ARVET EFTER EN

SVENSK HJÄLTE

Lucas Kramer
Gustav Lugnegård

Projekt DH 2011

1
© Lucas Kramer och Gustav Lugnegård 2011
Tryckt hos One Digitaltryck
Omslag: Gustav Lugnegård
Omslagsfoto: UN Photo/ES

2
”Tack för människor som lärt mig detta. Tack för dagar
som lärt mig detta.”
Dag Hammarskjöld

Man kan alltid lära av historien och det som skett. Man kan alltid
använda sig av det förgångna för att stå stark inför det
kommande. Det som har passerat finns i allra högsta grad kring
oss, och det är ett faktum vi aldrig kan bortse ifrån.
Spåren och arvet efter en av världens mest betydelsefulla
diplomater i modern tid, svensken Dag Hammarskjöld är något
alltför värdefullt och viktigt för att låta bli att ta del av inför
internationella utmaningar såväl som idag och i framtiden. FN:s
generalsekreterare Dag Hammarskjöld hade en stor och
betydande roll i kampen för en trygg och fredlig värld under sin
tid i FN och hans arbete har betydelse än idag för konflikter och
säkerhetsåtgärder i vår alltmer globaliserade värld.
I arbetet om att förvalta förståelsen, innebörden och kunskapen
om hans viktigaste diplomatiska gärningar och åtgärder, har vi
tagit fram den här boken med ett syfte att inspirera och upplysa
folk om hans arbete och även kopplat samman hans idéer till
dagens internationella utmaningar och våra tankar kring vad de
har för betydelse idag.
Vi står idag inför ett antal olika internationella utmaningar där
internationellt samarbete och välutvecklad diplomati är lösningar
på många problem.
I boken har vi sammanställt fakta och information för att upplysa
kring vetskapen om arvet från Hammarskjöld och kombinerat
det med våra egna reflektioner och syn på hans arbete och idéer.
Vi har även tagit del av information och synpunkter från allra
högsta ort genom en intervju med Margot Wallström, FN:s
representant för att bevaka kvinnors utsatta roll i krig och
konflikt, där hon berättar om hennes FN-arbete i Kongo där
även Dag Hammarskjöld gjorde insatser under 60-talets

3
Kongokris, och även hennes om tankar om framtidens arbete i
FN och vad som krävs för att möta internationella utmaningar
som de i Kongo.
Vårt fokus ligger mycket kring Hammarskjölds arbete med FN:s
fredsbevarande styrkor och krisen i Kongo under 60-talet, där vi
försöker knyta an historiens lärdomar till skillnader i dagens
Kongo och på vilket sätt arvet efter Hammarskjöld uppenbarar
sig inför de utmaningar landet står inför idag.
Låt er inspireras och ta del av arvet efter en svensk hjälte och
hans betydelse för framtiden!
Lucas Kramer och Gustav Lugnegård

4
Den tysta hjälten
Den 18 september 1961 fick Gud en ny ängel vid sin sida.
Kanske skulle denna ängel fortsätta att utföra underverk även i
himlen, kanske vakar han över världen med sitt diplomatiska öga
än idag som han en gång vakade över världen från posten som
FN:s generalsekreterare. Vad han gör idag är lika osäkert som
omständigheterna kring hans död år 1961.
Son till en politiker och adelsman. Dag Hammarskjöld fick
biljetten till samhällets toppskikt i samma stund som han kom till
jorden. Som historien så väl förtäljer är dock var man sin egen
lyckas smed. På sin fars lycka och framgång kommer ingen långt.
Detta visste den unge Dag. Redan i unga år visade Dag en stor
arbetslust och var omtyckt av sina lärare. Efter examen vid
Uppsala allmänna läroverk skaffade han sig en gedigen akademisk
utbildning. Hans första akademiska examen blev filosofie
kandidat, många hade nöjt sig här men Hammarskjöld törstade
efter mer kunskap. Efter år av fortsatta studier hade han blivit
både filosofie licentiat och juris kandidat. Han studerade
huvudsakligen franska, praktisk filosofi, nationalekonomi och
senare även juridik. Individer med den studieviljan satsar ofta på
en rent akademisk karriär, men det var inte något som lockade
Hammarskjöld. Största delen av sin uppväxt spenderade han på
Uppsala slott, som han hela sitt liv betraktade som sitt
barndomshem.
Folk i hans närhet beskrev honom som en trevlig kamrat men
förhållandevis reserverad. Han visar redan här drag, ändock i
personliga sammanhang, av sin tysta diplomati som han senare i
livet skulle föra på ett internationellt och högt plan.
Hammarskjöld var en intresserad människa och lade ner sin själ i
vad han gjorde. Redan i sin ungdom visade han upp
personlighetsdrag som skulle visa sig essentiella för FN:s
generalsekreterare. Innan FN som organisation över huvud taget

5
existerade. Hans kamrater hyste respekt för Hammarskjöld, som
man gör för personer med mycket kunskap.
Efter avslutad universitetsutbildning gjorde Hammarskjöld en
snabb karriär som ämbetsman. Han betade av posterna som
sekreterare på Riksbanken såväl som statssekreterare i
Finansdepartementet och riksbanksfullmäktiges ordförande.
Sedan riktades hans blickar utåt i världen för en tid när han var
svensk delegat i det amerikanska ekonomiska biståndsprojektet
OEEC. Här gjorde han sig ett namn även i utländska kretsar och
mycket av Hammarskjölds framgångsrika arbete inom OEEC
ledde senare fram till hans post som FN:s generalsekreterare.
Men än var det inte dags för Hammarskjöld att göra en
internationell karriär. Tidigare hade hans arbeten kretsat runt
ekonomi. När han efter det avlutade arbetet i OEEC fick jobb
som kabinettssekreterare i utrikesdepartementet koncentrerades
arbetet mer på diplomati och internationella relationer. Kanske
föddes här ett intresse som han senare skulle bokstavligen viga
sitt liv åt. Hammarskjöld lyckades även med den ovanliga
bedriften att sitta med i en regering utan att tillhöra något parti.
Detta skulle vara avgörande för honom, hade han haft någon
partitillhörighet hade han aldrig blivit accepterad som
generalsekreterare. Redan här var Hammarskjöld en neutral,
arbetsvillig, disciplinerad man. Hans val i livet kunde inte föra
honom till någon annan post än till posten som FN:s
generalsekreterare. Ändå säger många att valet av Hammarskjöld
som generalsekreterare var en stor överraskning och slump.
Tittar man närmare på hans utbildning, karriär och personlighet
torde valet vara enkelt. Kanske betraktades valet av
Hammarskjöld som överraskande då han fortfarande var en
förhållandevis okänd person, i Sverige så väl som i övriga
världen. Han hade sällan figurerat i media och var inte den som
ställde till med onödiga scener för att ge sig själv
uppmärksamhet.

