Copy Me

Samlade texter
frn Piratbyrn
Copy Me
Samlade texter
frn Piratbyrn
Roh-Nin Frlag, Stockholm 2005
Frsta svenska utgva 2005
Redaktrer: Marcus Kaarto och Rasmus Fleischer
Omslag och form: Viktor Grut
Inlagans illustrationer: Ibi Kopimi Botani
Tryck: Nrhaven A/S, Danmark 2005
ISBN 91-975797-0-X
I: Frord
II: Aktualiteter
Vad vill upphovsrttskritikerna?
Upphovsrttens epok r redan frbi
Varfr den skrpta upphovsrttslagen r en dum id
I graven behver Elvis ingen upphovsrtt
Slutet fr snorrika popartister
Skyddskvoter kan inte rdda musiken
The Pirate Bay ger rttighetsindustrin svar p tal
Intervju med en warezkung
Piratbyrn intervjuar Textz.com
III: Kultur
Kassetten och ddskallen
Kopyright Liberation Front
Digital kultur, v2.0
Intervju med Wu Ming
Historier tillhr alla
Lawrence av Arabien och upphovsrtt
Intervju med Public Enemy
Dataspelet i den tekniska reproduktionens tidslder
IV: Teori/Politik
Liberaler mot upphovsrtt
Intellektuella allmnningar under inhgnad
Frfattarfunktionen
Arbete och sprk
Content fatrate och de digitala allmnningarnas
socialdemokrati
Tre frslag fr en verklig demokrati
Konstverket i den digitala reproduktionens tidslder
Internetresurser
Innehll:
6
11
12
18
20
27
30
33
35
39
44
50
51
54
58
62
67
70
75
82
103
104
109
111
114
120
134
142
152

Frord
Under 1,o-talet inleddes den lnga frruttnelseprocess, vars dliga
luft vra ldre generationer fortfarande r omtcknade av - medier-
nas dd. Sjlva ddsstten utdelades av den brittiske matematikern
Alan Turing och hans universella pappersmaskin. Turing brukar rk-
nas som datorns uppnnnare och deltog under andra vrldskriget i
vrldens frsta crackgrupp p den brittiska underrttelsetjnsten, fr
att kncka nazisternas koder.
En s kallad Turing-maskin r den princip som alla datorer
bygger p och r i sjlva verket ingenting annat n en matematisk
dennition. Fr en icke-matematiker beskrivs maskinen enklast som
en pappersremsa (med en brjan, men inget slut) uppdelad i tv
kolumner och ett ondligt antal rader samt ett ls- och skrivhuvud
som kan rra sig fram och tillbaka p remsan. Huvudet lser en rad
i taget och beroende p vilken av kolumnerna som r markerad vet
huvudet om och var det ska skriva och hur det ska frnytta sig p
remsan.
En Turing-maskins beteende bestms av dess initialstadium,
remsans frsta rad, och ett antal frnyttningsregler, maskinens

Frord
program. En dator r en universell Turing-maskin, vilket innebr att
den kan imitera alla Turing-maskiner (inklusive sig sjlv) och kan
allts programmeras. Tnk bara p hur Turings efterfljare i dagens
crackgrupper leker med ett program. Utan att lda en enda krets kan
de avlgsna dess kopieringssprrar, kanske lgga till ngon pmin-
nelse till oss anvndare om vilka som befriade det, komprimera det
och slutligen kryptera och skicka ut det p internet genom ett pro-
tokoll som iri.
Med en dator kan man allts behandla data precis hur man vill
och tvrtom. Detta r dliga nyheter fr vad vi kallar upphovsrtt-
sindustrin, denna improduktiva koloss som sedan 18oo-talets slut
levt p sina monopol p optiska, akustiska och textuella datanden.
Genom att strypa samhllets informationsnden och bekmpa
teknologins utveckling har denna parasitiska industri skapat en kon-
stlad knapphet p kultur och till och med lyckats f vissa att betala
fr den.
Fr oss r detta naturligtvis ett stort skmt och knappast vad
1;oo- och 18oo-talens makthavare hade i tanke d de infrde upp-
hovsrtten. P den tiden - innan fonografen, biografen och skriv-
maskinen - handlade upphovsrtt faktiskt om att bredda kulturlivet;
att frska trolla fram pengar ur ingenting var det bara en obskyr
skara alkemister och kvacksalvare som sysslade med. Och censuren
tog staten dessutom sjlv hand om, utan armer av upphovsrtts-
jurister och andra improduktiva arbetare. Istllet betraktades mo-
nopolrttigheter som patent och upphovsrtt som ett ndvndigt
ont fr att driva fram den tekniska utvecklingen av tryckpressar och
ngmaskiner (nutida historiker hvdar visserligen att bde pirat-
kopiering och gammalt hederligt sjrveri drev fram den industriella
revolutionen, men det r en annan bok).
Nr de optiska och akustiska medierna kom i slutet av 18oo-talet
och upplste tryckpressens srstllning som det viktigaste reproduk-
tionsmedlet, tillt upphovsrtten en hel industri av kvacksalvare att
vxa fram. Eftersom denna industri hade den magiska frmgan
att tjna pengar p ingenting vxte den snabbt och eftersom den
monopoliserade datanden nck den alldeles fr stor makt. Denna
makt utvades ofta och grna fr att premiera en viss teknisk ut-
veckling framfr en annan, ngot som till exempel Edwin Howard
Armstrong, ix-radions bortglmde uppnnnare, kan vittna om. Det
10
skulle krvas ett vrldskrig fr att ngon skulle ta tag i gamla ider
som kulramen och Pascals additionsmaskin, fr att utveckla datorn
- den universella maskinen och det ultimata reproduktionsmedlet.
Men begret att tjna pengar p ingenting har visat sig vara
svrslckt. Samtidigt som utvecklingen av nya reproduktions- och
distributionsmedel har begrnsats, har monopolrttigheter infrts
p allt ner av livets omrden och under allt lngre skydds-peri-
oder. Idag r frgen brun varumrkesskyddad av budnrman uis och
en svensk kanetillverkare ger frgen lila; matematiska algoritmer
omfattas av upphovsrtt; mjukvara, anrsmodeller och till och med
livsformer och livsprocesser gr att patentera. Ett amerikanskt fre-
tag har upphovsrtt p 8ooo r gamla yoga-stllningar och ett an-
nat har patent p nnu ldre indiska medicinalvxter. Den kroatiska
popstjrnan Severina Vuckovic har frskt hvda upphovsrtt p
sexstllningar, liksom parfymtillverkaren Lancome p lukter. I som-
mar (:oo) kommer en historisk censurlag att stiftas i Sverige, som
frbjuder program fr att kringg kopieringssprrar (just sdana
program som datorn ursprungligen utvecklades fr) och dessutom
spridning av information om sdana program. Ett sdant frbud
kommer att drabba nera Linuxdistributioner, hyllmeter datalittera-
tur och framfr allt forskning och utveckling kring datorer, som
alltmer sllan bedrivs centralt av universitet eller stora fretag.
Att forskning och annan kulturproduktion har nyttat ut p inter-
net och blivit alltmer oberoende av centralisering och stora pengar
r talande fr den digitala vrldens tillstnd. Att dagens kulturska-
pande inte krver ngra jtteinvesteringar betyder att det inte heller
behver ngot beskydd av monopol. Just avskyn mot censur r
karakteristisk fr internetanvndarnas stt att tnka kring data och
faktum r att mnga av de protokoll och program som styr inter-
net har utvecklats helt ppet, oberoende av upphovsrtt. Detta har
dessutom varit helt avgrande och ndvndigt fr internets utveck-
ling. Programmeraren Richard Stallman utvecklade den s.k. cxu
cii-licensen som vnder upphovsrtten mot sig sjlv och mjliggr
helt ppen och gratis mjukvara. Vad gller andra kulturyttringar
n datorprogram, som r svrare att avgrnsa och dr derivatens
ppenhet sllan r lika viktiga, struntar de allra nesta emellertid i
licensiering, eftersom upphovsrtten helt enkelt r ngot man inte
behver bry sig om. Nr alla nd kopierar allt, varfr krngla till
11
Frord
sitt liv med en massa juridik?
Internet har blivit sin egen suvern och r just nu i frd med att
digitalisera alla de gamla analoga medierna. Och att digitalisera data
- att gra den mjlig, enkel och gratis att kopiera - r ofrnkomligt
fr upphovsrttsindustrin, tminstone om den som vill skydda sitt
kra kreativa innehll frn tidens tand eller ett krnvapenangrepp.
En enorm kulturskatt ligger emellertid och vittrar bort i arkiv runt
om i vrlden fr att rttighetsgarna inte vill bevara sina verk eller
fr att man helt enkelt inte hittar garna. Idag hller stora delar av
vrt kulturarv p att frsvinna och vore det inte fr piratkopiering
skulle vi till exempel aldrig mer f se Trolltyg i tomteskogen eller Kalle
Anka i nazistuniform.
Vi lever i en bisarr tid, dr det r lttare och billigare n ngon-
sin att distribuera information, men dr monopolen p information
och kunskap blir allt lngre och mer omfattande. Denna konnikt
pverkar dagligen vra liv. r du fattig och blir sjuk kan det dess-
utom pverka din dd. Vi r glada att vi lever i denna spnnande
tid, att f vara insektssvrmen som kalasar p upphovsrttsindus-
trins kvarlevor och samtidigt skapar framtidens frhllningsstt till
teknologi och kultur. Men eftersom det gller vra liv, som dess-
utom r mycket olika varandra, kan inte diskussionen kring fram-
tiden brja i ngon abstrakt patentlsning. Det var ju det misstaget
som satte oss i den hr situationen frn brjan. Och situationen r
mycket annorlunda fr en amerikansk programmerare, en svensk
konstnr, en aidssjuk namibier, en kurdisk santoorspelare, en fransk
hiphop-dj och en thailndsk bonde.
Boken du hller i din hand r inget manifest och lanserar in-
get program fr framtiden. Den bestr huvudsakligen av texter som
publicerats p Piratbyrns hemsida, sedan starten :oo. Vissa tar
upp fri kultur, andra ekonomi eller yttrandefrihet. De kan utg frn
teknik eller nloson, och de frenas inte av ngon enhetlig linje i
frgan om hur samhllet i stort ska frhlla sig till kopieringen som
ofrnkomligt faktum, utom att de utgr frn att nnu mer utbygg-
da monopolrttigheter inte kan vara en framkomlig vg. Vi hoppas
att dessa ska kunna stimulera till en mer djuplodande diskussion
om internets och kulturlivets framtid, om patent, upphovsrtt och
allt det som skapas helt oberoende av konceptet intellektuell egen-
dom. Vi hoppas hjlpa diskussionerna att komma undan de vanliga
12
vidskepelserna som att kontroll av kopieringen automatiskt skulle
trolla fram ngon slags ln till alla producenter av kultur och kun-
skap. Alla som lser boken kommer frhoppnings att bde kunna
knna sig tankemssigt uppfriskade, f ngra nya infallsvinklar till
knda frgor och ibland kanske bli provocerade. Detta r inte boken
med alla svar, men ett bidrag till hur vi kan ta itu med mnga av de
frgor som helt blockeras nr vi lter upphovsrttsindustrin stta
dagordningen.
Marcus Kaarto och Rasmus Fleischer, juni 2005
Aktualiteter
14
Aktualiteter
Vad vill upphovs-
rttskritikerna?
ena sidan piraterna de som vill ha allt gratis. andra sidan
antipiraterna de som med alla tillgngliga medel vill behlla kon-
trollen ver vad som kopieras och av vem fr att kunna maximera
sina vinster. S har vissa tolkat den senaste tidens hetsiga strid kring
upphovsrtt och nldelning.
Frestllningen om tv extremer, var utgngspunkten fr en
kommentar av Arenagruppens Per Wirtn, publicerad i Expressen
:, mars. Piraterna och antipiraterna r i hans gon lika giriga och
hotar frn var sitt hll kulturens producenter, de upphovsmn som
psts verleva tack vare att en lagom stark upphovsrttslagstiftning
nnns och respekteras.
Sdana svepande generaliseringar ver kulturproducenters liv r
allt annat n ovanliga i debatten. S lnge upphovsrttslagarna bara
respekteras, fr musiker, poeter och programmerare hyran automa-
tiskt betald, verkar det nstan som.
Per Wirtn beskriver fljaktligen upphovsrtten som en fack-
lig kamp och jmfr upphovsrttsmotstndare med nyliberaler
som vill skrota arbetsrtten. En liknande syn kommer till uttryck i
15
Vad vill upphovsrttskritikerna?
vnsterpartiets mediepolitiska program: Skyddet av upphovsrtten
r en frutsttning fr mngfald, engagemang och etik inom hela
medieomrdet. Det r ocks en frutsttning fr fria yrkesutvares
mjlighet att kunna leva p sitt arbete. Vnsterpartiet hvdar upp-
hovsrtten som en okrnkbar och individuell rtt.
Genom att hnvisa till dessa ord, frsvarar partiets ansvariga i fr-
gan Tasso Stanlidis att man nu i maj tnker rsta ja till regeringens
frslag till skrpt upphovsrttslag. Drmed frbjuds nedladdningar,
vilket r ett led i den masskriminalisering av miljontals svenskar som
underhllningsindustrin skriker efter. Samtidigt inskrnks rtten att
kopiera fr eget bruk, och ett extremt svajigt frbud mot teknik som
kanske kan anvndas fr att kringg digitala kopieringssprrar in-
frs. Oklarheterna r mnga och hittills har (c) och (mp) deklarerat
att man tnker rsta nej till lagen.
Konnikten som spelas upp passar uppenbarligen inte srskilt vl
in i frvntade vnster/hger-skalor. Mycket av den mer vlformu-
lerade kritiken mot skrpt upphovsrtt har kommit frn borgerligt
hll, medan vnsterpartiet sluter upp med industrin trots hetsig in-
tern debatt. Ung vnster uppmanar dremot till kad piratkopiering.
Socialdemokratin str frsts bakom lagskrpningen, men undviker
systematiskt att delta i debatten.
Expressens ledarsida har ett nertal gnger tillgnats (senast 17/3)
passionerade hyllningar av det fria kulturutbytet: Det nnns ett ab-
solut vrde i att frsvara cyberrymdens oreglerade, starkt demokrati-
serande karaktr. Dr ingr nldelningsntverken. ven Aftonbladets
Helle Klein uttryckte nyligen (21/3) sin fascination ver hur de
postmoderna piraterna fr ett ideologiskt krig som handlar om att
kultur inte kan gas.
Dx:s ledarsida (20/3) intar en lagom-position som likvl rym-
mer en skarp kritik mot rdande fokus p stndigt utbyggt upphovs-
rttsskydd: Liksom de barn som fastnar i Freuds anala stadium r
risken stor att ett samhlle som driver det intellektuella egendoms-
skyddet fr lngt drabbas av frstoppning. Det blir grtt, tungt och
dvet drfr att alla bevakar sina intressen p bekostnad av det fria
ndet av ider.
Vad som tidigare ansgs som en sjlvklarhet, eller som en frga
fr ngra f berrda att gra upp om, har allts politiserats, fast p
ett stt som inte fljer traditionella ideologiska linjer. Men viktigt
16
Aktualiteter
att inse r att alla de som idag frsvarar den fria nldelningen mot
antipiraterna inte gr det utifrn politiska motiv, och egentligen
inte heller fr att de tycker att all kultur borde vara gratis. Ut-
gngspunkten fr piraterna r hr snarare en insikt om den digitala
vrldens natur.
En sak r ju sker: Utbytet av nler kommer att fortg. Oavsett
om det r lagligt eller inte. Att digitala musiknler kan och kom-
mer att kopieras r ungefr lika ofrnkomligt som att vatten r vtt.
Frgan r d om man gillar lget och drar nytta av hur mnniskor
vidgar sin kulturella smak genom nldelningsntverk, eller frsker
upprtthlla branchens institutioner genom att sparka in drren hos
folk och ta deras datorer.
En underskning som frra ret gjordes i Tyskland i hstas, visa-
de att var rde person dr (eller varannan internetanvndare) r ak-
tiv nldelare. Antalet hade frdubblats p ett r, trots att skivbolagen
under den tiden talat ett stort antal privatpersoner som delade nler.
Inget tyder allts p att de svenska nldelarna, uppskattningsvis ett
par miljoner, skulle bli frre av att en ny lag gjorde dem kriminella.
Amerikanska studier tyder p att i den mn folk nd skrms
bort frn ett nldelningsntverk, nyttar bara kopieringen vidare. Folk
lnar ut sin brbara hrddiskar p kanerasten, skickar favoritmusiken
till kompisarna via chatprogram eller brnner : ccc xi,-nler p en
ovo-skiva och ger bort. Mjligheterna till anonymt nlutbyte via
trdlsa tekniker kommer bara att vxa.
I ett sdant lge blir det vanskligt att, som exempelvis Per Wirtn,
tala om upphovsrtten som en facklig rttighet fr kulturproducen-
terna. Situationen r i grunden frndrad jmfrt med nr upp-
hovsrtten en gng uppstod och det reproduktionsmedel man skulle
reglera var tryckpressar. Nu har snart sagt varje hem har tillgng till
tekniken fr att utan ngon exemplarkostnad mngfaldiga musik,
text, bild och nlm. D kommer frsken att kontrollera vem som
kopierar vad oundvikligen innebra att en rad andra vrden mste
onras p upphovsrttens altare. Och till vilken nytta? Tror ngon p
allvar att masskriminalisering och frbud av teknologier kan fungera
som universalmedel som gynnar nertalet musiker?
Glm myten om piraterna som hotar upphovsmnnen. Lt
istllet diskussionen utg frn kulturlivets verkliga tillstnd. Musiker
frsrjer sig p en mngfald av olika stt. Fri digital spridning str
17
Vad vill upphovsrttskritikerna?
inte i motsttning till att spela konserter och slja snygga skivor eller
kringprodukter. Frutsttningarna fr Per Gessle, en techno-o; och
en kurdisk santoor-spelare, fr att bara ta ngra exempel, r minst
sagt olika och ingen ska inbilla sig att upphovsrtten trollar fram
mjligheter fr alla musikskapare.
Srskilt inte de som nnu har nera r kvar innan skivkontrakt
brjar ge inkomster. Som harvar i replokalen och frsrjer sig p en
kombination av a-kassa, tillflliga extrajobb och (svarta) konsertin-
tkter. Eller som gr fantastisk men smal musik som det kommer
att ta :c r innan en strre krets brjar upptcka. tgrder fr att
gynna musiklivet mste se till ven dessa musiker i berkningarna,
och det gr inte skivbolagens gapande om att stoppa stlden,
som de vljer att benmna nldelningen. Det gr dremot tillgng
till gratis eller billiga replokaler och studios och bttre klimat fr
konsertlivet.
Omvnt s r tvngstgrder mot arbetslsa faktiskt ett reellt hot
mot mnga kulturproducenters mjligheter att utva sin konst till
skillnad frn att mnniskor som gillar vad de gr sprider vidare ko-
pior. Det nnns inte en enda lsning fr hur producenter av musik,
text, bild, nlm och mjukvara ska frsrja sig, och det har aldrig hel-
ler funnits.
Om inte upphovsrtten fanns, s... inleds de vanligaste invnd-
ningarna mot Piratbyrns upphovsrttsnentlighet. P argumenta-
tionen lter det som att upphovsrttslagarnas upphvande vore en
politisk frga p agendan idag, trots att en eller annan form av in-
formationsmonopol kommer att fortstta vara inskrivna i lagbcker
och wro-avtal en bra tid framver.
Upphovsrttsmotstndet har aldrig siktat p ett ver-en-natt-
avskanande, utan ser nera vgar som alla leder till friare informa-
tionsnden. Vissa kan vara mer politiska, ssom att frkorta de
orimligt lnga skyddstider (;c r efter upphovsmannens dd) som
rder idag, eller i alla fall sga nej till de ytterligare frlngningar
som branchen lobbar fr (i hopp om att krama nnu lite mer peng-
ar ur Disney-rttigheterna). Andra vgar r kulturella, som nr en
mycket mer tilltande attityd kring sampling och citering kommer
till uttryck i musik av Public Enemy eller Hkan Hellstrm (och
dessa fljaktligen drnks i hotfulla brev frn advokatnrmor).
De nu s aktuella frgorna om nldelning utspelar sig p ett tredje
1
Aktualiteter
stridsflt, dr upphovsrttsindustrin vill se mer av repressiva tgrder
frn samhllets sida, medan andra inte nnner det berttigat att onra
andra vrden fr upphovsrttens skull utan drar slutsatsen att vissa
former av piratkopiering mste accepteras.
Frslaget till skrpt upphovsrttslag utgr tvrtom frn att sam-
ma upphovsrtt som ursprungligen skulle reglera tryckpressarna
ven, med mindre modinkationer, kan tillmpas p internet. Vrt
att notera r att lagfrslaget utgr frn ett iu-direktiv som i sin tur
bygger p ett direktiv frn wiio (World Intellecual Property Orga-
nization), som skrevs fr snart tio r sedan i en tid d ingen nnu
hade hrt talas om nldelningsntverk.
En utgngspunkt fr lagfrslaget r att upphovsmannen ensam
ska ha rtt att avgra vem som fr framstlla exemplar av ett verk.
Detta m vara ganska okomplicerat i ett analogt sammanhang: Vem
som helst fr inte trycka en upplaga av en bok, men den som har
kpt boken fr naturligtvis nr hon vill ta ut den ur bokhyllan och
lsa den.
Om man dremot har romanen som textnl i sin dator, framstl-
ler man ett exemplar i datorns arbetsminne varje gng man ppnar
den. Samma sak om man besker en hemsida dr boken ligger upp-
lagd: Att titta p ngot i webblsarens fnster innebr att man laddar
ned det till sin dator och allts skapar ett nytt exemplar. Att anvnda
digital information betyder alltid att kopiera den.
Frstr man detta, s frstr man ocks att upphovsrtten idag
oavsett dess ursprungliga syften i allt hgre grad antar karaktren
av en ren kontrollmekanism. Samt att enda sttet att omjliggra
digital piratkopiering r att frbjuda alla datorer.
Vi kan konstatera att upphovsrttslagarnas omedelbara upph-
vande knappast r en tnkbar utveckling, men inte heller att pirat-
jgarna p ngot mystiskt stt skulle lyckas terta kontrollen ver
den digitala kopieringen. Vi kommer allts att f leva med en in-
tensinerad konnikt mellan reproduktionsmedlens utveckling och de
reproduktionsfrhllanden som lagen frsker upprtthlla.
Drmed inte sagt att konnikten saknar vlformulerade refor-
mistiska strategier frn upphovsrttskritiskt hll. Tv projekt har
formerat sig och vcker allt mer uppmrksamhet.
Det ena r alternativa kompensationssystem fr nldelningen.
Genom fasta avgifter (eller skatter) ska en organisation liknande
1
Vad vill upphovsrttskritikerna?
dagens srix kompensera de upphovsmn vars verk kopieras p
ntet, s att man bde kan ta kakan och ha den kvar: upphovsrtt
och fritt kulturutbyte. I Tyskland kampanjar bland andra Attac fr
denna lsning.
ven bortsett frn vissa frgetecken kring den praktiska genom-
frbarheten, nnns det dock nera invndningar. Varfr hlla en ver-
spelad skivbolagsbranch under armarna genom att betala ut enorma
ersttningar nr deras musik kopieras p ett smartare stt n de
sjlva kunde ordna? Och riskerar man inte att degradera den viktiga
diskussionen om musikers ekonomiska situation om man framhller
kompensation fr varje kopierad ljudnl som universalmedel?
Det andra reformistiska projektet handlar om att upphovsmn
sjlva brjar slppa sina verk under mer tilltande licenser, som alter-
nativ till all rights reserved. Principerna bakom Linux och annan
fri programvara, som idag r marknadsledande p mnga tillmp-
ningsomrden, har inspirerat projektet Creative Commons. Det
lter musiker, frfattare och andra tillta fri spridning, men likvl
behlla vissa rttigheter. Men eftersom underhllningsindustrin lr
fortstta utg frn striktast mjliga tillmpning av upphovsrtten,
kommer Creative Commons knappast att pverka piratstriderna an-
nat n som positivt exempel p att andra frhllningsstt faktiskt
fungerar.
Som jag har frskt visa handlar kopieringsfrgans stridfrgor
inte om att folk av olika politisk uppfattning tycker att saker ska vara
p det ena eller det andra sttet. Saker r redan p bde det ena och
andra sttet och ytterligare en massa stt. Frgorna rr vilka aspekter
av den digitala utvecklingen man vill bejaka, vilka hotade institutio-
ner som man r beredd att skydda, och till vilket pris. Hr, men inte
innan, kan ideologiska aspekter komma in i bilden.
Skriven av Rasmus Fleischer. Essn har tidigare publicerats i Arbetaren
14/2005.
20
Aktualiteter
Upphovsrttens
epok r redan frbi
Upphovsrtt och sjlva idn om intellektuell egendom r relativt
nya fenomen historiskt sett. Det nnns inget heligt med dem, och
den ltthet med vilken musik, text och mjukvara idag kan kopieras
indikerar att dess dagar kan vara rknade.
