Вы находитесь на странице: 1из 246

Les infos en langue amazighe

TV & Radio

Inghmisen s tutlayt n Temazight


TV & Radio

Lahsen Oulhadj

1
Préface de l’auteur :

Disons d’emblée que faire un livre en journalisme amazigh, tout en sachant rester modeste,
est en lui-même un défi. Simplement parce que la langue amazighe manque, hélas, à une
tradition propre dans ce domaine. Il faut donc commencer quasiment ex nihilo. Que nos amis
amazighs soient rassurés, leur langue n’est pas la seule à souffrir d’un tel retard. Il y en a
d’autres. Même parmi les mieux loties. Parfois des langues institutionnelles pourvues
d’énormément de liberté pour leur propre épanouissement, de moyens financiers énormes
avec, en plus, un indéfectible soutien étatique. En fait, tout ce qui fait désespérément défaut
à notre langue amazighe si farouchement indomptable, mais terriblement menacée de toutes
parts.

Dans ce tableau que je viens de vous brosser, succinctement, il y a deux exceptions


proéminentes : il s’agit bien naturellement des deux langues de Molière et de Shakespeare-
l’allemand ne doit surtout pas être oublié, mais je ne le connais pas malheureusement.
Comme vous le savez tous, ces deux dernières ont été à l’origine d’une immense tradition
journalistique. Ce qui est somme toute logique. Car c’était parallèlement en France et en
Angleterre -les États-Unis ont pris par la suite le flambeau- que la révolution industrielle a vu
le jour avec tout ce qui allait avec comme production symbolique : la littérature, la
philosophie, le cinéma, ... et bien évidemment le journalisme.

Bien plus, l’on peut même parler d’une langue journalistique propre dans le cas de l’anglais et
du français ou du moins d’un registre journalistique quasiment autonome. Tellement une
pratique journalistique sur une très longue durée a eu pour effet la production d’un langage
médiatique des plus sophistiqués avec ses mots, ses expressions, ses codes, ses propres
règles, mais aussi ses innombrables tares. Un langage qui est très répandu du fait de sa
présence quotidienne dans les médias de masse. En fait, il est ipso facto l’un des jargons
linguistiques les plus pratiqués et les plus écoutés dans le monde. Si l’on peut le considérer
comme une langue à part, comme certains n’hésitent pas à le suggérer, l’on dirait volontiers
que c’est l’une des langues les plus utilisées et les plus répandues sur la planète terre.

Il va de soi donc que, pour rédiger ce très modeste ouvrage, mes références soient
principalement françaises et anglo-américaines- mais pour écrire ce texte, je n’ai utilisé que le
français en raison de son accessibilité pour une grande partie d’Amazighs. D’autant plus que
le français et l’anglais sont les principales langues que je connais et que je pratique presque
quotidiennement. Ainsi, j’ai rassemblé, autant que faire se peut, énormément de mots,
d’expressions et de formules utilisés quotidiennement dans les médias avec, à chaque fois,
plus d’une traduction. Mon but est de donner, pour la première fois, un outil assez complet -
enfin, c’était mon objectif principal- qui va aider le journaliste amazigh à faire son travail du
mieux qu’il peut. Ou du moins l’inspirer et pourquoi pas provoquer en lui d’autres idées
peut-être plus intéressantes, plus attrayantes, et surtout, plus appropriées. En tous les cas,
j’espère sincèrement que ce soit le cas.

En fait, il faut savoir qu’il ne suffit pas d’avoir l’amazigh comme langue maternelle pour bien
s’y exprimer et ainsi la manier avec beaucoup d’aise et autant de dextérité. Hélas, et c’est
facilement constatable, dans les médias marocains et algériens, il suffit de le baragouiner un
tant soi peu pour que certains s’improvisent du jour au lendemain journalistes. Je sais que

2
c’est voulu. Et même prémédité par les régimes fondamentalement et foncièrement anti-
amazighs en place. Pour eux, apparemment, il faut toujours que la médiocrité soit ad vitam
aeternam le propre de l’amazighité. Pire, il doit même en être le synonyme éternel. Jusqu’à
quand cette malheureuse situation va-t-elle durer et perdurer ? Nul ne le sait. Parions donc
sur un miracle pour que ça change à défaut d’un sursaut populaire !

En réalité, si l’on exige des gens qui s’expriment excellemment bien en français et en arabe
pour pouvoir espérer exercer dans les médias – publics au moins-, en leur passant des tests
de compétence de toutes sortes, seul l’amazigh, hélas, est ouvert à tout le monde. Et je ne
raconte aucunement d’élucubrations. Car nous en avons la preuve la plus indiscutable dans
l’enseignement amazigh au Maroc. Il faut savoir que des gens, de l’aveu même des
responsables de l’IRCAM, qui ne parlent pas un traitre mot de cette langue sont devenus, par
miracle, du jour au lendemain, ses enseignants attitrés. Incroyable, mais on ne peut plus vrai.
Au Maroc, comme le dit si bien un très fameux adage, il ne faut jamais s’étonner de rien.
Passons !

Par ailleurs, en quoi consiste ma méthode dans la réalisation de cet ouvrage ? Tout d’abord, il
faut que je précise que je ne suis pas là pour standardiser la langue amazighe. Ce n’est
absolument mon but et encore moins mon souhait. Car il y a mieux pour le faire : l’U-S-A-
G-E. Pas plus pas moins. L’on aura beau décider que c’est tel ou tel mot qui doit être utilisé
pour exprimer telle ou telle situation, si l’usage ne suit pas, tous nos efforts individuels et
même institutionnels seront vains.

D’autant plus que la mentalité amazighe, réfractaire par nature à toute autorité tutélaire ou à
toute attitude arrogante- par nature toute autorité est arrogante, ce qui est encore plus vrai
avec les régimes anti-démocratiques au pouvoir en Afrique du Nord-, n’aide pas. Pire, et je
pense que vous devez certainement le remarquer, beaucoup d’Amazighs font la leur :
s’opposer rien que pour le plaisir de s’opposer. Même dans les choses les plus futiles, les plus
insignifiantes, les plus creuses. Et je vous laisse imaginer quelle serait leur attitude par
rapport à une question extrêmement sensible et d’une importance capitale : leur langue et
leur culture.

Ayant tout cela présent à l’esprit, j’ai décidé de donner à chaque expression plusieurs
traductions. En ne m’enfermant jamais dans mon tachelhit maternel. En fait, j’ai essayé, autant
que faire se peut, de survoler pratiquement tous les parlers amazighs. Sans aucun a priori et
sans préférence aucune. Malgré cela, mon travail peut paraitre pour certains en deçà de leur
attente parce que trop ethnocentriste avec un tas d’approximations et même pas mal
d’erreurs- même si tout est longuement et scrupuleusement réfléchi.

Je ne pourrais que souscrire à une telle remarque. Car la langue amazighe comme dirait,
Mohamed Tayeb Souiri, qui travaille sur un dictionnaire depuis près de 40 ans, est un océan
quasiment infini. Car elle est pourvue – et j’en sais quelque chose personnellement, car cela
fait 20 ans que je glane doucement, mais sûrement le vocabulaire amazigh- d’une richesse
lexicale formidable avec un nombre incalculable de nuances. En fait, la langue amazighe est
essentiellement affaire de nuances- beaucoup plus que certaines langues qui se targuent d’en
avoir le monopole. Atteindre dans ce contexte la perfection ou même la frôler est
franchement une tâche impossible.

3
En fait, mon ouvrage, et il faut savoir toujours rester modeste, est juste une première pierre
dans un édifice qui a besoin de tous les soutiens. Il faut donc que les autres Amazighs se
retroussent les manches et participent à l’enrichissement de leur propre langue en y
produisant le plus possible. Il ne faut jamais rester les bras croisés et attendre des institutions
officielles ou officieuses qu’elles fassent le travail qui est le nôtre, nous, les Amazigh lambda.
Car je crois fermement dans l’idée que c’est l’accumulation qui produit, in fine, la qualité. J’en
veux pour preuve le cinéma amazigh. À ses débuts, il était très médiocre, sauf quelques
petites et rares exceptions. Certains Amazighs s’en offusquaient même. Pire, ils en avaient
même honte. Mais jetez-y un coup d’œil maintenant pour voir l’excellent niveau artistique et
technique qu’il a atteint. Avec juste des moyens de bord, sans le soutien de quiconque et sans
aucun tapage médiatique ou autre.

Par ailleurs, est-ce que je compte m’arrêter à ce travail ? Non, bien sûr. Je suis déjà en train
de préparer un dictionnaire médiatique complet. Et là je dois impérativement signaler le
travail fait précédemment par l’IRCAM qui est à saluer. Sincèrement. Malgré le fait qu’il soit
préparé, semble-t-il, dans l’urgence, il contient de très bonnes choses. Espérons qu’il y en
aura d’autres non seulement de la part des institutions- comme l’IRCAM-, mais aussi de
personnes animées seulement et uniquement par l’amour de la langue et de la culture
amazighe. N’en déplaise à certains, l’histoire nous apprend que, souvent, dans le cas de la
langue amazighe, ce sont des individus, parfois travaillant seuls, isolés même, inconnus du
grand public, qui font d’excellentes choses. Et même parfois des miracles. Jouhadi, Souiri,
Azaykou, Mammeri et Chafik sont de parfaites illustrations de ce phénomène on ne peut
plus amazigh.

Pour conclure, je le dis et je le répète une fois de plus, c’est l’accumulation de travaux, sur
tous les sujets, quelle que soit leur qualité, qui seront à même de permettre à la langue
amazighe d’atteindre l’excellence. Il faut donc dépasser illico presto nos inhibitions et se lancer
dans l’écriture. À corps perdu s’il le faut. Car, hélas, je ne connais pas d’autres moyens plus
efficaces pour sortir de l’ornière une langue. Surtout dans le cas de l’amazigh qui en a
tellement et urgemment besoin. À vos plumes donc, il n’y a que cela de vrai !

Montréal-Toronto,
2009-2010
.

4
Tout journal télévisé ou radiophonique a une architecture qu’il faut impérativement
respecter. Voilà globalement ce qui se fait dans les médias anglo-saxons et
francophones qui ont dans le domaine des médias électroniques, comme vous le
savez peut-être tous, une très grande avance et un savoir-faire qui n’a plus besoin
d’être démontré et encore moins prouvé.

I)-Bulletin d’information : tanfult n inghmisen1

A)- Début : tamsfalt2


 Azul fell-awen ayt-ma d istt-ma, inghmisen n tiss ttamt n taylgi3 n Radio n ... a(y)
ad ilkemen. Rad awen ten id-ig/-izzri/-isàdda gwma t-un X...;
 Afra fell-awen a imezra4 negh ittuhmalen, tizi n inghmisen negh, nnican5, zegh6
radio n ... a(y) ad iwden. Rad awen ten id-igher/issgher gwma tun X... ;
 Tiss snat n uzal a(y) ad ilkemn, ayt-ma d istt-ma, tizi n inghmisen negh wiss krad.
Rad awen ten id-iqqis, s usrid7, gwma tun X… ;
 Imslfiden negh ttuhmalnin, azul akkw/qqah fell-awen. Tizi n tenfult tanuzzumt n
inghmisen a(y) ad ilkemn. Rad awen ten id-igher Ms8, Msa9 X…;
 Berrk10 at bahra/hawla/atas ayt-ma d istt-ma. Inghmisen negh lli rad awen d
igher X, gan mek-ad11…;
 Timnsiwin a(y) imsfliden negh ttuhmalnin, had inghmisen negh n tiss ttamt n id.
Rad awen id-ifek ultt-ma t-negh X...;
 Timkliwin tinammarin12 ayt-ma d istt-ma. Tuzzumt n uzal a(y) ad, tizi lligh awen
d-nttegga inghmisen zuzzernin13. Rad awen ten ikkes14 gwma t-un X... ;
 Tifawin bahra/hawla/atas zilnin/fulkinin/hiyyanin/lhanin/cwanin.Tizi tebidd f15
tiss sat n taylgi, tizi n inghmisen zwarnin n(w) ass ad. Rad awen d-ig gwma t-un X
…;

1 On peut aussi dire : isallen. Qui plus est, on peut tout autant dire : iskkiren dans le sens de « faits » ou « facts»
en anglais.
2 On peut aussi dire : tamzwart ; tamssntit ; akccum ; tasfalt ; tazwart ; tassntit ;
3 Le matin.
4 Les spectateurs. On peut aussi dire : imdfar, imdfaren ; amccukku, imccukkuten ; agdud, igduden ; imzeri, imezerayen ;

inigi, inagan ; anbuder, inbuderen ; anmnad, inmnaden ; amannay, imannayen ; adaf, idafen; amdaf, imdafen ; afadad, ifadaden ;
amehayz, imehayzen ; amecardu, imccurda ; anmmitr, inmmitren ; anadaf, inadafen ; amatar, imataren ; anbdad, inbdaden ;
anbuder, inbuderen ; andfur, indfar; amccukku, imccukkuten ;
5 Directement. On peut aussi dire s usrid.
6 Seg, si et zi peuvent aussi être utilisés. Puisqu’ils sont les variantes de zegh, employés dans les autres parlers

amazighs.
7 Idem.
8 Monsieur. Et son abréviation est Ms. Madame se dit Massa. Même si j’ai des doutes que cette dernière forme

soit réellement amazighe. Généralement le féminin commence par le « t » et finit, le plus souvent, par un autre
« t ». Mais comme l’usage l’a imposé, on ne peut que l’accepter. D’autre part, il faut signaler que nous avons en
tachlhit des expressions qui pourraient facilement exprimer les notions de Monsieur et Madame, Bab et Lall ou
Lalla ( le pluriel sera id Bab et id Lalla)
9 L’abréviation de Madame en tamazight.
10 On dit aussi ansuf s …
11 On peut tout autant dire ghmek-ad.
12 Heureuses.
13 Détaillées. On peut aussi tout autant dire fsernin.
14 Raconter

5
 Tifawin bahra zilnin/fulkinin/hiyyanin/lhanin. Arqqas n tin-usrag16 ibidd f tiss sat
n taylgi, tizi n inghmisen negh zwarnin n(w) ass ad. Rad awen d-ig gwma t-un
X…;
 Ass/taylgi /azal/tadwggant nnun tin ufulki ayt-ma d istt-ma. Inghmisen negh
zuzzernin/fsernin a(y) ad ilkemen, rad awen d-izzri gwma t-negh X... ;
 Tifawin tinammarin/tumlilin17. Inghmisen negh zwarnin, lli rad awen d-ig gwma
t-negh X, gan mek-ad… ;

L’on peut aussi dire juste ainsi pour faire très bref :
 Tifawin fulkinin/zilnin/hiyyanin/lhanin/cwanin. Tizi n inghmisen a(y) ad. Rad
awen ten id-igher/issgher/isggwiz/iger gwma t-un X…;
 Timkliwin zilnin. Tizi n inghmisen negh a(y) ad iwden. Rad awen ten id-ini ultt-
ma t-un X… ;
 Timnsiwin cwanin/lhanin/hiyyanin. Tizi n inghmisen a(y) ad ilkemen. Rad awen
ten id-igher gwma t-un X…;
 Timnsiwin tinammarin. Tizi n inghmisen negh a(y) ad ilkemen. Rad asen nn-ig
tighri gwma t-un X…;
 Berrk at ayt-ma d istt-ma. Tizi n inghmisen negh a(y) ad ibiddn. Rad asen nn-ig
iwaliwen/tiguriwin gwma t-un X…;
 Berrk at. Tizi n inghmisen negh a(y)ad ilkemen. Rad awen id-izzri gwma t-un X…;
 Tifawin. Inghmisen negh gan mek-ad. Rad awen id-isàddu/isuddu/isggwiz ultt-ma
t-negh X… ;

B)- Les grands titres : timitar18 meqqurnin


 Tixfawin19 meqqurnin n inghmisen negh gantt mek-ad… ;
 Tixfawin xaternin n inghmisen negh gantt mek-ad… ;
 Timitar tinuzzumin20 n inghmisen negh gantt mek-ad… ;
 Timitar negh tinuzzumin gantt mek-ad …;
 Timitar negh xaternin gantt mek-ad…;
 Timitar negh meqqurnin gantt mek-ad…;
 Izulen inuzzumen21 n inghmisen negh gan mek-ad …;

15 On peut aussi remplacer cette préposition par xef, ghef ;


16 Montre, horologe, pendule... On peut tout autant dire : tin-tizi, tin-akud, mais surtout tanast qui n’est nullement
un néologisme, et pour cause. Il s’agit d’un sablier d’eau, un système de mesure extrêmement ancien avec lequel
on mesure le temps de l’octroi de l’eau dans un village ou dans une oasis.
17 Pourquoi tumlilin ? Simplement parce que la couleur blanche chez les Amazighs porte bonheur. D’ailleurs,

dans le Souss, et peu le savent encore aujourd’hui, pour se souhaiter une bonne année, on dit simplement
assggwass umlil.
18 On peut aussi dire : izulen... Autre chose, timitar se justifie amplement. Il est déjà utilisé dans cette acception

depuis plusieurs années. D’autant plus que pour moi, c’est l’usage que l’on fait d’un mot qui compte le plus.
19 Ici, à mon humble avis, il ne faut surtout pas utiliser le mot ixf. Parce que tout simplement il y a risque de

confusion dans l’esprit de l’auditeur ou du téléspectateur. Ixf est déjà très/trop connoté en tamazight. Ne
l’oublions jamais, la langue journalistique doit impérativement être et rester extrêmement claire, sans jamais
renoncer à la précision. En fait, il faut toujours que la majorité de l’audience y accède le plus facilement du
monde. Ainsi, tout ce qui peut en empêcher une bonne compréhension doit être banni. Pour finir, rappelons
juste qu’en anglais, pour dire titre, nous disons simplement heading.
20 Principaux.

6
 Izulen inammasen22 n inghmisen negh gan mek-ad … ;
 Ignhmisen negh inuzzumen gan mek-ad…;
 Inghmisen negh inammasen gan mek-ad… ;
 Izulen meqqurnin n inghmisen negh gan mek-ad…;
 Izulen ixateren n inghmisen negh gan mek-ad…;
 Kra23 n izulen n berra, urgwns24 n temazirt gan mek-ad… ;
 Kra n izulen iberranen/irgwnsanen gan mek-ad…;
 Yan izul amaynu iga mek-ad…;
 Yan izul d-iggwran iga mek-ad... ;
 Yan izul amnzuy iga mek-ad … ;

Si les informations ont porté sur l’actualité internationale, on peut faire la transition
pour l’actualité nationale ou locale :
 Ghil-ad rad neddu s inghmisen inamuren25, iwranen... ;
 Ghil-ad, igh teram, rad nn-naggw s inghmisen inamuren, iwranen... ;
 Ghil-ad rad nn-nutt s usmmaqqel/tittt/izeri inghmisen inamuren, iwranen... ;
 Ghil-ad rad nn-negger, igh awen iga tutra, i inghmisen inamuren, iwranen… ;
 Ghil-ad rad nezri s inghmisen n uguns n temazirt negh… ;
 Ghil-ad rad nemmati s inghmisen n tesga n Suss, n Tefilalt, n(w) Arif,
Igawawen… ;
 Ghil-ad rad nezer inghmisen n temdint/tenghramt n Ugwlmim ...;
 Ghil-ad rad nerar adwal/tigditft negh s inghmisen n temdint n, tenghramt n
Ugwlmim ...;
 Ghil-ad rad nn-neger usmmaqqel/izeri/tittt negh gh inghmisen n tesga n
tenzruft/tanzruft…;

C)-Le corps du bulletin d’information : taghssa26 n tenfult n ighmisen ;

En règle générale, il est précédé de la mention du nom du présentateur :


 Imssgheri/imgheri27 n inghmisen n tizi ad igat gwma t-un, ultt-ma t-un, X... ;
 Imzzeri28/imsàddi/imsddi n inghmisen n tekklit ad igat, X... ;
 Imggi29 n inghmisen n tekklit ad igat, X... ;
 Imgheri n inghmisen n tettwalt/tewalt ad igat gwma t-un, X… ;
 Walli, talli rad awen d-ig inghmisen n ghil-ad igat gwma t-un, ultt-ma-t-un, X...;
 Walli, talli rad awen d-igher inghmisen n tekklit ad igat gwma t-un, ultt-ma t-un,
X... ;

21 Idem.
22 Idem.
23 On peut aussi dire : ca.
24 Étranger. J’ai formé ce mot en ajoutant ar+aguns.
25 Informations nationales, locales.
26 On peut aussi dire : tazzit.
27 Le lecteur, walli rad igher, issgher ;
28 Le présentateur, walli rad d-iszri ;
29 Idem. walli rad d-ig ;

7
 Inghmisen negh s tedrawt/tedri/teghwbawt/teghwbi30 rad awen ten id-yini gwma
t-un, ultt-ma t-un, X... ;
 Inghmisen negh s usnnfsay31/ usluzzu rad awen ten-id-yini gwma t-un, ultt-ma t-
un, X... ;
 Inghmisen negh s teghzi rad awen ten id-iger gwma t-un, ultt-ma t-un, X... ;
 Tawalt/tattwalt/takklit ad Ms, Msa X ar rad awen d-ig inghmisen negh s teghzi d
turrut32… ;
 Tawalt ad, Msa X a rad awen d-ifek, yan s yan, inghmisen negh n tizi ad ;
 Tawalt ad, Msa X a rad awen d-ifek, yan s wayyad, inghmisen negh n tizi ad ;
 Tawalt ad, Msa X a rad awen d-ifek, yan s gwma-s, inghmisen negh n tizi ad ;
 Tawalt ad, Ms X a rad awen d-isghama33/isggwiz inghmisen n tizi ad ;
 Tawalt ad, Msa X a rad awen d-iger taghamin n inghmisen negh n tizi ad ;
 Tawalt ad, Msa X a rad awen d-ifek taghamin, yat s yat, n inghmisen negh n tizi
ad ;
 Tawalt ad, Ms X a rad awen d-izzugez/isggwiz/izuzzer/ ifser inghmisen negh n tizi
ad ;
 Tawalt ad, Msa X ar rad awen d-igher inghmisen negh s
tegri34/ufruri/ufssay/ufsar35 ;
 Takklit ad, Ms X ar rad awen d-igher s tedri/teghwbi inghmisen negh ;

Salutations : izulen

Salut : azul
Salut fraternel : azul agwman
Bonjour : tifawin
Bonjour : tifawin fulkinin/zilnin/hiyyanin/lhanin ; tifawin n ufulki ; tifawin tumlilin ;
Bon midi et bon après-midi : timkliwin
Bon midi et bon après-midi : timkliwin fulkinin/zilnin/hiyyanin/lhanin ; timkliwin n
ufulki ; timkliwin tumlilin ;
Bon soir, bonne soireé : timensiwin
Bonsoir, bonne soirée : timensiwin fulkinin/zilnin/hiyyanin/lhanin ; timensiwin n ufulki ;
timensiwin tumlilin ;
Tanmmirt : merci ;
De rien, je vous emprie : f umya ;

30 En détail (traduction littérale de l’expression anglaise in depth). Je me suis basé sur les verbes dru, ghwbu, être
profond... pour bien traduire l’expression anglaise.
31 Une autre manière de traduire en détail. En tous les cas, dans la formule amazighe, on doit certainement

reconnaître le verbe snnfsi, disperser. Mais le redical reste fsi, ouvrir, démonter... ;
32 On peut aussi dire : s teghzi d turrut en faisant abstraction du côté ironique de l’expression. Donc, à utiliser

avec beaucoup de prudence.


33 Détailler.
34 J’ai formé cette formé à partir du verbe ger, égrener. Bien évidemment lorsqu’on égrène, on fait passer entre

les doigts, un à un, les perles, les grains... Par extention de sens, on peut aisément employer, s tegri, son
expression adverbiale, pour traduire en détail.
35 Une autre manière de traduire l’expression en détail.

8
Ensuite, la présentation en détail des nouvelles commence ainsi. En fait, elles doivent
impérativement comporter les 5W (Qui, Quoi, Où, Quand et Pourquoi). Mais pas
toujours. Dans la radio à titre d’exemple, il n’est pas toujours utile de répondre à «
quand ». Car, qui dit nouvelle radiophonique, dit forcément un événement qui vient
d’avoir lieu ou qui est encore en cours. Mais, somme toute, tout est affaire du bon
jugement du journaliste ou de la rédaction d’une manière plus globale. Une fois fois
finie la mise en contexte de l’information, on peut davantage la développer en
laissant un envoyé spécial s’en occuper. Voilà comment on peut faire et même
réussir la transition.
 Ms X, bu-inghmisen36 negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt37, rad agh d-ifek uggar… ;
 Msa X, anghmas38 negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt, rad agh d-yini uggar… ;
 Msa X, arqqas negh izlin Tegemmi-Tumlilt, rad agh d-iqqis uggar… ;
 Msa X, amazan39 negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt, rad agh d-iqqar uggar… ;
 Sfeld at agh i(w) umazan negh izlin Msa X lli rad agh d ifek tifawin/isiden
yadn…;
 Eg at agh agh d tamzzught s umazan negh izlin Msa X, ma rad agh d-yini…;
 Sfeld at i ma rad agh ini X, amazan negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt…;
 Sfeld at agh i(w) uggar gh dar (ghur) umazan negh izlin, X… ;
 Tifawin yadn rad agh tentt id-ifek umazan negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt, X…;
 Isiden yadn rad agh ten id-ifek urqqas negh izlin gh Tegemmi-Tumlilt, X… ;
 Rad agh d-ifek Msa X tifawin yadn, nnican, zegh Tegemmi-Tumlilt... ;
 Had aruppurtaj40 lli agh d behhra ilkemn gh dar (ghur) umazan negh izlin gh
Tegemmi-Tumlilit, X... ;
 Amazan negh izlin, X, yuzen/issafed/iserf agh d aruppurtaj ad, zer/sfled at as… ;
 X, amazan negh izlin, dar-s (ghur-s) aruppurtaj ad zer/sfled at as… ;
 Amazan negh izlin gh gh-inn izera akkw/qqah ay-lli isran41/ijran/illan, zer/sfled at
i ma rad agh yini… ;
 Amazan negh izlin gh ubaraz izera akkw/qqah umaghen ann nger, eg at nn sis
adwal, ma rad agh yini… ;
 Amazan negh izlin gh gh-inn iga inigi n ay-lli isran/ijran/itran… ;
 Rad sul nesfeld i (w) uggar gh dar (ghur) umazan negh izlin gh gh-inn… ;
 Rad sul nesfeld i(w) uggar n tifawin gh dar (ghur) umazan negh izlin gh gh-inn…;
 Rad sul neg tamzzught s ma rad agh yini umazan negh izlin gh gh-inn … ;
 Awzzan42/amassan43 negh izlin n teghawsiwin n tesbbabt dar-s (ghur-s) yan
urubburtaj… ;

36 Journaliste : b(mm)u-inghmisen, id b(mm)u-inghmisen ; bab(lall) n inghmisen, id bab(lall) n inghmisen... ;


37 Casablanca. Pour la Maison-Blanche, je l’ai traduite par, Taddart-Tamllalt.
38 Journaliste : anghmas, inghmasen ;
39 Argaz n dar udar ; arqqas, irqqasen ; usfid, usfiden ; amsafad, imsafaden : correspondant ; envoyé... ;

On peut aussi dire : anflus, inflas. Autrement dit, le représentant de tel ou tel média dans une région ou dans un
pays
40 Reportage. Mais on peut aussi le traduire par tabrat, tirawt... ;
41 Se passer, avoir lieu.

9
 Tabrat/awway ad ad agh d-ilkemn gh dar umassan/awzzan negh n teghawsiwin n
tesbbabt… ;
 Amazan negh izlin s teghawsiwin n uguns, X, dar-s (ghur-s) ma(d) agh sul
ittini…;
 Amazan negh izlin s teghawsiwin n berra, X, dar-s (ghur-s) tifawin yadn ma(d)
agh ittini… ;
 Amazan negh izlin gh ubaraz/usays ann, X, issafed agh d inghmisen ad lli d
behhra ggwanin… ;
 Sfeld at agh i inghmisen lli sul irghan lli agh d-yuzn gwma t-negh X… ;
 Eg at agh d amzzugh s inghmisen imaynuten lli d-numez gh dar gwma t-negh X...;
 Eg at agh d adwal s inghmisen imaynuten lli d-yuzen gwma t-negh X… ;
 Dul at agh s inghmisen imaynuten lli d-issafed gwma t-negh X… ;
 Dul at agh s tebrat n inghmisen lli d-numez ghil-ghil gh dar gwma t-negh X… ;
 Lhu (y) at agh s tebrat n inghmisen lli agh d-ilkemen ghil-ad nit gh dar gwma t-
negh X… ;
 Rar at agh d anelli/adwal/tigdift s tirawt n inghmisen lli agh d-ilkemen gh dar
gwma t-negh X… ;

Les CinqW44 : id semmus Ma

Qui : man wa (sing. masc.) ; man ta (sing. fém.) ; man wi (plur. sing.) ;
man ti (plur. fém.) ;
Quoi : mit ;
Où : mani ;
Quand : man agu ;
Pourquoi : maxx ; ma f
Et parfois on ajoute, comment : manikk ;

D)-La fin du bulletin : tigira45n tenfult n inghmisen

 Uncekk-ad ad lan inghmisen negh, a(y) indfaren negh ttuhmalnin, rad awen d-
nesskwti/nescfu46 inammasen, inuzzumen…
 Mek-ad ad gan inghmisen negh, rad awen d-nesskwti/nescfu wid ganin
inammasen, inuzzumen…
 Gh-id, ayt-ma d istt-ma, agh nehiyya/nesala/nesala d inghmisen negh
inuzzumen… ;
 Gh-id, ayt-ma d istt-ma, agh nemucced47 inghmisen negh inuzzumen… ;
 Gh-id, ayt-ma d istt-ma, agh nelkem ttemi/atemmu n inghmisen inammasen… ;
42 Ce mot n’est nullement un néologisme. C’est un vieux terme chleuh.
43 Ce mot est employé ici dans le sens de spécialiste. On peut aussi dire : imszeli ; amszelan ; amazzag ;
44 Pourquoi W ? Parce que c’était en anglais à la base : who, what, when, where et why. À ces cinq, on ajoute parfois

how. (
45 Ce mot est trop connoté, surtout chez les locuteurs du tachlhit. Il faut donc l’utiliser avec beaucoup de

précaution. Mais pour éviter tout malheureux quiproquo, on peut toujours le remplacer par isggwra, ttemi.
46 Cfu, se rappeler, s’emploie en taqbaylit.
47 Il s’agit d’un verbe chleuh dont le sens est achever.

10
 Ghi-d, imsfliden negh ttuhmanlnin, agh rad neg ttemi/atemmu i inghmisen n tizi
ad... ;
 Imslfliden negh ttuqqarnin/ttumalnin48, rad awen d-nesskwti inghmisen negh
inuzzumen… ;
 Ur ta nemsifad, had dagh inghmisen negh inuzzumen… ;
 Ur ta nemsifad, had dagh tixfawin/timitar/izulen n inghmisen negh … ;
 Ur ta ibidd umsifad, ayt-ma d istt-ma, had dagh tixfawin n inghmisen negh... ;
 Ur ta d iwen negara, ayt-ma d istt-ma, had dagh tixfawin n ighmisen negh… ;
 Rad awen dagh, imsfliden negh ittumalnin, nini inghmisen negh inuzzumen … ;
 Rad awen dagh, imzera negh ittumalnin, nales i inghmisen negh inuzzumen ... ;
 Imsfliden negh ittumalnin, rad d iwen nemsifad s tegheri n temitar/texfawin/izulen
n inghmisen negh inuzzumen…
 Rad d iwen negiri/nebdu, indfar negh ttumalnin, s tegheri n
temitar/texfawin/izulen n inghmisen negh… ;
 Rad nemsifad, ayt-ma d istt-ma, s(w) alas n temitar n inghmisen negh
meqqurnin… ;
 Rad nemsifad, ayt-ma d istt-ma, s usktay/usecfu n temitar/texfawin/izulen n
inghmisen negh meqqurnin… ;
 Gh-id agh ibidd umsifad49 negh, ayt-ma d istt-ma ittumalen, rad awen d-
nesskwti/nescfu inghmisen negh inammasen… ;

Et enfin :
 Tanmmirt f udwal50 nnun…;
 Tanmmirt f teflest51 nnun ;
 Tanmmirt f tedfurt/uccukku nnun... ;
 Tanmmirt f ighimi nnun…;
 Tanmmirt f ulhu52 nnun ... ;
 Tanmmirt f udwal nnun, nujja i awen afra d ufulki ;
 Tanmmirt nn iddan/yuckan gh ul/tasa f tegdift53 nnun ;
 Tanmmirt iggutn f isil54/uselli/ usfeld nnun ;
 Tanmmirt ur idrusn f temzzught lli55 d-tegam/ trurem ;
 Tanmmirt iga urd imikk f tittt lli d-tegam/trurem ;

48 La forme passive des verbes chleuhs, uqqer et mul, respecter. Certains vont dire que le premier est un emprunt
arabe. J’ai vérifié tous les dictionnaires arabes qui comptent (‫لسان العرب‬, ‫القاموس المحيط‬, ‫مقاييس اللغة‬...), aucun ne
lui donne le sens de respecter. Mais si on réfléchit bien à l’emploi du verbe uqqer en tachlhit, j’ai plutôt
l’impression que son premier sens c’est s’éloinger, ne pas s’approcher... D’ailleurs, on utilise l’expression fek yyi
tiqqar, pour demander à qqn de ne pas se mêler de nos affaires.
49 Il s’agit d’une très belle expression idiomatique immortalisée par feu Said Achtouk dans l’une de ses

nombreuses chansons.
50 Attention.
51 Ici, ce mot est employé dans le sens de fidélité.
52 Du verbe, lhu. D’ailleurs, un chanteur amazigh a dit : walli ilhan d ufulki pour parler de quelqu’un qui se soucie

du bien. D’autre part, il faut impérativement, dans le cas où on veut utiliser le verbe, lhu, de lui ajouter le d du
rapprochement. On va donc dire, lhu-d, pour dire accorde-moi ton attention.
53 Attention.
54 Écoute.
55 Selon le contexte, comme c’est le cas ici, on peut remplacer lli par da ;

11
 Tanmmirt mad iggutn f tegdift nnun, ghama at d ufra d ufulki ;
 Tanmmirt bahra/hawla/atas f tegdift nnun, qqim at d ufra d ufulki ;
 Rad d iwen nemmiqqir gh tiss ttamt n tedwggat (temddit) ; ar gh akud ann, zeri at
(yat) tizi ifulkin d isuyas negh…;
 Rad d iwen nemmiqqir gh tiss ttamt n tedwggat, igh t inna Rebbi ; ar gh akud ann,
ghama i at d usayas negh… ;
 Ar anmuqqar negh n tiss ttam n tedwggat, igh t inna Bab n ignwan d ikaliwen, ar
giwen nettiri ad teghamam d isuyas negh…;
 Ar anmuqqar negh wiss krad n(w) ass ad, igh t inna Bu-itran, idfur at isuyas negh
lli awen d-nehiyyl… ;
 Ar anmuqqar negh wiss krad n(w) ass ad, nera giwen ad teghamam d isuyas
negh… ;
 Anmuqqar negh rad yili gh tiss ttamt ; ar gh akud ann, gham/qqim at d isuyas
negh ssusmnin…;
 Rad awen nutt/nefek anmuqqar s tiss ttamt n id. Ar gh akud ann, zzeri at tizi
bahra immimn/izidn/ifulkin/icwan d isuyas negh… ;

II)-Quelques mots de l’information : kra n teguriwin n inghmisen

Accroche56 :
 Tukkedt ;
 Tizrzit ;
 Tanyammazt ;
 Timttghwit ;
 Tamagwlt ;

Actualité :
 Timirt ;
 Taghilant57 ;
 Turant58 ;
 Inghmisen imaynuten ;
 Inghmisen d iggwran ;
 Imjriten imaynuten ;
 Imjriten d iggwran ;

Agence de presse :
 Tasnurayt n tenghmsa, temslla ;

Affaire locale59, nationale, internationale :

56 On peut aussi utiliser ces mots pour exprimer la notion d’accrocher : tasgnst, tisgnas ; tazrzit, tizrzay ; tisdray,
tisdrayen ; axellal, ixellalen ; taxellalt, tixellalin ; abzim, ibzimen ; tazelgha, tizelghiwin ; tasskimt, tasskimin ; bu-uqrun, id
bu-urqrun ; aqenqab, iqenqaben ; acmammu, icmammuten ;
57 Ce mot est formé avec ghil, maintenant.
58 Ce mot est formé avec tura, maintenant.
59 On peut aussi dire : adgharan ; ammlan ; aswan ; agmdan...

12
 Taghawsa n uwr negh, uguns n temazirt, berra n temazirt ;
 Taghawsa tawrant, tagunsant, taberrant ;
 Taghawsa tawrant, tanamurt, tamadlant/tagerghlant ;

Angle de traitement :
 Tighwmert n tiggert ;
 Tighwmert n tebdert ;
 Tighwmert n iniwl ;
 Tighwmert n teglit60 ;

Assurer la couverture de qqch :


 Sker tadala n kra ;
 Suwwer tadal n kra ;

Attaché de presse :
 Imdzi n tenghmsa, temsllat ;
 Amass n tenghmsa, temsllat ;

Audimétrie/ les parts d’audience :


 Iswiren n tedfuri ;
 Ilkkumen n tedfuri ;
 Asghel n tedfuri ;

Audiovisuel :
 Aslizir ;
 Asfeldzir ;
 Ashsizir ;

Auditeur :
 Amssflid, imssfliden ;
 Amshssu, imhssuten ;
 Asmhsis, ismhsisen ;
 Amsgad61, imsgaden ;

Chaîne, canal :
 Asfel, isfelen, isfelan ;
 Isil, isilen ;
 Ifli, ifliten ;
 Abadu, ibaduten ;
 Tamja, timjiwin;
 Targwa, tirgwin ;
 Asaru, isura.

60 En tachlhit, on dit iglit f kra ummukris gh umarg nes, il a traité un sujet dans sa poésie.
61 Du verbe touarègue, sged, écouter, entendre... ;

13
Censure :
 Tuzlin62 ;
 Tuzlin n tidaf ;
 Tasghamut ;
 Taslgamut ;
 Taskwmamt ;
 Taswriyyit ;

Censurer, baillonner :
 Eg, qqen algamu, taghamut, takwmamt, tawriyyit ;
 Bbi s tuzlin ;
 Eg tuzlin ;
 Slgamu, sghamu, skwmam, swriyyi ;
 Qqen imi i... ;

Chef du pupitre :
 Amzwaru n tirra ;
 Amzwar n tirra ;
 Imgli n tirra ;
 Amssggar n tirra ;
 Amghar n tirra ;
 Amasay n tirra ;

Choix éditorial :
 Astay, afran asateran ;
 Astay, afran acamecan63 ;
 Tirit64 tasaterant, tacemecant ;

Code la presse :
 Aslgen, asaduf, azerf, angal, agharas n tenghmsa ;

Compte rendu des évènements :


 Tuggwa n imjriten ;
 Awway n imjriten ;
 Tanadt n imjriten ;
 Tawkkast, talast, tanqqist, tazadt n inghmisen ;

Communicateur :
 Amssilkem ;
 Amssiwed ;
62 Littéralement cela veut dire, ciseaux. À mon sens, cette métaphore ne doit s’appliquer qu’à la presse écrite, le
cinéma, la littérature…
63 Formé à partir de tacamuct, fourche en bois qui soutient une poutre, une colonne, un pilier...
64 Du verbe iri.

14
 Bu-umsawad ;
 Bu-unyalkam ;
 Bu(w)-awal ;
 Anafek n umsawad ;
 Anafek n unyalkam ;
 Anafek n(w) awal ;

Communication :
 Tamyawadt ;
 Annilkem ;
 Annyalkam ;
 Amsawad ;
 Amyaway ;

Communiqué (être...) :
 Ffugh-d ;
 Lkem-d ;
 Aggw-d ;
 Iwed-d ;
 Di-d ;
 Tthi-d
 Mel-d i tifawt ;
 Di-d gh tillas ;

Communiqué :
 Talghut ;
 Assisfiw ;
 Asisken65 ;
 Amskan ;
 Asised ;
 Asmal ;

Communiquer :
 Sawel-d ;
 Sffugh-d ;
 Ssagw-d ;
 Slkem-d ;
 Ssiwed-d ;
 Di-d ;
 Tthi-d ;
 Mel-d i tifawt, (w)asid ;
 Di-d s tifawt ;

65Formé à partir du verbe chleuh sken, faire signe, montrer… Il faut savoir qu’il existe aussi en touarègue avec
exactement le même sens. À signaler quand même qu’en tachlhit il n’est plus hélas usité.

15
 Tthi-d s tifawt ;

Conseiller/spécialiste/expert en communication, (spin doctor) :


 Awzzan/awssan n umsawad, unnyalkam ;
 Amssan/amazzag/amusnaw n unnyalkam ;
 Amawas/amsmagal gh umsawad, unnyalkam ;
 Imszeli, amszelan gh unnyalkam ;
 Bu-tussna/tuwssna n unyalkam, umswad ;

Contexte, circonstances d’une information :


 Asatel, isutal66 n unghmis ;

Développement des titres, des sujets de nos informations :


 Tisgmi n temitar n inghmisen negh ;
 Tisgmi n teghawsiwin, immukrisen, isntilen n inghmisen negh ;
 Afas67 n temitar n inghmisen negh ;
 Afsar n temitar n inghmisen negh ;
 Abdar/tibdert n teghawsiwin, immukrisen, isntilen n inghmisen negh ;
 Tigli68 f teghawsiwin, immukrisen, isntilen n inghmisen negh ;

Distordre l’information :
 Snnezi, swwurd, sfregh, smmjger anghmis ;
 Sker ur d yat gh unghmis ;
 Sala timuttal gh inghmisen ;
 Zelg/smmatel/rài inghmisen d tekerkas ;

Écran de télévision :
 Agwdal n ttilivizion ;
 Azuref n ttilivizion ;
 Tisit n ttilivizion ;

Édition spéciale :
 Tanfult izlin ;
 Tanfult d-ikkuttan ;
 Tanfult igan timzlit ;
 Tanfult timzlit ;
 Tanfult igan tamkkattut ;
66 Pourqoi ce choix ? En fait, c’est très simple. Le verbe ssutel tachlhit veut dire entourer. Par extention de sens,
on peut par voie de conséquence employer sa forme nominale pour désigner l’idée de contexte, circonstance...
Mais il faut que vous le sachiez quand même, le premier sens d’asatel est une bande avec laquelle elles tiennent
une espèce de couverture où elles emmitouflent, avec beaucoup de précaution, leurs bébés pour les empêcher
de bouger de peur qu’ils se blessent.
67 Ce mot est formé à partir de la racine verbale, afes. Ce qui veut dire ajouter, faire le complément de, faire en

plus.... En touarègue du Mali, il a un autre sens, développer. Et c’est dans ce sens que c’est employé ici.
68 Je l’ai formé à partir de la racine verbale, gli f, parler de, traiter, évoquer... En tachlhit, on dit : igli t umdyaz gh

umarg nes f temagharin n temdint, le poète a traité le sujet des femmes citadines dans son poème.

16
 Tanfult tamkkattut ;

Envoyé spécial :
 Amsifed izlin ;
 Arqqas izlin ;
 Amsifed imzli ;
 Amazan izlin ;
 Amazan imzli ;
 Arqqas izlin ;
 Arqqas imzli ;

Faire les gros titre/la une :


 Utt tixfawin69 ;

Flash spécial :
 Tismt izlin ;
 Tufut izlin ;
 Tismt d-ikkuttan ;
 Tufut d-ikkuttan ;
 Tismt igan timzlit ;
 Tismt tarnatamt70 ;
 Tufut timxtelt ;
 Tismt timxtelt ;
 Tismt igan tixtelt ;
 Tufut igan tixtelt ;
 Tismt igan tamkkattut ;

Fuite :
 Asufegh ;
 Tasurwelt ;

Heures de grande écoute/prime time :


 Tizi n tedfuri iggutn ;
 Tizi n tedfuri imqqurn/ixatern ;

Médium :
 Imiss, imassen ;
 Allal, allalen ;
 Arqqas, irqqasen ;
 Amszday, imszdayen ;
 Ammak, ammaken ;

69 En anglais, on dit : to hit the deadlines.


70 Tar+tanatamt : sans+ (être) attendu. C’est ainsi que l’on peut traduire surprise. Même si le mot existe déjà en
tachlhit, tixtelt ou tixtwelt.

17
Mass-médias :
 Insyalkamen/imsawden n ugdud71 ;
 Insyalkamen/imsawden n tuggwt ;
 Amszday n tuggwt ;
 Imassen n unyalkam, uzday, umyawad ;
 Allalen n unyalkam, uzday, umyawad ;
 Irqqasen n unyalkam, uzday, umyawad ;
 Ammaken n unyalkam, uzday, umyawad ;

Diffusé (être...) :
 Immudda yan unghmis ;
 Ekka, inzu unghmis... ;
 Innuzwa, imdurra, illuzza unghmis gh... ;
 Ttukwfasen, ttunnan, ttuqqaren, ttuwaghen, ttunghelen inghmisen (amd.
ttuwaghen, ttunghelen inghmisen gh umadal) ;

Diffuser, émettre, répandre, rendre publique une information :


 Fek-d yan unghmis ;
 Sfsussu yan unghmis ... ;
 Smuddu yan unghmis... ;
 Sak, snzu, sdwi, sigh, bdu anghmis i ...;
 Sak amadal/akal anghmis… ;
 Snnizwi, slluzzu, smdurru anghmis gh... ;
 Snnizwi gh umadal/(w) akal anghmis... ;
 Kwfes, ger, ssigh, sifrer, snghel, snyuddu, snnefsi anghmis ;
 Eg-d, ini-d, zeri-d, gher-d, qqar-d anghmis ;
 Di-d, ffegh-d s usarag, usays, ubaraz, umdduz…;
 Ini, sawel gh usarag, usays, usrir, ubaraz, umdduz … ;
 Berreh gh ssuqq, ugadaz, ulmuggar, unmuggar … ;

Diffusion, émission d’une information, d’une nouvelle :


 Taguri n yan unghmis ;
 Tufekka n yan unghmis ;
 Asmuddu n yan unghmis ;
 Tasakat i ... n yan unghmis ;
 Tagawt72 n yan unghmis ;
 Asnnuzwu n yan unghmis ;
 Azzray n yan unghmis ;
 Asàddi n yan unghmis ;

71 Le premier sens de ce mot est un groupe de gens réunis, formant un bloc, une masse. D’ailleurs, une vieille
chanson chleuhe dit ceci : a nuggwa-d ukan d ujarif, annigh-d ayt-ma gan agdud ifreh ul inu… Le contraire d’agdud,
employé dans cette acception, est bien évidemment tawala.
72 Nom formé à partir du verbe eg-d dont le sens dans ce cas précis est présenter.

18
 Asiddi n yan ynghmis ;
 Akwfas, taguri, asluzzu, asnnizwi, asmdurru n yan unghmis ;
 Asufegh, tattayt n yan unghmis ;
 Asnyuddu n unghmis ;

Donner d’autres détails :


 Fek tifawin, isiden yadn ;
 Fek imuren, taghamin yadn n ighmisen ;
 Fek imuren, taghamin yadn ;

Droit à l’information :
 Taghamt gh unghmis ;
 Azerf gh unghmis ;

Écoles de journalisme :
 Tinimal n tenghmsa ;

Émission/transmission en différé :
 Tuzzna ittuzmmamn ;
 Tuzzna s tutla, utata ;

Émission/transmission en direct :
 Tuzzna iddern ;
 Tuzzna tanicant ;
 Tuzzna tusridt ;
 Tuzzna s niccan ;
 Tuzzna s usrid ;

Éthique, déontologie journalistique :


 Agharas, abrid, azerf anghmsan ;
 Tasayt n tighit73 i tenghmsa ;
 Tighit tanghmsant ;
 Tithikt tanghmsant ;

Être à l’antenne/rendre l’antenne :


 Amez awal/ajj awal ;
 Ili(gh) iggi (w) adu/ffegh (gh) iggi (w) adu 74;
 Illi(gh) iggi (w) adu/ad ur tilit (gh) iggi (w) adu ;
 Ili f (w) adu /ad ur tilit f (w) adu ;

73 Asi tighit, expression encore largement usitée chez les Achtouken. Elle veut dire avoir à cœur quelque chose.
Asi tighit i temazirt, c’est non seulement aimer et respecter son pays, mais aussi en être jaloux. Autrement dit, un
grand souci de le défendre et de le préserver. C’est ainsi que je peux justifier l’emploi de tighit dans le sens de
déonotologie.
74 C’est la traduction de l’expression anglaise to be on air/off air. En arabe, la même chose a été fait. Pourquoi

le tamazight serait en reste ?

19
Être objectif, neutre, impartial :
 Eg aghawsan ;
 Ili tarnàert75 ;
 Ili tarwisi76 ;
 Eg imngiri77 d ;
 Ili tingirit ;
 Ili tuslimt78 ;
 Ili tusmidt ;
 Ili taghuri ;
 Eg bu-tengirit d ;
 Eg anflus ;
 Eg bu-teflest ;
 Ili tiflest ;
 Ighwzin ;
 Eg imghwzin ;
 Eg amazul79 ;
 Eg izzil ;
 Ili tamazult ;
 Ini tidet ;
 Ini ghar tidet ;
 Ili tidet ;
 Ili ghar tidet ;
 Eg bu-tidet ;
 Ili agri80 ;
 Eg agri ;
 Ili ghar agri ;
 Eg arawsan 81;

Événement :
 Amzzu, imzzuten ;
 Imjri, imjriten ;
 Imsri, imsriten ;
 Imtri, imtriten.

Information :
 Anghmis, inghmisen ;

75 Nàer a pour sens prendre partie.


76 De meme que awes.
77 Le sens de cette expression serait plutôt être détaché.
78 Du verbe chleuh, ttslem, être ou devenir insensible.
79 Ce mot se dit chez les Touarègues Taïtoq en Algérie. Exact est le mot français qui lui est le plus proche.
80 À ne pas confondre avec agwri, la dérive. Agri, en tachlhit, c’est plutôt le sérieux, la rigueur, la

droiture...Lmàqqul pour dire les choses plus simplement.


81 Ce mot est cité par l’Amawal Amazigh dans le sens de neutre.

20
 « Asall », isallen82 ;
 Isli, islan83 ;
 Alghu, ilghuten ;
 Asmal, ismlaen ;
 Askan, iskanen ;
 Tifawt, tifawin ;
 Asid, isiden ;

Information brève :
 Anghmis ilan imikk ;
 Wad ilan imikk ;
 Anghmis igzzuln, izbubn, imzziyn ;
 Tagzzult, tigzzulin ;
 Timikkt, timikkin ;

Informations brèves :
 Inghmisen gzzulnin, zbubnin, mzziynin ;
 Wid lanin imikk ;
 Wid gzzulnin, zbubnin, mzziynin ;
 Tigzilin, tizbubin, timzzanin, timikkin.

Information détaillée :
 Anghmis iggwizn, yuzzrn, ifsern, ibsern, ifrurin, ifsin ;
 Anghmis izqqern ;
 Inghmisen s uzqqar84, s tegri, s ussnfsay ;
 Inghmisen yan s yan ;
 Inghmisen yan s wayyad ;
 Inghmisen yan s gwma-s ;
 Inghmisen afuss s wayyad ;
 Inghmisen myadfarnin ;
 Anghmis d idfar/iccukka wayyad ;

Information politique, économique, sportive, environnementale, météorologique


 Anghmis asertan, ademsan, adalan, amndan, azmezan...

Information secrète :
 Tarkesawt, taregsawt ;
 Anghmis intlen, ihban, ihdan, irkesn...
 Anghmis ilan tarksawt85 ;
 Angmis illan s terksawt ;

82 On peut aussi dire : isalan ;


83 Ce mot s’emploie chez les Amazighs de Ghdamès.
84 Cette expression s’emploie au Maroc central.
85 Du verbe, rkes (rges), hélas, tombé en désuétude en tachlhit. Son premier sens est cacher.

21
Information sensible :
 Anghmis ussyif ;
 Anghmis amssyaf ;
 Anghmis idàan, ilggwaghn, imlan ;
 Anghmis amlggwagh, amdàu, anmlu ;
 Anghmis ilmedn ;
 Anghmis ulmid ;
 Anghmis amlmid ;
 Anghmis bahra/hawla/atas ixatern, imeqqurn... ;
 Anghmis bahra/hawla/atas irksen, intlen, ihban, ihdan, iderrgn… ;

Informations en bref :
 Inghmisen ifssusn, izerbn ;
 Inghmisen s yat tekklit ;
 Inghmisen s yan jjaw, ffazz, ttaqq ;
 Inghmisen s uzgzel, tazzla, tefssi, ujjawwi, zzerb ;
 Inghmisen s/gh yan ubenqqec, uneqqec, usnbeqqec n tittt ;
 Inghmisen s yan (w) ames n tittt ;

Informations régionales, nationales, internationales :


 Inghmisen n tesggwin, n tamazirt, n berra ;
 Inghmisen isggwanen /imnadanen, inamuren, iberranen/imadlanen/igerghlanen ;

Informations télévisée, radiophniques :


 Inghmisen, isallen n Tv, n radio.

Informé (être...) :
 Ssen ;
 Frek ;
 Migel ;
 Mzalal86 ;
 Isfiw ;
 Faw ;
 Faw tighawsiwin ;
 Ili gh tifawt ;
 Sfeld, sella i inghmisen ;
 Ilkem k (w) awal ;
 Tiwi-d inghmisen ;
 Illa « kullu» gh ixf nek ;
 Illa (y) akkw gh ixf nek ;
 Llan akkw inghmisen gh ixf nek ;

86Dans l’une des ses chansons, Tabaâmrant disait à juste titre: ad dagh nefek tifawin i wid ur imzalaln. C’est-à-dire
ceux qui ne sont pas avertis, informé, éclairés...

22
 Ur fell-ak intel yat ;
 Eg b(mm)u-ufrak s ;
 Ili inghmisen f ;
 Ili s inghmisen f ;
 Ili allen d imzzaghen ;
 Ttef inghmisen f ;
 Asi, rebu inghmisen n ;
 Rebu, asi tussna/tawssna n ;

Informé (être mal...) :


 Amez gar inghmisen ;
 Geru/smun gar inghmisen ;
 Ili gar inghmisen ;
 Ili s gar inghmisen ;
 Ili inghmisen ur igan yat ;
 Ttef gar inghmisen ;
 Ssen gar inghmisen ;
 Sfeled, shssu i gar inghmisen ;
 Eg-nn tamzzught s gar inghmisen ;
 Ur ten d-tiwit, ur teni nn-tfelt87 ;

Informer, faire savoir, apprendre à qqn :


 Sissen ;
 Slmed88 ;
 Sgher ;
 Ssizer-d ;
 Ssani-d ;
 Swali-d ;
 Smater-d ;
 Mel ;
 Snghmes ;
 Sall ;
 Sferk ;
 Sxald ;
 Mel tifawin/isiden... ;
 Fek tifawin/isiden ... ;
 Ger-nn tifawt f... ;
 Luh-nn tifawt f... ;
 Fek, kkes, ini, mel, sken, ales, zed89 inghmisen/isallen ;
 Eg-d inghmisen, isallen ;

87 Il s’agit d’une expression idiomatique.


88 Si en tachlhit, ce verbe signifie faire apprendre, enseigner... il a un autre sens en touarègue : tenir au courant.
C’est pour cette raison que je l’ai mis ici.
89 Ce verbe est légérement péjoratif. À utiliser avec modération.

23
 Ssuggwa-d inghmisen/isallen i… ;
 Sslkem, siwed, sgulu inghmisen/isallen i… ;

Informer (s’) :
 Saqqsa ;
 Sesten ;
 Mbad 90;
 Akka isqqsiten/istanen ;
 Siggel inghmisen/isallen ;
 Awi-d inghmisen/ isallen ;
 Ldi-d inghmisen/ isallen ;
 Af inghmisen/ isallen ;
 Iri ad tessent ;
 Asi angzum n tussna ;
 Illa gik unzgum n tussna ;

Informer (s’... mutuellement):


 Smmnghmes ;
 Smmsall ;
 Snnfeka, smmfeka, snfel, smmskel inghmisen, isallen ;
 Msaqqsa ;
 Msesten ;

Journal télévisée, radiophonique :


 Aghmis n Tv, radio ;
 Tifert/afraw/ifer n inghmisen/isallen ;
 Tifert tanghmsant/tasellenant ;
 Tasna/asbter91 n inghmisen/isallen ;
 Tasna tagnhmsant/tasellenant ;
 Taguli n inghmisen/isallen ;
 Taguli tagnhmsant/tasellenant ;
 Tanfult n inghmisen/isallen ;
 Tafusst n inghmisen/isallen ;
 Tagffut n inghmisen/isallen ;
 Tummazt n inghmisen/isallen ;
 Aghmis n Tv, radio ;
 Anmuqqar n inghmisen/isallen ;

Journal quotidien :
 Aghmis awssan ;
 Aghmis n ku ass ;
 Aghmis n kra igat ass ;

90 Ce verbe s’emploie en taqbaylit.


91 Le sens de ces deux mots est page.

24
Journalisme, presse :
 Tanghmsa ;
 Taghmsa ;
 Tamslla ;

Journaliste :
 Anghmas, inghmasen ;
 B(mm)u-inghmisen, isallen, id b(mm)u-inghmisen/isallen ;
 Bab n inghmisen, id bab n inghmisen (masculin) ;
 Lall n inghmisen, id lall n inghmisen (féminin) ;

Les ondes de Radio... :


 Taddingiwin n radio... ;
 Tayyughin n radio ... ;
 Tighghugin n radio... ;

Les fréquences radio :


 Isnagaren92 n radio ;
 Alasen n radio ;

La bande de fréquences :
 Tacddat, azrug, azawag n isnagaren, (w) alasen ;

Liaison directe :
 Assas iddern ;
 Assas anican ;
 Azday anican ;
 Azday usrid ;
 Azday isridn ;
 Arruz anican ;

Maison de la presse :
 Tigemmi, axxam, taddart n tenghmsa ;

Matraquage médiatique, journalistique :


 Asrah93 amyawdan, anyalkeman, anghmesan ;
 Afragh94 amyawdan, anyalkeman, anghmesan ;
 Abbwak95 amyadwan, anyalkeman, anghmesan ;
 Akkwam amyadwan, anyalkeman, anghmesan ;

92 Du verbe kabyle sniger, répéter plusieurs fois de suite.


93 Du verbe srreh, continuer à faire quelque chose. On dit, srreh akuray i kra, frapper qqn continuellement.
94 Frregh est le synonyme de srreh. Ils ont exactement le même sens.
95 Du verbe, bbwek, frapper, écraser...

25
Micro-trottoir :
 Asfek n (w) awal i medden, ugdud ;
 Tufekka n(w) awal i medden, ugdud ;
 Awal n medden, ugdud ;

Médiatisation d’une information :


 Isiki, asnuzu, asdwi, asigh n unghmis i... ;
 Akwfas, taguri, assigh, asifrer, asnghel, asnyuddu n unghmis gh... ;
 Asnnizwi, aslluzzu, asmdurru n unghmis gh... ;
 Alas n yan unghmis ;

Médiatiser une information :


 Sak, snzu, sdwi, sigh yan unghmis gh ...;
 Snnizwi, slluzzu, smdurru yan unghmis gh... ;
 Kwfes, ger, ssigh, sifrer, snghel, snyuddu, snnefsi yan unghmis i ;
 Ales i yan unghmis ;

Médiatisé (être...) :
 Ittussan ;
 Ittubdar ;
 Ikka amadal, tamazirt, tammurt ;
 Sawlen fell-as medden ;
 Ssen t akkw/qqah medden ;
 Illa gh ixf akkw/qqah n medden ;

Nouvelle :
 Anghmis amaynu ;
 Anghmis iynan ;
 Tamnzuyt, timnzuyin96 ;
 Tamaynut, timaynutin ;
 Tamggrut, timaggrutin97 ;
 Anghmis hhera d-iggwran ;
 Anghmis d-iggwran ;
 Anghmis sul irghan, iljan98, ilzan ;
 Anghmis hhera99 illan, ijran... ;
 Anghmis hhera d-iffeghn ;
 Anghmis lli agh d hhera ilkemn

96 Peu d’Amazighs savent que ce mot peut aussi s’employer dans le sens de nouveau. D’ailleurs, un poète
amazigh avait dit : i Rebbi mel at agh igh tega tayri tamnazuyt ma s ra stt nessen ?
97 Du verbe ggru, être récent, nouveau… À singnaler que les Touarègues du Mali utilisent ce mot dans cette

acception.
98 Frais.
99 On peut aussi dire behhra.

26
Nouvelle, information (mauvaise...) :
 Taduyt ;
 Gar anghmis ;
 Anghmis ur issumarn ;

Objectivité, neutralité, impartialité :


 Taghawsant ;
 Tarnàert ;
 Tarwisi ;
 Tuslimt ;
 Tusmidt ;
 Tamazult ;
 Taflest ;
 Tidet ;
 Taghuzni ;
 Tangarat100d ;
 Tuggugt d ;
 Tibdit101d ;
 Tarwsant ;

Pause publicitaire :
 Asunfu n tedllalt ;
 Tubedda n tedllalt ;
 Tannurzemt n tedllalt ;

Politiquement correct :
 Ack-d gh tesrtit (amd. ur d-yucka ay-lli tennit gh tesrtit ; gh tesrtit, ur d-yucka ay-
lli tennit ; ur ar ttinin medden awal nna gh tesrtit ; ur iffugh ay-lli tennit gh
tesrtit) ;
 Ack-d s tesrtit ;
 Ffegh gh tesrtit (amd. ur iffugh mayann gh tesrtit);
 Falki gh tesrtit, s tesrtit (amd. ur ifulki w awal nna gh tesrtit) ;

Politiquement incorrect :
 Iherc/icwcen gh tesertit ;
 Herc/xwcen s tesertit ;

Préparer les informations, des nouvelles :


 Qqim inghmisen ;
 Qiyd inghmisen ;
 Hiyyl-d inghmisen ;
 Htil-d inghmisen ;

100 Du verbe ngara, se séparer, se détacher. Mon but est d’exprimer la notion du détachement.
101 Du verbe bdu. Le but est exactement le même que dans la note précédente.

27
 Ssider inghmisen ;
 Qqen inghmisen ;
 Nbber inghmisen ;
 Smer inghmisen ;
 Sgadda-d, sngadda-d, smgadda-d inghmisen ;
 Sgadda, sasttwa, sasswa inghmisen ;

Présenter les informations, des nouvelles :


 Gher-d inghmisen ;
 Eg-d inghmisen ;
 Eg tiguriwin, iwaliwen i inghmisen ;
 Ini-d, qqar-d, ales-d inghmisen ;
 Zzeri-d, sàddi-d inghmisen ;
 Fek-d inghmisen ;
 Sken-d, mel-d, fek-d inghmisen ;

Présentateur des informatins, des nouvelles :


 Imggi n inghmisen ;
 Imgheri n inghmisen ;
 Imssgheri n inghmisen ;
 Imzzeri, imsàddi n inghmisen ;
 Amfeka/anfeka, iwnni, amqqar n inghmisen ;
 Amalas, imqqis, imkkis n inghmisen ;
 Ameskan, anmmal n inghmisen ;

Presse, journalisme :
 Tanghmsa ;
 Taghmsa ;
 Tamslla

Presse à sensation, à scandale102 :


 Tanghmsa n icmutiyen ;

Propagande :
 Tikerkas ;
 Aggagen, ijawwan ;
 Ixudaden ;
 Tapruppagandat, tabrubbagandat ;
 Tazniwt103 ;
 Asfles104 ;
102 Nous avons d’autres mots pour le traduire : aàurid ; afàrur ; afàrir ; taklluyt ; aqquffi ; azwar ; izwaren ; aàdriq
103 C’est le mot que propose l’Amawal. D’où ça vient-il ? Nul ne le sait.
104 C’est la forme factitive du verbe, fles, croire, faire confiance... Il faut savoir que que le mot propagande,

surtout en anglais, a un autre sens, la persuasion. Autrement dit, l’art de convaincre les gens de la justesse d’une
idée ou, plus généralement, d’une idéologie ou même d’une cause.