6
Efter en lång och brokig process inom FN valdes till slut Dag
Hammarskjöld till generalsekretare, utan hans egen vetskap! Han
blev förvånad när beskedet kom men tackade lyckligtvis ja.
Under sin tid som generalsekreterare ställdes Hammarskjöld
inför stora utmaningar och utsattes för hård press. Men som
alltid behöll han sitt lugn och sin saklighet. Han gjorde vad han
gjorde, gick sin egen väg och litade på sig själv och sina egna
idéer. Och ofta, för att inte säga alltid fattade han rätt beslut och
bidrog till en bättre värld och ett bättre, handlingskraftigare FN.
Hammarskjöld vigde hela sitt liv åt sitt arbete, få kände honom
personligen och någon att dela sitt liv med fann han aldrig.
Kanske valde den disciplinerade Hammarskjöld att aldrig finna
någon att dela sitt liv med då han visste att det inte var förenligt
med hans arbete. Vissa har spekulerat i om Hammarskjöld var
homosexuell, men personer i hans närhet har tydligt dementerat
de spekulationerna. Det ligger mycket mystik i Hammarskjölds
privatliv. Av de personer som trots allt betraktade sig själva som
Hammarskjölds vänner beskrevs han som en trevlig, snäll person
som dock inte var den bäste på att hantera sociala situationer
utanför arbetet, trots det blev han en av världens mest
framgångsrika diplomater. Kanske var han en människa skapt för
att viga sitt liv åt arbete snarare än familj och vänner.
Vissa av sina tankar delade Hammarskjöld med världen, dock
efter sin död. I en byrålåda på hans kontor i FN-huset fann man
mängder av dagboksanteckningar som Hammarskjöld
uttryckligen ville skulle publiceras efter hans död. I dessa
framkom det även att Hammarskjöld var djupt religiös, långt
religiösare än vad de flesta hade trott. Resultatet av
Hammarskjölds anteckningar, texter, haikudikter och funderingar
blev boken ”Vägmärken” som publicerades en tid efter hans död.
Hammarskjöld var en man som satte stora spår inom FN, inom
diplomatin, i Sverige och inte minst i världen. Han delade med
sig av sin kunskap och sina åsikter, men mycket sällan om sig
själv. Hela sitt liv ägnade han åt att göra världen till en bättre

7
plats för andra. Sällan tänkte han på sig själv. Alltid tänkte han på
andra. Än idag sprider han fred i världen, om han gör det från
himlen eller via sina prestationer på jorden förblir vi ovetande
om.
”Godhet är något så enkelt: att alltid finnas för andra, att
aldrig söka sig själv.”
Dag Hammarskjöld

8
En stillsam fredskämpe
Hammarskjölds företrädare som generalsekreterare Trygve Lie
lämnade över ämbetet till Hammarskjöld med orden ”ni övertar
världens omöjligaste jobb”. Och någon sanning låg väl det i vad
norrmannen sa. Oavsett det politiska läget i världen har FN:s
generalsekreterare ett hektiskt jobb med mycket att göra, mycket
ansvar, hård press, lite sömn och stora utmaningar. För att klara
jobbet behövs stor arbetsvilja och mycket disciplin. Något som
Hammarskjöld inte saknade. Under sin tid ställdes han för stora
utmaningar men alltid behöll han sitt lugn och löste alla problem
sakligt och metodiskt.
Hammarskjölds första utmaning blev inget mindre än den egna
organisationen. Många ser idag på FN som en komplex och
förhållandevis ostrukturerad organisation. När Hammarskjöld
tillträdde var läget ännu värre. I FN-sekreteriatet, som är ett av
FN:s huvudorgan rådde totalt kaos. Lugn som alltid antog sig
Hammarskjöld utmaningen och började omstrukturera delar av
FN, avskaffa onödiga poster och driva igenom nya regler. Många
såg Hammarskjöld till en början som blyg och lam. Folk inom
FN ansåg att han inte uträttade någonting. Kanske var det för att
Hammarskjöld förde sin tysta diplomati även internt inom FN.
Dock hände det både ett och annat efter det att Hammarskjöld
tillträtt på posten som FN:s generalsekreterare. FN gjordes till en
mer effektiv organisation och utgifterna för organisationen
minskade.
Som generalsekreterare ställs man hela tiden inför nya
utmaningar och problem. 1948 tilldelade FN judarna landet Israel
som kompensation för de grymheter de utsatts för under andra
världskriget. Dock orsakade detta stora konflikter i det religiöst
redan komplexa mellanöstern. Hammarskjöld upprättade här
goda diplomatiska relationer med både Egyptens dåvarande
president Gamal Abdel Nasser och Israels premiärminister David
Ben-Gurion. Hammarskjöld lyckas stabilisera läget utan militära
medel. Till slut blev dock situationen ohållbar när Egypten

9
nationaliserade Suezkanalen och Storbritannien, Frankrike och
Israel valde att angripa Egypten militärt. Den allvarliga
situationen krävde ett snabbt handlande från FN och Dag
Hammarskjöld. Han valde att konstruera en militär oberoende
FN-styrka.
Landet Kongo i Afrika gick senare in i en djup nationell kris.
Kongo blev självständigt från kolonialmakten Belgien 1960 och
kort därefter fick landet stora problem. De var inte förberedda på
ett självstyre och ytterst få välutbildade personer fanns i landet.
Toalt kaos bröt ut då provinsen Katangas guvernör Moise
Tshombe utropade Katanga som en egen stat. FN kallades in och
Dag Hammarskjöld var tvungen att agera snabbt. Det ironiska
var att det Hammarskjöld uträttade fick större efterdyningar i
media för honom själv än för Kongo. Han kritiserades hårt av
främst Sovjetunionen eftersom han vid ett besök i Kongo flög till
Katanga och besökte Katanga innan han besökte övriga Kongo.
Detta tolkade Sovjetunionen som att Hammarskjöld tog parti för
Katanga och övergav sin tidigare absoluta neutralitet. Det drogs
så långt att Hammarskjölds roll som generalsekreterare
ifrågasattes. En stor utmaning för Hammarskjöld. Men som alltid
behöll han sitt lugn och förlorade inte sin sakliga förmåga, inte
ens när det handlade om honom själv. En förmåga som återfinns
hos ytterst få människor på vår jord. Hammarskjöld
kommenterade kritiken i generalförsamlingen hösten 1960 med
orden:
”Genom att avgå skulle jag därför i nuvarande svåra och
farliga läge lämna organisationen vind för våg. Jag har
ingen rätt att göra detta, ty jag har ett ansvar gentemot alla
de medlemsstater för vilka organisationen är av avgörande
betydelse, ett ansvar som har försteget framför alla andra
hänsyn.”
Orden möttes av jubel från i stort sett hela generalförsamlingen.

10
Hammarskjölds utmaningar i Kongo
”Framgång – till Guds ära eller din egen, för människors
frid eller din egen? Svaret avgör utgången av din strävan.”
Dag Hammarskjöld
Hammarskjöld stod inför en av de största och kanske mest
svårlösta internationella konflikterna under sin tid i FN precis i
slutet av sin karriär. Kongokrisen. En internationell konflikt som
inte endast skulle innebära döden för tusentals människor utan
även för Hammarskjöld själv. Det här är berättelsen om
konflikten i den djupaste av afrikanska djungler och om
Hammarskjölds sista gärning i livet.
En av de stora frågorna som berörde stora delar av världen under
Hammarskjölds tid som Generalsekreterare i FN var de stora
missnöjena och oroligheterna i de europeiska ländernas kolonier i
Afrika. Utvecklingen hade gått framåt de senaste åren i Afrika
och flera tidigare kolonier hade nu blivit självständiga nationer.
Bland de kvarstående kolonierna fanns det stora Belgiska Kongo
i hjärtat av Afrika, det vi idag kallar för Kongo-Kinshasa. 30 juni
1960 blir Kongo självständigt från belgarna, ett framsteg för
Kongos urinvånare som nu kunde utse en egen regering. Men
drömmen om ett fridfullt, enat och välbestående Kongo skulle
snabbt sopas åt sidan då den nye premiärministern Patrice
Lumumba redan några månader efter självständigheten gör
myteri mot kvarvarande belgiska officerare och andra belgare
som fortfarande fanns kvar i landet.
Efter kongolesernas agerande flyger Belgien direkt trupper till
Kongo, närmare bestämt den rikaste provinsen Katanga, där
guvernören Moise Tshome utropar Katanga självständigt, fri från
Kongo. Oroligheter utbryter mellan Katanga och Kongo
eftersom Katanga misstycker gentemot Kongos regerings
agerande mot belgarna.