De senaste rens utveckling har strkt den uppfattningen hos
mig. Agerandet av iiaa och skivbolagen r desperata handlingar av
en industri byggd p en verspelad anrsmodell som frsker hlla
emot historiens nodvg. De kommer att slss hela vgen och kom-
mer att vinna vissa slag, men de kommer att frlora kriget.
Upphovsrtten r inte sakers naturliga tillstnd. Den uppfanns
fr bara ungefr ,cc r sedan fr att skydda frlggare inte fr-
fattare. Och den fortstter vara ett stt att skydda de p grnsen
till monopolistiska rttigheterna fr skivbolag, musikfrlag och
mjukvaruhus. Den frvrider marknaden och r ett hinder och inte
en morot fr kreativiteten.
Skivindustrin, nlmindustrin och mjukvaruindustrin snyftar
och snrvlar alla i hgan sky nr deras produkter kopieras. Pirateri!
Stld! De gmmer sig bakom det allt mindre trovrdiga argumentet
21
Upphovsrttens epok
att de vrnar om artisters frsrjning.
Det r pur lgn, vilket r ltt att visa. Shakespeare, Beethoven
och da Vinci hade aldrig skydd av ngon upphovsrtt. Faktum r
att ngra av deras bsta verk tillkom genom att kopiera och bygga
vidare p andras verk. Shakespeare sjlv var en knd plagiarist, och
hlften av den klassiska musikens standarrepertoar r extremt de-
rivativ. En vldigt, vldigt liten andel av alla artister tjnar ngra
betydande pengar p upphovsrttsintkter. De nesta skribenter,
musiker och konstnrer och mjukvaruutvecklare betalas per
timme eller per projekt. Upphovsrttspengarna som delas ut till ska-
pare av framgngsrika verk r vldigt ojmnt distribuerade. Ett litet
ftal blir spektakulrt rika, ngot ner tjnar hyfsat och den stora
majoriteten fr knappt ngot alls. Fretagen som r mellanhnder,
skyddade som de r av detta anakronistiska premiesystem, tjnar
saftigt med stlar.
Naturligtvis har de som tjnar p ett visst system intresse av att
det bibehlls. De kommer alltid att tiga om sina verkliga skl och
i stllet hnvisa till det allmnnas bsta och artisternas vlfrd. Tro
inte ett ord.
En gng i tiden kunde fretagen rttfrdiga sin position, tmin-
stone delvis, genom sin frmga att distribuera materialet enektivt.
Med Internet har det argumentet frvisats till historiens sophg. Vi
behver inte lngre ngra distributrer!
Men mjukvara d? Mnga sger att det skulle vara ett speciellt
fall. Mjukvaruindustrin, till skillnad frn vissa andra omrden av
kreativ aktivitet, kom till i upphovsrttens epok och behver det
skyddet fr att verleva. Nej, det behvs inte. Det argumentet, lik-
som alla andra argument fr skydd av s kallad intellektuell egen-
dom en ganska knpp freteelse om du tnker efter lite r oheder-
ligt och saknar std i fakta. Hela rrelsen fr fri mjukvara r ett lngt
nnger t argumenten fr mjukvaruskydd.
Skriven av Graeme Philipson. Ursprungligen publicerad i Sydney Morning
Herald, 23/9 2003. versttning och bearbetning av Piratbyrn.
22
Aktualiteter
Varfr den skrpta
upphovsrttslagen
r en dum id
Anfrande fr centerpartiets riksdagsgrupp
Piratbyrn r en upphovsrttskritisk organisation som verkar fr
informationsfrihet och tycker att nldelningen r ngot som br be-
jakas. Vi kper inte det vanliga argumentet frn antipiraterna: att
ladda hem en skiva r samma sak som att sno den i anren. Och vi
tror inte att piratjakten kan stoppa nldelningen, dremot att fokuse-
ringen p stndigt hrdare upphovsrtt skapar negativa bienekter p
hela den digitala utvecklingen.
Regeringens frsk att anpassa upphovsrtten till informations-
samhllet ger ett ganska frvirrande intryck. Tomas Bodstrm har
nu sagt att den freslagna lagen inte ska anvndas fr att jaga enskil-
da nedladdare (trots att de kriminaliseras en masse). Syftet skall vara
att bekmpa dem som tjnar grova pengar p att sprida upphovs-
rttskyddat material. Men dessa nnns ju inte i nldelningsntverken.
Kommersiell frsljning av piratkopior r redan frbjudet.
EU-direktivet och lagfrslaget
Genom en hg skyddsniv avser direktivet att uppmuntra till
23
en dum id
investeringar i kreativ och innovativ verksamhet, konstaterar rege-
ringen. Vi menar att det r tomma ord, en iver ver de statligt skyd-
dade monopolrttigheter ska fra oss mot lyckoriket, som ofrn-
komligen fr tanken till sprket i Sovjetunionens femrsplaner.
ndringarna i upphovsrttslagen r Sverige som bekant bundna
att gra som en fljd av ett iu-direktiv frn :cc:, vilket i sin tur r
en anpassning till ett wiio-direktiv frn :,,o.
Nr Justitiedepartementet motiverar den frsenade implemen-
teringen, betonar man att det inte handlar om att upphovsrtten r
en politisk tvistefrga, utan bara om mngden arbete. Man skulle
ocks kunna sga att de till varje pris har undvikit att gra den till en
politisk frga. Istllet beskrivs upphovsrtten konsekvent i proposi-
tionen som en angelgenhet fr vissa berrda kretsar. I praktiken
betyder det att man nstan bara lyssnar p upphovsrttsbranchens
egna organisationer. P listan ver remissinstanser nnns en tydlig
vervikt fr organisationer som srix, iiii, nsa och Antipiratbyrn,
vilka helhjrtat stdjer skrpningarna av upphovsrtten och krimi-
naliseringen av nldelarna. Remissvaren kan sammanfattas s hr: fr
en skrpt upphovsrtt str ett ftal eniga organisationer och aktrer,
men mot skrpningen str bara mnga och spridda konsumenter.
Exemplarframstllning har ftt en ny betydelse
Lagfrslaget frbjuder nedladdning fr privat bruk av material som
tillgngliggjorts p internet utan upphovsmannens tillstnd. Med
andra ord: Att klicka p en vanlig lnk kommer att bli olagligt, om
det innebr att en fulltextversion av en roman laddas hem till ens
dator.
Hur ska man rimligen kunna ta reda p om informationen som
kommer att skickas till ens webblsare nr man klickar p en lnk r
olaglig, innan man har klickat p lnken? Var drar man grnsen fr
att en internetsurfare borde ha insett att materialet hon kommer
t har lagts ut utan tillstnd? Undantagen som lagfrslaget formule-
rar r en ren tautologi: laglig anvndning r laglig, ungefr. Man
ppnar fr ett enormt godtycke som kan hota innovationen inom
ir-sektorn.
Lagrdet reser srskilda frgetecken angende lagens dennition
av att framstlla ett exemplar. Den springande punkten hr r
vsensskillnaden mellan analog och digital teknik: Om jag plockar
24
Aktualiteter
fram en bok ur bokhyllan och lser den, framstlls inget nytt exem-
plar. Men om jag ppnar en textnl s framstlls ett nytt exemplar i
datorns iax-minne.
Regeringen har insett detta, men vidhller likvl att exemplar-
framstllning ska vara upphovsmnnens exklusiva rttighet. Det
innebr att man reglerar vad folk helt privat gr med upphovsrtts-
skyddat material efter att de kpt det. I praktiken har man d ftt
en upphovsrttslag som detaljreglerar kulturlivet betydligt mer n
vad den ursprungliga upphovsrtten gjorde. Regeringens ord om att
upphovsrtten blott anpassas till den digitala utvecklingen klingar
drfr falskt.
Vatten r vtt och fler kan kopieras
Frbud mot kringgende av tekniska kopieringsskydd r en tgrd
som fresls bli svensk lag. Viktigt att inse r att man inte behver
vara ngon slags hacker fr att kopiera sprrade nler. Att kringg r
och frblir ljligt ltt: Det handlar i grunden om att man tar det
som spelas upp i datorns hgtalare och spara det som en nl, och det
kommer alltid att kunna gras.
Samtidigt som lagen formulerar undantag som uttryckligen till-
lter kringgende av kopieringsskydd i vissa speciella fall, ska det
frbjudas att tillhandahlla programvara som kan anvndas fr att
kringg kopieringssprrarna. ven spridandet av blotta kunskapen
om hur detta kan g till ska gras olaglig. Och produkter som mark-
nadsfrs med dess mjligheter att kringg kopieringsskydd om
det s r en vanlig ic ska s som lagfrslaget r formulerat bli
totalfrbjudna, inte bara att slja utan ocks att inneha i frvrvs-
syfte.
Allt detta fr att uppn ngot som nd inte kan uppns. Idn
om att de lagliga alternativen som erbjuder frsljning av nler
skulle kunna utkonkurrera nldelningsntverken, bygger p en orea-
listisk drm om att de tekniska kopieringsskydden omjliggr nldel-
ningen. Men det ligger i de digitala nlernas natur att de kan kopieras
precis som det ligger i vattnets natur att vara vtt!
Avst frn att jaga fldelare!
Nyligen har det uppmrksammats hur ett polisdistrikt i norra
Stockholm fr en gngs skull valde att gra husrannsakningar mot
25
en dum id
enskilda nldelare, enbart grundat p anmlningar frn den privata
intresseorganisationen Antipiratbyrn. D innehav av piratkopior i
sig r fullt lagligt det misstnkta brottet gller uppladdningen av
nler verkar razziorna ha gjorts i ngon slags skrmselsyfte, vilket
r ytterst allvarligt.
Fr det frsta kan det inte vara en rimlig prioritering fr polisen
att lgga nera miljoner kronor av skattepengar fr att stta dit en
av miljontals nldelare. Det innebr att man vljer bort beivran-
det av andra brott. Exempelvis rapporterades nyligen att det nnns
: ccc misstnkta krigsfrbrytare i Sverige, men inte en enda polis
som arbetar med att utreda dessa brott. Att d jaga nldelare r d en
absurd prioritering som skulle punktera frtroendet fr rttssyste-
met hos hundratusentals svenskar.
Hromdagen rapporterade Ekot att klagarmyndigheten i
Malm lagt ned en frunderskning mot nldelare:
Stranet skulle nmligen bara ha blivit bter, och det betyder att ii-
adresserna allts de adresser som man kan spra nldelarna till r sekre-
tesskyddade. S det skulle allts bli olagligt fr klagaren och polisen
att leta efter dem som laddar ner och byter nlmer olagligt p ntet
eftersom de r skyddade av sekretesslagen.
Nicklas Lundblad, som till vardags r vo fr Stockholms e-handels-
kammare, kommenterar p sin personliga blogg:
klagaren sger att rttsordningen inte mjliggr att denna i och fr
sig olagliga handling lagfrs, eftersom det skulle ske till ett pris som
lagstiftaren uttryckligen ansett vara fr hgt.
Den som vill vrna musikindustrins intresse hr skulle kunna
hvda att detta kanske gller fr en enskild individ, men att det borde
vara mjligt att hnga ut ngra individer och statuera exempel - men
det r frmmande fr den moderna rttsstaten.
Det r bara totalitra stater som genom extrema stran lter det
allmnpreventiva i stranrtten bli ett egensyfte i liberala stater r
ansvaret individens fr vad individen gjort, men individen ansvarar
inte fr kollektivets samlade frsyndelser.
Expressens ledarsida kommenterade i fredags det s kallade piratkri-
get p fljande vis:
26
Aktualiteter
Det nnns ett absolut vrde i att frsvara cyberrymdens oreglerade,
starkt demokratiserande karaktr. Dr ingr nldelningsntverken och
surfarnas mjligheter att byta musik och nlm med varandra.
Fildelningens framtid
Fildelningsntverken kommer inte att frsvinna, i varje fall inte s
lnge mnniskor har tillgng till datorer. Och s lnge nldelnings-
ntverk nnns, kommer de att anvndas ven oauktoriserad sprid-
ning av upphovsrttsskyddat material.
Erfarenheterna frn vriga lnder i Europa som implementerat
upphovsrttsdirektivet och dr piratjakten frts med betydligt hr-
dare medel n i Sverige, talar sitt tydliga sprk. En underskning som
frra ret gjordes i Tyskland, visade att var rde person dr, eller
varannan internetanvndare, r aktiv nldelare. Antalet tyska nldelare
hade frdubblats p ett r, trots att skivbolagen under den tiden ta-
lat ett stort antal privatpersoner. Det nnns allts inga som helst skl
att tro att de :,, miljoner svenskar som laddar ned (en ytterst unge-
frlig sinra frn scn) skulle bli frre av att en ny lag trder i kraft.
Samtidigt anvnder allt ner mnniskor trdlsa ntverk dr de r
helt anonyma p ntet och allts kan piratkopiera utanfr piratjgar-
nas rckvidd. Billiga brbara hrddiskar gr det ltt att dela med sig
av tiotusen ltar till en kollega p kanerasten, utan risk fr upptckt.
Program fr anonym nldelning vcker allt strre efterfrgan och in-
tresse. Rent hypotetiskt gr det frsts att frska stifta nnu hrdare
lagar i ngon slags desperat frsk att upprtthlla ett kontrollerat
internet men efter lite eftertanke vore nog ytterst f beredda att
acceptera bienekterna av en sdan attack p ir-utvecklingen.
Nog stmmer det att en mycket liten del av musiken som sprids
p nldelningsntverken d r legal i strikt bemrkelse. I sjlva ver-
ket nnns det dock en mycket stor grzon av musik som formellt r
frbjuden att kopiera, men i praktiken r tillten, eftersom artis-
terna inte skulle drmma om att vcka tal mot fansen.
Musiken som sprids p nldelningsntverk r inte densamma som
den som dominerar i skivbutiker och i radio. Dr nnns en mycket
strre bredd, som lter folk upptcka saker de aldrig skulle kunna ha
upptckt annars. Mnniskors kulturella smak vidgas av mjligheten
att ladda ner ngot p prov utan att betala fr det, och kanske sedan
radera det om det inte faller en i smaken. Fildelningen kan sgas ha
27
en dum id
skapat en ny onentlighet, som frmjar mer av mngfald.
Vi kan ocks vlja att titta p nldelningsntverkens nitiga utbyte
av rv-program. Det sker ofta med tevebolagens goda minne, d det
genererar ett strre intresse fr deras serier. Skaparna av tecknade
serien South Park, som hr till det allra populraste att ladda ner, har
sjlva sagt att de inte har ngot emot spridningen. Hur fri kopiering-
en n r, har ju upphovsmannen alltid tiden p sin sida. Genom att
vara frst med att snda ett inslag kan man fortfarande ta betalt.
Musiklivets framtid
Det nnns ett musikliv utanfr skivbolagen, vilket r vrt att hlla
i minnet nr man vrderar deras argument. Musikskaparna sjlva
har i alla tider haft ett nertal sorters inkomstkllor, och frsljning
av inspelningar p skiva har bara varit den viktiga under ngra av
:,cc-talets decennier. Parallellt med detta kommer inkomster frn
srix fr spelning i radio, frsljning av kringprodukter, olika slags
kulturbidrag, och inte minst liveupptrdanden. Inom mnga genrer
r och frblir konserter den huvudsakliga frsrjningskllan. Fr de
musikerna vore en politik som skapar goda kommersiella mjlighe-
ter fr konsertlivet ondligt mycket gynnsammare n ngon skrp-
ning av upphovsrtten.
Sjlv ska jag p torsdag g och se artisten oxx Krew, som jag
upptckt genom nldelningsntverk. Hans skivor hittas knappt i an-
rer, men nd r musiken vl spridd bland nldelare. Att denna artist
kan komma p turnbesk till Stockholm mste ses som ett direkt
resultat av den spridningen, och ett exempel p hur upphovsmn-
nen sjlva kan dra nytta av den fria spridningen av deras verk.
Det nnns forskning p vad professionella musiker anser om pirat-
kopieringen. Den tyske sociologen Ulrich Riehm har, p uppdrag av
iu-nnansierade projektet Indicare, har sammanfattat de viktigaste
resultaten: De nesta musiker uppskattar Internets promotion-enekt
fr deras verk, och de nesta vnder sig emot strikt teknisk kontroll
och vldsamma tal. Bland , ccc musiker var omkring tre rde-
delar positivt instllda till nldelningsntverken. Lika mnga ansg
att upphovsrtten hjlpte rttighetsindustrin mer n kulturskapar-
na, och att det var fel att tala enskilda nldelare.
Skivindustrins anrsmodell bygger p mjligheten att kontrollera
de kanaler dr musik kan marknadsfras, fr att lansera det relativa
2
Aktualiteter
ftal artister man sjlv har investerat i. I nldelningsntverken mark-
nadsfr dremot musiken sig sjlv. Fr att frenkla lite, r detta bra
fr de nesta musiker men dligt fr de traditionella skivbolagen.
Drmed inte sagt att skivindustrin r i nrheten av att ha spelat
ut sin roll n p ett tag. :cc kade den globala frsljningen
av co-skivor, trots de ofta hutlsa priserna och den fortsatt kande
piratkopieringen. Till skillnad frn xi,-nlen r co-skivan ett paket
av ljud, text och bild som det nnns fortsatt efterfrgan fr. Dremot
vill mnga kunna ladda ner och provlyssna p en oknd artist man
hrt talas om innan man beslutar sig fr att investera i skivan.
Bengt Johansson, som r medieforskare vid Gteborgs univer-
sitet, menar att artisterna kommer att f vnja sig vid att man inte
lngre kan gra stora pengar p skivfrsljning. Mi,-spelaren r
den sista spiken i kistan fr den traditionella musikindustrin, kon-
staterar han. I och med att xi,-nler ervrat mark frn co-skivor, har
en ny attityd till nedladdning av musik spridit sig. Musik uppfattas
av mnga yngre p samma stt som de nesta av oss uppfattar nyheter.
Det r ngot som man frvntar sig att ha gratis tillgng till.
Musiklivet kommer att klara omstllningen, genom att anta nya
former precis som det alltid har gjort. Mycket talar fr att de tjnster
som musikindustrins bjssar tillhandahller idag i hgre grad kom-
mer att utfras av ett nertal mindre fretag som musiker kan anlita
fr inspelning, marknadsfring, turner och annat nr de s nskar.
Vissa av de artister som slog igenom under ii-skivans epok kanske
kommer att f ett steg tillbaka, till frmn fr nya frmgor. En s-
dan omstllning signalerar vitalitet, till skillnad frn den stagnation
som prglar tnkandet bakom frslaget till ny upphovsrttslag.
Men framfr allt mste vi inse att det fria utbytet av nler p in-
ternet r ett fenomen som kommit fr att stanna och inte kommer
att frsvinna hur mycket ngon n nskar det.
Nr tandkrmen vl r ute ur tuben gr det inte att trycka till-
baka den igen. Inte ens med en jttestor grvskopa.
Skriven av Rasmus Fleischer. Texten r en sammanfattning av det anfrande som
Piratbyrn hll infr centerpartiets riksdagsgrupp den 22 mars 2005. Centern,
som ven bjudit in en antipirat-representant fr att f hra tv sidors synpunkter,
beslutade dagen efter att sga nej till den freslagna ndringen av upphovsrtts-
lagen.
2
I graven
I graven behver
Elvis ingen
upphovsrtt
Rockmusiken nrar denna mnad femtiorsjubileum. Fr precis ett
halvsekel sedan spelade Elvis Presley in sin version av blueslten
Tats All Right, den som anses ha kickat igng explosionen.
Femtio r efter en skivinspelning upphr skivbolagets upp-
hovsrtt. Allts hller musiken frn brjan av :,,c-talet p att bli
fri: Skivbolaget kan d inte lngre hindra dig frn att ladda ner el-
ler dela med dig av Tats All Right p ntet, eller gra en hejdls
drum n bass-remix.
Upphovsrttens begrnsade tid anses traditionellt som ett viktigt
stt att upprtthlla en balans som ven gr det mjligt att skapa
nytt genom att bearbeta det gamla.
Men nr en nyutgivning av Tats All Right hrom veckan p nytt
blev en stor hit p brittiska singellistan tog skivindustrin tillfllet i
akt att trappa upp sin kampanj fr ytterligare frlngning av upp-
hovsrtten i Europa. I ett tal uttryckte Peter Jamieson, ordfrande
fr brittiska skivbolagens lobbygrupp, sin frfran ver att den klas-
siska rock- och pop-musiken snart kommer att kunna spelas, sam-
plas och spridas fritt.
30
Aktualiteter
Skivindustrins organisation iiii lobbar sedan en tid aggressivt
fr att iu ska infra minst lika hrda skydd som usa. Dr gller
ensamrtten till ldre ljudinspelningar i ,, r efter inspelningstillfl-
let; och fr inspelningar gjorda efter :,;o gller rtten ;c r efter
artistens dd. Giltighetstiderna i usa frlngdes nmligen drastiskt
genom en ny lag fr fem r sedan. Detta efter lobbying frn Disney,
som slss med nbbar och klor fr att Musse Pigg inte ska hamna i
the public domain och bli en del av ett kulturarv alla fr anvnda.
Varfr skivindustrin ska ha omfattande monopol p att repro-
ducera dda artisters popltar r frsts svrt att motivera. Att ar-
gumentera fr att upphovsrtten skulle gynna kreativiteten genom
att fungera som en morot fr musikskapare blir svrt. Elvis skulle ju
knappast ha framfrt sina blues-covers bttre, bara fr att han hade
vetat att ett tyskt skivbolag skulle f ga rttigheterna till dem i ns-
tan ett sekel. Artister som vill anvnda gammal musik som byggsten
i skapandet av ny musik blir dremot kriminaliserade, eller tvingas
betala enorma stranavgifter.
Skivbolagens enda terstende argument r ren protektionism:
I usa, England, Sverige och andra lnder som exporterar upphovs-
rttsskyddat material hvdar de nu att frlngd upphovsrtt r nd-
vndigt fr att upprtthlla bytesbalansen. Inte ens genom billiga
terutgvor av avlidna artister ska Sydostasiens co-pressare f kon-
kurrera med oss i vst.
Strsta gruppen frlorare blir dock vanliga musiklskande kon-
sumenter som fr betala fr monopolets artinciella upprtthllande
genom stigande skivpriser. Det handlar inte heller bara om pop-
musik. En frlngning av skyddstiden skulle innebra att klassiska
upplsningar av Vilhelm Moberg, som idag r fria, terigen skulle
bli privat egendom. Klipp ur Ingemar Bergmans tidiga nlmer skulle
med ,,-rig skyddstid inte kunna anvndas utan srskilda tillstnd
frrn om ytterligare ngra decennier.
Upphovsrttsindustrins strvan efter en mer stngd kultur nnner
lyhrda ron p Justitiedepartementet och i Bryssel. Samtidigt ser
vi dock en allt starkare rrelse t andra hllet: fr en friare, ppnare
och mindre monopoliserad kultur. Ett intressant exempel r att nnc
frn september brjar lgga ut sitt programarkiv p ntet, fritt fr
alla att sprida vidare, bearbeta och anvnda annat n i vinstsyfte.
(Nr ska svr och si flja sina kollegors exempel och uppdatera
31
I graven
public service-idn till vr digitala tidslder?) Bnc anvnder sig av
en s kallad Creative Commons-licens, en typ av mycket begrnsad
upphovsrtt. Principen r samma som fr fri mjukvara och inom
kort introduceras licenserna ven i Sverige. En annan som engage-
rat sig fr detta alternativ till upphovsrtten och som vill lta andra
kunna sampla hans musik r den nyligen Sverigegstande musikern
Gilberto Gil fr vissa mer knd som Brasiliens kulturminister.
Fri kultur eller ensamrtter? Frlngd upphovsrtt eller begrn-
sad? Svl yttrandefriheten som enorma ekonomiska nden str p
spel. Ingen r egentligen oberrd. nd har upphovsrttens utform-
ning hittills frmst avgjorts i det tysta, av tjnstemn, jurister och
lobbyister. r det inte dags att gra den till politik, och drigenom
frhindra att nnu ner idiotiska direktiv drivs igenom?
Elvis r dd. Lt inte den dda kulturen kvva den levande, bara
fr att tillfredsstlla ett hgljutt srintresse i form av fyra-fem skiv-
bolagskoncerner!
Skriven av Rasmus Fleischer. Frs publicerad p Expressens debattsida, 29 juli
2004.
32
Aktualiteter
Slutet fr snorrika
popartister
Mi,-spelare i kombination med nedladdning av gratis musik frn
internet r sista spiken i kistan fr den traditionella musikindustrin.
Drfr kommer artisterna f vnja sig vid att man inte lngre kan
gra stora pengar p skivfrsljning.
Nu blev visserligen inte xi,-spelaren rets julklapp, utan den
platta rv:n. Men genombrottet fr xi,-spelaren r viktigare sett
ur ett historiskt perspektiv. ven om det r trevligare och lite min-
dre skrymmande med en rv som hnger p vggen, kommer det
knappast att pverka vrt rv-tittande. Mjligen kan det ha en viss
betydelse fr hur vi mblerar vra hem. Mi,-spelaren r dremot
den sista spiken i kistan fr den traditionella musikindustrin, vilket
kommer att innebra att vi snart nr en punkt d det inte lngre gr
att ta betalt fr musik.