28
Rapport, compte rendu :
 Awway ;
 Anqqis ;
 Awkkas ;
 Alas ;
 Abdar ;
 Askan ;
 Asmal ;
 Tifert/afraw/ifer ;

Rapporter :
 Awi-d ;
 Fek-d inghmisen ;
 Awi-d inghmisen ;
 Fek-d tuggwa ;
 Ini-d ;
 Qqar-d ;
 Eg (amd. iga-d kra n inghmisen n tidet) ;
 Bder-d ;
 Qqis-d ;
 Sneqqes-d ;
 Kkes-d ;
 Ales-d ;
 Mel-d ;
 Sken-d ;

Réecrire les nouvelles :


 Ales tirra/tira i inghmisen imaynuten ;
 Ales tirra/tira i temaynutin ;
 Ara dagh inghmisen ;
 Ara tiss snat tekkal inghmisen ;

Réecriture des nouvelles :


 Alas n tirra/tira n temaynutin ;
 Alas n tirra/tira n inghmisen imaynuten ;

Relationiste :
 Bu-izdayen, -assasen igdudenan, ugdiden ;
 Amzdyan agdudenan ;
 Amzdyan ugdid ;

Relations publiques :
 Izdayen, assasen, igatuten igdudanen/imdenanen ;

29
Rendre publique :
 Sffegh-d, di-d s usays ;
 Sawel gh ugdud, medden ;
 Sberreh gh usays ;
 Sberreh gh ssuqq105, ugadaz, unmuggar ;
 Ini gh umnid n medden ;

Reporter :
 Amaway ;

Rétention de l’information :
 Tagellayt, ahjar106, ammaz n unghmis ;

Réunion de rédaction :
 Anmuqqar, tamunt, tasmunt n tirra107 ;
 Agraw, igiwr n tirra ;

Revue de presse :
 Taghmist, tighmisin ;
 Timzerit n inghmisen ;

Révéler :
 Di-d ;
 Ledi-d
 Ttehi-d ;
 Sffugh-d ;
 Ssaggw-d ;
 Szeff f ;
 Suzzef f ;
 Kkes addal, zzif, aknbuc f ;

Salle de rédaction :
 Amsri, ahanu n tirra ;

Scoop, exclusivité :
 Tamszlit ;
 Tamsnahyut ;
 Anghmis izlin ;

105 Si étonnant que cela que puisse être, ce mot que beaucoup penseraient que c’est un terme à 100% arabe, j’ai
trouvé sa racine en tamazight, segh, acheter. C’est peut-être le fond sémitique de la langue amazighe, dont on
nous parle tant, qui apparaît. Qui sait ? Car on trouve le même mot en hébreu, mais pronouncé différmment,
ccuqq.
106 Du verbe chleuh hjjer, retenir
107 On peut aussi dire : tira.

30
 Anghmis lli sigh izlin ;
 Anghmis lli s akkw nezwar ;
 Anghmis awinan108 ;
 Tawinant ;

Sujet :
 Taghawsa ;
 Abatu ;
 Ammukris ;
 Asntil ;

Station de radio, de tv :
 Taghsert, tighsar n radio, tv ;

Syndicat des journalistes :


 Amallu, anmalu n inghmasen ;

Téléspectateur :
 Amdul, imdulen ;
 Amlhu, imlhuten ;
 Ingdif, ingdifen ;
 Bu-udwal, ulhu, tegdift ;
 Imdfar, imdfaren ;
 Andfur, indfar ;
 Amccukku, imccukkuten ;
 Agdud, igduden ;
 Imzeri, imezerayen ;
 Inigi, inagan ;
 Anbuder, inbuderen ;
 Anmnad, inmnaden ;
 Amannay, imannayen ;
 Adaf, idafen ;
 Amdaf, imdafen ;
 Afadad, ifadaden ;
 Amehayz, imehayzen ;
 Amecardu, imccurda ;
 Anmmitr, inmmitren ;
 Anadaf, inadafen ;
 Amatar, imataren ;
 Anbdad, inbdaden ;
 Anbuder, inbuderen ;

Transmission :
108 Cet adjectif est formé à partir de winu, le mien.

31
 Tuzzna ;
 Tasifedt ;
 Tusrift ;
 Taguli ;
 Taguri ;

Zapping109 :
 Asuked,
 Tandera ;
 Tanettigt
 Andaw ;

III)-Formules consacrées : tiwillawin ddernin

A)-Pour préciser une date ou un moment de la journée : igh rad nemel yan usakud
neghdd yan usrag gh(w) ass

Tard dans la journée :


 Tutla n(w) ass ;
 Tigira n(w) ass ;
 Isggwra n(w) ass ;
 Tazuzt gh/n w ass ;
 Tamazuzt gh/n w ass ;

Toute la journée :
 Ar id ;
 Ass s ma(d) ila ;
 Ma(d) ila (w) ass
 S ma(d) ila (w) ass ;
 Tighzi n(w) ass ;
 Tighzi lli ila (w) ass ;
 Tighzi lli s illa (w) ass ;
 Ar tiwwuttci ;
 Ar taduri n tafukt ;
 Ar tudut n tafukt ;
 Ar ataram110 n tafukt ;
 Ar iggwiz n tafukt ;
 Ar aggwaz/iggwiz n tafukt ;
 Ar taruhi n tafukt ;
109 Pour traduire ce mot, j’ai utilisé des noms qui veulent dire saut en tamazight. Tout en ayant à l’esprit
l’expression anglaise channel-hopping. To hop veut dire dire sauter.
110 Du verbe terem, (descendre, partir…), que j’ai entendu pour la première fois dans un film amazigh du Souss.

Après vérification, j’ai trouvé que ce sont plus précisément les Amazighs du haut-Atlas occidental qui l’utilisent.
Son synonyme est der surtout lorsqu’on dit, ur ssengh mani gh nn-ider. Et ce, pour se demander où telle ou telle
personne est partie.

32
 Zegh tabblebst/azgagen ar tillas ;
 Zegh tabbelbest/tibberbect ar timdellest ;
 Zegh tifawt ar tillas ;
 Zegh tifawt ar tiwwuttc(i) ;
 Zegh uffu n tafukt ar taduri nes ;
 Zegh zikk n taylgi ar tiwwuttc(i) ;
 Zegh taylgi ar tadwggat/ tamddit ;

Toute la nuit :
 Ar azal ;
 Ar tifawt ;
 Id s ma(d) ila ;
 Ma(d) ila id ;
 S ma(d) ila id ;
 Tighzi n id ;
 Ar tabblebst ;
 Id akkw ;
 Id qqah ;
 Ar lligh d-teffu tafukt ;
 Ar lligh d-tergha tafukt ;
 Ar lligh d-teghli, talay tafukt ;
 Ar uffu n tafukt, n(w) ass ;
 Ar tabaqqayt n tafukt n(w) ass ;
 Ar taghuli111 n tefukt ;
 Ar talayt112 n tafukt.
 Ar iming113 n tafukt ;
 Zegh taduri n tafukt ;
 Zegh tiwwuttci ar uffu n tafukt ;
 Zegh tillas ar tifawt ;

Midi :
 Tuzzumt, izzi, ammas n uzal ;
 Tuzzumt, izzi, ammas n (w) ass ;

Minuit :
 Iger-yy-id ;
 Tuzzumt, izzi, ammas n id ;

111 Dans plusieurs parlers amazighs, l’emploi de ce mot veut dire le contraire de ce que l’on trouve en tachlhit.
Teghli-d tafukt voudra plutôt dire, le soleil s’est couché. Ce qui peut provoquer des malentendus.
112 Du verbe, tuli-d.
113 De la racine ng qui veut dire dans certains parlers du Sud de Tamazgha, monter. En tachlhit, on n’emploie

plus de verbe dont la racine est ng. Mais il y a toujours d’heureuses surprises. Il faut donc juste chercher et
toujours avoir une grande présence d’esprit. Reste que le seul emploi encore usité est w-iming, pour désigner le
vent très chaud qui souffle de l’est.

33
Plus tard :
 Ar kigh (amd114. rad nebder akkw inghmisen ad ar kigh)
 Ar ticki115 ;
 All/ar adday ;
 Gh ma(d) d-yuckan, -ttddun ;
 Gh imal nn ur yaggugn ;
 S tutla ;
 S tazuzt ;
 S temazuzt ;
 Gh ma(d) d-yuckan, -ittddun ;

Plus tard dans la journée :


 Ar kigh ;
 S tutla116 ;
 S temazuzt117 ;
 S tazuzt118 ;
 S tutla n(w) ass ;
 Gh tegira n(w) ass ;
 Gh isggwra n(w) ass ;
 S tazuzt n(w) ass;
 S tutla n(w) ass ;
 S tutla gh(w) ass ;
 S tazuzt n(w) ass ;
 S tazuzt gh(w) ass ;
 S temazuzt n (w) ass ;
 Gh(w) ass ad nit ;
 Gh ma rad d-yack gh(w) ass ad nit ;
 Gh ma(d) d-ittddun gh(w) ass ad nit ;
 Gh isggwra, tegira, ttemi/utemmu n(w) ass ;

Plus tôt :
 Zikk (amd. zikk n taylgi n(w) ass ad) ;
 Gh ma(d) izrin ;
 Gh umzruy ann ur yaggugn ;
 S umnzuy (amd. illa unzar s umnzuy) ;

Plus tôt dans la journée :


 Zikk (amd. zikk n(w) ass ad) ;
 S umnzuy ;
114 L’abréviation d’amdya, exemple.
115 C’est une expression prise à taqbaylit. Elle s’emploie exactement comme ar kigh.
116 On peut employer cet adverbe ainsi si bien évidemment dans le contexte il est assez clair que l’on veut parler

de la journée.
117 Idem.
118 Idem.

34
 S umnzuy n/gh(w) ass ;
 Gh zikk n(w) ass ad ;
 Zikk gh(w) ass ad ;
 Gh tezwura n(w) ass ad ;
 Tizwura n/gh(w) ass ad ;
 Gh usnti n(w) ass ad ;

Récemment :
 Gh igariwen ad ;
 Gh isggwra (y) ad ;
 Gh tegariwin ad ;

Lundi :
 Ass n(w) aynass ;
 Aynass ;

Lundi prochain :
 Imal n uynass ad ;
 Ass (w) aynass d-yuckan, ittddun ;
 Aynass d-yuckan, ittddun ;

Lundi passé :
 Ass (w) aynass izrin, iàddan, iddan, iftan, yafudn ;
 Aynass izrin, iàddan, iddan, iftan, yafudn ;

Mardi :
 Ass n(w) asinass ;
 Asinass ;

Mardi prochain :
 Imal n usinass ad;
 Asinass d-yuckan, -ittddunn ;
 Ass (w) asinass d-yuckan, -ittddun ;

Mardi passé :
 Ass (w) asinass izerin, iàddan, iddan, iftan, yafudn ;
 Asinass izerin, iàddan, iddan, iftan, yafudn ;

Mercredi :
 Ass n(w) akrass ;
 Akrass ;

Jeudi :
 Ass n(w) akwass ;
 Akwass ;

35
Vendredi :
 Ass n(w) asimwass ;
 Asimwass ;

Samedi :
 Ass n(w) asidyass ;
 Asidyass ;

Fin de semaine :
 Ixf n imalass ;
 Ixf iggwran n imalass ;
 Isggwra, ttemi/atemmu, tegira n imalass ;
 Gh ixf n imalass ;
 Gh ixf iggwran n imalass ;
 Gh (w) ass iggwran n imalass ;
 Gh (w) ass iggwran gh imalass ;
 Gh issgwra, ttemi/utemmu, tegira n imalass ;

Jours : ussan

Dimanche : acur, icuren ; asamass, isamassen ;


Lundi : arim, irimen ; aynass, iynassen ;
Mardi : aram, iramen ; asinass, isinassen ;
Mercredi : ahad, ihaden ; akrass, ikrassen ;
Jeudi : amuhad, imuhaden ; akwass, ikwassen ;
Vendredi : sam, id sam ; asimass, isimassen ; asimwass, isimwassen ;
Samedi : sad, id sad ; asidyass, isidyassen ;

Plus tard dans la semaine, dans le mois, dans l’année :


 S tutla ;
 S tazuzt ;
 S temazuzt ;
 S tutla gh, n imalass, (w) ayyur, ussggwass ;
 S tazuzt gh, n imalass, (w) ayyur, ussggwass ;
 Gh imalass, (w) ayyur, ussggwass ad ;
 Gh ma rad d-yack gh imalass, (w) ayyur, ussggwass ad ;
 Gh ma rad d-iddu gh imalass, (w) ayyur, ussggwass ad ;
 Gh isggwra n imalass, (w) ayyur, ussggwass ad ;
 Gh tegariwin n imalass, (w) ayyur, ussggwass ad ;

Toute la semaine :
 Ma(d) ila imalass ;
 Tighzi n imalass ;
 Uncekk lli ila imalass ;

36
 Imalass akkw ;
 Ar imal n(w) ass ad ;

Quelques minutes, heures, juste après :


 Gh naf119 n yan mennawt tusdadin, tisqqulin ... ;
 S uzruy n yan mennawt tusdadin, tisqqulin… ;
 Lligh zrintt kra n tusdadin, kra n tesqqulin, imikk ukan... ;
 Zrint ukan/ila/iladint/ilmma kra n tusdadin, tesqqulin, imikk ukan... ;
 Lligh zrintt, s yan imikk, kra n tusdadin, kra n tesqqulin… ;
 Gh yan mennawt tusdadin, tisqqulin... ;
 Gh kra n tusdadin, tesqqqulin ... ;

Temps : tizi ; akud ;

Millénium : tamrawt n tasutin ;


Siècle : tasut, tisutin ; tawusi, tiwusiwin
Décennie : tamrawt n issggwassen ;
Année : assggwwass, issggwassen ;
Mois : ayyur, iyyiren ;
Semaine : imalass, imalassen ; tasgmut, tisgmutin ;
Décade : tamrawt n ussan ;
Journée : ass, ussan ;
Jour : azal, izaliwen ;
Jour (de...) : gh uzal ;
Jour (fin du...) : tigira n(w) ass ; ixf n(w)ass ;
Milieu de la journée : ammas, tuzzult, izzi, tuzzunt, tuzzumt n(w) ass ;
Après-midi : tazzwit ; tadwggat ;
Nuit : id, adan
Nuit (de...) : gh yy-id ; gh id ;
Nuit (fin de...) : tigira n id ; ixf n id ;
Milieu de la nuit : iger yy-id ; ammas, tuzzult, izzi, tuzzunt, tuzzumt n id ;
Heure : tasqqult, tisqqulin ; tasragt, tisragin ;
Minute : tusdadt, tusdadin ;
Seconde : tusdaydt, tusdaydiyin ;

Quelques secondes après :


 Ghil-ad nit... ;
 Ghil-ghil... ;
 Gh ma(d) nn ur yaggugn... ;
 Gh kra n tusdaydiyin d-yuckan, d-iddan... ;
 Gh naf n kra n tusdaydiyin... ;
 Gh yan mennawt tusdaydiyin d-yuckan, d-iddan... ;

119Je
l’ai pris de l’expression, naf-uzekka, après-demain, le lendemain. Le contraire serait bien évidemment nnif.
Du mot, nnif-n-id-gam, nnif-n-id-w-ass, avant-hier.

37
 Gh naf n yan mennawt tusdaydiyin... ;
 Gh naf n kra tusdaydiyin ;

Les dernier(e)s jours, semaines, mois, années :


 Gh ussan, imalassen, iyyiren, issggwassen ggwanin ;
 Gh ussan, imalassen, iyyiren, issggwassen imggura ;
 Gh ussan, imalassen, iyyiren, issggwassen hhera, behhra zrinin ;

Le mercredi précédent, la semaine précédente, le mois précédent :


 Ass (w) akras ad (lli) izrin, -imalass ad (lli) izrin, ayyur ad (lli) izrin ;
 Ass (w) akras ad (lli) iddan, -imalass ad (lli) iddan, ayyur ad (lli) iddan ;
 Ass (w) akras ad (lli) iftan, -imalass ad (lli) iftan, ayyur ad (lli) iftan ;
 Ass (w) akras ad (lli) iàddan, -imalass ad (lli) iàddan, ayyur ad (lli) iàddan ;

En ce moment :
 Ghil-ad ;
 Gh tizi ad ;
 Tizi ad ;
 Gh (w) akud ad ;
 Akud ad ;
 Gh (w) agud120 ad
 Agud ad ;
 Deghi ;
 Tura ;

Pour l’instant :
 Ghil-a ;
 Ghil-ad ;
 Gh tizi ad ;
 Tizi ad ;
 Gh usrag ad ;
 Asrag ad ;
 Gh uzmez ad ;
 Azmez ad ;
 Gh (w) akud ad ;
 Akud ad ;
 Gh (w) agud ad ;
 Agud ad ;
 Gh (w) agu121 (y) ad ;
 Tura ;

Bientôt :

120 Il ne s’agit que d’une variante d’akud, temps.


121 Idem.

38
 Ghil-ad ;
 Ghil-ghil ;
 D ghiya ;
 Ghil-ad nit ;
 Gh ma(d) nn ur yaggugn ;
 Gh ma(d) d-yazn, -yakmurn ;

Dans une heure :


 Gh tesragt ann d-ikkan agharas ;
 Gh tesragt ann d-yuckan ;
 Gh tesqqult ann d-yuckan ;

Dire l’heure : ini tesqqult, tesragt

07:05 tiss sat tesqqulin122 d smmust tusdadin123 (n taylgi124) ; tiss sat d smmust (n
tezzwit125, tegdwggat126, temddit127) ; tiss sat izrin, ichan s smmust tusdadin, n tusdadin ;
07:15 tiss sat d smmus-d-merawt, ufkuz, tewkkuzt ; tiss sat izrin, ichan s smmust
tusdadin, n tusdadin ;
07:25 : tiss sat d ugnar d smmust
07:30 tiss sat d uzgen ;
07:40 tiss sat d sin ignaren n tusdadin ; ttamt n tesggulin ghar128 agnar n tusdadin ;
07:45 tiss sat d sin-ignaren-d-smmust tusdadin ; ttamt ghar smmus-d-merawt n tusdadin,
ufkuz, tewkkuzt
07:50 tiss sat d sin-ignaren-d-merawt n tusdadin
Il est midi : tasqqult tebidd f tuzzumt n uzal ; arqqas ibidd f tuzzumt n uzal ;
Il est minuit : tasqqult tebidd f iger-iyyid, f tuzzumt n id ; arqqas ibidd f iger-yyid, f
tuzzumt n id ;

Demain :
 Azekka, asekka ;
 Gh uzekka, usekka ;
 Igh izri/idda/iàdda (w) ass ad ;
 Ass ann d-yuckan ;
 Ass ann d-ikkan agharas ;

Après-demain :
 Naf-uzekka ;
 Igh izri/idda/yafud/iàdda uzekka ;

122 On peut ne pas répéter ce mot comme c’est le cas dans la phrase suivante. Bien évidement si dans le
contexte on sait de quoi il est question.
123 Idem.
124 On peut ajouter cette expression pour donner plus de precision s’il s’agit du matin.
125 Là, s’il s’agit du soir.
126 Idem.
127 Idem.
128 On peut aussi remplacer cette préposition par ghas ;

39
 Naf-azen ;
 Sella-uzekka ;

Hier :
 Id-gam ;
 Id-lli129;
 Id-nnad ;
 Ass-ant ;
 Ass lli izrin, iddan, iftan, yafudn ;

Avant-hier :
 Ass-f-ann ;
 Ndiwass ;
 Naf-ndiwass ;
 Nnif-id-gam ;
 Ass-an ;
 Ass n(w) ass-ann ;
 Aseldi-id-gam ;
 Ass lli-d asant ;
 Dfer id-nnad ;

Lundi prochain, la semaine prochaine, dans deux semaines, le mois prochain, dans
deux mois, l’année prochaine130, dans deux ans :
 Aynass ann d-yuckan/ann d-ittddun, imalass ann d-yuckan/ann d-ittddun, naf131-
imalass ad, ayyur ann d-yuckan/ann d-ittddun, naf-ayyur ad, assgwass ann d-
yuckan/ann d-ittddun, imal, naf-imal…

Les mois : iyyiren

Janvier : innayr
Février : brayr
Mars : mars
Avril : ibril, ibrir
Mai : mayyu, maggu
Juin : yunyu
Juillet : yulyuz
Août : ghucct
Septembre : cutambir
Octobre : ktuber
Novembre : nuwwambir
Décembre : dujambir

129 Ce mot est connu en tachlhit aussi. Il est employé surtout chez les Amazighs de Marakech et sa région. Chez
les Infiten par exemple.
130 En tachlhit, on dit simplement imal.
131 On peut aussi dire nnuf, surtout dans le Maroc central.

40
Au cours des prochains jours :
 Gh ussan ann d-yuckan ;
 Gh ussan ann d-ikkan agharas ;
 Gh ussan ann d-ittddun.

Dans huis jours :


 Imal n(w) ass ad ;
 Gh ttam ussan ;
 Gh zund ass gh imalass d-yuckan ;
 Gh man zund ass ad gh imalass ann d-yuckan ;

Deux ans, deux mois jour pour jour après le début :


 Sin issggwassen, sin iyyiren, ass s(w) ass, naf asfal, asenti, akccum… ;
 Sin issggwassen, sin iyyiren, ass s(w) ass, lligh isfal, isenti, ikcem... ;
 Naf sin issggwassen, sin iyyiren, ass s(w) ass, lligh isfal, isenti, ikcem... ;
 Lligh zerin, ddan, ftan, afuden sin issggwassen, sin iyyiren, ass s(w) ass, ad isfal,
isenti, ikcem... ;
 Zerin ukan sin issggwassen, iyyiren, ass s(w) ass, ad isfal, isenti, ikcem... ;

Dans deux ans :


 Imal n imal ;
 Gh sin issggwassen ;

L’année passée :
 Ndadana ;
 Ndadand ;
 Assggwass izerin, iddan, iftan, iàddan, yafudn ;

Il y a deux ans :
 Adininn ;
 Sin issggwassen a(y) ad ;
 Sin issggwassen a(y) ad izrin ;
 Zerin sin issggwassen f... ;

Il ya trois ans :
 Krad issggwassen a(y) ad ;
 Krad issggwassen a(y) ad iàddan/iddan/iftan/yafudn ;
 Krad issggwassen a(y) ad izrin ;
 Adu n(w) adinin ;
 Nnif n(w) adinin ;
 Zerin krad issggwassen f... ;
 S uzray n krad issggwassen ... ;

Le siège en est à, entre dans sa 3e semaine :

41
 Asutel ikcem wiss krad imalassen… ;
 Ikka usutel yan krad imalassen... ;
 Izeri f usutel ma(d) ittggan krad imalassen ;
 Krad imalassen a(y) ad izerin f usutel ;
 Krad imalassen ad ikka usutel ;

La réunion doit se tenir en janvier :


 Anmuqqar132 ann rad yili gh innayr/yinnayr ;
 Rad yili ugraw/igiwr/umun/ugdud ann gh innayr ;
 Rad yili unmuqqar ann gh innayr ;
 Innayr agh rad yili unmuqqar ann/ugraw ann/ ugdud ann ;

À la veille de :
 Gh id-gam n(w) ass ann ;
 Gh nnif n(w) ass ann ;

Au lendemain de... :
 Gh uzekka n (w) ass ann ;
 Lligh izri/yafud w ass ann ;

Périodicité et durée : tazmezant d umagar

-Deux fois par …


Biquotidien : snat tekklitin, tikkal gh(w) ass
Bihebodmadaire : snat tekklitin, tikkal gh(w) ass
-Deux fois tous les ….
Bimestriel : yat tekklit gh kra igat, ku sin iyyiren
Bisannuel, biennal : yat tekklit gh kra igat, ku sin isggwasn ;
Trimestriel : yat tekklit gh kra igat, ku krad iyyiren ;
Trisannuel, triennal : yat tekklit gh kra igat, ku krad issggwassen ;
-Trois fois par….
Trihebdomadaire : kradt tekklitin gh kra igat, gh ku imalass ;
Trimensuel : kradt tekklitin gh(w) ayyur ;
-D’autres cas…
Annuel : kra igat assggwass, ku assggwass ;
Biennal : kra igat sin issggwassen, ku sin issggwassen ;
Triennal : kra igat krad issggwassen, ku krad issggwassen ;
Quatriennal : kra igat kkuz issggwassen, ku kkuz issggwassen ;
Quinquennal : kra igat semmus issggwassen, ku semmus issggwassen ;
Sexennal : kra igat sdis issggwassen, ku sdis issggwassen ;
Septennal : kra igat sa issggwassen, ku sa issggwassen ;
Octennal : kra igat ttam issggwassen, ku ttam issggwassen ;

132 On peut aussi dire : anmuggar, inmuggaren ; tamedayt, timedayin ; tamunt, timunin ; tasmunt, tismunin ; agraw, igrawen ;
tagrawt, tigrawin ; askkuys, iskkuysen ; igiwr, igiwren ; tasmunt, tismunin ; azall, izallen ; ahall, ihallen ; asihaz, isihazen ;
asihal, isihalen ;

42
Novennal : kra igat ttza issggwassen, ku ttza issggwassen ;
Décennal : kra igat meraw issggwassen, ku meraw issggwassen ;

B)-Pour indiquer le lieu : igh rad nemel awr

Notre envoyé spécial est sur les lieux, sur place :


 Amsfid negh izlin illa-nn gh gh-inn ;
 Amazan negh imzli illa-nn gh udghar133 ann ;
 Amsifed negh izlin illa-nn gh udghar ann ;
 Arqqas negh imzli illa-nn gh(w) ubaraz134 ann ;
 Amsifed negh izlin illa-nn gh(w) awr135 ann ;
 Amazan negh imzli illa-nn gh(w) asa136 ann… ;

Notre correspondant est sur les lieux, sur place :


 Anflus137 negh illa-nn gh gh-inn ;
 Anflus negh illa-nn gh udghar/uwr/mmel ann ;
 Anflus negh illa-nn gh udghar ann ;
 Anflus negh illa-nn gh(w) ubaraz138 ann ;
 Anflus negh illa-nn gh(w) awr139 ann ;
 Anflus negh illa-nn gh(w) asa (y) ann... ;

C)-Pour donner l’origine de l’information : igh rad nefek asenti140 n unghmis

Dans une déclaration :


 Gh yan usbirreh ;
 Gh yan ubrih ;
 Gh yan uwnni ;
 Gh yan ughuri ;
 Gh yan (w) awal ;
 Gh yat tufekka n(w) awal ;

Dans sa dernière déclaration :


 Gh (w) awal nes iggwran ;
 Gh (w) awal nes amggaru ;
 Gh usbirreh nes iggwran ;
 Gh usbirreh nes amggaru ;
 Gh ubrih nes lli iggwran ;

133 Lieu.
134 Idem.
135 Idem.
136 Idem.
137 Littéralement ce mot veut dire celui à qui nous faisons confiance.
138 Lieu.
139 Idem.
140 On peut aussi dire : azur, azghwur ; asiru… ;

43
 Gh ubrih nes amggaru ;
 Gh tufekka nes iggwran n(w) awal ;

Dans une déclaration faite hier :


 Gh yan (w) awal nes id-gam ;
 Gh yan usiberreh n id-gam ;
 Gh yan ubrih nes id-gam ;
 Gh yat tufekka n(w) awal id-gam ;

Dans un communiqué publié hier :


 Gh yan ussisfiw d-iffughn id-gam ;
 Gh yan umskan d-iffughn id-gam ;
 Gh yan ussisfiw d-iffughn id-lli141 ;
 Gh yan usised d-iffughen id-gam ;
 Gh yan ulghu d-iffughen id-gam ;
 Gh yan umskan d-iffughen id-gam ;

Dans une déclaration précédente, antérieur :


 Gh yan usbirreh izrin/iddan/iàddan/yafudn ;
 Gh yan ubrih izrin/iddan/iàddan/yafudn ;
 Gh yan usbirreh f -zrintt kra n tusdadin, tisqqulin, ussan, iyyiren, issggwassen… ;
 Gh yan usbirreh lli d-iffghen yan mennawt tusdadin, tisqqulin, ussan, iyyiren,
issggwassen ay-ad… ;

Des dépêches142 signalent que …, selon certaines dépêches :


 Mek-lli n kra tusiqqin lli ttinin masdd... ;
 Mek-lli n kra tusiqqin, nezdar ad awen nini masdd... ;
 Tussiqin lli agh d-ilkmen ar ttinintt masdd... ;
 Tussiqin lli numez ar mmalentt masdd...;
 Llan kra inghmisen ar ttinin masdd… ;
 Llant kra tussiqin ar ttinint masdd… ;
 Zegh kra n inghmisen lli agh d-ilkemn, rad nini masdd…;
 S tedfur/uccukku n kra n tussiqin, rad nini masdd… ;
 Nesfled i kra inghmisen ar ttinin masdd… ;
 Mek-lli s nnan kra inghmisen/tussiqin, nufa ad awen nini... ;
 Gh mek-lli s nnan kra n inghmisen/tussiqin, nezdar ad awen nini... ;
 S ussacka143 n kra inghmisen/tussiqin,... ;
 S usasa n kra n inghmisen/tusiqin,... ;

Selon le gouvernement, ... :


 Mek-lli n tenbadt, ... ;

141 Hier en taqbaylit.


142 Tussiqt, tussiqin ; tanqqist, tinqqisin ; tankkist, tinkkisin ; On peut aussi dire : izilem, izalmiwen ;
143 Ici, j’ai plutôt traduit l’expression anglaise according to... ;

44
 Mek-lli s tenna tenbadt,... ;
 Zund mek-lli s ar ttini tenbadt... ;
 S ay-lli ttini tenbadt, ... ;
 Zegh ay-lli ttini tenbadt, ... ;
 Zegh dar tenbadt ; gh dar (ghur) tenbadt, ... ;
 Zegh mek-lli s tenna tenbadt,... ;
 Gh mek-lli s ar ttini tenbadt, ... ;
 Zegh ay-lli s tenna tenbadt, ... ;
 Gh izeri, usmmaql, titt, usannay n tenbadt, ... ;
 S ussacka/usasa n tenbadt... ;

Dans un rapport rendu public hier :


 Gh yan unqqis/awway d-iffughn id-gam... ;
 Gh yan unqqis d-ittuttayn id-gam... ;
 Gh yan unqqis/awway d-ittutthayn id-gam... ;
 Gh yan unqqis d-ittuttayn id-gam... ;
 Zegh yan unqqis/awway d-iffughn id-gam... ;
 Gh yan unqqis s sberrehen kra n medden id-gam... ;
 Gh yan unqqis/awway ittusberrahn id-gam... ;
 Gh yan unqqis ittunnan gh ugdud id-gam… ;
 Gh yan unqqis/awway uttusberrahn gh ugdud id-gam… ;
 Gh yan unqqis ittugheran gh ugdud/medden id-gam… ;

Dans un rapport publié aujourd’hui :


 Gh yan unqqis/awway d-iffugn ass ad, gh (w) ass ad... ;
 Gh yan unqqis/awway ittusberrahn ass ad, gh (w) ass ad... ;

Des dépêches laissent entendre que… :


 Kra n tussiqin ar ttinintt masdd ... ;
 Kra n tussiqin ar qqarentt masdd... ;
 Kra n inghmisen ar mmalen masdd... ;

Des dépêches signalent :


 Kra n tussiqin ar ttinintt masdd... ;
 Inghmisen ar d-mmalen masdd... ;
 Kra n tussiqin ar skantt masdd... ;

Des dépêches en provenance de Paris laissent entendre que ... :


 Kra (n) inghmisen lli agh d-ilkemn gh Bariz ar ttinin masdd...;
 Kra (n) inghmisen lli agh d-yuckan gh Bariz ar ttinin masdd... ;
 Kra n tussiqqin lli agh d-ittuzanen zegh Bariz ar skantt masdd... ;

Des témoins ont déclaré que... :


 Kra (n) inagan nnan-d masdd... ;

45
 Kra (n) inmnaden n ... nnan-d massdd... ;
 Kra (n) inmnaden n... fekan-d tuggwa masdd... ;
 Kra n id bu-tuggwa nnan masdd... ;

Ponctuation : askukker ;

Barre oblique : tifggigt immjgern, illan f usga ;


Deux-points : snat tekukkar ;
Entre-parenthèses : nger/ger-tiwwa ;
Entre-guillemets : nger/ger-tifar ;
Point : takukkert, tikukkar ; tadbgit, tidbgitin ; tabgit, tibgitin ;
Point d’exclamation : takukkert n uhum ;
Point d’interrogation : takukkert n usqqsi, ustsen;
Point-virgule : azgen-n-tekukkert ; takukkert-d-tenerfdt
Points de suspension : tikukkar n (w) abbay, tewkkast ;
Tirets : tawsfult, tiwsfulin ; tazallat, tizallatin ; tizgigit, tizgigiyin ; tahcturt, tihctar ;
Virgule : tinerfdt, tinerfdin ;

Selon des témoins oculaires... :


 Mek-lli n inagan zeranin, imzera... ;
 Nil uyedda144 izeran inagan… ;
 Zegh dar (ghur) inagan lli akkw zeranin... ;
 Mek-lli s nnan kra n inagan zeranin... ;
 Kra (n) inagan nnan(-d) masdd... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku145 n kra (n) inagan lli akkw izeran ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra (n) inagan imzera146 ;
 Igh nedfar/neccukka/nefles ay-lli s nnan kra (n) inagan lli gh-inn llanin ;
 S ussacka/usasa n kra (n) inagan lli akkw izeran ;
 S uskkir/usfled s tuggwa n kra (n) inagan lli akkw izeran ;

... qui s’est exprimé sous couvert d’anonymat... :


 ...lli isawln s(w) adelassagh, s(w) antelassagh... ;
 ...lli ifekan awal/tuggwa nes s adlassagh, antlassagh... ;
 ... lli isawln s(w) s uhbbu/ terksawt/tefart/ufur n(w) assagh nes... ;
 ... lli isawln gh ddu tehdit/tuntela/tefart/ufur n(w) assagh nes... ;

Selon les dernières dépêches... :


 Zegh tusiqqin147 ggwranin... ;

144 Cette expression s’emploie dans les parlers amazighs du Maroc central.
145 Ces expressions peuvent se traduire par : à en croire.
146 Iwaliten.

46
 Mek-lli n tusiqqin ggwranin ... ;
 Mek-lli s ar ttinint tusiqqin ggwranin... ;
 S ussacka/usasa n tusiqqin ggwranin… ;
 S tedfurt/teflest /uccukku n tunqqisin lli ggwranin, yenin, timaynutin, lligh agh d
behhra, hhra ilkemn, lli sul irghan, iljan, ilzan ;
 Igh nesfeld i tusiqqin ggwranin... ;
 Igh nesker148 s tusiqqin lli ggwranin... ;
 S uskkir/usfled s tusiqqin lli ggwranin... ;

Selon les responsables... :


 Mek-lli n imssggaren... ;
 S ay-lli nnan imssggaren ... ;
 Zegh dar (ghur) imssggaren... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n imssggaren, imasayen, imwalaten149... ;
 S uskkir/usfled s(w) awal n imssggaren, imasayen, imwalaten ;
 S ussacka/usasa n imsggaren… ;

Selon des sources150 non identifiées... :


 Mek-lli n kra n ighbula... ;
 Mek-lli n kra n ighbula ur ittussanen … ;
 Mek-lli n kra n ighbula ur ila tussna... ;
 Mek-lli n kra n ighbula ur illan s tussna… ;
 Mek-lli n kra n ighbula ilan tarksawt... ;
 Mek-lli n kra n ighbula illa s terksawt... ;
 Mek-lli n kra n ighbula lli ur ilan tamagit151, tamust152...;
 Mek-lli n kra n ighbula lli ur illan s temagit, temust... ;
 Zegh dar (ghur) kra n ighbula lli ur ittussannin... ;
 Zegh dar kra n ighbula lli ur issen yan... ;
 Zegh dar kra n ighbula lli ur ilan tamagit...;
 Zegh dar kra n ighbula lli ur illan s temagit, temust...;
 Zegh kra n taliwin lli ur issen yan... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra ighbula ntelnin, hdanin, lli ur urin ad ttussanen, lli
ur urin ad ten issen yan... ;
 S uskkir/usfled s kra ighbula ntelnin, hdanin, lli ur urin ad ttussanen, lli ur urin
ad ten issen yan... ;
 S ussacka/usasa n kra n ighbula ur ittussanen, lli ur iran ad ttussanen … ;

147 On peut aussi dire : izilm, izalmiwen pour dire câble en français.
148 Ici le verbe sker a le sens de compter sur, se fier à ... ;
149 Zàma willi inn-walanin.
150 On peut aussi employer ces mots : asaggwm, isaggwmen ; tala, taliwi ; tittt, tittawin... Il faut quand même préciser

que le choix d’aghbalu n’est acunement arbitraire. Il est très employé par les Amazighs. Du moins sur Internet.
Étant donné que c’est l’usage qui décide, j’ai opté pour ce mot. Il ne faut pas compliquer davantage ce qui est
déjà compliqué, telle est ma devise.
151 Identité.
152 Idem.

47
Selon des témoignages non confirmés... :
 Zegh tuggwawin lli ta d ur issighzin yan... ;
 Zegh tuggwawin lli ur ittusseghzanen... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra n tuggwawin lli d ur issighzin yan... ;
 S uskkir/usfled s kra n n tuggwawin lli d ur issighzin yan... ;
 Mek-lli n kra n tuggwawin lli ta d ur ittussidanen ;
 Mek-lli n kra n n tuggwawin lli ta d ur issadu yan ;
 Mek-lli n kra n tuggwawin lli ta d ur issazga yan... ;
 Mek-lli n kra n tuggwawin lli ta d ur issizel153 yan ;

Selon des informations non encore confirmés... :


 Zegh inghmisen lli ta d ur issighzin, issadu, issizel yan... ;
 Mek-lli n kra n inghmisen lli ta d ur ittussiddan... ;
 Mek-lli n kra inghmisen lli ta d ur issazga yan... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra inghmisen lli d ur ta issighzin, issddi yan... ;

Des rumeurs indiquent que... :


 Kra n tefattalin154 ar ttinint masdd... ;
 Kra n tefattalin ar (d-)mmalentt, skantt masdd... ;
 Kra n iwnnan ar ttinin masdd ... ;
 Kra n ijrman ar ttinin masdd... ;
 Kra n « tejmmaàt » ar ttini masdd... ;
 Kra iwaliwen, « ijmuàen » ar ttinin masdd... ;

Les premiers détails ont été révélés par... :


 Inghmisen imnzuyen lli d-iffughen gh imi n... ;
 Inghmisen imnzuyen lli d-isffugh, -idi... ;
 Tifawin izwaren lli agh d-ilkemen, d-iweden gh dar... ;
 Takkawin izwaren lli agh d-ilkemen, d-iweden gh dar... ;
 Izqqaren izwaren lli agh d-ilkemen, d-iweden gh dar... ;
 Imuren izwaren n inghmisen lli agh d-iffughen gh dar ... ;
 Inghmisen lli akkw izwaren lkemen agh d gh dar... ;
 Inghmisen lli akkw izwaren iweden agh d gh dar... ;
 Lkemen agh d inghmisen lli akkw izwaren gh dar... ;
 Iweden agh d inghmisen lli akkw izwaren gh dar ...;
 Inghmisen lli akkw izwaren ar ttinin gh dar... ;
 Inghmisen lli akkw izwaren ttunnan-d gh dar... ;
 Inghmisen lli akkw izwaren ttufekkan-d gh dar... ;
 Inghmisen lli akkw izwaren ifeka teni-d ... ;

Les responsables ont refusé de donner des précisions ; on sait cependant que... :

153 La forme factitive du verbe, zel, être exact.


154 Rumeurs.

48
 Ugwin imsggaren ad feken inghmisen yadn ; macc, nessen masdd... ;
 Ugwin imsggaren ad feken tifawin, isiden yadn ; macc, nessen masdd... ;
 Ugwin imsggaren ad feken uggar n inghmisen ; macc, illa gh ixfawen negh
masdd... ;
 Imsggaren ugwin ad feken inghmisen yadn ; macc, nessen masdd...;
 Imsggaren ugwin ad feken uggar155 ; meqqar d may-ann, nessen... ;
 Izghweb Rebbi imsggaren agwin ad feken inghmisen yadn ; waxxa ghik-ann, illa
gh iguyya negh masdd... ;
 Zghweben imsggaren, agwin ad feken tifawin yaden ; meqqar d ghik-ann, ilkem
agh masdd... ;

Interviewé lors de l’émission X, M...:


 Lligh ittusqqsa, ittusten Ms… gh usays n ..., inna masdd… ;
 Lligh ittufeka usqqsi/ustan i Msa… gh usays n ..., iqqar masdd… ;
 Asurri n Msa… lligh as ittufeka usqqsi, ustan gh usays n ... inna mek-ad… ;
 Lligh isawl gh usays n ... inna masdd… ;
 Isawl Ms... gh usays n ... inna ... ;
 Isawl Ms... gh usays n ... iqqar... ;
 Awal lli ifeka Ms... gh usays iga mek-ad... ;
 Mek-ad ad iga w awal lli ifeka Ms… gh usays n… ;

… aurait déclaré, a été cite comme ayant dit …:


 Ittubdar masdd Ms...zund igh inna ;
 Ittunna masdd Ms... zund igh ibder ;
 Ittuqqar masdd Ms...zund igh inna/ibder... ;
 Medden ar ttinin zund igh iqqar/ibder Ms ... ;
 Kra n udanen ar ttinin/ttalsen zund igh iqqar/ibder Ms…. ;

Selon certaines sources156 :


 Zegh dar/ghur kra n ighbula... ;
 Kra n ighbula nnan (-d)... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra n ighbula... ;
 S uskkir/usfeld s kra n ighbula... ;

Des sources militaires :


 Kra n ighbula isardasen ... ;
 Kra n taliwin tisardasin... ;

Des sources civiles :


 Kra n ighbula inaghramen ... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra n ighbula inaghramen... ;

Ici, on va se contenter d’uggar, si dans le contexte on sait de quoi on parle.


155
156On peut aussi dire : inti, intitien ; tala, taliwin ; tahla, tahliwin ; tahala, tahaliwin ; taza, taziwin ; talibit, tiluba ;
amasin, imasinen ; asaggwm, isaggwmen ; tafrawt, tifrewin ;

49
 S uskkir/usfeld s kra n ighbula inaghramen... ;

Un riche sympathisant qui, selon certaines sources, a souvent aidé... :


 Yan umaray dar iqqariden iggutn ar bedda yakka, ittawes, zegh ay-lli s nnan kra
n ighbula... ;
 Yan umaray igan bu(w)-ayda iggutn ar bedda yakka, ittawes, zegh ay-lli s nnan
kra n ighbula... ;
 Yan umaray illan s(w) ayda iggutn ar bedda yakka, ittawes, zegh ay-lli s nnan kra
n ighbula... ;
 Yan umaray bahra/hawla/atas ittrfehen ar bedda yakka, ittawes, zegh ay-lli s
nnan kra n ighbula... ;
 Zegh ay-lli s nnan kra n ighbula, yan umaray iga bu(w)-ayda iggutn ar nn bedda
ittegga afuss gh uqqrab nes ad yawes ;
 Yan undfur/umccukku illan s iqqariden iggutn ar bedda yakka, ittawes, s ay-lli s
nnan kra n ighbula... ;
 Yan undfur/umccukku dar iqqariden iggutn ar bedda yakka, ittawes, zegh ay-lli s
nnan kra n ighbula... ;
 Yan undfur/umccukku dar iqqariden iggutn ar bedda yakka, ittawes, mek-lli s
nnan kra n ighbula... ;
 Zegh dar (ghur) kra n ighbula, yan undfur157 igan bu-uqqarid ar bedda ittawes .. ;
 Zegh dar (ghur) kra n ighbula, yan undfur ar bedda yakka... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra n ighbula, yan undfur igan bu-uqqarid ar bedda
ittawes...;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra n inghmisen, yan undfur igan bu-idrimen ggutnin
ar bedda ittawes... ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n kra inghmisen, yan undfur illan s idrimen ggutnin ar
bedda ittawes… ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n ay-lli ttinin kra n inghmisen, yan undfur f ka ffin
idrimen ar bedda yakka… ;
 S tedfurt/teflest/uccukku n ay-lli ttinin kra n inghmisen, yan undfur igan bu-ayda
iggutn ar bedda yakka… ;

Un haut fonctionnaire du Trésor nous a expliqué que... :


 Yan umazzal/umghir meqqurn/ixatrn/yattuyn gh Lmers158 issasfaw agh d, isisd
agh d, isferu (y) agh d masdd...
 Yan umazzal/umghir meqqurn/ixatrn/yattuyn gh Temhdit ifeka (y) agh d tifawin,
isiden f... ;

Nous tenons de sources habituellement sûres, fiables que... :


 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen ilan
tidet159/agri/taflest. Ar ittinin masdd... ;

On peut aussi dire : amaray, imarayen ;


157

On peut aussi dire : timhdit, timhdiwin ; tarusi, tirusiwin ; agadir, igudar ; igherm, igherman ; agennar, igennaren ;
158

Les produits que l’on emmagasine, on les appelle imstiren, au pluriel bien évidemment. À mon humble avis, on
peut même l’employer pour exprimer l’idée du Trésor. Car c’est un terme qui est encore largement usité.

50
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen illan s
tidet/ugri/teflest. Ar ittinin masdd... ;
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda issifiden inghmisen
ittuddan160. Ar ittinin masdd... ;
 Yucka/yusa (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda issifiden inghmisen
ilan tillawt161 masdd...;
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen igan
tidet masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda issifiden inghmisen igan
tidet masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda issifiden inghmisen illan
s tidet masdd... ;
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli bedda dar inghmisen n tidet masdd… ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh bedda ittazen inghmisen
idinen162masdd...;
 Ilkem aghd dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen llanin163
masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen lli
bedda teffugh turda164 masdd...;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen lli
bedda teffughen tekerkas masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli agh d bedda ittazenen inghmisen lli
jju ur iràin/immkrsen d tekerkas masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli bedda ittggan/issilin tidet i inghmisen
nesen masdd... ;
 Ilkem aghd dar (ghur) kra n ighbula lli bedda issighwzin inghmisen nesen
masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n ighbula lli bedda issizilen, iszgan inghmisen
nesen masdd...
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli dar inghmisen ighzanen165, imazulen,
izzilen masdd... ;
 Yucka (y) agh dar (ghur) n ighbula lli dar inghmisen n tidet, lanin tidet, llanin s
tidet masdd ...;
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli dar inghmisen ifelsen, lanin tifelst166,
llanin s tifelst masdd... ;
159 Vérité. Ce mot se peut s’écrire ainsi, tiddet.
160 Si on a le flair, on doit immédiatement reconnaître la racine à la base du nom tidet, vérité. Cette forme
verbale est encore employé en touarègue.
161 Vérité aussi. De la racine ili, qui veut dire être, exister...
162 Vrais, véridiques. L’adjectif du nom tidet.
163 Vrais, réels.
164 Doute
165 Je sais qu’ighzan, qui veut dire avoir raison, s’emploie plutôt pour les personnes. Mais rien n’empêche d’en

étendre le sens pour l’appliquer aux choses. Et ce, pour élargir l’horizon de l’usage des mots en langue
amazighe. Ainsi, sa forme nominale serait taghuzni. Elle traduirait excellement bien des notions comme
exactitude, précision, fidélité, justesse, véracité, vérité... En un mot, toutes ces notions qui sont d’une extrême
importance dans le domaine du journalisme.

51
 Ilkem agh d dar (ghur) kra n ighbula lli dar inghmisen lanin taghuzni, llanin s
teghuzni masdd... ;
 Yucka (y) agh d dar (ghur) kra n inflas lli d bedda ittawin isallen izzilen masdd...;
 Kra n ighbula negh, lligh ur nessen ghar tidet, nnanagh-d masdd... ;
 Kra n ighbula negh, lligh ur nessen kra yadn abra tidet, snnghmes agh d
masdd...;
 Niwi-d dar kra n ighbula negh, lli bedda ittalsen i ghar isallen izzilen masdd... ;
 Nesfeld dar kra n ighbula negh, lli bedda ittnawalen ghar isallen izzilen masdd...;
 Ilkemen-d kra n inghmisen amzzugh negh, lli agh d-uzenen kra n ighbula lli mu
tega tidet anzgum meqqurn, lli ittinin masdd... ;
 Ilkemen-d kra n inghmisen amzzugh negh, lli agh d-uzenen kra n ighbula lli
bahra/hawla/atas ittasin tighit/anzgum i tidet. Ari ittinin masdd... ;

D)-Pour préciser l’état de l’information ou sa fiabilité : igh rad nemel addad n


unghmis neghdd tidet nes

On ignore si... :
 Ur nessen is… ;
 Ur ittussan is… ;
 Ur agh ittunna is... ;
 Ur agh ittufeka unghmis is... ;
 Ur agh d-ilkem unghmis is... ;
 Ur illa gh iguyya, ixfawen negh is... ;
 Ur ta illa gh iguyya, ixfawen negh is… ;

Ce qu’on ne sait pas c’est si… :


 Ay-lli ta ur nessen igat is… ;
 Ay-lli ta ur nessen is... ;
 Ur ta nessen is... ;
 Ur agh d-ilkem uunghmis is... ;
 Ur illa gh iguyya, ixfawen negh is… ;

On ne sait toujours pas avec précision c’est si... :


 Ur ta jju (y) akkw ittussan s tidet is ... ;
 Ur ta jju (y) akkw nessen s tidet is... ;
 Ur ta jju ittussan s tezuli167 is... ;
 Ur ta jju ittussan s teflest168 is... ;
 Ur ta jju ittussan s tidet is... ;
 Ur ta jju nessen s tezuli is... ;
 Ur ta jju nessen s ussacka is... ;

166 Fidèle. Fidèle bien évidemment à la réalité.


167 Avec exactitude, avec précision…
168 Idem.

52
Nous n’avons pas reçu la confirmation que ... :
 ... ur agh d-ilkem usidden n unghmis n... ;
 …ur agh d-ilkem ussighzin n unghmis n... ;
 ... ur agh d-yucka ussazga n unghmis n... ;
 ... ur agh d-ilkem ussizil n unghmis n... ;

Il est admis, nous croyons savoir que ... :


 Nessen masdd... ;
 Ittussan masdd... ;
 Ssen akkw medden is... ;
 Illa gh iguyya, ixfawen negh masdd... ;
 Iwin-d akkw medden anghmis masdd… ;
 Ur ijla i yan masdd… ;

Il semble que ... :


 Irwas izd is... ;
 Aters izd is... ;
 Waqqila izd is... ;
 Haqqan izd is... ;

Il semblerait que... :
 Irwas is... ;
 Aters is ... ;
 Waqqila169 is... ;
 Haqqan170 is... ;

Il apparaît que... :
 Yuggwa-d massd... ;
 Ibedd-d171 masdd... ;
 Ikens-d masdd ... ;
 Ar ittunna masdd… ;
 Ar ttalsen medden i yan w awal… ;
 Ar ttinin medden yan w awal… ;
 Irwas is... ;
 Aters is... ;
 Waqqila is... ;
 Haqqan is... ;

Nous ne disposons pas encore de résultats complets, mais il est clair que… :
 Ur ta dar-negh ufughen imdan/ihiyyan, macc ay-lli d-yuggwan iga... ;

169 Certains vont probablement soutenir mordicus que cette formule n’est pas vraiment amazighe. Qu’ils me
convainquent ! Je n’attends que cela.
170 Idem.
171 Ce verbe s’emploie aussi dans le sens d’apparaître. Jugeons-en : ur issen ar lligh d sis ibidd ugllid n lmutt.

53
 Ur ta (y) agh d-lkemen ufughen imdan, macc nunni-nn masdd... ;
 Ur ta dar-negh inghmisen imdan/ihiyyan, ismden macc nessen yad masdd ... ;
 Ur ta dar-negh tayafutin/tiyufa ismarn, macc niwi-d inghmisen masdd ... ;
 Ur ta dar-negh tiwkkasin172, tasayin173, tasmunt174 imdan, macc niwi-d inghmisen
masdd... ;
 Ur ta akkw dar-negh inghmisen ismden, macc nessen yad masdd ... ;
 Ur ta « kullu» dar-negh inghmisen, macc illa gh iguyya negh masdd ... ;
 Ur ta dar-negh inghmisen s ay-lli gan, macc nezdar ad nini masdd ... ;
 Ur ta akkw dar-negh inghmisen s ay-lli gan, macc nezdar ad nini masdd ... ;
 Ur ta « kullu» dar-negh inghmisen, macc nufa ad nini masdd ... ;
 Ur ta akkw dar-negh inghmisen s ay-lli gan, macc nezmer ad nini masdd ... ;
 Ur ta akkw dar-negh inghmisen, macc nezmer ad nini masdd ... ;
 Ur ta dar-negh inghmisen hiyyanin175, macc nezdar ad nini masdd ... ;
 Ur ta dar-negh inghmisen mdanin176, macc nezdar ad nini masdd ... ;

La situation actuelle, telle que nous la comprenons… :


 Addad177 n ghil-ad, mek-lli t nettannay/nettemnid… ;
 Mek-lli s ar nettannay addad ad, n ghil-ad... ;
 Tillawt178 taghilant, mek-lli s t nezerra/netteduf... ;
 Addad amiran, mek-lli s t nettamez179... ;
 Mek-lli s ar nettakwz addad ad n ghil-ad… ;

La situation générale, telle que nous la comprenons… :


 Addad yuman/amatan, mek-lli t nettannay… ;
 Addad yuman/amatan, zund ghik-lli t nettannay… ;
 Addad yuman/amatan, mek-lli s at nettannay… ;
 Mek-lli s ar nettakwz addad yuman/amatan iga ... ;

Au cours de ce que les correspondants décrivent180 comme… :


 Ay-lli mu gan/silin inghmasen tiguriwin, iwaliwen zund... ;
 Ay-lli d-sizeren inghmasen zund... ;
 Ay-lli d-snummelen id bu-inghmisen zund... ;
 Ay-lli d-sannayen imazanen n tenghmsa zund... ;
 Ay-lli d-snummulen id bab n tenghmsa zund... ;
 Ay-lli d-mmalen/-skanen imazanen n tenghmsa zund... ;

172 Du verbe, kkes, récolter (amd. ikkes mad iggutn n matica assggwass ad)
173 Du verbe, asi, récolter (amd. yusi mad iggutn n tumzin assggwass ad) ;
174 Du verbe, smun, récolter (amd. ismun ad iggutn n irden assggwass ad) ;
175 Complets.
176 Idem.
177 Situation.
178 Idem.
179 C’est dans le sens de saisir.
180 Pour dire décrire, nous avons une expression idiomatique en tachlhit, eg iwaliwen, tiguriwin i. On peut aussi le

traduire par faire voir. Ce qui va donner : sizer, sannay, etc.

54
 Ay-lli d-tteglamen181 imazanen n teghamsa zund... ;

Un bac dont on pense qu’il transportait beaucoup... :


 Yat tanawat, lli s a(r) ittunna, tusi maydd n… ;
 Yat tanawt, lli s a(r) ittunna, tusi kada n… ;
 Yat tanawt, lli s a(r) ittunna, tusi kigan/gigan n… ;
 Yat tanawt, lli s a(r) ittunna, tusi afdan n…
 Yat tanawat lli yusin, s ay-lli ttinin medden, ma(d) iggutn n…, ma(d) ur idrusn
n…, ma(d) ur igan imikk n... ;
 Ittunna masdd tanawat ann tusi ma(d) iggutn... ;
 Ittunna masdd tanawat ann tektar s ma(d) iggutn... ;
 Yat tanawt lli iktarn, s ay-lli ittunnan, s ma(d) iggutn n…, s ma(d) ur idrusn n…, s
ma(d) ur igan imikk n... ;

F)-Pour indiquer une attitude vis-à-vis de l’information : igh rad nefek yan (w) addad
f unghmis

Le désaccord :
 Awuttu, iwutta ;
 Tibdit, tibditin ;
 Tittit, tittitin ;
 Tibdit n(w) awal ;
 Tittit, tittitin n(w) awal ;
 Ataras, itarasen ;
 Amrway, imrwayen ;
 Tazit, tizitin ;

Exprimer son désaccord :


 Sbedd iwwutta ;
 Ini awal nek ;
 Bdu awal ;
 Inna masdd is nn ur illa d ... ;
 Inna masdd is d ur yucka d unmmasu182 amzwaru f ummukris n tesdawit... ;
 Inna masdd is ur iga w awal ann gh taghwsiwin n tedamsa ;
 Inna masdd is ur igadda w awal gh tesga n teghawsiwin n berra ;
 Iqqar masdd is ibda w awal f ummukris n tiwisi n imzlad n temazirt ... ;

Critique :
 Azawar183 ;
 Iziwr ;
 Tayyiti, tiyyitin s/n(w) awal ;

181 Ce verbe est cité par l’Amawal Amazigh.


182 Ministre
183 Ce mot peut aussi s’employer dans le sens de diffamation.

55
 Tinghit s/n iwaliwen ;
 Amalad, imaladen ;

Critiquer :
 Sawl gh kra ;
 Ziwr kra ;
 Luh/ger-nn azawar f kra ;
 Reggwl ;
 Rggem ;
 Àiyyer ;
 Grred ;
 Zghen ;
 Rzem imi gh kra ;
 Ini gar awal gh kra ;
 Sak kra imi, iles ;
 Egger s(w) awal i kra ;
 Utt s(w) awal kra n yan ;
 Negh s iwaliwen kra n yan ;
 Kkes tasila i kra ;

Critiquer violemment :
 Zzur ;
 Jiyyer
 Fek gar iwaliwen ;
 Fek tamzzarrut/tamjiyyert ;
 Ferregh/serreh tamzzarrut/tamjiyyirt ;
 Ferregh/serreh gar awal, taguri... ;
 Akwi gh ... ;
 Ttghwi-nn gh kra ;
 Der f ... ;
 Zzar kra ;
 Ghiyyer kra
 Ssencu184 kra ;
 Kwfes ;
 Tuwwf kra ;
 Àrreq i kra
 Negh s iwaliwen ;
 Eg ikwfsan/irkan/alusen/aberdig ;
 Jder s iwaliwen, teguriwin ;
 Eg takat s i iwaliwen, teguriwin ;

Critiquer méchament :

184Le premier sens de ce mot, c’est crucifier

56
 Zzur ;
 Jiyyer ;
 Fek tamzzarrut/tamjiyyert ;
 Fek gar iwaliwen ;
 Ferregh/serreh gar awal, taguri... ;
 Eg/ferregh/serreh abluz, irkan, alus... ;
 All irkan/abluz/alus d kra ... ;
 Ader kra s ubluz, irkan, alus... ;
 Sak, snged kra abluz, irkan, alus ... ;
 Sak addur n kra abluz, irkan, alus… ;
 Snged addur/uggug n kra gh ubluz, irkan, (w) alus ... ;
 Ssizdir/sader uggug i kra... ;
 Eg takat s iwaliwen, teguriwin i kra

Mettre un terme à des rumeurs :


 Ebbi iwnnan, ijrman ;
 Sbidd iwnnan, ijrman ;
 Ebbi tifattalin, ijrman ;
 Eg, ekk ttemi/atemmu i tefattalin, ijrman ;
 Eg isggwra i ijrman ;

Court terme (sur le...) :


 Gh tekwmart ;
 Gh tazat/tazawt ;
 Gh mad d-yazn ;
 Gh mad d-yakwmern ;
 Gh mad nn ur yaggugn ;
 Nn-illan gh mad nn ur yaggugn ;

Long terme (sur le...) :


 Gh maggug ;
 Gh tuggugt ;
 Gh mad nn-yaggugn ;
 Nn-illan gh menckk ;
 Nn-illan gh ur d imikk ;
 Nn-illan gh mad nn ur yazn, yakwmurn ;

Mettre en cause, en doute, contester :


 Luh-nn, ger/geri-nn turda f... ;
 Ssurdu gh... ;
 Smmsqqsi tidet, tillawt n... ;
 Smmstsen tidet, tillawt n ... ;

Contester un rapport :

57
 Eg-d tekerkas anqqis n... ;
 Ger-nn/luh-nn tikerkas n unqqis n... ;
 Sker tikerkas gh unqqis/awway n... ;
 Agwi ad tessent s teyafut n unqqis/awway n ... ;
 Agwi ad tessent s ufugh n unqqis/awway n... ;
 Smmsqqsi/smmstsen anqqis n ... ;
 Smmsqqsi/smmstsen tayafut/ufugh n unqqis/awway n... ;

Balayer, réfuter des rumeurs :


 Sskrakes185-d/sxwmmer-d iwnnan, tifattalin, ijrman ;
 Safud iwnnan, tifattalin, ijrman ;
 Bbi tifattalin, ijrman ;
 Eg, ekk ttemi/isggwra/atemmu i tefattalin ;
 Geri186, luh ijrman ;
 Eg tasffedt/talayt/tasttat/tasmamt/tasllaft i... ;

Rejeter des allégations, calmonies, méchancetés :


 Agwi ijrman, imaladen, iwnnan, izawaren, iwuciwen, tiqerqarin, gar iwaliwen ;
 Ger/geri-nn ijrman, imaladen, iwnnan, izawaren, iwuciwen, gar iwaliwen ;
 Berru ijrman, imaladen, iwnnan, iwuciwen ;
 Beru ijrman, imaladen, iwnnan, iwuciwen ;
 Ad ur tilit i ijrman, imaladen, iwnnan, iwuciwen ;
 Ad ur tesflit i ijrman, imaladen, iwnnan, iwuciwen ;
 Ur k hulen ijrman... ;
 Eg tasffedt/talayt/tasttat/tasmamt/tasllaft i ijrman... ;

Attaque, offensive :
 Aslak f ;
 Agzdu f ;
 Azwag n ;
 Tukwya f ;
 Taduri f ;
 Agir f ;
 Akccum187 f ;

Attaquer :
 Slek f ... ;
 Gzdu f... ;
 Akwi f... ;
 Der f... ;

185 Il faut faire attention ici, car il s’agit de la forme factitive de skarkes, mentir.
186 Dans le sens de rejeter.
187 Du verbe kcem. Il s’emploie dans ce sens en taqbaylit.