11
Lumumba kontaktar FN och Hammarskjöld och ber dem hjälpa
dem att driva ut de gamla kolonisatörerna, stoppa Katangas
utbrytning och få ordning i landet. Hammarskjöld uppmanar
belgarna att dra sig ur landet samtidigt som han upprättar en
fredsbevarande styrka, ONUC, till för att verka i konfliktens
Kongo.
FN:s uppgift handlar inte om att beblanda sig i de interna
stridigheterna i landet, men att hjälpa Kongo att återställa
stabiliteten i landet. ONUC:s minst sagt komplicerade uppgifter
består även av att hålla lag och ordning i landet och även påbörja
långsiktiga insatser för utbildning i landet samt skydda
civilbefolkningen. Hammarskjöld är viktig med att poängtera
syftet med sina fredsbevarande styrkor, så som att de inte får
använda våld förutom i självförsvar. Hammarskjölds idé med
fredsbevarande insatser innebär ett verktyg som hjälper honom
att hålla situationen något stabil medan han fortskrider sina
diplomatiska förhandlingar han är tvungen att fullfölja.
Situationen i Kongo hålls relativt stabil tack vare ONUC, de
diplomatiska förhandlingarna fortskrider, men situationen i
Kongo förvärras ändå. Landet är nu delat och Lumumba störtas
vid en miltärkupp av sin egen arméchef Joseph Mobutu, för att
sedan för att sedan sättas i fångenskap. Men Lumumba fortsätter
kampen samtidigt som landets befolkning har splittrats i vilka de
stödjer. Mobutu får snabbt många sympatisörer i landet och USA
och västvärlden ställer sig på den nye ledarens sida. Men
Lumumba har fortfarande sympatisörer i landet och Sovjet på sin
sida. Katanga har belgarnas stöd och håller fast vid drömmen om
att bli en egen nation. Den stora frågan som nu uppkommer är:
ska Kongo bli en del av det Kalla kriget där afrikanerna blir
marionetter i en sammandrabbning av krigsstinna krafter från öst
och väst?
De splittrade, instabila Kongo blir ingen enkel internationell
utmaning för FN samtidigt som Sovjetunionen kritiserar
Hammarskjölds ledarskap och ifrågasätter honom som

12
generalsekreterare. Men Hammarskjöld och hans framgångsrika
ledarskap hade fortfarande stöd från en majoritet av
medlemsländerna. Kongokrisen blev till slut ett redskap i Kalla
kriget som alla befarat och nu vill Sovjet avsätta Dag
Hammarskjöld som FN:s generalsekreterare.
Lumumba blir 1961 mördad i Katanga av Tshombes mannar.
Belgarna försvinner tillslut från Katanga men problemen och
oroligheterna kvarstår då utomstående länder fortfarande bistår
Katanga med politiska rådgivare och militärhjälp med
legosoldater. Efter en misslyckad vapenvila mellan de båda
parterna blossar nu stridigheter upp och FN-soldater blir
tillfångatagna, misshandlade och mördade av Katangas
legosoldater.
Krisen är total i Kongo, men Hammarskjöld har sina fredliga mål
klara och tänker inte för en sekund sluta jobba stenhårt för en
fredligare situation i det konfliktdrabbade landet. Med hopp om
förhandlingar som kan leda till en total vapenvila mellan Katanga
och Kongo ger sig Dag Hammarskjöld till Ndola i Nordrhodesia
(Zambia) för att förhandla och diskutera fredliga lösningar med
Moise Tshombe. Målet är att få ett slutgiltigt stopp på eländet i
Kongo, en gång för alla.
Men den 18 september 1961 händer det som inte får hända. Dag
Hammarskjölds plan kraschar i den afrikanska djungeln under
resan till Ndola. Mannen som under stor del av sitt liv kämpat för
fred och icke-våld dör i sin gärning om att bringa freden i hamn i
det sargade Kongo. En hel värld sörjer, och en svensk hjälte har
gått i graven.

13
”Blott den förtjänar makt som dagligen rättfärdigar den.”
Dag Hammarskjöld

Den nye generalsekreteraren U Thant blir Hammarskjölds

efterträdare och kastas direkt in i hårt arbete med att reda ut den
för tillfället största krisen FN hanterar, situationen i Kongo. Han
lyckas med att fortsätta med Hammarskjölds diplomatiska
förhandlingar och tillslut går ONUC in i Katanga och lyckas på
fredlig väg stoppa provinsens utbrytning.
Hammarskjöld hade efter Lumumbas död insett att det krävdes
hårdare tag för att FN skulle kunna lösa situationen i Kongo och
gav ONUC extra befogenheter att få ingripa i strid för att kunna
driva bort Katangas legosoldater och de belgiska styrkorna. Det
här var något som började ge resultat ganska snabbt, men
Hammarskjöld hann dö innan han fick se att krisen i Kongo
tillslut landade i en fredlig lösning.
Tillslut efter ytterligare oroligheter med gerillor som gjorde
uppror, tar Joseph Mobutu makten 1965 i Kongo, mycket tack
vare USA:s hjälp. Han träder snabbt in i rollen som diktator och
förbjuder alla andra politiska partier än sitt eget då han menar att
en politisk splittring kan leda till mer krig. Hundratusentals
människor har fallit offer i kriget, men landet är trots, och även
tack vare, sin nye diktator, mer enat än på mycket länge.
Mobutu styrde landet länge, ända fram till 90-talet då
hemskheterna blossade upp på allvar igen. Efter folkmorden och
konflikterna i Rwanda, grannlandet till Kongo som även det varit
en belgisk koloni, skedde en massflykt av hutuer in i Kongo, där
de kom i konflikt med kongolesiska tutsistammar.
Konflikten mellan folkslagen hutu och tutsi bottnar i arvet från
belgarna på 60-talet. När belgarna lämnade sin gamla koloni
Rwanda till självstyre stärkte de tutsifolkets maktposition i landet
genom att positivt särbehandla tutsi framför hutu. Tutsidelen av
befolkningen kunde åtnjuta betydligt bättre förmåner än hutu

