtalen g tillbaka? (2 p.)
Frga 4.
Andersson, Pettersson och Lundstrm spelar p tipset varje vecka. De kallar sammanslutningen
Anderssons tipscentral.
a) r detta en association? I s fall vilken? (1 p.)
b) Andersson har p eget bevg hos X inhandlat fotbollstidningar och diverse tipslitteratur,
som anvnds i verksamheten. X har nnu inte ftt betalt. Mot vem, vilka eller vilket rttssubjekt
kan X vnda sig med ansprk p betalning? (1 p.)
Frga 5.
Vid ett sammantrde mellan arbetsgivaren Industri AB och den kollektivavtalsbrande centrala
fackliga organisationen Huggarfrbundet verenskommer man om att vid de stundande
nedskrningarna i frsta hand behlla den yngre arbetskraften och sga upp dem, som nrmar sig
pensionsldern. Vad sger lagen om denna verenskommelse? (2 p.)

Frga 6.
Kurt arbetar p ett budfretag. En dag, nr han r ute p uppdrag med fretagets bil rkar en
vgskylt komma lite fr nra bilen. Det blev repor och bucklor p sidan av bilen. Chefen ansg att
Kurt burit sig klantigt t och fann det det rimligt att Kurt skulle st fr sjlvrisken fr bilens
ansvarsfrskring, 3000 kr. r Kurt skyldig att gra detta? (2 p.)

Frga A.
Truls har lnge funderat p att kpa en DVD-spelare. Nu har han bestmt sig fr att gra slag i
saken och ber drfr sin goda vn Lisa om hjlp, eftersom hon just kpt en DVD-spelare till sig
sjlv och sledes r bekant med marknaden.
Lisa vet, att Lotte eventuellt r villig att slja sin ett r gamla spelare och ger henne drfr ett bud
om att kpa den fr Truls rkning fr 800 kronor. Lotte vill ha lite betnketid och det fr hon. Lisa
trttnar emellertid p att vnta p Lottes svar och lyckas fljande dags frmiddag i stllet kpa en
ny spelare till Truls p en rea hos SIBA fr 1.100 kronor.
Ngon dag senare knackar Lotte p hemma hos Truls fr att leverera sin DVD-spelare. Av naturliga
skl r inte Truls speciellt intresserad av att kpa en spelare till. Hur skall tvisten lsas? (6 p.)
Frga B.
Vnnerna ke, mma och rjan strosar runt p stan en sen lrdagskvll, nr de fr syn p Markus.
ke knner honom inte men det gr mma och rjan. De har bda gjort usla bilaffrer med
David.Nu ger vi honom en riktig omgng! sger rjan till mma, som svarar OK!. Medan
rjanhller fast Markus, ger mma Markus ett antal kraftiga knytnvsslag i ansiktet. Nr Markus
faller ihop, muddrar rjan hans fickor. Vad sysslar du med? frgar mma verraskat. Hll den
hr! sger rjan till ke och slnger ver Markus plnbok. ke, som hittills sttt handfallen och
tittat p utan att riktigt hinna fatta vad som pgr, finner sig nu snabbt, kutar ivg med plnboken
och gr sig en glad kvll fr pengarna i den. Bedm det intrffade straffrttsligt! (6 p.)
Frga C.
Anders dr och efterlmnar som nrmast srjande sin sambo Bettan och sin mor Ebba. Efter det att
Anders och Bettan hade trffats, inkpte Anders en villa, som de bosatte sig i. Villan r nu vrd
1.200.000 kr och belnad fr 1.175.000 kr. Vidare inkpte Anders mbler till den gemensamma
bostaden p IKEA fr 80.000 kr. Dessa r nu vrda 40.000 kr. Kpet mjliggjordes genom ett ln
p IKANO-banken. Lneskulden uppgr nu till 20.000 kr. P sin bankbok har Anders ett
tillgodohavande inkl. upplupen rnta p ddsdagen med 150.000 kr.
ven Bettan kpte mbler till den gemensamma bostaden. De kostade vid inkpstillfllet 50.000 kr.
Pga. av slitage r de nu vrda 20.000 kr. Kpet finansierades genom bankln med 50.000 kr och hon
r nu efter antal amorteringar skyldig banken 25.000 kr. Bettan ger ocks en bil. Den inkptes fr
ett r sedan fr 200.000 kr med hjlp av en checkrkningskredit i Nordea p samma belopp. Bilen
r vid ddstillfllet vrd 150.000 kr och skulden till Nordea uppgr till 180.000 kr.
Bettan begr bodelning, yrkar maximal tilldelning enligt lag och begr att f bo kvar i villan, vilket
Anders mor Ebba motstter sig. Basbeloppet uppgr till 35.000 kr. Frdela kvarltenskapen efter
Anders! (6 p.)

OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!

Frga 1 SVAR:
a) De objektiva rekvisiten skall vara subjektivt tckta fr att man skall kunna straffas fr ett brott. b)
Vad fullmktigen har lov av huvudmannen att gra vanligen inskrnkande instruktioner, som
huvudmannen gett fullmktigen.
Frga 2 SVAR:
a) En grundlag r en lag som tillsammans med vriga grundlagar bildar den svenska frfattningen
(eller konstitutionen). b) En promulgationslag innehller ikrafttrdande- och
vergngsbestmmelser.
Frga 3 SVAR:
Frstrkaren nej, om han kpt den med pengar, som kommer frn eget arbete efter fyllda 16 r,
annars ja. Se FB 9:3. Skivspelaren ja, han fr inte handla p kredit (ta sig frbindelser), FB 9:1.
Frga 4 SVAR:
a) Ja, det r ett enkelt bolag, lagen om handelsbolag och enkla bolag 1:3.
b) D vriga bolagsmn inte deltagit i avtalet, blir bara Andersson bunden, 4:5. Drfr skall X
vnda sig med sina ansprk mot Andersson.
Frga 5 SVAR:
I LAS 22 freskrivs att turordningen vid uppsgning pga arbetsbrist skall vara sist in, frst ut.
Undantag freligger om fretaget har frre n 10 anstllda, 22 1 st LAS. Annan turordning kan
ocks verenskommas med std av kollektivavtal (se Malmstrm 16.5.5.)
Frga 6 SVAR:
Fr skador, som en anstlld orsakar genom fel eller frsummelse i tjnsten, blir den anstllde
ansvarig endast om det r frga om srskilda skl, grov oaktsamhet eller uppstligt handlande, SkL
4:1.
Frga A Svar:
Frgan ppnar fr olika resonemang. Fr pong krvs MYCKET VL motiverade svar.
Utgngspunkten fr anses vara att Lisa agerar som befullmktigat ombud fr Truls, AvtL 2 kap. 18
. Det r rimligt att utg ifrn att Lottes betnketid alltjmt lper, d Lotte knackar p hemma hos
Truls, varfr Truls blir bunden av Lisas anbud och avtalet blir giltigt.
Truls kan fljaktligen bli bunden av bda avtalen och d st som gare till tv DVD-spelare. Lisa
har ju agerat inom behrigheten. Sedan r det en annan sak, att Lisa kan anses ha varit frsumlig,
vilket kan resultera i skadestndsskyldighet gentemot Truls.
Frga B SVAR:
rjan stjl medelst vld person och gr sig drfr skyldig till rn, BrB 8:5. mma gr sig skyldig
till misshandel. Hon visste ju inte om att rjan skulle tillgripa ngot frn David, BrB 3:5. ke tar
befattning med ngot, som r frnhnt annan genom brott, och gr sig drfr skyldig till hleri,
BrB 9:6.

Frga C SVAR:
Sambolagen tillmpas, SamboL 1 (Lagrumshnvisningarna r till den nya sambolagen:2003:376.
Har hnvisningar skett till den ldre r detta denna gng OK). Bettan har rtt att begra bodelning.
Enligt den bodelas enbart sdan bostad och bohag som anskaffats fr parternas gemensamma
begagnande, 3.
ANDERS +
Utanfr bodelning
Banktillgodohavande

150.000

ANDERS+
Ingr i bodelningen
Villa
1.175.000
Mbler
Mbelskuld
=>

BETTAN
Utanfr bodelning
Bil 150.000
Bilskuld
=>
BETTAN
Ingr i bodelningen
Mbler

1.200.000
20.000 Villaskuld
Mbelskuld -25.000
40.000
Minussaldo
-20.000
enl ovan -30.000
45.000

-180.000
- 30.000

45.000 gr till Bettan pga. basbeloppsregeln i 18 . Hon har ven rtt att verta villan, 18 1 st.
Ebba erhller 150.000 i arv efter Anders.

TENTAMEN, JJK 123 NTBASERAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

Datum 050827
OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
Frga 1
Vad menas med
a) Konkret fel? (1 p.)
b) Ls egendom? (1 p.)
Svar: a) Konkret fel r en avvikelse frn avtalad standard, se t.ex. Kplagen 17 1 st. Jfr abstrakt fel
som innebr en avvikelse frn vad en kpare med fog kunnat frvnta sig. b) Ls egendom r all
egendom som ej r fast egendom. Begreppet ls egendom r sledes mer omfattande n begreppet ls
sak.
Frga 2
Inom arvsrtten kan egendom tillfalla en efterlevande make med fri frfogandertt. Vad innebr det?

Svar: Den egendom som tillfaller en efterlevande make p grund av giftortt och arv bildar tillsammans med den egna enskilda egendomen en frmgenhet som den efterlevande fritt frfogar ver.
Den efterelvande fr dock inte genom testamente bestmma ver egendom som skall tillfalla den
avlidne makens efterarvingar. Man tala drfr om fri frfogandertt och inte full gandertt. 3:2 st.
1 p. 2
Frga 3
Truls kper fastigheten Nset 3 av sljaren Kristina som skall studera utomlands i ett r. Av
kpeavtalet framgr att priset r 800.000 kr och att fastigheten skall vertas den 1 januari. I samband
med kpet ingr parterna fljande verenskommelser muntligt: a) Efter sex mnader, nr Truls
hunnit spara ihop mer pengar, skall han betala ytterligare 200.000 kr. b) Kpet skall g ter, om inte
Kristina hittar en ny bostad nr hon tervnder efter sina utlandsstudier. r verenskommelserna
bindande fr parterna? (2 p.)
Svar: a) Enligt JB 4:1 st. 2 gller den lpeskilling som str angiven kpehandlingen. Annan
verenskommelse r ogiltig. b) Det r ett villkorligt kp. Villkoret mste vara intaget i
kpehandlingen, JB 4:3 p. 1. Muntlig verenskommelse r ogiltig.

Frga 4
En bolagsman i ett handelsbolag svarar personligt, primrt och solidariskt fr bolagets skulder.
Vad innebr det? (2 p.)

Svar: Se 2 kap. lag om handelsbolag och enkla bolag. Betalning fr bolagets skulder kan utkrvas
direkt frn vem som helst av bolagsmnnen. Eftersom de svarar solidariskt fr bolagets skulder har
en bolagsman regressrt mot vriga bolagsman fr deras del av skulden. Saknar bolaget medel r en
bolagsman personligen skyldig att betala med egna medel.
Frga 5
En avdelning p fretaget Produktion AB har trttnat p de arbetsredskap som fretagsledningen
tillhandahllit. Upprepade nskeml om modernare utrustning har inte givit resultat och nu r
samtliga Bedm arbetstagarnas agerande i ett arbetsrttsligt perspektiv. (2 p.)

Svar: I och med att det freligger ett existerande kollektivavtal rder som utgngspunkt fredsplikt,
jfr 41 MBL. En stridstgrd fr INTE anvndas i syfte att ndra avtalet och det r heller inte
tilltet att g till strid om villkoren fr den nya avtalsperioden frrn det gamla avtalet lpt ut.
Frga 6
Lisa ville skjuta ihjl Arne, men missade och trffade Jens som skadades. Bedm grningen
straffrttsligt. Vad kan Lisa dmas fr? (2 p.)
Svar: I frhllandet till Arne kan Lisa dmas fr mord- alternativt drpfrsk jmlikt BrB 3:11 och
23:1. Fr den p Jens orsakade skadan r det avgrande om Lisa kan tillskrivas ngot uppst eller
inte. r s fallet kan hon dmas fr misshandel, 3:5, eller mera troligt grov misshandel, 3:6. Saknas
uppst r det frga om vllande till kroppskada, 3:8, ett vllande som nog kan betraktas som grovt
enligt 2 st.
Frga A
Klara i Lund yrkar efter stmning p Lotte i Malm att domstolen skall frplikta Lotte att till Klara
utge 140.000 kr som betalning fr inventarier till Lottes salong. Lotte bestrider yrkandet med
motiveringen att hon redan betalt. De bda har oordning i sin dokumentation; Klara kan inte hitta
kpehandlingar eller transportdokument, medan Lotte inte kan hitta de psttt befintliga kvittona.
a) Vid vilken domstol vckte Klara sin talan? (1 p.)
b) Vem har bevisbrdan och fr vad? (2 p.)
c) Hur br domstolen avgra mlet? (3 p.)