58
 Zug s (amd. zugent medden s uzru)... ;
 Ttghwi-nn gh... ;
 Cebbber gh... ;
 Gir f... ;
 Kcem f... ;
 Rzem (amd. irzem ihray nes igh iger n gwma-s) ;

Protester :
 Utt s ifassen ;
 Utt s ifzuzen ;
 All awal ;
 Zi f... ;
 All ifassen f... ;
 Rwuk f... ;
 Sduhyu f... ;
 Saqqur f ;
 Ssenker/sker taqqurt, aqqur f… ;
 Ssenker/ sker tamnsagt f … ;
 Ssenker/ sker tazit f… ;
 Ssnekner/sker/ssergh takat f... ;

Provoquer des protestations :


 Ghez-d tazit, taqqurt, tirwakin... ;
 Ssnker tazit, taqqurt, tirwakin... ;
 Ledi-d tazit, taqqurt, tirwakin ... ;
 Qqes-d i tazit, taqqurt, tirwakin ... ;
 Nzel-d i tazit, taqqurt, aqqur... ;
 Eg-d tazit, taqqurt, tirwakin... ;
 Ssakwi-d tazit, taqqurt, tirwakin ;
 Sili188-d tazit, taqqurt... ;
 Awi-d tazit, taqqurt, tirwakin ... ;

Renouveler ses attaques :


 Sker islaken/igzduten / tukwyatin / agiren /ikccumen /izwagen yadn ... ;
 Urri-d dagh s islaken/igzduten / tukwyatin /agiren / ikccumen
 Ales i islaken /(w) ugzduten / tukwyatin /agiren /ikccumen f... ;
 Sker dagh igzduten... ;

Prendre fermement position contre :


 Bedd tiddi nek idusn mar, d... ;
 Bedd tiddi n irgazen mar, d... ;
 Bedd zund irgazen mar, d ... ;

188 Il s’agit ici de la forme factitive du verbe ili.

59
 Bedd zund irgazen n tidet mar, d… ;
 Beddi tiddi n igizulen mar, d... ;
 Bedd ay-lli mu tt telit mar, d... ;
 Ili d s ay-lli mu tt telit mar, d...;

Faire l’objet, être la cible des critiques de plus en plus fortes :


 Ili gh ddu uzawar d-ittigutn...;
 Eg tasniyyct n uzawar d-ittigutn... ;
 Eg awttas, lucart i(w) uzawar ittigutn... ;
 Tiwit-id tittt ad ig awttas n uzawar d-ittigutn ... ;

L’accord :
 Amssacka ; assacka ;
 Amsasa ; asasa ;
 Tagadda, tamunt n(w) awal ;

Reconnaitre, admettre qqch :


 Ssen s, izd ...;
 Qqerru s, izd... ;
 Qqerru masdd... ;

Reconnaître qqn :
 Akwz ;
 Ssen s... ;
 Ssen izd...;

Manifester son soutien :


 Inna is rad yawes i,
 Inn ais rad ibedd d,
 Inna is rad inil, ilil ... ;
 Isawl is rad yawes... ;
 Ifeka awal nes is rad yawes... ;
 Ekk tama n, amnid n, tasga n, idis n, tamnadt n... ;
 Ili tiwisi, tubedda/abeddad, afuss i ;
 Bedd ;
 Awes ;
 Nil ;
 Lil ;
 Ittkffel masdd is rad yawes... ;
 Ittkffel masdd is rad ifek tiwisi/tiwizi/afuss... ;

Apporter son soutien :


 Awes i... ;
 Bedd d... ;

60
 Nil... ;
 Lil ... ;
 Fek afuss... ;
 Fek tiwisi/tiwizi nes... ;
 Ekk tama n, amnid n, tasga n, idis n, tamnadt n... ;
 Bedd abeddad n irgazen d... ;
 Bedd tiddi n irgazen d... ;
 Bedd zund irgazen n tidet d.. ;
 Bedd tubedda n irgazen d... ;

Promettre son soutien :


 Ttekeffel s tiwisi i (amd. ittkkeffel agh s tewisi nes) ;
 Ttekeffel s tubedda nes d ;
 Tekkeffel ad tekket tama, tasga, idis, tamnadt, amnid n ;
 Fek awal nek is rad tawest i… ;
 Fek awal nek is rad tebeddt d… ;
 Ini awal is rad tefket afuss nek i… ;

S’engager à soutenir :
 Ttekeffel s tiwisi (amd. ittkkeffel agh s tewisi nes) ;
 Ttekeffel ad ibidd d...;
 Ttekeffel ad ibidd gh tama n... ;
 Ttekeffel ad ikk amnid n... ;
 Ttekeffel ad isker tubedda n irgazen d... ;
 Fek awal nek masdd is rad tawest gh... ;
 Fek awal ad tekket tama, tasga, idis, tamnadt, amnid n ;
 Fek awal ad d-tegt tiwisi i... ;

Approuver :
 Iri... ;
 Ili d... ;
 Sker s... ;
 Safàa ... ;
 Sfeld i... ;
 Sberrk... ;
 Snubeg ... ;
 Ekk tama n, amnid n, tasga n, idis n, tamnadt n... ;
 Utt afuss i... ;
 Utt rrecc i...;
 Utt tasarut n ufulki i... ;
 Qqil (amd189. iqqil-nn awnni190, tanadt191 n tenbadt192) ;

189 Abréviation du mot amdya.


190 Décision. On peut aussi dire : askkir, iskkiren ; tagawt, tigawin… ;
191 Idem.

61
Soutenir, appuyer :
 Awes i... ;
 Nnil... ;
 Lil... ;
 Bedd d... ;
 Deffes ;
 Sgizul... ;
 Eg tagizult i... ;
 Suwwer ;
 Ili d ;
 Fek afuss i ;
 Eg afuss i... ;
 Fek tuggwa f ;
 Eg asggur, tighirtt, asatur, amaway, tifrdiwst, tannilt, anbedad, tacamuct i ;
 Ekk tama n, amnid n, tasga n, idis n, tamnadt n... ;

Souscrire à :
 Ili d … ;
 Idfur... ;
 Ccukku ... ;
 Sfeld/sged s... ;
 Safàa ;
 Sker s (amd. rad bedda skargh s aynni tennit) ;

Saluer quelque chose comme :


 Utt afuss i... zund… ;
 Utt recc i… zund... ;
 Utt tasarut n ufulki i…zund… ;
 Sker taghwrit i... zund... ;
 Qqil-nn kra... zund igh... ;
 Sberrk kra... zund igh... ;
 Snubeg kra... zund igh... ;
 Eg tiwwa i ... zund igh... ;

Saluer favorablement :
 Utt afuss i... ;
 Utt rrecc i... ;
 Utt tasarut n ufulki i...;
 Sker taghwrit i...;
 Sberrk kra... ;
 Snubeg kra... ;

192 Gouvernement.

62
G)-Divers : ismnahyaten193

Affirmer, confirmer :
 Ini-d ... ;
 Qqar-d ... ;
 Ssighwzin-d ... ;
 Siddi-d ... ;
 Szga-d ... ;
 Fek-d awal/tuggwa ...;
 Ggw-d … ;
 Ssaggw-ad ... ;
 Suwwer-d ... ;
 Bedd d ;
 Ssighur-d ... ;

Ajouter :
 Eg-d ;
 Sdfer-d ;
 Sccukku-d ;
 Smed-d ;
 Ssufu-d ;
 Siti-d
 Sàtu-d ;
 Scehu-d ;
 Lqqem-d ;
 Eg-nn dagh ;
 Ini dagh ;
 Eg-d awal yadn ;

Alarmer, avertir, prévenir :


 Smater ;
 Fek, ini timitar, asmater ;
 Sdiw-d ;
 Sduy-d ;
 Benkel ;
 Berri ;
 Sdul-d ;
 Rzem i temitar ;
 Sker tadiwt i kra ;
 Rar-d adwal, tigdift, alhu ;
 Ssanni ;
 Ssizer ;

193 On peut aussi dire timerkas, comme c’est le cas en anglais, miscellaneous.

63
 Sawel s ;
 Ini i ;
 Smagel ;
 Dabber ;
 Ssus, rzem imzgan i kra ;
 Ssus agdrur gh imzgan i kra ;
 Sud gh imzgan i kra ;
 Jbed imzgan i kra ;
 Sker tamssirt ;

Apparaître, être dévoilé, révélé :


 Aggw-d (amd. yuggwa-d sul is yukker aqqarid) ;
 Zzeff ;
 Ffugh-d ;
 Di-d ;
 Saggw-d ;
 All addal, afaggu, zzif f... ;
 Kkes addal, afaggu, zzif f... ;
 Kkes tuntal, tisental f ;
 Eg-d tifawt, asid i ;
 Ger-nn, luh-nn tifawt, asid f… ;
 Kkes, all tarksawt, tagrsawt f… ;

Assurer :
 Suwwer-d ;
 Ssighwzin-d ;
 Szga-d ;
 Sbidd-d ;
 Siddi-d ... ;
 Eg-d iwaliwen, tiguriwin n tidet ;
 Fek-d timitar n tidet ;

Convaincre, persuader :
 Rar-d ;
 Surri-d ;
 Ssadu-d ;
 Ssughal-d ;
 Ssugwz-d ;
 Ssnzu-d ;
 Ssakwi-d ;
 Ssknu-d ;
 Sghal ;
 Sghald ;
 Sfles ;

64
 Sissen ;
 Ntu ;
 Dhi ;
 Kkes taghnnant/jjàert i kra ;
 Sker manik ad ;

Déceler :
 Mzalal ;
 Akwz ;
 Sfukker ;
 Kkes turda i ;
 Ttemnid ;
 Anni ;
 Zer ;
 Wali ;

Déclarer :
 Ini-d ... ;
 Qqar-d... ;
 Ssighwzin-d... ;
 Szga-d... ;
 Fek-d awal... ;
 Fek-d awal ila tidet ;
 Fek-d awal illan s tidet ;
 Ggw-d… ;
 Ssagw-d ... ;
 Fek-d tuggwa izgan ... ;
 Fek-d tuggwa ila tidet… ;

Déléguer :
 Fek (amd. fek as tanbadt);
 Ef ;
 Fid ;
 Ajj ;
 Fek tawwuri n ... i... ;
 Ef tawwuri n... i... ;
 Ajj tawwuri n... i... ;

Défendre, se faire l’avocat de ... :


 Utt (amd. ar ikkat f timmuzgha) ;
 Nàer i... ;
 Mmagh f... ;
 Awes... ;
 Bedd ... ;

65
 Zzu f… ;
 Sten f… ;
 Eg ifergan i ... ;
 Eg amnàar n... ;
 Eg anamagh n...
 Asi inekkayen f… ;
 Asi anzgum n… ;
 Asi tighit i ... ;
 Asi ssiàr i... ;

Demander :
 Saqqsa gh ;
 Siggel ;
 Tter ;
 Tuter ;
 Suter ;

Demander instamment :
 « Shurmut» ;
 Ghwi (amd. ittghwi gis ar lligh as inna yyih) ;
 Eg-nn udem n Rebbi s kra ;
 Hezzer ar lligh ka… ;
 Ales tutrawin i ... ;
 Lhu- d tutrawin ar lligh ... ;
 Rez imzgan/agayyu i kra s tutrawin ;

Dénoncer, avertir :
 Smigel ;
 Berri ;
 Samter ;
 Fek yat temitert f… ;
 Ziwer ;
 Eg azawar i… ;
 Ini tidet f… ;
 Ini awal n tidet f … ;
 Fek awal f… ;

Dire, s’exprimer, parler :


 Ini ;
 Qqar ;
 Sawel ;
 Mmeslay-d ;
 Rzem imi ;
 Ini awal ;

66
 Utt awal
 Sawel awal ;
 Eg-d awal ;
 All-d awal ;
 Fek-d awal ;
 Gger i (w) awal ;
 Ssnder iwaliwen ;

Encourager :
 Awes (amd. awa iwes as gh unufl) ;
 Ssgizul ;
 Ili tagizult i... ;
 Sili/ili tagizult i... ;
 Eg-nn tagizult gh... ;
 Utt afuss… ;
 Utt recc, abeqqa… ;
 Sker taghwrit… ;
 Utt tasarut n ufulki … ;
 Utt allun i kra 194;
 Sud tagahnimt, taghalimt195 ;

Expliquer :
 Feru ;
 Sferu ;
 Zzugwz ;
 Fesi ;
 Fser ;
 Mel ;
 Slmed ;
 Sgher ;
 Ssisfiw ;
 Ssised ;
 Sfinnegh196 ;
 Eg afsar i ;
 Sili/ili afsar i ;
 Sker afsar i ;
 Luh-nn, ger tifawt f... ;
 Fek tifawt, asid f... ;
 Di-d s tifawt ;
 Sffugh-d tillas ;

194 À utiliser avec modération. Cette expression est ironique.


195 On peut aussi utiliser ces synonymes : làwwad ; bu- uherrud ; bu-ughanim ; tagmamt ; azbibd ; tamja... Cette
expression est à utiliser avec modération. Elle est très ironique.
196 Joli verbe touarègue pour dire bien exliquer clairement les choses.

67
 Eg tasarut, afsay ;

Faire savoir, faire connaître, faire apprendre :


 Sissen-d ;
 Sslmed-d ;
 Ssgherd-d ;
 Ini-d ;
 Sawel-d ;
 Mel-d ;
 Sken-d ;
 Eg/fek-d tifawin, asid f ;
 Eg/fek-d inghmisen n... ;
 Fek/eg-d inghmisen f... ;
 Sili/ini-d inghmisen n... ;
 Ili tifawin i ;

Insister :
 Seddi-d ;
 Ales i(w) awal ;
 Ales i tutra ;
 Zuggaz (amd. izzugaz ar lligh as nnigh yyih) ;
 Lhu (amd. ilha gis righ ad ddugh ar lligh agh isarkes);
 Zdi (amd. izdi righ immi ar lligh agh ibbi tasa);
 Qqerfu (amd. iqqerfa ad iddu s dar-sen) ;

Jurer :
 Ggall ;
 Eg-d, ini-d, fek-d tagallit ;

Justifier, confirmer, autoriser, fonder, légitimer :

 Sszzerf-d ;
 Fek-d tazrfant;
 Smiter-d ;
 Fek-d timitar ;
 Sbedd ;
 All ;
 Ajj ;

Lancer, faire un appel, prôclamer, prôner :


 Sawl (amd. sawl gh medden is rad ad ddun neghd uhu) ;
 Gher i ;
 Lgha i ;
 Berreh s ;

68
 Sberreh s ;
 Sker, rzem i yan useberreh,
 Sker, rzem i yan ughuri ;
 Sker, rzem i yan ulghu ;
 Ini yan usberreh, ughuri, ulghu ;
 Gger i yan ughuri, ulghu, usberreh ; ;
 Qqes i yan ulghu, ughuri, usberreh ;

Montrer :
 Mel-d ;
 Sken-d ;
 Sizer-d ;
 Sanni-d ;
 Swali-d ;
 Ssaggw-d ;
 Sbedd-d ;
 Smater-d ;
 Fek-d timitar, tifraz n ;

Maintenir :
 Szga-d ;
 Sbidd-d ;
 Sighur-d ;
 Ghama f(w) awal ;
 Amez gh(w) awal ;
 Ini-d... ;
 Qqar-d ... ;
 Ssighwzin-d ... ;
 Siddi-d ... ;
 Ggw-d … ;
 Ssaggw-d ;
 Suwwer-d ... ;

Plaider :
 Eg-d iwaliwen197 ;
 Utt ;
 Nàer ;
 Mmagh ;
 Sten ;
 Asi inkkayen i ;

Prétendre (ce verbe a plusieurs sens) :

197 Il ne s’agit pas d’une invention, mais c’est ainsi qu’en tachlhit on dit simlement plaider sa cause.

69
 Sker zund (amd. isker zund igh ar yaqqra);
 Ini (amd. inna masdd tidet ay-ann) ;
 Izedir, af, izmir (amd. izedar, yafa, izmer ad ilkem ay-lli ira) ;

Préconiser :
 Smaggel-d... ;
 Dabber-d... ;
 Summter-d... ;
 Gher i... ;
 Sker aghuri i… ;
 Mel-d i… ;

Rapporter :
 Awi-d ;

Révéler :
 Ini-d ;
 Saggw-d ;
 Sffagh-d ;
 Di-d ;
 Ssisfiw-d ;
 Zzenzer-d ;
 Eg-d tifawt i ;
 Utt-nn s tifawt, asid f... ;
 Luh-nn, ger/geri-nn tifawt, asid f... ;
 Ger-nn, luh-nn tifawt f ;
 Ger-nn, luh-nn izenzaren n tifawt f ;
 Kkes, all zzif, addal, aknbuc, afaggu, tukayt, asadel, aàbruqq f ;
 Kkes, all tuntal, taslgurt, tasngurt, tasqqunt, timdlt f ;

Signaler :
 Ssizer-d ;
 Ssani-d ;
 Swali-d ;
 Smater-d ;
 Fek-d timitar n ;
 Fek-d tamult n ;
 Fek-d tifras, tifraz n ;
 Ini-d ;
 Fek anghmis n ;
 Snnghmes-d ;

Souligner :
 Zriri-d masdd... ;

70
 Derrer-d masdd... ;
 Ziwig-d masdd... ;
 Sdiris-d masdd... ;
 Utt s uzawag/udur/uzrir/uderras ddu... ;
 Utt s ukrraj/ifer/ubjjir/ubzzir/teghanimt/teghalimt/ughanib/ufgar/ufjar198gh ddu...;
 Eg azawag/adur/azrir/aderras gh ddu... ;
 Zzenzer-d199 ;
 Eg-d tifawt i ;
 Utt-nn s tifawt, asid f... ;
 Luh-nn, ger/geri-nn tifawt, asid f... ;
 Ger-nn, luh-nn tifawt f ;
 Ger-nn, luh-nn izenzaren n tifawt f ;

Témoigner, attester, démontrer, indiquer...:


 Aggw ;
 Ssaggw ;
 Fek, ini tuggwa ;
 Fek, ini awal ;
 Smater ;
 Fek, ini timitar ;

H)-Des expressions usuelles : tiwalliwin ttunnanin

 L’annonce du journal :

Voici le journal du soir de Radio Soleil :


 Had inghmisen n tedwggat gh Radio n Tafukt ;
 Inghmisen n tedwggat gh Radio n Tafukt a(y) ad ilkmen ;
 Gh-id radio n Tafukt, tizi n inghmisen negh n tedwggat a(y) ad ilkemen ;

Ce journal est présenté par X:


 Rad awen d-ig inghmisen ad X. Ttimensiwin.
 Inghmisen ad rad awen-d igher X. Timensiwin fulkinin.
 Inghmisen ad rad awen d-ikkes X. Timensiwin ghudanin.

Ce journal est présenté par Anir Oubassou, qui remplace Amasin Aït Tizi. Bonsoir :
 Gh ass ad rad awen d-ig inghmisenY, lli issunfan i X. Timensiwin.
 Gh ass ad rad awen d-ig inghmisen Y, acku X ur gh-id illa. Timensiwin hiyyanin.
 Acku ur gh-id illa X gh ass ad, inghmisen n tedwggat ad rad awen d-igher Y.
Timensiwin cwanin.
 Lligh gh-id ur illa X gh ass ad, inghmisen n tedwggat ad rad awen d-igher Y.
Timensiwin cwanin.

198 Toute cette liste de mots peuvent traduire plume, stylo, crayon... ;
199 En anglais, pour dire souligner, on dit hightlight.

71
 Lligh gh-id ur illa imszray negh n bedda, X, inghmisen n gh ass ad rad awen d-
igher gwma-t-negh Y. Timensiwin.
 Inghmisen n tedwggat ad rad awen d-igher Y, acku ur gh-id illa X lli ten id bedda
ittggan. Timensiwin ganin tin ufulki.

Reportage de X :
 Aruppurtaj n X ;
 Awway n X ;
 Tabrat n X ;
 Tifert/afraw/ifer n X ;
 Tassifedt n X ;
 Tazent n X ;
 Tirawt n X ;

X a cette nouvelle :
 X dar-s anghmis, inghmisen ad ;
 X dar-s tamaynut, tamggwrut/tamggarut ad ;

X a notre reportage :
 X dar-s/ghur-s aruppurtaj negh ;
 X dar-s/ghur-s awway negh ;
 X dar-s/ghur-s tabrat ad ;
 X dar-s/ghur-s tirawt ad ;
 X dar-s/ghur-s tifert/afraw/ifer ad ;

Notre correspondant X jette un coup d’œil à ... :


 Anflus negh rad agh d-ifek asmmaqel, tamughli nes f... ;
 Anflus negh rad nn-yutt s usmmaqel neg f... ;
 Amsghan negh rad agh d-ini ma(d) illan... ;

Notre correspondant X est sur les lieux nous envoie ce reportage :


 Anflus negh lli gh-inn illan yuzen agh d aruppurtaj ad, inghmisen ad,
tabrat/awway ad...;
 Amazan negh lli gh-inn illan yuzen agh d aruppurtaj ad, inghmisen ad,
tabrat/awway ad...;
 Anfulus negh gh ubaraz issafed-d agh d aruppurtaj ad, inghmisen ad,
tabrat/awway ad...;

X fait le point sur la situation :


 X ar agh ittkkes inghmisen f ma(d) ijran, gh-inn illan, f(w) addad...
 X ar agh ittini inghmisen ggwranin f(w) addad... ;
 X ar agh ittini gh-illi gh bidden inghmisen ... ;
 X ar agh ittini inghmisen gh-illi lkemen … ;
 X ar agh ittini gh-illi iwala/isker w addad… ;

72
De notre correspondant en Europe :
 Zegh anflus negh gh Urubba... ;
 Dar umazan negh gh Urubba... ;
 Zegh dar umazan negh gh Urubba... ;

De notre correspondant économique :


 Zegh dar anflus negh gh teghawsiwin n tedamsa... ;
 Zegh dar umazan negh gh teghawsiwin n tedamsa... ;

Notre correspondant à la Maison Blanche nous envoie ce reportage :


 Anflus negh gh Taddart-Tamllalt yuzen agh d aruppurtaj ad... ;
 Amazan negh gh Taddart-Tamllalt issafed agh d tabrat/awway ad... ;

Pour conclure un reportage fait par Itri Aït Bella :


 I Radio n Tafukt, Itri Ayt Bella zegh Teznit.
 Zegh Tiznit, Itri Ayt Bella. Radio n Tafukt.
 Itri Ayt Bella zegh Teznit i Radio n Tafukt.
 Itri Ayt Bella zegh Teznit. Radio n Tafukt.

À venir dans le journal du soir sur les ondes de Radio n Tafukt... :


 Ay-lli rad sul nebder gh inghmisen n tedwggat gh taddanigiwin n Radio n
Tafukt... ;
 Rad sul nesawel/nebder gh inghmisen n tedwggat gh taddanigiwin n Radio n
Tafukt... ;
 Rad nn sul negger gh inghmisen n tedwggat gh taddanigiwin n Radio n Tafukt... ;

À venir dans le journal du soir de TV Amazigh :


 Rad awen sul nesawl f... ;
 Rad sul nebder... ;
 Rad nn sul negger i... ;
 Gh mad d-yuckan, rad sul nesawl gh inghmisen n tedwggat n Tv Tamazight f… ;

Tout de suite après dans l’édition de ce soir... :


 Rad ka tehiyyu tanfult n inghmisen n tedwggat ad, d ulggud, rad... ;
 Rad ka tehiyyu tanfult n inghmisen n tedwggat ad, rad... ;
 Naf n tenfulut n inghmisen n tedwggat ad, rad… ;
 Ad ukan tezeri tenfulut n inghmisen n tedwggat ad, rad… ;
 Gh tedfuri n tenfult n inghmisen n tedwggat ad, rad… ;
 Rad nebder ilmma, ukan, ila, iladint ghil-ghil inghmisen n...;
 Rad nesawl, ilmma, ukan, ila, iladint ghilad nit f inghmisen n... ;

Restez encore avec nous pour d’autres informations au jour de TV Amazigh... :


 Ggwar, qqim, skkus at sul digh fadd ad sfeldem i inghmisen yadnin... ;
 Ggwar, qqim, skkus at sul digh fadd ad tesfeldem, tzerem inghmisen yadn... ;

73
C’étaient les nouvelles pour ce soir :
 Uncekk-ad ad lan inghmisen negh n tedggwat ad ;
 Uncekk-ad ad gan isallen negh n tedggwat ad ;
 Ghi-d agh nehiyya inghmisen negh n tedwggat ad ;
 Ghi-d agh nesmed inghmisen n tedwggat ad ;
 Ghi-d agh nesala/nesala d inghmisen n tegdwggat ad ;
 Ghi-d agh nekka ttemi/atemmu i tenfulut n inghmisen n tedwggat ad ;

Dans le cas où le sujet est traité dans le vif, la formule suivante peut être utilisée :
 Meqqar sul izzugaz w addad ann, had ma s nufa ad t nini ghil-ad... ;
 Waxxa sul zzugazentt teghawsiwin ann, nezedar ad nini ghil-ad... ;
 Meqqar ur nessen ma s hiyyant teghawsiwin ann, nezmer ad awen d-nini
masdd...;
 Waxxa ur nessen ma s hiyyan inghmisen ann, nezedar ad awen d-nini masdd... ;
 Meqqar ur nessen ma s ggwran inghmisen ann, nufa ad awen d-nini masdd... ;
 Waxxa ur nessen isggwra n inghmisen ann, nufa ad awen d-nini masdd... ;
 Meqqar ur nessen tigira/tigiri n ighmisen ann, nezedar ad awen d-nini masdd... ;
 Waxxa ur nessen isggwra n inghmisen ann, had ma rad awen nini ghilad... ;
 Meqqar ur nessen isggwra n inghmisen ann, had ma(d) agh d-ilkemen ghilad... ;
 Waxxa ur nessen mani iwala w addad ann, nufa ad awen d-nini inghmisen ad... ;
 Waxxa ur nessen mani s iggwra w addad ann, nufa ad awen d-nini inghmisen
ad... ;
 Igh d-ikkutta kra yadn, rad awen t id nini d ulggud… ;
 Igh d-ikkutta kra igan amaynu/amnzuy, rad awen t id nini d ulggud… ;
 Igh d-ikkutta kra igan amaynu/amnzuy rad awen t id-nini gh akud ann nit…;

Dans le cas d’un événement d’une importance particulière, nécessitant des éditions
ou des flashs spéciaux, voilà ce que l’on peut dire :
 Rad nidfur/neccukku inghmisen ad tadwggat akkw... ;
 Ur rad nesngiri/nebdu titt d inghmisen ad ma(d) tela tedwggat ad... ;
 Rad nidfur inghmisen ad « kullu », akkw tadwggat ad... ;
 Rad nefek adwal iggutn i inghmisen ad tadwggat ad kullu tt... ;
 Rad nefek adwal izlin i inghmisen ad tadwggat ad s ma(d) tela ;
 Rad nefek inghmisen ad tagdift iggutn tameddit ad kullu tt, akkw tt... ;
 Rad awen d-nefek uggwar n inghmisen igh agh d-lkemen gh tedwggat ad... ;
 Igh agh d-lkemen inghmisen imaynuten/yadn rad nurri d ulggud200 s studio negh
ad awen d-nefek... ;
 Igh agh d-lkemen inghmisen « reghanin »201 rad nurri gh akud ann nit s studio
negh ad awen d-nefek...;
 Rad awen fek anmuqqar s tesqqult tiss tezat n tedwggat fadd ad awen d-kkes
uggar... ;

200 Immédiatement, tout de suite, aussitôt, incessamment, illico...


201 On peut aussi dire que l’information est encore chaude. Autrement dit encore très fraîche, nouvelle.

74
 Rad agh nemiqqir gh tiss tezat fadd ad awen d-eg yat tesghunt izelin202s
inghmisen yadn... ;

I)-Des couples de mots : tiyyuga n iwaliwen

Crise grave, aiguë :


 Tassast icqqan, iggutn, ijubbern ;
 Tassast ilan tacqqawt ;
 Tassast illan s tecqqawt ;
 Tassast ur igan yat203 ;
 Tassast iskarn attan iggutn ;

Grave pénurie :
 Tidrusi ur igan yat ;
 Tidrusi iggutn ;
 Asghawsa iggun ;
 Alkkum iggutn ;
 « Timxissit » 204 iggutn ;
 Tutra iggutn ;

Grave handicap :
 Aàdur iceqqan ;
 Aàdur iqqeshan ;
 Gar aàdur ;
 Aàdur ur igan yat ;
 Aàdur ittmrratn ;
 Aàdur immran ;
 Aàdur igan asawen ;
 Aàdur aswan ;
 Aàdur igan tifrghi w adu ;

Grave sécheresse205 :
 Gar assggwass ;
 Assggwass nn idern ;
 Assggwass d ur ighlin ;
 Taghart ur igan yat ;
 Fad ijubbern, iggutn ;
 Taghart ixwcen, ihrecn ;

202 Journal spécial, édition spéciale… ;


203 Pour dire de quelqu’un de malade que sa situation est grave, on dit ur iga yat, iga tasalt… ;
204 Attention ! Même si j’ai mis ce mot entre guillemets, il s’agit bien d’un mot on ne peut plus amazigh formé à

partir du verbe xessu. Il est plus à voir avec le verbe xes des parles zénètes, c’est-à-dire iri que l’on trouve en
notre bon vieux tachlhit. Et justement dans certains cas, iri peut exprimer le besoin et le manque. D’ailleurs,
n’utilise-t-on pas cette expression, akal ad ira anzar, pour dire que la terre manque d’eau ou de pluie ?
205 On peut aussi dire : izrig ; azawad ; taghurart ; izegh ; taccahurt ; taghuri ;

75
 Irifi ixwcen/ihrecn, iggutn ;
 Gar taghart ;
 Gar taghurart ;
 Taghart issiwidn ;
 Azirz iggutn ;
 Azirz ixwcen/ihrecn ;

Graves conséquences :
 Tayafatin ur igan yat ;
 Gar takkawin ;
 Gar isfeken ;
 Gar tayafutin ;
 Gar ufughen ;
 Gar tigemmutin ;

Graves difficultés206 :
 Asawen207 ;
 Gar asawen ;
 Gar tudert ;
 Gar azmez ;
 Gar tizi ;
 Gar allaten ;
 Takkawt n ufuss ;
 Tillawt n ufuss ;
 Asawen ceqqanin ;
 Asawen yattuyen ;
 Asawen issiwiden ;
 Timmariwin iceqqan ;
 Assasen iceqqan ;
 Tikrrayin iceqqan ;
 Gar immukrisen ;
 Immukrisen ssiwidnin ;
 Immukrisen ceqqanin ;
 Allaten ceqqanin ;

Gaves innondations :
 Gar angi ;
 Angi innran medden ;
 Angi iceqqan ;
206 On peut aussi dire : allat, allaten, tawummist, tiwummisin ; tacrabbatt, ticrabbatin ; tamutelt, timutal ; tajjerrt, tijjarratin ;
azlug, izlugen ; ilghi, ilghiwen ; tammara, timmariwin ; tinimmart, tinimmarin ; tammari, timmariwin ; takrrayt, tikrrayin ; asa,
asawen ;
207 Asa, asawen est bien évidemment une pente abrupte. Employé métaphoriquement, il désigne les difficultés.

Une tarrayst avait dans l’un de ces chansons : igh yyi tiwest, tudert ur ad teg asawen. Traduction : si tu m’aides, la vie
serait moins difficile.

76
 Angi iggutn ;
 Tafuli ixwcen/ihrecn ;
 Abrffay iggutn ;
 Gar angi ;
 Angi issiwidn ;
 Abrffay issiwidn ;

Connecteurs : imszdayen

A) Classification : asttif

D’une part... d’autre part : gh yan udem... gh udem yadn ; gh yan udem... gh
wayyad ; gh yan udem... gh wis sin udmawen ; gh yat tesga... gh tesga yadn ; gh yan
udem... gh udem d-idfarn ; gh yat tesga... gh tayyad ; gh yat tesga... gh tiss snat tesggiwin
; gh yat tesga... gh tesga d-idfarn ; gh yan ufuss... gh ufuss yadn ; gh yan umnid... gh
umnid yadn;
D’abord, tout d’abord, premièrement, en premier lieu : yan ; s izwar ; gh tezwart
; gh tezzizwart ; gh tesfalt ; gh temsfalt ; gh tesga tamzwarut ; gh tesgat izwarn ; yan ;
naf akkw ;
En guise d’introduction : s uskcum, ukccum ; s izwar ; gh tezwart ; gh tesfalt ; gh
temsfalt ; gh tesga tamzwarut ; gh tesgat izwarn ; gh ustara208 ; gh ixf n ;
En deuxième lieu, deuxièment : sin ; gh tesga tiss snat ; gh temnadt tiss snat ; gh
idis wiss sin; gh tiss snat tesggwin ; gh tiss snat temnadin ;
Ensuite, après : gh tidfurt n ; deffer n ; ukan ; ilmma ; iladint, ilad, ila ; ilmma ; naf ;
Après tout : naf akkw ; gh tegira ; gh isggwra ; gh tesga iggwran ; gh udem iggwran
;
Quant à, en ce qui concerne, concernant : imma ; amma ; mma ; gh mad izlin ; gh
tesga n ; gh temnadt n ; gh umnid n ; gh udem n ;
En troisième lieu, troisièment : krad ; gh tesga tiss kradt ; gh tiss kradt tesggwin ;
gh temnadt tiss kradt ; gh tiss krad temnadt ;
Puis : gh tidfurt ; ukan ; ilmma ; iladint, ilad, ila ; ilmma ; naf ; taghawsa yadn ;
En dernier lieu : gh tegira ; gh isggwra ; gh(w) awal iggwran ; gh ttemi ; gh utemmu
; gh temmi/atemmu n(w) awal ; tesga iggwran ; gh udem iggwran ; gh umnid iggwran ;
gh temnadt iggwran ; taghawsa tamggarut ;
Pour conclure, en guise de conclusion, enfin : igh rad nini awal iggwran ; igh rad
nini awal amggaru ; igh rad nesbidd awal ; igh rad nini iwda ; igh rad agh yudu gh(w)
awal ; igh rad nehiyyu ; igh rad nesala ; igh rad nesmed ; igh rad nemdu ; gh rad neg
ttemi/atemmu i ; igh rad nesmun ; igh rad nessus ; gh umsifad gh ubeddad/tubedda n
umsifad ; gh ttemi/utemmu ; gh tegira ; gh isggwra ; taghawsa tamggarut ; gh
temssust209 ; gh ixf n ;

208 J’ai pris cette expression de la terminologie des rways. En fait, c’est une sorte d’introduction avec laquelle ils
commencent systématiquement leurs soirées musicales.
209 Cette expression je l’ai prise de la terminologie d’Ajmak d’Achtouken. Elle consiste en une partie musicale

très mouvementée avec laquelle on onclue les joutes poétiques qui ont lieu à chaque fin d’Ajmak. En fait, c’est
une sorte de conclusion.

77
B) Addition : aschu

Et : d ;
De plus, puis, en outre : gh tidfurt ; ukan ; ilmma ; iladint, ilad, ila ; ilmma ; naf ;
taghawsa yadn ; chu (y) at agh i... ; smed at agh i... ; sufu (y) at agh i... ; siti at agh i… ;
sàtu (y) at agh ; s ulqqum, usmed, uschu, usmun, usufu, usiti, usàtu… ; kra yadn ;
taghwsa yadn ;
Non seulement... mais encore : ur d is ka ... is akkw (amd. ur d is ka imqqur, is t
akkw izeri ); urd ghar… ura ;
Par ailleurs : gh tidfurt ; ukan ; ilmma ; iladint, ilad, ila ; ilmma ; naf ; taghawsa
yadn ;

C) Alternative : astay

Ou : neghdd ; negh ;
Ou bien : neghdd ; negh ;
Soit ... soit : swa... swa (amd. swa ran, swa ur ran tamazight tella tella) ; ...neghdd
(amd. ssu si izddar neghdd afella) ; ... neghdd igh... (amd. iri neghdd igh ur terit,
tamazight tella tella)
L’un... l’autre : wwad... wwan ; ghwad... ghwann ;
D’un côté... de l’autre : gh yan udem... gh wayyad ; gh yan udem... gh wiss sin ; gh
yat tesga... gh tayyad ; gh yat tesga... gh tiss snat ;

D) But : awttas

Afin que, pour, en vue de : fadd ; afadd ; af ad ; ad (amd. mmaghegh ad lkemegh) ;


f (amd. idda f ad t izer) ;
Dans le but de : gh uwttas n... ; gh teghiwilt n... ; gh isiggel n ... ;
De façon à ce que : manikk ad (amd. immagh ad isker manikk ad ilkem awttas nes,
ur as d-yiwi yan anghmis ) ;

E) Cause : azekak

Car, parce que, du fait que, en raison de : acku ; ayddegh210 (amd. imda ayddegh
ur ar bahra ictta) ;
Puisque, étant donné que, du fait que, vu que : lligh (amd. lligh ghid tellit, ddu
aggw-nn sis!) ; acku (amd. acku tellit ghid, maxx ad ur teddut tezert t ?) ;
La raison pour laquelle... : af (amd. af ddigh s temazirt ad zeregh tagwmat inu)
Grâce à : s ufulki ; s tewisi n ; s ufuss n ; s tanilit ; s temullayt n ;

F) Comparaison : asngadda

Comme : zund ; am ;
Comme si : zund igh ; am igh ;
De même que, ainsi que, pareillement : ura ; ula ; awd ;
210 Cette forme s’emploie dans le tamazight du Maroc central.

78
D) Concession : tafuli

Malgré, en dépit, bien que, même si : meqqar ; waxxa ;


Il est vrai que : iga tidet is... ; illa is... ; ur gis mad ttinit... ; ur gis ales awal ... ; ur
gis alas n(w) awal ... ;
Certes, évidemment, bien sûr : yah ; yyih ; ad iga ; s tidet ;
Toutefois : macc (amd. rad sis sawalegh, macc igh ira) ;

E) Conclusion : isggwra

En conclusion, pour conclure, en somme, finalement : igh rad nesbidd awal ; igh
rad nini iwda ; igh rad nehiyyu ; igh rad nesmed ; igh rad nemdu ; gh rad neg ttemi i ;
igh rad nesmun ; igh rad nessus ; gh umsifad ; gh ttemi/utemmu ; gh tegira ; gh isggwra ;
taghawsa tamggarut ; gh temssust211 ; gh ixf n ;
Bref, en un mot : gh yan w awal; ixf w awal ; gh imikk iwaliwen ; aflla w awal
(amd. aflla w awal, hati ghay ad ad ijran) ; igh nut awal gh tuzzumt ; gh imikk ;
En résumé : s uzgzel ; s tazzla ; s yan jjaw ; s tefssi ;gh uflla w awal ; ixf w awal ; gh
imikk n iwaliwen ; gh yan sin iwaliwen ;
Donc : za (amd. rad za nsker ?) ; hiyya (amd. hiyya ur illa umya)
En un mot : gh yat teguri ; gh yan w awal ;

F) Condition : tafada

Si : igh (amd. igh iffugh, hann ur t sul nuf ; ini (amd. ini d-ikka iffuss ur a t id ikk) ;
ini d uckigh (amd. ini d uckigh ad ddergh mad fell-agh ikkan, assggwass ur sin ur…) ;
mtadd (amd. mtad is ghid illa, rad agh ukan ini tamnidt nes) ; imtadd (amd. imtadd is
ghid llan irgazen ur ad akkw teg temazirt mek-ad) ; imta (amd. imta is ghid llan irgazen
rad nit teg temazirt mek yadn) ; mladd (amd. mladd is ghid illa, rad agh ukan ini tamnidt
nes) ; ikun (amd. ikun dar-un aqqeryal rad gi tedit) ; maàla (amd. maàla is dar-s idarren
rad yyi terwulem...) ;
Mek : mek (amd. mek ira...) ;
À condition que, pourvu que, seulement si : igh ; igh ka ; abla igh ; ghar igh ; s
tefada, tewtilt ;

G) Conséquence : tayafut

Donc : za (amd. rad za nsker ?) ; hiyya (amd. hiyya ur illa umya)


Aussi, c’est pourquoi, en conséquence, si bien que : may-ann ; ghay-ann ;
Alors, ainsi: hiyya (amd. igh terti ad teddut, hiyya ad tenkert) ;
Par conséquent, en conséquence, par voie de conséquence : za ; hiyya ; ilmma ; ila
; iladint ;

211Cette expression je l’ai prise de la terminologie d’Ajmak d’Achtouken. Elle consiste en une partie musicale
très mouvementée avec laquelle on onclue les joutes poétiques qui ont lieu à chaque fin d’Ajmak. En fait, c’est
une sorte de conclusion.

79
De sorte que, de façon que, de manière : fadd, af ad (amd. qqenegh iggura fadd ad
ur ikccem ussmid) ; manikk (amd. isker manikk ad t ur zeren) ;
Ainsi : ghik ad ; ghikka (amd. ghikka temàaqqart!) ;

H) Illustration : akwlu

Par exemple : zund ; am ; mek-lli ; s umdya ; s idiwi ;


Comme : zund ; am ; mek-lli ;
C’est le cas de : mek-lli ; mek-ann ;
En particulier : s ixef nes (amd. amsghan ira ad isaqqsa s ixf nes) ; netta nit (amd.
ira ad sis isawl netta nit) ;

I) Justification : asmitir

Car, parce que : acku ;


C’est-à-dire, autrement dit : zàma ; s(w) awal yadn ; s teguri yadn ;
Puisque, du fait que: lligh (amd. lligh ghid tellit, ddu aggw-nn sis!) ;

J) Opposition : tamerant ; tanmera212

Mais, cependant, or : macc ; imil (amd. uckigh-nn, imil ur ghinn tellit) ;


Par contre : macc ; meqqar d ghikann (amd. ur sawelegh tasbbanyult, meqqar d
ghikann ar ttaragh) ; waxxa ghikann ;
En revanche, en contrepartie, en échange, inversement, vice-versa, à l’inverse, en
retour : s usnnfeka ; s usnfel (amd. igh rad ur tack-d, s usnnfeka, qqin aggur s tesarut) ; s
usmmfeka ; s usurri ; s usmskel ;
Tandis que, pendant que : lligh (amd. lligh ar tecttat azlluy gegh as nekki aghrum n
temzin) ; ay-nna (amd. aqqra aynna kkigh lligh ghid) ; ay-lli(amd. igwin ay-lli kkigh lligh
ghid) ; gh tizi ann (amd. ar tecttat azylluy, gh tizi ann, gigh as nekki aghrum n temzin) ;
Ø(amd. ar tecttat azlluy, nekki ar cettagh aghrum n temzin) ;
Au contraire, contrairement, tout autrement, d’une manière opposé : s tegsart, s
usawen ; s umaran, umgalan ; ur d zund ; ur d am ; s manikk yadn ;
En dépit de, mlagré, sans tenir compte de : meqqar ; waxxa ; ur iga gh ixf ; ur
yumez ssuqq i ; s tattawt n ; ur yumez asiden i ;
Au lieu de, à la place de : gh(w) awr n ; jlu (amd. ijla i as ad yawes, ifel t) ; lah
(amd. lah as ifek imikk n idrimen, inxxel t) ;

K) Restriction : aswuttu

Cependant, pourtant, néamoins, en regard de cela : macc ; meqqar d ghik-ann ;


waxxa ghik-ann ;
Hormis, excepté, sauf, à l’exception de : amer (amd. llan akkw ghid medden amer
winu) ; ar (amd. ur sar ddigh s dar kra n temghart yaden, ar tinu) ; abla, abra (amd.

212 J’ai formé ce mot à partir de l’adverbe chleuh mar dont le sens est contre, anti... (amd. ntelegh gh ddu targant mar
tafukt) ;

80
uckan-d akkw medden abra keyyi) ; ghar (amd. llan akkw ghid medden ghar keyyi ad ur
igan idarren nes) ; ayseladd213 ;
En dehors de, hors, hors de : amer ; ar ; abla, abra ; ghar ;
À défaut de, en cas d’absence, de manque de : lligh ur (amd. lligh ur illa imnsi, rad
t nssakwi) ; gh isiki (amd. gh isiki n imkkli, rad nqqel s imnsi) ;
Uniquement, exclusivement, purement, strictement : ka (amd. netta ka a rad izdir
i tawwuri ad) ; ghar (amd. ar teskart ghik-ann ghar ad yyi sghlit idammen) ; helli (amd.
netta helli kad dagh issnker tasqqarbalt) ;

L) Temps : tizi

Quand, lorsque, au moment où, dès que : lligh ; tizi nna ; azmez nna ; kud nna ;
mek (amd. mek nna d tuckit, teskert ay-lli s ak nnigh) ; ghar (amd. ghar uckigh-d, iri ad
iddu) ; mkann (amd. mkann ikcem ugllid, inker) ; igh (amd. igh ten izera ar yalla) ; ghik-
ann (amd. ghik-ann ad ak naragh, terart yyi id)
Avant que : ur ta (amd. ur ta (y) akkw ccan, mmaghen) ;
Après que : lligh (amd. lligh ccan imnsi, ffaghen s berra) ; lligh d yad (amd. ur ccan
ar lligh yad uckan s menckk) ;
Alors que : zighd, zigh (amd. nnigh is ghid teddit, zighd teddit yad man agu) ; lligh
(amd. lligh ar tecttat ar ukan sik ttelligh) ; ukan (amd. tegwent keyyi ittes nek ukan nekki
ar sik ttelligh) ;
Pendant que : lligh (amd. lligh ar tesbuxrurt, ar ukan swwurigh) ; gh tizi lligh ; gh
uzmez lligh ;
Dès lors que, dès ce moment-là, à partir de ce moment-là : zegh tizi ann ; zegh
akud ann ; zegh azmez ann ;
En même temps que, au même moment : gh tizi ann nit ; gh akun ann nit ; gh
uzmez ann nit ;

Point le plus bas jamais atteint :


 Ur jju idra/ighwba s uncekk ann ;
 Ur jju iggwiz ar tadrawt/tidri/taghwbat/tighwbi ann ;
 Ur jju iggwiz ar uncekk/aswir ann ;
 Aswir jju t inn ikkan ;
 Ur jju ilkem aswir ann ;
 Takklit izwarn ad ilkem man aswir ann ;
 Tawalt izwran ad ilkem aswir, uncekk ann ;
 Tattwalt tamezwarut ad iggwiz ar aswir, uncekk ann ;

Preuves214 manifestes, convaincantes :


 Timitar qqurnin ;
 Timitar tuggirin215 ;

213 Il s’agit d’une préposition chleuhe, citée par Ibn Tunart dans son fameux dictionnaire.
214 Nous avons rien qu’en tachlhit pas mal de mots pour exprimer cette notion : tamatart, timitar ; anza, anzaten ;
adriz, idrizen ; adurg, idurgan ; adraz, idrazen ; tinst, tinisa ; asmal, ismalen ; afray, ifrayen...
215 Du verb gger, toucher. Traduction : des preuves que l’on peut toucher, touchables, contrètes...

81
 Timitar beddnin ;
 Timitar nit àrrcnin ;
 Timitar nit ibiddn ;
 Timitar nit iskkusn ;
 Anzaten ilan tiddi ;
 Timitar igan tidet ;
 Anzaten ilan tidet ;
 Timitar ilkem ufuss ;
 Anzaten ihkem ufuss ;
 Timitar mu ittgger afuss ;
 Anzaten nit skkusnin ;

Nombreuses preuves :
 Mennawt n temitar, n(w) anzaten ;
 Maydd n temitar, n(w) anzaten ;
 Kigan n temitar, n(w) anzaten ;
 Kada n temitar ;
 Gigan n temitar ;
 Tuggwt n temitar ;
 Menckk n temitar ;
 Ma(d) iggutn n temitar ;
 Ma(d) ur idrusn n temitar ;
 Ma(d) d ur ismun imi n temitar ;
 Midd n temitar ;
 Urd imikk n temitar ;
 Urd ma(d) idrusn n temitar ;
 Aàrram, agudi n temitar ;
 « Bezzaf » n temitar ;
 Atas/hawla n temitar ;
 Mad ur irur imi n temitar ;

Foules en colère :
 Igduden, medden ifuzzegen ;
 Igduden, medden isfurregen ;
 Igduden n medden ifqqàan ;
 Medden ifqqàan ;
 Iderduren n medden mu ghlin idammen ;
 Medden yurfen ;
 Medden gh ilkem uzmez arwas ;
 Ihriwalen n madden gh tella tegudi/urrif ;
 Medden ur igan yat s tegudi/urrif ;
 Medden ur igan yat ;
 Igraren/ihuttilen n medden yusin tagudi ;
 Igraren/ihuttlen yusin tagudi/urrif ;

82
 Medden yusin tagudi/urrif ;
 Medden mu ghlin idammen ;
 Medden ur igan yat s tegudi ;
 Iderduren n medden gh tella tegudi/urrif ;
 Medden gh llan imnusen ;
 Medden ikkaten s ifzuzen ;
 Medden ittsisen, ittbrburen s tegudi/urrif ;
 Medden, udanen gh tella tegudi ;
 Medden, udanen yusin tagudi ;
 Medden, udanen d-immalen is gisen tagudi/urrif ;
 Medden, udanen tekka tegudi/urrif ;
 Igraren n medden gh tella tegudi/urrif ;
 Ihuttilen216 n medden gh tella, yusin tufra ;
 Medden/ udanen mu ghelin idammen ;

Foules très en colère :


 Medden, igduden bahra ifuzzegen, isfurregen ;
 Madden zzaden tegudiwin/urrifen ;
 Medden ur igan yat s tegudi ;
 Medden gh llan imnusen ;
 Medden ikkaten s ifzuzen ;
 Igduden ittsisen s tegudi/urrif ;
 Igduden iblàaren ;
 Igduden ganin iblàaren ;
 Medden gh llan imnusen ;
 Medden gh llan ifzuzen ;
 Medden ikkaten s ifzuzen ;
 Medden ittkkuzbun ;
 Medden ittberburen s tegudi ;
 Medden ittluffun s tufra ;
 Medden ur ganin yat s turfa iggutn ;
 Medden ttluhen imnderen ;

Réactions hostiles, de colère.../Réponse brutale, cassante… :


 Tirurin iqqurn, ihrecn ;
 Tirurin n tegudi ;
 Tirurin n turfa ;
 Isurriten n tegudi ;
 Isurriten n turfa ;
 Tirurin gh tella tegudi ;
 Tirurin yusin tagudi ;
 Tirurin illan s tegudi ;

216 Ce mot est péjoratif.

83
 Tirurin gh tella turfa ;
 Isurriten gh tella tegudi ;
 Isurriten ittrezzan ;
 Asurri iqqurn ;
 Asurri ijddern idammen gh udem… ;

Cris de colère :
 Isàiyyiden n turfa, usfurreg, urrif ;
 Isduhyuten n tegudi, usfurreg, urrif ;
 Ighuriwen n tegudi, usfurreg, urrif ;
 Tazit iggutn ;
 Tazit ur ilan ttemi/atemmu;
 Tazit ur igan urd imikk ;
 Tazirt ur idrusn ;
 Taqqurt/tamnsagt iggutn ;
 Aqqur iggutn ;
 Taqqurt ur ilan ttemi ;

Incident violents :
 Imrdukkuten ukridnin ;
 Imrdukkuten xwcenin ;
 Imuqqeren ukridnin ;
 Imuqqeren xwcenin ;
 Iskkiren n imaghen ;
 Tigawin n imaghen ;
 Iskkiren gh llan idammen ;
 Tigawin gh ffin idammen ;
 Iskkiren gh llan inaghan ;
 Iskkiren gh deren inaghan ;
 Timsirin217 xwcenin ;
 Timsiliyin218 xwcenin ;
 Timsirin gh tenker teghllabt ;
 Timsirin gh llan w aggasen ;
 Timsirin gh ffin idammen ;
 Timsirin gh inker unddahmu219;
 Imxniwcen220 xwcenin ;
 Timreziyin221 xwcenin ;
 Imerdukkuten222 xwcenin ;

217 Événements.
218 Idem.
219 À utiliser avec modération. L’utilisation de cette expression est ironique.
220 Escarmouches
221 Idem.
222 Rixes, disputes, bagarres…

84
Sérieusement endommagé :
 Ireza bahra/hawla/atas ;
 Ixwla bahra/hawla/atas ;
 Irdem bahra ;
 Irrumma bahra ;
 Iggut ma(d) gis ixwlan ;
 Iggut ma(d) gis irdemn ;
 Iggut ma(d) gis irrumman ;
 Iggut ma s irrumma ;
 Iggut ma s ixwla ;
 Iggut ma s irdem ;
 Sker ighrman223 gh... ;

Sérieusement, durement, gravement atteint :


 Ittyagas bahra/hawla/atas ;
 Ibri bahra/hawla/atas ;
 Ittures bahra, atas ;
 Ittyagas hawla, atas ;
 Ittyagas hawla ;
 Ittures hawla ;
 Iggut ma s ittyagas ;
 Iggut ma s ittures ;
 Ila aggasen dranin/ghwbanin ;
 Ila ibrrayen meqqurnin ;
 Ila itersawen xaternin ;
 Ila aggasen ittgalen s ufgan ;

Critique acerbe, violente :


 Azawar iggutn ;
 Azawar ikridn ;
 Azawar ur idrusn ;
 Azwar ur igan imikk ;
 Azawar ijjddern ;
 Azawar ittqqedn ;
 Azawar ilan tukkad ;
 Azwar ilan azizen224 ;
 Azawar ilan, illa s inamdan225
 Azawar ilan astteci226 ;

223 C’est une expression que l’on utilise encore dans le Souss. Et ce, pour décrire les anciennes habitations
complètement délabrées, partiellement ou complètement détruites.
224 Feu ou les flames du feu. À titre d’information, c’est ce mot qu’Awzal utilise beaucoup designer l’enfer.
225 Poison.
226 Idem.

85
 Azawar illan s ustteci ;
 Azawar ur ilan tamella227 ;
 Azawar teffugh temella ;

Querelle acharnée :
 Tazit izzugazn ;
 Tazit iggutn ;
 Tazit ur llan ttemi/atemmu ;
 Tazit ur issen ttemi/atemmu ;
 Tazit ur ilan isggwra ;
 Urd imikk n tazit ;
 Tazit ur igan urd imikk ;
 Taqqurt iggutn ;
 Urd imikk n taqqaurt, temnsagt ;
 Timight ur ilan ttemi/atemmu ;
 Timight ur ittheyyun ;
 Askens bedda izzugazn ;
 Imjiggiren qqurnin, hercnin ;
 Imjiggiren ur ilan ttemi/atemmu ;
 Imjiggiren qqeshanin ;

Protestation violente :
 Tarwakt tukridt ;
 Tarwakt ikridn ;
 Tarwakt gh inker/isawel unddahmu/ughruc ;
 Tazit gh tenker/tesawel tekurayt/teghllabt ;
 Alal n ifassen, (w) awal gh inker umrdukku, immrrduxcan ;
 Tarwakt ixwcen/ihrecn ;
 Tarwakt gh tella tazit iggutn ;
 Tarwakt gh illa urd imikk n tazit ;
 Tarwakt gh inker ugdrur ;
 Tawrakt gh nn-gan medden ifassen s wiyyad ;
 Tawrakt gh tenker temzzarrut228 ;
 Tawrakt gh tenker temjiyyirt229 ;
 Tarwakt gh llan umaghen ;
 Tarwakt gh llan w aggasen ;
 Tawrakt gh ffin/negin idammen ;
 Tawrakt gh llan idammen ;

Violemment divisé :
 Bahra230 ibdan ;

227 Pitié.
228 Insultes obscènes.
229 Idem.

86
 Ibdan s ma(d) iggutn ;
 Ibdan s urd imikk ;
 Lligh ur gaddan iwaliwen ;
 Lligh d ur ssuckan ;
 Gh bahra ur iga w awal yan ;
 Gh nn-yaggug ad igadda w awal ;
 Gh nn-yaggug ad ig w awal yan ;
 Lligh ur illa unaruz ad ig w awal yan ;
 Lli iffugh unaruz ad ig w awal yan ;
 Gh sar ur ad ig w awal yan ;
 Gh nn bahra taggug tegadda n(w) awal ;
 Gh nn bahra taggug tamunt n(w) awal ;

Violemment remis en question :


 Lli bahra smmsqqsan medden ;
 Lli bahra ittusmqqsan ;
 Lli s ur ssenen medden bahra ;
 Lli ugwin akkw medden ;
 Lli ur ran akkw medden ;
 Lligh d ur uckan medden ;
 Lligh ur iga w awal n medden yan ;
 Lligh nn-luhen medden turda ;

Conditions austères :
 Asawen ;
 Gar asawen ;
 Izmaz ceqqanin ;
 Izmaz yussnin ;
 Izmaz qqurnin ;
 Tisutal231 ceqqanin ;
 Tisutal yussnin ;
 Tisutal qqurnin ;
 Tisutal immran ;
 Tisutal ismerraten ;
 Tisutal isshfufun ;
 Tisutal issrfufunen ;
 Tisutal gh tella tekrrayt/temmara/tekctattaft iggutn ;
 Tisutal gh illa urd imikk n tekrrayt ;
 Tisutal gh tella temmara iggutn ;
 Tisutal gh tella tekctattaft iggutn ;
 Tisutal ur ganin yat ;

230 On peut aussi dire : hawla, atas et même «bezzaf» ;


231 Du verbe, ssutel (entourer), utilisé ici plutôt dans le sens de circonstances.

87
 Tisula qqeshanin ;

Circonstances difficiles :
 Asawen ;
 Gar asawen ;
 Tisulal yussenin, kruzenin ;
 Tisutal n tassast, tekrezi ;
 Tisutal immran ;
 Tisutal ceqqanin ;
 Tisutal ismrraten ;
 Tisutal issusun ;
 Tisutal ishufufun ;
 Izmaz ceqqanin ;
 Izmaz hercnin ;
 Izmaz yussnin ;
 Izmaz qqurnin ;
 Asawen (amd. tega i agh tudert asawen) ;
 Izmaz ganin asawen ;
 Tamwin xwcenin ;
 Tamwin ur ganin yat ;
 Tamwin igh illa tuggt n ggwz-ghli ;

Perspectives sombres :
 Imalen delanin, llasnin, berknin, sggannin ;
 Isannayen llasnin ;
 Isannayen delanin ;
 Isannayen mmuccanin ;
 Isannayen sggannin ;
 Isannayen berknin ;
 Rad ixwcen/ihrec ma d-yuckan ;
 Ur ufulki ay-lli d-ikkan agharas ;
 Iggut ay-lli d-ikkan abrid ;
 Azmez ican/ira t id kra ;
 Azmez ar iskar s kra ;

Mort brutal :
 Gar tamettent ;
 Gar lmutt ;
 Tamettent ixwcen ;
 Gar issggwru n tudert, ussan ;
 Gar tigira n tudert, ussan ;
 Gar isggwra, tigira, tigiri ;
 Gar atmmu n tudert, ussan ;

88
Dictateur brutal, cruel :
 Adiktatur ikerdn ;
 Amddnkay mu iqqur ul ;
 Anzdam ur issen ghar aghruc ;
 Bu-uzeddim ur issen Rebbi ;
 Adiktatur ur issen ghar taghllabt ;
 Adiktatur ur issen ghar idammen ;
 Adiktatur mu iqqur ul ;
 Adiktatur gh ur illa ism n temlla ;
 Adiktatur ur issen la Rebbi ura amazan nes ;
 Adiktatur ur issen la Rebbi ura arqqas nes ;
 Adiktatur dar iga ufgan amya ;
 Adiktatur dar iga w atig n ufgan amya ;

Réponse brutale, cassante


 Asurri iqqjern, ifersn ;
 Asurri iqqurn, ihrecn ;
 Asurri iqqshan ;
 Asurri ittrezzan ;
 Asurri w awal iqqjern ;
 Taruri n(w) awal iqqjern ;
 Asurri isyagan ;
 Asurri iskarn attan, aggas, aters ;
 Asurri iffaln aggas, ankkid, abrray ;

Possibilité évidente :
 Awnul232 iqqurn, ifawn ….
 Awnul ibiddn ... ;
 Tifit233 ibiddn ... ;
 Awnul amaggw ;

Preuves évidentes :
 Timitar timaggwin ;
 Timitar qqurnin ;
 Timitar beddnin ;
 Timitar àrrcnin 234;
 Timitar n tidet ;
 Timitar idenin ;
 Timitar gh ur talla kra n turda ;
 Timitart gh ur illa ism n turda ;

232 Occasion
233 Du verbe af, avoir la possibilité de, avoir la capacité de... D’ailleurs, on dit en tachlhit ceci : ur ssengh is rad naf
ad nelkem yan umssacka gh ass ad nit.
234 À utiliser avec modération. Cet adjectif est ironique.

89
 Timitar ddernin ;
 Timitar llanin d ixfawen nesentt ;
 Timitar dusnin ;

Stratégie claire :
 Tagharast ifawn ; (amd. defaren yat tegharast ifawn)
 Tagharast tamaggwt ;
 Tagharast ilan tifawt ;
 Tagharast igaddan ;
 Tagharast ur ifreghn ;
 Tahgarast yughdn ;
 Tagharast ilan tayafut ;
 Tagharast ilan tagemmut ;
 Tastratijit ifawn ;
 Tastratijit ilan tifawt ;

L’échapper belle :
 Ikka Rebbi tama nek ;
 Iqqil k Rebbi ;
 Iri k Rebbi ;
 Tenjemt ;
 Issnjem k Rebbi ;
 Imikk ad temmet ;
 Imikk ad k tawi temttent ;
 Imikk ad tinit xxatt ;
 Imikk ad teggwezt akal ;
 Texwdat ad teggwezt akal ;
 Imikk ad k yawi Rebbi ;
 « Àlayn » ad temmet ;
 Imikk ad tekkassit ;
 « Àlayn » ad tekkassit, texsit, tegerst, tekermt... ;
 Imikk ad nn-taght arwas ;
 Texwdit ad nn-tagh arwas ;
 Imikk ad tebbwkt ifrawen ;

Contact direct :
 Anyalkam anican ;
 Anyalkam isridn ;
 Anyalkam igan usrid ;
 Anyalkam igan nnican ;
 Azday anican ;
 Azday igan nnican ;

90
Liens235, relations étroit(e)s, solides :
 Inyalkamen zdinin, ussnin ;
 Inyalkamen imyammazen, immettghwin ;
 Inyalkamen izlgen, zelgnin, ussnin ;
 Inyalkamen temyaggarnin ;
 Inyalkamen mmyazenin ;
 Inyalkamen mmkwmernin ;
 Inyalkamen immuttlen, izlgen, yussn ;
 Assasen mmyazenin ;
 Izdayen mmyazenin ;
 Izdayen mmyakmurnin ;
 Inyalkamen ussnin ;
 Inyalkman ziyyrnin ;
 Izdayen ussnin ;
 Izdayen ziyyrnin ;
 Izdayen immuttlen, izlgen, yussnin ;

Examen minutieux :
 Afran iggutn ;
 Afran ighwban ;
 Azzray idran ;
 Azzray ighwban
 Azzray bahra idran ;
 Azzray bahra ighwban ;
 Azzray iggutn ;
 Azzray bahra iggutn ;
 Aggwas236 idran ;
 Aggwas bahra idran ;
 Aggwas idran, ighwban ;
 Tuggwa237 iggutn ;
 Tuggwa idran, ighwban ;
 Tuggwst bahra idran ;
 Amasa idran ;
 Amasa bahra idran ;
 Azerru idran ;
 Azerru ighwban ;
 Azerru bahra iggutn ;
 Azerru bahra ighwban ;

Surveillance étroite :

235 On peut aussi exprimer l’idée de lien par ces mots : asatl, isatlen ; assas, issasen ; tasgrut, tisgrwa ; akerraf, ikrrafen ;
akerras, ikerrasen ; taghuni, tighniwin ; asghun, isghunen ; assawl, assawlen ; tugat, tugatin ; aktaf, iktafen ;
236 Du verbe ggus ;
237 Du verbe aggw ;

91
 Tidaf238 ggutnin ;
 Tidaf bahra ggutnin ;
 Tidaf izzugazn ;
 Asmagel izzugazn ;
 Tidaf azenin ;
 Tidaf ikwmernin ;
 Tabudert izzugazn ;
 Tidmi iggutn ;
 Asmagel iggutn ;
 Tidmi bahra iggutn ;
 Tidmi izzugazn ;
 Tidmi yazen ;
 Tidmi yakwmen ;
 Urd imikk n tidaf ;
 Urd imikk n tidmi ;

Étroitement surveillé :
 Ittudaf bahra ;
 Ittudaf hawla, atas ;
 Llant bedda fell-as w allen n…;
 Ur jju teflen t w allen n… ;
 Ur ar dis ttengirin w allen... ;

Avance confortable :
 Tazwart n kigan ;
 Yaga dis ma(d) iggutn ;
 Tagawt iggutn ;
 Izri t s menckk ;
 Tasizwurt, tazwart iggutn ;
 Yugwer t s menckk ;
 Ifel t s menckk ;
 Tafuli iggutn ;
 Tafuli n menckk ;
 Izri t s ma(d) iggutn ;
 Yuger t s ma(d) iggutn ;
 Ifel t s ma(d) iggutn ;
 Izri t s ma(d) ur igan imikk ;
 Yugwer t s ma(d) ur igan imikk ;
 Ifel t s ma(d) ur igan imikk ;
 Izri t s ma(d) ur idrusn ;
 Yugwer t s ma(d) ur idrusn ;
 Ifel t s ma(d) ur idrusn ;

238 On peut aussi dire : amater, du verbe mater ;

92
Majorité confortable :
 Tuggut iggutn ;
 Tuggut n kigan ;
 Tuggut igan ma(d) iggutn ;
 Tuggut ur igan ur d imikk ;
 Tuggut ur idrusn ;

Échec, rupture total(e) :


 Tirezi ismden ;
 Tirezi imdan ;
 Taduri ismden ;
 Taduri imdan ;
 Tirezi igh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Taduri igh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Tirezi s umata ;
 Taduri s umata ;
 Tirezi tamatat ;
 Taduri tamatat ;
 Aghray239 imdan ;
 Adray240 ismden ;
 Aglaf ismden ;

Méprise, malentendu total (e) :


 Gar-amssacka imdan ;
 Gar-amsasa ismden ;
 Gar-amssacka ismden ;
 Tibdit ismden/imdan n(w) awal;
 Annezri imdan ;
 Azgal imdan ;
 Annezay imdan ;

Couverture complète :
 Assaggw imdan, ismden ;
 Timdlt imdan ;
 Timdlt takwant ;
 Addal imdan ;
 Addal ismden ;
 Addal gh nn ur ittuffal umya ;
 Addal icfan241 ;

239 Premier sens de ce mot étant avortement, mais rien n’empêche, par extention de sens naturellement, de
l’employer dans le sens d’échec. Comme c’est déjà le cas avec la langue de Molière et de Shakespeare.
240 Idem.
241 Large. On peut aussi dire : ighrrdn ; ila s tighzi d turrut ; illa s tighzi d turrut ; ighzzifn ; ilan turrut ; iflan ... ;

93
 Addal ihiyyan ;
 Addal imuzzn242 ;
 Addal mqqurn ;
 Addal ixatern ;
 Taduli imdan ;
 Taduli ismden ;
 Taduli mqqurn ;
 Taduli ixatern ;
 Taduli icfan ;
 Taduli imuzzn ;
 Taduli ihiyyan ;
 Taduli gh nn ur ittuffal umya ;
 Tazzgert imdan ;
 Tazzgert ismden ;
 Tzzgert ihiyyan ;
 Tazzgert mqqurn ;
 Tazzgert icfan ;
 Tazzgert ixatern ;
 Tazzgert imuzzn ;
 Tazzgert gh nn ur ittuffal umya ;

Analyse exhaustive :
 Assif idran ;
 Astay iggutn ;
 Afran iggutn ;
 Aggwas iggutn ;
 Azdeg iggutn ;
 Afsay ighwban ;
 Azzray idran ;
 Azzray iggutn
 Aslad idran ;
 Aslad ighwban ;
 Tazrawt ur intln yat ;
 Tazrawt ur ifln yat ;
 Tazrawt idran ;
 Tazrawt iddan ar adif ;

Condition critique :
 Asawen ;
 Gar asawen ;
 Gar tizi ;
 Gar azmez ;

242 Idem.

94
 Gar tisutal ;
 Gar tiwwt ;
 Tizi iceqqan ;
 Azmez iceqqan ;
 Tizi issiwidn ;
 Azmez issiwidn ;
 Tizi ur igan yat ;
 Azmez ur igan yat ;
 Tizi ur issumarn ;
 Azmez ur issumarn ;

Grande préoccupation, profonde inquiétude, sérieuse préoccupation :


 Anzgum iggutn ;
 Anzyum iggutn ;
 Anzgum iggutn ;
 Anzgum idran ;
 Anzgum ixatern ;
 Anzgum meqqurn ;
 Asmammi iggutn ;
 Annughcef meqqurn ;
 Uhul243 iggutn ;
 Uhul iddemn ;
 Uhul244 idran ;
 Uhul ighwgan ;
 Uhul ixatern ;
 Uhul mqqurn ;

Réduction sévère :
 Tabbayt iggutn ;
 Asgerrm iggutn ;
 Tawkkast iggutn ;
 Takrayt iggutn ;
 Ulus iggutn ;

Graves ennuis, difficultés :


 Immukrisen ceqqanin ;
 Immukrisen ggutnin ;
 Immukrisen jubbernin ;
 Asawen ggutnin ;
 Tassasin ceqqanin ;
 Tassasin ggutnin ;
 Tassasin jubbernin ;
243 Du verbe, ahel, s’inquiéter.
244 Du verbe, hul, s’inquiéter.