14
och hade det bättre ställt på alla plan än hutu. Belgarnas
anledning till rasindelningen var att de såg tutsifolket mer lika den
västerländska rasen och gav dem därför förmåner i landet som
hutufolket endast kunde drömma om.
Efter årtionden av krig och oroligheter i Rwanda väcktes den
ultimata mardrömmen till liv genom folkmorden i Rwanda som
blossade upp 1994. Man räknar på att en knapp miljon tutsier
dödades av hutuer under en kort period av 1994.
När hutufolken tillslut blev motarbetade och bortjagade skedde
en stor flykt av hutuer till Kongo där oroligheter direkt blossade
upp med Kongos tutsibefolkning.
Oroligheterna som blossade upp ledde först till det första
Kongokriget och sedermera andra Kongokriget, som även kallas
Afrikas första världskrig. Men situationen i Kongo med krig och
elände är mer komplex än vad man kan tro. I kriget strider
flertalet gerillor och oppositionsgrupper mot varandra och den
instabila, sköra sammanhållningen i landet spricker upp och leder
till att kriget blir en slakt utan dess like. De olika etniska grupper
som finns främst i östra Kongo och angränsande länder, drabbar
samman i kriget och slåss om territorier och om de rikedomar
marken i Kongo besitter, med guld, diamanter och olika
mineraler som främsta attraktion. Civilbefolkningen faller offer i
kriget, även barn och kvinnor blir offer för det elände som
utbrutit. Kvinnor blir våldtagna, hundratals per dag och folk dör i
mängder.
FN ingriper med sin fredsbevarande insats MONUC, och
försöker stabilisera situationen på alla möjliga sätt. Förenta
Nationerna hjälper till i medlingen mellan krigets olika parter,
bistånd och skydd till civilbefolkningen samt transport av
flyktingar och hjälporganisationer.
Skillnaden är mycket mer komplicerad nu är under 60-talets
Kongokris och hundratusentals människor faller återigen offer
för ett nytt afrikanskt blodbad. Idag har Kongo en demokratiskt
vald president, Joseph Kabila, men läget är fortfarande mycket

15
instabilt i landet. FN:s fredsbevarande trupper finns fortfarande
på plats i landet och hoppet om fred i östra Kongo-Kinshasa
verkar ha försvunnit som solen om natten. Men som alla vet
stiger solen i gryningen, en gryning som FN jobbar mer än
någonsin för att frammana.

“I can tell you that the Congolese have never forgotten Dag
Hammarskjöld.
Four days ago, during my visit to the Congo, I met with a
group of representatives of parties involved in the Inter-
Congolese Dialogue as part of the peace process.
Their spokesman began the meeting by telling me how
much they appreciated the late Secretary-General's
dedication, and the fact that he gave his life for peace in
their country. And he asked us to pay tribute to
Hammarskjöld's memory by observing a minute of silence.
Everyone got up. I found it very moving that people could
feel like that about him after 40 years.”
Kofi Annan

16
17
18
19
20
Fredens kämpar
FN har sedan 1948 arbetat med att skapa och bevara fred i
världen. Den första fredsbevarande operationen genomfördes i
Israel och Arabländerna. Man upprättade UNTSO, United
Nations Truce Supervision Organization år 1948 .UNTSO:s
ursprungliga uppdrag var att övervaka vapenvilan mellan Israel
och Arabländerna. UNTSO finns kvar än idag och har ända
sedan 1948 arbetat med att skapa fred och lösa de många och
komplicerade konflikterna i Mellanöstern. Dock var inte
UNTSO:s huvudsakliga uppdrag att fungera som en militär
styrka. Mer som en diplomatisk styrka med viss militär assistans
för transporter och självförsvar.
Den första egentliga fredsbevarande styrkan upprättades hastigt
mellan den 5 och 7 november 1956. Den fick namnet UNEF,
United Nations Emergency Force och dess uppdrag var att dra
isär de stridande parterna, på ena sidan Storbritannien, Frankrike
och Israel och på den andra sidan Egypten. I bildandet av UNEF
hade Hammarskjöld en mycket central roll. Han drev igenom
förslaget att skicka militära styrkor till Egypten för att på kort sikt
lösa den rådande konflikten. Insatsen fick ett mycket positivt
resultat då de i princip ställde sig emellan de stridande parterna.
För att egyptierna skulle kunna ge sig på israelerna, fransmännen
och britterna var de först tvungna att ge sig på FN-styrkan. Även
om det inte skulle vara något större problem för egyptierna att ta
sig igenom FN-styrkan rent praktiskt så var de ändå ett problem,
för om de angrep FN-styrkan angrep de i princip hela världen.
Detsamma gällde för israelerna, fransmännen och britterna.
UNEF fick rollen som de som snabbt var på plats och löste en
väpnad konflikt medan UNTSO arbetade mer långsiktigt. För att
få sätta in FN-styrkor såsom UNEF är det absolut nödvändigt att
den mottagande statsmakten godkänner operationen. Soldaterna
deltog frivilligt i UNEF och kom från olika länder som ansåg sig
som neutrala i Suezkonflikten.

21
Efter den lyckade operationen i Suez ville vissa inom FN-
organisationen upprätta en stående militär FN-styrka som snabbt
kunde sättas in där den behövdes, men till det förslaget motsatte
sig Hammarskjöld starkt. Han menade att FN inte var en militär
organisation utan en diplomatisk organisation. FN:s uppdrag i
konflikter är att medla mellan två eller flera parter och lösa det på
ett diplomatiskt vis, inte genom militära medel. Däremot var det
inte uteslutet att FN skulle sätta ihop flera fredsbevarande
styrkor. Ibland kan det behövas militära styrkor vars uppgift inte
är att delta som en stridande part utan att i princip ställa sig i
vägen och förhindra humanitära katastrofer.
Mellan 1956 och 1996 bildades 34 stycken fredsbevarande FN-
styrkor som sattes in i olika delar i världen. De är lätt beväpnade
men har aldrig varit en direkt stridande part utan har bara använt
våld som självförsvar. FN:s fredsbevarande arbete bygger på tre
grundläggande principer. Alla parter i konflikten ska gå med på
FN-insatsen, FN-styrkorna ska vara opartiska och oberoende och
FN-styrkorna ska inte använda sig av våld förutom i självförsvar
eller i försvar av uppdraget de är på plats i landet för.
FN:s fredsbevarande styrkor är ett av resultaten av Dag
Hammarskjölds diplomatiska förmåga. Han lyckades skapa
militära styrkor vars uppgift inte var att släcka liv utan vars
uppgift var att medla fred mellan stridande parter. Han och hans
medarbetare lyckades formulera uppdraget till FN-soldaterna så
att de förstod att de inte hade ett vanligt militärt arbete, utan ett
speciellt arbete. FN:s fredsbevarande styrkor har varit med och
löst konflikter i många av världens oroshärdar.

22
Hammarskjölds verk förändrar en hel värld
Sedan 1948 har FN arbetat med att skapa och bevara fred i
världen. Fram till och med 1996 hade 34 FN- styrkor bildats och
för det mesta framgångrikt skapat och bevarat fred i världens
oroshärdar. Idag sysselsätter FN:s fredsarbete över 100 000
människor fördelat på 14 pågående operationer. Genom årens
lopp har FN spelat en avgörande roll i de stora konflikterna. Man
har för hindrat humanitära katastrofer och öppnat för dialog
mellan stridande parter. För många har FN:s insatser betytt
oerhört mycket.
FN:s fredsbevarande styrkor har aldrig någon positiv inverkan på
de stridande parterna. Deras uppgift har varit att öppna för
dialog och fredsförhandlingar mellan parterna och skydda
civilbefolkningen från övergrepp. Genom åren har de räddat
betydligt fler liv än vad de tagit. Det är de allra flesta helt
överrens om.
Idén om fredsbevarande styrkor är lika motsägelsefull som den är
genial. Vem skulle tro att en lösning på en konflikt skulle vara att
skicka ytterligare militärer från ytterligare en part till det drabbade
området? Ganska få förutom Dag Hammarskjöld. Han insåg att
om man formulerar FN-styrkornas uppdrag rätt och tydligt och
om samtliga parter accepterar FN:s insatser kan de spela en
avgörande roll i hur konflikten utvecklar sig. Hammarskjöld
lyckades behålla FN som en diplomatisk organisation men
samtidigt öka dess slagkraftighet med militära styrkor.
I de flesta konflikter som ägt rum efter andra världskriget har FN
på något sätt varit inblandade i. I många fall har de även haft
militära styrkor och annan personal på plats för att hålla
situationen under någorlunda kontroll och arbeta för en hållbar
lösning på de aktuella problemen.
FN-styrkorna har funnits på plats på Balkanhalvön under de
långa och blodiga oroligheterna och krigen under 1990-talet. I
Bosnien och det forna Jugoslavien, organiserade man totalt tre