Svar: a) Malm Tingsrtt, RB 10:1, 1 st. b) Klara skall bevisa att varorna r levererade i enlighet
med avtalet. Lotte skall bevisa att hon betalt varorna. c) Ingen av dem lyckas fullt ut bevisa sina
pstenden. Klaras pstende att avtal ingtts och att varorna levererats bestrids inte i sig av Lotte.
Utgngspunkten blir frmodligen, d Lotte inte kan visa att hon betalt, att Klaras pstende om att
varorna levererats lggs till grund fr domen. I och med detta bifalles Klaras yrkande.

Frga B
Hampus skall reparera sitt hus. P byggstllningen jonglerar han nonchalant med sin hammare,
men pga. bristande talang och bollknsla br det sig inte bttre n att han tappar hammaren som
faller ned p trottoaren och trffar den frbipasserande Sren. Sren blir chockad och hans
mobiltelefon blir mosad av hammaren. Hampus hjlper den omtcknade Sren in i huset. Medan
Sren befinner sig dr uppstr en eldsvda. Sren fr brnnskador och hans vska brinner upp.
Nu kontaktar Sren dig och undrar om han kan f skadestnd av Hampus fr de lidna skadorna.
Vad svarar du? (6 p.)
Svar:
Fr att skadestnd skall utg mste det finnas en adekvat kausalitet mellan det vrdslsa beteende
som hampus visat upp genom jongleringsvningen med hammaren och den skada som Sren lider.
S fr vriga skador r emellertid inte orsakade som en naturlig fljd av den tappade hammaren.
Kausaliteten r inte adekvat och ngot skadestnd kan sledes heller inte utg.
Frga C
Anders dr och efterlmnar som nrmast srjande sin sambo Britta och sin bror Carl. Anders och
Britta flyttade samman 1993.
Bland Anders tillgngar noteras bohag anskaffat 1988 vrt 5.000 kr och bohag anskaffat 1994 vrt
40.000 kr. Anders r ocks gare till den bostadsrtt som frdigstlldes 1995 och som paret d
flyttade in i. Lgenheten r nu vrd 200.000 kr. och belnad fr 195.000 kr. Anders ger vidare en
bil vrd
100.000 kr. och obligationer fr 200.000 kr., allt anskaffat under r 2002. Vrdepappersinnehavet
mjliggjordes genom ett bankln. Detta uppgr nu till 80.000 kr.
De enda tillgngar, som Britta har av egentligt vrde, r r en byr och en kta matta, inkpta 1997,
vrda tillsammans 20.000 kr.
Hur skall boet skiftas? Bde Carl och Britta hvdar sin fulla rtt enligt lag.

Svar: Sambolagen r tillmplig. I skiftet ingr samboegendom, dvs. egendom som kategoriseras som
gemensam bostad och bohag och som anskaffats gemensam anvndning efter 1993, jfr 3 .
Utanfr bodelning (ej samboegendom)
Anders
Bohag 1988
Bil
Obligationer
Bankln
S:a

Britta
5.000
100.000
200.000
- 80.000
225.000

Bodelning
Anders

Britta

Brflgh
200 000
Skuld lgh-195 000
Bohag
40 000
S:a
45 000

Byr+matta

20 000
20 000

Att frdela
Till Britta 65.000 (pga. Basbeloppsregeln, 18 2 st.)
Till Carl 225.000 (arv)

TENTAMEN, JJK 123 NTBASERAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS

ANVISNINGAR OCH GODA RD
Ls igenom frgan noggrant och tnk p att vara noga med att ange lagrum, i frekommande fall
med angivande av stycke eller punkt det kan vara stor skillnad i innehll mellan olika delar av
samma paragraf. Tnk ocks p att skriva klart, tydligt och kortfattat. Upprepa inte frgan och skriv
heller inte av lagtexten. Basbeloppet 2005 r 39 400 kr.
LYCKA TILL!
OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
Frga 1
Vad r skillnaden mellan ls egendom (1 kplagen) och lsa saker (1 konsumentkplagen)?
Typsvar: Ls egendom r negativt bestmt och utgrs av allting som inte r fast egendom (jfr. 1 kap.
JB), dvs. Lsa saker, olika rttigheter, vrdepapper, pengar m.m. Lsa saker, eller lsre, utgrs
frmst av sdana fysiska freml som vanliga varor (mat, klder, mbler etc.), dvs. inte rttigheter,
pengar eller vrdepapper. Alla lsa saker r sledes ls egendom. Ls egendom omfattar dremot
mer n lsa saker.
Frga 2
Konditorn Karin vill kpa en bil till rrelsen. Hon besker bilhandlare Billy som erbjuder henne en
begagnad skpbil fr 120 000 kr. Karin tycker det r dyrt och sger att 100 000 kr kan hon ge.
Nja, det vill jag nog tnka p, sger Billy. Gr du det, svarar Karin och gr till nsta bilhandel.
Efter en halvtimme ringer Billy upp Karin p hennes mobiltelefon och sger, att han gr med p att
slja bilen fr 100 000 kr.
Karin, som just skrivit p ett kpekontrakt fr en annan bil, svarar att saken inte r aktuell
lngre. Utred de avtalsrttsliga effekterna av Karins och Billys yttranden!
Typsvar: Karin lmnar en oren accept p Billys anbud, dvs. ett avslag i frening med nytt anbud (6
1 st. avtalslagen). Karins anbud r muntligt och skall enligt 3 2 st. omedelbart antagas, svida
anstnd med svaret ej medgives. Enligt uppgiften tillter Karin att Billy f fundera p saken, varfr
anstnd fr anses medgivet. Hur lng Billys betnketid r framgr inte av deras diskussion, men fr i
normalfallet anses glla efter den halva timme som hunnit passera enligt uppgiften. Karin r sledes
bunden av sitt anbud och r drmed avtalsrttsligt frpliktad att kpa Billys bil fr 100 000 kr.
Frga 3
Truls r anstlld i Karins konditori. Medan Karin r ute och tittar p bil fr Truls besk av en
sljare som vill frklarar fr Truls att han har en frys som skulle passa utmrkt till konditoriet.
Truls vet att Karin r trtt p den gamla frysen och vill hjlpa henne. Drfr bestller han p
stende fot en ny frys till konditoriet. Nr Karin kommer tillbaka blir hon inte glad och undrar nu
om konditoriet r bundet av bestllningen. Vad svarar du?

Typsvar: Truls har en s.k. stllningsfullmakt, 10 2 st. avtalslagen, och enligt denna har han rtt
freta sdana rttshandlingar som faller inom grnserna fr fullmaktens behrighet. Att kpa en ny
frys faller normalt utanfr denna behrighet, vilket skulle medfra att Karin inte r bunden av Truls
rttshandling. Det r dock ndvndigt att beakta huruvida sljaren var i god tro om denne utgick
frn att Truls hade behrighet att fatta beslut om inkp av frys blir det en bedmningsfrga som i
vissa fall skulle kunna leda till att Karin blir bunden av Truls bestllning.
Frga 4
Inom arvsrtten kan egendom tillfalla en efterlevande make med fri frfogandertt. Vad innebr det?
Typsvar: Svaret framgr av B 3:2 1 st. Hr stadgas att en efterlevande make med rtt till efterarv
fritt kan frfoga ver den rvda egendomen under sin livstid, men saknar rtt att testamentera bort
sdan egendom som skall tillfalla den frst avlidne makens efterarvingar. Se ven 3 rrande en
gva eller drmed jmfrlig handling som medfr en vsentlig minskning av egendomen som skall
tillfalla den frst avlidne makens efterarvingar. En sdan gva kan medfra att gvotagaren skall
utge vederlag till nmnda arvingar. I vissa fall kan t.o.m. gvan eller dess vrde terbras.
Frga 5
Vid ett sammantrde mellan arbetsgivaren Industri AB och den kollektivavtalsbrande centrala
fackliga organisationen Huggarfrbundet verenskommer man om att vid de stundande
nedskrningarna i frsta hand behlla den yngre arbetskraften och sga upp dem, som nrmar sig
pensionsldern. Vad sger lagen om denna verenskommelse?
Typsvar: Enligt LAS 22 1 st. skall srskilda turordningsregler beaktas; enligt 5 st. gller principen
sist in-frst ut. Av 2 st. framgr dock att arbetsgivare med hgst tio anstllda fr undanta 2
personer.
Allt beror dock p kollektivavtalet. Genom 2 r det mjligt att i kollektivavtal gra avvikelser
frn 22 .
Frga 6
AB Skruv och Mutter i Lund bestller en slipmaskin frn AB Vassa Eggen i Mora. Avtalet slts den
18 mars och maskinen skulle levereras den 18 juni. Nr ingen maskin dyker upp p leveransdatum
kontaktar Lundafretaget leverantren och, antar vi, fr d ett av fljande svar:
a) Vi har ftt fler bestllningar n vi klarade av, s vi har helt enkelt inte hunnit.
b) Vi har drabbats av frseningar eftersom produktionspersonalen drabbats av influensa
Lundafretaget vill ha ersttning fr de kostnader som frseningarna orsakat dem. I vilken
utstrckning har AB Skruv och Mutter rtt till sdan ersttning i de respektive fallen?
Typsvar: Mjlighet till skadestnd pga. sljarens drjsml regleras i 27 kplagen. I a-fallet r det
frga om frsumlighet frn sljarens sida att ing fler avtal n vad man har kapacitet att klara av
r vrdslst och medfr enligt paragrafens 4 st. att kpaen alltid har rtt till ersttning.
I b-fallet r det influnsa som r problemet. Hr mste man underska om denna frevndning ligger

inom det s.k. kontrollansvaret i 1 st. Fr att g fri frn ansvar mste samtliga rekvisit vara uppfyllda.
Det r tveksamt om sljaren kan hvda att s var fallet. Vanligen kan ett drjsml pga. sjukdom
undvikas genom god planering eller vervinnas genom att ta in extra personal eller, om inte annat,
kpa in material/tjnster frn konkurrenter. Det stlls stora krav p sljare i fall som dessa och det
skall mycket till fr att en liknande frevndning skall medfra frihet frn skadestndsskyldighet. S
lnge det inte r frga om frsumlighet blir sljaren dock skyldig att erstta enbart kparens direkta
frluster, se 27 3 st.
Frga A
I en grd p landet bor Ville och Valle, 12 respektive 10 r, tillsammans med sina frldrar Maud
och Gran. Nr frldrarna vill vara i fred skickar de oftast ut Ville och Valle. Eventuella protester
frn pojkarnas sida har vid upprepade tillfllen besvarats med en rfil, s ocks lrdagen den 21
januari d Maud ger barnen var sin ordentlig lusing innan de ker ut. Pojkarna sker sig till grannen
Viktor och finner hans nya bil stende p grden med nycklarna i. Ville och Valle ser en chans att
rymma frn allt elnde. Ville kr, men inte s lnge i en vgkorsning hamnar bilen i diket. Bda
barnen skadas allvarligt i olyckan.
Vilka vertrdelser av bestmmelser i brottsbalken kan urskiljas i beskrivningen ovan? Kan Ville och
Valle straffas fr sina grningar?
Typsvar: a) rfilarna: misshandel, BrB 3:5. Maud r grningsperson i den aktuella hndelsen, i
vrigt r det oklart i vilken mn ven Gran tidigare gjort sig skyldig till brottet. Eftersom detta har
hnt vid upprepade tillfllen verkar det ocks troligt att rekvisiten fr olaga tvng BrB 4:4 eller
kanske t.o.m. grov fridskrnkning, BrB 4:4 a r uppfyllda. Endera av dessa brott konsumerar i s
fall misshandelsbrottet och man dmer bara fr olaga tvng alternativt grov fridskrnkning.
Nr barnen tar bilen gr de sig skyldiga till stld, BrB 8:1. Hr mste dock tillgnelseuppstet
diskuteras skall bilen bara anvndas fr rymningen aktualiseras snarare tillgrepp av
fortskaffningsmedel, BrB 8:7.
Villes vrdslshet leder ocks till att Valle fr svra skador, och man kan ifrgastta om han drigenom gjort sig skyldig till vllande till kroppsskada, BrB 3:8.
b) Varken Ville eller Valle har ju fyllt 15 r, och de kan allts inte straffas fr ngra brott (BrB
1:6), men trots det betecknas deras grningar objektivt sett som brott.
Frga B
I fregende frga (A) uppkom bde personskador och sakskador. Vem eller vilka kan bli ersttningsskyldiga fr dessa? I svaret kan bortses frn trafikskadelagens regler.
Svar: Maud och Gran (den senare fr eventuella tidigare misshandelsfall eller fr att han inte gjorde
ngot fr att skydda Ville och Valle frn Maud) kan bli skadestndsskyldiga fr att de slagit
pojkarna, och drigenom uppstligen vllat dem personskada (SkL 2:1). Dessutom har de krnkt
sina barn genom att sl dem, vilket r en srskild grund fr skadestndsskyldighet (SkL 2:3).
Nr Ville kr i diket skadas bde bilen och Ville och Valle. Den som direkt vllat dessa skador r
Ville. Eftersom vrdslshetsbedmningen anknyter till vilka krav som kan stllas p en vuxen
frstndig individ mste man ocks sluta sig till att Ville orsakat skadorna genom vrdslshet.
Drmed r han i princip skadestndsskyldig enligt SkL 2:1. Han blir dock, enligt SkL 2:4, bara