95
 Tassasin issrffufen ;

Blessures245 profondes, graves :


 Aggasen dranin ;
 Aggasen ghbwanin ;
 Aggasen iddemn ;
 Aggasen ceqqanin ;
 Aggasen xwcenin ;
 Aggasen issiwidn ;
 Aggasen isrusen f lmutt ;
 Aggasen ittgaln s yan246 ;
 Aggasen ittggrun s ufgan ;
 Aggasen ittgalen s ufgan ;
 Aggasen iddan ar ixss ;

Situation difficile, désespérée, grande détresse :


 Asawen ;
 Addad issrfufun ;
 Addad issusun ;
 Addad isshfufun ;
 Addad ismrratn ;
 Addad immran ;
 Addad yussen, ikruzn ;
 Addad n tassast, tekrezi ;
 Addad n gar tiwwt ;
 Addad n war anaruz ;
 Tillawt n tar anaruz ;
 Tillawat ur issimurn ;
 Gar tiwwt ;
 Tiwwt iffugh unaruz ;
 Tiwwt gh ur illa unaruz ;
 Gar azmez ;
 Azmez iffugh unaruz ;
 Azmez gh ur illa usiram ;
 Gar tizi ;
 Tizi iffugh unaruz ;
 Tiwwt n tassast iggutn ;
 Tiwwt gh ittuziyyar kra... ;
 Azmez n teziyyirt, tassast ;

245 Aggas est déjà une blessure profonde en amazigh. Normalement ce mot n’a pas vraiment besoin d’un autre
qualificatif. Autrement dit, nous avons affaire à un pléonasme. Mais il faut laisser toute la latitude à l’usage. Il
n’y a que lui qui décide. Surtout en journalisme.
246 Cette expression veut littéralement dire : qui emporte, fait mourir, cause la mort. Autrement dit, elle peut

décrire toute situation dangereuse.

96
 Tizi iceqqan ;
 Azmez iceqqan ;
 Tizi issiwidn ;
 Azmez igh ur tella tirit ;

Situation préilleuse, dangereuse :


 Tagsart ;
 Tagsart immnàan247, icqqan ;
 Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n tegsart ;
 Askkir/tillawt n/gh tegsart ;
 Agwdi ;
 Agwdi immanàan, icqqan ;
 Askkkir/tillawt n/gh ugwdi ;
 Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n ugwdi ;
 Acenfer248 ;
 Askkir/tillawt n/gh ucenfer ;
 Arwas Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n ucenfer ;
 Arwas ;
 Askkir/tillawt n urwas ;
 Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n urwas ;
 Acacced249 ;
 Askkir/tillawt n/gh ucacced ;
 Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n ucacced ;
 Azayz250/talat251 ;
 Tubedda/abeddad f iggi/ibenk n uzayz/talat
 Addad issiwidn ;
 Addad izzmun ;
 Addad iskarn tawda ;
 Addad bahra iceqqan ;
 Addad ittgaln s yan ;
 Addad ittglan ;
 Addad ittawin yan ;
 Addad ittawin ;
 Addad ittkkan ttemi/atemmu i(w) ussan/tudert n yan ;
 Addad ilan tirgin gh(w) alim252 ;

247 Certains vont sursauter en voyant que je cite cet adjectif. Car, pour eux, il ne fait aucun doute que c’est c’est
un emprunt à l’arabe. Je n’en suis pas vraiment sûr. Car, il faut savoir qu’en tachlhit, certains sons qui sont à
l’origine avec un r grasseyé (‫)غ‬peuvent se muer facilement en à (‫)ع‬. Un exemple ? Alqqagh et alqqaà, nnigh ak et
nnià ak....
248 Falaise abrupte.
249 Idem.
250 Précipice, ravin.
251 Idem.
252 Il s’agit bien ici d’une expression idiomatique. Il y a même un film amazigh, sorti il n’y pas longtemps, qui a

pour titre cette belle expression.

97
 Addad mu llantt tergin gh(w) alim ;

Besoin urgent, extrême :


 Abeddad253 iggutn f... ;
 Tubedda iggutn f... ;
 Timxissit iggutn s... ;
 Asghawsa iggutn s... ;
 Alkkum254 iggutn f ... ;
 Tutra iggutn s ... ;
 Asghawsa gh ur illa qqel s... ;
 Asghawsa ur issen qqel s… ;
 Alkkum gh ur illa qqel f… ;
 Alkkum ur issen qqel f … ;

Possible (il est bien…) :


 Irwas nit is rad … ;
 Iwalm255 nit is rad... ;
 Aters nit is rad ... ;
 Haqqan nit is rad … ;
 Zund amya/walu (amd. zund walu ili unzar) ;
 Agharas yan… (amd. agharas yan tannit ghid) ;
 Ini (amd. nnigh nekki rad d-yack) ;
 Sker (amd. ar iskar azmez s unzar ay-lli zerigh) ;
 Ar d ur imil (amd. ad ur ttinit ur ad yack ar d ur imil tannit dagh ghid) ;
 Ur icqqa (amd. ur fell-as icqqa ad d dagh yack) ;
 Ur ighwla (amd. ur fell-as ighwla igh dagh iga idarren nes) ;
 Ur akkw iga agecrarad ;
 Ur akkw immenàa ;
 Ur akkw iga umnià ;

Evénement spectaculaire :
 Tamsirt issuhamn ;
 Tamsirt ma gh ittuham yan, ttuhamen medden ;
 Tamsirt ma(d) issuhamn yan, medden ;
 Tamsirt iffalen afgan war anlli ;
 Timjrit gh a(r) ttecbahen medden imi ;
 Timjrit ittakwrn/ittawin/icttan i medden anlli ;
 Timjrit ittawin tittt ;
 Timjrit d ittluhn i medden iles ;
 Timjrit ittkesn anlli ;

253 Attention, ce n’est pas une invention de ma part. En tachlhit, on dit encore et toujours beddegh f kra idrimen.
Autrement dit, j’ai un besoin urgent pour une somme d’argent.
254 Idem. On dit lkemegh f kra n iqqariden.
255 Une expression chleuhe tombée en désuétude.

98
Déploiement spectaculaire :
 Asmal issuhamn ;
 Asmal ma(d) gh ittuham yan, ttuhamen medden ;
 Asmal ma(d) issuhamn yan, medden ;
 Askan issuhamn ;
 Askan igan ma gh ittuham yan ;
 Askan iffaln afgan war anlli ;
 Afsar issuhamn ;
 Afsar ittkesn anlli ;

Augmentation spectaculaire :
 Asufu issuhamn ;
 Asiti issuhamn ;
 Asufu ma gh ittuham yan ;
 Asiti ma gh ittuham yan, ttuhamen medden ;
 Asufu ma(d) issuhamn yan, medden ;
 Asàtu issuhamn ;
 Asghlay issuhamn ;
 Asalay issuhamn ;

Augmentation considérable, importante :


 Asufu iggutn ;
 Asufu ixatern ;
 Asiti iggutn ;
 Asiti ixatern ;
 Asàtu iggutn ;
 Asalay ixatern ;
 Asalay igan ur d imikk ;
 Asalay ur idrusn ;
 Asghlay imqqurn ;

Augmentation régulière :
 Asufu izzugazn ;
 Asiti izzugazn ;
 Asiti ittddun ;
 Asàtu izzugazn ;
 Asàtu ittddun ;
 Asghlay izzugazn ;
 Asalay izzugazn ;

Réductions sévères, coupes sombres, claires :


 Tabbayin iggutn ;
 Isgerrmen iggutn ;

99
 Tawkkasin iggutn ;
 Tikrayin iggutn ;
 Ulusen iggutn ;
 Ulusen ganin ur d imikk ;

Élections anticipées :
 Ifranen imnzuyen ;
 Istayen imnzuyen ;
 Ifranen n zikk ;
 Istayen n zikk ;
 Istayen illan s umnzuy ;
 Ifranen illan s umnzuy ;
 Istayen n umnzuy ;
 Ifranen ganin imnzuyen ;
 Istayen ganin imnzuyen ;

Mesures, actions radicales, énergiques, sévères, draconiennes :


 Tiwwuriwin dusnin ;
 Tigguriwin mekknin ;
 Tanadin qqurnin ;
 Tanadin tiradikalin ;
 Isqqulen qqurnin ;
 Isqqulen iradikalen ;
 Iskkiren iradikalen ;
 Iskkiren zzurenin, zzughwrnin ;
 Iskkiren llanin s izuran, izghwran ;
 Iskkiren inuzzumen, inizziyen, inammasen ;
 Tigawin256 tiradikalin ;
 Tigawin zzurnin, zzughwrnin ;
 Tigawin llanin s izuran ;
 Tigawin tinuzzumin, tinzziyin, tinammasin ;
 Izmmuzzal iradikalen ;
 Izmmuzzal llanin s izuran ;
 Izmmuzzal zzurnin, zzughwrnin ;
 Izmuzzal inuzzumen, inizziyen, inammasen 257;
 Ittcbihen llanin izuran ;
 Ittcbihen zzurnin, zzughwrnin ;
 Ittcbihen inuzzumen, inizziyen, inammasen
 Tisuraf tiradikalin ;
 Tisuraf lanin izuran, izghwran ;

256 Du verbe eg. Il faut savoir que dans certains parlers amazighs, ce verbe a la fonction de sker que nous avons
en tachlhit. Même s’il existe certaines expressions où l’en emploie encore. Exemple : iga-nn atay, imensi... Bien
évidement en lui accolant le fameux nn de l’éloignement.
257 Essentiel, qui touche à l’essence d’une chose.

100
 Tisuraf zzurnin, zzughwrnin ;
 Tisuraf tinuzzumin, tinizziyin, tinammasin ;

Mesures de grandes envergures, d’une portée considérable :


 Tigguriwin meqqurnin ;
 Tiwwuriwin xaternin ;
 Izmmuzzal lanin tuggugt meqqurn ;
 Izmmuzzal illan s tuggugt ixatern ;
 Izmmuzzal bahra meqqurn ;
 Izmmuzzal bahra ixatern ;
 Ittecbihen lanin tuggugt meqqurn ;
 Ittecbihen illan s tuggugt ixatern ;
 Ittecbihen bahra meqqurn ;
 Ittecbihen bahra ixatern ;
 Tisuraf lanin tuggugt meqqurn ;
 Tisuraf illan s tuggugt ixatern ;
 Tisuraf bahra meqqurn ;
 Tisuraf bahra ixatern

Premiers signes :
 Timitar zwarnin ;
 Timitar timzwura ;
 Timitar timnzuyin
 Timitar ganin timzwura ;
 Anzaten zwarnin ;
 Anzaten imzwura ;
 Anzaten ganin imzwura ;
 Tidugamin zwarnin ;
 Isillifen zwarnin ;

Premières dépêches :
 Inghmisen zwarnin ;
 Inghmisen ganin imzwura ;
 Inghmisen imzwura ;
 Inghmisen imnzuyen ;
 Tussiqin zwarnin ;
 Tussiqin igan timzwura ;
 Tussiqin timzwura ;

Premiers résultats :
 Tayafutin zwarnin ;
 Tayafutin timzwura ;
 Tayafutin timnzuyin ;
 Ufughen zwarnin ;

101
 Ufughen igan imzwura ;
 Ufughen imzwura ;
 Ufughen imnzuyen ;

Première phase, étape :


 Aswir amzwaru ;
 Aswir amnzuy ;
 Aswir izwarn ;
 Taskwfelt izwarn ;
 Tasfwfelt tamzwarut ;
 Azmmazzel izwarn ;
 Azmmazzel amzwaru ;
 Azmmazzel igan amzwaru ;
 Adsil izwarn ;
 Adsil amnzuy ;
 Attecbih izwarn ;
 Attecbih igan amzwaru ;
 Attecbih amzwaru ;
 Tasurift izwarn ;
 Tasurift tamzwarut ;
 Tasurift igan tamzwarut ;

Dégâts258 considérables :
 Ifatasen259 ggutnin ;
 Tawwungimt iggutn ;
 Iryaben260 ggutnin ;
 Ifatasen ganin urd imikk ;
 Iryaben ganin urd imikk ;
 Ifatasen ur idrusen ;
 Ifatasen d ur iqqen/ibbi/igli/igllàa imi ;
 Imrdulen ggutnin ;
 Isrrummuten ggutnin ;

Nombreux voyages :
 Imudduten ggutnin ;
 Imudduten ganin urd imikk ;
 Imudduten ur idrusen ;
 Takawin ur idrusen ;
 Kigan n imudduten ;
 Gigan n imudduten ;

258 On peut aussi dire : tawaghit, tiwaghitin ; akraz, ikrazen ; takmmawt, tikmmawin ; akatta, ikattan ; aryab, iryaben ;
asrrummu, isrrummuten ;
259 Du verbe fetes, désagréger, décomposer, désintégrer, réduire en miettes, ...
260 Du verbe riyyeb, détruire.

102
 Kigan n takawin ;
 Mennaw imudduten ;
 Kada n imudduten ;
 Kada n takawin ;
 Urd imikk n imudduten ;
 Ma(d) iggutn n imudduten ;
 Ma(d) iggutn n takawin ;
 Urd ma(d) idrusen n imudduten ;
 Tuggut n imudduten ;

Bonne quantité :
 Ancekk ifulkin ;
 Igan mad ur idrusn ;
 Ancekk ur yagh yat ;
 Igan urd imikk ;
 Ancekk ur idrusn ;
 Ancekk ur igan imikk ;
 Tasmekta iggutn ;
 Tamakkta ur igan imikk ;

Concurrence loyale :
 Taghnnant tazerfant ;
 Taghnnant tagryant ;
 Taghnnant tanicant ;
 Tamssizwart tazefrant ;
 Taghannant yughdn ;
 Tamssizwart taghrsant ;
 Taghnnant ilan agri ;
 Taghnnant n tidet ;
 Taghnnant iden ;

Concurrence acharnée :
 Taghnnant iggutn, izzugazn, ur issen bedd/sunfu ;
 Taghannant tamzzugazt, tamaghlalt ;
 Tamssizwart iggutn, izzugazn, ur issen bedd/sunfu ;
 Taghnnant bedda izzugazn, ur issen bedd/sunfu ;
 Cala bedda izzugazn, ur issen bedd/sunfu ;

Concurrence déloyale :
 Gar taghnnant ;
 Taghnnant tarzefant, targhersant ;
 Taghannant irezzan azerf ;
 Taghannant igan mar-azerf ;
 Taghnnant iffeghn agharas, azerf ;

103
 Taghnnant ur imun d ugharas, uzerf ;
 Taghannant n gar amud, idammen ;

Accord équitable :
 Amssascka ighdemn ;
 Amssacka aghdeman ;
 Amssascka amghdem ;
 Amssacka ughdim ;
 Amssascka azerfan ;
 Amssascka uzrif ;
 Amssacka aghersan ;
 Amssacka ughris ;
 Amssacka n uzerf, ugharas, ubrid ;
 Amssacka ilan tighdemt ;
 Amssascka isuman ;
 Amssascka amsuman ;
 Amssacka aghdman ;
 Amssascka amzzul ;
 Amsasa azerfan ;
 Amsasa uzrif ;
 Amsasa isuman ;
 Amsasa amsuman ;
 Amsasa ighmdemn ;
 Amsasa amghdem
 Amsasa ughdim ;

Développement durable :
 Tisgmi tamzzugazt, tamaghalalt ;
 Tisgmi izzugazn ;
 Tisgmi tabeddant ;

Pratiques loyales :
 Iskkiren n uzerf ;
 Iskkiren ilan tighdemt ;
 Iskkiren illan s uzerf ;
 Iskkiren illan s tighdemt ;
 Iskkiren ittidfuren azerf ;
 Iskkiren ittidfuren agharas ;
 Iskkiren ur ittffughen agharas ;
 Iskkiren izerfanen ;
 Iskkiren uzrifen ;
 Iskkiren yusin tighit/anzgum i(w) uzerf ;
 Turmin n uzerf ;
 Turmin illan s uzerf ;

104
 Turmin ittidfuren azerf ;
 Turmin ur ittidfuren agharas ;
 Turmin tizerfanin ;
 Turmin tuzrifin ;
 Timyurin n uzerf ;
 Timyurin illan s uzerf ;
 Timyurin ittidfrun azerf ;
 Timyurin ittidfuren agharas ;
 Timyurin ur ittffughen agharas ;
 Timyurin tizerfanin ;
 Timyurin tuzrifin ;
 Tinumiyin n uzerf ;
 Tinumiyin tizerfanin ;
 Tinumiyin tuzrifin ;

Accord, traité d’envergure :


 Amssacka icfan ;
 Amssacka bahra meqqurn ;
 Amssacka bahra ixatern ;
 Tamunt n(w) awal bahra imqqurn ;
 Amssacka bahra ittubdarn ;
 Amsasa bahra meqqurn ;
 Tagadda n(w) awal bahra ixatern ;
 Amsasa bahra ixatern ;
 Amsasa bahra ittubdarn ;

Conséquences d’une portée considérable :


 Isfeken bahra ixatern ;
 Isfeken bahra meqqurn ;
 Isfeken ilan tuggugt meqqurn ;
 Isfeken ilan tuggugt ighzzifn ;
 Isfeken ilan tighzi iggutn ;
 Isfeken illan s turrut d tighzi
 Tiyufa, tayafutin bahra meqqurn ;
 Tiyufa bahra ixatern ;
 Tiyufa ilan tuggut meqqurn ;
 Tiyufa ilan tuggugt ighzzifn ;
 Tiyufa ilan tighzi iggutn ;
 Tiyufa illan s turrut d teghzi ;

Querelle, dispute acharné(e) :


 Annurgem ur ilan ttemi/atemmu ;
 Amzuzzer ur ilan ttemi/atemmu ;
 Amsafraw ur ilan ttemi/atemmu ;

105
 Tamzzarrut ur ilan iwwutta ;
 Tazit iggutn ;
 Tazit ur ilan ttemi/atemmu ;
 Tazirt ur inssan ;
 Tazit ur ixssin ;
 Amjiggir iggutn ;
 Amjiggir bedda izzugazn ;
 Amjiggir ur ittbddadn ;
 Amjiggir ur issen bedd/sunfu ;
 Amjiggir gh ur illa usunfu ;
 Taqqurt iggutn ;
 Taqqurt ur ilan ttemi/atemmu ;
 Taqqurt bedda izzugazn ;
 Taqqurt ur ittbddadn ;
 Taqqurt gh ur illa usunfu ;

Décision difficile :
 Tanadt iskarn tidi ;
 Tanadat isslumumun, issidiyn ;
 Awal261 icqqan, iqqeshan, iqqurn, immran, immnàan ;
 Tamazzalt262, tanadt, taghtast, tanbadt263, tabadt264 ichhern, iceqqan, iqqeshan,
iqqurn, immran ;
 Tawwuri, tagguri ichhern, icqqan, iqqeshan, iqqurn, immran ;
 Awnni265 icqqan, iqqeshan, iqqurn, immran ;
 Askkir, tagawt iceqqan, iqqeshan, iqqurn, immran ;
 Tanadt, tawwuri, askkir igan asawen ;
 Tabbayt n(w) awal icqqan, iqqeshan, iqqurn, immran ;

Décision sans appel :


 Awal iggwran ;
 Awal akkw iggwran ;
 Awal gh ur illa urri-d ;
 Tamazzalt, tamghirt iggwran ;
 Askkir, tagawt iggwran ;
 Askkir, tagawt akkw iggwran ;
 Askkir gh sul ur illa ma(d) teskart ;
 Tanadt, tanbadt, tanadt iggwran ;
 Tanadt akkw iggwran ;

261 On peut aussi traduire décision par awal. Ne dit-on pas, ad ur ttut awal lli s nenna ?
262 Employé dans ce son par les Touarègues. Ce qui est somme toute logique. Car en tachlhit, amazzal, c’est celui
qui agit, fait quelque chose. Tamazzalt serait donc le résultat de son travail.
263 On trouve une expression au Maroc central où ce mot est employé dans ce sens : aynna d-irwent tenbadin ad

iceqqan ;
264 On peut aussi employer cette variante du même mot.
265 Du verbe ini. D’ailleurs, dans une chanson d’Oudaden, on trouve : yak ur ttut ay-lli s nenna ?

106
 Tanadt gh sul ur illa ma(d) teskart ;
 Tanadt gh sul ur illa ales awal ;
 Tanadt gh ur illa urri-d gh(w) awal ;
 Tawwuri, tagguri iggwran ;
 Tabbayt n(w) awal gh ur illa urri ;

Décision opportune :
 Tanadt, tabadt, tanbadt tafasit ;
 Taghtast tafasit ;
 Askkir afasi ;
 Tagawt tafasit ;
 Askkir d yuckan gh tizi nes ;
 Askki d immaggarn d tizi nes ;
 Tawwuri, tagguri tafasit ;

Dernier mot :
 Awal iggwran ;
 Taguri iggwran ;
 Awal amggaru ;
 Awal amggaru ;
 Awal n isggwra ;
 « Ajmuà » iggwran ;

Engagement ferme :
 Tabbayt n(w) awal igan tar turda, tarkkakt ;
 Asfek n(w) awal ur issen turda, tarkkakt ;
 Tabbayt n(w) awal ur issen urri tighurdin ;
 Asfek n(w) awal n bedda ;
 Tufekka n(w) awal igan tin bedda ;
 Ighimi f(w) awal n bedda ;
 Ighimi n bedda
 Tikfelt idusn ;
 Tikfelt n bedda ;
 Awwas266 idusn ;

Engagement total :
 Tufekka imdan, ismden, ihiyyan n(w) awal ;
 Asfek imdan, ismden, ihiyyan n(w) awal ;
 Tikfelt imdan, ismden, ihiyyan ;
 Tabbayt n(w) awal igan tar turda, tarkkakt ;
 Asfek n(w) awal ur issen turda, tarkkakt ;
 Tabbayt n(w) awal ur issen urri tighurdin ;

266 Dans ce sens plutôt : implication.

107
Démenti catégorique, définitif :
 Asskarkes267 ifawn ;
 Asskarkes iggwran ;
 Asskarkes igan war turda, tarkkakt ;
 Asskarkes imdan, ismden
 Asxwmmer ifawn ;
 Asskarkes n qqam-qqray268 ;
 Asskarkes idusn, izgan ;
 Asskarkes gh sul ur illa ma(d) ttinit ;
 Asxwmmer gh ur illa mad ittunnan ;
 Asxwmmer illan d ixf nes ;
 Asxwmmer nn illan ;
 Asskarkes gh sul ur illa ales awal ;
 Asskarkes gh ur illa urri-d gh(w) awal ;

Démentir, nier, désavouer les informations :


 Eg d tekerkas, ixwmmiren inghmisen ;
 Sskarkes-d inghmisen ;
 Sxwmmer-d inghmisen ;
 Sker tikerkas, ixwmmiren gh inghmisen ;
 Eg d tar-tidet inghmisen ;
 Sker tar-tidet gh inghmisen ;
 Sqqennen269 inghmisen ;
 Agwi270 inghmisen ;
 Ini uhu i inghmisen ;

Prise, mainmise solide :


 Tasayt idusn, izgan, imkken, idnan ;
 Tasayt illan s tesdusi ;
 Addad idusn, izgan, imkken, idnan ;
 Addad ilan tadusi
 Addad illan s tedusi ;
 Addad ilan izuran, izghwran ;
 Addad izzuren, izghwren ;
 Ammaz idusn ;
 Ammaz ilan tadusi ;
 Ammaz illan s tedusi ;

Ferme intention :
 Tutra idusn, izgan, imkken ;

267 C’est un nom formé à partir de la forme factitive du verbe skarkes, mentir.
268 C’est une expression idiomatique pour dire franchement.
269 Ce verbe se dit en touarègue du Niger.
270 Ici, agwi est employé dans le sens de réfuter.

108
 Tutra ilan tadusi ;
 Tutra illan s tedusi ;
 Tutra iqqurn zund uzzal ;
 Tutra gh ur illa fel-nn gh(w) awal ;
 Tutra gh ur illa ales awal ;
 Tutra gh sul ur illa mad ttinit ;
 Tutra gh ur sul illa mad ittunnan ;
 Tutra iqqurn ;
 Tutra isuzzeln ;

Solide garantie :
 Asrus idusn, izgan, izzurn, ibeddn, idnan ;
 Asrus ilan tadusi ;
 Afrag271 idusn, izgan, izzurn, ibeddn ;
 Tinbdadin idusn, izgan, izzurn ;
 Tinbdadin illan d ixf nes ;
 Asrus illan s tedusi ;
 Tasuwwert idusn, izgan, izzurn, ibeddn ;
 Tasuwwert ilan tadusi, tizgi, tubedda ;

Refus net :
 Tigwit ifawn, isidn, ibiddn, iqqurn ;
 Tigwit nit skkusn ;
 Tigwit ibiddn ;
 Tigwit iskenn ;
 Tigwit ifawn, isidn ;
 Tigwit gh sul ur illa ma(d) ittunnan ;
 Tigwit gh sul ur illa ales awal ;
 Tigwit gh sul ur illa fel-nn gh(w) awal ;
 Tigwit gh ur illa urri-d gh(w) awal ;

Prise de position nette :


 Addad ifawn, isidn, ibiddn, iqqurn ;
 Addad iskenn ;
 Abeddad ifawn, isidn ;
 Tubedda ifawn ;
 Tubedda gh ur illa kra n « ttexrcic » ;
 Abeddad gh sul ur illa ma(d) ittunnan ;
 Tubedda gh sul ur illa ales awal ;
 Abeddad gh sul ur illa fel-nn gh(w) awal ;
 Tubedda gh ur illa urri-d gh(w) awal ;

271 Comme le dit si bien la chanson bien connue, ssaht n yan ad igan afrag n lmàicct ;

109
Modèle, maquette grandeur nature :
 Taghert272 meqqurn ;
 Tabut273 meqqurn ;
 Asmsed274 meqqurn ;

Nouvelle évolution :
 Inghmisen, isallen yadn ;
 Anful yadn ;
 Assigez yadn ;
 Tamzazt yadn ;
 Tamhazt yadn ;

Nouvelles preuves :
 Timitar yadn ;
 Anzaten yadn ;
 Idsilen275 yadn ;
 Ifrayen imaynuten ;
 Timitar timaynutin ;
 Anzaten imaynuten ;
 Imskanen yadn ;
 Ismalen yaden ;
 Imskanen imaynuten ;

Nouvelles pressions :
 Assasen yadn ;
 Addaden yadn ;
 Addaden imaynuten ;
 Addazen yadn ;
 Iggwizen yadn ;
 Addazen imaynuten ;
 Iziyyren yadn ;
 Tassasin yadn ;
 Ileddayen yadn ;
 Ileddayen imaynuten ;

Nouvelle tentative :
 Turmt yadn ;
 Tasiremt yadn ;

272 Le premier sens de ce mot est le moule utilisé par les forgerons pour faire de toutes sortes d’outils.
273 Idem.
274 Idem. Ce mot chleuh est encore utilisé à ce jour.
275 Ce mot a deux sens : le pas bien naturellement, mais aussi l’empreinte laissée par le pas. On peut aussi

employer d’autres synonymes pour désigner cette notion de preuve. Je vais citer à titre d’exemple : adraz ;
asakwel ; adriz... On peut aussi utiliser le terme adurg qui n’est que la marque laissée sur votre corps après un
passage impromptu d’une puce, la nuit.

110
 Turmt tamaynut ;
 Tasiremt tamaynut ;

Débat de fond :
 Awal276 idran, iggutn ;
 « Tajmmaàt » idran ;
 « ’Tajmmaàt» ighwban ;
 Amsiwal277 idran ;
 Imsiqqiren idran ;
 Amsiwal ighwban ;
 Imsiqqiren ighwban ;
 Amsiwal ilan tadri ;
 Amsiwal ilan aghwbu ;
 Amsiwal illan s tadri ;
 Amsiwal illan s ughwbu ;
 Imriran idran ;
 Imriran ighwban ;
 Imriran ilan tadri ;
 Imriran ilan aghwbu ;
 Imriran illan s tadri ;
 Imriran illan s ughwbu ;
 Imsqqsiten idran ;
 Imsqqsiten ighwban ;

Révélation complète, totale :


a)-
 Aqerru imdan ;
 Aqerru ismden ;
 Aqerru ihiyyan ;
b)-
 Asberrh imdan ;
 Asberrh ismden ;
 Asberrh ihiyyan ;
 Aghuri ihiyyan ;
 Ufugh n terksawin ;
 Adhhay n terksawin ;
 Awnni imdan n inttalen278 ;
 Asuffegh imdan n inttalen ;
 Tidit, awttay, awday279 imdan n inttalen ;
276 Pour clôturer un débat dérangeant, on dit le plus souvent : ajj awal nna ad igwn, ajj aram nn ad igwn. En plus,
pour dire qu’un sujet ne mérite aucun débat, on dit : ur igi win (w) awal ;
277 On peut aussi utiliser ces mots : amzagh, imzaghen ; anzagh, inzaghen ; amyannan, imyannanen ; amyaqqar,

imyaqqaren ; «amrir», imriran ; amdakar, imadakaren ; asnfel, asnfek n(w) awal ;


278 Secret. On peut aussi dire : tikra, tikriwin ; tarkwsa, tirksiwin ; targwsa, tirgwsiwin ; tagzi, tagziwin ; uffir, uffiren ;

antal, intalen ; until, untilen ; ihdi, ihyan ; ufur, ufuren ; uhdi, uhdiyen ;

111
c)-
 Tafat imdan ;
 Tafat ismden ;
 Tafat ihiyyan ;

Véritable étendue :
 Tillawt280 iden ;
 Tillawt n tidet ;
 Turrut iden ;
 Tighzi iden ;
 Tighzi n tidet ;
 Turrut izulen ;
 Tighzi izulen ;
 Turrut tamazult ;
 Tighzi tamazult ;

Libertés : tiderfiyin, tilelliyin

Liberté de conscience : taderfit n tewwungimt ;


Liberté d’expression : taderfit n(w) awal
Liberté de la presse : taderfit n tenghmsa ;
Liberté de religion : taderfit n usghen ;
Liberté de circulation, de voyage : taderfit n umuddu ;
Liberté économique : taderfit tadamsant ;
Liberté fondamentale : taderfit tanuzzumt ;
Liberté individuelle : taderfit tawinant ;
Liberté de mouvement : taderfit n umussu ;
Liberté d’opinion : taderfit n(w) awal, tannayt, umnid ;
Liberté de pensée : taderfit n uswingem ;
Liberté politique : taderfit tasrtant ;
Liberté de réunion : taderfit n umun, temuggert ;
Liberté syndicale : taderfit tamallant ;

Soutien sans réserve :


 Tiwisi tar tarkkakt ;
 Tiwisi tar turda ;
 Tiwisi lli tt igan ;
 Tiwisi bahra idusn ;
 Tiwisi n irgazen ;
 Tiwisi teffugh turda, terkkakt ;
 Tiwisi ur issen turda, tarkkakt ;
 Tiwisi illan d ixf nes ;

279 Ce mot est formé sur la racine, di, faire sortir.


280 Du verbe ili. D’ailleurs, pour demander la grandeur de quelque chose, on dit : menckk ad ila ?

112
 Tiwisi igh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Tiwisi gh ur illa ales i(w) awal ;
 Tiwisi gh ur illa urri-d gh(w) awal ;
 Tiwisi gh ur illa fel-nn gh(w) awal ;

Tout le poids, toute l’influence281 :


 Akkw azazu (amd. igan akkw azazu fadd ad ifsi ummukris lli ukan yugwln) ;
 Azazu akkwan ;
 Akkw tasugert, addur, tamghuri, tabudert (amd. tamghuri, addur, tasugert,
tabudert lli dar-s gh dar medden te(i)ggut...)
 Akkw tasxutert ;
 « Kullu » tasxutert ;
 Akkw tasuft ;
 Akkw idis ;
 Akkw tazirirt ;

Nouveaux commentaires, précisions supplémentaires :


 Tannayin yadn ;
 Timnadin yadn ;
 Tizerayin yadn ;
 Timawtin yadn ;
 Isufuten282 yadn ;
 Ischuten283 yadn ;

Nouveaux entretiens :
 Imsiwalen yadn, imaynuten ;
 Imyannanen yadn, imaynuten ;
 Idawenniten yadn, imaynuten ;
 Immzeriten yadn, imaynuten ;
 Inmuqqaren yadn, imaynuten ;
 Inmuggaren yadn, imaynuten ;
 Imuggeren yadn, imaynuten ;
 Timililin yadn, timaynutin ;
 « Ijmuàen» yadn, imaynuten ;
 Igrawen yadn, imaynuten ;

Nouvelles réductions :
 Tabbayin yadn, timaynutin ;
 Isgerrmen yadn, imaynuten ;
 Tawkkasin yadn ;
 Takrayin yadn ;

281 Pour dire de qqn qu’il a de l’influence, on dit simplement imqqur, isuger gh dar medden.
282 Du verbe sufu, ajouter.
283 Du verbe chu, ajouter.

113
 Ulusen yadn ;

Nouvelles augmentations :
 Isufuten yadn, imaynuten ;
 Ichuten yadn, imaynuten ;
 Isititen yadn ;
 Isàtuten yadn ;

Faits nouveaux, nouveaux changements :


 Iskkiren yadn, imaynuten ;
 Tigawin yadn, timaynutin ;
 Infulen284 yadn ;
 Israyen285 yadn ;
 Israyen imaynuten ;
 Infulen d iggwran ;
 Infulen d iynan286 ;
 Infulen imaynuten ;
 Tanfalin timnzuyin ;
 Tanfalin timaynutin ;
 Tanfalin yadn ;

Nouvelles preuves, confirmations :


 Timitar yadn ;
 Timitar timaynutin ;
 Timitar d iynan ;
 Timitar d iggwan ;
 Timitar d iynan ;
 Issighzinen yadn ;
 Issighzinen d iynan ;
 Issighzinen d iggwan ;
 Imskanen yadn ;
 Imskanen imyanuten ;
 Isidden yadn ;
 Issizilen yadn ;
 Issizilen imaynuten ;

Nouveaux progrès :
 Infulen yadn ;
 Infulen d iggwan ;

284 Du verbe nfel, changer.


285 Le premier sens de ce mot est plutôt la mue. Mais rien n’empêche de l’employer ici. Toujours pour élargir les
horizons de la langue amazighe.
286 Ce n’est que le radical que l’on trouve dans l’adjectif, amaynu, et que certains parlers touarègues utilisent

encore.

114
 Infulen d iynan ;
 Infulen imaynuten ;
 Izzigizen yadn ;
 Izzigizen imaynuten ;
 Tizwarin yadn ;
 Tizwarin d iggwan ;
 Tizwrin d iynan ;
 Tizwarin timaynutin ;

Sombres perspectives :
 Azmez ican287 t id kra ;
 Azmez ira288 t id kra ;
 Amzemz ar iskar s kra ;
 Tisannayin idelan ;
 Tismnadin immuccan ;
 Tisannayin delanin ;
 Tismnadin ur ifulkin ;
 Tisannayin illasen ;
 Tisannayin llasenin ;
 Tisannyin issiwiden ;
 Tisannayin ssiwidenin ;
 Tisannayin ur isummuren ;
 Tisannayin ur isbuhn289 ;

Accusations sérieuses :
 Uluh, taguri n tumela iceqqan ;
 Tumelawin290 ceqqanin ;
 Tumelawin xwcenin ;
 Tumelawin iceqqan ;
 Isbubben291 iceqqan ;
 Tujdriwin292 ceqqanin ;
 Tujdriwin xwcennin ;
 Tujdriwin iceqqan ;
 Tisttghwin293 iceqqan ;
 Umlan ceqqanin s/n udad;
 Isididen ceqqanin ;
 Igraden294, ikulmyan295 ceqqanin ;

287 Le premier sens de can est arriver. Lorsqu’on l’emploie, c’est toujours pour annoncer un malheur.
288 De même que iri employé dans cette phrase.
289 Du verbe buh. On connait tous les fameux, a buh a lhenna, que l’on trouve dans je ne sais plus quelle chanson

très célèbre ;
290 De l’expression bien connue en tachlhit, iwi tumela.
291 Isbubba (y) as is yukwr veut simplement dire accuser qqn du vol.
292 Du verbe jder, qui veut dire plutôt accuser injustement.
293 Idem pour le verbe sttghwi.

115
Incidents, ennuis graves :
 Timsirin ixwcenen, xwecnnin/hercnin, ihercnen ;
 Timsiliyin ixwcenn, xwcennin/hercnin, ihercnen ;
 Immukrisen ixwcenen, xwcennin/hercnin, ihercnen ;
 Asawen ixwcenen, xwcennin ;
 Allaten ixwcenn, xwcennin/hercnin, ihercnen ;
 Tijjertin ixwcenn, xwcennin/hercnin, ihercnen ;

Grave inquiétude :
 Anzgum iggutn ;
 Asmammi iggutn ;
 Annughcef iqqutn ;
 Uhul iggutn ;
 Uhul imqqurn ;
 Uhul bahra iggutn ;
 Uhul iggutn bahra ;
 Uhul iggutn hawla ;
 Uhul atas296 iggutn ;

Grand impatience :
 Tarzidera iggutn ;
 Tarzidera bahra iggutn ;
 Tarzidera uggutn bahra ;
 Tifssi iggutn ;
 Tifssi bahra iggutn ;
 Tifssi iggutn bahra ;
 Tifzzi iggutn bahra ;
 Ahmuqqi297 iggutn ;
 Ahmuqqi bahra iggutn ;
 Ahenzbi iggutn ;
 Ahenzbi bahra iggutn ;

Grandes espérances :
 Tinaruzin meqqurnin ;
 Tinaruzin imeqqurn ;
 Tinaruzin xaternin ;
 Tinaurizin ixatern ;
 Tisiram meqqurnin ; ¸
 Tisiram imeqqurn ;

294 Du verbe touarègue, gred, accuser, mettre en accusation...


295 Idem, mais du verbe kelmi ;
296 Bahra.
297 À utiliser avec modération. Ce mot est péjoratif.

116
 Tinaruzin ilan uncekk n mit ;

Grand besoin :
 Abeddad iggutn, imqqurn ;
 Timxissit iggutn s...;
 Abeddad iggutn, imqqurn ;
 Tutra iggutn s ... ;
 Asghawsa iggutn s... ;
 Asghawsa imqqurn s... ; ¸
 Asghawsa ixatern s... ;
 Alkkum iggutn f... (amd. alkkum iggutn f w aman d ughrum) ;
 Alkkum meqqurn f... ;

Grande puissance, puissance de premier ordre :


 Tadusi meqqurn ;
 Tadusi ixatern ;
 Tadawsa meqqurn ;
 Tadawsa ixatern ;

Dures réalités :
 Tillawin ceqqanin ;
 Tillawin iceqqan ;
 Tuderiwin ceqqanin ;
 Tuderiwin iceqqan ;
 Tigawin ceqqanin ;
 Tigawin iceqqan ;

Crainte grandissante :
 Tukseda298 ittimghurn ;
 Tikssad ittigutn ;
 Tawda ittimghurn ;
 Tawda ittigutn ;
 Akuker299 ittimghurn ;
 Ikukeren ittigutn ;

Inquiétude croissante :
 Anzgum ittigutn ;
 Asmammi ittigutn ;
 Annughcef ittigutn ;
 Uhul ittimghurn ;

298 Je sais que l’on emploie ce mot qu’au pluriel en tachlhit. Mais il faut savoir qu’il existe au singulier chez les
Touarègues.
299 Du verbe kuker. Ce verbe est inconnu en tachlhit. Seuls les Kabyles l’emploient encore dans le sens

d’appréhender.

117
 Uhul ittigutn ;
 Uhul ittimghurn ;
 Uhul ittigutn ;

Inquiétude largement partagée :


 Anzgum ittubdan f medden ;
 Anzgum ikkan medden ;
 Anzgum bedan medden ;
 Anzgum ssaren medden ;
 Anzgum ikkan akkw tamazirt ;
 Annughcef bahra iggutn ;
 Uhul meqqurn, ixatern ;
 Uhul takwant, igan takwant ;

Conviction de plus en plus ferme :


 Asfels d-ittidusn ;
 Asfels d-ittudusn imikk s imkk ;
 Asfels d-ittudusn uggwar s uggwar ;

Incrédulité croissante :
 Tarfelst ittimughurn ;
 Tarfelst ittigutn ;

Traitement, punition sévère :


 Isiki300 n ufuss ;
 Isiki n gar afuss ;
 Tigawt301 f uzelmad ;
 Azzeray gh tekrrayt, tekctattaft, temmara, tekrfesa ;
 Azzeray f teglayt ur rezant ;

Critique sévère :
 Azawar iggutn ;
 Iziwr iggutn ;
 Azawar iqqurn ;
 Iziwr iqqurn ;

Tir nourri, violentes critiques :


 Arzzum n takat f ;
 Arzzum n(w) aggu f ;
 Afragh/asrah n takat ;
 Afragh/asrah n(w) aggu ;
 Asfek n takat ;

300 Du verbe sak


301 Du verbe eg.

118
 Asfek n(w) aggu ;

Pluies diluviennes :
 Inzaren ggutnin ;
 Inzaren iggutn ;
 Inzaren jubbernin ;
 Inzaren ijubbern ;

Chutes de neiges abondantes :


 Adfel iggutn ;
 Tiduriwin n udfel iggutn ;
 Tiduriwin n udfel iftutin ;
 Itaramen n udfel iftutin ;
 Adfel ider s igudiyen, iàrramen, imdduzen, idazzen, imareyen ;
 Ider kigan, gigan, mad igguten, iàrramen, igudiyen n udfel ;

Lourd tribut, nombre302 élevé de victimes303 :


 Tawwungimt iggutn ;
 Ma(d) iggutn n tewwungimt ;
 Ur d imikk n tewwungimt ;
 Inaghan iggutn ;
 Inaghan ggutnin ;
 Imugas iggutn ;
 Imugas ggutnin ;
 Ma(d) iggutn n medden ittutn ;
 Ma(d) iggutn n iwdanen ittutn ;
 Tigawt iggutn n teghrsiwin ;
 Uttun/aynun/iziwl iggutn n teghrsiwin ;
 Aferu n yan )w)atig iggutn ;
 Atig igan fuffu ;
 Atig ijddern ;
 Tazettat304 iggutn ;
 Tazettat igan fuffu (amd. afru n tezettat igan fuffu) ;
 Tazettat ifuffan ;
 Tazettat ijddern ;
 Tezettat ilan atig iggutn ;
 Tezettat mu ighli w atig ;
 Tikki, takkawt mu ighli w atig ;

302 On peut le traduire par uttun, aynun, mais aussi tigawt. D’ailleurs, pour demander le nombre de membres
formant un quelconque groupe, on dit : menckk ad gan ?
303 Pour dire victime, on dit tixsi, taghtast. Mais c’est tellement associé aux moutons qu’il serait bizarre de le

transposer sur les êtres humains. Peut-être l’usage intensif de ce terme peut l’imposer. Qui sait ?
304 C’est une sorte d’impôt.

119
Grande quantité :
 Ma(d) iggutn n … ;
 Ma(d) iggutn n… ;
 Ma(d) ur igan imikk n… ;
 Ma(d) ur idrusn n… ;
 Iàrramen, igudiyen, imdduzen n... ;
 Amaka n… ;

Grands espoirs :
 Inuraz iggutn ;
 Inuraz meqqurnin ;
 Inuraz ilan uncekk n mit ;
 Inuara ilan uncekk n anef ad zerigh ;
 Inuraz imeqqurn ;
 Inuraz ggutnin ;
 Inuraz ilan ur d imikk ;
 Inuraz ur idrusn ;
 Isiramen iggutn ;
 Isiramen ixatern ;
 Isiramen xaternin ;
 Isiramen ggutnin ;
 Isiramen iggutn ;
 Tuqqliwin305 ggutnin ;
 Tuqqliwin ganin menckk ;

De haut niveau, au sommet :


 Yattuyn ;
 Ighlin ;
 Ifsan ;
 Nn-ifsan gh ignwan ;
 Igan amattuy, imghli, amfsi ;
 Igan win ufella, (w) afa, iggi, iccu, temgut... ;
 N uswir/ usghel yattuyn, ifsan gh ignwan ;
 N (w) afa (amd. inmuqqaren n(w) afa) ;
 N ufella, iggi, iccu, temgut ;

Grand nombre :
 Uncekk/ancekk iggutn n... ;
 Aynun/ izwil/ uttun iggutn n... ;
 Tigawt/tillawt iggutn n ... ;
 Ma(d) iggutn n … ;
 Ma(d) iggun n … ;

305Le premier sens de ce mot est attente, mais rien n’empêche de l’employer dans le sens d’espoir. Comme si le
cas déjà en français et en anglais.

120
 Uttun ur igan imikk ;
 Ma(d) ur igan imikk n… ;
 Ma(d) ur idrusn n… ;
 Midd n... ;
 Gigan n .... ;
 Kigan n ... ;
 Mad ur iqqen/ibbi/igli/igllàa imi n... ;
 Uttun lli s iceqqa ad t id igli/iqqen/igllàa/ibbi imi n...;

Niveau élevé, critères exigeants :


 Aswir yattuyn ;
 Aswir nn ifsan gh ignwan ;
 Asghel yattuyn ;
 Asqqul yattuyn ;
 Asqqul iceqqan ;
 Asqqul ilan taceqqawt ;
 Tiwtlin yattuyn ;
 Tiwtlin iceqqan ;
 Tafadin yattuyn ;
 Tafadin iceqqan ;

Quantités énormes, à très grande échelle :


 Iàrramen, igudiyen, imdduzen n... ;
 Ma(d) bahra iggutn n…;
 Ma(d) bahra iggutn n…;
 Ma(d) bahra ur idrusn n…;
 Ma(d) bahra ur igan imikk…;
 Imakaten igguten... ;

Peu judicieux :
 Ur isffughn ;
 Ur ittayn ;
 Ur izggin ;
 Ur ittawin s mani ;
 Ittawin s gar ;
 Ittawin s rregg, ugdi, umnghuz ;
 Ittawin s urwas, ugdi, ughrab... ;
 Igan gar-asmagel ;

Rancune, sentiment d’intimité :


 Ighimi ;
 Akyad ;
 Akkad ;
 Talkkawt ;

121
 Aghzzar ;
 Tankurt ;
 Gar asyafa ;
 Gar tamunt ;
 Gar tiddukla ;

Mal informé :
 Bu-gar-inghmisen ;
 Ila gar inghmisen ;
 Ila inghmisen ganin gar ;
 Ilan inghmisen ur ganin/lanin tidet ;
 Ila inghmisen ferghnin, wwurdnin ;
 Ur ila inghmisen idenin ;
 Ur dar-k inghmisen idenin ;
 Ur ila inghmisen n tidet ;
 Ur dar-k inghmisen idenin ;
 Ur ten id-tiwit, ur ten inn-tfelt ;

Rumeur sans réel fondement 306:


 Tifattalin ur igan tidet ;
 Tifattalin ur idenin ;
 Tifattalin ur ilan izuran ;
 Tifattalin ur tasila idusn ;
 Iwnnan ur lanin tidet ;
 Iwnnan ur illan s tidet ;
 Iwnnan ur lanin tazuli ;
 Iwnnan ur illan s tezuli ;

Rumeur populaire :
 Tafattelt tagdudant, tamddant, tawdant ;
 Tafattelt tagherfant, tamddant, tawdant ;
 Tawnnit tagdudant, tamddant, tawdant ;
 Tawnnit tagherfant, tamddant, tawdant ;

Discussion intense :
 Amsiwal iktin ;
 Amsiwal irghan ;
 Amsiwal ifdaddiyn ;
 Amsiwal ilan tamzla ;
 Amsiwal gh tenker takat ;
 Imriran iktin ;
 Imriran irghan ;

306C’est une expression pléonastique comme le journalisme aime bien les utiliser. En fait, une rumeur est déjà
sans réel fondement.

122
 Imriran ifdaddiyn ;
 Imriran ilan tamzla ;
 Imriran gh tenker takat ;

Violents combats :
 Umaghaen ceqqanin ;
 Umaghen iskaren tawwungimt ;
 Umaghen ukridnin ;
 Imrdukkuten gh inker unddahmu ;
 Umaghen gh inker unddahmu ;
 Umaghen gh ffin idammen ;
 Umaghen iskkensarn, issrayen ;
 Umaghen n idammen ;
 Umaghen idmmenen ;
 Umaghen gh ffalen medden ifrawen, ilmawen ;

Querelles, rixes violentes :


 Imcittihen ceqqanin ;
 Imcittihen issrayen, iskkensaren ;
 Imurdukkuten gh ffalen medden ifrawen, ilm ;
 Idbbuzen ceqqanin ;
 Imsafrawen ceqqanin ;
 Imhirrisen ukridnin ;
 Imcittihen gh inker/isawel unddahmu, teghllabt, ukuray, ughruc ;
 Imcittihen gh ffin/negin idammen ;
 Idbbuzen gh ffin/negin idammen ;
 Imrdukkuten ceqqanin ;
 Taduyin gh ffin idammen ;
 Taduyin n idammen ;
 Taduyin idmmenen ;

Spéculation généralisée :
a)
 Timsight307 iggutn, yuman, tawkkant, tamatant ;
 Aswingem iggutn, yuman, awkkan, amatan ;
 Asnzgem iggutn, yuman, awkkan, amatan ;
 Axmmim iggutn, yuman, awkkan, amatan ;
b)
 Tagennkkest308 iggutn, imqqurn, ixatern ;
 Tagennkest takwant, igan takwant ;

Spéculation intense :

307 Du verbe messeq, méditer, réfléchir...


308 Si on décortique ce mot, on aura eg-nn et kkes ;

123
a)
 Timsight iggutn ;
 Timsight iktin, ifaddadiyn ;
 Timsight igan takat tazgzawt ;
 Aswingem iggutn ;
b)
 Tagennkkest309 iggutn ;
 Tagennkkest ur idrusn ;
 Tagennkkest ur igan imikk ;
 Tagennkkest iktin, irghan, ifadaddiyn ;

Vif intêrét :
 Adwal iggutn ;
 Adwal ihawln ;
 Adwal ur idrusn ;
 Adwal ur igan imikk ;
 Alhu310 iggutn ;
 Uhul iggutn ;
 Tigdift iggutn ;
 Tigdift ihawln ;
 Tigdift ilan urd imikk ;

Forte proprotion :
 Tigawt, uttun, aynun iggutn ;
 Taghamt, amur iggutn ;
 Tuggwt n...;
 Ma(d) iggutn n... ;
 Urd ma(d) idrusn n... ;
 Urd ma(d) igan imikk... ;
 Urd imikk n... ;

À grande échelle :
 S tuggwt n...;
 S ma(d) iggutn n... ;
 S urd ma(d) idrusn n... ;
 S urd ma(d) igan imikk... ;
 S urd imikk n...
 S usghel imqqurn ;

Derniers événements :
 Timsirin ggwranin ;
 Imagen311 ggwranin ;

309 Du verbe eg-nn et kkes-d.


310 Du verbe lhu, faire attention à, accorder son attention à...

124
 Timsirin yenin ;
 Timsirin timaynutin ;
 Timsirin ganin timaynutin ;
 Timsirin sul reghanin ;
 Inghmisen ggwranin ;

Dernières nouvelles, dernières dépêches :


 Inghmisen ggwranin ;
 Inghmisen rghanin, ljanin, lzanin ;
 Inghmisen lli agh d hhera ilkemn ;
 Inghmisen yenin ;
 Inghmisen imaynuten ;
 Inghmisen ganin imaynuten ;
 Inghmisen lli sul irghan, iljan, ilzan ;

Dernier sondage :
 Asnusu iggwran ;
 Acuddu iggwran ;
 Asnusu yenin ;
 Asnusu amaynu/amnzuy ;
 Asnusu igan amaynu/amnzuy ;
 Asnusu sul irghan, ijlan ;
 Asnusu lli sul ittsisn, ittberburn ;

Évolutions probables :
 Infulen irwasnen312 ;
 Infulen itersanen313 ;
 Izzigizen irwasnen ;

Issue, résulat vraisemblable :


 Ufugh arwsan ;
 Ufugh atersan ;
 Asufegh arwsan ;
 Asufegh atersan ;
 Tayafut tarwsant ;
 Tayafut tatersant ;

Cible probable :
 Tawttast tawrsant ;
 Tamswadst tawrsant ;
 Tasniyyct tawrsant ;

311 Ce mot s’emploie couramment chez les Touarègues du Niger.


312 Formé à partir d’irwas.
313 Formé à partir d’aters.

125
 Tucart tawrsant ;
 Lucart tawrsant ;
 Tawttast tatersant ;
 Tasniyyct tatersant ;

Vainqueur probable :
 Amrenu awrsan ;
 Amneru awrsan ;
 Amrenu atersan ;
 Amneru atersan ;

Débat, argument principal :


 Amyannan anuzzum ;
 Amyannan anammas ;
 Amasiwal inizzi ;
 Amsiwal meqqurn ;
 Tamatert taxatart ;
 Tamatert tanuzzumt ;

Objet principal, question centrale :


 Taghawsa tanbdadt ;
 Tasga taxatert ;
 Tamnidt taxatert ;
 Tamnadt tinizzit ;
 Ammukris anuzzum ;
 Ammukris anammas ;
 Tadbgit tamuqqrant ;
 Takukkert tamuqqrant ;
 Asqqsi anuzzum ;
 Asqqsi anammas ;
 Astan inizzi ;
 Astan meqqurn ;
 Astan axatar ;

Pas important en avant, en arrière :


 Azmmazzel meqqurn s umzizal, s teghurdin ;
 Attcbih axatar s umnid, s tekurmin ;
 Asurif amuqqran s sat, s darat ;
 Asurif axatar s dat, s deffir ;
 Azmmazzel meqqurn s umeddur, s tegira ;

Percée, innovation importante :


 Tasgrut imqqurn ;
 Tasgrut ixatern ;

126
 Tafat ixatern ;
 Tafat imqqurn ;

Tendance principale :
 Tamazzelt meqqurn ;
 Tamazzelt tanmmast ;
 Tawadst taxatert ;
 Tamwadst ixatern ;
 Timghiwilt meqqurn ;
 Timghiwilt imqqurn ;

Accumulation de preuves :
 Asttif n tematarin, (w) anziwen ;
 Asàrrem n tematarin, (w) anziwen ;
 Asmun n tematarin, (w) anziwen ;
 Agraw n tematarin, (w) anziwen ;
 Asgudi n tematarin, (w) anziwen ; ;
 Asmlalay n tematarin, (w) anziwen ;

Pression de plus en plus forte :


 Asnil d ittigutn ;
 Asnil d ittizduyn ;
 Asnil d ittilin azazu ;
 Addad d-ittdusn, d-ittmkkanen, d-ittzzurn ;
 Addad d-ittigutn ;
 Addad d-ittimghurn ;
 Addaz d-ittggan uggar f uggar ;
 Addaz d-ittchun ;
 Tiziyyirt d-ittimghurn ;
 Assas d-ittimghurn ;
 Assas d-ittrnun ;

Mesures qui auraient dû être prises il y a longtemps :


 Tanadin lli s yad-lli ixessa ad ttuskaren yad/wahli/zegh man agu ;
 Iskkiren lli yad-lli ixessa ad ilin menckk a(y) ad ;
 Iskkiren lli yad-lli fell-agh illan ad ten nesker zikk ;
 Iskkiren lli yad-lli fell-agh illan ad ten nesker menckk ay-ad ;
 Iskkiren lli yad-lli fell-agh illan ad ten nesker gh umzruy ;

Force irrésistible :
 Tadusi iggutn ;
 Tadawsa iggutn ;
 Tizgi iggutn ;
 Tidni iggutn ;

127
 Tijehda iggutn ;
 Timkkent iggutn ;
 Tadusi lli mu ur izdar yan ;
 Tadusi ilan uncekk n mit ;
 Tadusi ilan uncekk n nehiyyd-ad-zerigh ;

Preuves accablantes :
 Timitar ifawen, isiden ;
 Timitar nit skkusen ;
 Timitar ibidden ;
 Timitar nit ibidden ;
 Timitar akkw iàrrcen ;
 Timitar gh ur illa ales-awal ;
 Anzaten gh sul ur illa ales-awal ;
 Timitar gh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Anzaten gh sul ur illa ma(d) ittunnan ;

Majorité conséquenete, écrasante :


 Tuggwt iggutn ;
 Tuggwt imqqurn ;
 Tuggwt ixatern ;
 Tuggwt taxatart ;
 Tuggwt izayn, izdayn ;
 Tuggwt ilan azazu ;

Supériorité écrasante :
 Tamghuri iggutn ;
 Tamghuri ixatern ;
 Tamghuri taxatart ;
 Tamghuri ilan uncekk n mit ;
 Tamaft iggutn ;
 Tamaft ixatern ;
 Tamaft imqqurn ;
 Taxutert iggutn ;
 Taxutert meqqurn ;
 Tamghuri izayn, izdayn ;
 Tamghuri ilan azazu ;

Conseil mal inpsiré :


 Gar asmagel
 Asmagel ur igan yat ;
 Asmager ur igan amya ;
 Asmagel ur isffughn ;

128
Mauvaise gestion :
 Gar asnibber314 ;
 Gar asdbber315 ;
 Gar tigli ;
 Gar tizwura ;
 Gar timmughra ;
 Gar tamghrawt ;
 Gar tassiggzt ;
 Gar asmagher ;
 Gar tadbalt ;
 Tamghrawt ur igan yat ;
 Timmughra ur igan yat ;
 Asmagher ur issffughn ;

Mauvais résulat :
 Gar tayafut ;
 Gar asfek ;
 Gar takkawt ;
 Gar tikkit ;
 Gar tufekka ;
 Gar tasayt ;
 Gar tagemmut ;
 Gar tighli ;
 Gar askkir316 ;

Niveau médiocre, exigences insuffisantes :


 Gar aswir ;
 Aswir izdern, iggwizn ;
 Aswir amazdar, amaggwz ;
 Aswir ur igan yat ;
 Aswir iskern izddar ;
 Aswir iskern iskern akal ;
 Tiwtlin izdern ;
 Tiwtlin ur iwdan ;
 Tafadin ur iqqaddan ;
 Tafadin idran ;

Action qui n’en finit pas :


 Askkir bedda izzugazn, ittazzaln, ittddun ;
 Askkir amaghlal, amzzaguz, anbeddan ;

314 Du verbe nbber, bien préparer, bien gérer, se débrouiller, trouver...


315 Idem. Sauf que le verbe ici est dbber.
316 Etonnant cet emploi d’askkir, n’est-ce pas ? Pas tant que cela. Ne dit-on pas, à titre d’exemple, que gwma ur

iskir yat assggwass ad gh tinmel ? Et ce, pour dire que ses résultats étaient très mauvais.

129
 Askkir ur ilan ttemi/atemmu, isggwra ;
 Askkir ur ilan ixf ;
 Askkir ur ismarn ;
 Askkir ur ittheyyun ;
 Askkir ur ittbddadn ;
 Askkir ur issen bedd/sunfu ;

Déclaration publique :
 Asberrh agdudan/ameddan ;
 Asberrh mu isfeld kuyan ;
 Asberrh ittussan ;
 Asberrh unsib ;
 Asberrh amansab ;
 Asberrh ittunnan gh medden ;
 Aghuri mu sflden akkw medden ;
 Aghuri ilkemn ku yan ;

Coups violents, qui font mal :


 Tayttiyin/abbwaken/akkwamen ittwizwizn ;
 Tayttiyin ijddern, izzlufen ;
 Tayttiyin issrayen, iskkensaren ;
 Tayttiyin isnkaren ilm ;
 Tayttiyin iskaren izwizzigen ;
 Tayttiyin iskaren attan, tagzazt ;
 Abbwaken iskaren attan, tagzazt ;
 Tayttiyin issidnen ;
 Abbwaken ijddern, izzlufen ;
 Abbwaken iskkensaren, issrayn ;
 Tayttiyin tukridin ;
 Akkwamen317 immalen itran azal ;
 Akkwamen immalen ayyur teqqed isk ;

Emploi du temps épuisant :


 Tin-w-akud issrmiyn, isshufufun, issrfufun ;
 Tin-w-akud iktarn ;
 Tin-w-akud iggutn ;
 Agenda318issrmiyn, isshufufun, issrfufun ;
 Agenda iktarn ;
 Agenda icqqan ;
 Agenda iggutn ;

317 À ne pas confondre avec ukkim, ukkimen, coup de poing en tachlhit. Même s’ils ont la même racine verbale,
kkwem.
318 J’ai préféré garder ce mot anglais aussi. Car pratiquement toutes les langues du monde l’ont pris. Pourquoi

notre si belle langue, le tamazight, serait-elle en reste ?

130
 Agenda iktarn s ma(d) ittuskarn ;
 Agenda gh ggutent tiwwuriwin ;

Droits de douane prohibitif, exorbitants, dissuasifs :


 Tizettatin igan fuffu ;
 Tizettanin tifuffutin ;
 Tizettatin ighlin d ignna ;
 Tizettatin mu ur izedar yan ;
 Tizettatin ganin nnigh n tezidar n medden ;
 Tizettatin ghwlanin/cehhernin n tediwant ;
 Tizettatin rghanin n tediwant ;
 Tizettatin n tediwant iggutn ;
 Tizettatin n tediwant iggutn f medden ;
 Tizettatin n tediwant mu ur zedaren medden ;

Nouvelles tentatives :
 Turmin yadn ;
 Turmin timaynutin ;
 Tisiram yadn ;
 Tisiram timaynutin ;
 Alas n turmin ;

Appel renouvelé :
 Aghuri yadn ;
 Als n ughuri ;
 Asberrh yadn ;
 Tigheri yadn ;
 Alghu yadn ;
 Alas n ulghu ;
 Tallghat yadn ;

Regain d’intérêt :
 Adwal yadn ;
 Adwal amaynu/amnzuy ;
 Alhu yadn ;
 Alhu amaynu/amnzuy ;
 Tigdift yadn ;
 Tigdift tamaynut
 Tufekka n ixf yadn i ;
 Tufekka n ixf tamaynut i ;

Intérêt vital, considérable, général :


 Adwal aderan319 ;
319 Du verbe dder, vivre...