23
olika fredsbevarande operationer under FN-flagg. UNPROFOR,
United Nations Protection Force som var den första
fredsbevarande styrkan på plats. De fick det tuffaste jobbet när
konflikten var som allvarligast. Tack vare deras insatser kunde
man öppna en dialog för fredsarbete och efter en tid kom man
överrens om Daytonavtalet som var ett avtal främst om militära
omständigheter. Avtalet ledde till en fredligare situation i det
forna Jugoslavien. Därmed var UNPROFOR:s uppdrag avlutat,
men än fanns det arbete att göra. UNPROFOR efterträddes av
IFOR, Implematation Force som skulle se till att Daytonavtalet
följdes och att arbetet mot ett stabilt läge på Balkanhalvön
fortskred. IFOR:s uppdrag var slut efter ett år, efter dem kom
ytterligare en styrka, SFOR, Stabilisation Force vars arbete
liknade IFOR:s. De skulle övervaka freden och stabilisera läget
ytterligare. SFOR ersattes i sin tur av EUFOR, en EU-ledd styrka
som avlutade sitt uppdrag år 2005. Man ser tydligt hur FN har
haft en stor roll i den positiva fredsutvecklingen i det forna
Jugoslavien. En utmärkt insats från FN:s sida. Man såg ett behov
av FN:s hjälp, satte in nödvändiga resurser för att först ta itu med
de mest akuta problemen på ett kortsiktigt plan, för att sedan
sätta in andra resurser för att lösa problemen på ett djupare och
långsiktigare plan. Modellen upprepar sig i de flesta av FN:s
fredsinsatser runt om i världen. En modell som till stor del
utformades av Dag Hammarskjöld.
FN:s fredsinsatser har varit och är ovärderliga för människor i
utsatta områden världen över. FN:s fredsinsatser hade inte vad
de är idag utan Dag Hammarskjöld, världen hade inte varit vad
den är idag utan FN:s fredsinsatser. Världen hade inte varit vad
den är idag utan Dag Hammarskjöld och hans idéer och
gärningar för en fredligare värld.
”Our work for peace must begin within the private world of
each one of us.”
Dag Hammarskjöld

24
Hammarskjöld, Wallström och ett fredligare
Kongo

”Kongo behöver starkare politiska ledare som vill någonting

med sitt land.”
Margot Wallström

FN:s insatser sträcker sig under en lång tid av Kongos historia,

och få vågar drömma om hur landet hade sett ut idag om inte FN
hade hjälp landet på alla olika sätt. I dag är situationen i Kongo
en komplex fråga och situationen är långt ifrån stabil. FN:s
närvaro är fortfarande oerhört betydelsefull, om inte viktigare än
någonsin då landet börjar ta steg mot en demokratisering.
För att få en större förståelse för FN:s arbete i landet, och få en
tydligare bild av vad Kongo verkligen står inför har vi samtalat
med en expert från högsta ort, FN:s särskilda representant för
sexuellt våld i krig och konflikt, svensken Margot Wallström.
Margot Wallström arbetar i samma världsorganisation som Dag
Hammarskjöld var med och byggde upp, men det är inte det
enda de har gemensamt. Båda är svenskar, de har båda suttit i en
svensk regering och båda har i sina FN uppdrag arbetat med
konflikterna i Kongo-Kinshasa.
Margot har relativt nyligen tillträtt sitt ämbete i FN och har direkt
börjat arbeta med konfliktens Kongo, där civila faller offer för
det brutala kriget som pågått till och från sedan 90-talet. Terrorn
som kvinnor och barnen upplever är stor och man räknar med
att flera hundratals kvinnor våldtas varje dag i konfliktens
kölvatten, främst i östra Kongo-Kinshasa. När vi ber Margot
berätta sin syn på hur stabil situationen i Kongo är berättar hon
med ett bestämt engagemang om läget i det krigsdrabbade landet.
”Situationen är allt annat än stabil, kriget skapar oro bland
civilbefolkningen då kvinnor och barn ofta är de hårdast

25
drabbade. Kriget är komplicerat och landet har ingen ordning,
ingen stark nationell armé som kan skydda befolkningen, då den
är infiltrerad av många kriminella från olika rebellgrupper.”
I frågan om vad Kongos största utmaning för framtiden är,
berättar Margot om det känsliga läget som råder nu när valet
närmar sig i höst.
”Folket måste kunna känna säkerhet och det är svårt i dagens
läge. De måste få ordning på säkerheten, med polis, rättsväsende
och en armé som skyddar civilbefolkningen för att kunna trygga
situationen. Kongo behöver även starkare politiska ledare som
vill någonting med sitt land. Inför valet i höst finns FN fortsatt
på plats för att hålla situationen stabil. Regeringen vill egentligen
ha ur FN ur landet men vill nu ändå ha dem kvar inför det
kommande valet. Nu finns det åtminstone oppositionspolitiker,
men många är fortfarande rädda att våldet ska blossa upp på
allvar i samband med valet.”
Margot fortsätter med att berätta om FN:s viktiga roll för landet
och på vilket sätt de hjälper Kongo på plats.
”Eftersom infrastrukturen är så dålig blir alla andra
hjälporganisationer beroende av FN:s transporter. Landet är så
enorm stort men har så otroligt dålig infrastruktur”, berättar
Margot.
”FN håller främst till i östra Kongo där situationen är som
oroligast. Förenta Nationerna har även en viktig roll när det
kommer till information om situationen där. Tack vare FN kan
media ge en klar bild vad som egentligen händer i Afrika.”
När vi fortsätter att diskutera FN:s förhoppningar om hur landet
ska utvecklas är Margot noga med att betona vikten av insatsen
utav FN:s fredsbevarande styrkor.
”I och med att offren idag är civila, det är inte soldater som dör i
krig, innebär det att FN:s fredsbevarande styrkor är viktiga i och
med beskyddandet av folket. Jag arbetar nära dem här i New
York, bland annat när det gäller deras utbildning exempelvis i hur

26
man skyddar civilbefolkningen, eftersom de är krigets främsta
offer och då speciellt kvinnor och barn ”
Vårt samtal spinner vidare in på Dag Hammarskjöld och hans
gärningar under sin tid som generalsekreterare i samma
organisation som Margot Wallström nu jobbar för. Vi frågar
Margot om paralleller mellan dagens Kongo och de problem som
Kongo stod inför på Hammarskjölds tid.
”Återigen handlar skillnaden mycket om att offren är civila idag,
så var det oftast inte i krig förr i tiden, som när man tänker sig ett
krig på ett slagfält” förklarar Margot. ”Men när det kommer till
paralleller mellan då och nu så kan man konstatera en sak, och
det är att historien är väldigt närvarande i Kongo. Landet är
egentligen så rikt med alla sina naturtillgångar men människorna
är så fattiga. Kolonisatörerna lämnade ingenting efter sig och det
avspeglas än idag i Kongo. FN har nu blivit en del av historien
där med sina insatser. Historien är väldigt närvarande.”

