Dramaturgisk analys - Tretton. Anslag Anslaget utspelar sig i ett litet flickrum, pA singen sitter en ung tjej och skrattar hysteriskt. Hon inhalerar nagon sorts gas, kanske lustgas, négon slr henne och hon skriker att hon inte kanner ndgonting och att personen ska sé hardare, hon ar hég som ett hus. Man far senare i filmen reda pA att anslaget har utspelat sig i framtid, man kommer att f& se handelsen igen och dess féljder. } anslaget forst&r man att det ar den Ijushdriga flickan som ar huvudpersonen. Kameran ar hela tiden riktad mot henne och man far se hennes reaktioner pa den andres slag. Man far inte veta si mycket om henne under anslaget, forutom hur hon ser ut och att hon anvander droger. Filmens huvudkonflikt presenteras i anslaget, och det ar drogér. Man far inte reda pa att flickan har ett beroende, men jag fir en kansla av att hon, trots sin unga Alder, har gjort samma sak och blivit hég flera génger. Jag tycker att det marks eftersom hon inte vid négot tillfille verkar kénna sig konstig eller bli orolig éver vad som hinder, utan hon ser ut att njuta av kinslan att vara hég. Man férstir genom anslaget att filmen kommer att handla mycket om droger. Presentationen : FFilmens havudkaraktir ar don Mjushdriga fickan som man far veta heter Tracy, Bresentationen utspelar sig fyra m&nader innan anslaget och dé a det en helt annan Tracy som visas. Hon ser betydligt yngre ut dn vad hon gjorde i anslaget, hennes klader ar for smé och ganska téntiga. Hon umgis med tjejer som ven de ar betraktade som tontar. Hon ska precis bérja sjuan i en ny skola och hennes forsta dag blir inte alls som hon tint sig, allting pa den nya skolan ar sé olikt frén det hon ar van vid. Alla verkar mycket vuxnare och nedlatande, hon kanner sig inte alls valkommen. Efter ett tag borjar hon forst8 hur det &r man bar se'ut for att bli accepterad p& skolag)och hon miérker vern det ar som ar den mest populira tjejen. Hon heter Evie Samora, och ar kanske inte den basta eleven, men hon ar den snyggaste och mest respekterade av alla tjejer p& helaskolan. Tracy blir plétsligt valdig benagen att bli en del av Evies giing, hon vill ocks8 vara popular bade bland killamna och tjejema. Hon gér allt fr att passa in, hon képer nya Kléder som liknar Evies och tillstut tar hon aven kontakt med henne. Det ts Tracys kamp mot sig sfalv och vad alla andra tycker om henne visas i filmenyoch det ar en av de andra konflikterna i filmen. Vandpunkt ett sker nar Tracy soker upp Evie pA ett képcentram, hon ser att Evie stjél det hon vill ha istillet for att Képa det. Hon gar d4 och stjal en kvinnas plinbok, den innehaller ‘massor av pengar, hon gar sedan och visar upp den fér Evie, Frin den stunden blir hon och Evie vinner, och det drar in Tracy i en helt annan varld. Hon blir totalt forandrad. En annan viktig person a Tracys mamma, hon och Tracy har en ganska bra relation i bérjan av filmen, eftersom Tracys pappa aldrig visas i bérjan sé forst&r man att det ar mamman som tagit hand om Tracy, hon litar p& sin mamma och hjélper henne. Mamman som heter Mel, fr man veta har ett problem med alkohol, men i filmen tycker jag inte att man visar henne som en missbrukare utan hon har en positiv attityd, trots hennes problem och hennes situation i hemmet. De har inte s& mycket pengar, men det verkar hon inte ma daligt av. Filmen utspelas i en Amerikansk forort, omradet som Tracy bor i ar ganska sunkigt och huset som hon bor i ar gammalt och slitet. Miljén som filmen utspelar sig i foréndras under filmer gang, i bérjan ar de mest i skolan och i hemmet, och i de flesta scenerna ar det dag. Nar Tracy bdrjar umgas med Evie s& blir det mer och mer nattscener och hon réra sig pa andra, farligare stallen. Konfliktupptrappning 1 konfliktupptrappningen bérjar Tracy gre allt varre saker, och nar Evie flyttar in hos Tracy sA blir allting bara vaste. Det ar inte bara Tracys sitt att uppfra sig som blir drastiskt forindrat till det simre, utan hon bérjar aven mA daligare. I den har delen av filmen blir firgema bara mérkare och mérkare, de gestaltar hur Tracy mar och ju vamre saker hon gir och ju simre hon mar desto mérkare blir filmen. I den har delen ay