131
 Adwal imqqurn, ixatern ;
 Adwal akkwan, yuman, amatan ;
 Alhu aderan ;
 Alhu immqqurn, ixatern ;
 Alhu akkwan, yuman, amatan ;
 Tigdift imqqurn, ixatern ;
 Tigdift takkwant, yuman, tamatant ;
 Tufekka meqqurn n ixf ;

Nouvel accès, nouvelle explosion :


 Afdaddi yadn ;
 Afadaddi amaynu/amnzuy ;
 Afedaddar yadn ;
 Asmazla yadn ;
 Asmazla amaynu/amnzuy ;
 Tanekra yadn ;
 Askti yadn ;
 Askti amaynu/amnzuy ;
 Akuttu yadn ;
 Aberbaqqay yadn ;
 Asbaqqay320 yadn ;

Regain de tension :
 Ilddayen yadn ;
 Ilddayen imaynuten ;
 Ijjnnjjbuden yadn ;
 Ijjnnjbuden imaynuten ;
 Ilssgen yadn ;
 Illssgen imaynuten ;
 Imziyyiren yadn ;
 Assasen yadn ;
 Tibdit yadn n(w) awal
 Tireziyin yadn ;
 Tazit yadn ;
 Taqqurt yadn ;
 Immukrisen yadn ;

Estimation, évaluation grossière :


 Gar astal ;
 Gar asiteg ;
 Gar asuzel ;
 Astal n ghik-ann ;

Il faut faire attention à l’emploi de ce mot. Car il a un autre sens pour le moins tabou dans la société
320

amazighe. Lequel ? Celui de la perte de la vérginité feminine.

132
 Astal unzil ;
 Astal aferdas ;
 Astal n tefssi, zzerb ;
 Astal s tittt ;
 Astal nn-yazn, -yakwmern ;
 Astal s tazawt, tekwmert ;

Description grossière :
 Asnummel n ghik-ann ;
 Asnummel unzil ;
 Asnummel ifssusn ;
 Asnummel aferdas ;
 Asnummel n tefssi, zzerb ;
 Gar asnummel ;
 Gar asmal ;
 Gar asizer ;
 Gar aglam ;
 Gar tigawt/tesillawt n teguriwin ;

Traitement brutal :
 Gar iqqil ;
 Gar asberrk ;
 Gar asnubeg ;
 Gar amugger ;
 Gar imiqqir ;
 Isiki n ufuss ;
 Asecci, icci n ukuray ;
 Asjjiwn n ukuray ;

Supposition sûre, peu risquée :


 Takument321 izgan, idusn, imkken ;
 Takument ur imnàan ;
 Takument gh ur llantt tekssad ;
 Taswingimt, aqafa, admu izgan, idusn, imkken ;
 Taswingimt, aqafa yuran, iqqiln ;
 Aghal yuran, iqqiln ;
 Taswingimt gh ur teksudt yat ;
 Aqafa gh ur llant tekssad ;
 Aghal gh ur llant tekssad ;
 Admu gh ur llan tekssad ;
 Tadma izgan, idusn, imkken ;
 Aghal ibidden, izgan ;

321 Ce mot chleuh a plusieurs sens : intuition, présomption, hypothèse...

133
 Ag-nn-kkes gh ur teksudt yat ;
 Ag-nn-kkes gh ur llan tekkssad ;
 Agzan ibidden, izgan ;

Port sûr, abri sûr :


 Asentel izgan ;
 Asentel ifergn ;
 Asentel yuran ;
 Asentel iqqiln ;
 Afatas ifergn ;
 Asentel ilan afrig ;
 Asentel gh ur teksud yat ;
 Asentel ilan tarit ;
 Afatas ilan tarit ;
 Asentel illan s tarit ;
 Asentel gh tella tarit ;
 Asentel ila iqqil ;
 Asentel illan s iqqil ;
 Asentel gh illa iqqil ;

Gravement blessé, malade, sérieusement touché :


 Bahra ittyagasn, ittutn, ibrin, ittursn, ibdeln, ihrecn, yudn ;
 Lli ur igan yat ;
 Igan tasalt, tanqqwelt ;
 Lli ittersn f lmutt ;
 Lli illan f lmutt ;
 Lli ittersn f temttant ;
 Lli mu tehawl temadunt ;
 Lli mu hawlen w aggasen ;

Gravement endommagé :
 Bahra ixwlan, idern ;
 Bahra irdemn ;
 Bahra iriyybn ;
 Bahra irrumman ;
 Mu bahra hawlen ….
 Lli sul ur igan mad izerra yan ;

Envisager sérieusement :
 Ar nit ttxemmimt gh… ;
 Ar nit tthemmimt gh ... ;
 Ar nit temssaqt... ;
 Ar nit tesakat ixf nek... ;
 Ar nit teswingimt gh… ;

134
 Ar ttxemmim s tidet... ;
 Ar teswingimt s tidet... ;
 Eg as tidet, agri... ;
 Amez tt gh-illi gh tedus ;
 Ur ar sul tthdart ;
 Ur ar sul dessat ;

Dégâts considérables :
 Ifatasen iggutn ;
 Tawwungimt iggutn, issiwidn ;
 Ifatasen ggutnin ;
 Iryaben ggutnin ;
 Ifatasen lli d ur ismun imi ;
 Tawaghit meqqurn ;
 Tawaghit ixatern ;
 Imrdulen ixatern ;
 Isrrummuten ixatern ;

Pertes sévères, considérables :


 Tudderwin ggutnin ;
 Tuddernin xaternin ;
 Tujliwin ggutnin ;
 Tujliwin xaternin ;
 Tujliwin d ur ismun imi ;
 Ireziwen iggutn ;

Perte totale :
 Tuddera ismden, imdan, ihiyyan ;
 Irezi ismden ;
 Tirezi tawkkant ;
 Tirezi yuman, tamatant ;
 Tujlut ismden, imdan, ihiyyan ;
 Tayjli ismden, imdan, ihiyyan ;

Violente tempête :
 Taylalt ikridn, iggutn, ixwcen, ihrecn, ijubbern (vent) ;
 Tijjijt ikridn, iggutn, ixwcen, ihrecn, ijubbern (vent) ;
 Tazwut ikridn, iggutn, ixwcen, ihrecn, ijubbern (vent) ;
 Izillid, tamzawuyt issiwidn (pluie) ;
 Ijawwan iggutn, ixwcen, ihrecn (sable) ;
 Tazelkayt iggutn, ixwcen, ihrecn (sable) ;
 Tafernunt issiwidn (mer) ;

Désaccord total :

135
 Tibdit takwant322 n(w) awal ;
 Tibidit imdan n(w) awal ;
 Tibdit ismden n(w) awal ;
 Arssacka imdan ;
 Arssacka igan akwan ;
 Arsasa imdan ;
 Arsasa igan akwan ;

Baisse régulière :
 Tiggwizt izzugazn ;
 Tidri ittghluln ;
 Tidri tamghlalt ;
 Tidri igan tamghlalt ;
 Taduri izzugazn ;
 Taduri tamzzugazt ;
 Taduri n bedda ;
 Taduri tabeddant ;

Baisse sévère :
 Taduri323 iggutn ;
 Taduri324 iggutn ;
 Tiggwizt iggutn ;
 Tidri iskern tagsart, idir ;
 Tidri tamagsart, tamadirt ;
 Tidri tagsarant, taderant ;

Hausse importante :
 Aghlay meqqurn ;
 Allay meqqurn ;
 Asghlay imqqurn ;
 Asalay ixatern ;
 Asiti iggutn ;
 Asàtu nn-ifsan gh ignwan ;
 Asiti iskern ignwan ;
 Assufu iggutn ;

Refus net :
 Tigwit ifawn, izdgen, isidn ;
 Tigwit iqqjern, imsadn, imadin, ifersn ;
 Tigwit iqqurn, ihrcen ;
 Tigwit gh sul ur illa ales-awal ;

322 Construit à partir d’akkw.


323 Du verbe der.
324 Du verbe ader.

136
 Tigwit gh sul ur illa ma(d) ittunnan ;

Échanges vifs de propos :


 Tazit ;
 Taqqurt ;
 Targgimt ;
 Assnker n terggimt ;
 Asnnefeka/asnfel n iàuriden ;
 Asnnfeka/ansfel n gar iwaliwen ;
 Asnnfeka/asnfel n temzzarrut, temjiyyirt ;

Réponse sèche :
 Asurri s taghart ;
 Asurri issyagasn, ibbrin ;
 Asurri iskarn ankkid, tagudi, aters... ;
 Asurri iqqurn, ihrcen ;
 Asurri ijddern idammen gh udem n kra ;
 Asurri isgharn idammen gh udem n kra ;
 Tarurt iqqjern, ifersn, imsadn, imadin ;
 Asurri ittghaman/ittggwizn gh ufgan ;
 Asurri iskarn aggasen, ilbbicen ;
 Astan gh sul ur illa ales-awal ;
 Astan gh sul ur illa ma(d) ittunnan ;

Mots durs :
 Iwaliwen qqeshanin ;
 Iwaliwen msadnin, hercnin, fencqqrranin325 ;
 Iwaliwen qqurnin ;
 Tiguriwin qqurnin, msadnin, madinin ;
 Tiguriwin ittbbin ;
 Tiguriwin skarnin attan ;
 Tiguriwin skarnin aggasen ;

Message au ton acerbe :


 Tabrat iqqurn, issyagasn ;
 Awway iqqjern, issyagasn ;
 Azen iqqurn, issyagasn ;
 Tabrat iqqeshan, issyagasn ;
 Tarawt iqqjern, issyagasn ;
 Tabrat iskarn attan, aggas ;

Quantité importante :
 Tillawt iggutn ;
325 Cet adjectif sert à décrire quelque chose de raboteux, revêche, rocailleux...

137
 Uncekk iggutn ;
 Uncekk imqqurn ;
 Asktur iggutn ;
 Tasayt iggutn ;
 Taggwat iggutn ;
 Tamagut n... ;
 Ma(d) iggutn n … ;
 Ma(d) iggutn n… ;
 Ma(d) ur igan imikk n… ;
 Ma(d) ur idrusn n… ;
 Iàrramen, igudiyen, imdduzen n... ;
 Amaka iggutn n... ;

Allié sûr, loyal :


 Tufra idusn, izgan ;
 Tufran illan s(w) awal ;
 Tufra igan b(mm)u-yan-w-awal ;
 Tufra issen yan w awal ;
 Tufra ur issen ghar yan w awal ;
 Turfa ilan tifelst ;
 Turfa illan s tiflest ;
 Turfa ur ttenfalen ussan ;
 Turfa igan tanflust ;
 Turfa bedda ibiddn ;
 Turfa lli bedda ittbeddadn ;
 Turfa lli bedda illan ;

Soutien ferme, solide, indéfectible :


 Tiwisi ilan izuran, izghwran ;
 Tiwisi izzurn, izzughwrn ;
 Tiwisi n tidet ;
 Tiwisi iden ;
 Tanilt idusn, imkken, izgan ;
 Talilt idusn, imkken, izgan ;
 Tiwisi ilan tidet ;
 Tiwisi ilan tizgi ;
 Tiwisi illan s tidet ;
 Tiwisi illan s tezgi ;
 Tiwisi gh sul ur illa ales-awal ;
 Tiwisi gh sul ur illa ma(d) ittunan ;

Partisan sûr, loyal, chaud partisan :


 Akaberan izgan, illan d ixf nes ;
 Bu-ukabar izgan, illan d ixf nes ;

138
 Anflus izgan ;
 Andfur idusn, izgan, imkken ;
 Andfur afelsan ;
 Amghnas afelsan ;
 Andfur igan bu-yan-w-awal ;
 Andfur, amccukku ilan tifelst ;
 Andfur, amccukku igan anflus ;
 Anflus gh ur sul ur illa ma(d) ittunnan ;

Flux régulier :
 Amazzel izzugazn ;
 Amazzel amghlal, amzzugaz ;
 Angi izzugazn ;
 Angi abeddan ;
 Angi amghlal ;
 Angi amzzugaz ;
 Angi bedda ittazzaln ;

Loi stricte :
 Azerf iceqqan ;
 Azerf iqqurn ;
 Azerf iqqeshan ;
 Azerf ihercn ;
 Azerf ur issen ffegh-agharas ;
 Azerf ur issen tirzzi ;

Approbation sans réserve :


 Taderawt/ tidri326 tar tarkkakt, tar turda ;
 Taderawt/ tidri lli tt igan ;
 Taderawt/ tidri illan d ixf nes ;
 Taderawt/ tidri n irgazen ;
 Taderawt/ tidri gh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Taderawt/ tidri gh ur illa ales i(w) awal ;
 Taderawt/ tidri gh ur illa urri-d gh(w) awal ;
 Taderawt/ tidri gh ur illa fel-nn gh(w) awal ;
 Taderawt/ tidri gh ur illa urri tighurdin ;
 Tirit, tayri idusn, iqqurn, izgan ;
 Asberrk, iqqil gh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Asnubeg gh ur illa ales awal ;

Méthodes brutales :

326La racine verbale de ce nom est ader dont le premier sens est baisser. Mais lorsqu’on dit ader i kra, c’est
répondre positivement à la demande ou l’ordre de quelqu’un. D’autre part, le verbe sfled a excatement le même
sens. D’ailleurs, on peut logiquement, le plus simplement du monde, traduire approbation par asfeld.

139
 Tigharasin n unffay, unggas ;
 Tigharasin tinffayin, tinggasin ;
 Tighrasin n ughruc, n teghllabt, n ukuray ;

Croyances bien ancrées :


 Tighalin dusnin, mekkennin, zganin, zzurnin ;
 Tighalin ilan izuran ;
 Tifelsin nit lanin izuran ;
 Tifelsin illan s izuran ;
 Tifelsin nit izzurnin ;
 Tighalin timzzurin ;

Engagement ferme, sans réserve :


 Tikffelt tar turda, tarkkakt ;
 Iqiwl war turda, tarkkakt ;
 Tikffelt lli tt igan ;
 Iqiwl lli t igan ;
 Tabbayt n(w) awal igan war turda, tarkkakt
 Asfek n(w) awal igan war turda, tarkkakt ;
 Asfek n(w) awal teffugh turda ;
 Tabbayt n(w) awal teffugh turda ;
 Asfek n(w) awal teffugh terkkakt ;
 Tufekka n(w) awal idusn, imkken ;
 Tufekka gh ur tella turda, tarkkakt ;
 Tikffelt idusn, izgan ;
 Tabbayt gh ur tella turda, tarkkakt ;
 Tabbayt gh ur illa ism n turda, terkkakt ;

Forte insistance :
 Azdday izzugazn ;
 Azdday idusn, imkken, izzurn ;
 Azdday iggutn ;
 Alhu iggutn ;
 Alas iggutn ;

Forte conviction :
 Asfels war turda, tarkkakt ;
 Asfels idusn, imkken, izzurn ;
 Asyafa iggutn ;
 Asfels iggutn ;
 Tiflest iggutn ;

Forte opposition :

140
 Tanmera/tamerant327 iggutn ;
 Tanmera/tamerant tar turda, tarkkakt ;
 Tanmera/tamerant ibiddn, iàrrcn ;
 Tanmgela/tamgelant ibiddn, iàrrcn ;
 Tutlibt328 iggutn ;
 Tafnat329 iggutn ;
 Tigwit tar turda, tarkkakt ;
 Tigwit gh ur illa urri tighurdin ;
 Tigwit ur issen turda, tarkkakt ;
 Tigwit gh ur texttar/tekuttu turda, tarkkakt ;
 Tigwit iggutn, idusn, imkken, izzurn ;
 Tagawt iggutn n tesmmaggart ;

Large accord, consensus :


 Amssacka bahra iggutn, imqqurn, icfan ;
 Amsasa bahra iggutn, imqqurn, icfan ;

Consensuel (être...) :
 Ili d ku yan ;
 Rzem aggur nek i ku yan ;
 Amez/kes/af tutra (laxter) n ku yan
 Eg bu-umssacka ;
 Eg amssackan ;
 Eg bu-medden ;
 Ili d akkw medden ;
 Ack-d akkw d medden ;
 Sker i (w) aman ad azerin ;
 Ili amzzugh i ku yan ;

Approche simple, directe :


 Takwmart yughdn ;
 Tazawt/tazat yughdn ;
 Tiggert tanicant ;
 Takwmart igan nnican, irxan ;
 Takwmart tanicant ;
 Tiggert tabazint, tunzilt, tarsxsist... ;
 Takwmart tusridt ;
 Tazawt igan nnican, irxan ;
 Tazawt tanicant ;

Approche intransigeante, sans concession :

327 Je l’ai formé à partir de l’adverbe chleuh, mar. Il peut signifier : contre, anti-... ;
328 En tachhit, utlib est un opposant, adversaire, rival, concurrent, antagoniste… ;
329 Idem.

141
 Takwmart tanicant ;
 Takwmart taradikalt ;
 Takwmart tar tafuli ;
 Takwmart gh ur illa fel-nn ;
 Takwmart tarfelant ;
 Takwmart n ugharas-agharas ;
 Takwmart iceqqan, iqqurn, iqqeshan ;
 Takwmart gh nn ur ifel… ;
 Tiggert tar tarkkakt ;
 Tiggert tar tafuli ;
 Tiggert gh ur illa fel-nn ;
 Tiggert tarfelant ;
 Tiggert n ugharas-agharas ;
 Takwmart gh ur illa ales-awal ;
 Takwmart gh ur illa ma(d) ittunnan ;
 Tazawt/tazat iceqqan, iqqurn, iqqeshan ;
 Tazawt tar tafuli ;
 Tazawt gh ur illa fel-nn ;
 Tazawt tarfelant ;
 Tazawt n ugharas-agharas ;

Transformations profondes, radicales :


 Unfulen dranin, ghwbanin, ddemin ;
 Unfulen iradikalen, zzurnin, zzughwrnin ;
 Unfulen igrawalen ;
 Isdwelen dranin, iradikalen ;
 Israyen dranin, iradikalen ;
 Issenseren ghwbanin, iradikalen ;
 Isalsuten dranin, iradikalen ;

Réformes profondes, radicales :


 Isggemen dranin, ghwbanin, iradikalen/izzuren/izzughwren ;
 Issaghwaden dranin, ghwbanin, iradikalen/izzuren/izzughwren ;
 Isgaddaten/isgiddiyen dranin, ghwbanin, iradikalen/izzuren/izzughwren ;
 Isassttwaten dranin, ghwbanin, iradikalen/izzuren/izzughwren ;
 Isyafen330 dranin, ghwbanin, iradikalen/izzueren/izzughwren ;
 Isawken dranin, ghwbanin, iradikalen/izzuren/izzughwren ;
 Isggemen/issghawaden/isgaddaten igrawalen ;

Haute sécurité :
 Tirit iggutn, yattuyn ;
 Iqil iggutn, yattuyn ;

330 Formé à parti de la forme factitive du verbe, af, être meilleur.

142
Rappel opportun, qui vient à propos :
 Askwti afasi ;
 Askwti d yuckan gh tizi nes ;

Accord sans réserve :


 Amssacka war turda, tarkkakt ;
 Amssacka lli t igan ;
 Amssacka ibidden, izgan, idusn ;
 Amssacka n irgazen ;
 Amssacka n medden ;
 Amssacka gh ur illi urri tighurdin ;
 Amssacka idusn, imkken, izzurn, izzughwrn ;
 Amssacka teffugh terkkakt ;
 Amssacka teffugh turda ;

Effondrement total :
 Axwlu imdan ;
 Annestem imdan ;
 Tardla imdan ;
 Arummu imdan ;
 Taduri imdan ;
 Taduri ismden ;
 Taduri takwant ;
 Tirezi takwant ;
 Asgiddi d(w) akal akwan ;
 Amiggir d(w) akal ismden ;
 Tarurt s(w) akal ismden ;

Rude concurrence :
 Taghnnant isshfufun, ittmrratn, isrfufun ;
 Taghnnant isakan afuss ;
 Taghnnant issadufn ;
 Taghnnant gh ffalen meddne ifayraren, azbalen ;
 Taghnnant iceqqan, iqqurn, iqqeshan ;
 Taghnnant lli teffugh temlla ;
 Taghnnant gh ur illa « ssengh k ».
 Taghannant isakan f teglayt ur rezant ;
 Taghannant immalan itran gh uzal ;

Position forte, ferme :


 Addad, abeddad idusn, imkken, izzurn, izzughwrn ;
 Addad, abeddad gh ur illa ales-awal ;
 Addad, abeddad gh ur illa ma(d) ittunnan ;

143
 Tubedda illan d ixf nes ;
 Tarusi idusn, imkken, izzurn, izzughwrn ;
 Tasrust idusn, imkken, izzurn, izzughwrn ;

Manière forte :
 Tagharast izzurn ;
 Tagharast idusn, ilan tadusi ;
 Tahgarast gh ur illa « ssengh k» ;
 Tagharast gh ur tella temlla ;
 Tagharast n teghllabt ;
 Tagharast iqqurn, iqqeshan ;

Moments difficiles :
 Asawen ;
 Izmaz igan asawen ;
 Izmaz issusun, issrfufun, isshfufun ;
 Gar izmaz ;
 Izmaz xwcennin ;
 Izmaz ganin tassast, tikrezi ;
 Izmaz ussenin, kruzenin ;
 Gar tiziwin ;
 Gar akuden ;
 Izmaz ceqqanin ;
 Izmaz rezagnin ;

Sanctions 331sévères :
 Tayttiyin ceqqanin ;
 Isnsefen ceqqanin ;
 Inkaden ceqqanin ;

Causes sous-jacentes :
 Izakaken intelen, ihdan, yunfen, irksen ;
 Isergen intelen, ihdan, yunfen, irksen ;

Causes fondamentales :
 Izakaken inuzzumen, inammasen, inizziyen ;
 Isergen isilanen, idesilanen ;

Meilleur exemple, exemple parfait :


 Amdya akkw yufn ;

331Même si, au début, ce mot apparaît trop abstrait, en fait, on peut l’exprimer avec un nombre incalculable de
mots. Jugez-en : taytti, tiyattiyin ; azzay, azzayen ; tafgurt, tifgurin ; tafigurt, tifigurin ; tanfgurt, tinfgurin ; azmez, izmaz ;
azerf, izerfan ; tafgemt, tifgimin ; agwdal, igwdlan ; tamwwult, timwwulin. Toutes ces expressions sont utilisées dans le
cadre des pénalités que l’on inflige à la personne qui ne respecte pas, par exemple, la quantité d’eau qui lui est
échue, son tour d’eau dans une oasis, la non participation aux travaux collectifs de la communauté...

144
 Amdya ihiyyan, imdan, ismdn, itemman ;
 Idiwi332 igan amyuf ;
 Idiwi amyuf ;
 Idiwi ten akkw yufen ;
 Idiwi yufn akkw ;
 Idiwi lli asen d-ikkan afella ;
 Idiwi lli asen d-ikkan agerd ;

Chance à saisir, à ne pas manquer :


 Awnul333 lli rad ur ittufellat ;
 Ad ur teffellet azmez ad ;
 Ad ur uttefellat uzemz ad ;
 Tamelda lli rad ur ittuzgal ;
 Tazzalt lli rad ur ittujja ;
 Tazzalt lli rad ur yajj… ;

Décès prématuré :
 Tamettent tarnatamt ;
 Tamettent tuxtilt ;
 Tamttent tamnzuyt ;
 Tamttent lli nn ur itam yan ;
 Tamttent lli s ur iqqel yan ;
 Is d ka ider…, immet ;

Chaos total :
 Irwwayen iggutn ;
 Ismrwayen iggutn ;
 Arkkiz iggutn ;
 Iriz iggutn ;
 Tasqqarbalt iggutn ;
 Taraàit iggutn ;

Profond mépris :
 Anxxel iggutn, idran, ighwban ;
 Akkesatig iggutn, idran, ighwban ;
 Asmzziy iggutn, idran, ighwban ;
 Asmmuzder iggutn, idran, ighwban ;
 Asnugger iggutn, idran, eighwban ;
 Tilki iggutn, idran, ighwban ;

332 Je l’ai entendu dans une chanson de la grande diva Fatim Tihihit Meqqurn. Elle a dit exactement ces
propos : mladd is tega lmutt udmawen, ikun idwa inu ar ten akkw icca w akal. Chez les Achtouken, ma région natale,
on dit plutôt idiwi, idawa : zer idawa nek, hati skeren akkw lfaytt!.
333 Ce mot est cité par Awzal dans son fameux livre : El hawd ‫الحوض‬

145
Marge considérable :
 Tama iggutn, imqqurn, ixatern, icfan ;
 Tasga iggutn, imqqurn, ixatern, icfan ;

Large, vaste éventail :


 Astay, afran iggutn, imqqurn, ixatern ;
 Agerf, asirem, agna iggutn, imqqurn, ixatern ;

Colère largement partagée, répandu :


 Tagudi334 iggutn, imqqurn, ixatern ;
 Tagudi takwant, igan takwant ;
 Urrif akwan, igan akwan ;
 Tagudi ikkan akkw udanen ;
 Urrif yuman, amatan ;
 Tagudi illan gh akkw medden ;
 Tagudi yuman, tamatant ;

IV)-Institutions : timrsal

A)-Gouvernement : tanbadt

Affaires gouvernementales :
 Tighawsiwin tinbbadin, n tenbadt ;

La chambre des communes, le parlement :


 Anfalis, infalisen ;
 Abarlaman, ibarlmanen ;
 Asggiwr n inflas ;
 Tamasrit tamazdart n ubarlaman ;

Le Sénat, chambre des conseillers :


 Ameqqen/ameqqan n inghmuren, imsugren, ismghuren, imgharen ;
 Asggiwr, asqqim n inmghuren, imsugren, ismghuren, imgharen ;
 Tamsrit tamattuyt n ubarlaman ;

Le sénateur :
 Amsuger ;
 Anmghur ;
 Asmghur ;
 Amghar ;
 Agmam n usggiwr n inmghuren ;
 Agmam n umsri izwarn n unfalis ;
334 On peut aussi dire : asuff ; asfurreg ; urfan ; asfrurd ; urrif ; abzzag ; azzag...

146
 U, ayt umsri izwarn n unfalis ;

Parlementaire, membre de la chambre des communes, député :


 Anflus, inflas ;
 Agmam ubarlaman ;
 Agmam n umsri wiss sin n unfalis ;
 U, ayt umsri wiss sin n unfalis ;

Congrès :
 Agraw ;
 Anmuqqar ;
 Timlilit ;
 Akungris ;

Cour suprême :
 Taszerft yattuyn, tamattuyt ;
 Tazzerft yufan, tafant ;

Président de la cour suprême :


 Amzwaru, amghar n taszerft yattuyn, tamattuyt ;

Prêter serment :
 Ggall ;
 Fek tagallit, awal ;
 Ini tagallit, awal ;

Les démocrates :
 Idimukraten ;

Les républicains :
 Igdudanen ;
 Imdenanen

Maison Blance :
 Taddart-Tumlilt, -Imlluln, -Tamllalt

Conseillers du président :
 Imawasen n umghar, unmghur, usmghur, uslway ;
 Imsmagelen n umghar, unmghur, usmghur, uslway ;
 Imdabberen n umghar, unmghur, usmghur, uslway ;

L’ex-président :
 Anmghur izwarn ;
 Angmhur amzwaru ;
 Angmhur lli tt ikkan ;

147
Ne pas obtenir la majorité :
 Ur dar-s (ghur-s) tuggwt ;
 Ur d-yiwi tuggwt ;
 Ur ilkem/yiwd tuggwt ;

Un parlement sans majorité :


 Abarlaman ur ilan tuggwt ;
 Abarlaman gh ur tella tuggwt ;
 Abarlaman lli teffugh tuggwt ;
 Abarlaman tar tuggwt ;
 Abarlaman bu-tar-tuggwt ;

Voter pour ou contre :


 Eg gh id bu-yah neghdd id bu-uhu ;
 Eg gh id bu-yyih neghdd id bu-uhuy ;

Un vote de confiance :
 Astay, afran n teflest ;
 Astay, afran aflesan ;

Un vote de censure, une motion de censure :


 Astay n tarflest335
 Tasmasst n terflest ;

Un projet de loi :
 Asnfar n uzerf ;
 Askkir336 n uzerf ;
 Aswingem n uzerf ;
 Axemim, ahemim337 n uzerf ;
 Adabbar338 n uzerf ;
 Adabbar azerfan ;
 Aghawas azerfan ;
 Asnfar azerfan ;
 Anbad339 n uzerf ;
 Anbad azerfan ;
 Alafad340 azerfan ;

335 Littéralement cela veut dire la non-confiance. Ce qui est la traduction anglaise de non-confidence.
336 Bien évidemment du verbe sker. Il faut savoir qu’il peut s’employer dans le sens, faire des plans, projeter...
Pour preuve cette phrase : isker imil ad iddu, s lligh illa unzar.
337 Idem. Mais il faut quand même signaler xemmim et hemmim, qui veulent dire la même chose, sont de parfaits

mots amazighs. En tous les cas, j’ai vérifié dans les dictionnaires arabes anciens ou récents, mais en vain.
338 Du verbe touarègue, dabbar, projeter. Il est à rapprocher de notre verbe chleuh, debber.
339 Pris de l’expression utilisée dans le Maroc central, iwtt tanbadt, il a proposé un plan de sortie de crise.
340 Ce terme s’emploie en touarègue du Niger.

148
 Taqqelt341 tazefant ;

Un projet de loi de finance :


 Asnfar n uzerf n idrimen342 ;

Une loi votée, avoir force de la loi :


 Yan uzerf izrin ;
 Yan uzerf ittuzrayn ;
 eg azerf ;
 Ili tadusi n uzerf ;
 Ili addad n uzerf

Immunité parlementaire :
 Tirit343, tiqilt344, tifregt, tastant tabarlamant ;

Entrer en vacances parlementaires :


 Ddu s tigga tibarlamnanin ;
 Ddu s igiwr abarlmnan, n ubarlaman ;
 Ddu s uskkuys abarlamnan, n ubarlaman ;
 Ddu s usunfu abarlamnan, n ubarlaman ;
 Awel i tigga tibarlmnanin ;
 Kcem i tigga tibarlmnanin ;

Huées et cris de dérision :


 Isààiyyiden d isduhyuten n tadesa ;
 Isààiyyiden d isduhyuten n terzzi n(w) awal ;
 Isààiyyiden d isduhyuten n uzawad ;
 Isààiyyiden d isduhyuten n tenxxelt, n ussimziy ;
 Isààiyyiden d isduhyuten n uzawad, n(w) amazz345 n tighwit346 ;

Haut fonctionnaire347 :
 Amazzal348, amghir meqqurn, axatar ;
 Amazzal, amghir yattuyn ;
 Amazzal, amghir ilan aswir yattuyn ;
 Amazzal, amghir meqqurn, ixatern ;

Présidence (fonction) :

341 Idem.
342 On peut aussi dire : aqqarid, iqqariden ; azerf, izerfan.
343 Ce mot se traduirait littéralement par protection. En tachlhit, on dit ad agh yari Rebbi ! Que dieu nous protège !
344 Idem. Car le qil est le synonyme d’ari. Ils sont exactement le même sens.
345 Du verbe amez gh kra se moquer, ironiser… de qqn.
346 Du verbe ghwi gh kra, se moquer, ironiser... de qqn.
347 Amawal amazigh de feu Mammeri a fait plutôt le choix d’anawr, formé du verbe, war, gar, travailler.
348 Les Amazighs du Souss disent aussi ajrray.

149
 Tamghrawt ;

Présidence (lieu) :
 Tasmghrawt ;

Ministère (fonction):
 Timmusa

Ministère (lieu):
 Tasmasut (amd. tasmasut n unmmasu amzwaru) ;

Les membres d’un gouvernement : igmamen n tenbadt

Roi : agellid, igeldan ;


Chef de l’État : ixf349 n Uwnk
Président : amghar, imgharen ; anmghur, inmghuren ; aslway350, islwayen ;
Vice-président : andfur, anamzul n umghar, unmghur, uslway ;
Ministre (premier…) : asenbad, anmmasu351, amsnay amzwaru ;
Ministre d’État: asenbad, anmmasu, amsnay awnkan, afesnaw;
Ministre de coopération : asenbad, anmmasu, amsnay n unmaywas ;
Ministre des affaires étrangères : anmmasu, asenbad n teghawsiwin n berra, n usizzi ;
Ministre de l’Intérieur : anmmasu, asenbad n uguns ;
Ministre du commerce : anmmasu, asenbad n usghnzi, tesbbabt ;
Ministre de l’économie et des finances : anmmasu, asenbad n teghawsiwin, tiwwuriwin
n tedemsa d uqqarid ;
Ministre de la défense : anmmasu, asenbad n ustan ;
Ministre de la communication : anmmasu, asenbad, amnsnay n umswad, n unyalkam ;
Minitre de l’éducation : anmmasu n tenkera, usgmmi, usdwel ;
Ministre de la jeunesse et des sports : anmmasu n tàurma, tàuzra d tadaliwin ;
Ministre de la culture : anmmasu n tewussna, idels ;
Ministre du budget : anmmasu n temsatelt ;
Ministre des affaires religieuses : anmmasu n teghawsiwin n usged ;
Ministre du transport : anmmasu n usatti, usgwn ;

Remaniement, changement ministériel :


 Anful amwsan, n inmmusa ;
 Tanfalt tamwsant, n inmmusa ;
 Acuddu352 amwsan, n immmusa ;

349 L’espagnol emploie le même mot, prononcé de la même manière.


350 Ce mot a été popularisé par les Kabyles pour désigner le président. Il est formé à partir de la racine du verbe
touarègue lwi/lgi dont le sens est conduire et guider. C’est l’exact équivalent des verbes chleuhs, gli, izwir, mers,
ner, sner... Autrement dit, le mot a été repris au langage des caravaniers ou les irffaken ou les id bu-ukabar. D’autre
part, il y a juste un petit problème avec aslway. Normalement c’est amlway – les Touarèuges l’emploient ainsi -
que ce doit être. Tout simplement parce que en tamazight, le nom masculin d’agent commence toujours par am.
Mais comme je crois fermement que c’est l’usage qu décide, je l’ai gardé comme tel. Sans vouloir le changer.
351 Ce mot a été pris du dictionnaire d’Ibn Tunart.

150
 Ammskel353 amwsan, n inmmusa ;
 Asmtti354/asmatti amwsan, n inmmusa ;
 Ismuttiyen gh inmusa ;
 Asmass/asnucceg355 amwsan, n inmusa ;
 Tarqqàat356 tamwsant, n inmmusa ;
 Asgrawl amwsan, n inmmusa ;
 Tiggert tamwsant, n inmmusa ;
 Tiggert tamswant yadn ;
 Tiggert yadn n inmmusa ;

Un conseiller influent :
 Amsmal isugrn, isufn ;
 Amsmagel isugrn, isufn ;
 Amsmal ilan adddur, uggug ;
 Amsmal meqqurn, ixatern ;
 Amsmagel meqqurn, ixatern ;
 Amdabber meqqurn, ixatern ;
 Amsmagel mu imqqur ufuss ;
 Amawas meqqurn, ixatern ;
 Amnil meqqurn, ixatern ;
 Amlil meqqurn, ixatern.

Un livre blanc (projet gouvernemental) :


 Arra umlil, amllal ;
 Tarrawt tumlilt, tamllalt ;
 Adllis umlil, amllal ;
 Azmmam umlil, amllal ;

Un comité inter-partis :
 Asqqammu, asggawr, taymunt ger ikabaren ;

Faire une proposition de loi :


 Sker yan asrus n uzerf ;
 Fek, ef yat teswingimt ittyuran n uzerf ;
 Sers-nn yat teswingimt ittyuran n uzerf ;

Dévoiler un train de mesures :


 Szef f yan ufuss n iskkiren, tenadin, isqqulen, izmuzzal, ittecbihen, tesuraf... ;

352 Il s’agit d’un vieux mot chleuh. Il a été d’ailleurs cité par Kamal Naït Zerrad dans ses dictionnaires des
racines berbères.
353 J’ai repris de mot du touarègue du Mali.
354 Idem. Sa ressemblance avec le mot chleuh asmattay, qui veut dire déplacement, est plus que patente. En fait,

ils sont formés de la même racine, matti.


355 Traduction de l’expression anglaise shakeup.
356 Du verbe chleuh rqqàa, rafistoler, retaper, raccommoder...

151
 Ssagw-d yat tegffut, tewala, tadderst n iskkiren, tenadin, isqqulen, izmuzzal,
ittecbihen, tesuraf... ;
 Kkes addal, zzif f yat tegffut, ufuss, tummazt, tewala, tadderst n iskkiren, tenadin,
isqqulen, izmuzzal, ittecbihen, tesuraf... ;

Donner les grandes lignes, un cadre d’action :


 Fek iderrasen357 meqqurnin, xaternin ;
 Fek yan umnar n iskkiren ;
 Fek yan usutel n iskkiren ;
 Fek yan ukader n iskkiren ;

Publier un communiqué :
 Di-d yan ussisfiw, asised, yat telghut358 ;
 Sffagh-d yan ussisfiw, usised, yat telghut ;
 Ini gh usays yan ussisfiw ;
 Sberreh gh usays ;
 Ini gh umnid n ugdud, medden ;

Donner les détails d’un programme :


 Ssugez-d aderas, ahil, azil, aghawass ;
 Mel-d, sken-d taghamin n uders, uhil, ughawass ;
 Ger-d taghamin359 n uderas, ahil, aghawass ;
 Ssugaz-d imuren n uderas, uhil, uzil, ughawass ;
 Fser-d taghamin, izqqaren n uderas ;
 Fek d taghamin360, imuten, imuren n uderas yan(t) s yan(t) ;

Une stratégie sous-jacente :


 Yat testratijit tadduklant361, ihban, inteln, irgesn ;
 Yat tegharast tadduklant, ihban, inteln, irgesn ;
 Yat tesudest ihban, inteln, irgesn ;

Faire passer un message :


 Sselkem/ssiwd yat tebrat, yan uzen ;
 Sselkem/ssiwd awal, anghmis ;

Cette mesure est encore à l’étude :


 Tasqqult ad tera sul tizi ;
 Askkir ad ira sul tizi ;

357 On peut aussi dire : azawag, izawagen ; adur, iduren ; asrirg, izrirgen ; azrir, izriren ; acerram, icerramen ; assd, issden ;
358 On dit aussi alghu. Mais à éviter, car très proche du terme alaghu, sperme.
359 On peut aussi dire : imikk ; tasghart, tisgharin ; taysgahrt, taysgharin ; agezzum, iguzman ; ammu, immuten ; amu,

imuten ; ili, alan ; amur, imuren ; taghamt, taghamin ; akttum, ikttman ; tafult, tifulin (amd. awi tafult nek ad agh sul terezt
imzgan !)
360 Partie : tafult, tifulin ; amu, imuten ; ammu, immuten ; amur, imuren …
361 De ddu n(w) akal ;

152
 Tasqqult ad tera sul azray, afran, azrru ;
 Tasqqult ad tera sul ma(d) fell-as izrayn ;
 Tasqqult ad tera sul kra isgaddayen, isasattwan ;
 Tasqqult ad tera sul ma(d) s tt ittaggwan, ittggusn ;

Mettre un projet de loi en veilleuse :


 Eg tizi yadn i(w) usnfar n uzerf ;
 Eg ass yadn i(w) usnfar n uzerf ;
 Ajj yan usnfar n uzerf ar kigh ;
 Ajj yan usnfar n uzerf ar kra w ass ;
 Ajj yan usnfar n uzerf ar kra n uzmez yadn ;
 Sres yan usnfar n uzerf f usga ar kigh ;
 Sres yan usnfar n uzerf f usga, gh tama ar kigh illa uzmez ;
 Sres f usga yan usnfar n uzerf ar kigh ;
 Sres gh tama yan usnfar n uzerf ar kigh ;
 Ttu yan asnfar n uzerf ar kigh ;

Une mise à jour, adaptation des mesures :


 Asyini, amssacka, amsasa n isqqulen ;
 Asmaynu, amssacka, amsasa n isqqulen ;
 Amssacka d uzmez n isqqulen ;

Une politique qui repose sur une application des textes votés :
 Yat tesertit lli nn-ikurn gh uskkir s izerfan lli ittuzzrayen gh ubarlaman ;
 Yat tesertit ibiddn f uskkir s izerfan lli ittuzzrayen gh ubarlaman ;
 Yat tesertit lli illan f uskkir n izerfan lli ittuzzrayen gh ubarlaman ;
 Yat tesertit lli ighlin f uskkrir n izerfan lli ittuzzrayen gh ubarlaman ;

Faire l’objet d’attaques :


 Eg awttas n uzawar, tukyatin, igzduten, agiren, izwagen... ;
 Eg tucart/lucart n uzawar, tukyatin, igzduten, agiren, izwagen...;
 Eg asdas n uzawar, tukyatin, igzduten, agiren, izwagen...;

Maintenir la pression :
 Ssugaz addad, addaz, tiziyyirt, assas f... ;
 Ajj addad, addaz f... ;

Prendre une position dure :


 Bedd tiddi icqqan, idusn, imkken, izzurn, ibbwkn gh(w) akal ;
 Bedd tiddi iqqurn, idusn, imkken, izzurn, ibbwkn gh(w) akal ;
 Bedd tiddi n irgazen ;
 Bedd tiddi n icamraren, igizulen ;

On s’inquiète de ... :
 Nehul f... ;

153
 Nuhl f... ;
 Nennughcef f... ;
 Nbidd f yan udar lligh...
 Nela anzgum... ;
 Nusi anzgum... ;
 Ur nega yat ... ;
 Ihawl agh uzmez lligh... ;

La responsabilité incombe à... :


 Tamsggart tega tin... ;
 Tamsggart tekur-nn gh... ;
 Tamasayt tega tin... ;
 Tamasayt tekur-nn gh... ;
 Tasayt tega tin... ;
 Tasayt tekur-nn gh ... ;
 Taggwat tega tin... ;
 Tagghwat tekur-nn gh... ;

Être le, un bouc émissaire :


 Eg bu-temuli ;
 Awi tamuli ;
 Eg ankkur n tighrsi, yan unkkur n tighrsi... ;

La querelle actuelle sur... :


 Tazit n ghil-ad f... ;
 Tazit tamirant f... ;
 Taqqurt tamirant f... ;
 Tasqqarbalt ad f... ;

L’enjeu n’est pas important :


 Asrus ur iggut
 Asrus ur imqqur ;
 Atuttaq/ utuq362 ur iggut ;
 Atuttaq/utuq ur imqqur ;
 Ur nn-illa mad ijddern gh ttajin, ugdur ;

Les enjeux sont de plus en plus élevés :


 Isrusen ar ttattuyen uggar s uggar ;
 Isrusen ar skaren ignna uggar s uggar ;
 Isrusen ar aqqlayen uggar s uggar ;
 Atuttaq/utuqen ar aqqlayen uggar s uggar ;
 Atuttaq/utuqen ar ttalayen imikk s imikk ;

362 Du verbe, utteq (amd. menckk ad ttutaqt ?). Son sens est miser, parier... Il est encore très usité dans le Souss.

154
Respecter les délais :
 Eg gh ixf nek tizi... ;
 Mul tizi... ;
 Uqqer tizi ... ;
 Ad nn ur tezrit tizi... ;
 Ad ur ttut tizi... ;
 Mul/uqqer tuqqliwin363 ;
 Amez ssuqq i tizi, tuqqliwin ;
 Amez assidn/lhsab i tizi ;

Tous les signes montrent, indiquent :


 Anzaten ar d akkw mmalen... ;
 Timitar ar d akkw mmalent... ;
 Tizi ar teskar s... ;
 Azmez ar iskar s... ;

Se dresser, se révolter contre :


 Bedd s… ;
 Berrm gh… ;
 Zagh d… ;
 Qqejer s… ;
 All tt d... ;
 Sffagh-d allen s… ;
 Ffegh afuss i... ;
 Sgenzi s… ;
 Ssighur udem s … ;
 Ssighur awal d… ;
 Xwwet… ;
 Grawl (amd. ay-lli dar-s n irgazen grawlen-d fell-as);
 Ar skaren w aman nek tagwdit ;
 Ffughen idarren nek acwari ;
 Ffegh agayyu nek ;
 Ffegh agharas ;

Désamorcer une question, un problème :


 Af afssay/afra i yan ummukris ;
 Fru yan ummukkris ;
 Fsi yan ummukris ;
 Ekk ttemi/atemmu i yan ummukris ;
 Af tasarut i yan ummukris ;
 Af asafar i yan ummukris ;
 Eg tasarut i yan ummukris ;

363 Le singulier est tuqqla, attente, délai...

155
En coulisse :
 Gh ukulis, ikulisen ;
 Gh tesental ;
 Gh terksawin ;
 Gh tental ;
 Gh isfuren ;
 Tikurmin, darat, tighurdin n usrir, n usays, n umedduz, n usadz, n ubaraz ;
 Gh usklu, umalu, tillas ;
 Gh tebelbbest ;
 Gh temdellest ;

Être responsable devant le Premier ministre :


 Eg amsteggar gh umnid n unmmasu amzwaru ;
 Eg amasay gh umzizal n unmmasu amzwaru ;
 Eg amasay gh umddur n unmmasu amzwaru ;

Les ministres doivent prendre la responsabilité de leurs actes :


 Iqqan-d inmmusa ad asin tamsteggart n iskkiren, tanadin nesen ;
 Iqqan-d ussisden inmmusa f ay-lli skaren ;
 Illa f inmmusa ad asin tamsteggart n iskkiren, tanadin nesen ;
 Iga bezziz f inmmusa ad asin tamsteggart n iskkiren, tanadin nesen ;
 Iqqan-d gh inmmusa ad skaren s(w) awal ad : wanna ibbin tasttat iker tt ;
 Iqqan-d gh inmmusa ad skaren s(w) awal ad : wanna irwin kra icc t ;

Défendre ses actions passées :


 Nàar i iskkiren nes izrin, iddan, iàddan ;
 Sten i iskkiren nes izwaren, iddan, iàddan ;
 Utt f iskkiren nes izrin, iddan, iàddan ;
 Mmagh f iskkiren nes izwaren, imnzuyen ;
 Asi inkkayen s iskkiren nes izrin, iddan, iàddan ;
 Zzu f iskkiren nes izwaren, imnzuyen ;
 Alwgh iskkiren nes zwarnin ;
 Eg ulughwn i iskkiren nes zwarnin ;
 Ssugt ulugen i iskkiren nes zwarnin ;

Recevoir un support populaire :


 Bedden medden, ayt-temazirt d ;
 Tlkem k inn tewisi, tanilt, talilt tagdudant ;
 Bedd abeddad agdudan/tamedenant ;
 Bedd tubedda tagdudant/tamedenant ;
 Bedd abeddad agherfan/amedenan;
 Bedd tubedda tagherfant/tamedenant ;
 Mel-d abeddad agdudan/tamedenant ;

156
Bénéficier d’un large soutien populaire :
 Tesaha i ak tewisi, tenilt, telilt tagdudant/tamedenant iggutn ;
 Ttufaka i as tenilt tagdudant iggutn ;
 Tesaha i ak tewisi tagherfant/tamedenant meqqurn ;
 Tucka i ak d tewisi tagherfant/tamedenant bahra meqqurn ;
 Temggar-d d tewisi tagherfant /tamedenant bahra iggutn ;

Rallier les supporters :


 Gher i imawasen, medden nek ;
 Smun-d imawasen, medden nek ;
 Mlala-d imawasen, medden nek;
 Gher i bu-tiwisi ;
 Gher i imaggwen n tewisi ;
 Gher i inafeken n tewisi ;
 Gher i indfaren ;
 Gher i imcukkuten ;

Battre le rappel des sympathisants :


 Siggel s imarayen, medden nek ;
 Suter imarayen, medden nek ;
 Gher i imarayen, medden nek ;
 Smun-d, mlala-d imarayen, medden nek ;

Solliciter le soutien :
 Siggel tiwisi, afuss, tanilt, talilt ;
 Ttelli s tewisi, ufuss, tanilt, talilt ;
 Suter tiwisi, afuss, tanilt, talilt ;
 Tter tiwisi, afuss, tanilt, talilt ;
 Zawg tiwisi, afuss, tanilt, talilt ;
 Mmagh f tewisi n ;

Solliciter les autorités :


 Siggel s tenazmawin364, tenadin, temghrawin ;
 Siggel s id bu-izmawen, id bu-tenadin, id bu-temmughera ;
 Tter, suter s id bu-izmawen, id bu-tenadin, id bu-temmughera ;
 Zawg s id bu-izmawen, id bu-tenadin, id bu-temmughera ;

Il y a des changements dans l’air, les transformations se profilent dans l’horizon :


 Azmez ira ad yini kra ;
 Azmez ar iskar s kra ;
 Unfulen ar d-aqqalyen gh(w) afaten ;

364Ce mot est formé à partir d’izm. Je n’ai pas trouvé un mot mieux que celui-là pour exprimer l’idée ou la
notion de pouvoir. Je l’ai pris de l’expression consacrée, izmawen n ccix, pour parler des pouvoirs d’un marabout.

157
 Unfulen ar d-ttaggwan gh iggiten ;
 Isnfelen kkan-d agharas, abrid ;
 Kkan-d isnfelen agharas, abrid ;
 Isdwelen/israyen/issenseren/isalsuten kkan-d agharas ;
 Isgrawlen kkan-d agharas ;
 Isgrawlen ar d aqqlayen d iggiten/uggugen/(w)afaten ;

La base est maintenant saine, les éléments de base sont maintenant assainis :
 Tasila teghus ghil-ad ;
 Imuren n tesila ghusen ghil-ad ;
 Tasila tezdeg ghil-ad ;
 Imuren n tesila zdegen ghil-ad ;

Accoucher de la réussite économique :


 Awi-d amurs ademsan ;
 Fek-d tarnnawt tademsant ;

S’attaquer au déficit365 commercial, budgétaire :


 Akwi f tiggit366 n tessbabt, n teqqwrabt ;
 Gzdu f tiggit n tesbbabt, n teqqwrabt ;
 Akwi f teàdurt n tesbbabt, n teqqwrabt ;
 Mmagh d tiggit n tessbabt, n teqqwrabt ;
 Slegh tiggit n tessbabt, n teqqwrabt ;
 Qqen tiggit n tessbabt, n teqqwrabt ;

S’attaquer au gouffre financier :


 Mmagh d udghyugh/talat/uxerdus n uqqarid, idrimen ;

Limiter les dépenses gouvernementales :


 Kri gh izmzeren/ isiyyren367n tenbadt ;
 Gli-s izmzeren/ isiyyren n tenbadt ;
 Gellàa-d izmzeren n tenbadt ;
 Kri gh izmzeren inbdanen ;
 Swwuttu izmzeren inbdanen ;
 Eg iwwutta i izmzeren inbdanen ;

Réduction des dépenses sociales :


 Akray gh izmzeren/ isiyyren imunanen ;

365 On peut aussi traduire déficit par déséquilibre. Ce qui va donner : annezay ; amnnezi ; tartagadda ; targadda ;
armstel ; asmmjger...
366 Le premier sens de ce mot est trou. On dit en français, un trou budgétaire pour parler de déficit.

Pour dire trou en tamazight, nous avons pas mal de mots. À vous de choisir celui qui vous plait le plus : tifrit,
tifritin ; ticenbbit, ticenbba ; agujdi, igujdiyen ; azayz, azayzen ; tasa, taswin ; tigwdit, tigdiwin ; ticettirt ; aqwji, iqwjiyen ; tansa,
tansiwin ; aragh, araghen ; agebbaw, igebbawen ; tanut, tuna ; tismi, tismiwin ; irisi, irisiyen ; amdagh, imdaghen...
367 Du verbe siyyr, dépenser.

158
 Aglluy n izmzeren/ isiyyren imunanen ;
 Asgerrm gh izmzeren imunanen ;
 Tawkkast gh izmzeren imunanen ;
 Tabbayt gh izmzeren imunanen ;
 Aswuttu gh izmzeren imunanen ;
 Tigawt n iwutta i izmzeren imunanen ;

Imposer des réformes :


 Sghwi isfalkiten ;
 Sghwi issaghwaden ;
 Sghwi isggemen ;
 Sghwi irqqiàen ;
 Sghwi isawken ;
 Sqqan-d issaghwaden ;
 Sghwi isgaddaten ;
 Eg d bezziz irqqiàen ;
 Sbezziz irqqiàen ;

Imposer le vote d’un projet de loi au Parlement, faire passer en force :


 Asi/syes368 s ifadden/hakkak yan usnfar n uzerf gh ubarlaman ;
 Szeri s ifadden/hakkak yan usnfar n uzerf gh ubarlaman ;
 Szeri s bezziz/hakkak yan ughawas n uzerf gh ubarlaman ;
 Sghwi azeray n yan usnfar n uzerf gh ubarlaman ;
 Sqqan-d azeray n yan ughawas n uzerf gh ubarlaman ;
 Eg d bezziz azeray n yan usnfar n uzerf gh ubarlaman ;

Plusieurs députés ont interrogé le Ministre sur les questions de la sécurité :


 Mennaw inflas saqqsan anmmasu f immukrisen n tirit369 ;
 Mennaw ibarlamanen fekan isqqsiten i unmmasu f immukrisen n tiqilt370 ;
 Mennaw gh ayt ubarlman sersen isqqsiten i unmmasu f immukrisen n tirit ;

Le besoin d’un contrôle parlementaire sur les activités des services de sécurité :
 Abeddad f tidaf n ubarlman n temussutin n tiwwuriwin n tirit ;
 Abeddad f tidaf n ubarlaman n tiwwuriwin n id bu-tirit ;
 Alkkum f tebudert n ayt ubarlaman n tiwwuriwin n id bu-tiqilt ;
 Asghawsa s tidaf n inflas n tiwwuriwin n id bu-tirit ;
 Asghawsa s tidaf n inflas n iskkiren n id bu-tirit ;

Communiquer (par une fuite) des informations à la presse :


 Szeri inghmisen(s tesserwelt) i tenghmsa ;
 Szeri inghmisen (s tesserwelt) i ayt/id bab n tenghamsa ;

368 Emloyés ici ces deux verbes veulent plutôt dire adopter.
369 Du verbe ari, protéger, éviter tout mal. Vous connaissez probablement l’expression, ad agh yari Rebbi !
370 Du verbe qil, protéger, éviter tout mal. On utilise aussi une expression très connue, ad agh iqqil Rebbi !

159
 Szeri inghmisen (s tesserwelt) i medden n tenghamsa ;
 Szeri inghmisen (s tesserwelt) i inghmasen ;
 Fek inghmisen (s tessrwelt) i tenghmsa ;

B)-Partis : ikabaren

Courant politique :
 Amazzel asertan ;
 Amghir asertan ;
 Imngi asertan ;

Socialisation politique :
 Asmunan asteran ;

La droite :
 Afasi ;

Les gens de droite :


 Ayt-ufasi ;

La gauche :
 Azelmad ;

Les gens de gauche :


 Ayt-uzemlad ;

Le centre :
 Tuzzumt ;
 Izzi ;
 Ammas ;

Le centre-droit :
 Tuzzumt iddan s ufasi ;

Le centre-gauche :
 Tuzzumt iddan s uzelmad ;

Les anarchistes :
 Imràiyen ;
 Imsiyyben371 ;
 Id bu-teraàit ;
 Id bab n teraàit ;

371 Le verbe siyyb est bien évidemment amazigh. D’ailleurs, dans le Souss, nous avons une très belle expression
pour critiquer un certain type de femmes : ghenber genfur, siyyb gwnnir. Le sens est : couvrir le visage pour montrer
le derrière.

160
 Id bab n tassibt ;
 Id bu-tassibt ;
 Id bu-war-awnk ;
 Id bu-ungal-(w)-awnk ;
 Id mar-(w)-uwnk ;

Le parti conservateur :
 Akabar amhdan ;
 Akabar n izaykuten, iqqburen, ixburen ;
 Akabar azaykwan, aqqburan, axburan ;

Les conservateurs :
 Imhditen ;
 Imhdanen ;
 Izaykuten ;
 Izaykwanen ;
 Iqqburen ;
 Iqqburanen ;
 Ixburen ;
 Ixburanen ;

Le parti progressiste :
 Akabar alayan, adduran, azwuran, aglyan ;
 Akabar n umddur, umzizal, umnid ;

Les progressistes :
 Imalayen ;
 Imalayanen ;
 Imdduren ;
 Imdduranen ;
 Imzuwuren ;
 Imzwuranen ;
 Imgliten ;
 Imglyanen ;
 Id bu-umddur, umnid, umzizal ;

Le parti travailliste :
 Akabar awwuryan ;
 Akabar agguryan ;
 Akabar n tewwuri ;
 Akabar n tegguri ;

Les travaillistes :
 Imwwuriyen ;

161
 Imwwuryanen ;

Le parti communiste :
 Akabar adrwan ;

Les communistes :
 Imdrawen ;
 Imdrawanen ;

Le parti socialiste :
 Akabar asaran, abdwan ;

Les socialistes :
 Imsaren ;
 Imsaranen ;
 Inbduten ;
 Inbdwanen ;

Le parti vert :
 Akabar azgzaw ;

Les verts :
 Izgzawen ;

Le mouvement syndical :
 Amussu n temsmunin n tewwuri ;
 Amussu n imalluten n tewwuri ;

Le dirigeant du parti :
 Anmghur n ukabar ;
 Amghar n ukabar ;
 Asmghur n ukabar ;
 Amezwaru n ukabar ;
 Amgli n ukabar ;

La direction du parti :
 Timglit n ukabar ;
 Imgharen n ukabar ;
 Inmghuren n ukabar ;
 Ismghuren n ukabar ;
 Imezwura n ukabar ;

Le responsable local372 du parti :

372 On peut aussi dire : adgharan ; ammlan ; aswan ; agmdan...

162
 Amestggar awran n ukabar ;
 Amasay awran n ukabar ;

Le calendrier du parti :
 Agenda n ukabar ;
 Tin-ussan n ukabar ;

Le congrès du parti :
 Anmuqqar n ukabar ;
 Agraw n ukabar ;

Course au leadership, à la chefferie :


 Tamsizzelt n temgherawt, n texfawnt373 ;

Un programme politique, électoral :


 Asktur asertan, astyan ;
 Aderas asertan, astyan ;

Politicien(ne) :
 B(mm)u-tesrtit, id b(mm)u-tesrtit ;
 Asertan, isertanen ; tasertant, tisertanin ;

Politique (adj.) :
 Asertan ;

Politique (le) :
 Asertan ;

L’action politique :
 Tawwuri tasertant ;
 Tigawt tasertant ;

L’acteur politique :
 Bu-tewwuri tasertant ;
 Ameskar asertan ;

Les gens politisés :


 Medden isrtenen ;
 Medden ilan tasrtit ;
 Medden illan s tesertit ;

Être apolitique :
 Eg arsertan ;

373 Formé à partir du mot ixf.

163
 Eg tar tesertit ;

Un militant :
 Amghnas, andfur, amccukku ;

Militantisme politique, associatif, écologique...:


 Taghnsa tasertant, tasmunant, tikulujit (tamnedant)... ;
 Timight tasertant, tasmunant, tikulijit (tamnedant)... ;

Une partie d’un programme, mesure proposée :


 Yan udem gh uderas, teswingimt d-iffughn ;
 Yan imikk gh uderas, taswingimt ittufkan ;
 Yan ugzzum gh uderas, taswingimt ittufkan ;
 Yan usqqul ittufekan, taswingimt ittufkan ;

Tenir un congrès du parti :


 Sker anmuqqar n ukabar ;
 Di374 anmuqqar n ukabar ;
 Snmili agraw n ubakar ;

Les travailleurs conservateurs, travaillistes, socialistes, communistes :


 Inflas izaykuten, imsawryanen, imunanen, inadrawen ;

Parlementaire de base :
 Anflus n tesila, izddar ;
 U ubarlaman n tesila, izddar ;

Crise de leadership :
 Tassast, ammukris n temgherawt ;

La base électorale :
 Tasila n ustay, uferan ;
 Tasila tastyant, tafernant ;

Un ultra, un extrémiste :
 Anxfaw, inxfawen ;
 Imixf, imixfen ;
 Imttemi, imttemiyen ;
 Bu-tama, id bu-tama ;
 Amtama, imtamaten ;
 Amwan, imwanen ;
 Bu-ttemi/utemmu, id bu-ttemi/utemmu ;

374Étrange, n’est-ce pas ? Pas tant que cela. Ne dit-on pas idi kra ssulket ? Autrement dit organiser une ssulket.
Ssulket étant bien évidemment une veillée coranique dans la maison.

164
 Bu-ixf, id bu-ixf n... ;

Un partisan de la ligne dure :


 Akaberan yumzn agharas iceqqan ;
 Bu-ukabar iceqqan ;
 Andfur n uderras icqqan ;
 Amghnas n uderras iqqeshan ;
 Andfur un uderras iqqurn ;
 Amccukku n uderras iqqurn ;

Un partisan convaincu :
 Akaberan ussflis ;
 Bu-ukabar ilan asfles ;
 Andfur, amccukku inzun ;
 Amghnas inzun ;
 Amghnas ur issen urri ;

Chauvin :
 Acufin, icufinen ;

Un modéré :
 Anuzzum ;
 Inizzi ;
 Anammas ;
 Bu-tuzzumt, izzi, (w) ammas ;

Un membre de la section locale du parti :


 Agman n(w) ayyaw/ugentif awran n ukabar ;

C)-Les élections, les scrutins : istayen375

Élection tringulaire :
 Istayen n krad imazzalen, imghiren ;
 Istayen n krad teghwmrin ;
 Istayen ikredanen ;

Élections présidentielles :
 Istayen inmgheranen, islwyanen ;

Élire :
 All ;
 Sali ;
 Sghli ;

375 On peut aussi dire : ifranen ; isawlen ;

165
 Sfern ;
 Ssti ;
 Fels
 Sref ;
 Sgeld ;
 Fek taflest376, tadmmawt377 nes i... ;
 Eg taflest, tadmmawt nes i... ;
 Fek tamssggart/tasayt i ;
 Azen s ubarlaman ;

Élu (être...) :
 Ghli ;
 Ali ;
 Ttufran ;
 Ttusfay ;
 Ttuflas ;
 Ttufekka i as taflest, tadmmawt n... ;

Départager les candidats :


 Bdu, snnbdu imazzalen, imghiren ;
 Smmzeri, smmzeli imazzalen, imghiren ;

Primaires :
 Istayen, ifranen izwaren, imnzuyen ;
 Tazwuri, tizwuriwin ;
 Tamnzuyt, timnzuyin ;

Caucus :
 Anmuqqar, anmuggar n igamamen n ukabar ;
 Agraw n igamamen n ukabar ;
 Agraw n id bu-ukabar ;

En fonction, sortant :
 Gh tewwuri ;
 Gh ubadu ;
 Gh temazzalt, temghirt ;
 Gh tazzalt, teghirt ;

Présenter un candidat :
 Eg-nn yan umazzal, amghir ;
 Sbedd yan umazzal, amghir ;
 Af yan umazzal, amghir ;

376 Confiance.
377 Idem. Mais c’est en touarègue de l’Ahaggar.

166
Candidat à la nomination :
 Amazzal, amghir n(w) assagh, usmmi ;
 Amazzal, amghir n tegawt378, (w) assagh, usmmi ;

Candidat peu connu (dark-horse) :


 Amazzal, amghir bahra ur ittussann, ittubdarn ;
 Amazzal, amghir ur ittubdarn ;

Candidat non conformiste (maverick) :


 Amazzal, amghir isderfn, islilln ;
 Amazzal, amghir ansdarf, amslill ;
 Anfugh n tegharast n ukabar nes ;
 Amazzal ur ittidfurn tagharast n ukabar nes ;
 Amazzal ur iskarn s iswingimen n ukabar nes ;
 Amazzal ur yumzn ssuqq n yan ;
 Amazzal ur iskern s yan ;

Candidat morédé, du centre (a middle-of-the-roader) :


 Amazzal, amghir n tuzzumt, izzi,(w) ammas ;

Être choisi comme candidat officiel d’un parti :


 Rant medden ad ig amazzal, amghir unsib n yan ukabar ;
 Stin medden ad ig amazzal, amghir unsib n yan ukabar ;
 Ittustay, ittughlay ad ig amazzal, amghir unsib n yan ukabar ;

Être au coude à coude :


 Gaddan, mgaddan ;
 Mnawayen ;
 Myawazen ;
 Myakwmuren ;
 Ur agan yat ;
 Ur aggugn nger/ger atsen ;

Battre le candidat sortant :


 Nnru amazzal, amghir lli illan gh tewwuri/igan anfugh ;
 Ekk f umazzal, amghir bu-tewwuri/ anfugh ;
 Izwir amazzal, amghir anfugh ;
 Kkes asgiwr i(w) umazzal anfugh ;
 Nnru amazzal, amghir lli sul illan gh tewwuri ;
 Nnru amazzal, amghir lli sul yumezn tawwuri ;
 Ekk f umazzal, amghir lli mu sul tella tenbadt gh ufuss ;
 Ekk f umazzal, amghir lli mu sul llant teghawsiwin gh ufuss.