”Det internationella samfundet glömmer inte människorna

där. FN har en fortsatt viktig roll.”
Margot Wallström om Kongo

När vår konversation kommer i på arvet efter Dag

Hammarskjöld klargör Margot kring hur synen på honom i FN
ser ut idag.
”Vi hade faktiskt nyligen en ceremoni i hans ära. Hans arv är
fortfarande väldigt levande. Jag tror att han som person var
väldigt viktig, han var en sann ledare, en seriös ledare, med en
integritet och djup som man sällan stöter på”, berättar Margot
avslutande.
Margots historia om det krisdrabbade Kongo är verkligen
gripande och ger en mer levande bild om vilken terror
befolkningen blir utsatt för där och hur FN:s roll ser ut i landet.

27
Att FN har en viktig roll kan nog många förstå men att hur viktig
och hur omfattande arbetet verkligen är kan man först nu få en
klar bild av. FN:s insatser med fredsbevarande styrkor blir en
buffert i den våg av terror, mord och våldtäkter som drar
dagligen över det krigshärjade Kongo. Men även andra insatser
förblir viktiga för att återupprätta en stabilitet i landet, där FN
hjälper till med juridiska reformer, transporter i hela landet, samt
att FN:s säkerhetsråd kan skicka ärenden till Internationella
brottsmålsdomstolen i Haag.
FN:s insatser genom åren och historien i sig är väldigt närvarande
i dagens Kongo, då Kongokrisens generationer fortfarande är en
del av dagens konflikt och arvet efter dåtidens konflikt lever kvar.
Handlar hela situationen om att Kongo aldrig hunnit ställa sig på
egna fötter efter belgarnas tid utan bara fallit tillbaka ner i träsket
av misär och terror med jämna mellanrum? Eller handlar det om
avsaknaden av en äkta samhörighetskänsla bland Kongos
invånare? Frågorna är många och vem har egentligen svaren?
FN? Kongos ledare eller dess befolkning? Kanske finns det olika
svar?
Som man säkerligen kan misstänka finns det nog ytterligare svar
på hur Kongos framtid ska se ut och hur man egentligen ska få
ordning på landet. Framtiden är oviss och man vet inte om
Kongos regering längre vill ha FN i landet efter valet. Men även
om FN blir kvar i landet, vad är i så fall planen?
I FN hyllas Hammarskjöld fortfarande som en hjälte och är en
stor förebild för många, bland annat för den tidigare
generalsekreteraren Kofi Annan, som ofta hyllade Hammarskjöld
och hans gärningar. Finns det en chans att ikonen Dag
Hammarskjölds idéer fortfarande kan göras aktuella för att lösa
konflikten i dagens Kongo?

28
”Hans arv är fortfarande levande. Jag tror att han som
person var väldigt viktig, han var en sann ledare, en seriös
ledare, med en integritet och djup som man sällan stöter
på.”

Margot Wallström om Dag Hammarskjöld

29
30
31
32
33
Diplomatens arv
Så väl som under Hammarskjölds tid står vi idag inför stora
diplomatiska utmaningar. Visserligen är kalla kriget avslutat och
det allmänna politiska läget i världen är stabilare idag än vad det
var under 1950 och 60-talen. Dock finns det alltid ändlöst med
arbete att uträtta på det diplomatiska planet, stora omfattande
såsom mindre, enkla uppgifter. Det finns många olika tankar om
hur man ska föra diplomatiska samtal för att lösa konflikter och
förbättra människors liv på jorden. Precis som människan alltid
gör, har även diplomaters idéer apats efter genom åren,
detsamma med Dag Hammarskjölds tankar och filosofi rörande
diplomati och internationella relationer.
En av Hammarskjölds mest omtalade strategier är hans tysta
diplomati. Tyst diplomati innebär att ett minimum av
information läcker till utomstående, som press, innan problemet
eller problemen huvudsakligen är lösta. Hammarskjöld menade
att det bara är skadligt för arbetet om hela världen känner till
minsta detalj om pågående förhandlingar inom ett visst område.
Ett bra exempel på när Hammarskjöld använde sig av den tysta
diplomatin var när han fick Kinas dåvarande utrikesminister
Chou En-lai att frisläppa ett antal tillfångatagna amerikanska
flygare från Koreakriget. Hammarskjöld öppnade diskussionen
med En-lai via ett brev. Responsen på brevet blev positiv från
En-lais sida och Hammarskjöld reste till Kina en tid senare. De
båda männens diskussioner utmynnade i att fyra amerikanska
fångar släpptes och senare, på Hammarskjölds 50-årsdag,
släpptes de resterande fångarna. När förhandlingarna pågick
mellan Hammarsköld och En-lai blev Hammarskjöld hårt
kritiserad då nästan ingen visste vad som pågick och om
Hammarskjöld kom någon vart. Han trodde på sin tysta
diplomati. Om Hammarskjöld hade läckt information om hans
och En-lais förhandlingar hade En-lai genast tröttnat och
avbrutit förhandlingarna. Istället höll Hammarskjöld tyst, tog

34
emot stora mängder kritik, löste konflikten och räddade, inte bara
de amerikanska flygarna, utan också sitt egna rykte. Den tysta
diplomatin fungerade.
Kanske använde sig Hammarskjöld så pass mycket av den tysta
diplomatin eftersom han själv varken var särskilt duktig på eller
tyckte om att figurera i media. Till skillnad från många av sina
extremt medietränade kollegor var han själv förhållandevis dålig
på att figurera i media. Han var aldrig någon retoriker utan läste
direkt från pappret, utan krusiduller, och när han väl uttalade sig
offentligt, då sa han som det var.
I det timida Sverige är tyst diplomati flitigt använt. Vi vill inte
göra mycket väsen av oss och ställa till med stora scener i media.
Bland annat användes den framgångsrikt för att flytta svenskan
Annika Östberg, som suttit i amerikanskt fängelse en lång tid,
hem till Sverige för en prövning i svensk rätt. Ingen visste i
princip någonting om förhandlingarna mellan Sverige och USA
innan Östberg satt på planet hem till Sverige. I fallet Dawit Isaak
har den tysta diplomatin använts, dock utan någon större
framgång. Dawit Isaak är en svensk-eritreiansk journalist som för
närvarande sitter fängslad i sitt hemland Eritrea, utan rättegång,
för att ha publicerat regimkritiska texter i en av landets fristående
tidningar.
Vi tror att den tysta diplomatin kan fungera i vissa situationer,
som all annan diplomati handlar den att läsa av sin motspelare
och försöka anpassa sin strategi utefter hur denne tänker. I vissa
fall behövs det stora påtryckningar från folket och media för att
förhandlingarna ska bli framgångsrika, så tror vi i fallet Dawit
Isaak, och i andra fall är det lämpligast att använda sig av tyst
diplomati för att inte störa pågående förhandlingar. En annan
strategi som Hammarskjöld förespråkade var alltid anpassa
åtgärderna utefter situationen. Man ska vara beredd på alla
tänkbara situationer, men ingenting kunde vara standardiserat
och färdigt att sätta in i förväg. Varje problem krävde sin egen
lösning, man kan inte formulera standardlösningar på problem

35
som ännu inte existerar menade Hammarskjöld. FN och FN:s
diplomati skulle aldrig standardiseras så att man alltid gjorde på
ett sätt i liknande situationer, t.ex. alltid sätta in en FN-styrka när
det blev oroligt någonstans i världen. Detta blev tydligt efter
Suezkrisen då vissa inom FN förespråkade att man skulle ha en
stående FN-styrka som snabbt kunde sättas in lite varstans i
världen. Den idén motsatte sig Hammarskjöld och menade att
ingen situation är den andra lik.
”Det är bara drömmerier att vi kan ha en
konfektionskostym hängandes någonstans i New York eller
lagrad jag vet inte var, och hoppas att den skall passa in på
situationer på skilda håll i världen […] Det är mycket bättre
att ha tyget och gå till verket snabbt, som en bra skräddare
när behovet anmäler sig.”
Så uttalade sig Hammarskjöld om idén att ha en stående FN-
styrka efter framgången med den första FN-styrkan UNEF som
sattes in i Egypten under Suezkrisen.
Dessa tankar lever kvar än idag i FN. FN har ingen egen
militärstyrka, har aldrig haft och kommer antagligen aldrig att ha.
Mycket tack vare Hammarskjöld.

