Вы находитесь на странице: 1из 2

Unnuγ γef tamaziγt 

: D tidet neγ d awal kan ?


Sγur D.Messaoudi

Aytma, yessetma, azul fell-awen meṛṛa

Deg tazwara ssarameγ tfehhmem tamaziγt akk-n ma tellam da, acku awal-iw ad d-yawi γef tmaziγt, s
tmaziγt. Awal-a ad yili wezzil, maca tiγri-ines awah ad tili γezzifet, akken ad taweḍ γer kra n win
iḥesben iman-is d Amaziγ aḥeqqani, mačči n wawal kan.

Aseqsi γef ara neεreḍ ad d-nerr ihi d wa: unnuγ γef tmaziγt (neγ γef timanit tasnawalt n Tmurt-n-
Yeqbayliyen), d tidet neγ d awal kan ?

Nezmer ad d-nini d akk-n amennuγ asertan [1] γef tmaziγt yebda-d yakan seg wayen yettusemman
“tazγent tamesmaziγt” [2] n 1949, tallit deg kra n waggagen ed yisertanen iqbaylien ssutren deg
ukabar n MTLD ad d-iger taggugt tamaziγt [3] deg wayen umi semman “Lezzayer tazzayerit”. Aya d
ayen ay ugin yiεerrubien, d ayen d-yeglan ula s tmenγiwt n yimaγnasen imesmaziγen [4] am Ali Rabia
(1953) ed Mbarek Aït Menguellet (1956). Sakkin, ḍefren-d yimennuγen niḍen s wudmawen niḍen:
Tagrawla n FFS (1963), Tafsut Tamaziγt (1980), Asunded n Uqrab [5] (1995), akked Tefsut
Taberkant (2001-2004). Yal yiwet deg tegrawliwin-a teldi-d acemma tawwurt i tmaziγt. Imi tamaziγt
tuγal tettwaqbel ad tettusγer deg uγerbaz, tettwaqbel s tmenḍawt [6] d tutlayt tanamurt, tekcem γer
utilifizyun, tettuseqdac i tira n yedlisen.

Maca, kra da akk d udem-nni kan amellal ay d-ibanen seg temsalt tamziγt; udem yefren d aberkan.
Ma nwehha γer-s tafat, ad d-banen deg-s aṭas n yinekkiẓen [7]: deg tazwara, tamaziγt ur telli d
tunṣibt. D ayen tt-yeğğan ur teṭṭif amkan yemden la deg taγult n usegmi [8], imi nettat d tanga
tamaḍγirt [9], wala deg taγult n tedbelt [10], imi nettat ur tettuseqdac i tira n warraten [11], wala deg
taγult n teγdemt [12], imi nettat ur tettutlay sdat n unezzarfu, wala deg taγult n twennaḍt [13], imi
nettat tγab ama deg yigalisen n yiberdan [14], ama deg teplakin n tḥuna. Syin γer-s, γas akk-n tutlayt
tamaziγt tella deg utilifizyun, isekkilen-is γaben ama deg yiginiriken, ama deg yezwal, ama deg
uγawasdeffir n tesgilin [15]. Ubeṣṣeḥ, ayen γef ara nesḥissef ugar, d akk-n Imaziγen s timmad-nsen
ur gin ayen ilaqen i ureṣṣi ed ufesser n tmaziγt deg tmetti tazzayerit. Ur d tisewham ma yekka-d
waya seg Yicawien, Imẓabien, neγ Imuhaγ, imi nutni werğin uzlen yakan γef tmaziγt. Maca, yettett
wul m’ara yili d Iqbaylien ay yunfen γef ubrid n tmaziγt umi Dda Lmulud yerẓa asalu. Iqbaylien-nneγ
ass-a acḥal ḥemmlen ad εelqen Z amaziγ γef yedmaren-nsen ! Acḥal ḥemmlen ad suγen deg
yiberdan ed yinurar “anwi wigi ? D Imaziγen !”. Maca, akken ad ṣerrfen duṛu γef tuγin n udlis amaziγ,
d awezγi ! Ur d aya kan. Tigti n waggagen-nneγ imeqqranen reffden azal n tmaziγt s yemru-nsen
[16], m’akk-n ttarun fell-as s tutlayt yebγun tili; maca sseγḍalen azal-is s yilsawen-nsen, m’akk-n
ttmeslayen s tutlayin niḍen deg waygar-asen, deg yinegrawen, neγ deg yitilifizyunen akked iṛadyuten
imaziγen (am BRTV, TV-4, ar tigra).

Γef wayen akk d-nebder sufella, nezmer ad d-nini d akk-n unnuγ γef tmaziγt yella am yiḍelli am ass-
a. Maca, γurwat ad fehmem belli asafu n ukemmel yettunefk i tsuta tamaynut [17]; deg tilawt, d
tasuta-nni kan taqburt n tmanyinin [18] ay yettkemmilen. Yerna ula d ta ur tessaweḍ ar ass-a ad
tessali tamaziγt γer teεrict n tutlayin tiγelnawin tunṣibin, tid-nni igan d tutlayin timyawaḍin [19] deg
yal asatal [20]. Ihi ma nebγa ad tbeddel tegnit γef tmaziγt, ma nebγa ad teṭṭef tmaziγt amkan-is deg
Lezzayer, neγ xersum deg Tmurt-n-Yeqbaylien, yessefk ad neddem kra n teγtasin [21] ed wad
nbeddel nekkni s timmad-nneγ tamuγli-nneγ ed tikli-nneγ metwal tamaziγt; ha-ten-in dγa kra n
yiweṣṣien ixataren [22]:

a) Aggagen ed yisertanen imaziγen / iqbaylien yessefk ad sqedcen tamaziγt mačči kan deg tira-
nsen, maca deg tmeslayt-nsen daγen. Yessefk ad faṛsen yal tagnit ar’asen-yettunefken, ama
deg yitilifizyunen, neγ iṛadyuten, neγ inejmuεen am wa, akken ad utlayen tamaziγt. S wakk-a,
tisutiwin timaynutin ad ḍefrent srid abrid ay d-asent-yettwanğren.
b) Yessefk γef Yimaziγen ad sqedcen tutlayt-nsen deg twennaḍt, ama i tira n yisemawen n
yiberdan, neγ n yissafen, neγ n tudrin akked temdinin, ama i tira n yiznan idellalen [23] γef
yigalisen n yiberdan ed teplakin n tḥuna, neγ γef ujellel n walzazen [24].
c) Yessefk γef Yimaziγen ad sqedcen tutlayt-nsen γef yizeḍwa imettiyen [25] am Facebook, akked
yifuṛumen n tdiwennit [26] n Internet, akken ad reṣṣin isekkilen-is ed yilugan n tira-s.
d) Yessefk γef Yimaziγen ad ssutren deg Uwanak azzayeri [27] ad yenṣeb tira n tmaziγt s
yisekkilen ilatinien deg utilifizyun amaziγ (TV-4). Ma yugi, yessefk ad t-ḥettmen s tuffγa γer
ubrid ed wallalen n tiẓmi [28] niḍen.
e) Yessefk γef Yimaziγen ad ssutren deg Uwanak azzayeri anṣab n tγuri n tmaziγt deg uγerbaz
azzayeri ed useqdec unṣib n yisekkilen ilatinien deg udlis aγurbiz [29]. Nnig waya, ikayaden [30]
n tmaziγt yessefk ad ilin d uḥtimen γef yinelmaden meṛṛa, ama d Imaziγen, ama d Aεraben.
M’ulac, d tiẓmi n ubrid.

Aytma, yessetma ! Akk-n d-sbegneγ s wayen d-nniγ, tamaziγt tettwet s sin n yifassen; yiwen ufus
nneγ, wayeḍ n ddula-nneγ. Ihi azgen n tifrat a-t-an deg-neγ, iyyaw ad t-id-nefket; ma d azgen niḍen
a-t-an γer ddula, iyyaw ad t-i-d nekkset !

Tanemmirt-nwen meṛṛa

Tamaziγt Français Tamaziγt Français


1. amennuγ asertan 1. combat politique 16. amru 16. stylo
2. tazγent tamesmaziγt 2. crise berbériste 17. tasuta tamaynut 17. nouvelle génération
3. taggugt tamaziγt 3. dimension berbère 18. timanyinin 18. les années 80
4. imaγnasen imesmaziγen 4. militants berbéristes 19. tutlayin timyawaḍin 19. langues de communication
5. asunded n uqrab 5. grève du cartable 20. asatal 20. contexte
6. s tmenḍawt 6. constitutionnellement 21. tiγtasin 21. décisions
7. inekkiẓen 7. lacunes, manques 22. ixataren 22. importants
8. taγult n usegmi 8. domaine de l’éducation 23. iznan idellalen 23. messages publicitaires
9. tanga tamaḍγirt 9. matière optionnelle 24. ajellel n walzazen 24. emballage de marchandise
10. taγult n tedbelt 10. domaine de l’administration 25. izeḍwa imettiyen 25. réseaux sociaux
11. arraten 11. documents 26. ifuṛumen n tdiwennit 26. forums de discussion
12. taγult n teγdemt 12. domaine de la justice 27. awanak azzayeri 27. État algérien
13. taγult n twennaḍt 13. domaine de l’environnement 28. allalen n tiẓmi 28. moyens de pression
14. igalisen n yiberdan 14. panneaux routiers 29. adlis aγurbiz 29. manuel scolaire
15. aγawasdeffir n tesgilin 15. arrière-plan des émissions 30. ikayaden 30. examens

______________________________________

Bibliographie :

1. http://www.wikimazigh.com/wiki/Encyclopedie-Amazighe/Encyclo/CriseDiteBerberisteDe1949
2. http://fr.wikipedia.org/wiki/Printemps_berbère
3. http://fr.wikipedia.org/wiki/Printemps_noir
4. http://www.depechedekabylie.com/evenement/20021-tamazight-ans-apres.html
5. http://www.lematindz.net/news/3278-de-la-graphie-arabe-pour-tamazight-reacuteponse-agrave-lahouari-addi-par-dj.html
6. http://www.ww.kabyle.com/pour-l-usage-des-caracteres-grecolatins-sur-la-tv4-tvtamazight-13211-140810.html
7. http://www.scribd.com/doc/13717937/Lapres-constitutionnalisation-de-tamazight
8. http://www.kabyle.com/archives/Abdenour-Abdesselam-s-adresse-aux.html
9. http://www.scribd.com/doc/30802812/Youcef-Merahi-HCA-parle-de-tamazight
10. http://www.scribd.com/doc/30785495/Avril-1980-Qui-a-donne-l-ordre-d-attaquer-l-universite-de-Tizi-Ouzou

Вам также может понравиться