skadestndsskyldig i den mn det r skligt. I det hr fallet r det tveksamt om det kan anses vara
skligt att Ville skall behva erstta vare sig sakskador p bilen eller personskador p Valle. Han r
bara 12 r, hans frldrar har brustit rejlt i sitt vrdnadsansvar och sjlva handlingen kan p stt och
vis ses om ursktlig. Mjligen kan han anses skadestndsskyldig om han har en ansvarfrskring som
tcker skadorna.
Maud och Gran har inte ngot direkt skadestndsansvar fr sina barns rkning. Dremot har de
ett eget ansvar att tillgodose sina barns behov och att hlla barnen under uppsikt och tillsyn, bl.a.
fr att hindra att barnen orsakar skador (FB 6:2). Frldrarna har ju tveklst brustit i detta ansvar
nr de kastar ut barnen p det stt som framgr av frgan. Drmed har de varit vrdslsa, och deras
vrdslshet har lett till att de aktuella skadorna har uppsttt. Maud och Gran blir drfr
skadestndsskyldiga fr skadorna p bilen och barnen (SkL 2:1).
Frgan r ocks om inte Viktor har ngot ansvar fr barnens skador, eftersom han har lmnat
nyckeln i bilen.
Frga C
Ulla och Olle har nyligen separerat efter att ha varit sambor sedan tta r tilbaka. De r nu oense om
den ekonomiska biten och ber dig om hjlp s att det blir juridiskt korrekt. Tillgngar och skulder r
fljande: diverse mbler (vrde 25 000 kr) som Ulla kpte fr tv r sedan som fr att byta ut ngra
av sina gamla slitna mbler. Bda hade dessutom en del ldre mbler och hushllsutrustning med sig
i boet nr de flyttade samman, (Ulla 20 000 kr och Olle 15 000 kr). Sven ger en bil som bda har
anvnt och som idag r vrd 60 000 kr. Ulla har dessutom 45 000 kr p banken och aktier vrda 20
000. De bor i ett hus som de tillsammans kpte r 2000. Huset r vrderat till 1 200 000 kr, men
fortfarande belnat med 800 000 kr. Drtill kommer att Ulla har ett ln till sina frldrar p 100
000 kr frn studietiden i slutet av 80-talet .
Hjlp dem med sambodelningen och lottlggningen. Utg ifrn att Ulla ska bo kvar i huset.
Svar: Egendom mste vara inskaffad fr gemensamt begagnande fr att ing i bodelningen. I det hr
fallet skall det gemensamt inkpta huset och de mbler som Ulla kpt fr tv r sedan ing. Utanfr
bodelningen faller aktier, bankmedel och bil eftersom denna egendom inte utgr samboegendom, se
sambolagen 3 och 6 (det r ej frga om bohag).
Nr det gller berkningen r det MYCKET viktigt att vid andelsberkningen frst berkna hur
mycket var och en ska bidra med i bodelningen. Det sker genom att man stller upp respektive
persons bidrag fr sig. Allt kan allts inte sls ihop i en hg och sedan delas lika.
Skulden p fastigheten mste man ta hnsyn till. Svrare r det med skulden till Ullas frldrar; den
ska bara rknas av i den mn hennes vriga tillgngar inte rcker fr att tcka skulden, se
sambolagen 13 2 st. En berkning visar att vriga tillgngar r mbler 20 000, konto 45 000,
aktier 20 000, dvs. totalt 85 000. Dessa tillgngar tcker allts inte hela skulden om 100 000 kr,
varfr den resterande delen, 15 000 kr, fr rknas av vid andelsberkningen.

Olle:
Fastighet , 600 000 kr,
-skuld fastighet 400 000 kr.
=>
200 000 kr.

Ulla:
Fastighet 600 000 kr
+ mbler
25 000 kr
- skuld fastighet400 000 kr
-resterande skuld 15 000
kr
=>
210 000 kr
410 000
205 000

205 000

Tentamen JJK 123

Datum 060610
OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
Frga 1
a) En tvttmaskin kan betraktas svl som ls egendom som en del av fast egendom. Redogr fr hur
det kan vara fallet.
b) Redogr fr skillnaden mellan rttskapacitet och rttslig handlingsfrmga.
Svar: Fast egendom r jord, jordabalken 1:1. Allt annat r ls egendom s ven en tvttmaskin.
Skulle tvttmaskinen installeras in fastighet fr stadigvarande bruk i en fastighet s rknas den som
tillbehr till fastighet, allts som en del av fast egendom, enligt jordabalken 2:2 2 st., p. 1. Detta
gller dock enbart s vida fastigheten och tvttmaskinen kommit i samma gares hand,
jordabalken 4:4 1 st.
Frga 2
Fretaget Svenska Ml AB behver f utfrt vissa underhllsarbeten. Fr ndamlet kontaktar de
firman Teambuilding AB. Bedm om avtal har sluttits mellan fretagen i fljande fall:
a) Svenska Ml svarar p en annons som Teambuilding AB har i lokalpressen, genom vilken
Teambuilding AB erbjuder sig att utfra underhllsarbeten som det aktuella fr 50 000 kr.
b) Svenska Ml skickar en skriftlig frfrgan till Teambuilding AB, som svarar med att skicka en
prisuppgift till Svenska Ml. Denna prisuppgift avslutas lngst ned med orden detta r inte att
betrakta som ett anbud. Svenska Ml meddelar ndock omgende Teambuilding AB att de
accepterar priset och glder sig t att f utfrt tjnsterna.
Svar : a) Nej, annonsering r inte att betrakta som anbud, utan enbart som s.k. utbud. b) Det beror
p enligt 9 betraktas det som uppfordran att avge anbud. Vill Teambuilding inte ing avtal med
Svenska Ml AB mste de utan oskligt uppehll meddela detta.
Frga 3
Antag att, i frra frgan, Svenska Ml r av den uppfattningen att ett avtal slutits med Teambuilding AB, medan Teambuilding AB hvdar att ngot avtal inte alls r fr handen.
a) Teambuilding AB vill nu att domstolen skall prva om det freligger ett avtal eller ej. Kan man
vnda sig till domstolen med en sdan begran och vad fr slags talan r det i s fall frga om?
b) Svenska Ml sin sida stmmer Teambuilding AB fr att f genomdrivet underhllsarbetet. Kan
man vnda sig till domstolen med en sdan begran och vad fr slags talan r det i s frga om?
Svar: a) Ja, enligt rttegngsbalken 13:2. Det r frga om en s.k. faststllelsetalan. b) Ja, enligt
rttegngsbalken 13:2. Det r frga om en s.k. fullgrelsetalan

Frga 4
Svenska Ml AB har haft vissa problem med produktionen, ngot som ocks satt avtryck i bola-gets
ekonomi. garna Bengt och Roland vill drfr genomfra en del frndringar i organisationen. De
anstllda bestr av Andreas 22 r, Niclas 23 r, Teddy 33 r, Olof 28 r, Erik 28 r, Fredrik 29 r,
Christian 25 r, Tobias 27 r och Anders 29 r. De har alla jobbat i bolaget sedan det grundades r
2002 och de utfr i princip likartade arbetsuppgifter. Svenska Ml har ingtt kollektivavtal med
fackfreningen mlfrbundet, i vilket Fredrik, Tobias och Anders r medlemmar. De vriga r inte
medlemmar i ngon fackfrening.
a) Bengt och Roland skall sga upp tre personer. De vill helst ha kvar Andreas och Teddy. r det
mjligt att behlla dessa tv? Vilka tre ska sgas upp?
b)Bengt och Roland vill vidare genomfra ndringar av arbetstiderna s att de anstllda i framtiden
skall arbeta i skift, en frndring som fr konsekvenser fr samtliga anstllda. Innan beslut fattas i
frgan mste Bengt och Roland vidta vissa tgrder. Vilka tgrder r det frga om och mot vem
skall tgrderna vidtas?
Svar: a) Vid uppsgning p g a arbetsbrist gller turordningsreglerna enligt LAS 22 . Eftersom
fretaget har mindre n 10 anstllda kan Bengt och Roland undanta 2 frn dessa regler, dvs. Andreas
och Teddy (st. 2). Lotta kan drefter sga upp Niclas, Christian och Tobias. Vid lika anstllningstid
ger hgre lder fretrde (sista st). b) Det handlar om viktigare frndring av anstllningsfrhllande
(arbetstagarfallet). Arbetsgivaren har d primr (= p eget initiativ) frhandlingsskyldighet, MBL 11
. Bengt och Roland ska allts frhandla med Mlfrbundet. Arbetsgivaren frhandlar endast med
arbetstagarorganisation, ej med oorganiserade.
Frga 5
De uppsagda frn Svenska Ml AB har funderingar p att starta ett bolag p egen hand. De vervger bl.a. bolagsformerna enkelt bolag respektive ett kommanditbolag, och undrar nu vad som
skiljer dessa bda frn varandra. Vad svarar du?
SVAR: Ett enkelt bolag har inga egna tillgngar eller skulder, varje bolagsman r ansvarig fr de frpliktelser som han tagit sig. Bolagsmnnens inbrdes frpliktelser regleras frmst genom avtal. Ett
handelsbolag r en juridisk person och har drmed egna tillgngar och skulder. Bolaget kan drmed
sluta avtal och fra processer i eget namn. Frhllandet mellan bolagsmnnen och frhllandet till
tredje man r utfrligare reglerat i lag. I ett handelsbolag svarar bolagsmnnen solidariskt fr bolagets frpliktelser. Det finns emellertid mjlighet fr ngra av bolagsmnnen att svara fr bolagets
frbindelser med enbart sin egen insats i bolaget. I s fall r det frga om ett kommanditbolag.
Frga 6
Ett hembygdsmuseum utanfr Lund har lnat in diverse mbler, redskap och drkter i gammal
allmogestil frn den private samlaren Hans Karsk. Med fremlens hjlp har man byggt upp en
interir av en gammal bondgrd. Fritidspedagogen Bettan Frisk beskte museet med en grupp barn i
trersldern, som ett led i sitt arbete p daghemmet Syrsan, drivet i privat regi av Bullen AB. Hon
trffade drvid museivaktmstaren Mrten Andersson, som uppehll sig i nrheten av
bondgrdsinteriren, eftersom han blivit tillsagd att hlla ett extra ga p de inlnade fremlen.
Emellertid blev Bettan och Mrten s upptagna av att flirta med varandra, att de inte uppmrksammade, att barnen tog sig frbi den enkla repavsprrningen och brjade klttra omkring i

bondgrdsinteriren. Nr Bettan och Mrten slutligen reagerade och fick bort barnen, hade redan
flera av de gamla och skra fremlen skadats. Diskutera skadestndsansvaret fr de reparationskostnader p 12.000 kr, som Karsk lade ned p fremlen! Ange ven lagrum!
SVAR: Barnen, som r i trersldern, gr fria frn skadestndsskyldighet, d de i denna lder inte anses kunna skilja mellan ett aktsamt och ett oaktsamt beteende, SkadestL 2:4. Dremot blir Bettans
och Mrtens arbetsgivare pga sitt principalansvar skadestndsskyldiga gentemot Hans solidariskt
om det kan visas, att Bettan och Mrten varit oaktsamma genom att inte vaka bttre ver barnen,
SkadestL 3:1 och 6:4.
Frga A
Lisa hade haft en av sina svartare dagar. Det brjade med att hon under en inkpstur sg en fantastiskt vacker trja som skulle passa utmrkt som fdelsedagspresent till hennes mor. Lisas ekonomi var dlig och hon smugglade drfr ner trjan i ryggscken och lmnade butiken utan att
betala fr sig. Det kan inte vara s allvarligt med tanke p att jag inte sjlv skall ha trjan, tnkte
Lisa nr hon satte sig ned p en restaurang fr att ta en bit mat. Lunchen blev dyrare n hon tnkt
sig och hon beslt sig drfr fr att ta en s.k. springnota. Nr Lisa kom hem fick hon dligt samvete
och bestmde sig fr att gra rtt fr sig. Eftersom hon sjlv saknade pengar lnade hon kontanter
ur det kassakrin som egentligen tillhrde stadens fotbollsfrening och som Lisa hade hos sig
eftersom hon var kassr i freningen. P vg tillbaka till staden mtte hon p vninnan Lotte som
var p dligt humr och blixtrande arg frklarade att nu var det sannerligen dags fr Lisa att betala
de pengar som Lisa var skyldig henne sedan ver ett halvr tillbaka. Om Lotte inte fick pengarna
omedelbart skulle hon minsann skicka systrarna Billie och Bullie p Lisa. Eftersom Lisa sett andra
personer bli behandlade av systrarna Billie och Bullie tog hon upp kontanterna som var avsedda
fr butiken respektive Restaurangen och gav till Lotte.
Redogr fr vilka brott som r begngna i hndelsfrloppet ovan?
Svar: Hr r ett flertal brott begngna och beroende p argumentationen kan olika aspekter beaktas.
Utgngspunkten r fljande:
Trjan. Lisa har stulit trjan att den var tnkt som present till hennes mor spelar ingen roll,
i bestmmelsen tas ingen hnsyn till hur Lisa tnker anvnda den. Allts stld enligt Brb 8
kap. 1 , eller om vrdet r ringa, snatteri enligt samma kapitels 2 .
Springnotan. Hr r det inte frga om att Lisa olovligen tar maten den serveras henne av
restaurangen i tron att hon tnker betala fr den. Det gr hon inte och brottet br bedmas
som en form av bedrgeri enligt Brb 9 kap, se srskilt bedrgligt beteende enligt 9 kap. 2 2
st.
Lnet. Som kassr har man pengarna i sin besittning med skyldighet att redovisa fr dem.
Ngon rtt att lna pengar ur kassan freligger inte. Lisa gr sig skyldig till ett frskingringsbrott, frmodligen undandrkt enligt Brb 10 kap. 2 .
Lottie tvingar till sig pengarna genom hot om vld, vilket nrmast aktualiserar brottet olaga
tvng jmlikt Brb 4 kap 4 .