36
Ikonens arv idag

“I can tell you that the Congolese have never forgotten Dag
Hammarskjöld.”
Kofi Annan

Hammarskjölds insatser och gärningar för en fredligare värld

inspirerar fortfarande än idag, 50 år efter hans död. Men på vilket
sätt var Dag Hammarskjölds arbete viktigt för världen och på
vilket sätt är arvet efter honom fortfarande betydelsefullt i dagens
internationella konflikter och utmaningar?
Hammarskjölds arbete omfattade inte bara diplomatiska
förhandlingar och fredsbevarande insatser utan hans arbete
handlade även om att forma och bygga upp det då väldigt unga
FN. Att vara med och påverka ett sådant internationellt samfund
i så unga år innebär att man lägger mycket av grunden i hur
organisationen ska arbeta, vad man ska fokusera på och även de
värderingar som ska genomsyra organisationens insatser och
arbete.
Hammarskjöld förändrade en hel del i organisationen när han
tillträtt, bland annat effektiviserade han arbetet i organisationen
och sopade bort den antikommunsim som hade börjat prägla
FN:s arbete, framförallt för att FN skulle bestå som en neutral
instans. För att FN skulle stå fast som ett internationellt fredligt
oberoende organ var Hammarskjölds linje att behålla
neutraliteten och exempelvis inte ställa sig på någons sida i Kalla
kriget. Även FN:s fredsbevarande styrkor bestod av soldater från
främst neutrala länder, exempelvis var många svenskar på plats
under FN:s flagg under Kongokrisen.
Dag Hammarskjöld betonade ofta även vikten av att FN skulle
finnas till för de små länderna i världen. Han visste att
stormakterna alltid skulle klara sig och stå starkare i konflikter

37
och krig, något som man kan tycka är ganska naturligt, och att
FN därför var viktigt för att stå upp för mindre staters roll i
världen.
Dag Hammarskjölds arbetssätt präglades av att vara disciplinerad,
arbetsvillig samtidigt som han hade klara visioner och mål om
vad FN skulle utvecklas till. Samtidigt så präglades även
Hammarskjölds arbete av hans eminenta diplomatiska förmåga,
något som han gav bevis på redan i tidigt skede som
generalsekreterare. Hammarskjöld framställdes ofta som en
tillbakadragen och lugn man, men man respekterade hans visdom
och kompetens i alla lägen. Hans tysta diplomati som var så
typiskt för honom har kopplingar dels till hans betoningar på
neutralitet och vikt av fredliga förhandlingar, men även att han
var diskret som person.
Generalsekreterare Hammarskjöld hade aldrig några drömmar
eller visioner om att FN skulle utvecklas till en militärmakt, så
därför vara han alltid stenhård med att betona vikten av
ickevåldet inom FN:s fredsbevarande styrkor vars uppgift är att
gå ut i världen för att jobba emot våldets krafter. Våld var endast
tänkbart i försvarssituationer och FN:s fredbevarande styrkor
skulle finnas till för att fungera som en buffert i väpnade
konflikter och försöka föra stabilitet i krig och konflikt, utan att
ställa sig på den ena sidan.
Dag Hammarskjöld förstod att han hade chansen att göra en mall
för FN:s arbete i framtiden, och än idag lever arvet efter hur
Hammarskjöld formade FN kvar, även om vi lever i en helt
annan verklighet idag. Dagens internationella utmaningar är på
många sätt olika de Dag Hammarskjöld handskades med, men
det kommer alltid att finnas likheter. Något som exempelvis inte
får glömmas är hur Dag Hammarskjöld alltid behandlade alla
parter med respekt och försiktighet. Dessa var kanske några av
hans vassaste knep inom den tysta diplomati han förde. Han
försökte på ett respektfullt sätt förtjäna folks förtroende som
gjorde att de gärna både lyssnade på honom och förhandlade

38
med honom. Detta bevisas i de konflikter som Hammarskjöld
hanterade exempelvis Suezkrisen, de amerikanska fångarna i Kina
och konflikten i Bizerte i Tunisien. Tack vare dessa egenskaper
som Hammarskjöld erhöll är han än idag en inspirationskälla för
många diplomater världen över.
Krig och oeniga länder var något som Hammarskjölds arbete
präglades av under hans tid i FN. I dagens konflikter som den i
Kongo är det fortfarande våldets språk som talas och ibland kan
ren diplomati mellan krigets olika parter bli utdragen och svår.
Som Margot Wallström berättade för oss kan FN:s insatser
”ibland kännas som en droppe i havet”. Men FN:s ickevåld och
neutralitet i insatsen består, precis som Hammarskjöld hade velat
om han levt idag. Att även FN:s anpassningsförmåga måste vara
utvecklad, för att kunna stå stark inför oväntade vändningar i
konflikter, var en av Hammarskjölds viktiga visioner för det
internationella samfundet. Förenta nationerna måste alltid
fokusera på att inte glömma framtiden och tänka långsiktigt.
Ibland kan tillfälliga insatser kännas nödvändiga, men det kan
ofta rubba fokuset på arbetet kring den långsiktiga planen. En av
Hammarskjölds egenskaper var just att han oftast fokuserade på
de långsiktiga, hållbara lösningarna.
Jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter glömde sällan Dag
Hammarskjöld att lägga tonvikten på, och vi kan observera hur
hans arbete fortsätter in i vår verklighet idag där vi ser att
respekten för allas lika värde växer sig starkare för varje dag som
går i vår värld. Hammarskjöld var en av de tidigaste med att
framhäva vikten av dessa ståndpunkter och värderingar. Än idag
genomsyras hela världen av arvet efter den fredskämpande
svensken, och hans arbete för vår värld kommer alltid att förbli
ovärderligt. Den relativt trygga värld vi idag lever i präglas än idag
av arvet efter en svensk hjälte.