378 Du verbe eg dont l’un des sens est donner le nom, nommer...

167
Reconnaître officiellement sa défaite :
 Ssen s tunsibt, umaddad s tirezi nes ;
 Ssen s tirezi nes s manikk amaddad ;
 Ssen s tirezi, teduri nes gh umnid/umddur/umzizal akkw n medden ;
 Ssen s tirezi, teduri nes gh umnid/umddur/umzizal akkw n umadal ;
 Ssen s tirezi, teduri nes gh usays, usrir, berra ;

Une enquête379, un sondage :


 Asnusu ;
 Tasnusut ;
 Acuddu380 ;
 Acubbu ;
 Anubbec ;
 Asnubbec ;
 Acucu381 ;

Les derniers sondages :


 Isnusuten ggwranin, imaynuten ;
 Isnusuten lli d behhra iffughen ;

Avoir de mauvais sondages, être à la traîne :


 Iggwra, ittata gh insusuten ;
 Eg gh wid ggwranin gh insusuten ;
 Ega gh imggura gh insusuten ;
 Ili gh izddar, tesila n inusuten ;
 Ill gh darat, tighurdin, tikwrmin gh isnusuten ;
 Ikerr, jjurru gh isnusuten ;
 Amez tasila, izddar gh isnusuten ;

Baisser dans les sondages :


 Ggwiz, der, akwi, ader gh insusuten ;
 Sker izddar, tagsart gh isnusuten ;

Spécialiste/expert des sondages :


 Awssan/awzzan382 n isnusuten ;

379 L’IRCAM emploie le mot arzzu. Mais chez moi, à Achtouken, l’on utilise encore le verbe snusu pour dire
tout simplement enquêter, chercher à, s’enquérir, à s’informer… Il faut aussi ajouter cubbu dans exactement le
même sens.
380 Kamal Naït Zerrad a cité plutôt cuddu, dans son excellent dictionnaire des racines berbères. Je pense qu’il y a

confusion à ce niveau-là. Car je n’ai jamais entendu et encore moins lu l’existence de cuddu en tachlhit. Surtout
dans le sens proposé par Naït Zerrad. Qui sait ? C’est peut-être un autre verbe tombé en désuétude !
Cependant, étant donné la rigueur implacable qui a toujours caractérisé les travaux de ce linguiste prolixe, on va
conséquemment lui faire confiance. Et j’ai tout à fait raison, car après moult vérifications, j’ai finalement trouvé
ce verbe là cité par Destaing.
381 Ce mot s’emploie en tarifit.

168
 Bab, id bab n isnusuten ;
 B(mm)u-, id b(mm)u-isnusuten ;
 Imszeli, amszelan gh isnusuten ;
 Amssan, amazzag n isnusuten ;

Organiser des élections générales :


 Nbber, sker istayen, ifranen meqqurnin, xaternin, ikkwanen, imatanen ;
 Di istayen, ifranen meqqurnin, xaternin, ikkwanen, imatanen ;
 Snmili, ddes istayen, ifranen meqqurnin, xaternin, ikkwanen, imatanen ;

Une élection locale :


 Astay, afran awran ;

Une élection partielle :


 Astay, afran amuran383 ;

Être candidat à un siège, une fonction :


 Azzel f yan usggawr, yat tewwuri ;
 Azzel f yan usqim, yat tegguri ;
 Ut f yan usqim, yat tegguri ;
 Ghir f yan usqim, yat twwuri ;
 Eg amazzal f yan usqim, yat tewwuri ;
 Eg amghir f yan usqim, yat tewwuri ;
 Eg-nn ixf nek gh istayen, ifranen ;
 Sskcem ixf nek gh istayen, ifranen ;
 Kcem i istayen, ifranen ;

Perdre son siège :


 Idda/ifta i ak usggawr, usqim nek ;
 Negara d usggawr, usqim nek ;
 Adder asggawr, asqim nes ;
 Idda i ak usggawr, usqim nek ;
 Ifellt/iffertel ak usggawr, usqim nek ;
 Jlu asggawr, asqim nek ;
 Snugger asggawr, asqim nek ;
 Ittukkas ak usggawr, usqim nek ;

Être élu au parlement :


 Ghli, ddu, ftu s ubarlaman, s unfalis ;

Échouer aux élections :

Ce mot n’est nullement un néologisme. C’est un vieux terme chleuh.


382
383Amur étant une partie ou une portion de quelque chose. On peut aussi former des adjectifs à partir de ces
mots qui veulent dire la même chose : agezzum, igezzumen ; agezzum, igezzumen ; imikk ; uzun, uzunen ; ammu,
immuten ; amu, imuten ; taghamt, taghamin ; tafult, tifulin ; akttum, ikttumen...

169
 Ddan/ftan ak istayen ;
 Negara d istayen ;
 Tterez gh istayen, ifranen ;
 Der gh istayen, ifranen ;
 Ifellt/iffertel usggawr gh ubarlaman, unfalis i... ;
 Zgel asggawr gh ubarlaman, unfalis ;
 Xwdu assggawr gh ubarlaman, unfalis ;
 Idda usggawr gh ubarlaman, unfalis i...;
 Adder istayen, ifranen n ubarlaman ;

Le vainqueur, le perdant probable :


 Amaway( n istayen), imerzi arwsan ;
 Amnru, amudder arwsan ;
 Amrnu, imerzi atersan ;

Faire campagne :
 Sker, nbber adwal, amsizzel, amsmuss, amsghir ;
 Lhu d udwal, umsizzel, umsmuss, umsghir ;
 Awi t gh udwal, umzizzel, umsmuss, umsghir ;
 Sawel gh medden, ugdud ;
 Sawel gh ayt-temazirt ;

Mobiliser tes partisans, tes soutiens :


 Smun-d ikaberanen, id bu-ukabar nes, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Sghir, ssazzel indfar/imccukka nek, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Smass-d indfar/imccukka nek, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Ssnker-d indfar/imccukka nek, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Sduy-d indfar/imccukka nek, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Snucceg-d indfar/imccukka nek, tiwisiwin/tinnilin nek ;
 Smun-d medden/agdud nek ;
 Smun-d medden ikkan amnid nek ;

Participer à une campagne :


 Awes gh udwal, umzizzel, usmuss ;
 Bedd gh udwal, umzizzel, usmuss i ... ;
 Kcem i udwal, umzizzel, usmuss ;
 Sskcem, eg-nn ixf nek i(w) udwal, umzizzel, usmuss ;
 Eg-nn afuss gh udwal, umzizzel, usmuss ;
 Eg gh id bu-udwal ;
 Eg yan gh id bu-udwal ;

Un programme électoral :
 Asktur384, asays, aderas astyan, afernan ;
384 L’IRCAM emploie le mot aghawas, ighawasen.

170
Une campagne électorale :
 Adwal astyan, afernan ;
 Amzizzel astyan, afernan ;
 Asmuss astayn, afernan ;
 Amsghir astyan, afernan ;

Les électeurs :
 B(mm)u-istayen, ifranen, id b(mm)u-istayen, ifranen ;
 Amstay, imstayen ;
 Anfran, infranen ;

Une voix :
 Tafrawt, tifrawin (amd. iluh-nn tafrawt i Bihi u Hemmu) ;
 Tanfult, tinfulin (amd. iluh-nn tanfult i Bihi u Hemmu) ;
 Awal, iwaliwen (amd. ifeka awal nes i Bihi u Hemmu) ;

Cisconscription, élecotrat :
 Tasastayt, tisastayin ;
 Tasafrant, tisafranin ;

Aller voter, s’exprimer :


 Sawel ;
 Fek, ini awal nek ;
 All awal nek ;
 Bedd-nn ;
 Bedd-nn gh dar ulgwirar ;
 Ddu sawel ;
 Ddu ad k zeren medden ;
 Ddu ini awal nek ;
 Luh-nn, sres-nn tanfult, tafrawt ;
 Ddu fek-nn awal ;
 Awes gh istayen, ifranen ;
 Eg yan gh id bu-istayen ;

Abstenir (s’) de voter :


 Ssakwi astay ;
 Ssiki astay ;
 Nexxel astay ;
 Ttu astay ;
 Zeri astay ;
 Sellem gh ustay ;
 Nexxel astay ;
 Suff f ustay ;

171
 Bzeg f ustay ;
 Fruru f ustay ;
 Sfurreg f ustay ;
 Rur i(w) ustay ;
 Anef i(w) ustay ;
 Bbi-nn f ustay ;
 Gerref-nn f ustay ;
 Agwi ad t tawset gh ustay ;
 Saswa dar-k gh ustay ;
 Ur iri ad yawes gh ustay ;
 Ur iri ad nn-ig afuss gh ustay ;
 Ur iri ad nn-ibedd gh ustay ;
 Ur tiwest gh ustay ;
 Ur teddit s ustay ;
 Ur tt tiwit gh ustay ;
 Ur k ihul ustay ;
 Ur k izera yan gh ustay ;
 Ur tumezt ssuqq, asiden i(w) ustay ;

Abstention :
 Tasakwayt n ;
 Tisikit n ;
 Tabbayt f ;
 Agraf f ;
 Tinxxelt n ;

Taux d’abstention :
 Alkkum, aswir n tesakwayt, tesikit, tabbayt, ugraf ;

Choisir, faire son choix, montrer sa préférence :


 Sti, ssif, sker, zli astay nek ;
 Fren, sker afran nek ;
 Sirem, sker asirem nek ;
 Asi, sker tastayt nek ;
 Gerf, sker agerf nek ;
 Sker assif nek ;
 Sker agna nek ;

Votant :
 Adeqqar ;
 Amsawl ;
 Amstay ;
 Anfran ;
 Amluh/imgiri n tefrawt, tenfult... ;

172
Mettre son bulletin de vote :
 Eg-nn tanfult n ustay ;
 Luh-nn tanfult n ustay ;
 Luh-nn tafrawt n ustay ;
 Ger-nn tanfult n ustay ;

Jour du vote :
 Ass, tizi n istayen, ifranen ;
 Ass meqqurn n istayen, ifranen ;

Bureau de vote :
 Asirra n istayen, ifranen ;
 Adghar, asa, awr n istayen, ifranen ;

Voter pour... :
 Luh-nn tanfult i ... ;
 Ger-nn tanfult i... ;
 Dgher i... ;
 Fek awal i... ;
 Fek tiflest i... ;
 Sti, sker astay nek i …;
 Fren, sker afran nek i …;
 Sirem, sker asirem nek i …;
 Asi, sker tasayt nek i …;
 Gerf, sker agerf nek i …;
 Sker agna nek i… ;

Urne :
 Tanakat, tanakatin ;
 Algwirar, ilgwiraren ;

Isoloir :
 Asntel ;
 Asgelf ;
 Asderg ;

1er tour :
 Tasutelt tamzwarut, izwarn ;
 Tawala tamzwarut, izwarn ;
 Tattwalt tamzwarut, izwarn ;
 Adwal amzwaru, izwarn ;

2e tour :
 Tasutelt tiss snat ;

173
 Tawala tiss snat ;
 Tattwalt tiss snat ;
 Adwal wiss sin ;

Tour de scrutin :
 Asutel, tawala, tattwalt, adwal n isawlen, istayen, ifranen ;

Tournée électorale :
 Astara astyan, afernan ;
 Adwal astyan, afernan ;
 Timerwert tastyant, tafernant ;

Compétition électorale :
 Timenyugert, timenyuft, tamyizwart, taghnnant, timsizzelt tastyant ;
 Tamyagwert, tamyuft, timyizrit tastyant ;

Participer aux élections :


 Awes gh istayen ;
 Eg gh id bi-isitayen ;
 Eg yan gh id bi-istayen ;

Participation électorale :
 Tiwisi gh istayen, iferanen ;
 Tiwisi tastyant, tafernant ;

Décompter les voix :


 Ssiden tifrawin, tinfulin ;
 Sker asiden n tefrawin, tenfulin ;
 Smmzeli, smmzeri tifrawin ;

Obtenir des voix :


 Awi-d tinfulin, tifrawin ;
 Ili tifrawin, tinfulin ;
 Awi-d iawliwen ;

Soutenir un candidat :
 Awes, nnil, deffes yan umazzal, umghir ;
 Bedd d yan umazzal, umghir ;
 Fek afuss i yan umazzal, umghir ;
 Eg tighirtt, taghuni i ;
 Fek tiwisi i ;

Accorder son soutien :


 Awes, nnil, deffes ;
 Fek tiwisi nes ;

174
 Fek afuss nes ;
 Ef tiwisi nes ;
 Ef afuss nes ;
 Eg tighirtt, taghuni i ;

Une promesse électorale :


 Tikffelt385 tastyant, tafernant ;
 Iqiwl386 astyan, afernan ;
 Tasayt387 tastyant, tafernant ;
 Isitti388 astyan, afernan ;
 Tufekka n(w) awal n istayen, ifranen ;

Une promesse inconditionnelle, sans réserve :


 Awal tar turda, tar tarkkakt ;
 Awal n tar turda, tar tarkkakt ;
 Tikffelt tar turda, tar tarkkakt ;
 Tikffelt n tar turda, tar tarkkakt ;
 Asitti tar turda, tar tarkkakt ;
 Asitti n tar turda, tar tarkkakt ;
 Iqiwl war turda, war tarkkakt ;
 Iqiwl n war turda, war tarkkakt ;
 Tikffelt lli tt igan ;
 Iqiwl lli t igan ;
 Tikffelt gh ur illa ma(d) ittunan ;
 Tikffelt lli teffugh turda ;
 Iqiwl teffugh turda, terkkakt ;
 Iqiwl igan tidet ;
 Tasayt igan tidet ;
 Tikffelt lligh/gh ur illa ism n turda ;
 Tikkelt gh ur tella kra n turda ;
 Tikffelt ur imunn d tefadatin, tewtilin ;

Ses mauvais résultats électoraux :


 Gar tayafutin/ufughen/isfken nes gh istayen ;
 Gar tayafutin tistyanin ;
 Tayafutin/ufughen/isfken nes ur igan yat gh istayen ;
 Tayafutin tistyanin nn ur ikkesn amya ;
 Tayafutin tistyanin s ur isker yat ;
 Tayafutin tistyanin s ur ilkem mani ;
385 Du verbe kffel, promettre.
386 Du verbe, qawl, promettre.
387 Du verbe, asi. Mais ce qui m’a poussé à l’employer dans le sens de promettre, c’est cette belle expression, asi

tighrsi i(w) ugwrram. Sa traduction approximative serait : promettre une bête sacrificielle au marabout.
388 Il s’agit bien d’un mot chleuh. On dit, lorsqu’on promet une offrande sacrificielle à un marabout, rad ak

sittigh yat teghersi a Tazwartl.

175
Il a eu de mauvais résultats électoraux :
 Iwi-d gar tayafutin/tiyufa gh istayen ;
 Iwi-d gar tayafutin/tiyufa tistyanin ;

Une victoire écrasante :


 Tarnnawt, tannrawt iggutn, imqqurn, ixatern ;
 Tawayt imqqurn, ixatern ;

Un raz –de-marée électoral :


 Agal astyan ;
 Abrngi astyan ;
 Abrffay astyan ;
 Angi astyan ;
 Affay astyan ;
 Angid 389astyan ;
 Atsunami390 astyan ;

V)-Des expressions médiatiques : tiwalliwin tinghmsanin

Le président, le roi a présenté ses vœux à la nation (à l’occasion d’une nouvellle


année);
 Amghar, agellid inna isittiten nes i(w) ugherif, umadan ;
 Amghar, agellid isrughd assggwass amaynu ighudan i(w) ugherif, umadan ;
 Amghar, agellid isitem assggwass amaynu imlluln, amegaz, ifulkin i ayt-temazirt ;

L’État devrait s’attacher à relancer son économie, à combattre la criminalité et à


réformer le système de santé :
 Illa f uwnk ad issigez tademsa nes, ad immagh ad ikkes tabkedant, d ad isgadda
inrfel/anagraw n tadusi ;
 Ur sul ikka uwnk mani i ussigez n tedemsa nes, ad ikkat ad issukef tabkedant, d ad
isgadda inrfel/anagraw n tedusi ;
 Iqqan-d awnk ad dagh iger tademsa, ad nn-ig tuggwas nes ad isfed tabkedant, d
ad isyif inrfel/anagraw n tedusi ;
 Iga bezziz f uwnk ad dagh tassabt/usbughlu/isfrukssu/ssifsiw/isflujju tademsa, ad
nn-ig tuggwas nes ad nn-isitti tabekedant, d ad isasttwa inrfel/anagraw n tedusi ;
 Ur illa mani ittekka w awnk i teghawsa n
tassabt/usbughlu/isfrukssu/ssifsiw/isflujju tademsa, ad nn-ig tuggwas nes ad nn-
isitti tabekedant, d ad isasttwa inrfel/anagraw n tedusi ;
 Awnk ur ikka mani i teghawsa n tassabt/usbughlu/isfrukssu/ssifsiw/isflujju
tademsa, ad nn-ig tuggwas nes ad nn-isitti tabekedant, d ad isasttwa
inrfel/anagraw n tedusi ;

389 Du verbe nged, être totalement couvert d’eau.


390 Amazighisation du mot japonais : tsunami.

176
Ses congès du nouvel an touchant à leur fin, le Président doit retourner à son emploi
du temps chargé :
 S usmed n tigga nes n ussggwass amaynu, illa f Uslway, Umghar ad yurri s
tewwuriwin nes ggutnin ;
 Lligh zerintt tigga nes n ussggwas amaynu, illa f Umghar ad isala tiwwuriwin nes
igan urd imikk ;
 Gh isggwra n tigga nes n ussggwass amaynu, illa f Umghar ad st yawi gh
tiwwuriwin ggutnin lli sis teqqelnin ;
 Gh ttemi/utemmu n uskkuys/igiwr nes n usggwas amaynu, illa f Unmghur ad ifek
ixf nes i tewwuriwin gudinin/àrremnin lli sis ittqqeln ;

La liste des priorités du Président sont déjà longues, comme il l’a indiqué dans son
discours radiodiffusé :
 Iqqel yan ufuss iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw nes lli
zrin gh radio ;
 Iqqel yat tidfuri iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw nes lli
zrin gh radio ;
 Iqqel yat tewala iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw nes lli
zrin gh radio ;
 Iqqel ya Iqqel yat tidfuri iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh
inaw nes lli zrin gh radio ;
 n umugh iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw nes lli zrin gh
radio ;
 Iqqel yan umugh iggutn n immukrisen s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw nes lli
ittukwfasn, ittugarn gh radio ;
 Iqqel yan umugh n temsfalin, temssentiyin s s Uslway, mek-ann ad ibder gh inaw
nes lli ittukwfasn, ittugarn gh radio ;

Il nous faut faire voter une réforme complète du système de santé qui offre des
garanties inaliénables :
 Illa fell-agh ad nezzri yan usgadda imdan n inrfel n tedusi lli yakkan
tinbdadin/ifragen/tisuwwerin n bedda, ur ittkkesen, ur itthiyyaden, ur ittafuden ;
 Iqqan agh d ad nezzri yan usgadda, ussaghwad, usyif imdan n inrfel/anagraw n
tadusi lli yakkan izerfan lli rad jju ur ikkes kensis, awd yan, yan ka ;
 Iqqan-d ad nezzri yan usgadda, ussaghwad, usyif ismden n inrfel/anagraw n
tadusi lli ittsuwwarn391, ifregen izerfan n bedda, imaghlalen, ibeddanen ;

Ces informations ne sont pas pour surprendre les membres de la commission


parlementaire :
 Inghmisen ad ur gan tarnatamt i igamamen n taymmunt, tasqqimt tabarlamant ;
 Inghmisen ad ur gan tarnatamt i igamamen n ugraw abarlaman, uberlemin,
abarlamnan ;

391 Garantit.

177
 Tisfekiwin ad ur gant tarnatamt i igamamen n ugraw abarlaman, uberlemin,
abarlamnan ;
 Tifawin ad ur gant mad ixttelen/ixttwelen igamamen n ugraw abarlaman,
abarlamnan ;

Le sénateur affirme qu’il a lui-même découvert de nouveaux éléments d’information


qu’il a l’intention de présenter à la Maison-Blanche :
 Inna-d ugmam n usggiwr n inmghuren ma s yufa inghmisen imaynuten lli rad nn-
ifek i Taddart-Tamellalt ;
 Isuwwer-d ugmam n usggiwr n ismghuren ma s dar-s tifawin/tisfekiwin yadn lli
rad yazen i Taddart-Tamellalt ;
 Issigwhzan-d ugmam n usggiwr n ismghuren ma s dar-s tifawin/tisfekiwin yadn lli
rad yazen i Taddart-Tamellalt ;
 Issuggwa-d ugmam n usggiwr n ismghuren ma s ila tifawin/tisfekiwin yadn lli
imel i Taddart-Tamellalt ;

Ils ont beaucoup marchandé et manœuvré pour obtenir les voix :


 Ttawan d snmalan ma(d) iggutn fadd ad awin, suwweren tinfulin ;
 Ttawan d snmalan ma(d) ur idrusn fadd ad ilin tinfulin ;
 Ttawan, siddesen mad iggutn fadd ilin tinfulin ;
 Ttawan, smuttlen mad iggutn fadd asen sihint tenfulin ;
 Ttawan, silliyen tizi iggutn fadd ad awin tinfulin ;
 Iwin tt gh ittawan d tiddas mad iggutn fadd ilin tinfulin ;
 Iwin tt gh ittawan d temuttal mad ur igan imikk fadd ilin tinfulin ;
 Iwin tt gh ittawan d tebbaskarin mad iggutn fadd ad awin tinfulin ;
 Salan imttawan d tebbaskarin mad iggutn fadd ad awin tinfulin ;

Absolument aucune loi ne va pourra être votée sans l’accord des deux partis :
 Azray n uzerf icqqa ad yili igh ur tella tewisi n ikabaren ;
 Azray n uzerf ur ad ig tidet igh ur bidden ikabaren ;
 Ur ad izeri kra n uzerf igh ur tella tewisi n sin ikabaren ;
 Ur ad izeri kra n uslgn igh ur tella tewisi n sin iskabaren.

Elle a battu le candidat sortant au 2e tour :


 Tenra amazzal, amghir lli sul illan gh tewwuri gh tesutelt tiss snat ;
 Tenra amazzal, amghir lli sul illan gh tewwuri gh tewala tiss snat.
 Tenra amazzal, amghir lli sul illan gh tewwuri gh udwal wiss sin.

Ils ont beaucoup marchandé, et il ne doit plus leur rester beaucoup d’arguments :
 Iwin tt gh ittawaten ma(d) iggutn, d ur sul dar-sen ma(d) iggutn n temitar ;
 Ttawan ma(d) iggutn, d ur sul dar-sen ma(d) iggutn n temitar ;
 Iwin tt gh ittawaten, ur sul lant ma(d) iggutn n temitar ;

Les républicains doivent manœuvrer avec précaution :


 Iqqan-d igdudanen/imdenanen ad ssenen ma gh ttiwin ;

178
 Illa f igdudanen ad ssenen mad skaren igh salan tiddas, tibbaskarin, timuttal,
tillay…
 Illa f igdudanen/imdenanen ad ssenen mad skaren igh as qqenen gh tiddas,
tibbaskarin, timuttal, tillay…
 Illa f igudadneen ad ssenen mad skaren igh t iwin gh tiddas, tibbaskarin, timuttal,
tillay…
 Illa f igdudanen ad ssenen ma gh ann srusen idarren igh siddisen, sbbaskaren,
smattalen, silliyen… ;
 Iqqan-d igdudanen/imdenanen ad ssenen ma gh as qqenen ;
 Iqqan-d igdudanen ad ssenen mani agh srusen idarren ;
 Iqqan-d igdudanen/imdenanen ad ssenen mad skaren ;
 Iqqan-d gh igdudanen ad snmalan s imikk, ccur, “ttawil“ ;

Les habitants reprochent au ministre de l’environnement d’avoir autorisé un trop


grand nombre d’usines s’implanter pas très loin de leurs lieux de résidence :
 Ar tezin imzdaghen d unmmasu n umnad, teghara lligh yujja ma(d) iggutn n
isawriyen ikimikiyen, ikimiyen ad ilin gh tamwin n teszdught nes, n iwranen n
tezdught nesen ;
 Ur ummeren medden lligh yujja unmmasu n umnad, teghara isawriyen ikimiyen
gh teggswin n tezdught nesen ;
 Ar tecucuden392 imzdaghen, ayt-temazirt anmmasu n umnad, teghara lligh yujja
ma(d) iggutn n isawriyen ikimikiyen, ikimiyen ad ilin gh tamwin n teszdught nes, n
iwranen n tezdught nesen ;
 Ar saqquren imzdaghen, ayt-temazirt d unmmasu n umnad, teghara lligh yujja
ma(d) iggutn n isawriyen ikimikiyen, ikimiyen ad ilin gh tamwin n teszdught nes, n
iwranen n tezdught nesen ;

VI)-Relations internationales : izdayen imadlanen

Relations internationales :
 Izdayen imadlanen ;
 Ikerrafen imadlanen ;
 Innyalkamen igerghlanen ;
 Assasen igerghlanen ;
 Tisgrutin tigerghlanen ;

... se réuniront pour discuter les problèmes internationaux :


 ... rad mmiqqiren ad sawlen f immukrisen imadlanen ;
 ... rad mmiggiren ad bderen immurkissen igerghlanen ;
 ... rad mmiggiren ad msiwilen immukrisen imadlanen ;
 ... rad ttemzeren ad bderen immikurisen igerghalanen ;

392Verbe que l’on trouve encore en tarifit et même en tachlhit. Mais avec une petite nuance. Ftes s’utilise pour
décrire un fruit trop mûr ou un plat trop cuit. Résultat, ils ne sont plus vraiment comestibles.

179
 …rad munen (gh kra n mani) ad sawalen f immukrisen imadlanen ;

Les organisations internationales : Timaddasin393, Tamagrawin, Timsnmalin


tigerghlanin, timadlanin, tiberranin

Amnesty International : Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt n usurf, uzray ;


Organisations intergouvernementales (OIG) : Timaddasin, Tamagrawt, Timsnmalin
tiwunkanin
Organisations non gouvernmentales (ONG) : Timaddasin, Timsnmalin tarwukanin
Organisation des Nations Unies : Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt n Temtta imunen
Organisation des Nations Unies pour l’éduction, la science et la culture (UNESCO):
Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt n Temtta imunen n usgemmi (tenkra, usdwel),
tawussna d idels
Organisation internationale du travail (OIT): Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt
tigerghlant n tewwuri
Agence internationale de l’énergie atomique(AIEA) : Tasnurayt tigerghlant n igimmir
aghyay
Organisation mondiale de la santé (OMS): Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt n
tedusi
Organisation mondiale du commerce (OMC) : Tamaddast, Tamagrawt, Tamsnmalt n
tesbbabt
Union européenne (UE) : tamunt n Eurobba
Organisation de coopération et de développement économique(OCDE) : Tamaddast,
Tamsnmalt, Tamagrawt n umyawas d tisgmi tademsant, afas ademsan ;
Organisation du Traité de l’Atlantique Nord (OTAN): Tamaddast, Tamagrawt,
Tamsnmalt n umqqen, turfa n izzlemd n(w) Atlas
Organisation des pays exportareurs du pétrole (OPEP) : Tamaddast, Tamagrawt,
Tamsnmalt n temizar zzenzan abitrul
Fonds monétaire internationale (FMI) : Algwirar aqqardan angerghlan

Un porte-parole de la conférence a annoncé qu’une déclaration serait rendue


publique demain :
 Amssiwl s(w) assagh n ayt unmuqqar inna masdd, azekka, rad isfegh yan usbirreh
s usays ;
 Amssiwl unsib n ayt unmuqqar inna masdd rad isfegh, idi yan usbirreh s usays
azekka ;

... s’est officiellement déclaré en faveur du traité, accordé son soutien officiel au
traité :
 Isawl, inna s yan umanik igan unsib is illa d(w) amur, ifeka tiwisi nes tunsibt i (w)
amur ;
 Inna-d s yan umanik igan unsib is illa d amur, umssacka, issucka, umsasa, ugam;
 Ifeka tiwisi nes tunsibt i(w) amur, umssacka, issucka, umsasa, ugam ;

Formé à partir du verbe ddes, organiser. Il est cité dans le dictionnaire de l’Amawal amazigh de feu Mouloud
393

Mammeri.

180
...sont arrivés à un accord :
 Ssuckan-d ;
 Ssusan-d ;
 Lkemen yan umsasa ;
 Ufan amssacka, amsasa, assack, asasa ;
 Zzerin awal ;
 Igadda w awal ;
 Iga w awal yan ;

... ont trouvé un terrain commun :


 Igadda w awal ;
 Yasttwa w awal ;
 Ifulki w awal ;
 Smgaddan awal ;
 Ssuckan-d ;
 Ssuckan-d awal ;
 Sasttwan awal ;
 Zzerin awal ;
 Ufan akal ismunan ;
 Ufan akal igan amsmun ;
 Ssaren/bdan awal ;
 Iga w awal yan ;

... joue la médiation, fait les bons offices :


 Bdu (amd. ar ibddu medden);
 Ssacka-d ;
 Sngara ;
 Kcem ger/nger ;
 Eg anbdu ;
 Eg amsngiri ;
 Eg amsmun ;
 Eg arqqas n ufulki ;
 Sker tasmunt ;
 Smun medden ;
 Smun medden f ufulki ;
 Eg bu-ufran ;
 Eg arqqas n ufra ;
 Eg amssacku ;
 Eg gh id bu-ufulki ;
 Sker zund id bu-ufulki ;
 Ssacka-d medden ;
 Sker manikk ad ig w awal yan ;

181
... fait office de médiateur :
 Bdu ;
 Sngara ;
 Kcem ger/nger ;
 Eg anbdu ;
 Eg amsngiri ;
 Eg amsmun ;
 Eg arqqas n ufulki ;
 Sker tasmunt ;
 Smun medden ;
 Sgadda, sasttwa awal ger/nger medden ;
 Eg amssacku ;
 Eg gh id bu-ufulki ;
 Sker zund id bu-ufulki ;
 Ssacka-d medden ;
 Eg amsmun, umssacka, umsfru, amsesskwi ;
 Eg arqqas n ufra, ufulki ;
 Eg bu-ufra, bu-ufulki ;
 Ili addad n umsmun, umssacka ;
 Sker manikk ad ig w awal yan ;

...rapproche les points de vue :


 Ssakwmur/ssaz awal nger... ;
 Snmala imniden, annayen, ismmuqqal ;
 Ssaz imniden, annayen, ismmuqqal ;
 Ssakwmur imniden, annayen, ismmuqqal ;

... se sont engagés à réduire leurs arsenaux394 nucléaires stratégiques :


 Fekan awal nesen ad krin ikerraden395 nesen ighyayen istratijiyen ;
 Fekan awal nesen ad bbin gh tesmunin n ikerraden nesen ighyayen istratijiyen ;
 Ttekffelen ad bbin gh ikerraden nesen ighyayen istratijiyen ;
 Nnan awal nesen n tidet ad sgerremen gh tusuzzalt396 taghyayt tastratijit ;

Cela peut contribuer dans une certaine mesure à calmer les inquiétudes
internationales :
 Ma(y) ad rad yawes, s yan n manikk, ad ikri, ibbi, isgerrem inzgumen imadlanen ;
 Ma(y) ad rad yawes, s yan imikk, ad iktem397 inzgumen/ismammiyen/innughcefen
igerghlanen ;

394 On peut le traduire par cette liste de mots : tafusst, tifassin ; tagffut, tigffutin ; tadla, tidliwin ; tasmunt, tismunin ;
tasgrawt, tisgrawin ; tawal, tiwalin ; tadderst, tiddersin ; agimer, igimeren...
395 On peut aussi dire : uzzal, uzzalen ; arbab, arbaben ; amrg, imrgen ; sselb, id sselb ; tazzuli, tizzuliwin; alef, ilafen...
396 J’ai formé ce mot ainsi : as+uzzal, le lieu des armes. Car il est bien connu, surtout en tachlhit, que l’un des

synonymes d’uzzal est arme.


397 Ce verbe s’emploie encore chez les Touarègues.

182
 Ma(y) ad rad yawes, s yan n manikk negh wayyad, ad irez
inzgumen/ismammiyen/innughcefen igerghlanen ;

...pour discuter des chances pour parvenir à un accord de paix, un règlement


pacifique :
 ...fadd ad sawlen/ msawalen/ « jemmàan »/ mdakaren f isannayen398 ad afen yan
umur, umssacka, ussacka, umsasa, ugam afrwan, n ufra, umssfru, talwit, tenagrit;
 ...fadd ad snfelen/snnefekan/smmeskelen iwaliwen f isannayen399 ad afen yan
umur, umssacka, ussacka, umsasa, ugam afrwan, n ufra, umssfru, talwit, tenagrit;
 ...fadd ad bdern tafatin400 ad lkemen yan umur/ umssacka/ ussacka/ umsasa/ ugam
afrwan, n ufra, telwit, tenagrit ;
 ...fadd ad nn-ggeren i tafatin ad lkemen yan umur n telwit ;

... salué comme le plus important accord mondial sur le désarmement :


 Ittuqqil-nn/ittusberrak zund yan amsasa amadlan bahra ixatern f tewkkast n
ilafen401 ;
 Ittusnnubega zund yan umsasa amadlan/agerghlan bahra imqqurn f tewkkast n
uzzal ;

... faire obstacle à l’application du traité :


 Hejjer askkir s umsasa ;
 Sbedd askkir s umsasa ;
 Eg uggug i uskkir s umsasa ;
 Eg tayffart i uskkir s umsasa ;
 Siyfer askkir s umsasa ;
 Eg akerraf i uskkir s umsasa ;
 Kerf askkir s umsasa ;
 Sker taghuni i uskkir s umsasa ;
 Bedd gh umnid/umddur/umzizal n uskkir s umsasa

... de telles tentatives pour empêcher la ratification du traité menacent la paix


mondiale :
 Man zund turmin/tisiram ann fadd ad ur yili usissen s umsasa (y) ann rad gent
anwwu/azddu402 f ufra amdlan;
 Man zund turmin/tisiram ann lli ganin ckal i usissen s umsasa (y) ann rad gent
anuwwu403/azddu f talwit, tanagrit tamdlant;

398 Ce mot est ici employé plutôt dans le sens de perspective.


399 Ce mot est ici employé plutôt dans le sens de perspective.
400 Possibilités. Mais les chances, on peut le traduire ainsi : tamazzalt, timazzalin ; tazzalt, tazzalin ; tawyt, tuwytin ;

turghut, turghutin ; turghda, turghdiwin ; annaz, annazen ; tunzt, tunziwin ; arjeg, irjegen; umuzzi, umuzziwen ; acagur,
icaguren ; tabaghurt, tibaghurin ; amellil, imellilen ; tanant, tananin ; tafasit, tifasiwin ; tafult, tifulin ; angir, ingiren ; anyir,
inyiren ; tawanza, tiwenziwin ; agacur, igacuren...
401 Voir la note 128.
402 On peut aussi dire : ahuddu, ihudduten ; acammar, icammaren ; asdaddi, isdadditen ; tahuddi, tihudduwin...

183
 Man zund turmin/tisiram ann fadd ad ur yili usissen s umsasa (y) ann rad gent
agestur n Damuklis404 f ufra amdlan ;

...le blocage du processus de paix :


 Attghway n usddi n ufra ;
 Attmar n usddi n ufra ;
 Asbeddad n usddi/tassigzt n ufra, telwit, tenagrit ;
 Asbiddad n usddi/tassigzt n ufra, telwit, tenagrit ;
 Asginin n usddi/ tassigzt n ufra, telwit, tenagrit ;
 Asghuni n usddi n ufra ;
 Ammar n usddi n ufra, telwit, tenagrit.

... a rejeté le plus projet de paix soutenu par l’ONU :


 Yugwi asnfar n ufra, talwit, tanagrit, lligh tiwes Temaddast, Temsnmalt n Temtta
imunen ;
 Iberra/ibera asnfar n ufra, talwit, tanagrit, lligh tiwes Temaddast, Temsnmalt n
Temtta imunen ;
 Ur iri aghawas n n ufra, talwit, tanagrit, lligh tiwes Temaddast, Temsnmalt n
Temtta imunen ;
 Ur ira asnfar n ufra, talwit, tanagrit, lli tenil Temagrawt, Temsnmalt n Temttiwin
Imunen ;
 Igera asnfar n ufra, talwit, tanagrit, lli mu tebidd Temddast, Temsnmalt n
Temttiwin Imunen ;
 Ur nni a(y) amar i(w) ughawas n ufra, talwit, tanagrit, lligh tiwes Temaddast,
Temsnmalt n Temtta imunen ;
 Yugwi asnfar n tenagrit, talwit, ufra, lli mu tebidd Temddast, Temsnmalt n
Temttiwin Imunen ;

L’indignation internationale s’exprime depuis des mois sans produire le moindre


résultat :
 Tawkkast n ugayyu405 tella menckk iyyiren a(y) ad min406 tefeka amya.
 Tawkkast n ugayyu tella menckk iyyiren, macc ur tefeka amya ;
 Tawkkast n ugayyu tella mennaw iyyiren a(y) ad tar tufekka/tayafut ;
 Asfurreg amadlan illa menckk n iyyiren a(y) ad tar kra n tufekka/teyafut ;
 Tagudi tingerghlant tella menckk n iyyiren ay ad tar tayafut/tufekka ;
 Illa usgeren407 amadlan mennaw iyyiren a(y) ad, macc ur ifeka amya ;
 Asgeren, lli ikkan mennaw iyyiren a(y) ad, ur ifeka kra n teyafut ka ;

403 Attention, ce verbe n’a rien à voir avec ‫ن وى‬, avoir l’attention de…. Nuwwu en tachllhit veut dire autre chose:
menacer par exemple. Mais il faut reconnoitre qu’il n’est plus vraiment utilisé. Mais rien n’empêche de lui
donner une seconde vie.
404 L’épée de Damoclès.
405 Cette formule est construire à partir de notre bonne expression idiomatique : kkes agayyu. Ce qui veut dire

tout simplement s’indigner.


406 Sans ;
407 Du verbe sgeren, employé couramment en taqbaylit. Son sens est : irriter, énerver, mettre en colère… ;

184
 Asgeren, lli ikkan mennaw iyyiren a(y) ad, ur isghellil s kra n teyafut ka ;

... les signes d’une lutte pour le pouvoir au sein du gouvernement :


 Timitar/anzaten n tazit/imigh f izmawen gh(w) ammas n tenbadt.
 Timitar/anzaten n teghnnant/imigh f izmawen gh(w) ammas n tenbadt

...pourrait faire éclater un conflit entre... :


 Rad d-inzel i taqqurt, tazit, umghannan ger/nger... ;
 Rad d-inzel i(w), umlasay, umnzagh, ucbuk ger/nger... ;
 Rad d-iqqes i taqqurt, tazit, umghannan ger/nger... ;
 Rad d-ighez amlasay, umnzagh, acbur ger/nger... ;
 Rad d-ildi taqqurt, tazit, umaghen ger/nger... ;
 Rad d-yawi taqqurt, tazit, umaghen ger/nger... ;
 Rad isker taqqurt, tazit, umaghen ger/nger... ;

La polémique continue :
 Tamjiggert tezzugaz ;
 Tezzugaz temjiggert ;
 Taqqurt, tazit tezzugaz ;
 Tazzazt, zzaza tezzugaz ;
 Tezzugaz temnsagt ;
 Amzagh izzugaz ;

L’oppression est totale :


 Ikid ismden ;
 Aguffu ismden ;
 Taghufi ismden ;
 Ikid imdan ;
 Taghufi iggutn ;
 Ikid akkwan ;

La répression est totale :


 Abbwak ismden ;
 Akkwam imdan ;
 Ammas ismden ;
 Aswwurmes ismden ;
 Amzay imdan ;
 Ikid ismden ;
 Taghllabt, takurayt iggutn ;

Une nouvelle série de négociations :


 Yan ufuss yadn n imtawayen, imsiwalwen, imssackaten, imsasaten, imyawaden,
imyannaten ;
 Yan ufuss yadn n eg-nn, kkes-d awal ;

185
 Yat tewala yadn n imtawayen, imsiwalwen, imssackaten, imsasaten, imyawaden,
imyannaten ;
 Tidfuri/taccukkut yadn n imtawayen, imsiwalwen, imssackaten, imsasaten,
imyawaden, imyannaten ;
 Asddi yadn n imtawayen, imsiwalwen, imssackaten, imsasaten, imyawaden,
imyannaten ;
 Asddi yadn n usnfeka/usnfel/usmskel n iwaliwen ;
 Tidfurt/taccukkut yadn n igrawen, igiwren ;
 Afuss yadn n usnfeka n iwaliwen ;
 Asddi yadn n unsfel n iwaliwen ;

Un diplomate de haut rang a annoncé la reprise des négociations :


 Yan uhuttab408/ udiblumat/arqqas adiblumat isugwrn/ imeqqurn,/ixatern inna-d is
rad dagh sfalen/ sentin imssackaten/ imtawayen/ imyannaten ;
 Yan uhuttab n uswir yattuyn inna-d is rad dagh sfalen409, sentin imssackaten,
imtawayen, imyannaten ;

S’entremettre pour obtenir un accord :


 Eg arqqas n ufulki ar kigh iga umssacka tidet ;
 Eg arqqas fadd ittulkam yan umssacka ;
 Mmagh ad yili yan umssacka, ussersu ;
 Kcem ger/nger... fadd ad yili yan umssacka, umsasa, ussersu.
 Sker manikk ad ittufa yan umssacka, ussersu ;
 Sker manikk ad ig yan umssacka, ussersu tidet ;

... ont accepté de participer aux négociations en raison de la crise qui étreint le
pays :
 Nnan yah i imsiwalen, imtawayen, imyannaten acku tamazirt tehawl as tassast ;
 Ran/ xsan ad awsen gh imsiwalen acku tamazirt teziyyirt, tedda tenghat tassat ;
 Unzan ad ad awsen gh imsiwalen acku tamazirt tehawl as tassast ;
 Skeren ad awsen gh imsiwalen acku tamazirt tega tasalt s tassast lli as iggern ;

Quelques régions du monde : kra n tesggwin410 n umadal

L’Amérique du Nord : izzelmd n Mirikan


L’Amérique du Sud : iffus n Mirikan ;
Les Caraïbes : Ikarayyiben ;
L’Arctique : ixf azlmad n uwjja, ugemmu w akal ; arktik ;
L’Antarctique : ixf afasi n uwjja, ugemmu w akal ; antarktik ;
L’Afrique du Nord : izzelmd n Afrika, Afriqqiya, Teferka, Ifri, Tamazgha ;
L’hémisphère sud : izddar, tasga tafasit n n uwjja n(w) akal

408 Il s’agit là d’un très vieux mot amazigh, malheureusement tombé en désuétude, comme beaucoup de bonnes
choses de notre culture.
409 On peut aussi employer une très belle expression idiomatique : nnan bismillah ;
410 On peut aussi dire : timnadin, idisen, timnidin ;

186
L’hémisphère nord : afella, tasga n tazlmadt n uwjja n(w) akal ;
Le Sud de l’Afrique : iffus n Afrika, Afriqqiya, Teferka, Ifri ;
L’Europe : Euruppa ; Eurubba ;
L’Asie : Asya ;
Australia : Ustralya ;
Le Moyen-Orient : iming n Tuzzumt, (w) ammas ; iming anuzzum, anammas ;
L’Extrême-Orient : iming n tuggugt ; iming nn-yaggugn ; iming n ixf ;
Le Proche-Orient : iming n tayzi ; imng d-yazn ;
L’océan atlantique : agaraw, igiriw n(w) Atlas ;
L’océan pacifique : agaraw, igiriw irggign ;
L’océan indien : agaraw, igiriw n lhendd, hendd ;
La Scandinavie : timizar n Skandinavya ;
La bande de Ghaza : tirit/taceddat/tazwagt n Ghazza ;
Cisjordanie : Ibenk411 agwan, n tagut ;
Les Grands Lacs : iwglmimen meqqurnin ;
Le tiers-monde : amadal wiss krad ; amadal akerdan ;
Le monde développé : amadal igimn ;
Le monde sous-développé : amadal ur igimn ;
Les pays en voie de développement : timizar illan gh ugharas n igimi, usgimi, (w) afas,
usmgher ;

... moins de trois mois avant le sommet européen, une nouvelle série de problèmes
est apparue pour alourdir un ordre du jour déjà chargé :
 Ddu n krad iyyiren ad ur ta illa w afa n ayt Europpa, yuggwa-d yan
ufuss/usddi/tidfurt/tewala yadn n immukrisen lli rad issizid, issazu yan ugenda lli
yad iktarn ;
 Ddaw/ddu n krad iyyiren nnif412 afa n ayt Europpa, iffugh-d yan
ufuss/usddi/tidfurt/tewala yadn n immukrisen lli rad issizid, issazu yan ugenda lli
yad iktarn ;

L’Union européenne s’est mise d’accord sur une nouvelle politique de fermeté :
 Tessucka-d Tamunt n Ayt-Europpa f yat tesrtit yadn n teghuni/ teghara/
tecqqawt/teqqshawt/tassast/teziyyirt ;
 Tessucka-d Tamunt n Ayt-Europpa f yat tesrtit tamaynut igan tin teziyyirt ;

...fera appel de la directive devant la cour de justice européenne :


 Yiwi tanadt s ammas n tenzzarfut/ tighdemt n Europpa ;
 Ikcem tighdemt/tanzzarfut n Europpa f tabrnadt… ;
 Ikcem imsiriden gh tighdemt n Europpa f tanadt… ;

... doit protester officiellement auprès de... après les incidents d’hier au sujet des
zones de pêche :
411 Et oui, nous utilisons le même mot qu’en anglais, West bank. Peut-être les restes des parlers germaniques des
Vandales. Sinon, il y a d’autres mots pour exprimer le même sens de rive : agwmmad, igwmmaden ; tama tamwin,
tasga, tisggwin ; tamenadt, timenadin ; iggi, iggiten ; ir, iren ; idis, idisen ; iskin, iskinen ; taynnit, taynnitin...
412 Avant ;

187
 Yull awal s tegharast tunsibt dar ... naf imrdukkuten n id-gam f tesggiwin/
temnadin/ idisen n tegwmert ;
 Yull awal s umaddad dar… naf imrdukkuten n id-gam f tesggiwin/temnadin/
idisen n tegwmert ;
 Iwi s tunsibt/umaddad ammukris s dar… naf imxniwicen, imrdukkuten n id-gam f
tesggiwin/ temnadin/ idisen n tegwmert ;
 Iwi s umaddad ammukris s dar… gh tedfuri n imxniwicen/ imrdukkuten n id-gam f
tesggiwin/temnadin/ idisen n tegwmert ;
 Rad irwuk s tunsibt, umaddad gh dar... naf inffayen/imxniwcen n id-gam f
tesggiwin/temnadin/ idisen n tegwmert ;
 Rad irwuk s tunsibt, umaddad gh dar... lligh jran inffayen/ imxniwicen n id-gam f
tesggiwin/temnadin/ idisen n tegwmert ;

La région a été, est durement touchée par le blocus :


 Ihawl bahra ughuni/uginan/ tirft i tasga (y) ad ;
 Tasga tega tasalt s ughuni/uginan/ tirft lli fell-as illan ;
 Ur tega tasga (y) ann yat s ughuni lli fell-as illan ;

Les renseignements récents indiquent que les sanctions413 commencent à produire


leur
effet :
 Tifawin iggwran ar mmalentt masdd is sfalentt tayttiyin ar akkant tayafut nesentt ;
 Tisfekwin iggwran ar mmalent masdd is sfalentt tayttiyin ar akkant tayafut
nesentt ;
 Inghmisen iggwran ar d-mmalen masdd tayttiyin sfalentt ar akkant tayafut
nesentt.
 Ismalen iggwran ar d-mmalen masdd tayttiyin sfalentt ar akkant tayafut nesentt.
 Iskanen iggwran ar d-mmalen masdd tayttiyin sfalentt ar akkant tayafut nesentt.

... des violations de, des brèches dans l’embargo sur les armes :
 Tirzziwin gh tirft/uggug/usdaw n ilafen, usaglu ;
 Tihjmin gh tirft/uggug/usdaw n ilafen, usaglu ;
 Ufughen n tirft/uggug/usdaw gh ilafen, usaglu ;

Le gouvernement a été renversé :


 Ttuwkkas, ttugra, ttulwah tenbadt ;
 Teder tenbadt ;
 Ttusgnunnay tebadt ;

413
Même si, au début, ce mot apparaît trop abstrait, en fait, on peut l’exprimer avec un nombre incalculable de
mots. Jugez-en : azzay, azzayen ; tafgurt, tifgurin ; tafigurt, tifigurin ; tanfgurt, tinfgurin ; azmez, izmaz ; azerf, izerfan ;
tafgemt, tifgimin ; agwdal, igwdlan ; tamwwult, timwwulin. Toutes ces expressions sont utilisées dans le cadre des
pénalités que l’on inflige à la personne qui ne respecte pas, par exemple, la quantité d’eau qui lui est échue, son
tour d’eau dans une oasis, la non participation aux travaux collectifs de la communauté...

188
Des officiels haut placés ont déclaré que le Président avait démissionné :
 Imsggaren imattuyen nnan-d masdd aslway isllem, yunf f tesga, yafud ;
 Imsggaren meqqurnin nnan-d masdd aslway isllem, yunf f tesga, yafud ;

... a été démis de ses fonctions sans incidents :


 Ittussanf f tesga war/min immukrisen, war/min tazit, war/min taqqurt ;
 Ittussanf f tesga war/min immukrisen, war/min tazit, war/min taqqurt ;
 Ittukkas gh tewwuri war/min immukrisen, war/min tazit, war/min taqqurt ;
 Ittusggwaz gh usqim war/min immukrisen, war/min tazit, war/min taqqurt ;

L’armée, qui est le soutien du régime, pourrait intervenir et prendre le pouvoir :


 Aswag414, lli ibidden/yiwsen i (w) unagraw, zund amya/walu innuckem-nn fadd
yadd i izmawen ;
 Tasardast, lli igan tannilt n unagraw, rad nn-innuckem zund amya/walu ;
 Tasardast, lli igan tighirtt n unagraw, rad nn irwas tennukcem-nn fadd ad tamez
izmawen, tanbadt ;

Le complot a été éventé :


 Iffugh-d usmsi ;
 Ur nn intel/ihda/igres uzizel ;
 Iwin-d akkw medden anghmis i(w) ugar ;
 Asmsasa iffugh-d ;
 Amsasa ittuttay-d, ittuthay-d ;
 Asmsasa ur sul ihda, intel, igres ;
 Iffugh-d umngaz ;
 Ittuldday-d usmzi ;
 Ffughen-d inghmisen n umngaz ;

Le coup d’État a été organisé par l’armée :


 Asgnunni skerent ayt-tardast ;
 Asnguddem skerent ayt-tesardast ;
 Asnguddem n uwnk/awnkan skerent ayt-tesardast ;
 Tasardast ad iskern asgwdm ;
 Tesnmilli tesardast asgwdm ;
 Ittuskar usgwdm s tesardast ;
 Asgnunni awnkan teskert tesardast ;
 Tesker tesardast askectu awnkan ;

414 Encore une fois, un très vieux mot chleuh.

189
Nationalités : tinmuranin
Nom du pays : assagh n temazirt Nom de l’habitant : assagh n u temazirt

L’Afrique : Afrika, Taferka, Ifri Ggu-, u- Ufrika, Ayt-Ufrika ;


L’Europe : Euruppa, Eurubba ; Ggu-, u- Eurubba, Ayt-Eurubba ;
L’Asie :Asya ; Ggu-, u- Usya ; Ayt-Usya ;
L’Amérique :Mirikan ; Ggu-, u- Mirikan, Ayt-Mirikan ;
La France :Fransa ; Ggu-, u-Fransa, Ayt-Fransa ;
L’Angleterre :Nnegliz ; Ggu-, u-Nnegliz ; Ayt-Nnegliz
L’Allemagne :Aliman ; Ggu-, u-Uliman, Ayt-Uliman ;
Le Maroc :Lmghrib ; Tamazgha n Ggu-, u-Lmghrib, Ayt-Lmghrib ;
tagut,
L’Algérie : Dzayr ; Tamazgha Ggu-, u-Dzayr, Ayt-Dzayr ;
tanammast ;
La Tunisie : Tunes ; Tamazgha n Ggu, u-Tunes, Ayt-Tunes ;
iming ;

La Libye : Libya ; Tamazgha n iming ; Ggu, u-Libya, Ayt-Libya ;

La Mauritanie : Muritanya ; Mmu-urtan ; Ggu, u-Muritanya, Ayt-Muritanya ;


Tamazgha n tagut ;
L’Egypte :Misr ; Ggu, u-Misr, Ayt-Misr ;
La Palestine :Falistin ; Ggu, u-Falistin, Ayt-Falistin
Le Brésil :(L)Brazil ; Ggu, u-(l)Brazil, Ayt-(l)Brazil
L’Espagne :Sbbanya ; Ggu, u-Sbbanya, Ayt-Sbbanya
Le Portugal :Bertqqiz ; Abertqqiz, ibertqqizen ;
Le Sénégal :Saligan ; Asaligan, Isaliganen ;
La Chine : Ccinwa Ggu, u-Ccinwa, Ayt-Ccinwa

Les dirigeants actuels affirment, prétendent qu’ils veulent seulement assurer


l’intérim415 :
 Ar ttinin inmghuren n ghil-ad is rad ka suwwren asenfu/asari/aselsi/ idzi ;
 Ar ttinin inmghuren n ghil-ad masdd rad ghaman ghar yan imikk ;
 Ssuggwan-d ingmhuren n ghil-ad masdd rad ghaman ghar yan imikk ;
 Inghmuren n ghil-ad ar ttinin masdd is rad ur bedda amezen izmawen ;
 Inghmuren n ghil-ad ar ttinin masdd is rad ur bedda skkusen gh izmawen ;

...envoient des infiltrateurs dans la région, zone :


 ... ssafeden ifadaden/ id win-tidaf/ adafen s tesga (y) ann ;
 …ssafeden imsfuruten416 s temnadt ann ;
 … uzenen inwwacen417 s temnadt ann ;

415 Pour traduire l’équivalent de ce mot, j’ai utlisé les verbes qui veulent dire remplacer : ssnfu ; sles ; ari ; dzi ;
416 Du verbe chleuh, sfuru, espionner, guetter…
417 Idem. En plus de cela, le verbe nuwwc a un autre sens, calomnier.

190
Plusieurs avions de chasse ont participé à la mission :
 Mennawt taylalin n tegwmert iwsentt gh usmmiggel/tewwuri/temazzalt/temghirt ;
 Iwsentt mennawt taylalin n tegwmert gh taytti ann ;

Organiser des attaques aériennes, raids aériens :


 Sker/snmilli/ddes igzduden, tukyawin, agiren ignwanen ;
 Nbber tayttiyin tignwanin ;

... a pris des mesures d’ordre militaire :


 Isker tisqqulin/tanadin tisardasin ;
 Yusi tisqqulin tisardasin ;

... a protesté contre la décision d’envoyer davantage de troupes, soldats :


 Izi f tanadt n uzen, ussifed n uggwar n iserdasen, igumiyen ;
 Yull awal nes f uzen, ussifed n uggwar n iserdasen, igumiyen ;
 Yutt s isfassen lligh ttuskar tanadt/ tabadt/ tanbadt,/tawwuri/ tagguri ad ttuzanen
iserdasen yadn.
 Ur ira ad ttuskar tanadt/ tabadt/tanbadt/ tawwuri/ tagguri ad ttuzanen iserdasen
yadn ;

La priorité devrait être donnée au convayage d’aide alimentaire jusqu’à la


communauté assiégée :
 Ttufaka tezwart/tesfalt/tesentit i uzan/uzen n tewisi tawuttcant,
 Ttufaka tezwart/tesfalt/tesentit i uzan/uzen n isudern i medden lli
ittghwin/ttyamazen gh usutel;

... fera pavenir le ravitaillement urgent :


 Rad nn-isslkem tamacca, uttcan, tamudri, tamsidrt, « làwin » s tazzla ;
 Rad nn-isslkem tamacca, uttcan, tamudri, tamsidrt d ulggud ;
 Rad nn-ifek tamacca, uttcan, tamudri, tamsidrt ghil-ghil ;

...de nouveaux parachutages, des parachutages plus nombreaux seront effectués au


cours des prochains jours :
 Tiguriwin418 yadn rad ilintt gh ussan d-yuckan/d-ikkan ahgaras ;
 Rad ilin uluhen yadn gh ussan d-yuckan/d-ikkan agharas ;

Des avions ont décollé pour leur mission d’aide alimentaire sur... :
 Ghlintt taylalin fadd ad skerentt asmmiggel419/tawwuri/tamazzalt/tamghirt nesentt
n tewisi/tawwayt tawutcant i... ;
 Ghlintt taylalin i temazzalt nesent fadd af luhentt tiwisi/tawwayt tawutcant i... ;

418 On peut aussi dire : tigri, tigritin ; amagar, imagaren ; uluh, uluhen ; taguri, tiguriwin ; taguli, tiguliwin ;
419 Il faut savoir que ce n’est absolument pas un néologisme, mais un vieux mot chleuh. D’ailleurs, feu Jordan
l’a cité dans son dictionnaire.

191
 Safgentt taylalin i temazzalt nesent lligh rad nn-gerentt tiwisi/tawwayt tawutcant
i... ;

...ont refusé de donner plus de détails sur les opérations d’aide, afin de garder les
horaires, le calendrier secret(s) pour des raisons de sécurité :
 Ugwin ad feken tifawin yadn f tewwuriwin n tewisi/tawwayt, fadd ad hdun420 tizi
nesentt ;
 Ur ran/xesan ad feken tisfekwin yadn f tewwuriwin n tewisi, fadd ad ur ttussan tizi
nesentt ;
 Nnan uhu i tufekka n tifawin yadn f tewwuriwin n tewisi/tawwayt, fadd ad hdun
tizi nesentt ;

...devraient aider les réfugiés qui demandent l’asile421 politique :


 Illa fell-asen ad awesen i imzawgen lli iran azawg asertan ;
 Iga i asen bezziz ad awesen i imzawgen lli iran azawg asertan ;
 Illa fell-asen ad nàeren, llilen imzawgen lli iran azawg asertan ;
 Iqqan ten id ad bidden d imzawgen lli iran azawg asertan ;
 Illa fell-asen ad d-gen tiwisi i imzwagen lli ittellin s uzawag asertan ;
 Illa fella-asen ad awesen i medden lli ittsuternin azawg asertan ;
 Illa fell-asen ad bedden i imzawgen lli isiggilen azawg asertan ;
 Illa fell-asen ad fek, egen afuss i imzwagen lli isaqqsan gh uzawg asertan ;
 Ur kkan mani i tewisi n imzawgen lli iran azawg asertan ;

... un recensement des violations, des atteintes aux droits de l’homme :


 Asidn/asmiwr/asidid n terziwin n izerfan n ufgan ;
 Tigri422 n terziwin n izerfan n ufgan ;

VII)-L’économie : tademsa

Économique :
 Ademsan ;

Économiste :
 B(mm)u-tedemsa, id b(mm)u tedemsa ;
 Ademsan, idemsanen ;

Économisme :
 Tademsant ;

Les prespectives économiques sont bonnes :


 Isannayen idemsanen fulkin ;

420 On peu aussi dire : hdu ; ntel ; srges ; srkes ; ffer ; sndel ;
421 En plus d’azawg qu’on peut utiliser pour traduire cette notion d’asile, il y a d’autres possibilités : agwdal ;
adxul; atxul ;
422 Du verbe ger, égrenner ;

192
 Fulkin isannayen idemsanen ;
 Ar sumuren isannayen idemsanen ;
 Imal ademsan ifulki ;
 Ifulki imal ademsan ;

Les prévisions économiques sont bonnes :


 Tikumnin tidemsanin fulkintt ;
 Fulkintt tikumnin tidemsanin ;
 Iqafaten tidemsanin fulkintt ;
 Turdiwin tidemsanin zilentt ;

La croissance est au rendez-vous :


 Tella tegmi ;
 Tella tesgmi ;
 Tamghuri tella ;
 Taxatert tella ;
 Tella tefssayt ;
 Tadawla423 tella ;

On note des signes évidents de reprise économique :


 Ar nezerra timitar beddnin n usyaf ademsan,
 Ar nettannay timitar beddnin n ujjay, isijji ademsan ;
 Ar d ttaggwant temitar beddnin n umduru ademsan ;
 Llant temitar beddenin n umduru ademsan ;
 Ajjay ademsan ila kra n temitar qqurnin ;
 Llantt temitar masdd tademsa is ar tt id tturintt idammen ;
 Llan w anzaten « àrrecnin » n umduru ademsan ;

La tendance sous-jacente, de fond est à la hausse :


 Tawttast n tesila tesker /tera afella ;
 Tawttast tasilant ar ttalay ;
 Tamnidt n tesila tesker/tewades afella ;
 Tighiwlt n tesila tesker afella ;
 Tighiwlt tasilant tesker afella ;
 Tamazzelt tasilant tera afella ;
 Tamussut n tesila isker afella ;

Les ventes intérieure, domestiques sont en hausse, redémarrent :


 Timneziwin n ugwns skerentt/rantt afella, ignna, afa, tikwyad...;
 Tunezatin n ugwns skerentt/rantt afella, ignna, afa, tikwyad... ;
 Tunziwin tugwnsawin skerentt/rantt afella, ignna, afa, tikwyad ;

Les usines tournent à pleine capacité, plein rendement :

423 Du verbe touarègue dwel, croître.

193
 Isawwriyen ar zzigizen s ttemi n tezidar nesen ;
 Isawwriyen lkemen ttemi n teyafut nesen ;
 Isawwriyen lkemen/iwden asurri nesen imdan, ismden ;
 Isawwriyen ar zzigizen s ay-lli mu ttelan ;
 Ar zzigizen isawwuriyen s ay-lli mu zdaren, zmeren ;

L’amélioration commence à se faire sentir dans les zones, fourchettes de prix


intermédiaires et supérieurs :
 Isfal usyafa n usyif ar ittili gh tesggwin n(w) atigen imjhadin d wid meqqurnin ;
 Ar ittusyafa usyif gh tesggwin n (w) atigen n tuzzumt d ufella ;
 Ar d-tessllaken tisggwin n(w) atigen n tuzzumt d ufella ;
 Timnadin n(w) atigen n(w) ammas d ufella ar d-tessllakentt ;
 Timnadin n(w) atigen n(w) ammas d ufella ar d-teggantt manikk ;
 Illa uslak n tesggwin n(w) atigen n izzi d ufella ;
 Ixtter/ikkutta-d uslak n tesggwin n(w) atigen imjahdiyen d wid meqqurnin ;

... a réussi à contrôler l’inflation :


 ... yufa ad ikk f tazzagt/tarazzagt/tebzzagt tadremant424, taqqerdant425,
tazerfant426;
 ...yufa ad ig gh ddu ufuss tazzagt/ trazzagt/ tebzzagt
tadremant/taqqerdant/tazerfant ;
 ... yufa ad ismagel tazzagt/ trazzagt/ tebzzagt tadremant/taqqerdant/tazerfant ;
 ... izmer ad ibad tazzag/tarazzagt/tebzzagt tadremant/taqqerdant/tazerfant ;
 ... yufa, izmer ad ig gh ddu ufuss tazzagt/tarazzagt/tebzzagt tadremant/ taqqerdant
/tazerfant ;
 ...izdar ad innru/ ad ig gh ddu ufuss tazzagt/tarazzagt/tebzzagt… ;

... a réussi à contrôler la déflation :


 ... yufa ad ikk f tinsi427 tadremant/taqqerdant/tazerfant ;
 ... iga sul gh ddu ufuss tinsi tadremant/taqqerdant/tazerfant ;
 ...izdar ad innru tinsi tadremant/taqqerdant/tazerfant ;

L’économie sera dans la tourmente :


 Tademsa rad tili gh umermed ;
 Rad tili tedemsa gh umermed ;

Les perspectives sont sombres, mauvaises... :


 Ican-d/ira-d kra azmez ;
 Uggugen ar skaren s kra ;
 Isannayen llasen/delan/ xwcenen-d ;

424 Adjectif formé à partir d’idrimen.


425 Adjectif formé à partir d’aqqarid.
426 Adjectif formé à partir d’azerf . Il désigne l’argent, la matière, mais aussi la monnaie. Un usage encore attesté

en touarègue.
427 Du verbe chleuh nes, se dit d’une chambraire qui se vide de son air ou qui tout simplement se dégonfle.