Frga B
Krogen Glory Leary har satsat stort infr fotbolls-VM och bestller en ny 84 tums plasma TV som
skall hnga p krogens vgg. Enligt avtalet skall TV:n hmtas hos sljaren Pryltitanen torsdagen den
8 juni kl. 12.00. Nr klockan blivit 16.00 denna dag har TV:n fortfarande nnu inte blivit
avhmtad. D drabbas Pryltitanen av en versvmning som medfr att alla TV-apparater frstrs,

Svar: Fr att betalning skall kunna krvas mste risken fr TV:n ha gtt ver p kparen se kpL
12 . Risken gr enligt 13 2 st. ver p Glory Leary nr Pryltitanen gjort vad som p dem
ankommer fr att avlmnande skulle kunna ske. Om Pryltitanen hade gjort allt klart till kl. 12.00
som avtalat gick sledes risken ver p Glory Leary vid den tidpunkten. MEN ytterligare 3
frutsttningar mste vara uppfyllda fr att betalning skall kunna krvas. Fr det frsta - enligt 14
mste TV:n ha varit individualiserad s att det klart framgr att TV:n var avsedd fr Glory Leary. Fr
det andra enligt 12 fr versvmningen inte bero p sljaren Pryltitanen. Detta hnger fr det
tredje nra samman med vrdplikten i 72 som ocks mste vara uppfylld frn Pryltitanens sida.
Frga C
Axel och Britta r sambor. De bor i en bostadsrttslgenhet i Simrishamn, som r kpt av Axel fr
samboendet och r vrd 100.000 kr. Axel r fortfarande skyldig 30.000 kr p ett bankln, som han
tagit fr att finansiera kpet. Bohaget har Britta kpt i samband med inflyttningen. Det r numera
vrt 40.000 kr. Brittas resterande avbetalningsskuld fr inkpet av bohaget uppgr till
45.000 kr. Fr vrigt ger Britta en bil vrd 50.000 kr och Axel en sommarstuga vrd 200.000 kr.
Med dem bor deras gemensamma barn Calle, tre r. Axel har ocks ett barn i ett tidigare frhllande, Daniel, fem r. I ett inbrdes testamente har samborna frordnat, att den som lever lngst
skall med full gandertt tilldelas hela kvarltenskapen. Nu avlider Axel i en trafikolycka. Britta
sjlv, Calle genom sin gode man och Daniel genom sin frmyndare vill alla ha strsta mjliga andel.
Frdela egendomen! Basbeloppet uppgr till 40.000 kr.
Svar: Sambolagen tillmpas. Britta begr bodelning, d hon vill ha ut maximalt.
Axel+
Utanfr bodelningen
Sommarstuga 200.000

Britta
Utanfr bodelningen
Bil
50.000

Ingr i bodelningen
Brflgenhet
100.000
Skuld
30.000
Till delning
70.000

Ingr i bodelningen
Bohag
40.000
Skuld
45.000
0

70.000 kr gr till Britta pga basbeloppsregeln, 18.

Axels kvarltenskap uppgr nu till 200.000 kr.
Barnen har rtt till sin laglott, vilken r hlften av arvslotten, och fr d 50.000 kr var, B 7:1.
Britta fr hrefter 100.000 kr.
Notera att sambor inte har ngon arvsrtt.

JJK123, sommaren 2006, Tentamen 060826

OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
Frga 1
a) Vad menas med att en lag r dispositiv? (1 p.)
b) Vad menas med att en person har varit culps i sitt handlande? (1 p.)
Frga 2
Vad menas med
a) tckningsprincipen inom straffrtten? (1 p.)
b) prejudikat?(1 p.)

Frga 3
Redogr fr koncentrationsprincipen inom processrtten. (2 p.)
Frga 4
Affrskedjan ABIS sljer hemelektronik och ingr ett avtal med en generalagent fr en utlndsk
tillverkare av DVD-spelare om kp av ett parti sdana spelare. Enligt avtalet skall leverans av spelarna
ske den 24 augusti och kparen skall ombesrja transporten frn sljaren. Den 26 augusti har
spelarna emellertid nnu inte avhmtats och under ett inbrott hos generalagenten blir de stulna.
Generalagenten krver nd att ABIS skall betala fr DVD-spelarna, ngot som ABIS vgrar. Hur
skall tvisten lsas? (2 p.)
Frga 5
Det lokala fotbollslaget kmpar fr sin verlevnad i en av de lgre divisionerna och med uteblivna
resultat blir stmningen p lktaren alltmer stkig. Under en match blir Karl-Alfred stmplad p
trna av en hrd klack som tillhr ngon av dem som befinner sig framfr honom p
stplatslktaren. Eftersom hemmalaget ligger under r Karl-Alfreds humr redan p nollpunkten och
smrtan i trna fr honom att tnda till ordentligt. Han ger drfr en av de mjliga grningsmnnen
framfr sig en smll. Det rkar vara Arnold som inte frstr vad hnder, men ven han fattar humr
och knuffar till Karl-Alfred fr att han skall dratta p ndan. Karl-Alfred, som rkar ha en sllsynt
skelettsjukdom som gr hans skallben extremt tunt, faller baklnges, sprcker skallen och dr
omedelbart.
Vad br klagaren vcka tal fr? Motivera! (2 p.)
Frga 6
De tre studiekamraterna Hanne, Lotte och Truls har parallellt med sina studier haft vissa
sidoinkomster genom att skta praktiska bestyr som servering, pyntning och musikunderhllning vid
diverse festligheter. Denna verksamhet har bedrivits i Handelsbolaget Pynt & Synt dr alla tre har
varit bolagsmn. Nr Hanne avslutar sina studier den 24 augusti vertar Lotte och Truls hennes

andel i bolaget, ngot de varit verens om lnge.

Nu finns det dock vissa ekonomiska angelgenheter som mste beaktas. Bolaget Pynt och Synt r
skyldigt Blomsteraffren Tulipanarosen 7 000 kr. Fordran uppkom 16 augusti i samband med ett
brllopsarrangemang. Mot vem kan blomsteraffren vnda sig till idag fr att f betalt?
Frga A
Direktr Alfred utfrdar fljande fullmakt:
FULLMAKT
Hrmed befullmktigar jag Emil Svensson att fr min rkning inkpa en hst.
Lund den 18 januari 2005
Alfred Alfredsson
Alfred instruerar sedan muntligen Emil att betala hgst 15 000 kronor fr hsten som skall vara en
fdelsedagspresent till Alfreds dotter. Emil har svrt att hitta hstar till salu mitt i vintern och fr att
f tag i en i tid till fdelsedagen kper han en fr 20 000 kronor av frsljaren Kuse. Nr Alfred fr
hra om affren blir han arg och vgrar svl att ta emot hsten som att betala kpeskillingen till
Kuse.
Vad gller
a) i frhllandet mellan Alfred och Kuse?
b) I frhllandet mellan Alfed och Emil?
c) I frhllandet mellan Emil och Kuse?
(6 p.)
Frga B
Emil blir s frtretad ver direktr Alfreds uppfrande att han bestmmer sig fr att flytta. I hast
sljer han drfr en fastighet som han rvt av sin moster. Fastigheten innehller fyra stycken
lgenheter, en bebor han sjlv och de vriga r uthyrda. Vid vertagandet blir Emil och kparen
oense om vad som ingr i fastigheten. Tvisten gller fr.a. fljande freml: en spis som en av
hyresgsterna installerat, en toppmodern tvttmaskin som Sture installerat i fastighetens
gemensamma tvttutrymme i kllaren. Tvttmaskinen r kpt med garfrbehll och r nnu ej
slutbetald. Dessutom str p fastighetens grd tv stycken torktumlare som Sture kpt p
avbetalning, men nnu ej har betalt.
Ingr fremlen i frsljningen av fastigheten? (6 p.)

Frga C
Systrarna Klara och Lisa har alltid bott i samma lilla by i smland, sedan ngra r tillbaka i
barndomshemmet som deras frldrar lmnade efter sig och som de tv systrarna nu ger
tillsammans. Klara och Lisa har ocks upprttat ett testamente enligt vilket de skall rva varandra.
Nr Klara dr efterlmnar hon frutom sin halva av huset som totalt r vrt 900 000 kr ocks sitt
livs besparingar som bestr av 550 000 kr. Frutom Lisa hade Klara ytterligare tv systrar i livet och
en systerdotter efter den avlidna storasystern Amanda. Sjlv har Klara tv pojkar, Hampus och
Rasmus. Frdela arvet efter Klara och utg ifrn att alla vill ha s mycket som mjligt. (6 p.)

Frga 1
a) Vad menas med att en lag r dispositiv? (1 p.)
b) Vad menas med att en person har varit culps i sitt handlande? (1 p.)
TYPSVAR: a) En rttsregel r dispositiv om det str parterna fritt att avtalsvgen avtala att
rttsregeln inte skall glla. Motsatsen r tvingande, indispositiva, rttsregler. b) Med culps avses att
personen upptrtt oaktsamt, vrdslst.

Frga 2
Vad menas med
a) tckningsprincipen inom straffrtten? (1 p.)
b) prejudikat?(1 p.)
TYPSVAR: a) De objektiva rekvisiten skall vara subjektivt tckta fr att man skall kunna straffas fr
ett brott. b) Domar eller beslut frn myndigheter, ofta hgsta domstolen eller regeringsrtten, som
kan vara vgledande fr framtida avgranden.
Frga 3
Redogr fr koncentrationsprincipen inom processrtten. (2 p.)
TYPSVAR: Allt material som skall lggas till grund fr en dom skall presenteras vid vid en enda
huvudfrhandling, dvs. processen koncentreras till en frhandling. Jfr. RB 34:11 och 46:11
Frga 4
Affrskedjan ABIS sljer hemelektronik och ingr ett avtal med en generalagent fr en utlndsk
tillverkare av DVD-spelare om kp av ett parti sdana spelare. Enligt avtalet skall leverans av spelarna
ske den 24 augusti och kparen skall ombesrja transporten frn sljaren. Den 26 augusti har
spelarna emellertid nnu inte avhmtats och under ett inbrott hos generalagenten blir de stulna.
Generalagenten krver nd att ABIS skall betala fr DVD-spelarna, ngot som ABIS vgrar. Hur
skall tvisten lsas? (2 p.)
TYPSVAR: Det r frga om ett hmtningskp dr DVD-spelarna skulle ha hmtats den 24 augusti,
vilket inte skedde. Kparen befinner sig drmed i drjsml enligt kpl. 50 2 p. Risken fr varan gr
drmed ver p kparen enligt 13 2 st. och vederbrande blir sledes skyldigt att betala. MEN
detta gller enligt 14 enbart om sljaren genom mrkning, anteckning i transportdokument eller
p anmnat stt gjort klart att varan r avsedd fr kparen. r s inte fallet str sljaren risken fr
varan, trots kparens drjsml.