Nu r kanske inte sjlva xi,-spelaren allra mest betydelsefull
utan snarare sjlva nlformatet xi,. Musiknler i xi, tar liten plats.
De gr drfr snabbt att ladda ner frn internet och det gr in nera
tusen ltar p en xi,-spelare som kostar ngra tusenlappar. Och
ven om xi,-nler kanske inte hller lika hg ljudkvalitet som andra
33
Slutet fr snorrika popartister
strre ljudnler, r kvaliteten bra nog fr de nesta av oss. Vad n ex-
tremt ljudintresserade personer tror, s r faktiskt inte det perfekta
ljudet srskilt intressant fr majoriteten av musiklyssnarna. Det r
viktigare att kunna bra med sig musiken n att jaga det perfekta
ljudet. Kort sagt r mobilitet r viktigare n kvalitet. Strvan efter
perfekt ljud, som prglat mycket av bde skivinspelningar och musik-
lyssnande de senaste decennierna, kommer att ses som en historisk
parentes.
Mi,-spelaren r s viktig eftersom den tagit bort det sista hindret
fr att nytta med sig musik som man vill. Man behver inte ens bry
sig om att brnna en co fr att f med sig musiken frn datorn.
Tanka ner en lt frn ntet, nytta ver den frn datorn till xi,-spe-
laren och g sedan ut p en promenad med den senaste favoritlten
i ronen. Det tar inte mer n en minut.
Att ladda ner musik p ntet och sedan nytta ver den frn da-
torn till mer mobila enheter har blivit lika sjlvklart fr dagens ung-
domar som det var fr mig och mina kompisar att lna varandras
skivor och spela ver dem till kassetter nr vi var yngre. Jag minns
att skivbranschen redan p :,;c-talet hade kampanjer om att man
inte skulle kopiera musik frn ii till kassetter. P samma stt som d
frsker branschen idag p olika stt f tillbaka initiativet.
Man frsker stoppa olika former av nldelningssystem och lob-
bar fr lagar som innebr att det ska vara olagligt att kopiera upp-
hovsskyddade verk ven fr eget bruk. Fr att stta tyngd bakom or-
den har man i usa ven startat rttsprocesser mot enskilda personer
som laddat ner och spridit nlm och musik. Hr i Sverige frsker
Antipiratbyrn skrmma bort problemen med liknande metoder. Jag
ska inte frska reda ut de juridiska frgorna kring nedladdning av
musik, men jag begriper inte hur man ska kunna fnga nedladdare
p lngre sikt.
Fundera bara p hur man ska f tag p personer som anvnder
trdlsa ntverkskort till sina brbara datorer som de sedan kopplar
upp mot de ntverk som nnns tillgngliga dr de just d bennner sig.
Ingen Anti-pirat-polis i vrlden kan hitta den som laddar ner musik
nr man inte ens vet var datorn bennner sig.
Andra varianter branschen satsar p r att ha betaltjnster p in-
ternet, s att man betalar fr den musik man laddar ner. Problemet
r att det r p tok fr dyrt fr att ngon ska se det som ett realistiskt
34
Aktualiteter
alternativ. Napster har i usa p senare tid lanserat en tjnst dr man
ska kunna ladda ner musik billigare, vilket kanske kan g bttre.
Men betaltjnster kommer inte heller att fungera om de inte blir
nstan gratis. Sklet r att den attityd som spridit sig kring nedladd-
ning av musik. Musik uppfattas av mnga yngre p samma stt som
de nesta av oss uppfattar nyheter. Det r ngot som man frvntar
sig att ha gratis tillgng till. r det inte gratis r det inte intressant.
Nu kanske ingen srjer skivbolag som r i kris, men givetvis ms-
te man fundera p artisternas villkor. Att man ska kunna frsrja sig
p sitt yrke r inget orimligt krav. Men popartister fr i likhet med
musiker i andra genrer, ssom jazz, klassiskt och blues, vnja sig vid
att man inte tjnar s stora pengar p skivfrsljning.
Och sett ur ett ngot lngre perspektiv r det kanske ocks en
historisk parentes att kunna bli multimiljonr genom att gra en
hit eller tv. Fr inte ens ur ett populrmusikperspektiv under :,cc-
talet har man srskilt lnge kunnat bli snorrik bara genom att slja
miljontals skivor. Ser man p jazzen, eller den tidiga pop- och rock-
musiken var inte skivfrsljning ens den viktigaste inkomstkllan.
Fr mnga var det p turnerna man tjnade pengar.
Och kanske mste pop- och rockmusiker g den mdosamma
vgen via livescener eller andra inkomstkllor fr att tjna ihop till
brdfdan, istllet fr att frlita sig p skivfrsljning. Fr snart
kommer det inte att g att ta betalt fr musik.
Skriven av Bengt Johansson, medieforskare vid Gteborgs universitet. Texten pu-
blicerades som en gskrnika i Bors Tidning, 28 december 2004.
35
Skyddskvoter
Skyddskvoter kan
inte rdda musiken
Musikindustrin r i kris och sker rddning hos staten. Vissa av de
efterfrgade tgrderna sker p bredbands- och hrdvaruindustrier-
nas bekostnad, andra slr mot radiofretag och utlndska konkur-
renter i musikbranschen. Till de frra hr piratjakt och masskrimi-
nalisering, med upplsning av det allmnna rttsmedvetandet som
en slags biverkan. Till de senare hr protektionistisk kvotering av
radion, genom vilket de nationalistiska knslor som hyllar folklig
enhet stts i spel - Kring detta blossade debatten upp i Tyskland
sommaren :cc.
tal mot nldelare har knappast gett rungande gensvar bland de
musikskapare som skivindustrins iiii ibland pstr sig fretrda.
Men nr tyska iiii nu krver en lag som tvingar radiostationer att
spela en viss andel tysksprkig musik, r det dremot i allians med
inte bara politiker frn hger och vnster utan ocks frn en sam-
manslutning av ,cc musiker.
Musikjournalisten Robert Kneschke kommenterar hur saker
hnger samman:

36
Aktualiteter
Vid en frsta anblick r det inte underligt att tyska konstnrer krver
infrandet av en kvot fr tysk musik. ven konstnrer som hmtar
sin inspiration frn usa. Trots allt lovas de genom kvoten mer pengar.
Fr kreativa som kmpar kring existensminimum r det lovande utsik-
ter. Men skenet blndar en fr vad som nnns p myntets baksida.
Den sanna ddsdomen fr tysk musik r nmligen beslutad sedan
lnge: Hartz IV. Det mnadslnga utprvandet av nya, verraskande
sounds, det outtrttliga repandet i kllaren blir till nda, nr man i
stllet fr gitarren mste ha en kratta i sin hand, och stda parker fr
en euro i timmen. Fr att kunna leva av sin musik, behver de nesta
konstnrer till att brja med tid fr att leva ut och utva sin kreativitet,
grna med socialunderstd och bostadsbidrag.
Hartz IV r tyska regeringens stora tgrdspaket fr att tvinga folk i
arbete. Ungdomar ska hellre hllas sysselsatta i nyphittade, statligt
subventionerade skitjobb, n vara lediga och gra saker som de r
bra p och gillar exempelvis spela musik som med tiden kan f
en publik. Villkoren fr alla former av bidrag skrps. Att inte se att
detta fr en enekt p musiklivets tervxt en enekt som varken
upphovsrtt eller skyddskvoter kan hjlpa mot r verkligen att av-
siktligen blunda.
Frankrike anfrs grna som fredme. Att ooi ocks hade en oc-pro-
centig kvot fr (st)tysk musik, glms grna bort. Ungdomarna dr
lyssnade d i hemlighet p vststationer. Kanske r just drfr en kvot
heller inte s dlig. Vi verger de kvoterade radiostationerna, skanar
alla en osi-uppkoppling och lyssnar i stllet p internetradio. Runt
om i vrlden str hundratals valmjligheter till frfogande. Ska det
vara s kan vi lyssna p schlager, frijazz, reggae, hardcore, techno och
annat, dygnet runt. Fr andra lnder knner inte till ngra Hartz IV-
lagar, vilka frntar de inhemska musikerna tiden att spela.
Skrivet av Rasmus Fleischer. Ursprungligen publicerad p Copyriot, december
2004
37
The Pirate Bay
The Pirate Bay ger
rttighetsindustrin
svar p tal
Date: Mon, 20 Dec 2004 04:14:46 -0100 (GMT)
From: anakata
To: Peter Pehrson - enya.com <peter@enya.com>
Subject: Re: For your information
On Wed, 22 Dec 2004, Peter Pehrson - enya.com wrote:
> Fredrik Neij
> PRQ Inet / SE 969700-4027
> Box 1206, SE 11479 Stockholm, Sweden
>
> --------------------------------------------------------------
> FOR YOUR INFORMATION
> --------------------------------------------------------------
>
> Dear Fredrik Neij,
>
> it has come to our attention that a number of our works and
> trade marks now appear on your own website.
>
[..]
>
> As these albums are under Copyright and no EU or Swedish
> law allows unauthorized distribution of this ripped music, you
> are in violation of our Copyright.
>
> You are additionally in violation of Swedish and EU law as
> you are violating our Trade Mark by listing Trade Mark
3
Aktualiteter
> protected names (protected under Swedish law) on your web
> page without permission.
>
> You have 72 hours to completely remove the above links.
>
> After this you will receive 1 (ONE) legal note from
> GrayZone. You will receive no further notices.
>
> Also please note that making this email public or ridiculing it
> will result in immediate legal action and we are also
> contacting RipeNCC for suspension.
>
> Regards
> Peter Pehrson
> aigle music / warner music international
Dear whatever-you-are,
thank you for providing us and our users with such great entertain-
ment. Im not talking about Enya (hey, Enya fucking sucks), but
instead of your nonsensical email.
You have
- confused us with our ISP
- no knowledge whatsoever about BitTorrent
- no knowledge whatsoever of the appliciable laws (trademark or
copyright)
- made very entertaining threats (hey, go ahead and contact RIPE NCC,
please, I beg you)
You have scored 10 out of 10 points on our Legal Threats Entertain-
ment scale. You win the grand prize: A lifetime of ridicule on our
legal threats section (http://static.thepiratebay.org/legal/) !
Congratulations!
Please also note that Im not currently out of toilet paper, so you
may wait a while before sending legal papers.
> ================================================
> CONFIDENTIALITY NOTICE: This e-mail message, and
> any attachments thereto, is for the sole use of the
> intended recipient(s) and may contain legally privileged
> and/or confdential information. Any unauthorized review, use,
> disclosure or distribution is strictly prohibited. If you are not
> the intended recipient, please contact the sender by reply
> email and permanently delete all copies of the original message.
> ================================================
>
Yeah, right...
3
The Pirate Bay
Date: Fri, 24 Sep 2004 17:11:44 -0100 (GMT)
From: anakata
To: nopiracy@advflms.com
Subject: RE: Electronic Notice of Infringement - thepiratebay.org
Hello, my dear sir(s)!
We all like Evangelion a lot. This, however, does not mean that
we like YOU. So instead of mindlessly acting on your notice of so-
called infringement, I took the liberty of forwarding it to our
legal counsel:
On the subject of thepiratebay.orgs supposed infringement of your
intellectual rights. I have been given the authority, as legal con-
sel, to reply to your kind letter.
We understand that you are familiar with Bit Torrent technology. Then
you may, or may not, understand that none of the data that you hold
the copyright to reside on thepiratebay.orgs servers.
This raises the question of the reach of Swedish and European copy-
right law. It is the opinion of us, and the Swedish Supreme Court,
that information about WHERE to obtain copyrighted material, which
is the case with Bit Torrent, is not illegal. The .torrent fles
that are offered for download at the site in question contain nothing
more than hash and checksum information. How this information could,
in itself, possibly be an infrigement of your copyright is beyond us
and apparently the Swedish legal system agrees.
As to this date the third paragraph of the Swedish copyright legalis-
lation does not criminalize information exchange. You may also wish
to rewiev the Lag (1998:112) om ansvar fr elektroniska anslagstav-
lor. It is stated in the ffth paragraph that under certain circum-
stances an administrator of a site might be required to remove cer-
tain messages entered by the users. However it is our opinion that
.torrent fles is not of the nature stated here. The subparagraph
in question is aimed at stoping people from quoting whole literature
works or posting copyrighted pictures.
In your e-mail you state three demands. The frst two are obviously
completley void since The Pirate Bay in no way store any of your
copyrighted data on their servers.
As for the third demand: We have no intention of removing anything as
long as our actions are not violating Swedish law and to our knowl-
edge this is not the case.
For your convience we took the time to review European law on this
area. Considering that it takes several years, in some cases almost
a decade, to get an answer from the European court on an inqury about
how a law is to be interpreted, the question whether the european
copyright law also includes bittorrent is less interesting. You may
return in about 5 years when there is a ruling from the European Su-
preme Court. Until then we have no choice except respecting Swedish
copyright law. And as we have explained the information contained in
our servers is clearly not of the nature required of Swedish law, to
be considered an infrigement of intellectual property. This would be
similar to outlawing a map outlining where to fnd the library or the
local video-rental store.
40
Aktualiteter
Our guess, since you did not provide us with adequate information on
which laws and regulations that you feel are violated, is that you
are referring to Directive 2001/29/EC of the European Parliament
and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain
aspects of copyright and related rights in the information society.
Whether or not this act does indeed state that the information con-
tained in .torrent fles is a violation of the authors intellectual
rights or not is of little importance in the case at hand. The act
does not have direct effect and calls upon the member states to take
appropriate action in order to protect the rights refered to in the
directive. Obiously the Swedish government, to this date, considers
that it has done so and that all rights are protected under the cur-
rent Swedish legalizlation. And as stated above our activity on the
site in question and on our servers are not in violation of Swedish
law. As law-abiding good upstanding citizens we do not question our
wise governments policy.
Sincerely
/Judas, on the behalf of The Pirate Bay
41
Intervju med en warezkung
Intervju med en
warezkung
Miljontals mnniskor anvnder dagligen internet till att sprida pi-
ratkopierat material. Men det nnns grupper av folk som sysslar mer
serist med s kallade warez. Piratbyrn trnade en av de ledande
inom warez-scenen i Sverige fr en intervju. Lt oss kort och gott
kalla honom Warezkungen.
Piratscenen bestr av olika grupper som p ett eller annat stt fr
tag i upphovsrttsskyddat material. Detta material lgger de upp fr
distribution, och nr sedan nldelningsntverken s att folk kan ladda
hem det. ven om det nnns enskilda som sjlva lgger upp nlmer
och skivor de gillar, tror jag att den allra strsta kllan till nldelnings-
ntverken r piratscenen. Men naturligtvis hade materialet hamnat
dr nd, sger Warezkungen.
Drivkraften fr scenens medverkande r att vara frst med en ny
nlm, skiva eller spel. Eftersom materialet oftast slpps tidigare i form
av promotion- och recensionsexemplar, strvar piratgrupperna efter
att ervra den prestige det innebr att vara frst. Det kan handla om
42
Aktualiteter
timmar innan materialet nnns p Internet.
Bara den som r frst r vrd ngot, sger Warezkungen.
Drivkraften r samma som i de nesta subkulturer. Ungefr som
att spela i ett band: det nnns inte s mycket pengar att hmta men
man vill ha erknnande frn sina jmlikar. Mediabolagen sjlva lg-
ger ju ner miljarder p att skapa den tr efter nya produkter som
ligger bakom den tillfredsstllelse som ligger i att vara frst med att
sprida ngot.
r det riskabelt att syssla med storskalig, icke-kommersiell pirat-
kopiering?
Det beror p vilket land man verkar i och i vilken grad deras rtts-
system dmer i linje med industrins intressen. I dagens Sverige har
du inte begtt ngot brott om du sprider nler till din kompis utan
att ta betalt, men i till exempel usa har industrin sett till att ven det
har blivit olagligt.
Nu talas det om nya EU-direktiv som skall gra piratkopiering fr
eget bruk olaglig...
Jag r tveksam till om det kommer pverka privatpersoner. Skiv-
och nlmbolag i Sverige r nog inte villiga att alienera publiken frn
sig genom att stmma sina egna kunder. Se bara vilket dligt rykte
Metallica nck nr de stmde sina fans.
Just drfr, sger Warezkungen, fredrar fretagen att verka genom
agentbyrer som nsa (Business Software Alliance) och Antipirat-
byrn. D r det inte Microsoft som slr in drren hemma hos n-
gon utan folk frn en annan organisation, som visserligen nnansie-
rats av till exempel Microsoft. Dock r de inte intresserade av att
ge sig p hundratusentals enskilda, utan snarare att skrmmas och
statuera exempel.
Antipiratbyrn inriktar ju sig mest p en speciell typ av pirater, de
som sljer piratkopior. Men i piratscenen nnns ett visst ethos som
innebr att mnga tycker det r fel att slja. Vissa r emot frsljning
av piratkopior av ideologiska skl, andra snarare fr att det r fr
riskabelt att involvera sig med kommersiella pirater.
43
Intervju med en warezkung
Har du sjlv ngon gng tnkt funderat p om det r fel att pirat-
kopiera?
Jag har funderat mycket, men inte ur det perspektivet jag r
fullkomligt vertygad om att det r rtt!
Argumentet som skivbolagen anvnder r att det r stld att ko-
piera. De syftar p stld som ett ekonomiskt brott. Ekonomi hand-
lar om hushllning med begrnsade resurser, och digitalt material
r inte begrnsat. Om jag kopierar ditt spel har du ju fortfarande
kvar det.
Vissa menar att om man inte betalar fr sina kopior s kommer till
exempel musiker att inte f betalt, s att ingen ny musik skapas.
Vad sger du om det argumentet?
Inget sger att musik eller nlm mste produceras utifrn ett vinst-
intresse, se bara p hur det fungerat tidigare i historien. ven om
skivbolagen gillar att prata om artister, r det ju bolagen och inte
artisterna som kammar hem pengarna. Detta r snarare ett gyllene
tillflle fr de artister som r smarta nog att anvnda det till sin egen
frdel, sger Warezkungen.
Folk r vana vid att tnka i termer av egendom, men fr ,, pro-
cent av alla artister r ju inte problemet att folk piratkopierar, deras
problem r att ingen knner till dem och drfr inte ens vill piratko-
piera dem. Fr dem r kopieringsntverken ett stt att f spridning.
Om du hade ett punkband fr :c r sen var du tvungen att g runt
och dela ut kassetter. Nu kan du g in p Direc Connec, dela ut
ltar, tipsa folk och uppmana dem att sprida musiken vidare. Det r
inte lngre ens ndvndigt med skivkontrakt.
Tror du att industrin kommer lyckas att stoppa fldelningspro-
grammen?
Njae, teoretiskt r det mjligt, men jag tror inte att de klarar av att
hlla jmna steg med alla hackers. Industrin hade chansen omkring
:,,;-, nr Napster i praktiken var det enda nldelningsprogram-
met. Om de d hade tagit ver Napster utan att stnga det hade
de kunnat behlla viss kontroll ver situationen genom att s att
sga hlla sig sin nende s nra som mjligt. Men i och med att de i
stllet slog igen Napster kom det :c nya nldelningsprogram som r
omjliga att styra. Jag tror att vi framtiden kommer ha en uppsj av
44
Aktualiteter
olika nldelningssystem.
Warezkungen kan tnka sig ett worst case scenario dr nldelnings-
ntverken stoppas, men folk nd piratkopierar mellan kompisar.
Upp till en viss omfattning r piratkopieringen helt omjlig att
stoppa, sger han.
Stnga fabriker fr piratkopior i Kina kanske gr, men man kan
inte stoppa en folkrrelse.
Piratkopieringen r potentiellt bra fr artisterna men dlig fr bola-
gen, menar allts Warezkungen. Men frn fretagens sida grs fort-
farande vissa frsk att f kontroll ver kopieringen och p ngot
stt f den till ngot att tjna pengar p. Om man ser tillbaka i
historien har de lyckats frr.
Nr radion kom sa musikindustrin till en brjan radion ruinerar
oss, den mste lagstiftas bort!. Men s skedde inte, i stllet har ra-
dion nu blivit en integrerad del av industrin. Samma sak hnde med
xrv och med videokassetten, sger Warezkungen.
Tv olika synstt p vad piratkopieringen kommer att gra med
musikindustrin framkommer hr. Ett scenario dr kopieringen i fr-
lngningen kommer att bli kontrollerad av industrin och p ngot
stt bidra till dess vinster. Ett annat dr piratkopieringen fortstter
att vara ett subversivt och omstrtande fenomen som undergrver
sjlva industrin. Vilket tror du sjlv p?
Jag lutar mer t det andra, fr om skivbolagen ska kunna gra
kopiering lnsamt mste de omfamna den och det har de inte gjort.
Att de misslyckats med detta beror p tv saker. Fr det frsta tror
skivbolagen att om de ger efter lite s kommer slussportarna att pp-
nas. De r obstinata och vgrar acceptera att piratkopiering nnns.
De vill inte frlora en femma om det s skulle betyda att de senare
vann en tia, sger Warezkungen.
Fr det andra gr fretag dit pengarna nnns, och musikindustrin
har nischat in sig p att skapa kulturer i en mlgrupp av kpstarka
ungdomar i lderna ::-:, r. Men problemet r att :;-ringar inte
45
Intervju med en warezkung
har kreditkort och inte kan handla p ntet, eftersom nstan alla
betalsystem bygger p att folk mste vara myndiga och kanske dess-
utom ha ett fast jobb. Fr att erstta nldelningsprogrammen med en
modell som kostar pengar mste fretagen monetarisera ntet s att
alla som idag tankar hem musik har mjlighet att enkelt betala fr
den, och det r inget enkelt projekt.
Kommer piratkopieringen att dda upphovsrttslagstiftningen,
tror du?
Svr frga. Historiskt kan man se att det ofta funnits en stor skill-
nad mellan vad lagarna sger och vad folk gr i praktiken. Ta droger
som exempel, varken det att de blev olagliga eller att man har inlett
ett enormt dyrt war on drugs har inneburit att folk har slutat an-
vnda dem, snarare tvrtom. S lnge tillrckligt mycket folk vill
gra ngot gr det aldrig att stoppa.
Intervjun gjordes av Piratbyrn sommaren 2003.
46
Aktualiteter
Kriget mot
piraterna kan inte
vinnas!
Piratbyrn intervjuar Textz.com
Kring millenieskiftet, d nldelning fortfarande var synonymt med
Napster, brjade det bli allt mer uppenbart att xi,-explosionen hll
p att underminera skivbolagens position fr gott. Mjligheterna till
digital reproduktion brjade f etablerade uppfattningar om kultur,
politik och ekonomi att gunga. I detta lge startades, under strids-
rop som textindustrin r en papperstiger, en hemsida som idag
r centrum fr en av de mest mrkliga upphovsrttskonnikter som
skdats.
Nr jag upptckte att domnnamnet Textz.com var ledigt r
:ccc var det uppenbart vad som mste gras. Sedan dess har idn
varit simpel att stndigt samla ihop texter och gra dem tillgng-
liga p ntet.
Det berttar Sebastian Ltgert, grundare av Textz.com, nr Piratby-
rn trnar honom p Bootlab i centrala Berlin en lokal som tidvis
har fungerat som klubb, ibland som en sorts konstatelj och som nu
r radiostudio fr kanalen Reboot.fm. Bootlab har tillsammans med
47
Piratbyrn intervjuar Textz.com
mailingslistan Nettime varit en viktig utgngspunkt fr svl Textz.
com som fr en rad andra subversiva ntprojekt.
Uppmaningar att scanna in bcker och sprida i textformat gjorde
snabbt Textz.com till en guldgruva fylld av medieteori, nloson, poli-
tiska texter och sknlitteratur p olika sprk. Hr hittas hela bcker
av William S Burroughs, Friedrich Nietzsche, Franz Kafka och Gil-
les Deleuze, fr att bara nmna ngra.
Srskilt positiva reaktioner har kommit frn folk utanfr Europa,
inte minst frn Indien. I New Delhi gr man normalt inte till bok-
handeln och lgger ner dyra pengar p en bok av Guy Debord.
Problem med upphovsrttsinnehavare har Textz.com bara haft ngra
f gnger. Om ngon absolut krvt att en text ska bort frn sidan har
den plockats bort, och s har problemet varit ur vrlden. Ett undan-
tag var nr ett frlag krvde fantasisummor fr att en bok spridits av
Sebastian Ltgert som dock lste det hela p ett kreativt vis:
Jag skrev ett pyttelitet php-script som gjorde s att boktexten ge-
nererades ut ur en bild, och spred i stllet bilden med innehllande
kod. Sen hrdes inget mer frn frlaget...
Bilden lanserades som ett konstverk med titeln Te Conceptual
Crisis of Private Property as a Crisis in Pracice ett exempel p den
ideologiska tolkning av piratfrgan som Textz.com stndigt gr.
Tekniken r mycket enkel. Sedan dess har jag jobbar mycket med
att sonstikera metoderna fr att extrahera text ur bilder.