filmen s& borjar Tracy flippa ur helt, hon gér saker bara for att reta upp sin mamma och for att Evie ska tycka att hon ar tillrackligt cool att vara med. Bland annat s&piercar hon sig i bde tungan och naveln, hon bérjar dricka och ta annu mer droger. Allt detta Jeder till att hon bara mér sémre och simre, men hon fortsitter and& med sitt uppror mot allt och alla. Konfliktlésning Lésningen pa Tracys problem, och filmens huvudkonflikt, kommer nér mamman fér reda p& vad Tr bAller p& med och det ar éven dé vindpunkt tv intriffar. Mel tvingar Evie att flytta dérifrdn, vilket ven g6r att Tracy och Evie slutar umgis. Det hjélper Tracy att komma p& fOtter igen och hon haller sig borta fran drogema, men hon saknar anda sitt vilda liv. Den delen av filmen dar konfliktlésningen sker dras Tracy mellan sitt gamla, lugna liv och hennes nya, frislippta. Det ar stor skilinad mellan dessa tvé och i filmen skildras kontrastema genom att bilden blir helt svartvit. Avtoningen Tavtoningen gér Tracy valet att atergé till sitt gamla liv, hennes mamma tréstar henne och de hittar dntligen tillbaka till varandra, Vid de sista minutema i filmen s& kommer firgema stegvis fram igen och da forstr man att det kommer att sluta lyckligt. Filmens sista scen utspelar sig pf en lekplats, den ar filmad pA samma sétt som anslaget, Den enda man ser ar Tracy nar hon Aker runt, runt och skriker, skrattar och ser valdigt lycklig ut. Till skillnad fran anslaget sé ar hennes glidje verklig, och man ser att hon mér bra, Det ar ett lugnande slut pé en omskakande film. Efterreflektion Jag tror att filmens syfte ar att visa hur farligt och hur fSrandrad man kan bli om man anvinder droger. Jag tyoker att filmen visar detta pa ett bra sitt for alli som Tracy gor leder till nfgot daligt, s& man férstér att droger inte har nAgot positivt med sig. Ett annat budskap som jag tycker att filmen har a att visa hur litt det kan vara att hitta sig sjalv nar man ar i tondren, och hur fel det kan gi pA vagen dit. Tracy genomgér en rad forindringar, bade till utseende och beteende. Nar man inte riktigt ar trygg i sig sjélv sf tror jag att det ar vanligt attman provar sig fram for att komma till insikt éver hur man vill vara, och det ar det ar det jag tror att Tracy gér i filmen. Nar en tondring kommer till den har punkten si tror jag att det ar viktigt att man fir stéd fin fSrdldrama, i Tracys fall s& tappar hon ett tag helt kontakten med sin mammagoch det gr att hon far nu mer problem. Jag tycker att filmen visar att det kan g8 valdigt fel om fordldrama inte har koll pi en. Under Tracys fordndring sé blir fargema och musiken allt dystrare, och man férstér att hon kommer att behdva bjalp for att ta sig ur mérkret. Nar allting trappas upp sé blir aven bilden skakig och detta formedlar en panikartad kénsla. Nar saker och ting blir battre si firgema | tillbaka, musiken blir mer levande och stimningen blir mycket gladare. Bilden blir stabil och allt detta g6r att man fir en knsla av att allting kommer att ordna sig, Tracy fordndras valdigt mycket under filmen och hon genomgér flera stadier. Den yttre fordndringen hon gor tycker jag speglar hur hon vill ta avst&nd fran sitt gamla liv. Det bérjar med att hon byter kladstil helt, och det gér hon for att passa in och ta en plats i Evies ging. Hon vill bli vuxen, men det kanske gar lite vil snabbt. Fér att trotsa sin mamma sf piercar hon sig i tungan och i naveln. Jag tror ven att hon gor detta fr att forsdke bli mer sjélvstindig, och visa att hon kan géra som hon sjalv vill. Jag tycker att det verkar som att Tracy vill komma ifrén nigonting och gémmer sig bakom alla dessa fEriindringar, och jag tror att det ar hennes situation hemma som lockar fram detta. Det ar litt att tro att allting ska fordndras bara for att man forandrar sig sjalv, men det ar inte riktigt s det fungerar. Jag tycker att det var en ganska bra film, den tar upp ett viktigt och sv&rt amne och jag tycker att regiss6ren skildrar det pA ett bra sit, Det blir en bra effekt pA det hela eftersom det ar hos huvudpersonen problemen finns, och det g6r att man blir mer paverkad av filmen nar man far se hur hon reagerar pi allting som hander.