Frga 5
Det lokala fotbollslaget kmpar fr sin verlevnad i en av de lgre divisionerna och med uteblivna
resultat blir stmningen p lktaren alltmer stkig. Under en match blir Karl-Alfred stmplad p
trna av en hrd klack som tillhr ngon av dem som befinner sig framfr honom p
stplatslktaren. Eftersom hemmalaget ligger under r Karl-Alfreds humr redan p nollpunkten och
smrtan i trna fr honom att tnda till ordentligt. Han ger drfr en av de mjliga grningsmnnen
framfr sig en smll. Det rkar vara Arnold som inte frstr vad hnder, men ven han fattar humr
och knuffar till Karl-Alfred fr att han skall dratta p ndan. Karl-Alfred, som rkar ha en sllsynt
skelettsjukdom som gr hans skallben extremt tunt, faller baklnges, sprcker skallen och dr
omedelbart.
Vad br klagaren vcka tal fr? Motivera! (2 p.)
TYPSVAR: Arnolds uppst var endast att putta till Karl-Alfred fr att denne skulle dratta p
ndan, vilket innebr att uppstet kan omfatta ngon form av misshandel, BrB 3:5. Dremot hade
Arnold aldrig ngot uppst att berva Karl-Alfred livet. Mord (BrB 3:1) eller drp BrB 3:2 r
sledes inte aktuellt eftersom BrB 1:2 sger att en grning skall, om inte annat r freskrivet, anses
som brott endast d den begs uppstligen., jfr. tckningsprincipen i frga 2a ovan
Dremot mste oaktsamhetsbrottet vllande till annans dd enligt BrB 3:7 diskuteras. Utgngen
beror p hur oaktsamt det fr anses vara av Arnold att putta Karl-Alfred. Om Karl-Alfred inte haft
sin sllsynta sjukdom hade ju risken dessutom varit avsevrt lgre att s stor skada kunnat intrffa.
Noterbart r ven Arnolds handling kanske frklaras straffri pga. ndvrn, BrB 24:1.
Frga 6
De tre studiekamraterna Hanne, Lotte och Truls har parallellt med sina studier haft vissa
sidoinkomster genom att skta praktiska bestyr som servering, pyntning och musikunderhllning vid
diverse festligheter. Denna verksamhet har bedrivits i Handelsbolaget Pynt & Synt dr alla tre har
varit bolagsmn. Nr Hanne avslutar sina studier den 24 augusti vertar Lotte och Truls hennes
andel i bolaget, ngot de varit verens om lnge.
Nu finns det dock vissa ekonomiska angelgenheter som mste beaktas. Bolaget Pynt och Synt
r skyldigt Blomsteraffren Tulipanarosen 7 000 kr. Fordran uppkom 16 augusti i samband
med ett brllopsarrangemang. Mot vem kan blomsteraffren vnda sig till idag fr att f betalt?
TYPSVAR: Borgenrerna kan vnda sig till bolaget fr att krva betalt, 1 kap. 4 . Borgenrerna kan
idag ocks vnda sig till var och en av Hanne, Lotte och Truls fr att f betalt, 2:17, 2:20 och 2:22
BL.
Hanne blir inte befriad frn ansvar fr de frbindelser som ingtts medan hon var kvar i
bolaget, 2:22 BL.

Frga A
Direktr Alfred utfrdar fljande fullmakt:
FULLMAKT
Hrmed befullmktigar jag Emil Svensson att fr min rkning inkpa en hst.
Lund den 18 januari 2005
Alfred Alfredsson
Alfred instruerar sedan muntligen Emil att betala hgst 15 000 kronor fr hsten som skall vara en
fdelsedagspresent till Alfreds dotter. Emil har svrt att hitta hstar till salu mitt i vintern och fr att
f tag i en i tid till fdelsedagen kper han en fr 20 000 kronor av frsljaren Kuse. Nr Alfred fr
hra om affren blir han arg och vgrar svl att ta emot hsten som att betala kpeskillingen till
Kuse.
Vad gller
a) i frhllandet mellan Alfred och Kuse?
b) I frhllandet mellan Alfred och Emil?
c) I frhllandet mellan Emil och Kuse?
(6 p.)
TYPSVAR: a) Eftersom Emil handlat inom sin behrighet freligger ett bindande avtal mellan
Alfred och Kuse, under frutsttning att Kuse var i god tro och ovetande om den inskrnkande
befogenheten. Avtl 10 1 st och 11 1 st. Alfred mste slunda betala kpeskillingen och medverka
till kpet i enlighet med kplagens regler. b) Frhllandet mellan Alfred och Emil beror p deras
inbrdes avtal. Klart r att Emil haft en fullmakt och att han har verskridit sin befogenhet. Drmed
har han missktt sitt uppdrag i sdan grad att han, om parterna i uppdragsavtalet inte kommit
verens om annat, r skyldig att erstta Alfred fr den skada han orsakat honom. Vgledande
principer kan hmtas ur handelsbalkens 18 kap 3 . c) Frhllandet mellan Emil och Kuse r
oproblematiskt i detta fall. Emil har inte agerat utanfr fullmaktens grnser.
Frga B
Emil blir s frtretad ver direktr Alfreds uppfrande att han bestmmer sig fr att flytta. I hast
sljer han drfr en fastighet som han rvt av sin moster. Fastigheten innehller fyra stycken
lgenheter, en bebor han sjlv och de vriga r uthyrda. Vid vertagandet blir Emil och kparen
oense om vad som ingr i fastigheten. Tvisten gller fr.a. fljande freml: en spis som en av
hyresgsterna installerat, en toppmodern tvttmaskin som hyresgsten Sture installerat i fastighetens
gemensamma tvttutrymme i kllaren. Tvttmaskinen r kpt med garfrbehll och r nnu ej
slutbetald. Dessutom str p fastighetens grd tv stycken torktumlare som Sture kpt p
avbetalning, men nnu ej har betalt.
Ingr fremlen i frsljningen av fastigheten? (6 p.)

Fremlen ingr i frsljningen om de r att betrakta som tillbehr till fastigheten.

Spisen r installerad i byggnaden och kan som utgngspunkt betraktas som tillbehr till
fastigheten enligt JB 2 kap. 2 2 st. 1 p. Den ingr trots detta inte i frsljningen eftersom spisen
och fastigheten inte kommit i samma gares hand, JB 2 kap 4 1 st.
Tvttmaskinen r installerad i byggnaden och kan som utgngspunkt betraktas som tillbehr till
fastigheten enligt JB 2 kap. 2 2 st. 1 p. Den ingr trots detta inte i frsljningen eftersom spisen
och fastigheten inte kommit i samma gares hand, JB 2 kap 4 1 st. Frgan om garfrbehllet r
drmed ovsentligt fr kparen.
Torktumlarna har inte installerats och utgr fljaktligen, oavsett vem som r gare till dem,
inget tillbehr, JB 2:2 e contrario.
Frga C
Systrarna Klara och Lisa har alltid bott i samma lilla by i smland, sedan ngra r tillbaka i
barndomshemmet som deras frldrar lmnade efter sig och som de tv systrarna nu ger
tillsammans. Klara och Lisa har ocks upprttat ett testamente enligt vilket de skall rva varandra.
Nr Klara dr efterlmnar hon frutom sin halva av huset som totalt r vrt 900 000 kr sitt livs
besparingar som bestr av 550 000 kr. Frutom Lisa hade Klara ytterligare tv systrar i livet och en
systerdotter efter den avlidna storasystern Amanda. Sjlv har Klara tv pojkar, Hampus och Rasmus.
Frdela arvet efter Klara och utg ifrn att alla vill ha s mycket som mjligt. (6 p.)
TYPSVAR: Arvet efter Klara utgrs av halva fastigheten, 450 000 samt bankmedel om 550 000,
tillsammans 1000 000 kr. Om det inte hade funnits ngot testamente s skulle barnen Hampusoch
Rasmus ha ftt dela lika p arvet, vilket givit dem 500 000 kr var, B 2:1. Arvslotten r allts 500
000 kr.
Nu finns det emellertid ett testamente som och enligt detta skall allt tillfalla systern Lisa. Hampus
och Rasmus har dremot rtt till laglott. Denna utgr hlften av arvslotten, dvs 250 000 kr fr dem
var, B 7:1. Fr att f ut laglotten mste Hampus och Rasmus pkalla jmkning i testamentet, B
7:3. terstende 500 000 tillfaller Lisa i enlighet med testamentet.
Vissa har kommenterat att det nog blir enkelt fr Lisa att bo kvar i detta fall, eftersom Hampus och
Rasmus kan f betalt ur bankmedlen, och det r nog en bra lsning. Om Klara velat, s hade hon
kunnat reglera Lisas rtt att f huset p sin lott nr han skrev testamentet. I s fall behver man inte
riskera ngon diskussion om detta med de laglottsberttigade arvingarna. Resonemang om
lottlggningen var dock inte ndvndigt fr full pong p frgan.

Tentamen, JJK 123

Datum: 061014
OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
Frga 1
Vad r
a) det positiva kontraktsintresset? (1 p.)
b) det negativa kontraktsintresset? (1 p.)
Frga 2
Redogr fr legalitetsgrundsatsen (ven kallad legalitetsprincipen). (2 p.)
Frga 3
Vid fullmaktsfrhllanden anvnds begreppen behrighet och befogenhet. Redogr fr skillnaden
mellan dem. (2 p.)
Frga 4
Lisa har alltid lskat sin farfars sommarstuga. P 20-rsdagen ger farfar henne drfr fastigheten i
fdelsedagspresent. De avtalar att han skall behlla diskmaskinen och solstolen som brukar st i
garaget. Vidare klargr farfar att om Lisa inte vill behlla fastigheten s skall den verltas till ngon
inom familjen; den fr under inga omstndigheter verltas p ngon annan. Vilka av ovan nmnda
omstndigheter mste vara skriftliga fr att vara bindande?
Frga 5
Vilka r de principiella skillnaderna mellan enkla bolag och kommanditbolag? (2 p.)
Frga 6
De tv arbetskamraterna Truls och Hampus r normalt goda vnner som brukar smkivas under
fikapauserna. En dag gr kivet fr lngt och det slutar med att Truls fr en tand utslagen. Smrtan
r svr och de bestller en taxi fr att kunna transportera Truls till tandlkaren. P vgen dit krockar
taxin med en buss, varvid truls glasgon faller av och frstrs. Tandlkarkostnaden uppgr till 2
500 kr och glasgonen kostar 1 400 kr. Nu begr Truls att Hampus skall erstta dessa belopp i
skadestnd. r hampus skyldig att betala? (2 p.)
Frga A
Brderna Dalton turnerar p den svenska landsbygden. Joe r irriterad ver att vara pank och och
vertygar sina brder om att de mste skaffa kontanter. Brderna vertygas och fljande intrffar:
Averell hyr en bil, Everett skaffar fram en revolver samt ammunition och Jack ordnar rnarluvor och
kartor.
Joe stannar hemma, medan de tre vriga beger sig till banken. Averell kr bilen och stannar p
baksidan med motorn igng. Everett stannar utanfr fr att hlla vakt och Jack rusar in i lokalen fr
dr han under vapenhot tilltvingar sig 50 000 kr. Drefter lmnar brderna platsen med bilen. Som
vanligt gr det t skogen och de blir gripna av polisen och stlls infr rtta.
a) Vad skulle var och en av brderna kunna stllas till svars fr? (4 p.)
b) Hur blir brottsrubriceringen om kassrskan inte blir imponerad och aldrig
verlmnar ngra pengar? (2 p.)

Frga B
En kldaffr har rea p mycket exklusiva skjortor, s exklusiva att de endast sljs i s.k. lyxfrpackningar. Hampus blir intresserad och vill prova, men fr d veta att de fina skjortorna inte tas ut ur
de lyxiga frpackningarna. I stllet blir han erbjuden att prova en annan skjorta fr att veta vilken
storlek som r den rtta. Det visar sig vara storlek medium. Ha kper s en lyxfrpackning
innehllandes en exklusiv skjorta av storlek medium. Efter hemkomsten visar det sig att skjortan r
allt fr liten. Han tervnder d till ilsken affren, dr han mts av beskedet att ingenting kan gras.
Fr det frsta gller det ingngna avtalet, pacta sunt servanda, sger innehavaren. Fr det andra har
han ppnat frpackningen och d kan skjortan inte bytas. Fr det tredje tillmpas ingen bytesrtt p
reavaror.
Vad kan Hampus nu gra gllande?
Frga C
I samband med en trafikolycka avlider Karin. Hon efterlmnar maken Kent, brodern Jesper och
systern Sofia samt farfadern Harald. Karins tillgngar uppgr till 220 000 kronor och Kents till
80 000 kronor, allt r giftorttsgods. (6 p.)
a) Hur skall tillgngarna frdelas?
b) Nr Kent dr terstr endast 75 000 kronor. Alla Karins ovannmnda slktingar r fortfarande
i livet och Kent har dessutom ftt ett barn. Hur skall tillgngarna frdelas?
c) Hur skall tillgngarna under b) frdelas om endast Harald och Kents barn finns i livet?

OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!