Samtidigt ppekar Sebastian att webben egentligen kanske inte r
det optimala sttet att sprida texter nr det nnns vlfunktionerande
nldelningsntverk.
Jag skte efter Adorno p Kazaa, en halvtimme senare kunde
jag brnna en co full med texter. Idn med Textz.com r inte minst
symbolisk logotypen r en uppochnervnd Amazon.com-kpvagn,
Textz.com r ett varumrke och jag lskar varumrken!
4
Aktualiteter
Adorno det r namnet p den tysk-judiska marxistiska samhlls-
kritiker vars texter nu r freml fr en konnikt. Sebastian Ltgert
hotas av fngelse fr att de har publicerats p Textz.com.
tminstone i den tysksprkiga vrlden r Adorno vlknd fr att
ha skrivit den mest uttalade kritiken av hur kultur grs till en vara,
och nu r det exakt det som hnder med Adornos egna verk!
Att ngon, ,, r efter Adornos dd, hotar att kasta ngon i fngelse
fr att ha publicerat hans bcker p en webbsajt, det borde vara som
att dela med noll det fungerar helt enkelt inte!
Augusti :cc,, nr Sebastian befann sig i New York, kom ett brev till
hans adress i Berlin som frklarade att han omedelbart mste ta bort
tv texter av Adorno frn Textz.com om han inte tlydde skulle
han f bta ver : ,cc euro. Avsndare var Hamburgs dyraste advo-
katnrma, p uppdrag av Hamburgs stiftelse fr frmjandet av veten-
skap och kultur, som anser sig ga ensamrtt till Adornos texter.
Alla frsk att gra upp i godo eller diskutera saken avvisades.
Advokaterna erbjd bara Sebastian en avbetalningsplan p :cc euro
i mnaden, och nr han inte betalade sg de till att en arresterings-
order utfrdades p honom. Nu har de dessutom utkat sitt ansprk
till att glla nio texter av Adorno, och hjt notan till det dubbla:
omkring ,cc euro.
De har ver huvud taget inte frskt f bort materialet frn ser-
vern, allt de ville var att f pengar, sger Sebastian.
Om, nr och hur lnge Sebastian kan hamna i fngelse har han sjlv
ingen aning om - egentligen bryr han sig inte srskilt mycket och
han r inte intresserad av att bli ngon slags personlig martyr.
Nr Teodor Adorno avled r :,o, lmnades hans fru Gretel med
ekonomiska bekymmer. Stiftelsen i Hamburg ryckte d in och erbjd
sig att frsrja henne s lnge hon levde i utbyte mot att rttighe-
terna till makens verk testamenterades ver till stiftelsen. Eftersom
upphovsrtten fr nrvarande gller i ;c r efter upphovsmannens
dd, kommer ngon att kunna hvda ensamrtt till Adornos texter
4
Piratbyrn intervjuar Textz.com
i tminstone ,, r till.
Under rens lopp har det frekommit att stiftelsen, ledd av en
viss Jan Philipp Reemtsma, har frnekat skribenter rtten att citera
korta stycken ur Adornos efterlmnade verk. Reemtsma ger ven
rttigheterna till opublicerade texter av Walter Benjamin, en kollega
till Adorno vars syn p kultur och massreproduktion var lngt mer
radikal, och som ofta beskrivs som en fregngare till bde punkens
Do It Yourself-kultur och dagens upphovsrttskritiker. Senare i r
planerar Reemtsma att ppna ett Walter Benjamin-museum i Berlin
en dubbelmoral som upprr Sebastian Ltgert:
Walter Benjamin sade klart och tydligt att massorna skulle terta
kulturen, att de varken kunde frnekas rtten att kopiera eller bli
kopierade enda alternativet var fascism. Och antagligen har vi idag
en situation liknande den p :,:c-talet d han skrev detta: kombina-
tionen av det teknologiska och det sociala skapar ngot ostoppbart.
Mark Getty, amerikansk nnansman och sonson till oljemagnaten
J Paul Getty, frutspdde r :ccc att copyright is the oil for the ::st
century. Sebastian instmmer till fullo i analysen av intellektuell
egendom som vr tids centrala ekonomiska och politiska frga:
Citatet r s sant, fr om upphovsrtten r dagens olja, kan den
kondenseras ned till ett enda litet ord: krig. Ett krig mot att folk
autonomt har brjat organisera produktion, reproduktion och dist-
ribution p ett nytt stt och utan pront.
Allt du kan sga om War on drugs och War on terror r ocks
sant fr War on piracy: det nnns ingen krigsdeklaration, ingen
tydlig nende, slaget str verallt, alla mste delta...
Kriget mot piratkopieringen r ingen metafor, det r ett verkligt
krig. Och det kommer att pg till dess, fr att citera nnu en av
Textz.coms cyberrevolutionra slagordspastischer, den sista upp-
hovsrttsgaren har hngts i den sista patentjuristens tarmar. Slag-
fltet r oerhrt brett, det brjar med ovo och slutar med oxa
som Sebastian sger det strcker sig allts frn kulturindustrin till
frgan om patent p vra kroppar. Men ven om bilden som m-
las upp kan tyckas hopplst totalitr vill Sebastian betona att kriget
50
Aktualiteter
verkligen inte fungerar bra gng p gng misslyckas det. Nya lagar
kringgs omgende, juridiska tgrder mot piratkopiering leder till
dlig publicitet nr pensionrer som inte ens har dator talas, varje
nytt frsk frsmrar bara lget fr upphovsrttsivrarna.
Hur ska d situationen bst beskrivas? ena sidan r det ltt att
hamna i uppgivna domedagsvisioner om en snar framtid dr Micro-
soft vervakar varje skrymsle i vra liv andra sidan kan lovsnger
till piratkopieringens framgngar ofta ge bilden av en strid som re-
dan p frhand r vunnen och dr inget mer behver gras...
Svr frga! Jag skulle verkligen vilja se en pessimistisk nlm eller
bok i stil med som kan vcka intresset, lite som Tys vr blev en
startklocka fr miljrrelsen. Men om jag ska analysera situationen
politiskt s fredrar jag att vara hejdlst optimistisk. P den punkten
str jag nrmare Deleuze n Adorno.
Vilka r det d som fr den hr striden? ven om Sebastian grna
anvnder en marxistiskt innuerad analys och kan se piratkopieringen
som en slags kommunism i praktiken, har han knappast ngra fr-
hoppningar om att vnstern ska kunna spela ngon framtrdande
roll i dessa sammanhang.
Vnsterns ointresse fr konnikter kring intellektuell egendom
r bisarrt, fr jag skulle sga att det r den fundamentala kampen
kring den pgende framvxten av en ny typ av samhlle, en konkret
kamp kring nya egendomsformer.
En dominerande uppfattning inom vnstern r att reklam, mass-
medier och kulturindustri producerar en falsk kultur som rmar
mnniskorna frn ngot slags kta medvetande, och att lsningen
skulle ligga i att bryta sig loss frn masskulturen och hitta ngon
slags sanna mnskliga vrden. Tankesttet prglar bland annat
Naomi Kleins bok No Logo och den omtalade form av medieakti-
vism som exempelvis Adbusters str fr, sger Sebastian.
Vnsterfolk tror att problemet med kapitalismen r representation
och reproduktion, medan jag sger tvrtom: enda problemet med
reproduktionen r kapitalismen.
ven om Sebastian sjlv sprider program han har skrivit under den
51
Piratbyrn intervjuar Textz.com
fria cxu-licensen, s ser han inte den s kallade rrelsen fr fri
mjukvara som en radikal kraft i dagens piratstrider. Snarare ser han
det som ett halv-feodalt system, med karismatiska personligheter
som Richard M Stallman som kungar och prinsar.
Open source, det r kriget som redan har vunnits, en rrelse som
kritiserar ngot som redan har dtt. Microsoft r en dd kropp som
kommer att nnnas kvar i ,c r, lngsamt ruttnande, sger Sebastian
Ltgert.
Selec all, copy, paste, save, upload, share. Reappropriate. And re-
member: there is no need to break what you can circumvent. Dont
innovate, imitate. Med dylika paroller fortstter Textz.com sin
kamp mot upphovsrttsindustrin, en kamp som Sebastian Ltgert
menar r omjlig fr piraterna att frlora.
Kriget mot piratkopieringen kommer aldrig ngonsin kunna vin-
nas inte bara fr att det skulle g emot mnskligheten, historien,
logiken, teknologin, utan fr det i slutndan r ett krig mot kapi-
talismen sjlv.
Men som vi har sett med War on terror, r mlet inte att vinna,
det vore en katastrof fr dem. Vad de vill r att ha ett pgende krig,
ett permanent undantagstillstnd.
Intervjun gjord av Piratbyrn vren 2004.
Kultur
53
Kassetten och ddskallen
Kassetten
och ddskallen
Idag r det ltt att glmma bort vilken oerhrt radikal roll kassett-
bandet har spelat som teknisk innovation. Eftersom det fr frsta
gngen gav alla och envar mjligheten att p egen hand reprodu-
cera musik, mste kassettkulturen ses som en fregngare inte bara
till dagens upphovsrttsnentliga piratrrelse, utan ocks till Do It
Yourself-kulturer av olika slag. ven den bermda piratddskalle-
symbolen ett kassettband med korslagda benknotor har hngt
med in i den digitala reproduktionens tidslder, och r idag knd
som Piratbyrns logga.
Dagens kassettformat lanserades av Philips :,o. Fr att under-
ltta en standard att skapas, valde Philips att lta formatet vara ppet
i stllet fr att anvnda patent fr att frbjuda andra att tillverka
kassettband. Under den upproriska andra halvan av :,oc-talet slog
formatet snabbt igenom. Kassetter var betydligt billigare n ii-ski-
vor. Fr frsta gngen kunde massorna spela in musik. ven pratkas-
setter med politiska budskap har ftt omvlvande politisk betydelse
utanfr vstvrlden. Kopierade kassetter sgs ha spelat en viktig roll
i iranska revolutionen :,;,, och i vra dagar r kassett-predikningar
ett viktigt medium fr kristna, islamiska och andra religisa funda-
mentalister runt om i vrlden. Hur som helst har de mest bestende
54
Kultur
verkningarna av kassettkulturen rrt musikvrlden. Vi ska inte heller
glmma bort hur vrt stt att lyssna p musik fr alltid frndrades
av att kassettbandet mjliggjorde Sonys walkman, som frst brjade
sljas :,;,.
Snart brjade ven kassettbanden anvndas fr nerkanalsinspel-
ning. P :,;c-talet brjade -sprs kassettbandspelare med inbygg-
da mixerbord att bli verkomliga i pris. Parallellt med punkvgen
marknadsfrdes heminspelning p nerkanaliga kassettbandspelare
som ett billigt alternativ till att hyra svindyr studiotid och gra sig
beroende av musikindustrins ekonomiska system. Ngra r senare
brjade det, som en fljd av kassettens inverkan p musikskapandet,
bli vanligare med grupper som Soft Cell och Te Te, vilka bestod
av bara en eller tv personer.
Slutet av :,;c-talet var ekonomiska krisr i oljekrisens spr, d
ven skivindustrin noterade sviktande frsljningssinror. Man skyll-
de p hemkopieringen och frskte, utan strre framgng, lobba
fr hrdare upphovsrttslagar. Samtidigt inledde skivbolagen de pro-
pagandakampanjer mot hemkopieringen som idag har ftt en sorts
kultstmpel bland digitala pirater. Ngon gng i brjan av 1980-
talet sg kassettddskallen dagens ljus, ledsagad av parollen Home
Taping is Killing Music (and its illegal).
Under samma tid brjade hemelektroniktillverkarna att mark-
nadsfra kassettdck som kunde kopiera musik till nera kassettband
samtidigt. ven om dessa hndelser kan te sig mindre dramatiska i
jmfrelse med vad den digitala utvecklingen skulle komma att ge,
knde sig musikindustrin hotad och konniktlinjerna kring kopie-
ringen brjade bli tydliga. Riaa krvde att svl bandspelare som
kassettband skulle belggas med stranskatter och pengarna frde-
las till upphovsrttsinnehavare, propertionerligt efter vilka skivor
som slde bra p topplistorna. Logiken, som ocks ligger bakom
den svenska lagen om kassettersttning, r att de artister som sl-
jer mycket skivor ocks r de som kopieras mest. Samtidigt brjade
man tala om the Cassette Underground som samlingsbenmning
p de internationella ntverk av musiker och fans som, ofta i oppo-
sition med den etablerade musikindustrin, enbart spred sin musik
p kassetter.
Kassettkulturens opposition till skivindustrins antipirathets be-
svarade snabbt ddskalle-kampanjen genom att helt enkelt ta ver
55
Kassetten och ddskallen
motstndarens symbol. Texten Home Taping is Killing Music (and
its illegal) byttes bara ut till Home Taping is Killing Business
(and its easy). Med andra ord brjade det hjas rster som, i stllet
fr att frneka att piratkopieringen skulle omvlva kulturindustrins
maktfrhllanden, glatt erknde att de nya reproduktionsteknikerna
kunde vara subversiva verktyg. Fljande bild hrstammar frn ett
fanzine knutet till det tidiga :,c-talets musikaliska kassett-subkul-
tur:
Ett annat uttryck fr tidig opposition mot skivbolagens pirat-
jakt, str att nnna hos tidigare Sex Pistols-producenten Malcolm
McLarens ihopcastade band Bow Wow Wow. Lttiteln C C
C Go! r ett tidstypiskt exempel p hur man kunde se p kasset-
tens subkulturella betydelse.
Idag vernyglas kassettkulturen av en ny digital kultur, med nya
mjligheter till reproduktion som den tidiga piratrrelsen inte kunde
drmma om. Samtidigt lever kassettkulturens arv av oberoende for-
mer fr skapande och distribution av musik vidare, fast via co-brn-
nare och i:i-ntverk tnk p artister som Le Bombe. Fortfarande
hembandas det dock friskt: se bara hur communityt Blandband.nu
samlar musiklskare som fredrar old school-piratkopiering.
Skivindustrins rdsla i brjan av :,c-talet var nog inte helt
obefogad: Kanske var det d som dess lngsamma fall brjade? Att
bland andra Piratbyrn och Downhill Battle idag anvnder kassett-
ddskallen som symbol, kan ses som ett stt att hedra ett fregngar-
media som berett vgen fr dagens digitala piratrrelse.
Skriven av Piratbyrn. Artikeln r i vissa avsnitt plagierad frn Cassette Culture
av Steve Jones, och Florian Cramer ska har bidragit med information och bil-
der.
56
Kultur
Kopyright
Liberation Front
Vi r nog alla verens om att all information mste vara gratis. Idag
r det sjlvklart att inte betala fr musik, nlm, dataprogram och
s vidare. Det har dock inte alltid varit s. En gng i tiden riske-
rade musiker att bli stmda fr minsta lilla sampling. Under denna
mrka tidslder lngt innan internet, xi, och co-brnnare var
Bill Drummond och Jimmy Cauty de snyggaste rebellerna. Oavsett
om de kallade sig xii, Te Justined Ancients of Muu Muu, Libera-
tion Loophole, Timelords eller x-foundation lyckades de skapa kaos,
frvirring, skandaler och ngra riktigt hrda dissar av konst, kul-
tur, pengar och den allra sjukaste formen av privat gande, s kallad
intellektuell egendom eller copyright.
Historien brjar 1987. Under namnet the Jamms begr Bill
Drummond och Jimmy Cauty ett antal hgst ogenerade stlder frn
artister som anna, Whitney Houston och Beatles. De klipper ihop
materialet och ger ut en serie skivor som inte innehller ngot som
helst eget material. P omslagen str det att lsa att musiken befri-
ats frn alla former av upphovsrtt. Srskilt anna blir irriterade ver
detta tilltag och stmmer the Jamms. Trots att Bill och Jimmy beger
57
Kopyright Liberation Front
sig till Stockholm fr att tala vett med Bjrn och Benny frstrs hela
upplagan. Drummond och Cauty ger dock inte upp s ltt utan
byter namn till Te Timelords och klipper snabbt ihop en ny skiva.
Den hr gngen r det ingen som orkar ringa sina advokater och
skivan Docor in the Tardis sljer i ver en miljon exemplar.
Drummond och Cauty tycker det r s enkelt att klippa ihop en
listetta, att de beslutar sig fr att skriva en instruktionsbok i mnet.
Boken Te Manual (how to have a number one the easy way) innehl-
ler en mycket detaljerad beskrivning av tillvgagngssttet. Bland
instruktionerna nnns tips som var pank, var arbetsls och lev i full-
sndig misr. De potentiella hitmakarna avrds dessutom frn att
starta ett band eller gra ngon som helst egen musik, utan istllet
stjla andras musik. Drummond och Cauty r s skra p sin sak
att de utlovar en ersttning till den som fljer rden till punkt och
pricka men nd inte fr ngon listetta. Det r oklart om ngon
gjort ansprk p garantisumman. Dremot nnns de ngra som fljt
manualen, som exempelvis sterrikarna Edelweiss, och lyckats. Sjl-
va har Drummond och Cauty haft en rad miljonsljare, ofta under
namnet xii, som ibland betyder Kopyright Liberation Front.
Efter en rad hits beslutar sig den brittiska musikindustrin fr att
belna xii med priset fr rets grupp :,,:. P Brit Awards, mot-
svarigheten till vr Grammisgala, r det meningen att Drummond
och Cauty ska ta emot sitt pris samt upptrda tillsammans med ve-
ganerna i hardcorebandet Extreme Noise Terror, som de slppt en
skiva ihop med. Upptrdandet gr dock inte riktigt som planerat.
Drummond och Cauty har nmligen med sig motorsgar, ett fr
samt nera hinkar grisblod vilket givetvis fr till fljd att veganerna
lmnar galan. Efter ett mindre lyckat upptrdande bestmmer sig
ven Drummond och Cauty fr att dra. Inte bara frn galan, utan
frn hela branschen. Framtrdandet avslutas fljaktligen med orden
KLF have left the Music Indusry. Riktigt frdiga med industrin r
de dock inte. P vg drifrn tar de en svng frbi restaurangen dr
middagen i anslutning till galan ska serveras. P trappan utanfr
hamnar det sndersgade fret och texten jag dog fr er skull smak-
lig mltid skriven i grisblod.
Vid nsta skandal r rollerna ombytta. Den hr gngen r det
Drummond och Cauty, under namnet x-Foundation, som delar ut
ett pris. De har inspirerats av the Turner Prize som delas ut till den
5
Kultur
person i Storbrittanien som juryn anser gjort rets bsta kulturgr-
ning. Skillnaden r att x-Foundations pris gr till den som gjort
rets smsta kulturgrning. Detta hindrar dock inte Drummond
och Cauty frn att ge sitt pris till precis samma person som vunnit
Turner Prize. Pltsligt str konstnrinnan Rachel White dr med
tv priser. Till en brjan vgrar hon att ta emot det mindre smick-
rande priset p c ccc , dubbel s mycket som the Turner Prize.
Men efter att Drummond och Cauty hotat elda upp pengarna ng-
rar hon sig och fr prissumman i form av ett konstverk med fast-
spikade buntar av femtiopundsedlar innanfr en vacker ram. Fr att
sp p frvirringen ytterliggare kper xii, som vid det hr tillfllet
betyder Kashmir Liberation Front, reklamtid i avbrotten under den
tevesnda Turnergalan. Eftersom detta kostar ungefr lika mycket
som galans prissumma, hvdar Drummond och Cauty att de betalat
bda priserna. P frgan varfr svarar de: fr att bevisa att kons r
pengar och att pengar r kons.
Drummond och Cauty kan inte riktigt slppa det dr med kon-
tanter. K-Foundations nsta show r utstllningen Money: A Major
Body Of Cash dr de bland annat spikar upp en miljon pund p
en vgg. Vid ett annat tillflle lter de skotska enpundssedlar med
texten children we love you regna ver publiken under ett upp-
trdande. Men det rcker inte. De enda som verkligen bryr sig r
polisen som inleder en frunderskning, eftersom det r frbjudet
att frstra sedlar. Sporrade av detta tar Drummond och Cauty med
sig miljonen och en nlmkamera till n Jura, avlgset belgen utanfr
den skotska kusten. I ett bthus eldar de upp sedlarna. ventyret
resulterar i nlmen Watch the K-Foundation burn a million quid.
K-Foundation proklamerar hgtidligt att de inte tnker prata
om den uppeldade miljonen p :, r. Kanske ngrar de sig. Pengarna
var i stort sett allt som terstod av deras frmgenhet. Det rcker
dock till en pansarbil till Cauty som han bevpnar med en :, ccc
watts ljudkanon och ker omkring med p landsbygden och skrm-
mer ihjl kreatur. Drummond gnar sig t litteratur. Bland annat
skriver han den p ngot underligt vis sjlvbiogranska Bad Wisdom
tillsammans med kompisen Zodiac Mindwarp. Den handlar om tre
snubbar som beger sig till nordpolen via Finland, fr att onra en
Elvisikon i syfte att rdda vrlden. Med jmna mellanrum publi-
ceras annonser fr nya xii skivor i brittisk musikpress. Trots att de
5
Kopyright Liberation Front
alltid avslutas med tillgget available nowhere vet vi att Kopyright
Liberation Front aldrig ngonsin kommer att bli helt frdiga med
musikindustrin.
Skriven av Hgdalen Business School
60
Kultur
Digital kultur, v2.0
William Gibson ska en gng ha sagt: Te future has already hap-
pened, its just unequally distributed. Vanligtvis frsts detta som
en hnvisning till det faktum att olika samhlleliga grupper r yt-
terst olika lngt skridna i att ta till sig den teknologi som dennierar
framtiden. Medan vissa redan inte kan frestlla sig vrlden utan
Internet, frstr andra sig inte p varfr man skulle vilja gra sig
besvret att ta itu med den dr datorn mer n ytligt. De frsta lever
i framtiden och de andra i det frgngna, sger man d s nnt. Man
kan ocks tolka denna ojmlika frdelning av framtiden i nutiden
annorlunda. Framtiden, s som de frutsger den fr oss, r redan
hr, fast inte p det sttet som de sger. S verkar det frhlla sig nu,
nr den digitala kulturen lngsamt terhmtar sig efter millenium-
hypens baksmlla. De teman som den en gng i tiden frutspdda
framtiden bestmde, r fortfarande aktuella, bara inte i den form
som det var tnkt.
En av de kraste klischerna var att likstlla internet-revolu-
tionens betydelse med de samhlleliga frndringar som frknip-
pats med utbredningen av tryckkonsten i Europa. De optimistiska
61
Digital kultur, v2.0
talade euforiskt om en digital renssans, pessimisterna erinrade sig
tungsinnigt :,cc-talets religionskrig. Gemensamt fr dem var att de
pstod att internet stller var och en en personlig tryckpress till fr-
fogande, med vilken man nu utan begrnsningar kunde publicera
sig vrldsvitt. Som ofta med sdana svepande pstenden r ven
detta likstllande p samma gng falskt och sant. Den r falsk inte
bara i den mening att hur mnga mnniskor som helst saknar till-
gng till de ndvndiga teknologierna och frdigheterna, utan ocks
fr att den koncentration som vi knner frn massmediernas omrde
sedan lnge ven knnetecknar internet. De populraste internet-
domnerna uppges vara, i denna ordning: Microsoft, Time-Warner,
Yahoo!, Google, Ebay och den amerikanska regeringens sida. (Un-
derskningen genomfrd februari 2004). Hr lter sig inte mycket
av en revolution mrkas. Att Yahoo!, Google och Ebay str hr p
listan, pminner oss ocks om det faktum att det nu r rv-bilagan
som r det mest framgngsrika rv-formatet. Det handlar ingalunda
om anakronism utan det r inte minst en fljd av det stadigt sti-
gande antalet digitala kanaler som blir overskdligt ven fr den
mest hrdnackade zappare. Utan metainformation funkar det inte
lngre. Men trots allt betyder detta inte att allt har vnt tillbaks till
det gamla och de utbasunerande omvlvningarna har uteblivit. Det
nnns fortfarande hndelser som visar att ntets potential att omvn-
da kraftfrhllandena och strka oavhngig kultur kan frverkligas
precis som innan.
Det frskaste exemplet r historien om Grey Album. Som namnet
antyder bestr albumet till lika delar av rapparen Jay-Z:s Black Album
och Beatles White Album. I novebember :cc, onentliggjorde Jay-Z
sitt Voice Track, med uttalad inbjudan att anvnda den som grund
fr remixer. En hel rad av o;:s har fljt uppmaningen, men ingen
med lika vertygande resultat som den tidigare helt oknda Brian
Burton, alias o; DangerMouse. Hans Grey Album sticker inte bara
ut genom sin musikaliska kvalitet, utan ocks genom sitt koncept.
Faktum r nmligen att samtliga ljud, utver Jay-Z, var tagna frn
den aktuella Beatles-skivan, ven om det ibland inte mrks eftersom
de r s starkt bearbetade.