194
 Llasen/delan/ mmuccan-d w afaten428, iggiten429, uggugen ;
 Imal ur ifulki ;
 Imal ur ar isumar ;
 Ur ar issumar ay-lli d-ikkan agharas ;
 Ar issiwid ay-lli d-yuckan, -ittddun ;

Le pessimisme prévault :
 Ighber/izug/idda/iffugh/immudda/yafud unaruz ;
 Arnaruz430 ad illan ;
 Arnaruz kad illan ;
 Arsiram kad nttannay ;
 Arnaruz ka sul illan ;
 Ur illa unaruz ;
 Ixwcen/ihrec imnzel, uzmez ;

... une décision qui pourrait menacer les perspectives de reprise économique :
 ...yat tanadt/tabadt/tanbadt ll ittnuwwun isannayen n usijji ademsan ;
 ... yat tanadt/tabadt/tanbadt lli irwas rad izdu431 isannayen n umduru ademsan ;
 ...yat tanadt/tabadt/tanbadt lli rad nn irwas issagh i(w) urwas isannayen n usijji
ademsan ;
 ...yat tewwuri/tegguri/tabadt/tanbadt lli irwas rad nn-issagh urwas isannayen n
usijji ademsan ;
 ...yan uskkir lli irwas rad isker tagsart s isannayen n usijji ademsan ;

...pèsera, nuira à la compétition des entrprises :


 ... rad isker immukrisen i teghnnant ger/nger tasarin432 ;
 ...rad tehejjer taghnnant n tasarin ;
 ...rad tesnnukmu taghnnant n tasarin ;
 ...rad tesbidd taghnnant ger/nger tasarin ;
 ...ur rad tawes gh teghnnant ger/nger tasarin ;
 .. ur rad tawes gh temsyaft ger/nger tasarin ;

... incapable de régler la note, la facture :


 ... ur izdar ad ifru timlli433 nes ;
 ... ur izdar ad ifru tamakkest nes ;

428 Horizons.
429 Idem.
430 J’ai formé ce mot ainsi : ar+anaruz. Et ce, pour exprimer l’idée de pessemisme.
431 On peut aussi dire : had ; hudu ; sdaddi, sididdi...
432
Mot formé à partir du verbe sar, partager, encore utilisé dans la région de Taznaght. Mais la question
que je pose est celle-ci : a-t-il un lien avec le verbe anglais to share qui a exactement le même sens ?
433 Attention, ce n’est nullement un néologisme. Il est formé à partir du verbe illa. Il est existe même une

expression : ay-lli fell-as illan. Ce qui veut dire, ce qu’il doit payer, son obligation.... D’autant plus lorsque l’on
fait une visite à un guérisseur traditionnel pour un problème quelconque, on lui donne timlli. Autrement dit, des
honoraires même si elles sont modestes. Car il s’agit plus souvent d’un morceau de sucre ou de quelques
kilogrammes de farine.

195
 …ur izdar ad ikkes timlli nes ;
 …ur iderk ad ikkes tillawt434 nes ;
 ...ur izmir ad ifru tamrwast nes ;
 ...ur izdar ad ifru timdfurt nes ;
 ...ur izdar ad ifru ay-lli fell-as illan ;
 ...ur yufa ad ifru tidfuri nes ;
 ...ur izmir ad ifru ay-lli t idfarn ;
 ...ur ilkem ad ifru ay-lli t idfarn ;
 ...iggammi ad ifru tamrwast nes ;

... devra régler la note, la facture :


 Iqqan t id ad ifru timlli nes ;
 Iqqan t id ad ad ikkes ay-lli fell-as illan ;
 Illa fell-as ad ikkes tillawt nes ;
 Iqqan t id ad ifru tamrwast/timdfurt nes ;
 Iqqan t id ad ifru ay-lli fell-as illan ;
 Iga bezziz ad ifru tamerwast nes ;
 Illa fell-as ad ifru ay-lli t idfarn ;
 Ur ikka mani ad ifru timlli nes ;

... ont fait faillitte :


 Qqenen ;
 Smunen 435;
 Bidden ;
 Nnan iwda ;
 Ullen afuss ;
 Ar zzigizen ar lligh ten id irur ughwrab ;
 Ar zzigizen ar lligh bedden ;
 Ar zzigizen ar lligh ka iwda ;
 Ar zzigizen ar lligh sguttin ;
 Ullen i iraman nesen ;
 Usin rrtuà nesen ;
 Ddan gisent ;
 Sersen-nn tasurt gh ddu (w) aggur ;
 Ullen tt ad tezu436 ;

... incapable de faire face aux dépenses :


 Ur ufan ad frun izmzeren ;
 Ggammin ad ufun izmzeren ;
 Ur zedarn ad frun, ufun isiyyren ;
 Ur zmeren i msiyyren ;

434 Zàma ay-lli fell-as illan ;


435 À employer avec modération, l’utilisation de ce verbe dans ce sens est ironique.
436 Idem. Il faut éviter d’employer cette expression, mais c’est toujours bien de la connaître.

196
 Ur zedaren i isiyyiren ;
 Ggammin ad lkemen437 ;

... incapables d’honorer les dates de livraison :


 Ur mulen438/uqqeren439 tizi n ussimez, usfek, takkawt, tufekka ;
 Ur skeren s tizi n ussimez, usfek, takkawt, tufekka ;
 Ggammin ad mulen tizi n ussimez, usfek, takkawt, tufekka ;

La production industrielle a baissé de 10% :


 Tayafut n temugri teggwiz s 10%440 ;
 Tukwi teyafut tamugrant s 10% ;
 Tuder teyafut n temugri s 10% ;
 Teggwiz teyafut tamugrant s 10%

... déclenchera une grève :


 Rad d-iqqes,-inzel i(w) usbidd n tewwuri ;
 Rad isfal, isenti asbidd n tewwuri ;
 Rad isfal, isenti n usulga, usalag ;
 Rad isbidd asalag ;
 Rad ig asbidd n tewwuri ;

... a organisé une manifestation :


 Isbidd/isker/idi/isffegh441/isnmili/isnebber yat tewada, tikli n tegudi ;
 Idi yat tadakka442 n tegudi ;
 Isker yan ufugh s teswak ;
 Isker yan (w) ammaz n teswak ;

Les salariés menacent de se mettre en grève :


 Ar ttnuwwun id bu-teghrad ad skeren asalag ;
 Ar tezdddun/tehuddun id bu-teghrad ad skeren asbidd n tewwuri, asalag ;
 Ar tegallan id bu-teghrad abra gh skeren asbidd n tewwurig, asalag ;

...ont voté en masse, de façon écrasante en faveur d’une grève salariale :


 Luhen-nn tifert/afraw/ifer s igduden/igraren/ihuttilen fad ad ittuskir usalag n
teghrad ;
 Iwsen s igduden/igraren/ihuttilen gh ustay fadd ad yili usalag n teghrad ;
 Mssuckan-d s tuggwt nesen ad sfalen yan usalag n teghrad, ughird ;
 Bbin awal s tuggwt ad sfalen yan usalag n teghrad, ughrid ;
 Skeren s tuggwt nesen ad sfalen yan usalag n teghrad, ughrid ;

437 En tachlhit, ce verbe peut aussi avoir ce sens : ne pas joindre les deux bouts.
438 Du nom tamuli, le respect.
439 Idem. Mais la forme nominale de ce verbe est tiqqar.
440 Le pourcentage se lit ainsi : meraw gh temidi ;
441 Cette forme de sfegh peut le sens d’organiser. D’ailleurs, on dit en tachlhit, isfegh ssulket.
442 Littéralement, ce mot chleuh veut dire, bruit de pas.

197
 Stin s tuggwt ad skeren/sfalen/sbidden yan usalag n teghrad, ughrid ;
 Stin s iàrramen/igudiyen ad askren yan usalag n teghrad, ughrid ;
 Stin s tuggwt yan usalagh ughrid ;

... une nouvelle série de discussion :


 Yan ufuss/usddi/tidfurt/tewala yadn n imsiwilen, imyannanen, imzaghen,
imyaqqaren, isqqardacen ;
 Yan ufuss/tewala yadn n usnkfay, unsfel n iwaliwen ;

... reprise des négociations :


 Asfal/asenti yadn n imtawayen, imssackaten, imsasaten, imsgidditen, imyannaten;
 Asfal/asenti yadn n usnfekay, unsfel n iwaliwen ;
 Awrri s unsfekay, unsfel n iwaliwen ;
 Awrri s imsiwalen ;
 Awrri s imdakaren ;
 Awrri s usu/tebadut n imtawayen443 ;

... doivent aujourd’hui rencontrer à nouveau les délégués444 :


 Rad dagh mmiqqiren inflas, imazanen, imswalaten... ;
 Rad dagh ttemmzeren inflas, imazanen, imswalaten... ;

... les représentants syndicaux doivent tenir des réunions, avoir des discussions avec
les employeurs pour essayer de régler au conflit :
 Rad mmiqqiren inflas n temsmunin/tifrgganin/imqqunen n tewwuri, d id bab n
tewwuri fadd ad afen tasarut/afsay/asafar/ijji i tazit/umghannan nesen ;
 Inflas n temsmunin n tewwuri rad skeren igiwren/iiskkiwsen/inmuqqaren/ igrawen
d id bab n tewwuri fadd ad afen afsay i(w) immukris lli llan ger/nger-at-sen ;
 Inflas n temsmunin n tewwuri rad skeren igiwren/iskkiwsen/ inmuqqaren/igrawen
d id bab n tewwuri fadd ad gen tasarut i(w) immukris lli llan ger/nger-at-sen ;

... augmentation du nombre des chômeurs :


 Asmad n id tar-tawwuri/tagguri ;
 Asmad gh uncekk lli gan id bu tar-tawwuri ;
 Aghlay, alay n/gh usiden n id war-tawwuri, tagguri ;
 Asufu/asmed/asàtu/asiti gh usiden, uziwl n id war-tawwuri, tagguri ;
 Asufu/asmed/asàtu/asiti gh usiden, uziwl n willi ur illan s tawwuri, tagguri ;
 Asufu/asmed/asàtu/ asiti gh usiden, uziwl n willi ur ilan tawwuri, tagguri ;

... une sur cinq des sociétés étudiées envisage des suppressions d’emploi :
 Yat gh semmust n tasarin lli f nezzri ar swingimentt gh tewkkast, usgerrm n
tewwuri;

443
Usu/tebadut n imtayawyen : table des négociations.
444
Déléguer qqch à qqn peut se traduire en tachlhit, swala kra i. C’est pour cela que j’ai traduit délégué
amswala ;

198
 Yat gh semmust n tasarin lli nesnusa ar texmmamentt ad dinttt imsawriyen, id bu-
teghrad ;
 Yat gh semmust n tasarin lli f nezzri ar swingimentt ad sfeghentt, zzunt, fekentt
i(w) aggur445 imsawriyen, id bu-teghrad ;

... imposer, renouveler, lever des, les sanctions446 économiques :


 Sghwi/sbezziz/utt s/eg d bezziz, eg-nn dagh, sinay, smuynu, smaynu, kkes
hiyyd/all/ sbidd/ssafud tifgimin tidemsanin ;

... un accord limitant les exportations, les importations :


 Yan umssacka/ umsasa lli rad d-igli/-igllàa/-iqqen/-ibbi tamznazt/tamsaght gh
berra ;
 Yan umssacka/umsasa lli rad d-igli/-igllàa/-iqqen/-ibbi tisfughin/isifiden,
tiskccumin/iktaren ;
 Yan umssacka lli rad ig iwwutta i tesfughin/isifiden, teskccumin/iktaren ;
 Yan umssacka lli rad ikri tisfughin, tiskccumin ;
 Yan umssacka lli rad isggwiz aswir n tesfughin, teskccumin ;

...pour prévenir, empêcher une guerre commerciale :


 Fadd ad yiri/iqil gh icirri447/amhiyyn448 n tesbabbt ;
 Fadd yiri/iqil gh imigh/amhiyyn n tesbabbt, usbib ;
 Fadd isbidd imigh/amhiyyn n tesbabbabt ;

... les actifs à l’étranger seront gelés, bloqués :


 Ayda, itif gh berra ittuqqan, ittughar, ittumar, ittusbeddad... ;
 Ayda lli ila gh isizzi ittuqqan... ;
 Ittuqqan, ittusghar, ittusttemar, ittusbeddad, ittugwdal n(w) ayda, itif gh berra;

... rééchelonnemment de la dette :


 Asusswen yadn n urettal, temrwast, temazzalt, tenmirust ;
 Tasaggugt n ufru, usurri n temrwast, urettal, temazzalt, tenmirust ;
 Takkawt n tizi yadn f usurri n temrwast, urettal ;

... cherche de nouvelles réductions des taux d’intérêt :


 Ar siggil tabbayin, tiwkkasin yadn gh iswiren n saha ;
 Ar ittelli s tabbayin, tiwkkasin timaynutin gh isiwren n saha ;

445 Cette expression s’emploie couramment pour dire virer, démettre, expluser...
446 Même si, au début, ce mot apparaît trop abstrait, en fait, on peut l’exprimer avec un nombre incalculable de
mots. Jugez-en : taytti, tiyattiyin ; azzay, azzayen ; tafgurt, tifgurin ; tafigurt, tifigurin ; tanfgurt, tinfgurin ; azmez, izmaz ;
azerf, izerfan ; tafgemt, tifgimin ; agwdal, igwdlan ; tamwwult, timwwulin. Toutes ces expressions entrent dans le cadre
des pénalités que l’on inflige à la personne qui ne respecte pas, par exemple, la quantité d’eau qui lui est échue à
une personne, son tour d’eau, la non participation aux travaux collectifs de la communauté...
447
Formé à partir de curru, un verbe plus que chleuh. Il a donné bien évidemment icirri, guerre, imcirri,
guerrier et courageux, acayyar, explosif.
448 Du verbe chleuh, hiyyn, être en guerre.

199
...le marché boursier a subi une hausse considérable, sensible :
 Agadaz n tezwwant iggwiz bahra ;
 Agaadaz azwwanan iggwiz bahra ;
 Agadaz uzwwin iggwiz bahra ;
 Agadaz uzwwin isker tagsart, izddar ;
 Agadaz uzwwin ider bahra ;
 Agadaz uzwwin iggwiz s ma(d) iggutn

Les rendements ont augmenté sur l’ensemble du marché des obligations :


 Ghlintt teyafutin gh ugadaz n(w) atigen s ma(d) ila ;
 Ghlintt teyafutin gh ugadaz n(w) atigen s umata ;
 Tayafutin ghlintt gh ugadaz n(w) atigen s umata ;

...le niveau le plus bas jamais atteint :


 Aswir lli akkw izdern, idran, ighwban ;
 Aswir akkw izdern, idrn lli jju t inn ikkan ;

...le plus haut niveau jamais atteint :


 Aswir lli akkw yattuyn, ighlin ;
 Aswir akkw yattuyn, ighlin lli jju t inn ikkan ;

... a atteint son meilleur, plus haut niveau depuis deux ans :
 Ilkem aswir nes akkw yattuyn gh sin issgwassen ;

L’euro s’échangeant contre le dollar à :


 Euro ar ittusnfal s Ddollar s... ;
 Ar ittusnfal Euro s Dollar s... ;
 Ar ittusnfeka Euros s Dollar s... ;

... fragilerait, déstabiliserait les marchés et conduirait une nouvelle baisse,


dégradation de la valeur du dollar.
 Rad iskuked, ismdudi igadazen d rad d-inzel i teduri n(w) atig n dollar ;
 Rad ishufufu, smass igadazen d rad d-inzel i(w) aggwaz n(w) atig n dollar ;
 Rad isdiyyàa, smdudi igadazen d rad inzel i teduri n(w) atig n dollar ;
 Rad ishufufu, smass igadazen d rad d-yawi taduri yadn gh(w) atig n dollar ;

... le dollar a baissé :


 Iggwiz dollar ;
 Ider dollar ;
 Yuder dollar ;
 Dollar iggwiz ;
 Dollar ider ;
 Dollar isker akal ;
 Isker dollar akal ;

200
...l’euro a perdait six points à la clôture :
 Ddant, ftantt sdistt tekukkar i euro gh teghuni ;
 Gh isggwra w ass, ddant, ftantt sdistt tekukkar i euro ;
 Gh isggwra w ass , ider euro s sdistt tekukkar ;
 Ider euro s sdistt tekukkar gh tegira w ass ;

Monter, augmenter, grimper :


 Ghli ;
 Alay ;
 Ali ;
 Awn ;
 Smed ;
 Ssufu ;
 Sàtu ;
 Rnu ;
 Sali ;
 Siti ;
 Ssegru ;
 Uff ;
 Bzeg ;
 Azzeg ;

Augmenter petit à petit :


 Aqqlay imikk s imikk ;
 Ttalay azmmazzel s wayyad ;
 Ttuff imikk s imikk ;
 Ttawn attecbih s wayyad ;
 Ttizur imikk s imikk ;
 Ttazzeg imikk s imikk ;

Monter en flèche :
 Sker ixf, asawen, ignna, afa, afella, tikwyad ;
 Ghli d usawen, ignna, (w)afa, ufella, tikwyad ;

Monter soudainement, rapidement :


 Ghli s yat tekklit, tattwalt ;
 Ghli s yan « bbaqq », « ttaqq» ;
 Ali s yat tekklit, tattwalt ;
 Uff s yatt tekklit, tattwalt ;
 Sker ixf, wiss sa ignwan ;

Faire monter, augmenter :


 Sghli ;
 Salay ;

201
 Sali ;
 Sawn ;
 Smed ;
 Ssufu ;
 Sàtu ;
 Srnu ;
 Siti ;
 Suff ;
 Sbzeg ;
 Sazzeg ;
 Sker s ... ixf, asawen, ignna, afa, afella, tikwyad ;

Baisser, fléchir, diminuer :


 Der ;
 Ggwiz ;
 Kri ;
 Akwi ;
 Knu ;
 Ader ;
 Zder ;
 Sker idarren, akal, izddar, tasila, allagh ;
 Nnusru ;
 Fut ;

Dégringoler, s’effondrer :
 Rdel ;
 Fel ma(d) iggutn gh(w) atig ;
 Kkes kigan gh(w) atig ;
 Der ;
 Ader
 Cced ;
 Ssarri ;
 Ssarri s(w) akal ;
 Sker idarren, akal, tagsart, agwdi, arwas ;
 Mmiqqir d(w) akal ;
 Gadda d(w) akal ;
 Qelulli ;
 Genunni (amd. igenunni-d uzru gh udrar) ;
 Bdu449 ;

Plonger :
 Nged ;

449 Ce verbe s’emploie dans les parlers amazighs du Maroc central.

202
 Lghi ;
 Der ;
 Der ;
 Ddem ;
 Ggwiz ;
 Su aman ;
 Jjiwn aman ;
 Lkem tasila, abluz, tallaght... ;

Baisser beaucoup :
 Der bahra... ;
 Der ma(d) iggutn ... ;
 Der ma(d) ur idrusn... ;
 Akwi bahra... ;
 Lkem ttemi/atemmu... ;
 Lkem tasila, tallaght, abluz... ;

Baisser brusquement :
 Ggwiz ;
 Ader ;
 Akwi s inxar450 ;
 Der s yat tekklit ;
 Der s yan « ttaqq », « baqq» ;

Faire baisser :
 Sder ;
 Sggwiz ;
 Kri ;
 Ssakwi ;
 Ssader ;
 Szder ;

Être en perte de vitesse, au bord de l’effondrement :


 Ili gh usuck n tewada, ili gh ibenk n tegsart, idir, taradla, urwas... ;
 Isker tagsart, tardla, arwas, idir, talat ;
 Idda ad ibidd ;
 Imikk ad nn-yagh arwas, tardla, idir, talat ;
 Imikk ad as ighaman ad nn-yagh arwas ;
 Ili gh irezi n tewada ;
 Tedda i ak tewada ;
 Bidd f iggi ighir, idir, talat ;
 Ili f ibenk n ighir, idir, talat ;

450 La traduction de l’expression piquer du nez.

203
 Ili gh tuddera n tewada ; ;

Une crise économique, récession :


 Tassast n tedemsa ;
 Tassast tademsant ;

Une baisse, un repli :


 Aggwaz, akummec, asmun...;
 Tarura, tarula ;

Se stabiliser après une baisse :


 Izga, ibidd, irggig ;
 Ur ar sul ittggwiz ;
 Amez yan uswir ;
 Ili gh yan uswir ;
 Bedd gh yan uswir ;

Se stabiliser après hausse :


 Izga, ibidd, irggig ;
 Ur ar sul yaqqlay ;
 Amez yan uswir ;
 Ili gh yan uswir ;
 Bedd gh yan uswir

Reprendre :
 Yugh-d dagh ;
 Neker-d dagh ;
 Aywa dagh ;
 Mmass dagh ;
 Nnucceg dagh ;
 Sllek-d ;
 Mduru-d ;
 Jji ;
 Eg-d manikk ;

Reprise :
 Asyaf ;
 Asyif ;
 Aslak (amd. aslak n(w) addad ademsan iga tidet) ;
 Amduru (amd. amduru n(w) addad ademsan) ;
 Tajjayt ;
 Tasajjayt ;
 Ajjay ;
 Tajjayt ;

204
 Isijji ;
 Ufugh n temadunt ;

Flucutuer :
 Ggwiz-ghli ;
 Ar ittggwiz, ar yaqqlay ;
 Ar iskar izddar, ar iskar afella ;

VII)-La loi et l’ordre : azerf d teghudi451

Les violences, les brutalités ont été déclenchées par ... :


 Iskkansaren inzel, iqqes asen d... ;
 Umaghen inzel, iqqes asen d ... ;
 Akuray, aghruc inzel, iqqes as d... ;
 Taghllabt inzel, iqqes as d... ;
 Iqqes-d i tekrdiwin ... ;

Une vague de violences ininterrompues a balayé le pays :


 Yat taddinga n ukuray izzugazn tekka akkw tamazirt ;
 Yat n ufuss n uskkansar izzugazn ikka akkw tamazirt ;
 Yatt tayyugt452 n tekrdiwin zzugaznin tekka tamazirt ;
 Yatt tayyugt n umaghen izzugazen tekka tamazirt ;
 Tekka yatt taddinga n umaghen izzugazzen gh kra igat tesga gh temazirt ;
 Yan ufuss n umaghen izzugazen gh kra igat tesga gh temazirt ;

... une flambée de violences terroristes :


 Afdaddi n tekrdiwin tibrssiwidnin, tibrsksudnin, tibrsggwadnin ;
 Tamzla n tekrdiwin tibrssiwidnin, tibrsksudnin, tibrsggwadnin ;
 Assnker n tekrdiwin tibrssiwidnin, tibrsksudnin, tibrsggwadnin ;
 Asskti n tekrdiwin tibrssiwidnin, tibrsksudnin, tibrsggwadnin ;

Une nouvelle explosion de violences entre communautés, une recrudescence des


affrontements entre communautés :
 Tirkdiwin yadn ger/nger tegdudiwin/temunin/idrumen/tiderutin/timttiwin/ifassen ;
 Akuttu yadn n terkdiwin ger/nger tegdudiwin, assnker/anzal n ukuray/aghruc
ger/nger timunin...;
 Abbaqqi yadn n tekrdiwin ger/nger tigdudiwin/timunin, asawel/iniwl n
unddahmu/aghruc ger/nger timunin… ;
 Iskkansaren imaynuten ger/nger timunin/umaghen yadn ger/nger timunin ;

L’arrestation de ... a déclenché les émeutes :

451 On peut aussi dire agharas.


452 On peut aussi dire : taddinga ; taghghugt ;

205
 Taghwayt/ammaz/asbedd n... inzel-d, iqqes-d i
tediwin/imaghen/imrwayen/teghwwaghin... ;

Des échauffourées, bagarres, rixes ont éclaté :


 Kuttan-d imxniwicen, umaghen ;
 Kkuttant-d teduyin ;
 Imsafrawen kkuttan-d ;
 Imxniwicen, umaghen kkuttan-d ;
 Imrdukkuten kkuttan-d ;

La colère des habitants, résidents monte, et rend probable de nouveaux


affrontements :
 Tagudi/urrif n imzdaghen ar ttigut, teffegh turda is rad d-inzel i(w) umaghen
yadn;
 Ar ttigut tegudi n medden ; teffegh turda is rad d-inzel i(w) umaghen yadn ;
 Tagudi/urrif n medden ur sul tega imikk ; teffegh turda is rad d-inzel i(w)
umaghen yadn ;

Une offensive terroriste d’envergure a été déjouée :


 Ittusbeddad yan ugzdu bahra meqqurn n ibrssiwiden ;
 Ili uggug i yan ugzdu bahra meqqurn n ibrssiwiden ;
 Eg uggug i uan ugzdu ibrssiwidn bahra xatern ;
 Eg alzzaz i yan ugzdu ibrssiwidn bahra xatern ;

Plusieurs membres de la secte continuent à défier, tenir tête à la police :


 Mennaw gh ayt-temsgdut, ayt-temzlit bedden ka sul s ibulisen ;
 Mennaw igmamen n temsgdut, ayt-temzlit bedden ka sul s ibulisen ;
 Kada gh ayt-temsgdut, ayt-temzlit bedden ka sul s ibulisen ;
 Midd n ayt-temsgdut, ayt-temzlit bedden ka sul s ibulisen ;

Les mesures de sécurité ont été renforcées :


 Ttusdasen isqqulen n teghllist, tirit, tiqilt, ufra, telwit ;
 Ttuszgan isqqulen n teghllist, tirit, tiqilt, ufra, telwit ;

Les expolsifs ont été placés dans la voiture :


 Ttuzza-nn temsbaqqayt, tamsbdit, taccercemt gh ttumubil, temssudut ;
 Ittuga-nn, ittulla-nn izmi gh ttumubil, temssudut ;
 Ittulla-nn, ittuga-nn uqqeryan, ucayyar gh ttumubil, temssudut ;

Des experts ont désamorcé la bombe :


 Iwzzanen/iwssanen fesin taccercemt453 ;
 Iwzzanen/iwssanen fesin tamsqbaqqayt, tamsbdit ;
 Imassanen n ucayyar, uqqeryal fesin tamsbaqqayt ;

453 Il s’agit encore une fois d’un vieux mot chleuh.

206
 Fesin, sbidden imassanen tamsbaqqayt, tamsbdit ;
 Imassanen fesin, sbidden tamsbaqqayt, tamsbdit ;
 Gan imssanen n ucayyar tasarut i temsbdit ;
 Ufan iwzzanen afssay/asafar i temsbaqqayt ;

La police a désamocré la bombe :


 Fesin, sbidden ibulisen tamsbaqqayt, tamsbdit ;
 Ibulisen fesin, sbidden tamsbaqqayt, tamsbdit ;
 kkan ibulisen ttemi i temsbaqqayt, temsbdit ;
 Gan ibulisen tasarut i temsbaqqayt ;
 Ufan ifublisen afssay/asafar i temsbaqqayt ;

À bord de la camionnette se trouvait un engin explosif qui a maintenant été


désamorcé :
 Tella yat temsbaqqayt gh talkamyut lli ittufsin ghil-ad ;
 Ttufsi ghil-ad tamsbaqqayt lli illan gh talkamyut ;
 Ttufsay tezqqurt lli llan gh talkamyut ;
 Ittufa ufssay i talkamyut lli ittuzqqarn ;

Des scènes de panique ont suivi l’expolsion :


 Isannayen n tewda/uzmu dfaren-d, ccukkan-d abaqqay ann ;
 Isannayen n tewda ggwran-d i(w) ubaqqay ann ;

La police pense que le Palais des expositions constitue une cible probable :
 Ar ttinin ibulisen masdd Igherm n ismalen rad irwas ig yan uwttas, usdas ;
 Ar ttinin ibulisen masdd Igherm n ismalen rad irwas teg yat lucart, tucart ;
 Ibulisen ar ttinin masdd Igherm n ismalen rad waqqila ig awttas, asdas ;

Le quartier, secteur a été bouclé :


 Ittuqqan usun/ifghel ann ;
 Tettuqqan tesga ann ;
 Ttuglay tesga ann ;
 Ttugllaà tesga ann ;
 Ttugwdal temnadt ann ;

Le couvre-feu a été décrété pour tout le secteur :


 Ittuskar usgdel, ukkus, tawkkast n ufugh gh akkw tasga ann ;
 Ittunnad usgdel, ukkus, tawkkast n ufugh gh tesga s ma(d) tela ;

... a qualifié l’attaque, l’attentat de barbare :


 Iga agzdu (y) ann, tasight d tarfgenant454 ;
 Iga agzud (y) ann, tasight d tarmdenant455 ;

454 J’ai formé ce mot ainsi : ar+afegnan.


455 J’ai fromé ce mot ainsi : ar+amedenan ;

207
 Isnummel agzdu, tasight ann s terfgenant, terkdudt ;
 Isker gh ugzdu (y) ann, tasight ann tarfegnant ;
 Isker gh ugzdu (y) ann, tasight ann tarmdenant ;
 Iga taguri n terfgnant/terkukdt i(w) ugzdu/tasight ann ;

IX)-Victimes : tighrsiwin456

Le bilan total serait lourd :


 Asiden iggut bahra ;
 Tayafut texwcen bahra ;
 Yuti, yuger, izeri ma(d) immutn ma(d) isuln, iddern ;
 Asiden n inaghan d imugas iggut bahra ;
 Asiden n inaghan d imugas ur t id ismun imi ;
 Asiden n teghrsiwin, teghtasin iggut bahra ;

Chiffres : izwilen

0 : awr, amya ; iri ;


1 : yan (amd. yan urgaz), yat ( amd. yat temghart)
2 : sin, snat
3 : krad, kradt
4 : kkuz, kkuzt
5 : smmus, smmust
6 : sdis, sdist
7 : sa, sat
8 : ttam, ttamt
9 : ttza, tzat
10 : mraw, mrawt
11 : yan d mraw, yan d mrawt
12 : sin d mraw, sin d mrawt
13 : krad d mraw
14 : kkuz d mraw
15 : smmus d mraw
20 : agnar, tagnart; sin imrawen
30 : agnar d mraw, agnar d mraw ; krad i imrawen;
40 : sin ignaren; kkuz i imrawen
100 : timidi, timmad
1000 : ifd, afdiwen
1000000 : melyun, id melyun
1000000000 : melyar, id melyar
½ : azgen (amd. tasqqult d uzgen ay ad ilkmn)
1/3 : ili wiss krad ; afkrad ; tawkradt ;
¼ : ili wiss kkuz ; afkuz ; tawkkuzt ;
1/5 : ili wiss smmus ; afsmmus ; tasmmust ;

456 On peut aussi dire : tightasin, tixsiwin, timittcit (walli neghd talli t iccan) ;

208
Les dépêches divergent quant au nombre de victimes :
 Ur d-ssuckan inghmisen f usiden n teghrsiwin, teghtasin ;
 Ur d-ssuckan inghmisen f uncekk lli gantt teghrsiwin, teghtasin ;
 Ar ttemnnzrayen inghmisen f uncekk lli gantt teghrsiwin, teghtasin ;
 Ar ttemnnzrayen inghmisen f uncekk lli gan wid lli mmuttnnin d wid lli ttyagasnin;
 Ar ttemnnzrayen inghmisen f uncekk lli gan inmmutten d imugas ;
 Ur gantt tussiqin yan f usiden n teghrsiwin ;

Deux personnes ont été gravemment blessées :


 Sin medden ad ittubbajen ;
 Sin medden/udanen ad ittyagasen ;
 Ttyagasen sin medden/udanen ;
 Ttubdalen sin medden/udanen ;
 Sin medden ad nn-igan mad nn-izerin ;

Il y a eu deux blessés :
 Ttyagasen, ttuten, ttubrayen sin medden ;
 Llan sin imugas, imttursen, ismluyen, imslwiyen, inbrayen, inbdalen ;

Une personne a été tuée, et plus de quarante victimes ont été blessées par
l’explosion, la déflagration :
 Yan ufgan/umddan igers/immut, uggar n sin ignaren ttyagasen s usbaqqay/
ubaqqay/ubday/utiqes ann ;
 Yan ufgan immut, tteyagasen sin ignaren s usbaqqay ann ;

Deux hommes ont été tués par balle :


 Sin medden/udanen/imddanen mmutten/kkassin s uqqryal, ucayyar ;
 Sin medden/udanen/imddanen mmutten/kkassin s ucenyar, tegirit, bu-ufeskar ;
 Sin medden aghen-nn arwas lli ttuten s ucenyar, tegirit, bu-ufeskar ;
 Sin medden aghen-nn arwas lligh d gisen yucka ucenyar, tegirit, bu-ufeskar ;

On craint que trois personnes n’aient péri :


 Inghmisen ar ttinin masdd is mmutten krad medden ;
 Ittunna masdd is mmutten krad medden ;
 Ittuksad s krad medden gan gh wid immutten/kkassinin ;
 Neksud ad gen krad medden gh ger/nger wid immutten/kkassinin ;
 Neksud ad gen krad medden gh willi immutten/kkassinin ;

L’accident457, l’explosion, la catastrophe458 a fait huit morts :


 Amxix, abaqqay/atiqes, tawaghit ann ifel-d/isker ttam inmmutten ;

457On peut aussi dire : amghigh ; tunant ; angas ; aggenger…


458On peut aussi dire : ataras ; azrig ; anffir ; tatrajidit... Mais aussi tawwungimt, sauf que ce mot concernce plus les
souffrances d’ordre psychique qui peuvent toucher un être humain.

209
...sont dans un état grave :
 Gan tasalt, tinqqwlin ;
 Ihawl asen bahra uzmez ;
 Ur gan yat ;
 Llan f temttent, lmutt ;
 Ttusrasen f temttent ;

... a été hospitalisé :


 Idda s usbitar, usajjay, usgnaf ;
 Usin t, iwin t s usbitar, usajjay, usgnaf ;

Son état est déclaré être satisfaisant :


 Ur sis ittuksad uzmez ;
 Ur sis ttuksad tizi ;
 Ur ittuksad s(w) addad nes ;
 Ikka Rebbi tama nes ;
 Injem ur t yagh yat ;

... est maintenant dans un état stationnaire :


 Illa ghil-ad gh yan (w) addad izgan, ibiddn, ighjdemn, irggign ;

Personne n’a été blessé, il n’y a pas eu de victimes :


 Ur ittyagas yan, kensis ;
 Awd yan ur ittyagas ;
 Ard ura mad ittyagasn ;

X)-Dégâts : ifatasen459

... gravement endommagé :


 Ireza, ixwla, irrumma, inguddem bahra ;
 Ila tawwungimt, imrdulen, imursalen, isrrummuten iggutn ;

... dégâts considérables :


 Ifatasen ggutnin, ilan uncekk n mmit ;
 Imrdulen ggutnin, ilan uncekk n mmit ;
 Tawwungimt iggutn ;
 Imursalen ggutnin, ilan mad ur ismun imi ;
 Imursalen d ur ismun imi ;
 Isrummuten d ur ismun imi ;

On ne connaît pas l’étendue des dégâts :

459 On peut aussi dire : tawwungimt ; ifsaten ;

210
 Ur nessen menckk ad tela tewwungimt ;
 Ur nessen menckk ad lan/gan ifatasen, imrdulen, imrusalen ;
 Ur illa gh ixfawen negh menckk ad lan ifatasen ;
 Ur ta nessen s tidet/tillawt menckk ad lan ifatasen ;

L’explosion a détruit le bâtiment, l’immeuble :


 Irdel ubaqqay askka (y) ann ;
 Ismmerga ubaqqay askka (y) ann ;
 Iriyyeb ubaqqay askka (y) ann ;
 Ifukka460 usberbaqqay askka (y) ann ;
 Ifsat461 usberbaqqay akka (y) ann ;
 Iriyyeb usberbaqqay askka (y) ann ;
 Isgadda ubaqqay d(w) akal askka (y) ann ;
 Isrrumma usbaqqay askka (y) ann ;
 Ixwla usbaqqay ann askka (y) ann ;
 Isnguddem usbaqqay ann askka (y) ann ;
 Abaqqay ann isker agudi gh uskka (y) ann ;

Le bâtiment, l’immeuble s’est finalement effondré :


 Askka (y) ann ider sul ;
 Askka (y) ann ignunni sul ;
 Askka(y) ann irdel sul ;
 Imaggar sul uskka (y) ann d(w) akal ;
 Itturyab sul uskkka(y) ann ;
 Ixwal sul uskka (y) ann ;
 Gh isggwra ixwal uskka(y) ann ;
 Irrumma sul uskka(y) ann ;
 Askka igadda sul d(w) akal ;
 Ider uskka(y) ann gh isggwra ;
 Iga sul uskka(y) ann takka d ugdrur ;

...apparements éventrés :
 Iskkawen mu d-deren tamwin, tesggwin nesen ;
 Iskkawen xruranin ;
 Iskkawen xwlanin ;
 Iskkawen mu xwlan, derentt tesggiwin ;
 Iskkawen mu d-deren ilawan ;
 Iskkawen mu d-ttulwahen w adan ;

... fouillant dans les décombres, gravats :


 Ar siggilen/tecubbun/ttnadiyen gh imursalen/imerzan/imrdulen/igaliwen ;

460 Ce verbe s’emploie dans ce sens en taqbaylit et en tachaouit.


461 Ce verbe, lui, s’emploie en tarifit.

211
Toutes les routes, rues ont été déblayées :
 Afuden akkw igharasen, ibriden, ibrdan ;
 Afudentt akkw teswak, tebridin ;

XI)- Criminalité : tibukeda

... la Mafia, le milieu du grand banditisme :


 Tamafyat, ammas n tukkerda meqqurn ;

... menacés par deux hommes, dont un était armé :


 Ggulen tent gis sin irgazen, yan gis ila, ittaf alef/uzzal ;
 Ggulent tent gis sin medden, yan gisen illa s ulef/uzzal ;
 Zddunt, huddunt, nuwwunt sin medden/irgazen, yan gisen yusi, issili uzzal/ulef...;
 Zddunt, huddunt, nuwwunt sin medden/irgazen, yan gisen ittaf/isàa uzzal/ ulef... ;
 Zddunt, huddunt, nuwwunt sin medden/irgazen, yan gisen ila s uzzal/ulef... ;
 Huddunt sin medden yan gis issuzzel/issulef ;

Les tueurs, tireurs462 ont été saisis d’une folie meurtrière :


 Imnghiten, imutten serrhen aqqaryal, acayyar... ;
 Imnghiten, imsufeghen yumez ten unufl/isid/imnderen n tenghi, timnghiwt,
 Umzen imenderen n tenghi imnghiten, imutten... ;

... sous la menace d’une arme à feu :


 S uzddu/ uhuddu/unuwwu/ucammar n ulef/uzzal n uqqryal/ucayyar/takat ;

... assassinat, meurtre :


 Tinghi, tinghiwin ;
 Timnghiwt, tinmghiwin ;

XII)-Recherches et enquêtes policières : isiggilen d usnusuten n ibulisen

La police a dressé des barrages routiers :


 Sbidden, skeren ibulisen uggugen n igharasen ;
 Sersen ibulisen uggugen n igharasen ;
 Sbidden ibulisen tighuniwin gh igharasen ;

...traque463, est sur la piste des bandits, tueurs, gangsters, hors-la-loi :


 kaklen, qqedàan anzaten n imakren, imnghiten, imxxaren, infughen n uzerf,
ugharas ;

... passer le secteur au peigne fin :


 Zeru tasga(y) ann ;
462 On peut aussi dire : imtti, imttiyen( du verbe di) ; bu-taytti, id bu-taytti ; bu-uldday, id bu-uldday ; imldi, imldiyen ( du
verbe ldi) ;
463 Du verbe traquer : kakl ; mser ; zzu ; di ; zug ; ccukku ; idfur...

212
 Szeri gh testayt/tellunt tasga (y) ann ;
 Aggw tasga (y) ann ;
 Ggwus tasga (y) ann ;
 Zzeri f temnadt ann ;
 Ur felen mani ur uggwan gh tesga (y) ann ;

La police enquête sur l’affaire :


 Ar snusun ibulisen ammukris ann ;
 Ar zerrun ibulisen ammukris ann ;
 Ar ttaggwan ibulisen ammukris ann ;
 Ar ttegguyusen ibulisen ammukris ann ;
 Ibulisen ar snusun f ummukris ann ;
 Ar isiggilen ibulisen gh/f ummukris ann ;
 Ar ttenadiyen ibulisen gh/f ummukris ann ;

La police, qui enquête sur le meurtre, a déclaré ... :


 Ibulisen, lli isnusun f temnghi ann, nnan-d ... ;
 Ibulisen, da isnunusun f temnghi ann, nnan-d ... ;
 Ibulisen, lli isiggilen gh temnghi ann, berrhen-d, skeren asberrh ;

Selon la police... :
 Mek-lli n ibulisen... ;
 S tidfurt n ibulisen... ;
 S uskkir n(w) awal n ibulisen...;
 Zegh ay-lli ttinin ibulisen... ;
 Zegh dar ibulisen agh agh-d lkemen inghmisen lli ittinin... ;

Selon des renseignements en provenance de la police... :


 Mek-lli n inghmisen lli agh d-ilkemen dar ibulisen... ;
 Ar agh ttinin inghmisen lli agh d-ilkemen zegh dar ibulisen... ;
 Zegh ismalen/iskanen lli agh d-ilkemen dar ibulisen... ;
 Zegh tifawin lli agh d ilkemen gh dar ibulisen... ;
 Zegh ay-lli agh d ilkemen gh dar ibulisen... ;

Selon les témoins, des témoins :


 Mek-lli n inagan, id bu-tuggwa... ;
 S ay-lli zeran, ttinin inagan,... ;
 S ucukku/tedfurt/teflest n iwnnan n inagan... ;
 S tuggwa n inagan... ;
 S ay-lli nnan id bu-tuggwa… ;
 Zegh ay-lli nnan inagan... ;
 Zegh iwnnan/iwaliwen n inagan... ;
 Zegh tuggwain/iwaliwen n inagan... ;
 S tedfurt/teflest n iwaliwen n inagan ... ;

213
 S tedfurt/teflest n tuggwin n inagan... ;

Plusieurs témoins aident la police dans son enquête :


 Yiwsen mennaw inagan i ibulisen gh usnusu, usiggel nesen ;
 Mennaw inagan ad yiwsen i ibulisen gh usnusu, usiggel nesen ;
 Kada n inagan ad yiwsen i ibulisen gh usnusu, usiggel nesen ;
 Midd n inagan ad yiwsen i ibulisen gh usnusu, usiggel nesen ;
 Midd n inagan ad yullen f ifassen nes, feken tiwisi nes i ibulisen gh usiggel nesen ;

... ont été gardés à vue au commissariat central pendant plus de trois heures :
 Ttyamazen gh igherm anuzzum n ibulisen uggar n kradt tesqqulin gh ddu tidaf
nesen ;
 Ttghwin gh igherm anammas n ibulisen ma(d) ittggan uggar n kradt tesqqulin gh
ddu tidaf nesen ;
 Ttuqqanen gh igherm anammas n ibulisen ma(d) ittggan uggar n kradt tesqqulin
gh ddu tidaf nesen ;

... la police suspecte que... :


 ... ibulisen ar ttfraken izd... ;
 ...illa usyafa dar ibulisen masdd... ;
 ...tella tekument dar ibulisen masdd... ;

Un porte-parole de la police a confirmé qu’ils ont été remis en liberté :


 Yan umssiwel s(w) assagh/ism n ibulisen inna-d, issanzu464-d massd is d-ttrzemen,
ttlgemen, ttufsayen, ttudrafen... ;
 Yan umssiwel s(w) assagh/ism n ibulisen issaghzan-d, issizel-d, issaddu-d massd
is d-ttrzemen, ttlgemen, ttufsayen, ttudrafen... ;
 Yan umssiwel n ibulisen inna-d masdd tturzamen... ;

... ont été maintenu en garde à vue :


 Ttujjan gh ddu tidaf ;
 Umzen ten-inn sul ibulisen gh ddu tidaf ;
 Llan-nn sul gh ddu tidaf n ibulisen ;

Tuer :
 Negh ;
 Sgher ;
 Skkassi ;
 Kkes iman ;
 Asi-d iman ;
 Ek ttemi/atemmu n ussan, tudert n... ;
 Awi s(w) akal ;

464Un proverbe du Moyen Atlas dit ceci : nezu awal nnagh ur ta tennit. Comme vous pouvez le voir, le verbe nezu
est employé dans le sens de s’assurer.

214
 Azen s ddu (w) akal ;
 Fek-nn i tefza ;

... le présumé meurtrier :


 Wad yiwin tumela gh temnghiwt ;
 Imnghi bu-tumela ;
 Amkkes n iman bu-tumela ;
 Amasay n iman bu-tumela ;
 Wa-lli s ittunna ingha ;
 Wa-lli s ar ttinin medden ingha ;
 Wa-lli iwin tumela ;

... a reconnu, avouer ses crimes :


 Iqqerra s ibkkaden nes ;
 Issen s ibkkaden nes ;
 Inna ibkkaden lli isker ;
 Inna is isker ibkkaden nes ;

... a fait avouer un criminel :


 Isqerra ansbakkad ;
 Isqerra bu-ibkkaden ;
 Issiwel bu-ibkkaden ;
 Isqerra anbkad ;
 Issiwel anbkad ;

XIII)-Justice : tighdemt

... une enquête judiciaire sur l’affaire... :


 Asnusu azerfan f ummukris, tajjerrt465... ;

...enquêtes sur des cas de... :


 Isnusuten f(w) ummukris n... ;

L’affaire sera du ressort de ... :


 Tajjerrt tega tin... ;
 Ammukris ann iga win... ;

... ont engagé des poursuites au criminel :


 Ddan, serden s ubkkedan ;
 Kcemen imsiriden gh ubkkedan ;
 Iwin ammukris s ubkedan ;

Identifier le criminel :

465 On dit aussi : jjerrt ;

215
 Eg tamagit, tamust i...;
 Fek timitar n ... ;
 Ssen ... ;
 Ssagw-d...;
 Ledi-d... ;
 Af... ;
 Ger-nn tifawt, asid f... ;

L’inculpation466,la mise en examen a été prononcée par... :


 Ittunna usumel zegh imi n ... ;
 Tigawt gh ddu uzzray ttunna zegh imi n... ;
 Ttunna tumela nes s(w) awal n … ;
 Ttunna tumela nes gh imi n…;
 Tigawt n ubekkad ttuna-d zegh imi n…;

Plaider sa cause devant le juge :


 Eg-d iwaliwen gh umddur/umzizal/umnid n unzzarfu ;

Sa plaidoirie était excellente :


 Tigawt nes n(w) awal tefulki bahra ;
 Tigawt nes n(w) awal ur gis mad ttinin
 Tigawt nes n(w) awal ur gis ma mu ttalest ;

... a été innocenté de l’accusation de vol :


 Ullen fell-as tumela n tukkerda ;
 Kkesen fell-as abekkad n tukkerda ;
 Ssirdent, slilent gh ubekkad n tukkerda lli s ittujdar ;

... a été remis en liberté sous caution :


 Itturzam-d s usrus, n uhmil ;
 Tufekka i as tedrfit/telelli s usnnfeka/usnfel n usrus ;

... en instance de procès, dans l’attente du procès :


 Ikcem imsiriden ;
 Illa gh imsiriden,
 Ar ittqqel s imsiriden ;
 Ar ittqqel s tibdit n teghdemt ;
 Ar ittqqel s usarad ;

...attendent d’être jugés :


 Ar tteqqelen ad zerin gh umnid/umddur/umzizal n unzzarfu ;
 Ar teqqelen ad gisen tini tighdemt awal nes ;
 Ar teqqelen s tebdit n teghdemt ;

466 Inculper : suml ;

216
 Ar tteqqelen ad ten ibdu unzzarfu ;

... passeront en jugement pour vol à main armée :


 Rad zerin gh umnid/umddur/umzizal n unzzarfu acku iwin tumela n tukkerda ;
 Rad zerin gh umnid/umddur/umzizal n unzzarfu gh ddu tumela n tukkerda ;
 Rad zerin gh umddur n tighdmet gh ddu tumela n tukkerda ;

... comparaître aujourd’hui devant le tribunal pour le meurtre de...


... répondra aujourd’hui devant le tribunal du meurtre de... :
 Rad ibidd gh ass ad gh tegemmi n uzerf acku ingha... ;
 Rad ibidd gh ass ad gh umddur n teghdemt gh ddu tumela n tenghiwt... ;
 Rad izeri gh ass ad gh tegemmi n uzerf acku ingha... ;
 Rad izeri gh umnid/umddur/umzizal n unzzarfu acku ingha... ;
 Rad izeri gh umzizal n ayt tegemmi n uzerf acku ingha... ;

... un homme a comparu devant le tribunal de... sous les chefs d’accusation ayant
trait à...
 Izeri yan urgaz, ufgan gh umnid/umddur/umzizal /umddur/umzizal n ayt tegemmi
n uzerf acku yiwi tumela lli inyalkamn, izdin d... ;
 Ibidd yan urgaz...

...doivent comparaître devant la cour du tribunal :


 Rad zerin gh umnid/umddur/umzizal n usarag n tegemmi uzerf ;
 Rad nn-bidden gh sat/dat n usarag n teszreft ;

... est inculpé du meurtre de... :


 Ufanen is/izd netta ad inghan... ;
 Ssuggwan-d fellas tinghi n... ;
 Ssighwzin fell-as tumela n tenghi n... ;

Le procès est en cours :


 Llan nit sul imsiriden ;
 Zzugazen sul imsiriden ;
 Sbidden ka sul imsiriden ;

L’avocat467 de la défense a fait savoir ... :


 Inna-d umenàar n testant masdd... ;

... témoignera, sera appelé comme témoin, sera dans le box dans témoins :
 Rad iggwa/rad ifek tuggwa, gheran as ad ig inigi, rad ibidd gh (w) awr n
inagan ;

467On peut aussi dire : anbbad, inbbaden ; aknin, ikninen ; amastan, imastanen ; bukadu, id bukadu... Il se peut que
certains remettent en question le choix de bukadu ou bugadu, mais il faut savoir que c’est plutôt, du moins c’est
ma conviction, un emprunt au latin et non pas à l’espagnol ou au français. À mon point de vue, ce mot est
usité depuis des siècles par les Amazighs.

217
... les témoignages ont été falsifiés :
 Tuggwawin iznbgern, imdughllan, irjen, idrrehn ;
 Tuggwawin iznbgeren, mdughllan, irjen, idrrehn ;

... a été reconnu, déclaré coupable de... :


 Ufanen is/izd netta ad s tt iskern ;
 Ittyufa-nn is netta ad s tt iskern ;
 Ittyufa-nn izd netta ad igan amskar, abekkad ;
 Gant d ubekkad ;
 Skeren gis abekkad ;

Emprisonné, détenu en prison468 :


 Ittuqqan-nn, itturgaln-nn, ittyamazn-nn gh ughzu ;
 Qqenen t inn, rgelen t inn, umezen t inn gh ughzu ;

XIV)-Faits469 divers : imjriten mnahyanin470

... dont on célèbre l’anniversaire :


 ... lli mu neskar amussu n ukttay n telalit nes...;
 ... lli mu nedi/nesffagh amussu n ukttay n telalit nes... ;
 ... lli mu nessider amussu n ukttay n telalit nes... ;
 ... lli mu nesmlili amussu n ukttay n telalit nes... ;
 ... lli mu nesfugla s umussu n ukttay n telalit nes... ;

... qui fête actuellement son cinquantième anniversaire :


 ... lli iskern amussu n ukttay n telalit nes wiss sin ignaren-d-meraw ;
 … lli ittayn amussu n ukttay n telalit nes wiss sin ignaren-d-meraw ;
 ... lli isfuglun ghil-ad akttay n telalit nes wiss sin ingnaren-d-meraw ;

Adjectif numéral cardinal : arbib n uttun agharan

Un : yan (amd. yan urgaz), yat (amd. yat temghart)


Deux : sin, snat
Trois : krad, kradt
Quatre : kkuz, kkuzt
Cinq : semmus, semmust ; afuss ;
Six : sdis, sdist
Sept : sa, sat
Huit : ttam, ttamt
Neuf : tza, tzat

468On peut aussi dire : takermut, tikermutin ; agwdal, igwdalen ; aghzu, ighzuten ; tabnniqt, tibnniqin ; tin-imughan ; tasraft,
tasrafin ; takkurmut ; asargl, isarglen ; asaqqen, isaqqenen ; asamez, isamezen ; tillas ; bi-iggurdan, id bi-iggurdan...
469 On peut aussi dire : tamsirt, timsirin ; tamzrut, timzrutin ; tadyant, tidyanin ; timtrit, timtritin...
470 On peut aussi dire, imjriten immkesen, iwussanen.

218
Dix : meraw, merawt…
Onze : yan-d-meraw
Douze : sin-d-meraw
Vingt : agnar ; sin-imerawen ; arim ;
Vingt et un : agnar-d-yan ; sin-imrawen d yan ; arim-d-yan ;
Trente : agnar-d-meraw ; krad-imrawen ; arim-d-meraw
Trente et un : agnar-d-yan-d-meraw ; krad-imrawen-d-yan ; arim-d-yan-d-meraw
Cent : timidi, timidin, timmad ;
Mille : ifed, afdiwen ;
Million : melyun, id melyun ; agndid, igndiden ;
Milliard : melyar, id melyar ;

Adjectif numéral ordinal : arbib n uttun awalan

Premier : amzwaru, wad izwarn (amd. amzwaru ad iga), tamzwarut, tad izwarn (amd.
tamwarut ad tega) ; amenzu, imenzuten ;
Deuxième : wiss sin, tiss snat
Troisième : wiss krad, tiss kradt
Quatrième : wiss kkuz, tiss kkuzt
Cinquième : wiss semmus, tiss semmus
Sixième : wiss sdis, tiss sdis
Septième : wiss sa, tiss sat
Huitième : wiss ttam, tiss ttamt
Neuvième : wiss tza, tiss tzat
Dixième : wiss mraw, tiss mrawt
Dernier : amggaru, wad iggwran ; tamggarut, tad iggwan ;

... des milliers de personnes ont assisité à la cérémonie :


 ...afdiwen n medden llan/iwsen gh temghra, umussu ;
 ... afdiwen n medden gan-d idarren nesen/uckan-d s umussu ;

... environ deux cents personnes ont assisté au rassemblement annuel :


 ... ma(d) ittggan snat timmad n medden derken471 agraw, amun, anmuqqar ann
assggwssan ;
 ... kra ma(d) ittggan snat timmad n medden llan gh ugraw, umun, anmuqqar ann
assggwssan ;
 ... kra ma(d) ittggan snat timmad n medden uckan-d s ugraw, umun, anmuqqar
ann assggwssan ;
 ... yan snat timmad n medden gan-d idarren nesen s ugraw, umun, anmuqqar ann
assggwssan ;

471Et bien oui, ce verbe, employé transitivement, peut avoir le sens d’assister. D’ailleurs, une chanteuse chleuhe
disait: ad ur imil tili lmutt ur sul nederk almuqqar…

219
... le plus grand festival du monde :
 ... anmuqqar lli akkw meqqurn/ixatern gh umadal/gh iggi udem n(w) akal ;

... a reçu le prix, trophée, a remporté le prix, trophée :


 ... yumez tasmghurt, arraz, irwan472 ;
 ... yiwi tasmghurt, arraz, irwan ;
 ... ttufeka i as tesmghurt ;
 ... ittufeka i as w arraz ;

... inaugurera l’exposition :


 ... rad irzem, lgem asmal, askan ann ;

... a officiellement ouvert l’exposition :


 ... irzem s tunsibt asmal ann ;
 ... irzem s umaddad asmal ann ;
 ... ilgem s tegharast tunsibt asmal ann ;

... inaugurera le nouveau service ferroviaire à grande vitesse :


 ... rad irzem yat tewwuri tuzzilt yadn igan mmu-tewada iggutn ;
 ... rad ilgem yat tewwuri tuzzilt tamynut igan mmu-tewada iggutn ;

... a été mis sur orbite avec succès :


 Gan t inn gh tegemmut n(w) akal s mek-lli rad ig d uggar ;
 Gan t inn gh teghwlalt n(w) akal s uggar n mek-lli rad ;
 Gan t inn gh tegemmut n(w) akal s umurs/ternnawt ;

... a été lancé hier :


 Gan t inn gh ignna id-gam, id-lli ;
 Ger-ann t in gh ignna id-gam, id-lli ;
 Ssafeden t, uzen t s ignna id-gam, id-lli ;

... est devenu le premier citoyen amazigh à escalader le mont Everest, à recevoir la
médaille :
 ...iga u-temazirt amzwaru lli ighlin d udrar n Everest, lli yumezn tamidallt/
temdiyyat ;
 ... iga u-temazirt amzwaru lli ilkemn afa n udrar n Everest, lli mu ttufekka
temidallt/temidayyat ;
 Iga amazigh akkw izwarn lli immelmttiyn adrar n Everest, lli mu ttufeka temidallt
... ;
 Iga amazigh akkw izwarn lli nn-isersn adar gh iggi n udrar n Everest, lli mu
ttugwal temidallt... ;

472Il ne s’agit d’un quelconque néologisme, mais plutôt d’un vieux mot chleuh. Son sens est : récompense,
gratification…

220
 Iga amazigh akkw izwarn lli d-ikkan ixf n udrar n Everest, lli mu ttufekka
temidallt... ;

... tiendra une conférence de presse :


 ... rad isker yat tinawt tanghmsant ;
 ... rad isker yat tinawt n tenghmsa ;
 ....rad ismun medden gh yat tinawt tanghmsant ;
 ... rad d-ismun imsghanen gh yan unmuqqar ;

... provoquant de violentes protestations :


 ...ighez/inzel-d i terwakin tukridin, xwcennin, gh tenker tekurayt, gh ffin idammen,
gh llan idammen ;
 …ighez/iqqes-d i terwakin tukridin, xwcennin, gh tenker tekurayt, gh ffin
idammen, gh llan idammen ;

La fuite est une sérieuse cause d’embarras :


 Asufegh n unghmis ann isker annukmu i... ;
 Asufegh n unghmis ann isnnukma... ;
 Tasrwelt n unghmis ann tesker asnnukmu... ;

... par quelle fuite la presse s’est trouvée informée :


 ... s man asufegh as ilkem unghmis ann ayt-tenghamsa ;
 ... s man tasrwelt as ilkem unghmis ann tanghmsa ;

L’état d’urgence a été déclaré, décrété :


 Ittusberreh s (w) addad n tewkkast n tedrfiyin tigdudanin/timedenanin...;
 Ittusberreh s (w) addad n usgerrm, ukkus n tedrfiin tigdudanin/timedenanin... ;
 Ittubrah s (w) addad n tekuttutin… ;
 Ittuzref w addad n ukray n tedrfiyin tigdudanin/timedenanin … ;
 Ittusberreh s (w) addad n usgdel n tilelliwin tigdudanin/timedenanin ...;
 Ittulgha s(w) addad n tekuttutin… ;
 Ittuzraf (w) addad n tekuttutin … ;
 Ittuskar (w) addad n tekuttutin... ;

... a été déclaré une zone sinistrée :


 ...ittusberrah masdd tasga (y) ann tut stt tewaghit ;
 ...ittusberrah masdd tamnadt ann tega tawwungimt ;
 .. ittusberrah masdd tasga (y) ann yut stt uzrig ;
 .. ittusberrah s ma s ttut tesga (y) ann ;

Plus de cent personnes ont appelé la ligne téléphonique spécialement mise en place :
 Uggar n temidi n medden gheran i(w) uttun n umsiwl, tililfun lli ittuskarn
ghar/ghas i tajjerrt ad... ;
 Uggar n temidi n medden gheran i(w) uttun n umsiwl, tililfun lli ittuzlayn
ghar/ghas i tajjerrt ad... ;

221
 Uggar n temidi n medden skeren uttun n umsiwl, tililfun lli ittuskarn i ghar/ghas
tajjerrt ad...;
 Uggar n temidi n medden utten tilifun s uttun lli ittuskarn ghar/ghas ummukris
ad... ;

Des pluies torrentielles ont provoqué le débordement des rivières :


 Inzaren ggutnin skeren isfalen473n isaffen ... ;
 Inzaren ggutnin nzelen-d i isfalen n isaffen... ;
 Din-d inzaren ggutnin isaffen gh ighzeran nesen... ;
 Inzaren lli dernin sffughen-d isaffen gh igharasen/imghrasen nesen... ;
 Inzaren lli yutten skeren ingayen ggutnin n isaffen... ;
 Anzar iggutn idi-d isaffen gh igharasen/imghrasen /isersifen /ighzeran nesen ;
 Isffugh-d unzar iggutn lli idern gh igharasen/isersifen/ighzeran nesen ;
 Felen issafen igharasen/imghrasen nesen lligh zrin/deren inzaren ggutnin ;
 Iwin-d/skeren inzaren ggutnin lli dernin isfalen n isaffen ;

Un village a été emporté par les eaux et deux autres recouverts par un glissement de
terrain :
 Yan usun iwin t w aman, sin yadn yudd asen ubluz, alus, tastikka, amllaku,
tallaght... ;
 Iwin w aman yan usun, sin yadn yudd asen ubluz, alus, tastikka, amllaku,
tallaght... ;
 Glin w aman s yan ifghel, sin yadn iddal/ihba ten ubluz ;
 Yan ifghel glinent w aman, sin yadn ihba ten ubluz, (w) alus… ;
 Yan igherm iwin t w aman, sin yadn iddal ten ubluz (w) alus… ;

Deux cents personnes ont péri lors d’un orage tropical :


 Snat timmad n medden aghen-nn arwas gh yat tegnaw, yan izillid n imecni ;
 Mmuten, gresen snat timmad n medden gh yan izillid acnyan ;
 Aghen-nn snat timmad n medden arwas lligh izri, yut izillid acenyan ;
 Ddan gisent snat timmad n medden lligh yut yan izillid acenyan ;

Plus de quatre-vingt-dix personnes sont portées disparues après une tempête de


neige soudaine :
 Uggar n kkuz ignaren d meraw n medden lah ten lligh ten ixtel474 yan ubika ;
 Ddan gisent mad ittggan kkuz ignaren d meraw n medden lah ten lligh ten ixtel
yan ubika ;
 Nghuban/nhabbaren mad ittggan kkuz ignaren d meraw n medden lligh ten
ixtel/yutt yan ubika ;
 Uggar n kkuz ignaren d meraw n medden nghuban lli izeri yan ubika arnatam,
igan arnatam ;

473 Du verbe chleuh sfel, déborder.


474 Xtel : surprendre

222
L’incendie a totalement détruit475 trois immeubles, prenant au piège des centaines
d’employés au milieu des flammes et des édifices qui s’effondrent. Le nombre des
victimes atteint 187.
 Snguddemen w azizen476 krad iskkawen s mad gan, ttghwin mad ittggan timmad n
imazzalen gh nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Tighrsiwin gantt 187.
 Tesnguddem/terdel/terdem/texwla/tessrrumma/ tesdegdeg477, takat krad iskkawen
lligh nn-tteghwin timmad n medden gh tuzzumt n temzla d ighwrban d-ittaren.
Uttun n teghrsiwin ilkem 187.
 Tesgadda taka d(w) akal krad iskkawen, ttghwin mad ittggan timmad n imazzalen
gh nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Tighrsiwin gantt 187.
 Tesnal takat i(w) akal krad iskkawen, ttghwin mad ittggan timmad n imazzalen gh
nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Uttun n teghrsiwin ilkem 187.
 Tesres takat gh(w) akal krad iskkawen, ttghwin mad ittggan timmad n imazzalen
gh nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Tighrsiwin gantt 187.
 Ttessagh takat i(w) akal krad iskkawen, ttghwin mad ittggan timmad n imazzalen
gh nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Uttun n teghrsiwin ilkem 187.
 Tega takat tisent d(w) aman krad iskkawen, ttghwin mad ittggan timmad n
imazzalen gh nger/ger temzla d ighwrban d-ittaren. Tighrsiwin lkementt 187.
 Tesder, teluh takat krad iskkawen. Timmad n medden tteyamazen gh tuzzumt n
temzla d ighwrban ittgiddin d(w) akal. Uttun n teghrsiwin ilkem 187.
 Tesnguddem, texwla, tessrrumma, tesgadda d(w) akal takat krad iskkawen lligh
lan timmad n medden tazqqurt478 gh tuzzumt n temzla d ighwrban ittaren.
Tighrsiwin gantt 187..