Frga 1
Vad r
a) det positiva kontraktsintresset? (1 p.)
b) det negativa kontraktsintresset? (1 p.)
TYPSVAR: a) Innebr att part skall ersttas s att vederbrande frstts i en situation som motsvarar
den som rtt om kontraktet fullgjorts. b) Innebr att part skall ersttas s att vederbrande frstts i
en situation som motsvarar den som rtt om kontraktet aldrig hade ingtts.
Frga 2
Redogr fr legalitetsgrundsatsen (ven kallad legalitetsprincipen). (2 p.)
SVAR: Denna grundsats finns uttryckt i regeringsformen 2 kap. 10 1 st. samt i 8 kap. 3 . Den
framgr ven av BrB 1 kap. 1 . Grundsatsen brukar i korthet anges av de tv uttrycken inget
brott utan std av lag samt inget straff utan std av lag.
Frga 3
Vid fullmaktsfrhllanden anvnds begreppen behrighet och befogenhet. Redogr fr skillnaden
mellan dem. (2 p.)
TYPSVAR: Behrigheten r fullmaktens grnser, jfr. AvtL 10 1 st. Det innebr att en fullmktig
ger utfra rttshandlingar p fullmktiges vgnar i enlighet med vad som framgr av fullmakten.
Befogenheten r de snvare frhllningsregler som framgr av fullmaktsgivarens instruktion till
fullmktige och som inte framgr av sjlva fullmakten. Exempel: fullmakten kan innebra att den
fullmktige har behrighet att ing avtal om kp av en cykel. Nr fullmaktsgivaren instruerar
fullmktigen att inte betala mer n 2 000 kr fr cykeln har den fullmktige inte befogenhet att betala
mer.
Frga 4
Lisa har alltid lskat sin farfars sommarstuga. P 20-rsdagen ger farfar henne drfr fastigheten i
fdelsedagspresent. De avtalar att han skall behlla diskmaskinen och solstolen som brukar st i
garaget. Vidare klargr farfar att om Lisa inte vill behlla fastigheten s skall den verltas till ngon
inom familjen; den fr under inga omstndigheter verltas p ngon annan.
Vilka av ovan nmnda omstndigheter mste vara skriftliga fr att vara bindande?
TYPSVAR: Formkravet framgr av 4 kap. 1 och 3 JB. I dessa bestmmelser kan utlsas vilka
moment vars giltighet r beroende av att de r intagna i kpehandlingen. Detsamma gller enligt JB
29 fr gva. Avtalsvillkor som ej kan hnfras till dessa paragrafer omfattas sledes inte av
Dremot mste villkoret som begrnsar vidare verltelse av fastigheten vara intaget i gvohandlingen. Det framgr av 3 3 p.

Frga 5
Vilka r de principiella skillnaderna mellan enkla bolag och kommanditbolag? (2 p.)
TYPSVAR: Ett enkelt bolag har inga egna tillgngar eller skulder, varje bolagsman r ansvarig fr
de frpliktelser som han tagit sig. Bolagsmnnens inbrdes frpliktelser regleras frmst genom
avtal.
Ett handelsbolag r en juridisk person och har drmed egna tillgngar och skulder. Bolaget kan
drmed sluta avtal och fra processer i eget namn. Frhllandet mellan bolagsmnnen och frhllandet till tredje man r utfrligare reglerat i lag. I ett handelsbolag svarar bolagsmnnen solidariskt
fr bolagets frpliktelser. Det finns emellertid mjlighet fr ngra av bolagsmnnen att svara fr
bolagets frbindelser med enbart sin egen insats i bolaget. I s fall r det frga om ett kommanditbolag.
Frga 6
De tv arbetskamraterna Truls och Hampus r normalt goda vnner som brukar smkivas under
fikapauserna. En dag gr kivet fr lngt och det slutar med att Truls fr en tand utslagen. Smrtan
r svr och de bestller en taxi fr att kunna transportera Truls till tandlkaren. P vgen dit krockar
taxin med en buss, varvid truls glasgon faller av och frstrs. Tandlkarkostnaden uppgr till 2
500 kr och glasgonen kostar 1 400 kr. Nu begr Truls att Hampus skall erstta dessa belopp i
skadestnd. r hampus skyldig att betala? (2 p.)
TYPSVAR: De tv skadorna mste bedmas var fr sig. Tandskadan r vllad av Hampus och
enligt huvudregeln i skadestndslagen 2 kap.1 skall Hampus erstta skadan. Det finns dock anledning att notera att skadestndet kan jmkas pga. medvllande; enligt 6 kap. 1 . Den som sig i
leken ger fr leken tla!
Att glasgonen skadas r i sig en fljd av Hampus agerande. Denna fljd r emellertid s ofrutsebar att det inte kan sgas vara frga om adekvat kausalitet. Hampus r drmed inte skyldig att
erstta Truls fr glasgonen.
Frga A
Brderna Dalton turnerar p den svenska landsbygden. Joe r irriterad ver att vara pank och och
vertygar sina brder om att de mste skaffa kontanter. Brderna vertygas och fljande intrffar:
Averell hyr en bil, Everett skaffar fram en revolver samt ammunition och Jack ordnar rnarluvor och
kartor.
Joe stannar hemma, medan de tre vriga beger sig till banken. Averell kr bilen och stannar p
baksidan med motorn igng. Everett stannar utanfr fr att hlla vakt och Jack rusar in i lokalen fr
dr han under vapenhot tilltvingar sig 50 000 kr. Drefter lmnar brderna platsen med bilen. Som
vanligt gr det t skogen och de blir gripna av polisen och stlls infr rtta.
a) Vad skulle var och en av brderna kunna stllas till svars fr? (4 p.)
b) Hur blir brottsrubriceringen om kassrskan inte blir imponerad och aldrig verlmnar
ngra pengar? (2p)

TYPSVAR: a) Enligt BrB 23 kap. 4 2 och 3 st: Joe anstiftan till rn, Averell medhjlp till rn,
Everett medhjlp till rn. Enligt BrB 8 kap. 5 Jack rn. Frmodligen kommer rnbrottet att
betraktas som grovt i enlighet med 8:6. b) Enligt BrB 23 kap. 4 2 och 3 st: Joe anstiftan till rn.
Enligt BrB 8 kap. 12 , 23 kap. 1 samt 4 2 och 3 st: Averell medhjlp till frsk till rn,
Everett medhjlp till frsk till rn. Enligt BrB 8 kap. 12 samt 23 kap. 1 : Jack frsk till rn.
Frga B
En kldaffr har rea p mycket exklusiva skjortor, s exklusiva att de endast sljs i s.k. lyxfrpackningar. Hampus blir intresserad och vill prova, men fr d veta att de fina skjortorna inte tas ut ur
de lyxiga frpackningarna. I stllet blir han erbjuden att prova en annan skjorta fr att veta vilken
storlek som r den rtta. Det visar sig vara storlek medium. Ha kper s en lyxfrpackning
innehllandes en exklusiv skjorta av storlek medium. Efter hemkomsten visar det sig att skjortan r
allt fr liten. Han tervnder d till ilsken affren, dr han mts av beskedet att ingenting kan gras.
Fr det frsta gller det ingngna avtalet, pacta sunt servanda, sger innehavaren. Fr det andra har
han ppnat frpackningen och d kan skjortan inte bytas. Fr det tredje tillmpas ingen bytesrtt p
reavaror.
Vad kan Hampus nu gra gllande?
TYPSVAR: Konsumentkplagen r tillmplig. Hampus kan beropa att det freligger ett fel p
skjortan i enlighet med 16 2 st. 3 p. D reklamationen tycks ha skett i tid, jfr 23 , har han rtt att
krva omleverans, dvs. en skjorta i rtt storlek. Skulle kravet inte infrias kan Hampus hva kpet
enligt 29 . Han harv dessutom rtt till ersttning i enlighet med 30 och 32 . Att Hampus skulle
sakna bytesrtt och likande argument kan ej gras gllade frn affres sida eftersom
konsumentkplagen enligt 3 r tvingande till konsumentens frmn
Frga C
I samband med en trafikolycka avlider Karin. Hon efterlmnar maken Kent, brodern Jesper och
systern Sofia samt farfadern Harald. Karins tillgngar uppgr till 220 000 kronor och Kents till
80 000 kronor, allt r giftorttsgods. (6 p.)
a) Hur skall tillgngarna frdelas? b) Nr Kent dr terstr endast 75 000 kronor. Alla Karins
ovannmnda slktingar r fortfarande i livet och Kent har dessutom ftt ett barn. Hur skall
tillgngarna frdelas? c) Hur skall tillgngarna under b) frdelas om endast Harald och Kents barn
finns i livet?
TYPSVAR: a) Hela kvarltenskapen skall tillfalla efterlevande maken Kent, B 3:1, 1 st. b)
Kvarltenskapen skall delas mellan Karins syskon och Kents barn, B 3:2, 1 st. c) Kents barn rver
allt, B 3:8. Farfar r i 3:e arvsklassen och saknar rtt till efterarv.

Tentamen, JJK 133

Datum: 070120
Uppgift 1
a) Vad r skillnaden mellan en dispositiv och en indispositiv lag? Frklara med exempel. (2 p.)
b) Vad menas med att en person har varit culps i sitt handlande? Frklara med exempel. (2 p.)
c) Redogr fr koncentrationsprincipen inom processrtten. (2 p.)
Uppgift 2
Redogr fr fljande skillnader mellan olika associationsformer:
a) Hur stort kapital mste finnas i ett aktiebolag respektive ett handelsbolag? (2 p.)
b) I vilken utstrckning svarar bolagsmnnen (i ett aktiebolag: aktiegarna) personligen fr ett
aktiebolags respektive ett handelsbolags frpliktelser? (2 p.)
c) Vilken r den signifikanta skillnaden mellan ett handelsbolag och ett kommanditbolag? (2 p.)
Uppgift 3
Bilfretaget Bill AB har slt tv bilar. Den frsta sldes till Bull AB och levererades den 1 november
2006. Redan dagen efter avlmnandet kunde konstateras att ngon hade fifflat med
mtarstllningen; bilen hade gtt 120 000 fler kilometer n vad kpekontraktet angav.
a) Vilka rttsliga tgrder kan Bull AB vidtaga nu? (3 p.)
Den andra bilen sldes till Bell AB och avlmnades den 1 december 2006. Enligt villkoren skulle
betalning ske senast 10 dagar efter avlmnandet. Trots pminnelser betaldes bilen emellertid
aldrig. Nu vill Bill AB hva avtalet och krver att Bell AB terlmnar bilen, ngot som Bell AB
vgrar.
b) Redogr fr rttslget i ett kprttsligt perspektiv. (3 p.)
Uppgift 4
Lisa och hennes syster Hanna r p vg hem tillsammans med vninnan Lotte, som just varit och
kpt ett par nya skidor. Halvvgs hem fr Lotte syn p sin kusin p andra sidan vgen och utan att
tnka sig fr snurrar hon runt och vinkar glatt till kusinen. Detta fr till fljd att skidorna, som Lotte
br p sina axlar, ocks snurrar runt och trffar Lisa mitt i munnen s att en tand lossnar. Lisa bjer
sig, p grund av smrtan, s hastigt framt att hon stter in i en gren och skadar sitt ga. Rasande
fattar Lisa nu tag i Lotte och skriker ga fr ga, tand fr tand, varefter hon nogsamt slr ut en
tand ur Lottes mun och sedan placerar en knytnve i Lottes ga. De bda flickorna har nu samkat
varandra exakt identiska skador. Nr de gr drifrn klargr Hanna fr Lotte att hon fr skylla sig
sjlv och att om Lotte skulle f fr sig att anmla Lisa s skulle Hanna minsann se till att det var det
sista hon gjorde. Bedm i ett straffrttsligt perspektiv vilka brott som har begtts. (6 p.)

Uppgift 5
P en av Lunds restauranger ter kldgrossisten Agell middag tillsammans med affrsinnehavaren
Malmstrm. Agell, som just ftt in en sndning exklusiva vintermssor, erbjuder Malmstrm att
kpa ett strre parti fr 10.000 kronor. Malmstrm grunnar lite p erbjudandet, men av olika skl s
avslutas aldrig diskussionen under middagen. Nsta dag ringer Malmstrm upp Agell och talar om
att han accepterar anbudet. Agell frklarar d att en viss terfrsljare Wennberg just hrt av sig och
visat intresse fr msspartiet och han, Agell, ber drfr att f lmna slutligt till Malmstrm besked
inom tre dagar. Detta gr Malmstrm med p. Nsta dag terkommer Agell och meddelar att han
vill slja mssorna fr det avtalde priset. Malmstrm har emellertid just konstaterat att prognoserna
talar om fortsatt varmt vder och att ngon riktig vinterkyla inte lr infinna sig den hr ssongen.
Drfr vill han inte lngre kpa mssorna. Freligger avtal? (6 p.)
Uppgift 6
I samband med en trafikolycka avlider Karin. Hon efterlmnar maken Kent, brodern Ola och
systern Sofia samt farfadern Harald. Karins tillgngar uppgr till 220 000 kronor och Kents till 80
000 kronor, allt r giftorttsgods. (6 p.)
a) Hur skall tillgngarna frdelas?
b) Nr Kent dr terstr endast 75 000 kronor. Alla Karins ovannmnda slktingar r fortfarande i
livet och Kent har dessutom ftt ett barn. Hur skall tillgngarna frdelas?
c) Hur skall tillgngarna under b) frdelas om endast Harald respektive Kents barn finns i livet?