Beatles-samplingar har en srskild status, eller kanske snarare
icke-status, eftersom mnga musiker redan har frskt att f anvn-
da ngra, men hittills undantagslst misslyckats d ixi (och Michael
62
Kultur
Jackson, som kontrollerar rttigheterna till de nesta Beatles-snger)
har frvgrat dem licensiering. DangerMouse bemdade sig inte
ens om ett sdant tillstnd i frsta taget, utan gick bara loss p sin
hemdator och mixade. Sen kom det som mste komma. Knappt var
Grey Album onentliggjort, s kom ordern frn ixi att dra tillbaka
det. Brian Burton, och vem kan klandra honom fr det, sg till att i
enlighet med ixi:s nskningar inte sprida albumet mer.
S lngt r allt normalt. P senare r har dock en bred rrelse
uppsttt, som stndigt och allt mer hgljutt argumenterar fr att
upphovsrtten i den form den har ftt skadar konstnrer mer n
den gynnar dem. Som Lawrence Lessig skriver i sin senaste bok,
anvnder de stora mediekoncernerna upphovsrtten fr att skana
sig kulturellt monopol och kontrollera kreativiteten. Kontroversen
kring Grey Album passade nra nog p pricken in i denna analys.
P kortaste tid organiserade den redan vl ntbaserade anti-copy-
right-rrelsen en kampanj fr att gra albumet fritt tillgngligt via
Internet p ett nertal stt. Resultaten var inte bara Insant Celebrity
fr DangerMouse, utan ven att vrldens frsta underground-album
spreds till en masspublik utan att frfoga ver en frsljningsappa-
rat, ver reklam eller annan infrastruktur. Historiens moral r inte
att Internet omjliggr censur, utan att den digitala kulturen har
trtt in i en ny fas. Digital kultur, v:.c.
Vad den digitala kulturen dessa dagar sysslar med r inte i frsta
hand nya teknologier, ven om dessa ocks alltid nnns dr, utan
en nyvunnen frstelse av att teknologi allena nnu inte gr ngon
kultur. Lika viktigt som teknologierna sjlva, r de kulturella och
institutionella kontext som de bddas in i. Den gamla debatten om
teknisk versus social determinism har brunnit ut. Idag rder kon-
sensus om att vi alls inte kan frst det sociala utan det tekniska
och att det tekniska frst blir relevant inom det sociala. Konkret
betyder det att de digitala kulturskaparna av idag mer n frr kon-
fronteras med frgor om hur de tekniska mjligheterna egentligen
ska g att omstta i verklighet, p ett stt som ocks verkligen strker
de oavhngiga producenterna. Fildelningssystem r ett klassiskt ex-
empel p problematiken. Med detta som bakgrunden har industrin
det relativt enkelt att framstlla sig som vrnare om konstnrernas
intressen, stmpla alla andra distributionsformer som omoraliskt pi-
rateri och som enda alternativ krva upprttandet av ett omfattande
63
Digital kultur, v2.0
kontrollsystem, kallat Digital Rights Management (oix).
Ett helt annat exempel, vilket visar p den digitala kulturens nya
sociala intelligens, brjar lngsamt att rra sig frn Italien och ver
till resten av Europa: Streetrv. Detta projekt kan man bst beteckna
som ett frsk att verfra Internets ntverksstruktur till massmediet
teve. 1,,c-talet innebar en nrap obromsad boom fr privata rv-
kanaler i Italien. Mot rtiondets slut utvisade sig tv fljder av denna
utveckling. Fr det frsta hade innehavaren av dessa nya tevekanaler
utnyttjat lget fr att lta sig sjlv vljas till landets regeringschef.
andra sidan har r en ny generation av politiska hackers vuxit upp,
fr vilka teven r en s central del av livet att de vill bedriva den
sjlva. Dessa hackers upptckte att billiga kameror och ombyggda
videobandspelare kan meckas ihop till mikrosndstationer. I stllet
fr att bygga upp stora strukturer fr att konkurrera med den kom-
mersiella teven, eller att ruttna i de traditionella statliga kanalernas
lngtrkighet, r ett ntverk av mikrostationer under uppbyggnad,
vilket gr teve fr det omedelbara grannskapet och experimenterar
med en form av dokuspor. Kanalerna r frbundna med varan-
dra via nldelning och utbyter sndningarnas innehll, s att de sm
strukturernas nexibilitet och sociala integration frbinds med nt-
verkets rckvidd.
I r har den frsta avlggaren av denna modell utanfr Italien
bildats. I Amsterdam gick i maj :cc en ny mikrosndare under
namnet ProxiVision i sndning. Nu ska man inte vnta sig att dessa
nya mediainitiativ ska driva Berlusconi frn makten, men de visar
att det vid snittpunkten mellan tekniska och sociala ntverk nnu
nnns mycket plats fr innovation. De intressantaste projekten fr
den nya teknokulturen kan huvudsakligen rknas hit och lovar fort-
farande mnga verraskningar.
Skriven av Konrad Becker, ledare fr ntkulturinsitutionen Public Netbase i
Wien, och Felix Stalder, sociolog och medievetare. versttning frn tyskan av
Rasmus Fleischer. Texten r ngot frkortad.
64
Kultur
Intervju med
Wu Ming
Wu Ming r mandarin fr namnls. I Kina anvnds detta namn fitigt
av dissidenter som vill undvika satens repression. I Italien r det nam-
net p en kommunikationsgerilla, en fytande konsellation av frfattare
och aktiviser som sysslar med semiotisk krigsfring. Det vergripande
mlet r att sabotera varuformens expansion. Idag r det ider, knslor,
kllkod och DNA som hller p att frvandlas till varor, ofta med kata-
srofala fljder. drfr sr sprket i centrum i Wu Mings kamp.
De menar att information inte kan gas, eftersom den r i stndig
rrelse. Information ndar oavbrutet genom samhllet och frnd-
ras hela tiden p vgen. Oavsett om den kommer i form av en bok,
en nlm, en lt, ett dataspel eller ngot annat uttryck, r en berttelse
alltid produkten av ett namnlst myller, frfattarens jobb r bara att
skriva ner den. Ingr du i samhllet, har du varit med och skapat
dess berttelser. Det r detta sociala samarbete Wu Ming slss fr
i sitt gerillakrig mot giriga skivbolagsbossar, s kallade superstjr-
nor, Microsoft och alla andra som frsker krossa eller sl mynt av
vrt skapande.
65
Intervju med Wu Ming
Vad tycker ni om den nya copyrightlagen som frhindrar folk, till
och med p bibliotek, att kopiera mer n % av en bok p mark-
naden? Tycker ni att det r ett efektivt stt att skydda frfattare,
hjlpa frlagsindustrin och utveckla lsrrelsen?
Nej. Lsandet kan bara utvecklas genom att liberalisera cirkulatio-
nen av texter, inte genom att begrnsa den. Har du inte :c euro till
en bok, har du dem helt enkelt inte. Vad ska du gra d, grva ned
ett mynt i mirakelfltet? Frbud drabbar en klass mnniskor, vilka
frlags- och skivindustrin redan har frlorat p grund av kortsik-
tighet, stndiga priskningar och en allmn kvalitetsfrsmring. Ta
kurslitteratur det mesta ingr i kursplanen, trots att det r medi-
okert eller hemskt dligt, bara fr att frfattarna r medlemmar av
ngon akademisk cirkel I allmnhet r copyrightlagstiftning pro-
dukten av en oligarkisk repressiv mentalitet. Politikerna gyttrar ihop
sig kring frsvaret av stornnansens privilegierade lobbygrupper, som
frskingrar grejer som tillhr alla.
Finns det en annan lsning?
Vad gller universitet gr problemet uppstrms: bckerna suger
och nd kostar de en arm och ett ben. Vi tror p frihet att repro-
ducera. Fri reproduktion pverkar inte frsljningen i bokldorna.
Kretsarna r annorlunda, formaten r annorlunda och till och med
lsarnas instllningar r annorlunda. Vi ser det varje dag, eftersom
vra bcker har fljande text: Partiell eller fullstndig reproduktion
av denna bok, liksom elektronisk spridning, tillts lsarna fr icke-
kommersiell anvndning.
Den sista detaljen har en politisk innebrd: vanlig borgerlig (li-
beral) juridik bygger p ett subjekt, som en nrmare underskning
avsljar som abstrakt och alienerad frn de faktiska sociala relatio-
nerna. Det r den gande individen, som beskrivs som ofrnderlig,
oavsett sammanhanget. Vi tror tvrtom att det nnns en markerad
skillnad mellan subjekten, slunda nnns en skillnad mellan deras
respektive rttigheter. En ensam utfattig lsare mste f tnjuta en
sorts frihet, som ett storfretag inte kan f.
Varenda en av vra bcker tog tre r att tnka ut, skriva och
redigera. Lgg till hundratals presentationer och konferenser ver
hela Italien. Underhllningsindustrins blodsugare fr inte tilltas att
66
Kultur
plundra vra verk gratis, att sl mynt av vra berttelser och frstrka
sina kulturella fsten.
De senaste ren har vi insett hur viktigt det var att lgga till den
dr formuleringen om icke-kommersiell anvndning, trots att vis-
sa anticopyrightpuritaner kritiserade oss. Dessa mnniskor r omed-
vetna om riskerna man tar i det hr jobbet och till syvende och sist r
de omedvetna om att den hr vrlden r uppdelad i klasser.
Hursomhelst fortstter vi att ska en bttre formulering och
bttre lsningar som kan anvndas av andra. Under tiden kan ni
tillta era biblioteksanvndare att kopiera vra romaner och visa
upp vr copyleftnotis fr siai-inspektrer eller fr Guardia di Fi-
nanza.
Det r det som r pongen, Wu Ming trotsar frestllningen om
frfattaren som en individ och sjlva tanken om intellektuell egen-
dom. Vilken uppfattning om litteratur bygger era verk p?
Vi har gjort det outtalade uttalat, inget mer. Faktum r att ingen
frfattare skapar eller skriver ensam. Vi snackar inte bara om frlg-
gare och spkskrivare, vi menar att ider nnns i luften och tillhr
ingen enskild individ. En frfattare r bara en krnglighetsredu-
cerare, hon/han spelar en temporr roll. Frfattaren gr en prekr
syntes av de infomations- och fantasinden som produceras av hela
samhllet och oavbrutet nyter omkring genom hela samhllet, som
elektromagnetiska vgor.
Egentligen r det absurt att hvda privat egendom av kulturen:
om allt produceras av myllret r det inte mer n rtt att alla verk
nnns tillgngliga fr alla. Det nnns inga genier och slunda inga
rttmtiga gare, det nnns utbyte och teranvndning av ider, det
vill sga frbttring av ider. Lautramont sa att plagiering (och
dess frutsttning, det vill sga piratverksamhet, fri reproduktion)
r ndvndigt fr att gra framsteg.
I den senare historien antogs en sdan stndpunkt vilken ansgs
som sjlvklar och naturlig fr ngra rhundraden sedan endast av
radikala och antagonistiska strmningar. Idag kommer den tillbaka
som ett hegemoniskt synstt, tack vare den digitala revolutionen och
framgngen fr gratis mjukvara, cxu-licenser, Linux, etc.
P den andra sidan har vi allt som vnstern (alla av vnsterns
strmningar) har kmpat mot sedan upplysningen: arbetsfri
67
Intervju med Wu Ming
inkomst fr verklassen och rika parasiters exploatering av arbete.
Dessa klasser och intressen r obsoleta till och med ur ett kapita-
listiskt perspektiv. Nufrtiden produceras rikedom p ett sdant stt
att copyright blivit frlegat, ett ideologiskt vrak, vars blotta existens
hmmar kreativitet och frhindrar tillvxten av kognitivt kapital.
Dagens tillvxt krver ntverk av socialt samarbete och brainstor-
ming t alla mjliga hll. Fr att vara produktiva, mste ider vara
fria att cirkulera. Om ni nskar hra det i klassisk marxistisk termi-
nologi kan vi sga att produktivkrafternas utveckling tvingar fram
en kris i produktionsfrhllandena. Tnk bara p i:i-plattformar
som tillter dig att dela med dig av och utbyta xi,-nler. Tnk p
reproduktionsteknologier som co-brnnare. Att dessa saker nnns p
marknaden bevisar att Bernkonventionen om intellektuell egendom
verskrids av produktivkrafternas utveckling.
I klarsprk: om du sljer mig teknologier som datorer, samplers,
scanners, co-brnnare och kopieringsmaskiner, borde du inte kunna
ringa snuten fr att jag anvnder dem p fel stt!
Det nnns en utbredd (inte n helt sjlvmedveten) anticopyright-
rrelse, vilken den intellektuella egendomsmaman vldsamt motst-
ter sig genom att skrpa de existerande lagarna. Dessutom gr detta
kotteri motanfall p en strre skala genom att frlnga den intel-
lektuella egendomens logik till levande varelser och mnskliga gener,
vilket innebr att kampen mot copyright r en av de viktigaste front-
linjerna i dagens socioekologiska krig. Hursomhelst hller vi p att
vinna kriget mot kulturindustrin, tnk bara p musik: nufrtiden
beropar sig de stora skivbolagen p fattigdom, angriper pirater
och ser sina vinster sjunka dramatiskt. Perfekt!
Bubblor spricker och parasiter avsljas. Ta till exempel pajasar
som har blivit miljonrer bara fr deras enda hit har spelats i piano-
barer i ,c r. Eller vlknda freningar som monopoliserar upprtt-
hllandet av copyrightlagar och delar pengarna de tjnat p utpress-
ning med de stora familjerna som kontrollerar industrin, etc, etc.
Sttet vi tillgnar oss musik (och andra kulturella artefakter) hl-
ler p att frndras, masskultur hller p att bytas ut mot en ny
sorts folklore, som hrstammar frn liveupptrdanden, solidariska
ntverk, att dela med sig, oi\-kultur (egen produktion, egen distri-
bution, djungeltrumman). Nr allt kommer omkring blir det min-
dre och mindre viktigt att veta vem som skrev vad. Artister kommer
6
Kultur
att upphra vara Frfattare (med stort F) eller personligheter, de
kommer att bli historieberttare igen, de blir trubadurer, barder och
griots.
Intervjun r snodd ur den italienska biblioteksfreningens nyhetsbrev, 2002.
6
Historier tillhr alla
Historier
tillhr alla
Snart tv rtionden har gtt sedan ordet plagiering upphrde att
vara synonymt med stld och tog sina frsta steg som namnet p
en ny lst sammansatt kulturell rrelse. En del av er minns skert
plagieringsfestivalerna i London och Glasgow (:, och :,,). Se-
dan dess har det blivit trivialt med pstenden om att lagstiftningen
kring intellektuell egendom r gammalmodig och otillrcklig eller
att kultur och skapande alltid r kollektiva produkter och processer.
Varje minut dyker otaliga exempel upp framfr gonen p oss, de
mest slende utgrs av gvoekonomin och gemenskapsknslan kring
utvecklingen av ppna system och gratis mjukvara.
Trots det har upphovsrttslagarna aldrig varit s hrda, repressiva
och korkade. Patent tas ideligen p praktiskt taget vad som helst,
frn att anvnda en ncklampa till att leka med katten (us patent
#,,c,o: En metod fr att frm katter att trna bestr i att en
rikta en osynlig ljusstrle frn en handhllen laserapparat p golvet,
vggen eller en annan ogenomskinlig yta och att rra lasern s att
ett ljusmnster rr sig p ett oregelbundet stt, fascinerande fr kat-
ter och andra djur med jaktinstinkter.) till levande arter som har
70
Kultur
existerat sedan tidernas begynnelse. Detta r inget annat n krig:
kapitalismen mot den kollektiva intelligensen, imperiet mot myllret,
vi p den tredje planeten frn solen mot parasiterna som delgger
vra liv och vr milj.
Jag tycker att varje hjrnarbetare borde trotsa de intellektuella
egendomsfrhllandena, med brjan p sitt eget jobb. Jag talar ur
en historieberttares perspektiv. Jag arbetar med andra mnniskor,
vi skriver sknlitteratur genom att anvnda ord, bilder, frger och
ljud som vi plockar upp frn vr vardag, vr historia och medie-
landskapet. Ett helt ppet community skriver tillsammans med oss,
ehuru omedvetet eller halvmedvetet. Detta har alltid varit fallet fr
varje frfattare och kulturell artefakt, inte bara nufrtiden. Home-
ros episka poem medfrfattades med anonyma medlemmar av de
antika Medelhavssamhllena. Elizabethansk teater byggdes helt och
hllet p nyuppspelningar, variationer, kollektiv improvisation och
feedback frn publiken. :;cc- och :cc-talens fljetongsromaner
omformades konstant av tidningslsarna.
Nufrtiden r serien Star Trek och dess kulturella universum det
bsta exemplet p socialt samarbete inriktat p att bertta historier.
Fansen (s kallade Trekkies) tillfr hela tiden frska element till
en vrld av prylar, romaner, hemsidor, konvent, klingonsk-engelska
ordbcker och s vidare. Fanklubbar reviderar till och med manus-
kripten, rstar om ndringar i serien etc.
Historieberttare (romanfrfattare, manusfrfattare, nlmska-
pare, musiker, dataspelsprogrammerare, etc) omarbetar myter; olika
uppsttningar av symboliska referenser som samhllet r medvetet
om och kan acceptera eller ifrgastta. Historier r ndvndiga fr
alla samhllen. Alla berttar historier, utan historier skulle vi inte
vara medvetna om vrt frnutna eller vra relationer till andra mn-
niskor. Det skulle inte nnnas ngon livskvalitet. En historieberttare
gr emellertid historian till sin huvudsakliga aktivitet, en speciali-
sering som i hgsta grad r kompletterande till oi\. Mnga mn-
niskor kan stta spikar i tr, men alla r inte snickare.
Istllet fr att posera som stora artister eller att slava som dus-
sinskribenter, istllet fr att skriva sjlvrefererande skrp eller trivial
kommersiell smrja, istllet fr att frnedra sig som sonprogram-
gster eller att slsa sina liv p att skriva manus t programledar-
na borde historieberttarna spela en nyckelroll i samhllet, som
71
Historier tillhr alla
afrikanska byars griots (muntliga historiker), keltiska barder eller
det antika Greklands poeter.
Att bertta historier r otvivelaktigt ett egendomligt jobb som
kan bibringa vinster och frdelar fr den som sysslar med det. Trots
det r det ett jobb och det r inte mindre integrerat i samhllet n
att slcka brnder, ploga flt eller att hjlpa funktionshindrade. Med
andra ord br historieberttandet betraktas som ett konsthantverk
snarare n konst. Det borde vara ett socialt bestyr, inte ngot helt
narcissistiskt. Jag pratar inte om innehllet utan om hela instll-
ningen till det. Historieberttare mste vara medvetna om platserna,
mnniskorna och processerna deras konst hrrr frn. Hur radi-
kala, experimentella eller ofrsteliga deras verk n m vara slutar
historieberttare att vara solipsister och blir nyttiga fr andra, s fort
de inser att mnga andra r medfrfattare till deras alster. Frst d
kan de hjlpa andra hjrnarbetare att trotsa den intellektuella egen-
domen.
Utdrag ur Wu Ming 1:s tal vid konferensen the Wizards of OS #2, Berlin 2001
72
Kultur
Lawrence av
Arabien och
upphovsrtt
Fr ngra mnader sedan slppte Stampa Alternativa en ny pocket
i sin serie Gli Euro (Euron - varje bok kostar exakt en euro). Det
r en enkel och smidig text om gerillakrigsfring som Sir Tomas
Edward Lawrence (:-:,,,, mer knd som Lawrence av Arabien)
skrev till den ortonde upplagan av Encylopaedia Britannica (som
publicerades frst :,:,).
Lawrences beskrivning r bde precis och pittoresk, och den gr
rakt in i frgans krna genom att diskutera arabrevolten mot turkar-
na (:,:o-:,:), som Lawrence p uppdrag av det brittiska imperiet
sjlv var med att starta och leda. T E Lawrence sgs ha varit en ven-
tyrare, en hjlte och en mytoman. Han gav en utfrlig redogrelse
av detta krig i boken Te Seven Pillars of Wisdom, ett monumentalt
sjlvbiogranskt arbete dr han tog sig vissa poetiska friheter. Den
lilla pocketen frn Stampa Alternativa r en syntes av det verket, dr
frklaras huvudprinciperna och grs lttbegripliga.
Det nnns ett inslag som jag vill betona framfr alla andra: Ve-
tenskapen om gerillakrigsfring ger nytt ljus t dagens upphovs-
rttskrig, som Wu ming-kollektivet under nera mnader har tckt
73
Lawrence och upphovsrtt
och beskrivit i nyhetsbrevet Giap och dagstidningen Unita. (Dessa
artiklar nnns p Wu mings hemsida p nera olika sprk).
Ett verkligt gerillakrig hller p att utkmpas mot den parasitra
kapitalismen och dess frldrade lagar. Det r ett gerillakrig efter-
som det uppfyller alla krav som Lawrence stller upp. Det r drfr
njesindustrin, trots all repression, inte kunnat vidta ngra lmpliga
tgrder. Polisrazzior, hrdare lagar, tal, psykisk terrorism, klago-
ml... Inget verkar fungera.
Vad makten idag beskriver som piratverksamhet r rent fak-
tiskt en endemisk och okvsbar praktik. Piratverksamhet r bde
ett samhlles tertagande av ngra delar av produktionen, mjlig-
heter som varit avlgsna och svrtillgngliga tills fr bara ngra r
sedan (som till exempel brnnandet av co-skivor), och samtidigt en
konsumentrevolt mot stigande priser, orimliga vinster, mainstream-
musikens kvalitetsfrsmring och alla legala/tekniska hinder mot att
gra privata och skerhetskopior av co:s.
Vad gller gerillakrigets strategi och taktiker, vljer Lawrence ut
tre faktorer: en algebraisk, en biologisk och en psykologisk. Den
frsta faktorn tar inte med mnskligheten i berkningen, fr den
handlar om de exakta mtten av rummet som ska ockuperas och
frsvaras, om proportionen mellan geogranska egenskaper, antalet
kmpar, och de tillgngliga vapnens kvantitet och kvalitet. Det var
medan han analyserade denna faktor som Lawrence sgs ha ftt sin
mest bermda intuition: Men tnk om araberna (istllet fr att vara
en arme som attackerar under resta fanor) var en innuens, en osrbar
sak, omjlig att berra, utan front eller baksida, svvandes som en
gas? Armer r som vxter, orrliga som helhet, fast rotade, nrda
genom lnga stjlkar till huvudet. Araberna skulle kunna vara en
dimma, som svvar dr de lg.
Den andra faktorn handlar om bde intuition och fantasi (En
taktik r till nio tiondelar sjlvklar och lrs ut i bcker: men den
irrationella tiondelen r som en falk svepandes ver ngen och det
r dr generalerna stts p prov), samt verlevnad: direkta konfron-
tationer med nenden ska undvikas, trupperna mste begrnsa sig till
att sabotera infrastrukturer (broar, jrnvgar, kanoner) och frsrj-
ningslinjer. Detta p grund av att varje liv r vrdefullt: (mnnen)
som r irreguljra r inte styrkor, utan individer, och frlusten av
en individ r som en smsten slppt i vattnet: varje sten gr bara ett
74
Kultur
kortvarigt hl, men sorgens ringar sprider ut sig frn dem.
Den tredje faktorn hanterar styrkornas moral, stmningarna och
knslorna hos den sympatiserande befolkningen och det psykologis-
ka kriget mot nenden. Lawrence anvnder en vldigt fantasifull och
suggestiv mening: Arabarmn var s fysiskt svag att de inte kunde
lta de metafysiska vapnen f st och rosta oanvnda. Lawrence gr
in i djupare detalj med detta och frklarar att rckvidd r mer fr
strategin n kraft. Det r mycket bttre att vara utspridda verallt
och att starta mnga sm attacker, n att samlas och starta en stor.
Hit and run-taktiken r viktigare n att frska att f en fram-
ryckning att g nnu lngre in p nendens territorium. Vidare s
ska mngfald och individuella aktioner uppmuntras, snarare n att
frbjudas: mngfald hindrar nendens underrttelseverksamhet, och
individuella aktioner frvandlar trupperna till en lycklig allians dr
alla r ansvariga generaler.
Efter att ha vervgt allt detta, konstaterar Lawrence att fr
att lyckas mste gerillakrigsfringen ha skra baser, en frmmande
nende som, trots att han r mktig, inte r frmgen att tcka hela
territoriet, en befolkning som r vnlig eller tminstone inte nentlig
(det rcker med : aktivt vnligt instllda mnniskor och , icke-
nentliga mnniskor), och rebellerna mste vara snabba, allestdes
nrvarande och ha sjlvstndiga frsrjningslinjer.
Den samhllsnende som bekmpas av fretagen och lobbygrup-
perna fr intellektuell egendom motsvarar alla ovannmnda krav.
Den algebraiska faktorn: piratverksamhet r en undanglidande
nende, och den samlas varhelst det passar: napsteranvndare bytte
till nyare och mer sonstikerade i:i-plattformar, som r mindre an-
gripbara eftersom de str utanfr usas lagstiftning. Piraten vet hur
hon ska rra sig i ett landskap som hela tiden frndras (som ex-
empelvis internet), hon vet hur hon ska lsa terrngen p det stt
som touareg- och beduinkrigare gr. Piraten knner till alla dolda
tecken dr frmlingar inte ser ngonting annat n tomma vindpis-
kade sanddynor.