39
”Gav du mig denna olösliga ensamhet för att jag lättare
skulle kunna ge dig allt?”
Dag Hammarskjöld

”Även i våra friskaste, ljusaste mänskliga relationer lurar

avgrunden – skapad av den misstro som binder vår blick vid
nattsidans möjlighet.”
Dag Hammarskjöld

”Mät aldrig bergets höjd förrän du nått toppen. Då skall du

se hur lågt det var.”
Dag Hammarskjöld

40
”Vad som måste komma bör komma. Innanför måstes
gränser är du därför osårbar.”
Dag Hammarskjöld

”Vi har inte råd att glömma ens det mest pinsamma.”
Dag Hammarskjöld

”För var gärning allt mindre bunden vid ditt namn, för vart
steg allt lättare på jorden.”
Dag Hammarskjöld

41
En man att minnas
En man som betydde mycket för världen. En man som satte
avtryck. En man som påverkade. Hammarskjöld passar in under
många beskrivningar, men något som han inte var är lat och
orkeslös. Under hela sitt liv arbetade han för andra människor
och deras bästa. Han var ingen självisk man, Hammarskjöld. Och
det avspeglades kraftigt i hans arbete.
Kunskapen om Hammarskjöld är begränsad bland dagens
svenskar. Vi är stolta över våra internationellt kända musiker och
idrottsmän, men de riktigt stora inom diplomatin och politiken
glöms ofta bort. Kanske tror folk att det är för tråkigt och icke-
folkligt, men om man bara tar sig tid och sätter sig in i diplomati
eller politik så är det varken tråkigt eller icke-folkligt. Den stora
skillnaden är egentligen att man kan läsa om det i den i vanlig
dagspress istället för skvallerpress. Jag tror att det är viktigt att
förvalta arvet av de svenskar som figurerat på den stora
internationella arenan, den diplomatiska såväl som den politiska
och kulturella. Känner man till någon från ens eget land som
varit stor inom det man själv är intresserad av är chansen att man
tror på sig själv avsevärt mycket större. Därför bör vi förvalta
minnet av våra svenskar och på olika sätt uppmärksamma de som
betytt mycket för oss och andra genom historien. På så sätt
inspirerar man andra till att göra saker, förändra världen, som de
annars aldrig hade gjort.
Dag Hammarskjöld har inspirerat många genom åren. Visat att
man kan lösa stora problem, visat att en till synes olöslig konflikt
har en lösning. Även om lösningen är annorlunda och oprövad.
Jag tror att Hammarskjöld gjorde ett större avtryck i världen än
vad de allra flesta svenskar har gjort i historien. Hans idéer och
principer är fortfarande aktuella och FN som organisation spelar
fortfarande en stor roll i världen. Antagligen hade FN inte spelat
den roll som organisationen gör idag utan Hammarskjölds
insatser. Om vi inte forsätter att föra arvet efter Hammarskjöld
vidare kommer ingen annan bli inspirerad att utföra lika stora

42
förändringar inom en organisation som Hammarskjöld gjorde. Vi
alla måste ha inspiration för att göra saker. Hammarskjöld hade
sin inspiration, och vi måste ha vår. Och för att inspireras måste
vi känna till. Och för att känna till behöver vi kunskap. Kunskap
om vår historia och om vår samtid. Har vi kunskapen finner vi
snart inspirationen.
Kongo är ett land som länge har fått dras med stora problem.
Oro har präglat landet länge. Innan 1960 var läget i landet
visserligen stabilt men långt ifrån bra. Man var en lydstat under
belgarna. Kongo blev Hammarskjölds största utmaning. Han och
FN lade ner stor möda i fallet. Saker förbättrades något i landet,
men Hammarskjöld han aldrig slutföra sitt arbete innan livet togs
hastigt ifrån honom. Fallet Kongo blev hans död. Säga vad man
vill om omständigheterna kring hans död, men nog var den
symbolisk. En hjälte som får ett uppdrag han inte rår sig på.
Uppdraget knäcker honom och blir hans död. Kanske hade
Hammarskjöld löst konflikten i Kongo om han hade fått fortsätta
leva. Kanske hade Kongo sett helt annorlunda ut idag om inte
allt hade gått så fel under Hammarskjölds sista flygning. Det
kommer vi aldrig få veta, vi kan bara tro och spekulera. Precis
som vi bara kan tro och spekulera om omständigheterna kring
hans död.
Det bästa vi kan göra för Hammarskjöld idag är att förvalta arvet
och minnet av honom, föra hans idéer vidare och var och en dra
vårt strå till stacken för en lite bättre värld. Alla kan göra något,
på just det man är bra på, eller tycker om att göra. Alla är vi olika,
alla kan vi förändra världen på olika sätt. Hammarskjöld
förändrade världen på sitt sätt. Du kan förändra, och förändrar
världen på ditt sätt.
Gustav Lugnegård

43
Upplysning, inspiration och utveckling
Arvet efter Hammarskjöld kommer att följa med FN och världen
i framtiden och det gör det i allra högsta grad även idag. Många
av Hammarskjölds unika och värdefulla egenskaper gav upphov
till ett mönster av stordåd och goda gärningar. Därför var Dag
Hammarskjölds bortgång en stor sorgehändelse som fick en hel
värld att sörja. Många saknar även hans visdom och inspiration
än idag. Det är därför vi måste bevara både vetskapen om hans
stordåd, men även insikten om hans karaktär och hur han både
agerade och resonerade i sitt arbete.
Välutbildade, kompetenta diplomater med insikten om
Hammarskjölds arbetssätt kommer alltid att behövas för att
kunna ta stegen mot fredligare värld. FN måste alltid visa att de
står upp som ett oberoende neutralt organ och fortsätta med
jobbet för demokrati, mänskliga rättigheter och fredliga insatser
där de behövs. De fredsbevarande styrkorna måste fortsätta med
att stå fast som en stark buffert i väpnade konflikter.
Förenta nationerna måste framför allt fortsätta med att hjälpa
länder att fortskrida diplomatiska förhandlingar som kan generera
bättre och mer ömsesidiga relationer mellan nationerna. Än idag
är många relationer mellan olika länder stela och kalla och det är
sådana relationer som ger upphov till fördomar, skepticism, hat
och terrorism. En öppen, globaliserad värld där länder håller
dörrarna öppna mot varandra för diskussion kommer alltid att
vara den rätta medicinen för att motverka sådant. Därför är
Hammarskjölds förmågor och arvet efter honom fortfarande
viktigt idag. FN är just det rätta forumet där alla länder kan få
föra fram sin talan och knyta bättre band med varandra. En hel
värld har Hammarskjöld att tacka för att han utvecklade FN i den
riktning vi ser idag. Hade exempelvis den diplomatiske svensken
inte blivit en del av FN, hade kanske fortfarande en stark
antikommunsim präglat organisationen, som i sin tur ledat till att
FN ställt sig på en sida av den delade värld som fanns i stället för
att stå stark mittemellan. På så sätt hade FN förlorat sin vitalitet

44
och kanske förlorat sin seriositet som ett internationellt
världssamfund.
Med de huvudsakliga förhoppningarna om att upplysa, inspirera
och utveckla arvet om och efter Hammarskjöld har vi författat
den här boken som nu är en bit av det enorma arv som Dag
Hammarskjöld lämnat efter sig. Vi är inspirerade av hans synsätt,
idéer och vill dela med oss av dem till andra för att på så sätt
kunna upplysa, inspirera och få människor att utveckla sina egna
tankar kring arvet efter Hammarskjöld.
Med förhoppningar om att arvet efter Hammarskjöld fortsätter
att förvaltas och inspirera, låter vi den här boken bli en del av
hans arv.
Lucas Kramer

45
 Samtliga bilder utom bilden på Lucas och Gustav är hämtade
från www.unmultimedia.org/photo och används i enlighet med
FN:s föreskrifter om användandet av deras bilder.
För fullständiga uppgifter om användning av FN:s bilder. Besök
http://www.unmultimedia.org/photo/guidelines.jsp

46