Uppgift 1
a) Vad r skillnaden mellan en dispositiv och en indispositiv lag? Frklara med exempel. (2 p.)
b) Vad menas med att en person har varit culps i sitt handlande? Frklara med exempel. (2 p.)
c) Redogr fr koncentrationsprincipen inom processrtten. (2 p.)
TYPSVAR: a) En rttsregel r dispositiv om det str parterna fritt att avtalsvgen avtala att
rttsregeln inte skall glla. Motsatsen r tvingande, indispositiva, rttsregler. b) Med culps avses att
personen upptrtt oaktsamt, vrdslst. c) Allt material som skall lggas till grund fr en dom skall
presenteras vid vid en enda
huvudfrhandling, dvs. processen koncentreras till en frhandling.
Uppgift 2
Redogr fr fljande skillnader mellan olika associationsformer:
a) Hur stort kapital mste finnas i ett aktiebolag respektive ett handelsbolag? (2 p.)
b) I vilken utstrckning svarar bolagsmnnen (i ett aktiebolag: aktiegarna) personligen fr ett
aktiebolags respektive ett handelsbolags frpliktelser? (2 p.)
c) Vilken r den signifikanta skillnaden mellan ett handelsbolag och ett kommanditbolag? (2 p.)
TYPSVAR: a) Ett privat aktiebolag mste ha minst 100 000 kronor i aktiekapital, Aktiebolagslagen 1
kap 5 och ett publikt aktiebolag minst 500 000 kronor, 1 kap. 14 . Fr handelsbolag finns inga
regler om bolagskapital. Rtt svar r sledes 0 kr.
b) I ett aktiebolag svarar aktiegarna i princip inte fr mer n insatsen i aktiebolaget. I ett
handelsbolag svarar bolagsmnnen solidariskt fr alla frpliktelser, HandelsbL 2 kap. 20 . c)
Skillnaden framgr av HandelsbL 1 kap 2 : Ett kommanditbolag r ett handelsbolag i vilket en
eller flera bolagsmn har frbehllit sig att inte svara fr bolagets frbindelser med mera n han
har satt in eller tagit sig att stta in i bolaget.
Uppgift 3
Bilfretaget Bill AB har slt tv bilar. Den frsta sldes till Bull AB och levererades den 1 november
2006. Redan dagen efter avlmnandet kunde konstateras att ngon hade fifflat med
mtarstllningen; bilen hade gtt 120 000 fler kilometer n vad kpekontraktet angav.
a) Vilka rttsliga tgrder kan Bull AB vidtaga nu? (3 p.)
Den andra bilen sldes till Bell AB och avlmnades den 1 december 2006. Enligt villkoren skulle
betalning ske senast 10 dagar efter avlmnandet. Trots pminnelser betaldes bilen emellertid
aldrig. Nu vill Bill AB hva avtalet och krver att Bell AB terlmnar bilen, ngot som Bell AB
vgrar.
b) Redogr fr rttslget i ett kprttsligt perspektiv. (3 p.)
TYPSVAR: a) De rttsliga tgrder som r av intresse framgr av kplagen, men r endast tillmpliga
om Bull AB kan visa att den oriktiga mtarstllningen utgr ett relevant fel i kplagens mening.

Sledes ligger det Bull AB att visa att det 1) r frga om ett fel som omfattas av kplagen, varvid 17
1 st. lmpligen br beropas (bilens beskaffenhet stmmer ej verens med avtalet), 2) att Bull AB
inte var medvetna om felet i enlighet med 20 och 3) att felet frelg vid riskens vergng i enlighet
med 21 . Fr att sedan f beropa det relevanta felet och drmed kunna vidta rttsliga tgrder
mste Bull AB reklamera i enlighet med 32 . Om s r fallet anges de tgrder som str Bull AB till
buds i 30 och de nrmare frutsttningarna framgr av 34-40 : avhjlpande, omleverans,
prisavdrag, hvning samt - oavsett tgrd skadestnd fr liden skada.

b) Bell AB r i drjsml med betalningen. Bill AB mste kunna visa att drjsmlet inte beror p
ngot frhllande p sin egen sida i enlighet med kplagen 51 . I s fall r de rttsliga tgrderna
enligt samma lagrum att fortsatt krva betalning eller att hva kpet samt krva skadestnd. Vidare
har Bill AB rtt till rnta. De nrmare omstndigheterna anges i 52-59 samt 71 . Eftersom
drjsmlet r vsentligt, tycks grund fr hvning freligga enligt 54 1 st. Det r dock frmodligen
inget alternativ fr Bill AB i det aktuella fallet eftersom bilen befinner sig i kparens besittning; en
hvning r d endast tillten om Bill AB frbehllit sig rtten att hva vid kpeavtalets ingende, 54
4 st.
Uppgift 4
Lisa och hennes syster Hanna r p vg hem tillsammans med vninnan Lotte, som just varit och
kpt ett par nya skidor. Halvvgs hem fr Lotte syn p sin kusin p andra sidan vgen och utan att
tnka sig fr snurrar hon runt och vinkar glatt till kusinen. Detta fr till fljd att skidorna, som
Lotte br p sina axlar, ocks snurrar runt och trffar Lisa mitt i munnen s att en tand lossnar. Lisa
bjer sig, p grund av smrtan, s hastigt framt att hon stter in i en gren och skadar sitt ga.
Rasande fattar Lisa nu tag i Lotte och skriker ga fr ga, tand fr tand, varefter hon nogsamt slr
ut en tand ur Lottes mun och sedan placerar en knytnve i Lottes ga. De bda flickorna har nu
samkat varandra exakt identiska skador. Nr de gr drifrn klargr Hanna fr Lotte att hon fr
skylla sig sjlv och att om Lotte skulle f fr sig att anmla Lisa s skulle Hanna minsann se till att
det var det sista hon gjorde.
Bedm i ett straffrttsligt perspektiv vilka brott som har begtts. (6 p.)
TYPSVAR: Lotte har av oaktsamhet orsakat skador p Lisa. Skadorna skulle eventuellt kunna
bedmas ssomolyckor och varvid Lotte skulle vara fri frn ansvar. tminstone tandskadan frefaller
emellertid att vara s pass allvarlig att det mste diskuteras om Lotte gjort sig skyldig till vllande till
kroppsskada enligt Brb 3:8.
Lisa har uppstligen orsakat skador p Lotte och drmed gjort sig skyldig till misshandel, Brb 3:5
Hanna hotar med brottslig grning p ett stt som gnat att framkalla allvarlig fruktan fr sin
egen skerhet hos Lotte. Beroende p hur situationen tolkas kan Hanna gra sig skyldig ngot av
brotten olaga tvng, Brb 4:4; olaga hot, Brb 4:5 eller vergrepp i rttssak, 17:10.

Uppgift 5
P en av Lunds restauranger ter kldgrossisten Agell middag tillsammans med affrsinnehavaren
Malmstrm. Agell, som just ftt in en sndning exklusiva vintermssor, erbjuder Malmstrm att
kpa ett strre parti fr 10.000 kronor. Malmstrm grunnar lite p erbjudandet, men av olika skl s
avslutas aldrig diskussionen under middagen. Nsta dag ringer Malmstrm upp Agell och talar om
att han accepterar anbudet. Agell frklarar d att en viss terfrsljare Wennberg just hrt av sig och
visat intresse fr msspartiet och han, Agell, ber drfr att f lmna slutligt till Malmstrm besked
inom tre dagar. Detta gr Malmstrm med p. Nsta dag terkommer Agell och meddelar att han
vill slja mssorna fr det avtalde priset. Malmstrm har emellertid just konstaterat att prognoserna
talar om fortsatt varmt vder och att ngon riktig vinterkyla inte lr infinna sig den hr ssongen.
Drfr vill han inte lngre kpa mssorna. Freligger avtal? (6 p.)
TYPSVAR: Avtal freligger! Agell ger Malmstrm ett muntligt anbud. Detta skall enligt Avtl 3 2
st. antas omedelbart av Malmstrm. S sker emellertid ej, varfr det r frfallet . Den accept
Malmstrm pstr sig framfra vid teruppringningen dagen drp r sledes ingen accept, utan fr
betraktas somett nytt anbud, jfr 4 1 st. ven detta nya r muntligt, men med den skillnaden att
Malmstrm medger tre dagars anstnd med svaret. Ett sdant anstnd kan medges i enlighet med 3
2 st. Agells accepterande svar kommer inom den avtalade acceptfristen, vilket fljaktligen leder till
att avtal r slutet.
Uppgift 6
I samband med en trafikolycka avlider Karin. Hon efterlmnar maken Kent, brodern Ola och
systern Sofia samt farfadern Harald. Karins tillgngar uppgr till 220 000 kronor och Kents till 80
000 kronor, allt r giftorttsgods. (6 p.)
a) Hur skall tillgngarna frdelas?
b) Nr Kent dr terstr endast 75 000 kronor. Alla Karins ovannmnda slktingar r fortfarande i
livet och Kent har dessutom ftt ett barn. Hur skall tillgngarna frdelas?
c) Hur skall tillgngarna under b) frdelas om endast Harald respektive Kents barn finns i livet?
TYPSVAR: a) Hela kvarltenskapen skall tillfalla efterlevande maken Kent, B 3:1, 1 st.
b) Kvarltenskapen skall delas mellan Karins syskon och Kents barn, B 3:2, 1 st.
c) Kents barn rver allt, farfar r i 3:e arvsklassen och saknar rtt till efterarv.

TENTAMEN JJK
UPPGIFT 1
Bettan ger ett caf som ligger strax utanfr Lund. Infr sommarssongen upptcker Bettan att det r
dags att kpa en ny espressomaskin modell strre. Espressomaskiner r dyra, och Bettan konstaterar
att hon kommer att bli tvungen att lna pengar fr att kunna kpa den. Bettans syster Lotta arbetar
som jurist i Malm. Bettan vet att Lotta har gott om pengar. Hon ringer drfr upp henne och
frgar om hon kan lna pengar till kpet av espressomaskinen av henne.
Efter telefonsamtalet r Bettan frvirrad. Lotta uttryckte sig vldigt krngligt och Bettan frstod inte
alla ord hon anvnde. Bettan frstod dock s mycket som att hon mste f hjlp av ngon tredje
person som kan lova Lotta att betala av lnet om inte Bettan gr det. Bettan tnker frga sin kusin
Kalle om att hjlpa till.

Frga: Frklara kortfattat fljande fr Bettan:

a) Vad r den viktigaste skillnaden mellan enkla och lpande skuldebrev? (2 pong) b) Vad r
skillnaden mellan enkel borgen och proprieborgen? (2 pong) c) Nr en tredje person (Kalle) gr i
borgen fr Bettans skuld till Lotta, vem r d
gldenr, borgenr respektive borgensman? (2 pong)
Frklara och ange i frekommande fall relevant lagstd!
UPPGIFT 2
En onsdagskvll kommer Ove hem sent frn jobbet. Konstigt nog ser han att det r slckt i nstan
hela huset. Ove gr in och frsker hitta sin fru. Till slut ppnar han drren till sovrummet. Till sin
frskrckelse hittar han sin fru i sngen tillsammans med grannen Einar. Ove blir fullkomligt
rasande av svartsjuka. Han tar ett japanskt svrd som hnger p vggen i sovrummet och kastar det
mot paret i sngen. Svrdet trffar Einar i brstet, och Einar dr efter ngra minuter.
FRGA (A): Vilket eller vilka brott har begtts? (3 pong)
Lars-Olof firar sin 50-rsdag hemma i villan, och i vardagsrummet trngs ett tjugotal gster. En av
presenterna som Lars-Olof ftt r en ny golfklubba. Lars-Olof blir ivrig och vill demonstrera fr sina
vnner hur duktig han r med golfswingen. Glad i hgen snurrar han golfklubban i luften. En av
gsterna, Per, bjer sig samtidigt ned fr att ta en handfull jordntter ur en skl. Lars-Olof trffar d
Per med golfklubban i huvudet. Per dr inom en timme av krossat skallben.
FRGA (B): Vilket eller vilka brott har begtts? (3 pong) Analysera situationen juridiskt. Motivera
dina svar! Ange relevanta lagbestmmelser och frklara hur du tillmpar dem!

UPPGIFT 3

Fljande begrepp betyder juridiskt sett olika saker angende frhllandet mellan frldrar och deras
barn:
a) Frmynderskap b) Vrdnad c) Underhllsskyldighet
Definiera kortfattat respektive begrepp och ange i frekommande fall lagrum! (6 pong)
UPPGIFT 4
Du r stolt gare till en fin hyresfastighet belgen mitt i centrala Vxj. Den kommande veckan har
du planerat att upprtta hyreskontrakt fr fljande personer:
A) Lisa, som r 17 r, vill hyra en bostadslgenhet. Hon har nnu inte pratat med sina frldrar
om planerna. Du har en lmplig lgenhet att hyra ut till Lisa. Kommer avtalet med Lisa att bli
giltigt?
B) Erland, som r 82 r och helt mentalt frisk men fysiskt sjuk, vill hyra en enrumslgenhet. Han
upplyser dig om att han ftt en god man frordnad fr sig. Du har en lmplig lgenhet till
honom. Kommer avtalet med Erland att bli giltigt?
C) Kevin, som r 22 r, saknar fast arbete men hans frldrar har skrivit ett borgenstagande fr
hans hyreskostnader. Du har en lmplig liten enrummare med pentry att hyra ut till Kevin.
Kommer avtalet med Kevin att bli giltigt?
FRGA: Bedm hyresavtalens giltighet fr var och en av personerna! (6 pong)
Frklara kortfattat och ange i frekommande fall relevant lagstd.

