Kunskaps- och personalglapp som mste verbryggas

Text: Pontus Lindberg och Hans Henecke Publicerad i Sydsvenskan den 24 februari 2012 0.05 Uppdaterad 24 februari 2012 0.05 Hans Henecke, nringslivschef i Region Skne, och Pontus Lindberg, ordfrande i regionens tillvxtnmnd, efterlyser kade satsningar p information till studenter om vilka hgskoleutbildningar som leder till arbete. Personalavdelningen p ett stort svenskt fretag firade nyligen med champagne. Anledning? Man hade lyckats rekrytera en pltslagare. Hndelsen r symbolisk, men relevant fr en utredning som nyligen slppts av Region Skne. Fr tv r sedan fick landets regioner i uppdrag av regeringen att etablera plattformar fr samverkan inom kompetensfrsrjning och utbildningsplanering p kort och p lng sikt. Uppdraget var vlkommet. Strategisk kompetensfrsrjning r en av de viktigaste frgorna fr att klara de utmaningar som ldrande befolkning, lngsiktig klimatomstllning och vxande global konkurrens medfr. I ett sdant arbete r uppgiften att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser av stor betydelse. Det r ocks klokt att uppdraget har regionalt fokus. De tre storstadsregionernas utmaningar r i mngt och mycket lika. Region Skne, Lnsstyrelsen i Stockholms ln och Vstra Gtalandsregionen har drfr gett Statistiska centralbyrn i uppdrag att utveckla en modell fr regionala prognoser som gller tillgng och efterfrgan av utbildad arbetskraft fram till 2020. Region Sknes rapport visar att storstadsregionerna r de viktigaste tillvxtmotorerna i riket. Hr bor och arbetar i princip hlften av landets befolkning och de svarar fr mer n hlften av Sveriges BNP. Trots det stundar ett enormt kunskaps- och tillgngsglapp i just de tre strsta regionerna. Industri och industriell produktion utgr en central funktion ocks i en modern, kunskapsbaserad ekonomi. En prognos i rapporten visar att det i Skne finns ett vxande behov av industriutbildade p gymnasial niv och ingenjrer p eftergymnasial niv, Men mnga ungdomar vljer idag en studiefrberedande gymnasial utbildning, eller hgskolestudier utan tydlig yrkesinriktning. Det innebr att en hel del har svrt att f jobb som matchar deras utbildning och att fretag har svrt att rekrytera personal med rtt kompetens. En kostnad fr bde individ och samhlle. Det ska st var och en fritt att studera vad de vill, tro inget annat. Men ett studieval ska inte behva gras fr att alternativ saknas. Idag finns det ingen aktr som har tydligt ansvar fr att sammanstlla relevant statistik om den framtida arbetsmarknaden.

En viktig del av samhllsmaskineriet str allts infr ett tilltagande kunskaps- och personalglapp som mste verbryggas. Ur det perspektivet stller vi oss frgande till varfr det inte satsas mer p yrkeshgskolor. Utbildningar p yrkeshgskolor utformas efter marknadens behov, med tydligt yrkesfokus och frankring hos nringslivet. De flesta innehller omfattande praktik och det medfr en direktkoppling till arbetsgivare och marknad. En effekt r att drygt sju av tio fr jobb inom ett halvr efter examen. Utbildningsformen r produktionsinriktad, verklighetsnra, har hg etableringsgrad och korta ledtider. Det finns egentligen bara ett aber: de nuvarande tillstndsperioderna. Att bedriva yrkesutbildning ska bygga p flexibilitet, men mste samtidigt kunna hysa en lngsiktighet fr utbildningsanordnaren. Idag utfrdar Myndigheten fr yrkeshgskolan tillstnd fr tv r i taget. En konsekvens av det r att mnga fr svrt att upprtthlla utbildningar med fokus p industri och tillverkning, som krver strre och dyrare lokaler n teoretiska utbildningar. Lgg drtill utrustning och kompetenta yrkeslrare. Hur bygger man upp det med en verksamhetsplan p tv r? Fr att klara framtida utmaningar och n en hllbar tillvxt krvs lngsiktiga och utkade satsningar p strategisk kompetensfrsrjning. Vi efterlyser drfr: * kade satsningar i grund- och gymnasieskola fr att hja kunskapsnivn och f fler ungdomar att vlja utbildningar som efterfrgas av nringslivet. * kade satsningar p utbildningar p yrkeshgskolor och en versyn av hur de kan fungera effektivare utan att frlora i kvalitet. * kade satsningar p information till studenter om vilka hgskoleutbildningar som leder till arbete. * kade satsningar p att frstrka de utbildningsomrden dr det finns strst risk fr framtida brist och matchningsproblem (lrare, industriutbildningar, ingenjrsutbildningar samt inom vrd och omsorg). Som en av de tre strsta regionerna konkurrerar Skne om framtida kompetens. Men precis som regeringen mste vi se till helheten. Storstadsregionerna ligger i tten i den omfattande frndringen mot en allt mer kunskapsintensiv tillverkning och tjnsteproduktion. Det gr att behovet av strategiska utbildnings- och kompetenssatsningar i storstadsregionerna r ytterst viktiga ur ett nationellt perspektiv. Kompetens- och utbildningsfrgorna mste prioriteras hgre. Varje personalavdelning frtjnar att d och d f fira i champagne. Men anledningen ska vara att man anstllt rtt inte att man lyckats rekrytera verhuvudtaget.