Motsttningen mellan en marin metafor (piratverksamhet)
och en kenvariant r bara skenbar: Lawrence sjlv jmfr ke-
noperationer med sjslag, i deras mobilitet, deras allomfattande
nrvaro, sjlvstndigheten i deras baser och kommunikation. I
piraternas ken r rckvidd viktigare n kraft: praktiken med en
75
Lawrence och upphovsrtt
allomfattande nrvaro frvillar kulturindustrin. Tack vare i:i-platt-
formarnas speciella egenskaper (decentralisering, speciell anpassning
av tillgng och efterfrgan, ofrutsgbarheten i en ekonomi baserad
p delande och bytande) r pirater inte enheter, utan individer.
Faktum r att de kan attackera tillsammans ven om de kmpar
separat, varje person i sitt eget rum (en artikulerad arme, en lycklig
allians dr alla r ansvariga generaler gr repressionen mycket sv-
rare (och ocks rtt impopulr). Den mnskliga/biologiska faktorn:
det r just eftersom pirater rr sig i ett landskap som knnetecknas
av att det r i stndigt frndring som de mste lita p sin egen in-
tuition och sin egen fantasi. Frutom detta r det ett mystiskt krig,
direkta konfrontationer med nenden r faktiskt helt omjligt. Sabo-
tage rcker mer n vl. Den psykologiska faktorn: vid det hr laget
r piratkopiering helt klart ett massfenomen, med miljoner bytare
och miljarder delade nler. Medan piraterna r som nsken i sjn, r
polisen, regeringsbyrer och andra liknade allmnt betraktade som
plumpa tjuvjgare.
En stor kulturell frndring hller p att ga rum: i jmfrelse
med minimi-proportionen som Lawrence framlade (: - ,), r
dagens klyfta mellan rebellerna och den icke-nentliga befolkningen
mycket mindre. Vidare beskrivs nenden som en ockupationsstyrka
som invaderar och inhgnar kulturens allmnningar, och en frm-
mande kraft r den, fr detta r frmmande fr ntets logik.
Detta gr psykologisk krigsfring mycket enklare: ven nnanspo-
lisens tjnstemn som genomfrde razziorna i maj sg skeptiska och
nstan sorgsna ut i intervjuerna med dem. Vad gller frsrjnings-
linjernas sjlvstndighet, s r den sak rebellerna efterfrgar mest in-
formation. Pirater r autonoma eftersom de hmtar information
frn just de media som de anvnder fr att sina bordningar, till
exempel internet. Det gr mnga frsk att skra av dessa frsrj-
ningslinjer: tekniska uppnnningar kapas fr att kunna kryptera eller
dlja viktig data, och hela mediasystem anvnds som hgtalare fr
skivindustrins uttalanden. I det frra fallet, kommer rtt snart inter-
nets kollektiva intelligens att leverera nycklarna som ter ger tillgng
till dold data (till exempel hur man rippar kopieringsskyddade co:s).
I det senare fallet kommer ntet att sprida motinformation och hna
inkrktarnas pstenden. Till slut konstaterar Lawrence att kampen
r inte fysisk, utan moralisk. Faktum r att en stor del av piraterna
76
Kultur
ger kampen ett ojmfrbart etiskt vrde. De anser att ntets horison-
tella natur och gvoekonomi mste frsvaras, och att privategendom
av populrkultur r en sjlvmotsgelse. Lawrence avslutar sin text
med en frvarning som borde orsaka ett hgljutt sorl i alla dessa
fretagsron, och vertala cheferna om att repression inte r ls-
ningen. Hela lagstiftningen om copyright mste reformeras radikalt.
Copyleft, ppna licenser mste infras p alla niver. Priser mste
snkas. Pengandena mste vndas, s att de inte lngre hamnar i
ngon superstjrnas nckor och investeras i kvalitetskningar och
bttre plattformar fr online-frsljning.
Det pgr redan mnga intressanta experiment: tnk p Creative
Commons, ii Justice och s vidare. Fretagsledarna borde kontakta
dessa mnniskor innan det r frsent. Detta r Lawrences sista var-
ning: Segern kommer att hamna hos upprorsmakarna om de tillts
mobilitet, skerhet (i form av att vgra ge nenden mltavlor), tid
och doktriner (idn att f varje subjekt vnligt instllt), fr de alge-
braiska faktorerna r i slutndan avgrande, och mot dem kmpar
frnnande av medel och anda frgves.
Skriven av Roberto Bui (Wu Ming 1)
77
Intervju med Public Enemy
Intervju med
Public Enemy
Nr Public Enemy slppte It Takes a Nation of Millions to Hold Us Back
r :,, anlnde albumet som ett nedslag frn en annan planet. It
Takes a Nation kom fulladdad med sirener, tjut och rop som byggde
ut den kaotiska, collage-prglade bakgrundsmusik ver vilken ii-
frontnguren Chuck D lade sina politiskt och poetiskt radikala rhy-
mes. Han rappade om vit rasism, kapitalism, musikindustrin, svart
nationalism och i lten Caught, Can I Get a Witness? ven om digital
sampling: caucur, xow ix couir causi i sroii a niar / ruis is
a saxiiixc sioir / xaii iiox rui couirs axo ;aii / ciaixs i
sroii rui niars ruar i iaii ... i iouxo ruis xixiiai ruar i caii
a niar / i iaio ziio.
Under :,c-talets andra hlft stod en drr ppen p glnt, i och med
att hiphop-artister hade mjligheten att med fria hnder g loss med
de nya framvxande samplingsteknologierna, innan skivbolagen och
advokaterna brjade uppmrksamma vad som pgick. Ingen annan
grupp utnyttjade dessa teknologier s enektivt som Public Enemy,
vilka fyllde It Takes a Nation med hundratals samplade ljudfragment
7
Kultur
och rrde samman dem s att ett nytt radikalt sound skapades, ett
sound som frndrade sttet p vilket vi lyssnar p musik. Men r
:,,: kunde ingen pay zero fr skivorna de samplade utan att bli
stmda. De behvde betala massor.
Hr fljer en kombination av tv intervjuer gjorda av Stay Free!, den
ena med Chuck D, den andra med Hank Shocklee.
Stay Free!: Var ligger rtterna till hiphopens samplingskultur?
Chuck D: Samplingen kommer i grunden frn det faktum att rap-
musik inte r musik. Det r rap ovanp musik. S vocals anvndes
ver skivor nda frn hiphopens allra frsta stadier. Under det sena
av :,c-talet gjorde rapparna sina inspelningar med liveband som i
grunden emulerade de gamla skivornas sound. Med tiden kom syn-
thesizers och samplers, som kunde ta ett ljud fr att sedan arrangera
och loopa det, s att rapparna kunde gra sin grej ovanp det. Ar-
rangeringen av ljud tagna frn tidigare inspelningar brjade komma
mellan :, och :,,.
Stay Free!: Alla dessa syntesizers och samplers var dyra p den
tiden, srskilt . Hur lyckades hiphop-artisterna f tag i dem
utan att ha massor av pengar?
Chuck D: De var inte bara dyra, utan begrnsade i vad de kunde
gra: de kunde bara sampla tv sekunder t gngen. Men folk lycka-
des komma ver utrustning genom att hyra ut tid i sina studios.
Stay Free!: Hur anvnde Bomb Squad [Public Enemys producen-
ter, anfrda av Hank Shocklee] samplers och andra inspelnings-
teknologier fr att stta samman spren p It Takes a Nation of
Millions?
Hank Shocklee: Frst av allt gjorde vi alltid ett beat, sprets skelett.
Beatet hade i sig alltid bitar och fragment av samplingar i sig, men
bara frn trummor. Chuck D brukade sen brja skriva och testa
olika ider fr att se vad som funkade. Iderna testades s att vi nck
en uppfattning om vilket hll spret var p vg t. Sen brjade vi
7
Intervju med Public Enemy
lgga till vad det n kunde behva, beroende p texten. Jag var som
en sorts arkitekt. Public Enemy handlade helt om att ha ett sound
med en egen distinkt vision. Vi ville inte anvnda ngonting som vi
klassade som traditionella ixn-prylar, basgngar, melodier, ackord-
fljder och snt.
Stay Free!: Hur anvnde ni samplers som intrument?
Chuck D: Vi sg p sampling som bara ett annat stt att arrangera
ljud. Precis som en musiker skulle ta ett instruments ljud och ar-
rangera dem p sitt eget stt. S vi sg det nrmast som ett hantverk
vi kunde.
Hank Shocklee: Dont Believe the Hype var exempelvis i grunden spe-
lad med turntables och sedan transformerad och samplad. En del av
manipulationen vi gjorde skedde mer p turntable-sidan.
Stay Free!: Nr ni samplade frn en mngd olika kllor under ska-
pandet av It Takes a Nation of Millions to Hold Us Back, brydde ni
er ngonting om att cleara samplingarnas upphovsrtt?
Hank Shocklee: Nej. Det gjorde ingen. P den tiden var det inte
ens en frga. Enda gngen upphovsrtt var nt man tnkte p nr
man verkligen tog hela rytmen frn en sng och loopade, ngot som
mnga gr idag. De ska gra ett spr, loopar hela grejen och lter
sen den bli sprets grund, lgger bara till ett backbeat. Men vi tog
ett trumpetbls hr, ett gitar-rin dr, kanske lite snack och en virvel-
trumma frn nnannanstans. Allt var stycken och fragment.
Stay Free!: Hade ni licens fr samplingarna i It Takes a Nation of
Millions innan ni slppte skivan?
Hank Shocklee: Nej, de clearades eftert. En massa prylar cleara-
des eftert. P den tiden var saker annorlunda. Upphovsrttslagarna
strckte sig egentligen inte in i sampling innan hiphopartister br-
jade bli stmda. Faktum r att upphovsrtten inte hann ikapp oss
frrn Fear of a Black Planet. Den kom ut nr upphovsrtten och
allt brjade bli striktare eftersom det fanns en massa grupper som
0
Kultur
samplade hela snger. Det blev s vida spritt att skivbolagen brjade
kontrollera sina releaser innan de gavs ut.
Stay Free!: Med alla dess hundratals samplingar, vore det mjligt
att gra en skiva som It Takes a Nation of Millions idag? Skulle det
g att cleara varje sampling.
Hank Shocklee: Det skulle inte vara omjligt. Det skulle bara vara
vldigt, vldigt dyrt. Vad som frst hnde vid slutet av :,c-talet var
ngon som kallades buyouts infrdes. Att ha en buyout betydde
att man hade kpt rttigheterna fr att sampla ett ljud fr omkring
: ,cc dollar. Sen brjade priserna krypa upp: , ccc, , ,cc, , ccc,
; ,cc. Och sen infrde de en grej de kallade rollover rates. Om din
rollover rate ligger p :cc ccc samplade enheter, s blev du tvungen
att betala ytterligare ; ,cc dollar om du slde s mnga skivor att an-
talet slda samplade enheter verskred :cc ccc. En skiva som sljer
tv miljoner kopior skulle passera den kvoten tjugo gnger om. D
har du hamnat i en situation dr produktionen av en sng kostar dig
mer n hlften av vad du skulle tjna p ditt album.
Chuck D: Fretagen upptckte att hiphop var lnsamt, att det slde
skivor. Eftersom fretagen gde alla ljuden, brjade deras advokater
leta upp folk som illegalt inkrktade p deras ljud. Alla rap-artisterna
lg p de sex stora skivbolagen, s du kunde ha ngra advokater frn
Sony som glodde p ngra advokater frn nxc och sa Era artister
har gjort s hr det gick jmt upp och i slutndan gav det mycket
pengar till advokaterna, som kunde plocka pengar frn skivbolagen.
Ytterst lite gick till den ursprungliga artisten eller till frlaget.
Hank Shocklee: Sedan :,,c brjade alla frlagen och deras advoka-
ter rra p sig. Ett stort var Bridgeport, frlagshuset som ger alla
George Clinton-prylar. Sfort folk brjade inse att de kunde f be-
talt av rappare om de anvnde din sampling, tvingade Bridgeport
skivbolagen att brja underska saken eftersom folk som lg p de-
ras frlag hade brjat f pengar.
Stay Free!: Det hrs en ptaglig skillnad i Public Enemys sound om
man jmfr och . Hade det att gra med stmningarna
1
Intervju med Public Enemy
och den skrpta anvndningen av upphovsrttslagar vid decennie-
skiftet?
Chuck D: Public Enemys musik pverkades mer n ngon annans,
fr vi tog tusentals ljud. Om du skulle separera dem skulle de inte
betyda ngonting, de hade inte gtt att knna igen. Klippen sattes
samman till ett collage fr att skapa en ljudvgg. Public Enemy p-
verkades eftersom det r fr dyrt att frsvara sig mot en anklagelse.
S :,,: tvingades vi att frndra hela vr stil, den stil som hade prg-
lat It Takes a Nation och Fear of a Black Planet.
Hank Shocklee: Vi tvingades till att brja anvnda diverse organiska
instrument, men p det sttet kan man egentligen inte f den rtta
sortens komprimering. En gitarr samplad frn en skiva slr till p
ett annat stt n en gitarr samplad i en studio. Gitarren som r sam-
plad frn en skiva kommer att vara prglad av all komprimering
och all equaliser som de lagt p vid inspelningen. Its going to hit the
tape harder. Its going to slap at you. Ngot som r organiskt kommer
nrmast att fungera som pulver. Det r som att bli slagen med en
kudde i stllet fr med en trklubba. S allt det hr frndrar sin-
nesstmningen, den knslan som du kan f frn en skiva. Under det
tidiga :,,c-talet kunde man mrka hur ljudet hade blivit betydligt
softare.
Chuck D: Upphovsrttslagar var i hg grad det som nck folk som
Dr. Dre att terspela ljuden som fanns p skivorna och sampla mu-
siker som imiterade dessa skivor. P det sttet slapp du cleara samp-
lingen med skivbolaget som gde inspelningen, men du behvde
fortfarande betala frlaget.
Hank Shocklee: Allts, det nnns tv olika upphovsrtter: frlaget
och inspelningen. Frlaget har upphovsrtten till den skrivna mu-
siken, sngens struktur. Och inspelningen r sngen s som den
spelas p en given inspelningen. Sampling inkrktar p bda dessa
upphovsrtter. Om jag andra sidan spelar in min egen version av
ngon annans sng, behver jag bara betala fr frlagets upphovs-
rtt. Nr du inkrktar p en originalinspelning gr pengarna bara
till skivbolaget.
2
Kultur
Chuck D: Att stta samman hundra sm fragment till en sng be-
tydde att du var tvungen att st till svars infr hundra olika mn-
niskor. Medan grupper som iixo kanske kunde ta en hel loop och
klara sig med det, eftersom de bara behvde betala till en artist.
Stay Free!: S detta r anledningen till att s mycket av dagens po-
pulra hiphop bara anvnder en hook, en huvudsampling, i stllet
fr ett collage av olika ljud?
Chuck D: Exakt. D nnns det bara en att st till svars infr. Dr. Dre
ndrade p saker nr han gjorde Te Chronic och tog nnting i stil
med Leon Haywoods I Wanta Do Something Freaky to You och om-
arbetade den p sitt eget stt men i grunden behll rytmen och den
instrumentala slingan intakt. Det r lttare att sampla en groove n
det r att skapa ett helt nytt collage. Hela hiphopens collage-element
kte ut genom fnstret.
Hank Shocklee: Vi ger inte mycket fr alla de lagar och allt det som
skivbolagen hittar p inom sin fretagsvrld. Ur vr synvinkel sg
det ut som om skivbolaget spionerade p oss, s att sga.
Chuck D: Advokaterna verkade inte skilja mellan det hantverksms-
siga samplandets och det som bara snoddes.
Stay Free!: Fr att g frn det frfutna till nutiden: P Public
Enemys nya album Revolverlution lt ni fans remixa ett par gamla
Public Enemy-spr. Hur fck ni den idn?
Chuck D: Vi har ett mktigt online-community genom Rapstation.
com, PublicEnemy.com, Slamjams.com och Bringthenoise.com.
Vad jag gjorde var bara att kolla p communityt och sga Kan vi
inte involvera dem i den kreativa processen? Varfr inte se om vi kan
koppla samman alla dessa sovrums- och kllar-studios, och oceanen
av producenter, och utvidga Bomb Squad till ett globalt koncept?
Stay Free!: Som ni antagligen vet, fnns det musikfans som nu sam-
plar och mashar ihop tv eller fer snger till bootlegremixar och
delar med sig av p ntet. Det fnns ett spr av Evolution Control
3
Intervju med Public Enemy
Committee som anvnder en Herb Albert-instrumental som bak-
grundsspr fr er By the Time I Get to Arizona. Det lter som om
du rappar tillsammans med Herb Alpert and the Tijuana Brass
song. Vad tycker du om att andra remixar dina spr utan tillstnd?
Chuck D: Jag antar att min instllning r uppenbar. Jag tycker det
r undebart!
Intervjun gjordes av Kembrew McLeod och publicerades frs i Stay Free! nr. 20.
4
Kultur
Dataspelet
i den tekniska
reproduktionens
tidslder
1. Den nya teknologins innovationer och frtret
Lt oss brja denna tmligen ambitisa artikel med att fresl att
ngon ntligen tillverkar en apparat frn Star Trek: Replikatorn. Vi
har alla sett hur Jean-Luc Picard nrmar sig denna anordning och
framkallar sin favoritdryck: en kopp ngande Earl Grey. Vi kan anta
att denna replikator fungerar genom att omarrangera subatomra
partiklar till att bilda vilka objekt som helst, m vara en dryck eller
en diamant. Annan science ncion tillskriver sdana anordningar in-
slag frn nanoteknologin eller otroligt sm, sjlvreproducerande ma-
skiner. Kort sagt, denna maskin har den ganska otroliga (eller alar-
merande) enekten av att eliminera brist. Om vi fr ett gonblick kan
anta att replikatorn drar vldigt lite brnsle s frstr vi varfr det
inte nnns pengar eller byteshandel i Star Trek: kar utbudet mins-
kar efterfrgan. Om alla gde en personlig replikator skulle vi inte
bli rika genom att klona billioner diamanter och tonvis med guld-
klimpar. Vrdet p dessa diamanter och guldklimpar skulle minska
proportionellt med antalet vi framkallar. I en vrld dr alla gde
5
Dataspelet
en replikator skulle sledes inget objekt alls - inklusive alla andra
replikatorer - ha ngot inneboende monetrt vrde. ven konstverk
som Mona Lisa skulle falla i vrde d atommssigt identiska kloner
framtrdde, vilka skulle vara fullstndigt oskiljbara med ven den
mest frnnade vetenskapliga utrustning. Walter Benjamin, en hyllad
:,cc-tals nlosof, hvdade att auran hos konstverk kommer tunnas
ut nr industriell teknologi vl tillter den snabba, precisa meka-
niska reproduktionen av sdana verk. Min pong r att i samma
gonblick replikationsteknologi blir fritt tillgnglig fr alla objekt
s blir kapitalism mjlig endast genom direkt juridisk intervention.
Den enda metod med vilken kapitalism skulle kunna bevaras i lju-
set av replikatorer skulle vara genom att infra en strikt och ytterst
godtycklig lagstiftning fr att hindra folk frn olaglig replikation
av lagligt skyddade objekt. Det skulle inte nnnas ngra praktiska skl
fr att infra sdan lagstiftning; den skulle endast syfta till att skydda
de som r lyckosamma nog att inneha juridiskt berttigade monopol
ver specinka delar av den intellektuella egendomen.
Men sjlvfallet behver vi inte ngon som ppekar att vetenska-
pen i Star Trek r ungefr s realistisk som frestllningen att mnsk-
liga varelser s smningom kommer att sluta argumentera med var-
andra och en gng fr alla besluta sig fr att bara vara vnner.
Vilken som helst av uppnnningarna i Star Trek (exempelvis repli-
katorn, transportstrlen eller holodeck) skulle i sig sjlva vara till-
rckligt fr att frvandla vrt nuvarande samhlle till ngon smrre
variant av den gemytliga fantasin i Star Trek. Det r dock mer troligt
att ngon av dessa uppnnningar skulle utlsa ett fruktansvrt vrlds-
eller mjligtvis intergalaktiskt krig som skulle fra mnskligheten
tillbaka tusentals, om inte miljontals r. De nuvarande bossarna p
de multinationella fretagen skulle ta emot en uppnnning som re-
plikatorn lika vnligt som kyrkan tog emot Galileos teleskop, vilket
bidrog till att frstra en signinkant andel av kyrkans auktoritet.
Kungar ser inte med blida gon p nr understarna springer ivg
med nycklarna till deras kungarike. Om det nnns en lxa vi kan lra
av historien r det att vra ledare, vare sig de r kungar, presidenter,
diktatorer, eller vo:ar, r fullstndigt villiga att blockera den tekno-
logiska utveckling som hotar deras herravlde.
Hursomhelst s vi behver inte bekymra oss om sdana upph-
vanden eller frklara oss vara proletariatet p kanten till en marxistisk
6
Kultur
revolution riktigt n. Fr vetenskapen terstr nnu att uppnnna en
duglig rakapparat, fr att inte tala om teknologi s hpnadsvckande
som replikatorn. En icke omotiverad frga r i vilken utstrckning
vr regering skulle tillta sdan teknologi frn frsta brjan. Hur
rttvis r den enkla och frhllandevis cyniska iakttagelsen, att de
multinationella fretagens frsker bekmpa vilken innovation som
helst som kan hota deras dyrbara nnansiella infrastrukturer? Lt oss
inte blanda ihop denna pong med rykten, som brnsleindustrins
kamp att hlla bensinsnla motorer frn marknaden. Lt oss istl-
let lna en sida av Lawrence Lessig, professor i konstitutionell rtt,
frn vars verk Free Culture jag hrleder min egen stndpunkt i detta
mne. Hans historia om ica:s frsk att kvva ix-radioteknologi
borde reta gallfeber p vilken patriotisk teknonl som helst.
Enligt Lessig uppfann Edwin Armstrong ix-radion :,,, (eller
i vart fall var det d han registrerade patenten). Alla som ngonsin
jmfrt ix- med ax-radio vet att den ljudmssiga renheten r obe-
stridligt verlgsen. Hursomhelst, trots dess enorma potential fr
radions evolution skulle Armstrongs uppnnning inte n massorna
frrn hans patent gtt ut (patent r giltiga i :c r). Sklen bakom
denna lngsamma utveckling var inte ngra inneboende problem
i teknologin, utan snarare den juridiska efterblivenheten infrd av
ica Armstrongs nrma. David Sarnon, vo fr ica, insg vldigt
snart att ix-radio skulle frstra ica:s lnsamma ax-radiontverk.
Genom en serie bedrgliga frehavanden och politiska knep trium-
ferade ica och Armstrong tog en genvg frn ett fnster p tret-
tonde vningen.
Okej. Vi har gtt igenom ngra exempel p hur ledare fr stor-
fretag krossar teknologiska framsteg vilka hotar deras stllning. Vi
vore ngot hycklande, tror jag, om vi pstod att det fanns ngot
ondskefullt bakom den simpla viljan att skydda vra nnansiella
intressen; som lrare skulle jag bli hyfsat upprrd om ngon an-
nonserade uppnnningen av en lroapparat som verfrde kunskap
till studenternas hjrnor genom osmos och gjorde mnskliga lrare
Ett roligt litterrt exempel p detta r Ray Bradburys Den nygande maskinen, som
beskriver en urldrig kinesisk hrskares rdsla att en uppnnnares nygande maskin ska
gra den nyligen avslutade Kinesiska Muren oduglig. Olyckligtvis, p grund av up-
phovsrttsrestriktioner, r denna underbara historia frn 1953 inte fritt tillgnglig.
Radio Corporation of America. .a.
7
Dataspelet
verndiga. Hursomhelst mste vi vid ngon punkt inse att sdana
teknologiska framsteg r bra, inte dliga, och om de tvingar oss att
frndra vra livsstilar och lra oss nya stt att skana en inkomst, s
fr det s bli. Alternativet r helt enkelt stagnation; ja, lt oss verty-
gas om att det nnns gott om gamla datorprogrammerare vilka skulle
varit ganska lyckliga ifall de aldrig behvt lra sig ngra andra pro-
gramsprk efter Cobol, men att bli en Luddit r inte ett klokt eller
srskilt frsvarbart val. Ett botemedel mot cancer kan driva mngder
av kemiterapeuter ur branschen, men vi behver inte genomfra en
snabb underskning fr att se hur mnga mnniskor som skulle ta
deras sida.