Un pétrolier s’est échoué sur un récif :


 Ihrrt479-d ilel/ill yan (w)anaw... ;
 Iluh-d ilel/ill yan (w) anaw gh taghart, ujaghja, urif, ujarif ;
 Iger-d ilel yan (w) anaw gh taghart... ;

Un canot de sauvetage, un chalutier a chaviré au large de la côte d’Agadir :


 Yan ughrrabu n ujjenjem/ussenjem, yat turft/tirft igrawl f imi gh tama n teghart n
Ugadir ;

On n’a plus grand espoir pour ceux des passagers et des membres de l’équipage qui
n’ont encore été retrouvés :
 Imikk n unaruz ad sul illan ad naf inmmudda d icubiren480 ;
 Imikk n unaruz ad sul ighaman ad naf inmmudda d icubiren ;

475 Pour traduire ce verbe, on peut dire en plus des mots déjà employés : srdem ; srdel ; sndel ; sguddem ; eg d ugdrur,
imrsal, takka ; eg d mad nn izrin ; eg d ixwrban, ixrubban, igherman ; sxruru ; sker agudi ;
476
Feu ou les flames du feu. À titre d’information, c’est ce mot qu’Awzal utilise beaucoup designer l’enfer.
477 La première fois que j’ai entendue ce mot c’était chez les hassaniphones ou les Sahraouis. Mais après une

petite recherche, j’ai trouvé que c’est un verbe plus qu’amazigh. Il faut savoir que les Touarègues l’emploient,
mais avec plusieurs sens : écraser, casser, détruire...
478 Ili tazqqurt, être pris au piège.
479 Il s’agit d’un verbe chleuh qui veut dire exactement s’échouer.
480 Ce mot veut dire en notre bon vieux tachlhit, matelot. Parfois il peut même avoir le sens de l’amiral.

223
 Imikk n unaruz ad sul dar-negh ad naf inmmudda d igmamen n ugalaf ;
 Imikk ad iga unaruz ad naf inmmudda d igmamen n ugalaf ;

Le mauvais temps rend les recherches difficiles :


 Gar imnzel/azmez issucqqa isiggilen, icubbuten ;
 Imnzel ixwcen/ihrecn ur yujja isiggilen, icubbuten ;
 Imnzel lli ixwcen/ihrecn ikkes i medden ad siggilen, tecabban ;

Un camion s’est reversé sur l’autouroute A1 causant un embouteillage,


ralentissement de la circulation :
 Igrawl yan ulkamyu f imi isker yat taghuni, yan uggug, yan ubeddad, yan usihil,
gh tewada n uzzal gh ugharas ifssusn, izerbn, n tefssi, n zzerb 1;
 Ignunni yan ulkamyu f imi isker yat taghuni, yan uggug, yan ubeddad, yan usihil,
gh tewada n uzzal gh ugharas ifssusn, izerbn, n tefssi, n zzerb 1;

Il y a beaucoup de circulation sur les routes :


 Ktaren igharasen ;
 Uzzal iggut gh igharasen ;
 Igan igharasen incucuden n uzzal ;
 Ar tencucuden igharasen s uzzal ;

... crainte qu’une épidémie de fièvre aphteuse ne soit sur le point d’éclater, de se
déclarer :
 ....tusi tewda medden ad yili bayyur n terghi n imi... ;
 ... llant tekssad masdd tamadunt/tiherci/bayyur/taskrart n tewla n imi ad tili ;
 ... medden ksuden ad tili temadunt/teherci/bayyur/teskrart n terghi n imi ;

XV)-Sports : adal481
A)-Athlétisme : adalen n tedusi482

Arrivée : alkkum ; awad ;


Athlète : atlit, itiliten ; amduws, imduwsen ; bu-w-adal, id bu-w-adal ;
Courir : ghir ; azzel ; akwi ; eg as tazzla, tukya, tighiri ; asi/eg-nn cala, tazzla, tighiri,
tukya ;
Coureur : amazzal ; amghir ;
Course : tazzla ; tighiri ; cala ; amawal ; timenyagert ; tamzizzelt ; warkta ; taghzut ;
Course de fond : tazzla, tighiri tamaggugt ;
Compétitionner : tecala483 ; sgadda ; smyaf ; smyagar ; smyazwar ;
Compétitionner484 en courant, se faire concurrence : tecala ; eg-nn cala ; eg aten
cala, tazzla, tighiri ; sgadda ; smyaf ; smyagar ; smyazwar ;
Demi-final : azgen n temggarut, temsggerut ;

481 On peut aussi dire : turart ; tullunt ;


482 On peut aussi dire : adalen n tedusi ;
483 Une vieille chanson dit ceci : « ...man za isan lli d-nettcala gh umawal ?Illa kra inghuba, kra tiwit lmutt... »
484 Ce verbe s’emploie beaucoup en français québécois.

224
Demi-fond : tazzla tamjahdit ;
Départ : tawada ; tuddut ;
Course de ralais : tazzla n tewala, usunfu ;
Course d’obstacles : tazzla n(w) ardaden ;
Haies : aderas, iderasen ; agelluy, igelluyen ; afrag, ifergan ; ifrig, ifrigen ; tagenza,
tigenziwin ; tagribt, tigribin ;
Lancer : luh ; zuwwàa ; ger ;
Lancer du disque : taguri n iwtil ;
Lancer du javelot485 : taguri n(w) alagh
Lancer du marteau486 : taguri n umayg ;
Lancer du poids : taguri n uzazu ;
Lanceur : amluh, imluhen ; amzuwweà, imzuwweàen ; amagar, imagaren ; amgar,
imgaren ; amyar, imyaren ;
Marche : tawada ; tikli ;
Marathon : amarathon ;
Relais : tawala, tiwaliwin ; asunfu, isunfuten ;
Saut en longueur : asuked, isukden ; tandera, tinderiwin ; tanettigt, tinettigin ; andaw,
indawen n turrut;
Saut en hauteur : asuked, isukden ; tandera, tinderiwin ; tanettigt, tinettigin ; andaw,
indawen n tattuyt ;
Saut à la perche : asuked, isukden ; tandera, tinderiwin ; tanettigt, tinettigin ;andaw,
indawen n tezzaglut ;
Sprint : cala ; tawada iggutn ; tifssi ;
Triple saut : krad isukeden, tinderiwin, tinettigin, indawen... ;
Disque : itwil, itwilen ;

Gerrouj détient la médaille de bronze du championnat du monde en salle :


 Agrruj ad ittafn tamidallt n temyaft tamdlant n umsri ;
 Agrruj ad ilan tamidallt n temyaft tamdlant n umsri ;
 Agrruj ad illan s temidallt n temyaft tamdlant n umsri ;
 Agrruj ad dar tamidallt n (w) anas gh tebrza, telghugha tamdlant n umsri ;

Il a pulvérisé le record du monde en parcourant la distance487 en... :


 Isfenzzer uttun amadlan lligh yuzzel/ ighir/ yutt tighzi ann gh... ;
 Iga d takka uttun amadlan lligh yuzzel/ighir/yutt agharas ann gh... ;
 Imzi uttun amadlan lligh yuzzel/ighir/yutt tighzi ann gh... ;
 Iga d (w) aggu/takka uttun amadlan lligh yuzzel/ighir/yutt abrid ann gh... ;

Elles ont raflé les trois médailles du 3000 mètres aux championats du monde sur la

485 Pour designer javelot, on peut aussi dire : agdl, igdlan ; amzrag, imzragen ; taghwda, taghwdiwin ; abganba,
inganbaten...
486 Idem pour marteau, on peut aussi dire : aggun, iggunen ; amenqqwar, imenqqwaren ; igilem, igalmiwen ; tamalyut,

timalytin ; tasemmart, tisemmarin ; asakkwm, isukkwam ; izimer, izamaren ; afaggu, ifugga...


487 On peut aussi employer ces mot : azrag (portée d’un fusil) ; tuggugt ; tigri ; ameccaq ; tamyagat ; taguri ; agharas ;

abrid ... ;

225
piste :
 Ssuyyilentt kradt temidallin gh 3000 m gh tebrziwin timdlanin n tebrida;
 Henzbintt kradt temidallin gh 3000 m gh tebrziwin timdlanin n tebrida ;
 Gwrantt kradt temidallin gh 3000 m gh temyafin timdlanin n tebrida ;
 Iwintt kradt temidallin gh 3000 m gh tebrziwin timdlanin n tebrida ;

Il a battu, pulvérisé le record européen de 110 mètres haies...


 Izeri uttun n Urubba gh teghiri n 110 m ilan iderasen s... ;
 Isfenzzer, imzi, iskatti uttun n Urubba gh tegiri n 110 m ilan iderasen s... ;
 Isker yan uttun amaynu/amnzuy gh 100 m ilan iderasen… ;
 Isker yan uttun igan amaynu/amnzuy gh 100 m id bi-iderasen… ;
 Isker takka/aggu gh uttun n Urubba gh tesizzelt n 110 m ilan iderasen s... ;
 Iga d (w)aggu/takka uttun n Urubba gh tesizzelt n 110 m ilan iderasen s... ;
 Iga d tisent d(w)aman uttun n Urubba gh tesizzelt n 110 m ilan iderasen s... ;
 Iga d mad nn izerin uttun n Urubba gh teghiri n 110 m ilan iderasen s... ;
 Ig d (w) aggu uttun n Urubba gh teghiri n 110 m ilan iderasen s... ;

Le détenteur du record a reconnu qu’il a pris des produits illicites...


 Issen bu-uttun masdd is icca kra isafaren ttugwdalnin/irzefanen... ;
 Issen amattef n uttun is icca kra isafaren ganin id mar-azerf... ;
 Iqqerra bu-uttun masdd is igger i kra isafaren ttugwdalnin ... ;

C’est X qui a pris le meilleur départ :


 X ad ten akkw izwarn lligh sfalen ar ttazzalen ;
 X ad asen ikkan ixf lligh sfalen ar ttazzalen ;
 X ad iskern tawadda ifulkin ;
 Tawadda n X ad igan tamayuft ;

X n’a pas réussi à se qualifier, obternir sa qualification :


 X ur yufa ad izeri/ighli,
 Ur illa dar X uzeray nes, ughlay nes ;
 X ider ;
 Ider X ;
 Ur ighli X ;
 X ur ighli ;
 X ittereza ;
 Tiwwargiwin n X ad ighli s usutel ann d-idfaren gantt aggu, iraggwen, irgguten,
 Tuwwarent tewwargiwin n X ad ilkem asutel ann d-yuckan ;

X a mené pendant la majeure partie de la course, et a franchi la ligne d’arrivée avec


un mètre d’avance sur son rival :
 Izwar i imazzalen/imghiren gh tuggwt n cala (y) ann ; yaga d(w) afna nes lli t id
idfarn lligh izeri gh (w) adur n ulkkum ma(d) ittggan yan mitru ;
 Illa gh ixf n tesmsizzelt s ma tela ; izwir ad ibbi adur n ulkkum anggu nes lli t id
iccukkan s yan mitru ;

226
 Igli tamsizzelt s ma tela ; izwir ad ibbi adur n ulkkum anggu nes lli t id-iccukkan s
yan mitru ;
 Yumez ixf n tesmsizzelt gh s izwar ar ttemi/atemmu ; izwir andfur nes lli t id yazn,
walan s yat yan mitru ad ibbi adur n ulkkum
 Igli imazzalan tamsizzelt s ma tela ; izwir ad ibbi adur n ulkkum anggu nes lli t id-
iccukkan s yan mitru ;

B)-Football : tawjja488n udar

X a poursuivi sa carrière à ... après un transfert de... pour une somme de 200 000
dollars :
 Idfar X agharas nes awwuryan/aggwuryan/ awjjan/ addelan gh... lligh ittunza i...
s yan w atig n 200 000 n id dollar ;
 Idfar X agharas nes awwuryan/ aggwuryan/awjjan/ addelan gh... lligh ittufeka i...
s yan w atig n 200 000 n id dollar ;
 Idfar X tudert nes tawwuryant/taggwuryant/ tawjjant/ taddelant gh... lligh immatti
s... s yan w atig n 200 000 n id dollar ;

Il jouera avec l’épuipe de... pour le match de qualification contre... :


 Rad itturar d terabbut n... gh temnuggurt n uzray d/mar/ungal... ;
 Rad uttmrar d terabbut n... gh temnuggurt n uzray d/mar/ungal... ;

X n’a pas joué pour cause de blessure :


 Ur itturar X acku ittyagas ;
 Ur itturar X acku ittut ;
 Ur itturar X acku ila aggas, gis aggas... ;

X a marqué 24 buts dans la saison :


 Isswa X 24 n temsswit gh ussgwass ;
 Ismed X 24 n temsswit gh ussgwass ;

Son coéquipier a marqué son septième but en 8 rencontres internationales :


 Isswa usmmun/umddakwl/umidi489 nes tamsswit nes tiss sat gh ttamt temnggurin
timdlanin/tigerghlanin ;

L’Algérie a fait un match nul avec le Brésil, 1 à 1 :


 Tesker terabbut n Dzayer yan temnuggurt igaddan d Brazil, 1 gh
umnid/umddur/umzizal n wayyad.

Ils ont battu X 3 à 1 au cours du match aller, retour :


 Nnran, rnan X s 3 gh umnid/umddur/umzizal 1 gh temnuggurt n taddiwt d turrit,
tawadda d teghuli, tuddut d udu, tuddut d udwal ;

488 On peut aussi dire takurtt, car c’est aussi un mot à 100% amazigh.
489 Ce mot s’emploie en touarègue.

227
Ils ont égalisé sur un coup franc à la dernière minute :
 Sgaddan tayafut s yat taytti tanicant/tusridt gh tusdadt iggwran ;
 Sagaddantt s yat taytti tanicant/tusridt gh tusdadt iggwran ;
 Mgaddan s yat taytti tanicant/tusridt gh tusadadt iggwran ;

Les deux équipes ont fait un match 0 à 0 :


 Gaddantt snat terubba (y) ann 0 gh umnid/umddur/umzizal n wayyad ;
 Gaddantt snat terubba (y) ann tar/war/min kra n temsswit ;
 Tamnuggurt ger/nger snat terubba tega tar-tayafut ;

X qui récupérait d’un problème de cheville s’est montré en pleine forme :


 X, lli sul ittjjin gh yan ummelz n(w) awrez, imela-d is immummi ;
 X, lli sul ittjjin gh yan ummelz n(w) awrez, imela-d is addad nes ifulki bahra ;
 X, lli sul ittjjin gh yan ummelz n(w) awrez, isker turart bahra ifulkin;
 X, lli d-imdaran gh yan ummelz n(w) awrez, isker yat turart bahra ;

Il a remplacé ... à la mi-temps :


 Yumez awr n... gh tizi tiss snat ;
 Ari i... gh tizi tiss snat ;
 Issunfa i... gh tizi tiss snat ;
 Ikkusa ... gh tizi tiss snat ;
 Ismselsi ... gh tizi tiss snat ;

Le gardien de but a réussi de splendides arrêts sur les tires de... :


 Isker w adaf490 n isutar mennaw isbiddaden bahra fulkinin zegh tayttiyin n ... ;

Grâce à491 un tackle parfait, X arrêté la charge de Y et l’a dépossédé du ballon :


 S yan usbiddad ihiyyan, iga/ikka X ttemi i tukya n Y, ikkes as nit tawjja ;
 S ufulki n yat tewkkast ihiyyan n tewjja, X iga/ikka ttemi i tukya n Y, ikkes as nit
tawjja;

La défense a cédé sous la simple pression du nombre :


 Itterza unttu/ustan/umzagh acku idrus... ;
 Itterza unttu/ustan/umzagh s(w) addad/addaz/assas/teziyyert n uttun ;
 Itterza unttu/ustan/umzagh acku iggwiz fell-as ma(d) iggutn n imariren ;

L’Angleterre n’a pas réussi à s’approcher des buts ou même à faire un coup de tête :
 Ggammin Ayt-Ingliz ad nn ka lkemen isutar ur ad ka skeren ghar yan ugayyu, yat
taytti n ugayyu ;

490 On peut aussi dire : amduf, imdufen ; amdaf, imdafen ; amawal, imawalen amfgur, imfguren ; anbedad, inbedaden ;
amzarfu, imzurfa ; amatar, imataren ; amagaz, imgazen ;
491 On utilise dans le Souss une autre expression très commune, cayllah. Mais je n’arrive pas à la décortiquer

pour en savoir l’origine exacte. Serait-elle chay Allah, la chose de Dieu ? Qui sait ?

228
Il trompé le gardien de but avec une reprise de la tête pour placer dans le coin
supérieur gauche de la cage, du filet :
 Ighndef/ ixtel anadaf s yan ugayyu lligh nn-isers tawjja/takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti492, unrfel 493;
 Iknned anadaf s yat taytti n ugayyu lligh nn-isers tawjja/takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti, unrfel ;
 Isker tt gh unadaf s yan ugayyu lligh nn-isers tawjja/takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti, unrfel ;
 Iàber tt i(w) unadaf s yan ugayyu lligh nn-isers tawjja/takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti, unrfel ;
 Ifrec anadaf s yan ugayyu lligh nn-isers tawjja/takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti, unrfel ;
 Ixtel anadaf s yat taytti n ugayyu lligh nn-isers tawjja/ takurtt gh ufella azlmad n
teghwmert n izitti, unrfel ;

Son tir a été détourné par le poteau :


 Ruren-d isutar taytti nes ;
 Ur ujjan isutar tawjja nes ad tekcem ;
 Ssunfen igejda taytti nes ;
 Ssaggugen igejda taytti nes ;
 Igejda nfelen amnid n taytti nes ;
 Igejda sfreghen/swwurden/nfelen amnid n taytti nes ;
 Taytti nes igger as usatur ;
 Igger usatur i taytti nes ;

Le but a été marqué pendant les arrêts de jeu, au cours des prolongations :
 Ttusmad temsswit gh ibeddaden n temnggurt, gh ufsan494, isufuten, izzighzifen n
tizi ;
 Ttusmad temsswit gh ibeddaden n temnggurt, gh tizi lli nn-ssufan, tasufant ;
 Tamsswit ttusmad gh ibeddaden n temnggurt, gh tizi lli nn-ssufan, tasufant ;

Le brésil a assomé la France en marqant un but juste deux minutes avant la fin du
match :
 Tesduhda Brazil Fransa lligh as nn-tesswa yat (temsswit) snat tusdadin ur ta
tehiyya temnuggurt ;
 Tesmlalli Brazil Fransa lligh as nn-tesers yat (temsswit) gh inrfel snat tusdadin ur
ta tehiyya temnuggurt ;
 Tesmlalli Brazil Fransa lligh as nn-tesers yat (temsswit) gh inrfel snat tusdadin ur
ta isud unzzarfu/unfgur/unfray ttemi/atemmu n temnuggurt ;

L’égalisation est arrivée après 76 minutes du jeu :

492 Ce mot veut littéralement dire, cage.


493 On peut aussi employer ces mots qui veulent tous dire la même chose, filet : atres, itresen ; tatart, tatarin ;
taratsa, tiratsiwin ; tarakcut, tirukca ; titat, titatin...
494 Du verbe afes, ajourner.

229
 Ur illa usgadda/usngadda ar tusdadt tiss 76 gh temnggurt, temrurt.

Un jeu trop viril a amené l’arbitre à distribuer cinq cartons, à donner cinq
avertissements :
 Yat turart bahra irrugezn tiwi-d unzzarfu ad ifek semmust
tefrawin/tematarin/tesgwdal ;
 Yat temnuggurt bahra icqqan tiwi-d unzzarfu ad idi semmust tefrawin/
tematarin/tesgwdal ;
 Yat temnuggurt lligh inker unddahmu/ukuray, tenker teghllabt tiwi-d i(w)
unzzarfu ad ibdu semmust tefrawin/tematarin/tismiglin/tesgwdal ;
 Yat turart lligh inker unddahmu/ukuray, tenker teghllabt tesbezziz/tenttu/tesghwi f
unzzarfu ad ifek semmus ismataren ;

Trois joueurs ont été sortis au cours d’une deuxième mi-temps chaotique :
 Ffughen sin imariren gh tizi tiss snat lligh nkeren imrwayen, tenker teraàit ;
 Ttuttayen, ttusfaghen sin imariren gh yat tizi tiss snat lli immrwin, immràin ;
 Ttuttayen, ttusfaghen sin imariren gh yat tizi tiss snat lligh tenker teràit ;

Barcelone est deuxième à 1 point du Real Madrid :


 Barcelona lli igan tiss snat, taga d Real yat tekukkert ;
 Yat tekukkert ad ibdan Barcelona, lli igan tiss snat, d Real Madrid ;

Le titre ne sera acquis qu’après la série finale de recontres le week-end prochain :


 Ur rad ttufeka tesmghurt ar kigh tturarentt temnuggurin ggwranin gh ixf n
imalass ann d-yuckan ;
 Ur rad ttufekan irwan ar kigh itturar ufuss/tedfurt/usddi/tewala temnuggurin
ggwranin gh ixf n imalass ann d-yuckan ;
 Ur rad ittussan ma(d) d-iwin taberza ar kigh tturarentt temnuggurin ggwranin gh
ixf n imalass ann d-yuckan ;
 Ur rad nessen ma(d) d-iwin taberza ar kigh tturarentt temnuggurin ggwranin gh
ixf n imalass ann d-yuckan ;

... ont gagné leur troisième titre consécutif grâce à une victoire de 4 à 0 sur... :
 Iwin tasmghurt nesen tiss kradt, yat gh tama n yat, lligh neran tarabbut n... s 4 gh
umnid/umddur/umzizal n 0 ;
 Iwin taberza nesen tiss kradt, yat tedfar tayyad, lligh neran tarabbut n... s 4 gh
umnid/umddur/umzizal n 0 ;
 Iwin taberza tiss kradt, yat tedfar yat, s ufulki n tarnnawt/tannrut/tinnri nesen f
terabbut n... s 4 gh umnid/umddur/umzizal n 0 ;
 Tawayt tiss kradt n teberziwin mmdfarnin lligh tennra terabbut n ... s 4 gh
umnid/umddur/umzizal n 0 ;

C)-D’autres sports : adalen yadn

Rugby : rrigby.

230
Basket-ball : tawjja, takurtt n tesknit.
Hand-ball : tawjja n ufuss.
Volley-ball : tawjja n utres, unerfl, tatart, taratsa, tarakcut, titat.
Tennis : ttinis.
Raquette de tennis : angul, aqqernif, iferdiws, igherf, ahkuk n ttinis ;
Ballon de tennis : tattnist, tittinisin ;
Golfe : gulf ;
Boxe : amtillih, tukkimt, uddiz, tighilt ;
Boxer : kkwm ; utt s tukkimt ; eg tukkimt ;
Boxeur : anakkm, inakkmen ;
Courses cyclistes : tazzla, cala, amawal n isan n(w) adu, id bu-snat-tegararin ;
Escrime : amhiric ;
Lutte : tammazla ; tighilt ;
Ski : assarri, tucceda f udfel ;
Skieur : amssarri, imssarriyen, amacced, imacceden ;
Aviron : tufrin, tighrruba ;
Course autombile : tazzla, cala, amawal n tattumubilin ;
Course hippique : tazzla, cala, amawal, taghzut, asbahi, amsirar n isan ;

D)-Des mots à connaître : tiguriwin ad issen yan

Abandonner : fel ; ajj ; sllem ; bger ; rwel ;


Abandon : tafuli ; tayji ; taslemt ; tabgert ; tarula ;
Action : tamskirt, timskirin ; timgit, timgitin ; tagawt, tagawin ; askkir, isskiren ;
Action (mauvaise ...) : gar tasmkirt, timgit, tagawt, askkir ; tarsmkirt, tirmskirin ;
tarmgt, tirmga ;
Adversaire, concurrent : atlib, itliben ; afna, ifnaten ; aghnan, ighnanen ; anggu,
inggwa ; ajuri, ijuriten ; amidi, imidiyen ; amzzazwur, imzzazwuren ;
Ailier droit : ifer n ufasi ;
Ailier gauche : ifer n uzlmad ;
Aller et retour : taddiwt d turriwt ; tawada d teghuli ; tuddut d tudut ; tuddut d udwal ;
Amorti : asbiddad ; asnegh ;
Anti-jeu : gar urar, id gar uraren ; gar amrara, id gar amrara ;
Appels croisés : ighuriwen mmzrinin, mmnziynin ;
Appel de balle : aghuri n tewjja, tekurtt ;
Appui : tiwisi, tiwisiwin ; tiwizi, tiwiziwin ; tanilt, tinilin ; aggwaz, iggwazen ; addad,
addaden ; addaz, addazen ;
Arbitre : anzzarfu, inzzurfa ; anfgur, infguren ;
Arbitre assistant : amawas, imawasen n unzzarfu, unfgur ;
Arrêts de jeu : ibeddaden n temnggurt, urar, temurart ;
Arrière latéral : amastan n tesga ;
Arrivée : alkkum, ilkkumen ;
Attaquant : amgzdu, imgzda ; amkwi, imakwiten ; amsugi, imsugiyen ;
Attaque : aslak ; agzdu ; tukya ; agir ; asugi ; azwag ;
Attentat : tasight, tisighin ;
Attente : tuqqla ; tasawggemt ;

231
Auteur du but : imggi n temsswit, uwttas ;
Avant-centre : amgzdu, imgzda, amkwi, imakwiten n tuzzumt, izzi, (w) ammas ;
Avertir : fek timitert, timitar ; smigel ; smater ;
Avertissement : asmater, ismataren ; smigel, ismigelen ; timitert, timitar ; tasgwdelt,
tisgwdal ;
Ballon : tawjja, tiwjjiwin, takurtt, tikurin ;
Ballon d’or : tawjja n urgh ;
Ballon de plomb : tawjja n uldun ;
Battre, vaincre : nnru, rnu, ekk f, sfek ; eg ighwyal495 ; luh nn takurt gh inrfel i ... ;
Battre à plate couture : ktur-d s temsswitin ; eg-d mennaw ighwyal i ; eg-d taghrarin,
icwariyen n ighwyal... ; ktur inrfel s tewijjiwin ;
Battu (être...) : tterez ;
Banc de touche : adkkwan, idkkwanen, takddart, tikddarin n tama ;
Blessé : amagus ;
Blessure : aggas ;
Brutal : imerdeffi ; imneffi ; amnegges ; amnettu ; iskkensarn ; issrayen ;
Brutal, violent (être...) : sfunas ; smerdeffi ; neffi ; negges ; nettu ;
Brutalité : asfunas ; anffay ; aneggas ; anettu ; askkansar ;
But : timsswit, timsswa, timsswitin ; awttas, iwttasen ;
But contre son camp : iswwat gh isutar nes ;
But en argent : timsswit n uzarif ; awttas n uzarif ;
But en or : timsswit n urgh ; awttas n urgh ;
But libérateur : tamsswit, awttas irzzumn, ifssin, isdrafn... ;
Buteur : imsswi, imsswiten, imsswan ; bu-iwttasen, id bu-iwttasen ;
Capitaine : amzwar, amghar, ixf n terabbut ;
Carton rouge : tafrawt, tanfult tazggwaght ;
Carton jaune : tafrawt, tanfult tawraght ;
Centre : tuzzumt, izzi, ammas ;
Centre (le fait de centrer un ballon) : uluh, uluhen ; tigiri, tigiriyin ;
Centrer : zun ; ssammes ; sizzi ; suzzum ;
Champion : amyaf, imyafen ; imigwer, imigweren ; imyizri, imyizriyen ; amyzwar,
imyzwaren ; amurran, imurranen ; anmghur, inmghuren ; amghugh, imaghugen ;
asad, asaden ; alghugh, ilghughen ; abergaz, ibergazen ; abghas, ibghasen ;
Championnat : tamyaft, timyafin ; tamyagwert, timyigwar ; timyizrit, timyizriyin ;
tamyazwart, timyazwarin ; tabrza, tibzriwin ; tasnnrut, tisnnrutin ; tasrnnawt, tisrnnawin
; tasnmghurt, tisnmghurin ; tasmghurt, tismghurin ; taslghuga, tislghuga ;
Classement496 : tawala, tiwaliwin ; adras, adrasen ; itif, itifen ; asttif, isttifen ;
anmeddas, inmeddasen ;
Classer : sders ; sttef ; snmeddes ;
Classer (se) : eg (amd. iga wiss smmus) ; ili gh teskwfelt tiss... ; dres ; tef ; nmedes ;
Capter : amez ; ghwi ;

Chance : tazzalt ; tamazzalt ; tannazat ;

495Il s’agit d’une expression idiomatique. Aghwyul dans ce sens veut dire les buts encaissés.
496 Tous les mots que j’ai utlisés pour traduire cette notion de classement implique l’idée d’ordre et de
classification.

232
Chanceux (être...) : eg alhyan (amd. awa iga alhyan, is d ka ikcem isres tt inn gh inrfel);
eg amuzzel, amannaz, anabghur ;
Changement : anful, infulen ; ammskel, immskelen ;
Changer : nfel ;
Charge : adhhay, idhhayen ; anttu, inttuten ; anggas, inggasen ; anffay, inffayen ;
Coach, entraîneur : amsanun, imsanunen ;
Quel est le résultat des deux équipes ? Menckk ad skerentt ?
Combinaison : tasmzrayt, tismzrayin ; tasmsfekt, tismsfekin ;
Composition de l’équipe : imariren, imadalen n terabbut ;
Corner ou coup de pied du coin : taytti n teghwmert ; tiqqert n tghwmert ;
Contestation : tamghnnant, timghnnanin ;
Coup, frappe : taytti, tayttiyin ;
Coup de ciseaux : tiqqert n tuzlin ;
Coup de pied : tiqqert ;
Coup de pied arrêté : asbedd n tewijja ; tiqqert ibiddn ;
Coup franc : taytti tanicant ;
Contre-attaque : mar-aslak ; mar-agzdu, tukwya, agir, id mar-agzdu, tukwya , agir;
Croc-en- jambe, croche pied : tabbaydart, tibbaydarin ; cmal, id cmal ; timccelt,
timccelin ; tabadart, tibadarin ; abayttar, ibayttaren ;
Dégagement : urur, ururen ; adu, idwan ;
Départ : tawaddut, tiwaddutin ; tiddit, tidditin ; tifti, tiftiwin ; ufud, ufuden ; aswara,
iswaraten ;
Défaite : taduri ; tirezi ; aglaf ;
Défenseur : alezzaz, ilezzazen ; amastan, imsatenen ; amntu497, imntuten ; amettu,
imettuten ;
Dérgingolade : taduri ; aqelulli ; tucceda ; tasarrayt ; tagsart ; tabdut ; tattut ;
Dégringoler : der ; qelulli ; cced ; ssarri ; sker izddar ; bdu ; hwu, term i izddar ; awi s
izddar ;
Déjouer : hejjer ; ajj (mais employé seulement dans le négatif) ; kkes ;
Démarquer (se) : fel ; fellt ; ur yumez yan ;
Derby : « aderby » ;
Déroute, raclée : tirezi ur ittuttan498 ; taduri ur ittuttan ; tamssirt ur ittuttan ;
Détente : tandera, tinderiwin ; tanettigt, tinettigin ; andaw, indawen ;
Déviation : tiggert, tiggerin, aslay, islayen ;
Dévier : gger, sli (amd. igger, isli i tekurt tesker nit isutar) ;
Disqualifié (être...) : fegh ; anef ; hiyyd ; der ; tterez ;
Disqualifier : di ; sfegh ; ssanef ; hiyyd ; rez ; sbidd ;
Domination : takkawt f ; tasaggwt ;
Dominer une équipe : ekk f terabbut ; ssaggw tarabbut ;
Dribler : gnu (amd. is ten ka igwna, izeri issu tt inn) ;
Echange de balle : asnfeka ; isnfekaten n tewjja ; asenfl, isneflen n tewjja ; asemmeskel,
ismmeksel n tewjja ;
Ecraser : mezi ; akwl ; bbej ; lkej ;

497 Du verbe, ntu, pousser.


498 Il s’agit ici de la forme passive du verbe, ttu, oublier.

233
Elimination : tawkkast, tiwkkasin ; asumyi, isumyiyen ; assinif, issinifen; asffugh,
isffughen ;
Eliminer : kkes ; hiyyd ; sumyi ; ssanef ; sffegh ; di ;
Entorse : ammulez ;
Entraînement : tanunt, tinunin ; tasanunt, tisanunin ; alughmu, ilughmuten ; aslughmu,
islughmuten ;
Entraîner : ssanun ; slughmu ;
Entraîner (s’) : anun (amd. ar ittanun d imddukkal nes) ; lughmu ;
Entraîneur : amssanun, imssanunen ; amslughmu, imslughmuten ;
Equipe : tarabbut, tirubba ;
Equipe technique : tarabbut tatiknikt ;
Exploit, acte, action, haut fait, œuvre, grand effort : tamazzalt ; tamghirt ;
Faire signer qqn : sgmed, ssidid kra n yan ;
Faute : tazgelt, tizgal ; tisrift, tisrifin ; tabnikt, tibnikin ;
Faute de main : aslay s ufuss ; tazgelt n ufuss ;
Fédération internationale de football association(FIFA) : tafidaratlt tangerghlant n
tewjja n udar ;
Feinte : tamuttelt, timuttal ; tagnut, tignutin ;
Finale : tamnuggert iggwran ; tamggarut ; tamsggerut ;
Frapper avec un coup de pied : eg adar, tiqqert ;
Fraper fort avec un pied : sndubbeg (amd. isndubbeg takurtt) ;
Fracture : tirezi ; tikittit ;
Fracturer (se) : rez ; kkatti ;
Fusillé (être...) : ssum tt netta d w aggu nes ; ecc ; ttutt ; amez takat, times ;
Fusiller le gardien : qqed i udaf ; ssufegh gh udaf ; fek takat, times i(w)adaf ;
Gagner, emporter : awi, nru, rnu ;
Groupe : tarabbut, tirubba ; tafusst, tifassin ; tagffut, tigffwa ; tamunt, timunin ;
Hors-jeu : affrtel ; berra, ufugh n urar, tedalt ;
Jeu : urar, uraren ; agrud, igruden ; amsirar, imsiraren ; adal, adalen ; takawt, tikawin ;
tayyti, tiyytin ; tisrkett, tiskratt; tamrart, timrarin ; tirart, tirarin; turart, turarin ; addel,
addelen ; azamud, iazamuden ;
Jeu violent : urar ihrecn, iqqurn, iqqshan ;
Libéro : alibiru, ilibiruten ;
Ligne de départ : adur n ulkkum ;
Ligne de touche : azawag n usga n ubaraz ;
Ligue : amqqen, imqqenen ; amqqun, imqqunen ; tamullit, timulliyin ;
Liste des participants : afuss, umugh n imawasen ;
Lucarne : tastemt, tisitam ; tadwant, tidwanin ;
Malchance : tazdayt ; tarzzelt ;
Malchanceux (être...) : eg gar amuzzel ; ili tazdayt ;
Marquage : yan d yan ; tighwit ; altagh ;
Marquer : ssu (amd. isswa tawjja) ; sres tt inn gh izitti, inrfel, isutar, igjda... ; sak-d
tawjja inrfel yat tekklit, snat tekklitin, kradt tekklitin... ;
Marquer qqn : ghwi (amd. ittghwi gis ay-lli tela temnuggurt) ; amez ; ltegh ; mdgher ;
nted ; lled ;
Match : tamnuggurt, timnuggurin ; timlilit, timlilitin ;

234
Match (l’après…) : naf n temnuggurt ;
Match nul 0499 à 0 : tamnuggurt tar-tayafut 0 gh umnid/umddur/umzizal n 0.
Match d’ouverture : tamnggurt n urzzum ;
Match nul : tamnuggurt tar timsswiyin ;
Meneur de jeu : ansmassu, inmsussa n urar, tedalt
Montant du transfert : atig n tufekka ;
Mettre sur la ligne de touché : sres gh usga n ubaraz ;
Mi-temps : tasunfut, tisunfutin ;
Milieu de terrain : tuzzumt, izzi, ammas n usrir/usardz ;
Obstruction : taghuni n ugharas ; abeddad gh ugharas ; tamri ; taghwayt ;
Obstruer : qqen agharas ; bedd gh ugharas ; mer ; ghwi ; szga ;
Occasion : awnul, iwnulen ; tamelda, timeldiwin ; azmez, izmaz ;
Passe : azray ; tazrayt ; asfek ; tasfekt ; afay ; tafayt ; tufekka ; afekka ;
Passe décisive : azray imeqqurn, ixatern ;
Passer : zeri ; fek ; slkem ;
Phases finales : tiswar iggwran ;
Pénalty : taytti n tefigurt, uzmez, uzerf, tefgemt, azzayen...
Perdre : tterez ; suck ; udder ;
Perte : tirezi ; irezi ; tuddera ; taduri ; asuck, isucken ;
Pichnette : tasenttegt, tisenttegin ;
Plaquer : add ; luh ; lbbeq ; mellt ;
Pont : taglayt ;
Pont (faire un...) : sker taglayt ; zzeri takurtt gh ger/nger idarren ;
Prolongation : afes, ufsan ; tizi ittufsan ; tizi tasufant ; tigzawt n tizi yadn ; tizi yadn ;
tamssufut, timssufutin ;
Prestation : tasmalt ;
Prolonger : ssufu (amd. ssufu i as imikk n tizi yadn); siway ; scehu ;
Qualification : alay, alayen ; awan, iwanen ; aghwlay, ighwlayen ;
Qualifier (se) : ghli ; awen ; ali ;
Quart de finale : tawkkuzt, afkuz n temggarut, temsggerut ;
Raté/loupage/loupé : tazgelt ; taxwdut ; tagelft ; tafellt ;
Rater : zgel ; fellt ; xwdu ; gelf ;
Récupération : tawayt ; tuttefa ; tilawt ; tawkkast ;
Récupérer : awi-d dagh ; ttef dagh ; ili dagh ; amez dagh ;
Relance : uluh ; tigiri ;
Remplaçant : imiddzi, imiddziten500 ; amssunfu, imssunfa ; amaray, imarayen ; amari,
imariyen ;amkkasu, imkkusa ; asmselsi, ismselsiyen ; amrriy, imrriyen ;
Remplacement : tasanfut ; tarayt ; tarit ; tarriyt ; tiyssi ; tesmselsit ; tidzit ;
Remplacer : ssenfu (amd. ajj yyi ad ak ssenfugh imikk) ; ari501 ; rriy ; kkusu ; smselsi ;
amez awr, adghar ; dzi (amd. Anir idza Itri gh ...) ;
Rosser : qqelb ; smlalli ;
Sanction : azzayen ; tafigurt, tifigurin ; azmez, izmaz ; azerf, izerfan ; tafgemt, tifgimin ;
agwdal, igwdlan ; tafgurt, tifgurin ; tamwwult, timwwulin ;

499 Zéro se dit amya, awr, iri…


500 Ce mot n’est absolument pas un néologisme. D’ailleurs, il a plusieurs sens : associé, double, attaché, sosie…
501 Il s’agit d’un verbe on ne peut plus chleuh, mais malheureusement tombé en désuétude.

235
Semi-finale : azgen n temggarut, temsggerut ;
Siffler : 1-skazzi, skazzi, sud (amd. iskazzi, isud unzzarfu takazzayt nes) ; 2-sàiyyid ;
sinsig ;
Sifflet : takazzayt, tikazzayin ; takazzayt, tikazzayin ;
Sifflet final : takazzayt iggwran ;
Soigner la fracture : qqen tirezi ;
Sportif : amadal, imadalen ;
Surclasser : zeri s menck ; af s mad iggutn ; neru s ma dur idrusn ;
Tackle : tawkkast n tewjja ;
Tactique : tataktikt, titaktikin ; tiddest, tiddas ; tayddest, tayddasin ; tabbaskart,
tibbaskarin ;
Talonnade : tayyti n uwrez ; tafuqqert ; tasfuqqert ;
Technique du jeu : tatiknit n urar, tadalt ;
Temps réglémentaire : tizi tazerfant ; tizi ;
Tête : agayyu ; ixf ; aqqellal ; aqqerru ; agennag ;
Tir : taytti, tiyttiwin ;
Tirage au sort : tasayt, tawkkast n tekccudt, tesghart ; taguri n ilan ;
Tirer au sort : ger ilan ; kkes/asi takccudt ; ledi tisgharin ;
Tirs au but : tayttiyin n isutar, tegjda... ;
Touche : tama ; ibenk ;
Touche de balle : tiggert n tewijja ; aslay n tewjja ;
Tour (premier, deuxième...) : tawala tamzwart, tawala tiss snat... ; adwal amzwaru,
izwarn, adwal wiss sin... ;
Joueur : amarir, imariren ; amadal, imadalen ;
Joueur de football : amarir, imariren n tewijja n udar ; amadal, imadalen n tewijja n
udar ; bu-tewijja n udar, id bu-tewijja n udar ;
Terrain : asrir, isriren ; abaraz, ibarazen ; asays, isuyas ; asardz, isardzen ;
Transférer : fek ; szeri ; ef ;
Tansfert : tufekka ; taszrayt ; tafat ;
Transmettre un match : azen, eg-d tamneggurt ;
Transmission/émission en direct : tuzzna s umnzuy, usrid, nnican ; tuzzna tanicant,
tusridt ;
Transmission/émission en différé : tuzzna s tutla, s utatu ; tuzzna tamatult, tawaghant ;
Triompher : nnru ; rnu ; awi ;
Trophée : tasmghurt, tismghurin ;
Vendu (être... à) : ittunza i... ;
Violent : imneffi ; amnegges ; amnettu ;
Violent, brutal (être...) : sfunas ; neffi ; negges ; nettu ;
Violence : asfunas ; anffay ; aneggas ; anettu ; askkansar ; akuray ; aghruc ; anddahmu
; taghllabt ;
Victoire, triomphe, succès : awway ; tarnnawt ; tannrut ; tinnri ; tawayt ; tuggwra ;
tafat ; tazrayt ;

236
XVI)-le temps : imnzel502

A)-Début du bulletin : tamsfalt n tenfult

Les prévisions, les pronostics métérologiques pour la région du Souss, du Maroc et


de l’Afrique du Nord :
 Iqafaten n(w) addad n imnzel n tesga n Suss, d temazirt n Merrakwc d Temazgha ;
 Iqafaten n imnzel n tesga n Suss, d temazirt n Merrakwc d Temazgha ;
 Udumen n imnzel gh tesga n Suss, d temazirt n Merrakwc d Temazgha ;

Voici les prévisions météorologiques pour ce soir, la journée de demain :


 Had iqafaten n imnzel n tedwggat ad, n uzekka ;
 Iqafaten n imnzel n tedwggant, n uzekka gan mek-ad ;
 Had manikk ad gan iqafaten n imnzel n tedwggant, n uzekka ;

Et nous passons maintenant aux prévisions météo pour le week-end :


 Ghil-ad rad nezeri s iqafaten n imnzel n ixf n imalass ;
 Mma ghil-ad rad nezeri s iqafaten n imnzel n ixf n imalass ;
 Ghil-ad, ayt-ma d istt-ma, rad nezeri s iqafaten n imnzel n ixf n imalass ;

Et voici maintenant le temps qu’il fera cette nuit, le week-end prochain :


 Had ghil-ad imnzel lli rad yili tadwggat ad, ixf n imalass d-yuckan ;

B)-L’eau : aman

Blizard : tizi ;
Brouillard côtier : tagut ;
Brouillard du matin : tabassurt ; amdlu n(w) akal ; tamdlut ; tactatelt
Brouillard avec pluie fine : tagut ;
Brumes matinales : iwiz n taylgi ;
Bruine, crachin : arcac ; akettuf ; anfas ;
Brume : iwiz ;
Brumes matinales : iwiz n taylgi ;
Flocon de neige : ajeddig, talzdit, tinzdit, talbitt n udfel ;
Gelée : aman n itran ; amaghus ;
Gelée blanche : amaghus umlil, amllal ;
Givre : aghris ; aman qqurnin ;
Glace : aman qqurnin ; aghris ; agris ; waghuris ; tazurut ;
Grêle, grêlon : ibruri ; ubruri ; tisent n unzar ; adcur ;
Léger crachin : imikk n urcac ;
Nappes de brouillard : idgharen n tagut, (w) agu ;
Neige : adfel, idfelawen ; tayat, tayatin ; tilist, tilisin ; tillist, tillisin ;

502 On peut aussi dire : lmnzel ; azmez ; azwwu ;

237
Neige fondue, grésil : tiberbedt ; adfel ifsin ;
Pluie : anzar ; ageffur ;
Pluie précoce : anzar n umnzuy ;
Pluie tardive : anzar n tutla, tazuzt ; anzar amatul, amazuz ;
Pluies continues : inzaren izzugazen, ighlelen, iwkkanen ;
Pluies générales : inzaren yuman, imatanen ;
Pluies torrentielles : inzaren ; inzaren ggutnin ;
Pluies sporadiques, éparses, discontinues : inzaren illuzzan, innuzwan, irzzugazn503,
irghlaln504 ;
Rosée : aman dernin ; tidli, idliwin ; tighli, tighlwin ; anfas, anfasen ; talamayt,
tilamayin ; talamut, tilamutin ; awri, iwriyen ;
Routes verglacées : igharasen gh illa ughris ; igharasen ighrisanen ;
Tas de neige : agudi, igudiyen n udfel ;
Temps pluvieux : imnzel iskarn s unzar ; imnzel anzeran ;
Verglas : aghris ;

C)-Précipitations : tiduriwin n unzar

Arrêter (s’...), cesser : gerref ; bbi ; bidd ; nsi ; fiss ; zeri ; awi (amd. yiwi unzar) ;
Averse : agusif ; ametna ; tignut ;
Averses orageuses : igusifen igguttn, ijubbern ;
Averses intermittentes, pluies éparses : igusifen innuzwan ; tiduriwin n unzar
innuzwan;
Averses locales : igusifen iwranen ;
Averses soudaines : anzar arnateman ; inzaren irnatamanen ;
Cesser, s’arrêter : bbi ; bidd ; nsi ; fiss ; zeri ; awi (amd. yiwi unzar) ;
Chute de pluie violente : taduri n unzar bahra iggutn ;
Giboulée, grain : tagusift ;
Giboulée de mars : tagusift n mars ;
Gouttes de pluie : timqqa, tinfas n uzar ;
Grisaille : amllaguc ;
Image satellitaire : tawlaft n itran afssan, n ufuss ; tawlaft tagnsawt ;
Léger crachin : imikk n urcac ;
Orage : izillid ; tignaw ;
Orage électrique : izillid imun d usman ; izillid usmin ;
Perturbation : tirizt505, tirizin ;
Pleuvoir : illa unzar ; ar ikkat, ittar unzar ;
Pluie fine : arcac ; akettuf ; anfas ;
Pluie forte, pluie battante : anzar iggutn, ijhedn, ijubbern ; anzar d ittggan ibbuqqalen ;
Pluie torrontielle : anzar iggutn, ijubbern ;

503 Ce mot est formé ainsi : ar+zzugaz ;


504 Idem pour cet autre mot : ar+ghlel ;
505 J’ai pensé à plusieurs possibilités pour traduire cette notion. Mais mon choix s’est finalement arêté à ce mot.

Parce qu’en tachlhit, pour décrire l’eau trouble, nous disons aman riznin. Étant donné que nous sommes dans le
monde de la nature, j’ai pensé que ce choix est plus que judicieux. Plus que des notions comme anful,
changement, asgrawl, bouleversement... ;

238
Pluies hivervnales : anzar n tegerst ; inzaren n tegerst ; anzar agersan ; inzaren
igersanen ;
Pluvieux : anzaran ; addad iga win unzar ; ar iskar w addad s unzar ;
Précipitations : tiduriwin n unzar ;
Précipitaions (quelques...) : kra n teduriwin n unzar ; kra unzar ;
Pluviométrie : tanzerant ;
Talonnade : taytti n uwrez ; tawerzant ;
Tempête de pluie : tamzawuyt, timzawuyin ; tabnanwadt, tibnanwadin ; tagnuft,
tignufin ;
Tomber : ut ; der ; uda ; miqqir d(w) akal ; akw s(w) akal ; sker akal ; ggenger d(w)
akal ;

Congère (s) : agudi, igudiyen n udfel ;


Fortes chutes de neige : tiduriwin iggutn n udfel ;
Légère chute de neige : imikk n udfel ; imikk n teduri n udfel ;
Neige fondue : tiberbedt, tiberebdin ; adfel ifsin ;
Neiger : illa udfel, ar ittar, ar ikkat udfel ;
Orage de grêle : taytti iggutn n ibruri ; taduri iggutn n ibruri ;
Rafales de neiges : tayttiyin n udfel ;
Tempête de neige : abika, ibikawen

Eclair : « ism‘‘, usman ;


Grondement, roulement de tonnerre : taytti n iggig, n(w) aggagen ;

D)-Vent : adu

Accalmie : abeddad ; abbay ; tirggigt ;


Brise : tazuzwut, tizuzwutin ; adu, idaggwen ;
Commencement : tankra (amd. tankra n ijawwan) ;
Commencer : sfal ; nker (amd. igh nkeren ijawwan, tamezt akal) ;
Oeil du cyclon, typhon : titt, tuzzumt, izzi n tezfa ;
Rafale, coup de vent, bourrasque : taytti n(w) adu ; ijiwwi, ijawwan ; timjiwjiwit,
timjiwjiyin ; timjiwjt, timjwijin ; ashuffu n(w) adu ; tasuda506 n(w) adu ;
Tempête de vent, grands vents : tasirra, tisirratin ; tijjijt, tijjijtin ; ijiwwi, ijawwan ;
Tornade : tabrjijt, tibrjijin ;
Tourbillon de vent : timjiwjt ; tijejt ; tijijt ; tamziwit ; tamzawit ; tamzanit ; agnfer,
ignferen ;
Venter, souffler : utt, shuffu, sud (amd. ar ikkat, ishuffu, ittsud ijiwwi) ;

506À ne pas trop employer en raison de l’association que l’on puisse faire avec asud, derrière, anus, cul… Terme
extrêmement vulgaire dans la culture amazighe.

239
Points cardinaux : tisniliwin507/tisggwin n(w) akal

Nord : izzemld ;
Nord Est : iming azlmad, n izzelmd ;
Nord Ouest : tagut tazlmadt, n izzelmd ;
Est : iming, iminig ;
Sud : iffus ;
Sud Est : iming afasi, n iffus ;
Sud Ouest : tagut tafasit, n iffus ;
Ouest : tagut ; tittt n unzar ;
Orient : asammer ; anammer ;
Occident : amalu ; atram ;
Septentrion : agafa ;
Midi : anzul ;

Vent : adu, idaggwen ; azwu, izwuten ; asemmid, isemdan ;


Vent chaud : azawad ;
Vent frais : adu izuzwan ;
Vent froid : asmmid, ismdan ;
Vent marin : tagut ; tabasurt ;
Vent vif : adu iggutn, ijhedn ;
Vents du nord-est : adu, idaggwen n iming azlmad, n izzlmed ;
Vents du sud-ouest : adu, idaggwen n tagut tafasit, n iffus ;
Vents forts et chauds de l’est : wiming ;
Vent de l’ouest : adu n unzar ; adu n tagut
Vents forts et chauds du sud : wiffus ; ibttec ;
Vents forts, mordants, violents : idaggwen bahra iggutn, ishuffun ; tasirra, tisirratin ;
tijjijt, tijjijtin ; ijiwwi, ijawwan ;
Typhon, cyclone : tazfa, tizfiwin ; aylal, aylalen ;

F)-Température : targhghut508

Atmopshère : aguggu ;
Atmosphèrique : aguggwan ;
Degré : taswurt, tiswar ; taskwflt, tisfkwflin ; tafesna, tifesnwin ; tiktert, tiktar ; tasut,
tasutin ;
Frais : izuzwa ; iga azuzwu ;
Froid (le...) : asmmid ; akrram ; tagrest ;
Froid : ikerm ; igres ; issmmid ;
Glacial, très froid : ismmid ; asmedan ; igres ; agersan ; iga imsmaren ; iga tizza ;
Au-dessus de zéro, du point de congélation : f umya ; afella, iggi n umya ; izeri amya ;
ighli i(w) umya ; afella n teghuri n(w) aman ;

507 Du verbe chleuh, snal, se diriger.


508 On peut aussi dire : tirqqa ; tirghi...

240
Au-dessous de zéro, du point de congélation : izddar, ddu n umya ; iggwiz i(w) umya ;
ider i(w) umya ; ddu n teghuri n(w) aman ;

Douceur : taduài ; afulki ; timldi ; tilgwghi ;


Doux : ifuwwj, idàa ; ilmed ; ilggwagh ; ifulki ; ur irghi ur ikerm ;
Chaleur : tafukt ; tirqqa ; tirghi ; igimmir ;
Chaud : irgha ; tella tafukt ;
Très chaud : iqqed ; ikti ; tella bahra tafukt ; iga i as n Berka ikccuden509 ;
Canicule : azawag ; smaym ; azghal ; illif ; ilhif ; azllif ;
Chaleur étouffante, suffoncate : tiqqiqqt ; taghufi ;
Humidité : agundu ; abundu ;
Une vague de chaleur : yat tayyugt n terqqa ; yat tizi n terqqa ;

Beau temps : ifuwwj, ifulki, igadda, irggig, ifraw uzmez, imnzel ;


Temps sec : ccum ; azmez iqqurn, ighufn ;
Une période de temps sec : yat tizi n ccum, n uzmez iqqurn, ighufn ;
Temps humide : azmez iruzman, igundan, ibundan ;
Temps chaud et humide : azmez imun d teruzmut d terqqa ; iregha d iruzm uzmez ;
Temps suffocant : azmez isghufn ; azmez n teghufi ;
Temps très chaud, étouffat : tiqqiqqt ; azawag ; smaym ; azghal ; lhif ; ilif ; azllif ;

G)-Couleur du ciel : aklu n ignwan

Ciel bleu, clair, ensoleillé, dégagé : ignna izgzawn510, ifawn, isqqeln ;


Belles éclaircies : tirfurccutin fulkinin ;
Périodes ensoleillées : tiziwin n tafukt ; tizwin gh tella tafukt ;
Soleil voilé : tafukt nn-ihban, nn-inteln ... ;

Ciel gris, nuageux, bas, couvert : qqen-d imdla, isgna ignwan ; llasen-d ignwan s
imdla, isgna ; ktaren-d ignwan s imdla, isgna ;
Mauvais temps, intempérie : amellaguc ; gar imnzel, azmez ;
Nuage : amdlu, imdla ;
Nuage blanc : adcur511, idcuren ;
Arc-en-ciel : tislit n unzar ; tislit w aman ; taggwst, tislit n ignwan ;
Nuages épars : imdla illuzzan, innuzwan ;
Nuages en filaments, cirrus : adelsis ;
Temps variables : izmaz ittnfalen ;

H)-Mer : ill512

509 Il s’agit là d’une expression idiomatique.


510 Chez les Amazighs du Souss, cette couleur peut désigner à la fois le vert et en même temps le bleu. Même
s’il existe des mots pour justement exprimer le bleu, mais tombés en désuétude. En fait, pour dire que le ciel est
bleu, on dit simplement qu’il est clair.
511 Il s’agit bien d’un mot chleuh, mais tombé encore une fois en désuétude.
512 On dit aussi : ilel ;

241
Fracas de la mer : aderdur, agungwz, amhmur, asgemgem n ili
Mer calme : ill ifissn, iskkenn, igwinn ;
Mer agitée : tafertunt513 ; tilghwmin (amd. ar kkaten w aman tilghwmin) ; ill ibzegn,
irwin, ittfnzwayn, ittderdurn ;
Mer un peu agitée : ill ittmussun s imikk ;
Raz-de-marée : atsunami ; angi ; aghlay ; affay ;
Marée basse : tayssa, asrah n ill, ilil ; aggwaz n(w) aman ;
Marée haute : tawant, awrri n ill, ilil ; aghlay n(w) aman ;
Fortes lames : imazzlen ggutnin, jhednin ;
Lame d’une violence exceptionnelle : yan umazzl bahra ijhedn ;
Lame de fond : amazzl idran ; amazzl n izddar, n ddu ; amazzl amazdar, adwan ;

I)-Divers : ismnahyaten

Masse d’air chaud, froid : tagrawt n(w) adu irghan, ikermn ; agudi n (w) adu irghan,
ikermn ;
Un front froid, chaud traversant la France : yan inir ikermn, irghan lli ibbin Fransa ;
Zone de haute, basse pression : tasga n(w) addaz, addar, addad tamattuyt, tamazdart,
tamadwant ;
Avis de bourrasque : aghuri s ijawwan ; asberreh s ijawwan ;
Avis de tornade : aghuri s tebrjijt, tezwut ; asberreh s teberjijt, tezwut ;
Alerte à la tornade : timitert n tebrjijt, tezwut ;
Anticyclone : mar-tazfa, id mar-tazfa ;

Saisons : izmaz

Automne : tamnjuct ; amenzuy ; tamenzuyt ; amwan ; amway ; amiwan, imiwanen ;


Hiver : tagerst ;
Printemps : tafsut ; tuga ; talladrar ;
Été : anbdu ; tanbdut ; awillan ;

J)-Fin du bulletin : isggwra514 tenfult n(w) addad n uzmez

C’était le bulletin météorologique :


 Uncekk-ad ad tela tenfult n tekklit, tewalt, tattwalt ad ;
 Uncekk-ad ad tela tenfult n uzmez n gh ass ad ;
 Gh-id agh neklkem ttemi/atemmu n tenfult negh n uzmez ;
 Gh-id agh nehiyya tanfult negh n uzmez ;

C’était le bulletin météorologique pour ce soir :


 Uncekk-ad ad lan inghmisen n tekklit, tewalt, tattwalt ad ;
 Uncekk-ad ad lan inghmisen n tizi, uzmez n id ad ;
 Gh-id ad nehiyya inghmisen n uzmez n tedwaggat ad ;

513 On dit aussi lfertunt ;


514 On peut aussi dire : ttemi, tamsggwrut, tamssust, ufugh ;

242
Tableaux :

Les salutations : izulen ...............................................................................................8


Les Cinq W id semmus Ma........................................................................................ 10
Jours : ussan.............................................................................................................36
Temps : tizi ; akud................................................................................................... 37
Dire l’heure : ini tesqqult, tesragt ............................................................................39
Les mois : iyyiren.......................................................................................................40
Périodicité et durée : tazmezant d umagar............................................................... 42
Ponctuation : askukker..............................................................................................46
Connecteurs : imszdayen.......................................................................................... 77
Libertés : tiderfiyin ; tilelliyin...................................................................................112
Les membres d’un gouvernement : igmamen n tenbadt..........................................150
Les organisations internationales : timaddasin timadlanin....................................180
Quelques régions du monde : kra n tesggwin n umadal...........................................186
Nationalités : tinmuranin .........................................................................................190
Chiffres : izwilen.......................................................................................................208
Adjectif numéral cardinal : arbib n uttun agharan............................................... 218
Adjectif numéral ordinal : arbib n uttun awalan ..................................................219
Points cardinaux : tisggiwin n(w) akal ....................................................................240
Saisons : izmaz.......................................................................................................... 242

243
Bibliographie :

►M. Marcheteau, P. Morel, P. Arnaud, Comprendre l’anglais de la radio et de la


television, Ed. Pocket, 1998, Paris.
►J. Lapioufle, E. Le Divenach, L’anglais de la presse, Belin, Paris, 2004.
►Media & Communication, dictionnaire anglais-français/français-anglais, Harrap’s,
Edinburgh, 2002.
►N. Van den Boogert, La révélation des énigmes. Lexiques arabo-berbères des XVII en
XVIIIe. siècles, Aix-en-Provence, 1998.
►M. Ameur, A. Bouhjar, A. Boumalk, N. Al Azrak, R. Lâabdelaoui, Vocabulaire des
medias, Ed. L’IRCAM, Rabat, 2009.
►E. Ibanez, Dictionario Espanol-Baamrani, Censejo Superior de investigationes
Cientificas, 1954.
►El Mountassir, A, Dictionnaire des verbes Tachlhite-Français, L’Harmattan, Paris,
2003.
►E. Masqueray, 1893, http:, , www.archive.org, stream, DictionnaireTouareg,
touareg#page, n13, mode, 2up
►Ali Amaniss, Dictionnaire Tamazight-Français, parlers du Maroc central, 2009,
http://www.scribd.com/doc/14939857/dictionnairetamazightfrancais
►K. Naït-Zerrad : Dictionnaire des racines berbères (formes attestées), I, Peteers, Paris-
Louvain, 1998.
►K. Naït-Zerrad : Dictionnaire des racines berbères (formes attestées), II, Peteers,
Paris-Louvain, 1999.
►A. Bounfour & A. Boumalk : Vocabulaire usuel du tachelhit, Rabat,
Centre Tarik IbnZiyad/Crb, 2001.
►A. Dray, Dictionnaire français-berbère, Paris, l’Haramttan, 1999.
►J.M. Dallet, Dictionnaire Kabyle-français, Paris, Selaf, 1982.
Articles :
►K. Prasse, Lexique touarègue-français, Copenhague, 1998.
►A. Jourdan, Dictionnaire Berbère-Français, Rabat, Ed. Omnia, 1934.
►E. Destaing, Étude sur la tachlhite du Sous : Vocabulaire français-berbère, Paris, Ed.
E. Le Roux, 1938.
►S. Saad-Buzefran, Lexique d’informatique : Français-Anglais-Berbère,
http://amawal.free.fr/amawal.html
►L’Amawal (Amawal (Lexique). Tamazight – tafransist (berbère – français). Tafransist
– tamazight (français–berbère),Imedyazen,Paris,1980.

244
Table des matières :

I)-Bulletin d’information : tanfult n inghmisen................................................................ 5


A)- Début : tamsfalt ....................................................................................................... 5
B)- Les grands titres : timitar meqqurnin ..................................................................... 6
C)-Le corps du bulletin d’information : taghssa n tenfult n ighmisen ; ..................... 7
D)-La fin du bulletin : tigira n tenfult n inghmisen .................................................... 10
II)-Quelques mots de l’information : kra n teguriwin n inghmisen .............................. 12
III)-Formules consacrées : tiwillawin ddernin ............................................................... 32
A)-Pour préciser une date ou un moment de la journée : igh rad nemel yan usakud
neghdd yan usrag gh(w) ass ......................................................................................... 32
B)-Pour indiquer le lieu : igh rad nemel awr ............................................................. 43
C)-Pour donner l’origine de l’information : igh rad nefek asenti n unghmis .......... 43
D)-Pour préciser l’état de l’information ou sa fiabilité : igh rad nemel addad n
unghmis neghdd tidet nes .............................................................................................. 52
F)-Pour indiquer une attitude vis-à-vis de l’information : igh rad nefek yan (w)
addad f unghmis ............................................................................................................ 55
G)-Divers : ismnahyaten .............................................................................................. 63
H)-Des expressions usuelles : tiwalliwin ttunnanin .................................................... 71
I)-Des couples de mots : tiyyuga n iwaliwen............................................................... 75
IV)-Institutions : timrsal ............................................................................................... 146
A)-Gouvernement : tanbadt ...................................................................................... 146
C)-Les élections, les scrutins : istayen ...................................................................... 165
V)-Des expressions médiatiques : tiwalliwin n usnghmes ........................................... 176
VI)-Relations internationales : izdayen imadlanen ..................................................... 179
VII)-L’économie : tademsa ........................................................................................... 192
VII)-La loi et l’ordre : azerf d teghudi.......................................................................... 205
IX)-Victimes : tighrsiwin ............................................................................................... 208
X)-Dégâts : ifatasen ....................................................................................................... 210
XI)- Criminalité : tibukeda............................................................................................ 212
XII)-Recherches et enquêtes policières : isiggilen d usnusuten n ibulisen ................. 212
XIII)-Justice : tighdemt ................................................................................................. 215
XIV)-Faits divers : imjriten mnahyanin ........................................................................ 218
XV)-Sports : adal........................................................................................................... 224
A)-Athlétisme : adalen n tedusi ................................................................................. 224
B)-Football : tawjjan udar ......................................................................................... 227
C)-D’autres sports : adalen yadn .............................................................................. 230
D)-Des mots à connaître : tiguriwin ad issen yan..................................................... 231
XVI)-le temps : imnzel ................................................................................................... 237
A)-Début du bulletin : tamsfalt n tenfult................................................................... 237
B)-L’eau : aman ......................................................................................................... 237
C)-Précipitations : tiduriwin n unzar ........................................................................ 238
D)-Vent : adu ............................................................................................................. 239

245
F)-Température : targhghut ...................................................................................... 240
G)-Couleur du ciel : aklu n ignwan........................................................................... 241
H)-Mer : ill ................................................................................................................. 241
I)-Divers : ismnahyaten .............................................................................................. 242
J)-Fin du bulletin : isggwra tenfult n(w) addad n uzmez .......................................... 242

Pour tout contact : lahsen.oulhadj@gmail.com

246

Вам также может понравиться