DEN SYMBOLISKA INTERAKTIONISMEN

Den symboliska interaktionismen som teoretisk perspektiv och dess uppkomst relateras till
Georg Herbert Mead och hans tankar om människan och hennes livsvillkor det centrala i hans
tänkande var hans uppfattning om människan som tolkar sitt beteende, det hon gör och hur
hon uppfattar andra (Frykedal, 2008). Människan är akter i sin sociala kontext en tänkande
varelse med förmåga att definiera och förändra sin omgivning. Mead har aldrig sammanfattat
sina tankar i en skriftlig form men hans idéer fick en större genomslag efter publicering och
genom uttalkningar gjorda av han lärjungar. En av Meads lärjungar och uttolkare av hans
idéer Herbert Blumer, myntade begreppet symbolisk internationalism ett begrepp som
omfattade den teoribildning som utvecklat med utgångspunkt i Meads idéer. Den symboliska
interaktionalismen kan sammanfattas som en sociologisk (socialpsykologisk) teoretisk
perspektiv där människan ses i sin sociala sammanhang i interaktionen med andra. Hon är en
akter med förmåga att talka andras beteende och deras avsikter utifrån den situationella
definitionen och handla därefter.

DEN MEDVETNA MENISKAN

Det medvetna jaget uppstår i en social situation i interaktionen mellan människor (Månsson,
2003). När två individer i interaktionen riktar uppmärksamhet mot ett objekt och där den ena
individens stimuli påverkar henne och den andre individen på samma sätt skapas mening om
objektet. Den liknande påverkan av båda individer är möjlig med hjälp av signifikanta
symboler. En förutsättning är att signifikanta symboler tolkas likadant och har samma
innebörd för båda individer. Mening om objekt uppstår i en socialkontext och kan därefter
implementeras som ett medvetande fragment hos individerna. Då meningen införlivas hos
individen uppstår medvetande om objektet, ett allmänt medvetande (Berg, 1976). På samma
sett kan individen bli i sitt eget medvetande objekt för sig själv, med sig själv som subjekt
(Månsson, 2003). Individen kan bara varsebli och tolka sig själv som sitt eget objekt genom
den andres attytid mot henne.

I de handlingar och attytider som individens nära människor har mot henne lär sig individen
att förstå sig själv och sin omgivning. Då dessa nära förlorar sina ansikten senare i livet och
övergår i abstrakta begrepp är de internaliserade och är med och styr individens handlingar i
olika situationer (Fyrkedal,2008). Den generaliserade andre kan delvis jämföras med Freuds
överjags begrepp som representation gör samhällets normer, internaliserade i psyket, under
barndomen (Månsson, 2003). Till skillnad från Freuds överjags begrepp har Meads begrepp
generaliserade andre en bredare betydelse och omfattar det sociala nättverk där människan
lever sitt liv d.v.s. abstraktioner som människor, samhället o.s.v.

Den uppfattning en människa har om sig själv utgår ifrån hur andra uppfattar henne. Då hon
tolkar dessa föreställningar bygger hon uppfattningar om sig själv. Tolkning av dessa
uppfattningar möjliggörs i processen som Mead kallar för rollövertagande (Mead, 1937).
Uppfattning och det egna medvetande förändras under tiden då individen definierar
situationen och tolkar andras och sin egen beteende mot minnet hon har om sig själv och
liknande situationer och förväntningar i framtiden.
MENINGSBÄRANDE OBJEKT

Enligt Blumer består samhället av medvetna individer med ett jag som handlar i förhållande
till objekten i sin omgivning (Månsson,2003). En individs medvetande är alltid intetionell och
riktas mot ett objekt (Blumer, con). Då ett objekt uppmärksammas kan individen relatera till
sin historia, det kunskap om objektet hon har och hennes framtid. Individen handlar och
hanterar objektet utifrån den konstruerade innebärden som är en följd av individens historia,
medvetande om andra människor och deras hantering av objektet samt individens egna
förväntningar om framtiden. Den mening om objektet präglas in i omgivningen och
människans skappar relationer med människor i sin omgivning utifrån objektets mening. När
människor hanterar ett objekt agerar de mot den tillskrivna meningen och inte mot objekten så
som den är. Då individerna ser likheter i sin hantering i sin hantering av en objekt kan de slå
ihopp sina handlingar i ett förenad handling, en handling som Blommen kallar för ”joint
aktion” (Månsson 2008).

DEFINITION AV SITUATIONEN

En av grundläggande föreställningar i symbolisk interaktionalism är sammanfattade i Thomas

teorem.

”Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser.”

Med utgångspunkten I Thomas teorem kan vi förstå hur individen skapar sin verklighet.
Enligt Blumer är en situation en sammansättning av den inre subjektiva erfarenhet hos
individen och en objektiv skapad social situation som påverkar hennes definition av
situationen (Frykedal, 2008). Det objektiva sociala situationen är utan betydelse för individen
förrann individen tolkar den med bakgrund i sin erfarenhet och skappar mening och innebörd
i situationen. En förändring i de subjektiva erfarenheter och tolkningar förändrar mening och
betydelsen av den objektiva sociala situationen.