2. Vidareutvecklad mjukvara och upphovsrtt
Vr diskussion har n s lnge lett, rtt frutsgbart skulle jag tro,
till det frhllandevis obehagliga problem som frfljt mjukvaru-
marknaden sen Bill Gates i hemlighet kpte rttigheterna till en
produkt vid namn QDOS fr den ntta summan av ,c ccc dollar
frn fretaget Seattle Computer Producs. Han vnde sedan helt om
och licensierade produkten till inx och slutligen andra datortill-
verkare kortfattat, denna investering om ,c ccc dollar ledde till
en av vrldens strsta personliga frmgenheter. Den rikaste man-
nen i mjukvarans historia brjade sin karrir inte genom kreativitet,
utan genom slughet, en egenskap han demonstrerat vid nera tillfl-
len med andra mjukvaruprodukter. Gates mnster, enligt hans mer
hgljudda kritiker, r helt enkelt att kpa, lna eller stjla radikala
mjukvaruinnovationer (som Windows Graphical User Interface frn
Apple, som tog det frn Xerox Parc), aggressivt marknadsfra dessa,
kvva konkurrensen och, till vilket pris som helst, skydda sina intel-
lektuella egendomsrttigheter. Kort sagt representerar Gates vad en
smart och hnsynsls anrsman kan stadkomma i en ny och livs-
kraftig kreativ marknad. andra sidan mste vi erknna att Gates
och Microsoft har gjort en bra sak genom att tillta att en standard
utvecklas. Vi kan gra en enkel jmfrelse med ac-pluggar och ut-
tag; europeiska turister r ganska vl bekanta med strulet involverat
i att ska adapters fr varje elektrisk apparat. Tillrckligt ofta upp-
muntrar en standard innovation, ven om den r undermlig fr
inx kmpar nu aktivt mot Microsoft genom att pumpa in miljarder med dollar i
utvecklingen av Linux, ett operativsystem med ppen kllkod.

Kultur
mnga andra mjligheter. Problemet brjar nr standarden r skyd-
dad. Vad skulle ske ifall varje tillverkare av en elektrisk apparat var
tvungen att skana en dyrbar licens fr att gra en standardplugg?
Det r inte srskilt vlknt att tidiga telefonfretag frskte frhin-
dra hotell frn att tillta gster ha telefon p rummen; de ville att en-
dast betalande prenumeranter skulle ha tillgng till telefonin. Tele-
fonbolagen frskte ocks tvinga konsumenterna att hyra en dyrbar
skyddsomkopplare, som tydligen skyddade telefonbolaget frn farlig
tredje parts telefonutrustning (till exempel telefoner tillverkade av
andra fretag). Sjlvklart ser vi samma kamp utspela sig idag med
operativsystem till datorer och de tredjeparts applikationer som r
tilltna att anvndas p dessa, eller fretag som Nintendo vilka fr-
sker blockera tredjeparts utveckling p deras system med speciella
chip eller teknologi inbyggd i var och en av deras konsoler.
En historik ver videospelen kommer (precis som historiken
fr vilken annan mjukvarutyp eller genre som helst) att avslja ett
ursprung i ppen kllkod och ett arv av lnare och hrledare,
hoppfulla om att kapitalisera p vad som ursprungligen var fritt an-
tingen genom att kpa upp copyrights eller skapa frbttrade kom-
mersiella versioner. Med en kning i ett mjukvarufretags storlek
kommer en minskning i graden av innovation. nda tills :cc d
spelare i dataspelsbutiken nnner horder av klonade dataspel, pro-
grammerare hotas till domstol av en uppsj advokater som frene-
tiskt skyddar ngons intellektuella egendom. Skyddet som intel-
lektuell egendomsrtt ger utvecklare av mjukvara r mjlig endast
genom att stta sig i besittning av rttigheterna frn anvndarna av
denna mjukvara, ven de som legitimt kpt dem. Medan fretagsju-
rister, fretagsledare och investerare ytterligare befster sig position
p mjukvarumarknaden kommer spelare och programmerare nnna
Det r viktigt att skilja shareware frn freeware eller mjukvara i ppen kllkod. Share-
ware r fritt distribuerbar med frvntan att alla anvndare ska antingen donera pen-
gar till programmerarna eller kpa en omciell eller hel version av mjukvaran. Mnga
shareware produkter klassinceras som trialware, vilket betyder att de antingen kom-
mer sluta fungera efter ett tag eller ha tillrckligt mnga obrukbara egenskaper fr att
uppmuntra kp av den kompletta versionen. Freeware r helt fritt distribuerbart, och
anvndarna frvntas inte bidra med ngra pengar. Mer n s, dr nnns inga obruk-
bara egenskaper. En annan term fr freeware r Public Domain software. Slutligen,
mjukvara i ppen kllkod r mjukvara vars kllkod r tillgngliggjord fr vem som
helst som distribuerar den. Mjukvara i ppen kllkod r dock inte ndvndigtvis free-
ware.

Dataspelet
sig sjlva i samma dystra situation som rymdskeppet i spelet Space
Invaders.
Under programmerandets tidiga dagar hade mnniskor knappt
ngot behov av att ska upphovsrtt eller p annat stt ska skydd
fr sin intellektuella egendom. Vrldens frsta dataspel, Spacewar!,
var vad vi idag skulle kalla ett ppen kllkod projekt. Flera hacker-
team arbetade tillsammans fr att skapa spelet. Ofta modinerades
kllkoden fr att lgga till innovationer som en korrekt stjrnhim-
mel eller spelkontroller. Det r tveksamt att ngon av dessa pro-
grammerare sg en inkomstbringande potential i deras spel det
kunde endas kras p hopplst dyra stordatorer vilka var tilltnkta
fr seris vetenskaplig anvndning. Kanske r en grupp mnnis-
kor som nnu inte ftt sitt rttmtiga erknnande fr uppnnnandet
av dataspel de vnliga professorer och laborationsadministratrer
vilka sg t andra hllet medan programmerare som Steve Russel
smg in i labbet p natten fr att arbeta p obetydliga projekt
som Spacewar!. Innovationen som skulle bilda dataspelsbranschen
var inte skyddad av upphovsrtt eller patent, inte heller var ngra av
mnniskorna som var involverade motiverade av drmmar om stora
rikedomar som ett resultat av deras arbete. Den snabba utvecklingen
av dataspel var mjlig fr att speltillverkare erhll de fyra grund-
lggande rttigheterna till mjukvara beskrivna av Richard Stallmans
dennition av fri mjukvara:
1. Friheten att kra programmet, fr vilket syfte som helst.
2. Friheten att studera hur programmet fungerar och anpassa
detta till dina behov. Tillgng till kllkoden r en frutstt-
ning fr detta.
3. Friheten att distribuera kopior s du kan hjlpa din granne.
4. Friheten att frbttra programmet och tillgngliggra dina
frbttringar onentligt s att hela samhllet tjnar p det.
Tillgng till kllkoden r en frutsttning fr detta.
Spacewar! var sjlvfallet inte det enda dataspel som fann sina rtter
i ett samhlle med ppen kllkod. Det ursprungliga ventyrsspelet,
dpt till det fullstndigt korrekta Adventure, skapades av William
Crowther. Inte heller Crowther sg ngon nnansiell potential i sitt
spel, och han betraktade stillsamt hur kllkoden reste fram genom
0
Kultur
:,;c-talets nnu begrnsade mjukvarusamhlle. En kopia hamnade
slutligen i hnderna p Don Woods, som knde sig ndgad att kon-
takta Crowther och f tillstnd fr att f gra ngra substantiella
frbttringar p spelet. nnu senare konverterade Jim Gillogly ko-
den till kodsprket C och gjorde det tillgngligt fr de framvxande
persondatorerna. n en gng ser vi ett kritiskt genombrott hos vi-
deospel med ursprung i en fritt givande och delande omgivning.
Inte ngon av de ansvariga individerna inspirerades av girighet eller
knde ngot behov fr att skydda sin intellektuella egendom. De
var mnniskor vars huvudsakliga intresse lg i att bygga roliga data-
spel och se till att deras vnner nck en chans att spela dem.
De allmnt utbredda nrst-person shooters (frkortat iis) som
idag dominerar spelmarknaden nnner ocks de sitt ursprung i fri
mjukvara. Ids Wolfensein 3-D, slppt :,,:, och det nnu popul-
rare Doom, slppt ett r senare, brjade sina liv som shareware. Id
frlitade sig p gratis distribution via ntverk fr att sprida sina pro-
dukter till massorna och det fungerade. Id:s strategi var inte att
kvva konkurrensen, utan att verskrida den, ofta med marknads-
fringstekniker vilka aldrig skulle ha passerat den frsta muren av
managers p andra mjukvarufretag. Till exempel, Id uppmuntrade
aktivt anvndare att designa sina egna niver och modinkationer till
deras spel. Denna uppmuntran ledde till formerandet av ett enormt
Doomsamhlle som aktivt stdde och upprtthll entusiasmen
lngt mycket lngre n ngon rimligtvis kunnat tro. Id publicerade
kllkoden fr Doom :,,; med vissa restriktioner; den slpptes sen
igen :,,, under en General Public License och har lett till en nst-
intill ondlig strm av vidareutvecklade iis vilka dominerar mjuk-
varulistorna idag. Frestll er bara hur annorlunda dataspelsmark-
naden skulle se ut idag ifall Id hade varit villiga och frmgna att
frhindra alla andra fretag frn att slppa iis.
Kanske det mest vlknda och utbredda dataspelet av alla tider,
Tetris, tillverkades verhuvudtaget inte i ett kapitalistiskt land. Alex-
ey Pajitnov var en ryss som levde under den sovjetiska kommunis-
men, och kan slunda knappast anklagas fr att ha skapat sitt spel
i jakt p pront. Pajitnov, som alla speltillverkare fre honom, hit-
tade inte p sitt spel frn ingenstans; han inspirerades av ett enkelt
brdspel vid namn Pentominoes. Ironiskt nog slutade det fr freta-
gen som lugubert skanade rttigheterna till spelet frn sovjeterna,
1
Dataspelet
Mirrorsoft och Specrum Holobyte, med att de slogs om dessa rt-
tigheter i en rttegng. Dessvrre emigrerade Pajitnov till usa och
skanade sig rttigheterna till sitt spel :,,o. Dessa rttigheter valde
han att kraftfullt genomdriva. Numera heter hans fretag Tetris
Company, Llc. och r dedikerat till att jaga och kvva de ickeli-
censierade innovationerna av potentiella klontillverkare av Tetris,
kommersiella eller inte. Man frgar sig ifall Tetris Company, Llc. har
erbjudit sig att ge royalties till skaparna av Pentominoes.
Andra exempel p populra, onentligt tillgngliga, freeware- el-
ler sharewaretitlar som lnats eller ompaketerats fr kommersiell
distribution r de knda artillery style spelen Worms och Scorched
Earth r antagligen de tv mest populra exemplen. Worms r sjlv-
fallet kommersiellt, men Scorched Earth slpptes som shareware. Det
frsta av dessa artillery style spelen fr persondatorer var uppenbar-
ligen :,, rs Artillery Duel, skrivet av Jerry Brinson fr Commodore
Vic-:c, men spelet existerade p stordatorer lngt tidigare, och nam-
nen p de ursprungliga programmerarna frblir ett mysterium (bra
fr skaparna av Worms kan man tnka). Datorbaserade rollspel kan
frmodligen spras tillbaka till de mnga Rogue-klonerna tillgngliga
fr uxix, vilka var fritt distribuerade till nytta fr moderna compu-
ter role-playing games fans. Slutligen, genom det frsta one-on-
one slagsmlsspelet, slpptes Nutting Associates Warrior kommer-
siellt. Slagsmlsspelet som startade allt, Capcoms Street Fighters,
var helt och hllet baserat p tv tidigare slagsmlsspel Data Easts
Karate Champ och Konamis Yie Ar Kung Fu.
Arkadspelens historia avsljar tusentals ln och vidareutveck-
lingar av ldre titlar. Det frsta arkadspelet, Nolan Bushnell och
Ted Dabnys Computer Space frn :,;:, kunde knappast kallas ngot
annat n ett plagiat av Space War!. Computer Space misslyckades i
att generera substantiella intkter, men Ataris Pong frn :,;: var en
jackpot. Massor av Pong-kloner ndde p kort tid marknaden, men
snarare n att spendera dyrbar tid p att stmma sina rivaler frskte
sig Nolan Bushnell p en annan strategi: att vara steget fre. Vl
medveten om att de pengahungriga klontillverkarna (han kallade
dem sina hantlangare) skulle ha problem med att hlla jmna steg
med det innovativa teamet p Atari, strvade Bushnell stndigt efter
att f Atari att skilja sig frn mngden med nya radikala dataspel,
och han avrdde sina programmerare frn att hvda frfattarskapet
2
Kultur
till sina spel. Vi kan endast ana vad som skulle ha hnt ifall Bush-
nell bekymrat sig mer om att stmma pirater och bootleggers n
att driva sitt team vidare mot nya projekt; kanske skulle vi aldrig ha
spelat Aseroids, Battlezone eller Tempes.
Sjlvklart var Bushnells vara steget fre-strategi inte det enda
sttet att hantera kloner; advokater r aldrig mer n ett telefonsamtal
och en mindre frmgenhet bort. :,, beslt Data East att ta Epyx
till domstol fr att efter vad som psts ha plagierat deras spel World
Karate Championship. Domstolen dmde till Epyx frdel och sade
att vilken ung pojke som helst kunde se skillnaden mellan World
Karate Championship och Epyx Karate Champ. Senare, i vad som
kanske var ett av de mest ironiska rttsfallen i dataspelens histo-
ria, frskte Capcom stmma Data East fr att ha plagierat Street
Fighter II, men terigen dmde rtten till klonmakarnas favr. Dess-
vrre (eller kanske lyckligtvis) uppvisar domstolarna inte lngre n-
gon favr gentemot klonmakarna, framfrallt inte nr fallet rr pa-
tent snarare n upphovsrttsliga intrng. Ett vldigt talande exempel
r det vlknda Amazon.com mot BarnesandNobles.com-fallet, dr
rtten upprtthll Amazons patent p one-click ordering. Mnga
av fallets kritiker anvnder det som ett uppenbart sttande exempel
p varfr patentverket sedan lnge r frsenade med en noggrann
underskning. En myriad av patent p dataspelsmarknaden repre-
senterar det strsta hotet mot innovation och kreativitet som nnu
riktas mot oberoende spelutvecklare.
Lsare bevandrade i Ataris tidiga historia lr skert ha undrat
nr (eller om) jag skulle erknna att Bushnell kanske stal Pong,
och kanske ven konsolen fr hemmabruk, frn en utvecklare vid
namn Ralph Baer. Baer var fullstndigt frmmande fr konceptet
att fritt utbyta information och ider med varandra. Hans motiva-
tion var driven frmst av en nskan till rikedom och han r mest
knd idag fr sina mnga patentinnehav. Beer pstr sig ha kom-
mit p konceptet av gra spel p ett rv-set :,oo. Han utvecklade
inte konsolen sjlv, utan delegerade uppgiften till andra utvecklare
som jobbade p Sanders. Detta resulterande i produkten, Magnavox
Odyssey, som inte slde srskilt bra, mjligen p grund av svag och
Elecronic Arts startade genom att rekrytera stjrntalanger och erbjuda sina pro-
grammerare mycket bttre publicitet. De behandlades helt enkelt som rockstjrnor.
Stephen L Kent, Te Ultimate Hisory of Videogames (New York: Prisma, 2001).
3
Dataspelet
felriktad marknadsfring. Hursomhelst, Baer, en skrupuls om n
misslyckad anrsman, skrade ett antal breda patent vilka han senare
skulle anvnda fr att utvinna en licensavgift frn Bushnells mer
populra Atari-system. Det frefaller som om Baer inte efterstr-
vade samma avgift frn de tusental andra Pong-tillverkarna; kanske
fruktade han att hans patent inte skulle hlla i rtten utan istllet
ogiltigfrklaras (Magnavox kom verens med Bushnell utanfr rtt-
ten). Tvivelsutan hade dataspelen hamnat i en djup svacka ifall Baer
framgngsrikt frmtt stnga ner Atari och eliminerat all konkur-
rens fr Odyssey.
I detta gonblick br jag kanske srskilja mellan vissa egenskaper
hos upphovsrtt och patent. Dr modern upphovsrtt tillskrivs en
frfattare i gonblicket av uppndd verkstatus, tillts patent endast
efter en lng och kostsam formell registreringsprocess. Kanske det
strsta hindret mot att skra patent r den lnga granskningsproces-
sen handlggare mste genomg fr att garantera att ingen annan
redan mottagit ett patent fr innovationen de nesta kostar mel-
lan , ccc och ,c ccc dollar. Att anska fr och erhlla ett patent
r drfr lngt utom rckhll fr de nesta vanliga medborgare, och
har blivit ett enektivt stt fr stora fretag att monopolisera till-
verkningen av srskilda produkter och, alarmerande nog, skra det
privilegierade anvndandet av olika anrsprocesser (som till exempel
Amazons one-click ordering). Patent, till skillnad frn upphovsrtt,
r begrnsat till :c r. Vanligtvis ogiltigfrklaras ljligt breda patent,
men att bekmpa sdana kostar stora summor pengar vilket de
nesta sm och oetablerade fretagen saknar. Sjlvfallet nnns det vissa
frgetecken kring huruvida patentlagarna verkligen frmjar utveck-
ling.
Upphovsrtt krvde ursprungligen en registreringsprocess lik
den fr patent. Sedan :,;o utstrcktes upphovsrtten till att glla
vilken typ av verk som helst, publicerat eller ej, utan ngon ndvn-
dig registrering eller ens markering av materialet med det bermda
. Mer n s, genom upphovsrttens historia har lngden p dess
skydd gradvis kat. Lawrence Lessig beskriver denna utveckling gan-
ska kortfattat:
Som exempel p en utmrkt text som klargr ndvndigheten av att helt avskana
patentsystemet kan nmnas:
David R Koepsell, Te Ontology of Cyberspace (Chicago, Ill.: Open Court, 2000).
4
Kultur
Under republikens frsta hundra r ndrades upphovsrtten en gng.
:,: kades perioden frn ett maximum av : r till ett maximum av
: genom att ka de initiala villkoren fr upphovsrtt frn : r till :
r. Under republikens nstkommande femtio r kade perioden nnu
en gng. :,c, frlngde kongressen frnyelseperioden frn : r till :
r och skapade hrmed en maximal period p ,o r.
Slutligen, med sin start :,o:, inledde kongressen en praktik vilken
har dennierat upphovsrttslagen sen dess. Elva gnger under de senaste
c ren har kongressen frlngt perioderna fr existerande upphovs-
rtter; tv gnger under dessa c r frlngde kongressen perioderna
fr framtida upphovsrtter. Ursprungligen var frlngningarna av ex-
isterande upphovsrtter frhllandevis korta och lg kring en eller tv
r. Men :,,, i ngot som skulle kallas Sonny Bono Copyright Term
Extension Ac, frlngde kongressen perioderna fr existerande och
framtida upphovsrtter med :c r.
Vissa mnniskor, inklusive mig, r verens med Lessig om att den-
na utveckling knappast r ngot att, som amerikansk medborgare,
knna sig stolt ver. Problemet blir uppenbart nr vi beaktar vad
upphovsrtter och patent verkligen skyddar: monopol. Den ur-
sprungliga idn var att tillerknna upphovsmn ett limiterat mo-
nopol ver publikationen fr att uppmuntra utvecklingen inom
vetenskaperna och konsten; det r enkel, genomfrd kapitalism.
Om vi gr antagandet att mnniskor av naturen r fr giriga fr
att avslja anvndbar information utan att f betalt fr det kan vi
uppskatta skyddet som de knsliga upphovsrttslagarna sknker.
Hursomhelst s frstrde kongressen denna enkla plan genom att
gng p gng frlnga lngden och omfnget av detta monopol. Nu
r upphovsrtter praktiskt taget ondliga (vi kan frvnta oss att
de fortstter bli konsekvent frlngda) och har ett strre omfng;
dr de ursprungliga och tidigaste upphovsrttslagarna inte tckte
vidareutvecklingar av ett verk gr moderna upphovsrttslagar just
detta. Konsekvenserna? DJ Dangermouse stms av ixi fr att ha
vgat gra en remix med vokalerna frn Jay-Zs Te Black Album
och Beatles White Album. Hr har vi ett tydligt exempel p hur
upphovsrttslagarna skyddar fel mnniskor; bara en dre skulle p-
st att o; Dangermouses Gray Album inkrktar p frsljningen av
ngotdera av de kommersiella albumen, eller att konsumenter
http://www.honors.montana.edu/~jjc/freeculture.html#page146
5
Dataspelet
kanske skulle blanda ihop dem med varandra. Kreativa artister som
frsker blanda upphovsrttsskyddat material i nya former r ml-
tavlor fr den ena stmningen efter den andra; ven om deras verk
r strikt ideella.
Vid frsta anblick r kopplingen mellan ett remixat album och
mjukvara kanske inte s tydlig, men tar man i beaktande att nsta
runda av klonrttegngar antagligen kommer att g i motsatt rikt-
ning s har vi ngonting hgst reellt att oroa oss fr. Smskaliga
dataspelstillverkare kan helt enkelt inte bekosta en process oavsett
om dem har rtt eller fel. Lessig tydliggr detta genom att bertta
den olyckliga historien om Jesse Jordan, som gjorde en fruktansvrd
sak (enligt iiaa) genom att frbttra skmotorn hos Rensselaer Po-
lytechnic Institute. Jesse blev anklagad fr att ha skapat ett Napster-
liknande system att stjla musik med och iiaa stmde honom. Frst
ville Jesse och hans familj kmpa, men Jesses farbror, en advokat,
avrdde honom:
Kostnaden fr att genomg en rttegng som denna, berttades det fr
Jesse, skulle landa p minst :,c ccc dollar. Ifall han vann, skulle han
inte terse dem pengarna. Ifall han vann, skulle han ha ett stycke pap-
per som sa att han vann, och ett stycke papper som sa att han och hans
familj var bankrutta. S Jesse mtte ett mamaliknande val: :,c ccc
dollar och en chans att vinna, eller :: ccc dollar och en frlikning.
Kom ihg att Jesse aldrig anklagades fr att vara en pirat sjlv;
iiaa anklagade honom fr att underltta nldelning genom att ska-
pa en skmotor som anvndare enkelt kunde anvnda fr att hitta
illegala nler. Vilken mjlighet har den smskalige programmeraren
(som de tidiga Paul Norman, David Crane, Al Acorn eller till och
med Bill Gates) att frsvara sig mot de kollektiva krafterna hos usa:s
fretag, bevpnade som de r med sin ensidiga makt ver upphovs-
rtten? Fr att gra en lng historia kort: Vi har en situation dr
mktiga monopol enektivt dominerar det onentliga med orttvis
och repressiv lagstiftning.
Jag har redan beskrivit hur en s stor del av vra mest lskade
dataspel kan spras tillbaka till de fritt distribuerade projekten med
Recording Industry Association of America. .a.
http://www.honors.montana.edu/~jjc/freeculture.html#page66
6
Kultur
ppen kllkod. Dessa anstrngningar klonades sedermera och dist-
ribuerades av antingen kommersiella krafter eller shareware. Om vi
skulle skumma igenom hyllorna i vilken dataspelsbutik som helst
idag kan vi knappast hitta en enda titel som rimligtvis kan beskrivas
som ett original; de r alla hrledda frn tidigare spel och bygger
vare sig de vill eller inte redan p grunderna lagda av de klassiska
spelen, dr merparten av dem r mindre n ,c r gamla. Ironiskt
nog har de nesta dataspel eller andra projekt som inte varit tungt
skyddade av upphovsrttslager blomstrat, medan mnga hrt kon-
trollerade egendomsprojekt har misslyckats fatalt. Skulle Microsofts
Windows ha blivit vrldens mest anvnda operativsystem ifall det
varit omjligt eller till och med svrt att illegalt kopiera och distri-
buera det?
Ifall vi tillter oss att fantisera fr ett gonblick kan vi frga oss
var dataspelen skulle ha befunnit sig idag ifall den ursprungliga upp-
hovsrtten p : r inte hade ndrats av kongressen. I sdant fall
skulle alla dataspel tillverkade fre :,,c vid detta lag ha trtt in i den
onentliga egendomen. Mer n s, kllkoden till dessa spel skulle inte
lngre vara freml fr upphovsrtt heller. Det r klart att Tomas
Jenerson Benjamin Franklin inte ansg detta vara en fantasi nr
de skrev de ursprungliga intellektuella egendomsklausulerna i den
amerikanska konstitutionen. De var fullt medvetna, som vi r, att
en stor och dynamisk onentlig egendom full av relevanta verk skulle
vara en enorm tillgng fr innovation. Dr nnns en balans mellan
att belna artister fr deras hrda arbete och gynna framsteg genom
att bygga en onentlig egendom som alla medborgare har mjlighet
att vidareutveckla. Det nuvarande monolitiska upphovsrttssyste-
met kan endast beskrivas som informationsfeodalism.
Vi borde inte slnga oss med begrepp som informationsfeoda-
lism med ltthet. Detta r en kraftfull term och borde f huvudet
att koka p vilken historiskt medveten frihetslskare som helst. Feo-
dalism kan ganska enkelt dennieras som en juridisk och adminis-
trativ ordning byggd p utbytet av msesidiga taganden rrande
skydd och lojalitet inom den administrativa, militra och kyrkliga
eliten. Feodalism involverade huvudsakligen egendom. En lord
beviljades, i kraft av hans tt eller frhllande till kungen, kontroll
Det finns en populr bok vid namn Information Feudalism, skriven av Peter Drahos.