UPPGIFT 5

Harry Persson arbetar sedan 8 r som frsljare vid en elektronikindustri. Under hela sin tid som
frsljare har han tv gnger om ret slt ett parti om tjugo (20) TV-apparater till en
affrsinnehavare i Svedala. Varje gng skriver han och affrsinnehavaren Bertil Jonsson ett avtal om
kpen och sedan hjlps de t att bra in apparaterna p lagret. I augusti 2008 reser Harry Persson
terigen till Svedala fr att slja ett parti om tjugo (20) TV-apparater. Den hr gngen r
affrsinnehavaren Bertil sjuk. I butiken finns endast kassabitrdet Staffan som r 16 r. Han r
anstlld i tre mnader ver sommaren.
Bertil Jonsson har p morgonen sagt fljande till Staffan: Ta hand om affren och gr det du ska
medan jag r sjuk. Ring mig om det dyker upp ngot du undrar ver. Gr inga strre grejor utan att
f grnt ljus av mig.
P vg in i butiken mter Harry en av Bertils vnner, Erik. Erik sger: Tjenare. Det blir nog ingen
affr idag, va? Bertil ligger hemma i feber och oroar sig. Det gr ju inte att konkurrera med
varuhusen nufrtiden. Man sljer knappt ingenting.
Harry frgar Staffan om det r dags fr den vanliga leveransen av TV-apparater och lgger fram ett
avtal om kp av tjugo (20) apparater p kassadisken. Staffan skriver under avtalet och hjlper Harry
att bra in TV-apparaterna p lagret. Harry passar sedan p att kpa en stereoanlggning av Staffan.
Nsta dag ringer Bertil Jonsson till Dig och ber om goda rd. Han vill inte ha TVapparaterna. Nr
du pratar med Harry om saken sger han: Kan man slja en stereo kan man fr tusan kpa ngra
TV-apparater ocks!
FRGA: Frklara hur det ligger till fr Bertil och Harry ! (6 pong)
Analysera hndelsefrloppet juridiskt. Motivera ditt svar! Ange tillmpliga lagbestmmelser och
frklara hur du tillmpar dem!

UPPGIFT 6

Olle har jobbat med grvmaskiner i mer n tjugo r. En helg fr han tilltelse av sin arbetsgivare att
lna hem en grvmaskin fr att grva en swimmingpool i sin egen privata trdgrd. Nr Olle grver i
sin trdgrd lyssnar han samtidigt p radio, det pgr nmligen en viktig fotbollsmatch. Hans
favoritlag gr ml och Olle hjer armarna i en gldjegest och skriker av frtjusning. Nr han slpper
spakarna ker emellertid grvskopan rakt in i grannens vxthus som blir frstrt.
FRGA (A): Kan Olles granne f ersttning av ngon fr sitt vxthus? (3 pong)
En vecka senare har Olles arbetsgivare ftt ett uppdrag att grva hl i en kommunal parkering. Olle
fr order av sin chef att ka till parkeringen med en grvskopa och brja arbetsdagen med att grva.
Olle ser pltsligt en ovanlig fgel, tar ena handen frn spakarna p maskinen och tar fram sin kikare.
Medan Olle tittar i sin kikare krossar den svngande grvskopan tv tusen kartonger med frska gg
som str p en pall p parkeringsplatsen. ggen skulle levereras till en livsmedelsbutik.
FRGA (B): Kan garen till ggen f ersttning av ngon? (3 pong)
Analysera situationen juridiskt. Motivera dina svar! Ange relevanta lagbestmmelser och frklara hur
du tillmpar dem!

Juridiska institutionen, Lunds universitet Vxj Omtentamen 2009-08-11

RTTNINGSPRINCIPER
Allmnt Nedanstende typsvar terspeglar de innehllsmssiga krav som stllts fr att f full pong
p respektive frga. Svar som innehller resonemang runtomkring och vid sidan om det som
efterfrgas erhller i princip ej pong. Utver dessa krav gller fljande. Vlstrukturerade,
vldisponerade och tydliga svar har strre mjlighet att uppn full pong. Rriga, svrtydda, mycket
korta och oklara svar kan innebra pongavdrag. Rena avskrifter av lagtext ger i sig inga pong. Svar
som innehllsmssigt avviker ifrn nedanstende principer kan, om de r mycket juridiskt
vlmotiverade, nd f pong.

FRGA 1

A) Lpande skuldebrev karakteriseras av att handlingen som sdan br p fodringen, SkbrL 11-14
. Centralt r att ett lpande skuldebrev r negotiabelt, det vill sga att en godtroende frvrvare r
skyddad mot vissa invndningar riktade mot ursprunglig borgenr, SkbrL 15.
B) Vid enkel borgen r borgensmannens betalningsskyldighet subsidir, det vill sga intrder frst d
frsk att f betalt av huvudborgenr har misslyckats, HB 10:8. Vid proprieborgen ansvarar
borgensmannen fr huvudgldenrens skuld ssom fr egen skuld.
C) Kalle = borgensman, Bettan = gldenr, Lotta = borgenr.

FRGA 2

Bda frgorna krver resonemang om skuldfrgan (uppst/oaktsamhet) fr att ges full pong.
Frga A
Ove bervar Einar livet. Det kan diskuteras huruvida detta sker uppstligt eller inte. Om
bedmningen r att Ove har uppst till att berva Einar livet kan det diskuteras om detta ska
bedmas som mord (BrB 3 kap. 1) eller drp (BrB 3 kap. 2). Det som talar fr att grningen skall
bedmas som drp r att Ove inte i frvg har planerat ddandet, samt att det sker i hastigt mod, det
vill sga i pltslig ilska ver hustruns otrohet.
Om grningen inte bedms som uppstlig kan istllet vllande till annans dd aktualiseras (BrB 3
kap. 7 1 st.). Observera att en bedmning av grningen som grovt vllande till annans dd (BrB 3
kap. 7 2 st.) inte kan motiveras med de grunder som finns angivna i BrB 3 kap. 7 punkterna 1-2.
Det mesta talar emellertid fr att grningen r att bedma som drp (BrB 3 kap. 2).

FRGA B
Lars-Olof orsakar Pers dd. Att svinga en golfklubba inomhus i ett rum fullt av minglande gster
mste betraktas som oaktsamt. Lars-Olof borde ha insett att ngon av gsterna kunde komma ivgen
fr den farliga klubban. Eftersom Lars-Olof r golfspelare sjlv (han r ju duktig med svingen) har
han insikt om de allvarliga skador som kan uppst nr en mnniska trffas av en golfklubba som
svingas med stor kraft. Att snurra med klubban r oaktsamt.
Grningen r att bedma som vllande till annans dd (BrB 3 kap. 7).

FRGA 3

Definiera kortfattat respektive begrepp och ange i frekommande fall lagrum!

Frmynderskap
Frmynderskap = frvaltning av barnets ekonomiska tillgngar samt uppgiften att fretrda barnet i
angelgenheter som rr tillgngarna (FB 12:1, FB 10:2). OBS! Svar utan lagrum ger motsvarande
pongavdrag.
Vrdnad
Vrdnad = ansvaret fr barnets personliga frhllanden (FB 6:2 st 2) s som de anges i FB
6:1 och FB 6:11. OBS! Svar utan lagrum ger motsvarande pongavdrag.
Underhllsskyldighet
Underhllsskyldighet = Direkta utgifter fr barnets fda, klder etc. Skyldigheten bestms till vad
som r skligt med hnsyn till barnets behov och frldrarnas samlade ekonomiska frmga, FB 7:1
st. 1. OBS! Svar utan lagrum ger motsvarande pongavdrag.
FRGA 4
A) Nej. Lisa r omyndig och saknar den rttshandlingsfrmga som krvs, FB 9:1 (2 p). (Svar med
hypotetisk tillggsinformation fr att svara JA eller svar utan angivelse av FB 9:1 ger ej pong).
B) Ja. Erland har full rttshandlingsfrmga, FB 11:9 e contrario (2 p). (Rtt svar utan angivande av
FB 11:9 ger 1p).
c) Ja. Borgenstagande saknar i princip relevans fr avtalets giltighet, om det inte ingr som ett
uttryckligt villkor i sjlva hyresavtalet frsts (2p).

FRGA 5

Staffan, 16 r, har en stllningsfullmakt. Enligt AvtL 10 2 st. innebr detta att Staffan har behrighet
att rttshandla fr Bertils rkning. Staffans fullmakt baseras allts p hans stllning i butiken. Ngon
helt muntlig fullmakt enligt 18 AvtL r det inte frga om. Grnserna fr Staffans behrighet enligt
stllningsfullmakten fljer av sedvana, dels inom branschen, men ocks genom sedvana som
utvecklats mellan avtalsparterna. Mellan Bertil och Harry finns sedan tta r tillbaka en sedvana att
tv gnger om ret sluta ett avtal angende kp av 20 TV-apparater.
Bertil har muntligen begrnsat Staffans befogenhet s, att Staffan inte fr "gra ngra strre grejer
utan att f grnt ljus".
Tv mjliga argumentationslinjer finns fr att juridiskt analysera det som hnder:
Alternativ 1: Staffan har inte behrighet att sluta avtal om kp av TV-apparaterna. Denna tolkning av
hndelsefrloppet krver en utfrlig argumentation om vilka omstndigheter som talar fr och emot
att Staffans behrighet enligt fullmakten omfattar inkp av TVapparater. Om slutsatsen r att den
aktuella stllningsfullmakten inte omfattar en sdan behrighet, blir konsekvensen att ngot avtal
verhuvudtaget inte kommer till stnd. Enligt AvtL 25 finns viss mjlighet fr Harry att f
ekonomisk kompensation fr omkostnader som fljer av att avtalet blir ogiltigt. En sdan mjlighet
frutstter att Harry r i god tro angende Staffans behrighet enligt stllningsfullmakten (AvtL 25 2
st). Harrys goda/onda tro vad gller Staffans behrighet pverkas inte av det som Erik sger till Harry
angende Bertils sjukdom och Bertils affrer. Varken sjukdom eller butikens ekonomiska situation
kan pverka stllningsfullmaktens yttre grns. Dremot finns en viss mjlighet att argumentera fr
att Harry r i god tro angende stllningsfullmaktens yttre grns, d.v.s behrigheten, genom att han
och Bertil under s mnga r slutit samma typ av avtal. Mot Harrys goda tro talar att det
frmodligen inte r sedvana i branschen att stllningsfullmakter fr kassabitrden medfr en
behrighet att gra inkp till varulager.
Alternativ 2: Staffan har, genom stllningsfullmakten, behrighet att sluta avtal om inkp av TVapparaterna. Staffan har dock, genom de muntliga instruktionerna frn Bertil, inte befogenhet att
gra detta. Harrys mjlighet att gra avtalet om TV-apparaterna gllande gentemot Bertil blir d
avhngigt om Harry r i ond eller god tro angende Staffans befogenheter (AvtL 11 1st.).

FRGA 6

OBS! Svar som saknar diskussion om culpabedmningen fr pongavdrag.Fljande rekvisit skall

uppmrksammas: 1, SkL 1:1. r det inom- eller utomobligatoriskt skadestnd? Om
utomobligatoriskt, g vidare till steg 2. 2, SkL 2:1. A, Vrdsls eller uppstligt? Varfr? 3, SkL 2:1.
B, Adekvat kausalitet? Varfr? 4, SkL 2:1. C, Person- eller sakskada? Frklara! 5, Hrefter kan du g
vidare till andra relevanta bestmmelser. Kan till exempel principalansvar bli tillmpligt enligt 3:1?
Frga A och B
Skadorna p vxthuset r att bedma enligt Skadestndslagen 2 kap. 1 . Olle grver inte inom
ramen fr sitt anstllningsfrhllande. Skadorna p ggen r att bedma enligt Skadestndslagen 3
kap 1 (arbetsgivarens principalansvar) eftersom Olle grver inom ramen fr sin anstllning. Olles
oaktsamhet bestr i att avvika frn den aktsamhetsnorm som mste anses glla fr att fra
grvmaskiner, det vill sga Olle brister i uppmrksamhet och koncentration nr han, medan han
hanterar en maskin som kan utgra en fara fr mnniskor och egendom, slpper maskinens spakar
utan att frskra sig om att maskinen inte befinner sig i rrelse.
Undantagsregeln i Skadestndslagen 4 kap 1 r endast tillmplig d arbetstagaren har uppst eller
d frhllandet mellan arbetsgivare-arbetstagare r av ovanlig karaktr. Tillmpning av Skl 4:1 ger
drfr i princip inga pong.