7
Dataspelet
ver en egendom och de livegna som levde dr. De livegna arbetade
fr lorden och verlmnade en andel av deras grdor i utbyte mot
hans beskydd. Lordens uppgift var att skydda de livegna, sjlvfallet,
men ven kungen, som kunde ta hjlp av lorden fr att bekmpa
attacker frn andra kungadmen. Den viktigaste aspekten av detta
system var kanske den djupa klasskillnaden mellan lorder och liv-
egna: dr fanns ingen mjlighet till social rrlighet. Folk fann sig
sjlva fdda in i ett strikt kastsystem som de inte hade ngon kon-
troll ver.
Systemet omkullkastades med rtta i olika revolutioner, inklusive
den bermda amerikanska. :;;; rs amerikanare hade ett djupt fr-
akt fr feodalkungar, srskilt nr det gllde plnboksfrgor. Varfr
skulle hederliga amerikanare betala ngon lngt frnvarande kung
en andel av deras rsproduktioner nr de inte ens nck ngonting i
gengld? Sjlvklart var goda lojalister inte sena med att ppeka att
kungen frtjnade vad som rttmtigt var honom skyldigt; trots allt
var de amerikanska kolonierna hans egendom och kolonisatrerna
borde vara glada att de nck betala. Det spelade ingen roll att kungen
inte beviljade kolonisatrerna ngon representation i regeringen, el-
ler periodvis hjde skatterna eller sporadiskt avrttade ngon dis-
sident. Det spelade heller ingen roll att kung George hade anlag fr
slumpmssiga raseriutbrott. Amerikaner borde lyda lagen, ven nr
de inte haft ngot med infrandet av den att gra.
Naturligtvis br vi inte knna oss ndgade att hr terbertta
historien om den amerikanska revolutionen, beskriva den amerikan-
ska konstitutionen, eller granska frfattningen. Vi skulle oundvik-
ligen mla en gladare bild n vad de hndelserna rttfrdigar, som
om varje beslut som fattades p den tiden var resultatet mer av ett
missfrstnd om storkapitalets behov n ngot annat. Det r troligt
att Tomas Payne, ifall han idag teruppstod frn de dda och be-
vittnade vad som hnder med Amerika, skulle springa till nrmsta
vapenanr och bevpna sig sjlv och vem som helst som skulle hnga
med till Washington DC. Lyckligtvis behver vi inte Paynes tilltelse
fr att sga Friheten eller dden! (en fras som om den tryckts idag
varit freml fr upphovsrtten.)
Inte fr att vi br skjuta de advokater, senatorer och represen-
tanter som frsatte oss i denna knipa. Att tillgripa vld av detta slag
frefaller frvisso ndvndigt i en kamp mot det feodala Europas

Kultur
lorder, men andra vapen behvs i denna moderna kamp mot de
multinationella fretagens intellektuella lorder.
3. Pirater eller informationskmpar?
Vi brjade denna artikel med att beskriva en frhllandevis fnig
apparat phittad av Gene Roddenberry; nmligen replikatorn. Jag
vill terkomma till denna diskussion, men diskutera replikation i
termer betydligt mindre nktiva n vad iiaa, xiaa eller de andra
stora mjukvarufretagen vill tro: kopierande av mjukvara.
Det r svrt att kopiera en morot utan att odla en. Den odlade
moroten r inte heller samma som den tidigare, utan en helt annor-
lunda morot. De nesta av oss frsker inte odla en morot nr vi gr
en sallad; vi gr till anren och plockar upp en pse mortter istllet.
Vi anser med rtta att det r fel att ta denna pse utan att betala ex-
pediten. Ngon la en stor mngd arbete i att odla denna morot, och,
frutsatt att priset inte r verdrivet, och frutsatt att mortter inte
visar sig opassande fr mnsklig konsumtion, har vi ingenting emot
att handla mortter. Hur som helst, lt oss anta att vi vid vrt nsta
besk till matvarubutiken informeras om att ett nytt system utarbe-
tats fr att slja mortter och att det ser ut ungefr p fljande vis:
Detta r inte bara mortter. Dessa r en srskild hybrid av morot ska-
pad av Beta Carotene Cartels, Inc. Det r ej tilltet att utbyta denna
morot med ngon den r endast fr din personliga konsumtion.
Du r ej tillten att modinera denna morot p ngot stt, inklusive
kokning, bakning, skalande, tvttande, eller blandning med andra
grnsaker (s kallade grnsaksblandning). Du fr endast ta den r.
Du r uttryckligen frbjuden att frska plantera denna morot fr att
odla en annan morot. Du m ej spra utveckling av denna morot eller
gra ngra kemiska analyser av dess struktur. Slutligen, om du endast
ter en del av moroten och terkommer senare fr att ta resten mste
du terigen betala fullt pris fr moroten. vertrdelser av detta anvn-
daravtal resulterar i stranavgifter upp till : ccc ccc dollar.
Vem som helst skulle inse det fullstndigt orimliga i detta och fr-
utsatt att han inte r den mest fanatiske paragrafryttare skulle han
frga sig: Vad fan pgr?
Motion Picure Association. .a.

Dataspelet
Trettio r efter :,;o rs Copyright Extension Ac, och sex r efter
:,, rs Digital Millenium Copyright Ac, stller vi nnu inte denna
enkla frga till denna nations paragrafryttare. Istllet str vi vid sidan
om medan iiaa drar sm barn infr domstol och frstr liven fr de
kreativa artisterna i detta land och bortom. Vi frsker rationalisera
kongressens accepterande av ondliga monopol inte bara fr artister
utan ven fr fretagsmssiga upphovsrttsinnehav till verk skapade
av sedan lnge avlidna artister. Vi godtar alla de ljevckande be-
grnsningarna knutna till vra mortter fr vi knner oss maktlsa
infr att gra ngot t situationen, och vi knner alla skrck infr att
hngas ut av makthavarna. Vi hller vra huvuden lgt och frsker
hlla oss ur vgen medan storfretagen och korrupta politiker gr ett
tlje av konstitutionen.
Det rder inget tvivel om varfr iiaa och andra upphovsrtt-
innehavares konglomerat riktade in sig mot Napster. Fildelning ge-
nom Peer-to-peer-ntverk markerar ett nytt stadium i den digitala
distributionens evolution. Aldrig frr har massdistribution av nlmer,
snger, texter och mjukvara varit s enkel och s enektiv och allt
gde rum bde bortom och tvrsemot de multinationella fretagens
och upphovsrttsinnehavarnas nskeml vrlden ver. Aldrig frr
i historien har det varit s enkelt att reproducera och distribuera
konst, aldrig frr har den genomsnittlige mannen eller kvinnan till
och med barn haft sdan tillgng till kulturens och samhllets vik-
tiga verk, vare sig det m vara texter frn antikens Grekland eller det
senaste videospelet. Dagens digitala media har numera berikats med
Replikatorn.
Hur har krafterna inom industrin och regeringen reagerat p
denna moderna teknikens mirakel? Regeringen har blivit en vidrig
parodi p den upphjda samling som r :;;o frfattade ett par halvt
bortglmda dokument; snarare n att fresprka lskunnighet be-
kmpar regeringen detta frst genom att skra ner budgeten fr
de amerikanska skolorna och senare genom att lta vrt rttssystem
svmma ver av feodal lagstiftning infrd av de samlade krafterna
hos multinationella fretag mot enskilda amerikaner ven ung-
domar. Istllet fr glorinerande av Internets enorma potential att
samla information och mjliggra framsteg p global skala har re-
geringen stllt sig p samma sida som de krafter vars enda nskan
r att skoningslst pressa pront ur mnniskors blod, svett och trar.
100
Kultur
Regeringen talar om betydelsen av att upprtthlla nagranta, till och
med pinsamma, upphovsrttslagar. Samtidigt som ett nytt videospel
kan kosta ,c dollar och en ny co :, dollar (vilket ofta r mer n
ovo:x till vilken co:n r ett soundtrack) tjnar vo:n fr iiia mer n
en million dollar per r, och den genomsnittliga musikern , ,cc
dollar. Lt oss inte ens ltsas som om talangen bakom vra mest
populra dataspel erhller belning fr sitt arbete; rapporter i Oc-
cupational Outlook Handbook redogr ungefr samma lnepotential
fr datorprogrammerare. Detta medan mnga vo:ar tjnar mer p
ett r n deras anstllda gr under en livstid ven nr fretagen
misslyckas tjnar de mngmiljoner bara i utbetalningar (de gyllene
fallskrmarna). Med tanke p att enda gngen vi hr talas om vo:
ar r i samband med deras monstrusa lner eller beslut kan vi rim-
ligtvis dra slutsatsen att de existerar endast fr att kvva innovation
och frtrycka vem som helst med oturen att vara underordnad deras
makt. Vi gr kanske bst i att hnvisa till dem som det digitala mil-
lenniets mobila lorder.
Tydligt r att dataspelens utvecklingshistoria visar p hur inno-
vation minskar i relation till hur fretagskontrollen kar. Vi kan
frn detta med fog hrleda att den moderna mjukvarans lnsamhet
primrt r ett hinder fr verkligt radikala framsteg, av den enkla
anledningen att lnsamma fretag drar till sig de mest icke-kreativa
mnniskornas uppmrksamhet; de feodala lorder som regerar ver
oss frn sina skra positioner p jttars axlar.
Det har alltid funnits dessa jkla njtjvlar som har gjort livet
surt, eller tminstone ltt besvrligt, fr den kommersiella mjuk-
varans lorder. De r de frbaskade warez-spridarna, mjukvarupira-
terna. Det r inte min avsikt att uttrycka ngot slags vrdnad eller
frsvar fr piraterna ven om de grymheter multinationella f-
retag utstter de kmpande artisterna fr r tillrckligt fr att gra
mig sympatiskt instlld. Min nskan r inte att alla ska bli pirater,
utan att vi ska kmpa fr att lagarna frndras och att vissa former
av piratverksamhet ska bli fullkomligt laglig som de borde vara.
Vad jag vill peka p r att piraternas djrvhet nr de kringgr kopie-
ringsskydd i vissa specinka fall ofta r hgst frdelaktigt ven fr de
lagliga garna. Fr det frsta fr att de mjliggr fr dem som kpt
produkten att gra skerhetskopior eller installationer p hrddisk
samt modinera mjukvaran fr nyttiga eller kreativa ndaml (exem-
101
Dataspelet
pelvis tillgget av en trainer som gr att man slipper de irriterande
skningarna i manualen). Kortfattat s ska vi inte se ngot fel i att
talangfulla och motiverade pirater frsker frbig mjukvarufreta-
gens godtyckliga och artinciella stt att mekaniskt frska begrnsa
bruket av en produkt. Som av en tillfllighet r det denna typ av
hacking som r mlet fr Digital Millennium Copyright Ac, vilket
gr att det r s svrt att hitta ett ovo-kopieringsprogram som kan
gra skerhetskopior av ens personliga ovo-samling. Enkelt uttryckt
s r det helt etiskt och frnuftigt fr en kpare av en digital pro-
dukt oavsett om det r en co, ovo eller ett program att sjlv
bestmma hur hon eller han anvnder den produkten, vilket inklu-
derar personliga kopior eller att dela med sig av den p samma stt
som man delar med sig av en bok (inte fotokopian av boken, utan
den faktiska boken).
Min andra pong r ngot mer kontroversiell och berr pirater-
nas distribution av all mjukvara som r mer n : r gammal pe-
rioden som fastslogs av den ursprungliga upphovsrttsklausulen i
den amerikanska konstitutionen. Jag anser att : r r tillrckligt fr
att en kreativ mjukvaruprogrammerare ska kunna prontera p sitt
verk. Detta r sjlvklart fr tryckta bcker: nstan vilken roman som
helst kommer att vara ur lager efter : r. nnu mer sjlvklart verkar
det vara fr mjukvara: de nesta : r gamla program (kanske ,,?)
kommer inte ens att fungera p en modern dator (utan emulerings-
program, hrdvara eller bda). En uppdaterad version av spelet kan
med rtta betraktas som ett helt nytt verk. Originalversionen borde
nd gras onentligt tillgnglig efter att : r har passerat. De som
gillar abandonware kan antingen verge sin vilja att spela gamla
spel eller riskera att utsttas fr de juridiska farorna med emulering.
Den sistnmnda taktiken r i bsta fall enbart riskabel eftersom upp-
hovsrttsinnehavaren nr som helst kan dyka upp frn ingenstans
och gra alla ansvariga fr upphovsrttsintrng; ett fall som den en-
skilde skerligen kommer frlora i domstol.
Legal emulering r svrt eftersom (a) upphovsrttsinnehavaren
mste spras upp, (b) garen mste ge sin uttryckliga tilltelse och
(c) emulering r i allmnheten en juridisk grzon som i sig sjlv kan
vergiven mjukvara, d.v.s. program som inte lngre sljs p marknaden. .a.
Digital Millennium Copyright Ac. .a.
102
Kultur
utgra ett upphovsrttsintrng ven om garen ger sin tilltelse (ef-
tersom emuleringsmjukvaran kan utgra en vertrdelse av oxca
genom att kringg kopieringsskydden som r inbyggda i mjukva-
ran). Att spra upp garen till en upphovsrtt r inte ltt; eftersom
ingen registrerar sina upphovsrttsinnehav till regeringen s r det
enda sttet man kan n garna en hemskt dyr och omstndig katt-
och-rtta lek. I praktiken r det endas rika fretag som har pengar,
kunskap och tid nog att leta reda p garna och frhandla om ett
upphovskontrakt och det r naturligtvis det som har skett. Ett
specinkt abandonware blir ett vrdefullt freml bland emulerings-
spelarna, och s kommer grupper som Cloanto och kper upp eller
licensierar upphovsrtten. Nr upphovsrtten vl r skrad s brjar
fretagen kartlgga ntet efter illegala iox och brjar anvnda
skrmseltaktik fr att stnga ner dem. Till slut r dessa fretag som
frn brjan inte hade ngonting med utvecklandet av mjukvaran
vars upphovsrtt de ger de enda som mjukvaran kan kpas av.
Likt feodalherrar som ockuperar en egendom med hnvisning till
sina blodsband krver dessa informationsherrar sitt tionde. Pirat-
verksamhet kan vara det bsta vapnet fr att frhindra att dessa
praktiker blir fr lnsamma och drmed frhrskande.
Min nsta pong handlar inte s mycket om piratverksamhet
som om frdelarna med att gynna vidareutvecklingar av publicerade
verk. Som vi diskuterade tidigare rrande de tidiga verkens vida-
reutveckling till de moderna mjukvarutitlarna och den diskutabla
naturen av processandet mot kloningar s borde vi hgljutt mot-
stta oss och nnna stt att st emot de praktiker som kvver denna
form av kreativitet. Samtida mjukvaruprogrammerare borde knna
sig lika fria att lna material frn gammal och ny mjukvara som
de som var verksamma tidigare. Termen kloning r dock miss-
visande. Jag uppmuntrar sjlvfallet inte till den ljliga praktiken att
bokstavligen kopiera ett verk och sedan ta ran fr det. Vad jag r
rdd fr r att mjukvaruinnovationer snart kommer att utmanas av
de jttelika multinationella fretagen p basis av pstdda patent- el-
ler upphovsrttsintrng. Amazons one-click ordering r en sak, men
vad hnder om de strre mjukvaruproducenterna brjade patentera
koncept som var livsviktiga fr en hel dataspelsgenre? Lt oss till
exempel anta att ngon gde patentet till nrst-person shooters och
Minnesmodulerna fr de emulerade spelen. .a.
103
Dataspelet
krvde att alla efterfljande nrst-person shooterspel antingen skulle
kpa en dyr licens eller helt enkelt frbjd alla sna variationer (fr
att upprtthll ett drpande monopol). Vad hnder med skaparen
av racingsimulatorer som hotar andra spelmakare fr att deras pro-
dukter hrmade knslan av hans eller hennes simulator och drige-
nom gjorde intrng p ett patent? Uppenbarligen mste vi bekmpa
mjukvarupatent s mycket vi kan. Jag kan endast se hgrande nack-
delar fr alla involverade (inklusive patentgaren som borde oroa sig
fr att gra framtida innovationer istllet fr att frbjuda andras).
Vad jag hoppas ha stadkommit r en utmaning mot alla naiva
frestllningar om upphovsrtt och intellektuell egendom, framfr
allt nr det rr dataspel. Min argumentation r att upphovsrtts-
lagarna inte uppfyller tagandet att gynna utvecklingen av veten-
skapen och konsterna, utan istllet fungerar i motsatt riktning
genom att kvva konkurrens, uppmuntra monopol och stta bort
oberoende spelutvecklare genom en skrmseltaktik. Som mnga
ekonomer har ppekat krver en god kapitalism en god konkurrens,
och upphovsrtt och patent r verndiga och frdande genom att
reducera konkurrens tillsammans med kvalitn och enektiviteten.
tervndandet till :rsperioden fr skaparens upphovsrtt skulle
vara ett nog s viktigt moment fr formeringen av en onentlig do-
mn inom alla konster och vetenskaper, men ingenstans r detta
behov strre n inom mjukvaran, dr det helt enkelt inte r mjligt
fr en spelutvecklare att vnta i ;,+ r fr ett verk att bli onentligt
tillgngligt. Dessa program behver vara onentligt tillgngliga inte
bara fr att det r roligt att anvnda dem, utan ocks (och av strre
vikt) fr att generationer av framtida programmerare ska kunna lra
sig av och vidareutveckla sina fregngares triumfer utan rdsla.
Jag rekommenderar starkt att du besker fljande sidor fr mer in-
formation:
http://creativecommons.org/ : Creative Commons r en orga-
nisation som gnar sig t att ge kreativa upphovsmn (mjukvara,
musik och s vidare) en mindre begrnsande form av intellektu-
ellt egendomsskydd. En cc-licens kan till exempel ge en anvn-
dare tilltelse att kopiera mjukvara s lnge som den ursprungliga
upphovsmannen benmns.
104
Kultur
http://www.en.org/ : Te Elecronic Freedom Foundation. En tung-
viktsmstare inom intellektuell frihet. iii har kmpat lnge och hrt
mot de multinationella fretagens drakoniska frsk att kontrollera
information.
http://www.gnu.org/ : cxu Operating System Free Software Foun-
dation. Det hr r Richard Stallmans sida. Den innehller mycket
information om de kulturella frdelarna med tillgnglig mjukvara.
Skriven av Matt Barton.
Teori/Politik
106
Teori/Politik
Liberaler mot
upphovsrtt
Kritiken mot upphovsrtt och patent skr ver traditionella poli-
tiska uppdelningar. Mnga frsker dock utifrn diverse egna intres-
sen etablera sina egna ideologier p de konnikter som nnns. Fretag
som blir rika p statligt skyddade monopol, pstr att dessa mste
fortbest i ganderttens namn. Vnsterrrelser vill andra sidan
ofta ha monopol p strvan efter informationsfrihet, och fr hjlp av
hgerns upphovsrttsfresprkare med detta.
I Sverige har fretrdare fr xui beskrivit piratkopiering som
kommunism och upphovsrtt som en naturlig gandertt, uti-
frn ett psttt liberalt perspektiv. Men konsekventa liberaler (liber-
tarianer) har, till skillnaden frn politiker frn partier som kallar sig
liberala, inte sllan tagit stllning mot bde upphovsrtt och patent,
eller tminstone haft en djupt kritisk instllning.
Varfr d? Egentligen r det mycket enkelt. Immaterialrtten
r ett av lagstiftaren accepterat monopol, som det str i lrobo-
ken i juridik. Fr en liberal br ordet monopol alltid vcka miss-
tnksamhet, srskilt nr det som i det hr fallet r saten som stter
upp regler som ger vissa ensamrtt att reproducera en melodi eller
107
Liberaler mot upphovsrtt
anvnda en ny teknik. Monopolprivilegier r ofta vldigt vrdefulla
fr sina gare, men det kan inte i sig vara ett skl att rttfrdiga
dem.
:,cc-talets kanske viktigaste liberale tnkare F A Hayek var djupt
kritisk till patent. Han ansg att det borde vara liberalernas uppgift
att stndigt hlla igng en debatt om huruvida sdana monopol kan
rttfrdigas:
It seems to me beyond doubt that in these nelds a slavish application
of the concept of property as it has been developed for material things
has done a great deal to foster the growth of monopoly and that here
drastic reforms may be required if competition is to be made to work.
In the neld of industrial patents in particular we shall have to seriously
examine whether the award of a monopoly privilegie is really the most
appropriate and enfecive form of reward for the kind of riskbearing
which investment in scientinc research involves.
Mindre knt r att det i :cc-talets Europa, srskilt perioden :,c-
:;,, faktiskt frdes en intensiv debatt kring patentens vara eller
icke. Striden vanns som bekant av patentfresprkarna, men ett tag
sg det faktiskt ut som om de liberala patentmotstndarna skulle f
sin vilja igenom. Samtidigt fretrdde vissa liberalt prglade tnkare,
ssom Herbert Spencer, sikten att varje person hade en slags natur-
lig gandertt till ider som den skapat.
ven senare tiders libertarianer har tagit upp en kritik av pa-
tenten, dribland den nyliberala ekonomen och nobelpristagaren
Milton Friedman:
[M]nga uppnnningar r inte patenterbara. Uppnnnaren av varu-
huset frlnade sina kollegor stor nytta, utan att kunna ta betalt av
dem fr det. I den mn som samma frmga krvs fr det ena slaget
av uppnnnande som fr det andra, tenderar existensen av patent att
vrida aktiviteten till patenterbara uppnnningar.
Han stter nngret p en sllan omtalad aspekt av patentskyddet: Hur
F A Hayek, Individualism and economic order (Chicago: University of Chicago Press,
1948)
Milton Friedman, Capitalism and freedom (Chicago: University of Chicago Press,
1962)
10
Teori/Politik
patent frskjuter innovationsprocesser i riktning mot patenterbara
produkter. All form av innovation ger ju inte resultat som gr att
ta patent p. Frgan som gr att stlla r allts, om vi i patentskyd-
dets frnvaro snarare skulle f se ett annat slags uppnnningar n frre
uppnnningar.
Murray Rothbard, en nutida libertarian som gjort sig knd fr en
radikal kritik av intellektuell egendom, tar upp samma argument:
Det r inte p ngot stt sjlvklart att patent uppmuntrar en absolut
kning i mngden resurser som lggs p forskning. Men patent fr-
skjuter helt klart typen av forskning som utfrs. ... Forskningsutgifter-
na r drfr verstimulerade i de tidiga stadierna innan ngon har ett
patent, och de r oskligt begrnsade i perioden efter att patentet har
beviljats. Dessutom anses vissa uppnnningar patenterbara, och andra
inte. Patentsystemet har den vidare enekten att artinciellt stimulera
forskning p patenterbara omrden, medan det artinciellt lgger band
p forskning inom icke patenterbara omrden.
I artikeln Agains Intellecual Property, publicerad i Journal of Liber-
tarian Studies :cc:, sammanfattar Stephen Kinsella vilka skl olika
libertarianer kan ha fr att ta stllning fr eller (som han sjlv) mot
intellektuell egendom. Libertarianska upphovsrttsmotstndare
understryker bland annat den grundlggande skillnaden mellan
ena sidan ider, som inte frbrukas nr de anvnds, och andra si-
dan fysiska ting, p vilka det rder en knapphet som rttfrdigar pri-
vat egendom. De menar att gandertten till fysiska ting hotas nr
det tillkommer immateriell lagstiftning som frntar tingens gare
rtten att fritt frfoga ver sina godelar.
Genom att uppnnna en ny metod fr att grva en brunn, kan
uppnnnaren frnta alla andra i vrlden rtten att grva brunnar
p det sttet, ven p deras egen mark, skriver Stephen Kinsella.
Upphovsrtt och patent frsker hindra garna av fysisk egendom
knappa resurser frn att anvnda sin egen egendom p det stt
de sjlva nskar.
Julio H Cole skriver, ven han i Journal of Libertarian Studies,
att om mjukvara hade kunnat kopieras fritt, hade hrdvarutillver-
kare fortfarande haft incitament att stdja mjukvaruutvecklingen,
Murray Rothbard, Man, economy, and sate : a treatise on economic principles (Toronto:
Van Nostrand, 1962)
10
Liberaler mot upphovsrtt
eftersom det ju r genom den som begr efter ny och bttre hrdvara
skapas.
Liberala argument fr intellektuell egendom kan delas upp i na-
turrttsliga argument och utilitarisiska. De senare argumenten rtt-
frdigar monopolrttigheter med att det gynnar det allmnnas bsta
i slutndan, och fr ses som en kompromiss med det egna liberala
idealet. Dremot nnns det libertarianer som anser att intellektuell
egendom p ngot stt skulle vara en naturlig rttighet.
Till denna grupp kan man rkna Ayn Rand, som sg patent och
upphovsrtt som mnniskans rtt till produkten av hennes sinne.
Konsekvent som hon var innebar det dock att hon inte kunde fr-
svara rttigheter som gller lngre n upphovsmannens livslder, och
allts hade motsatt sig dagens upphovsrtt som gller i ;c r efter
upphovsmannens dd.
Men problemet med att se exempelvis patent som en naturlig
rttighet r att grnsen mellan patenterbara uppfnningar och icke
patenterbara upptckter (exempelvis matematiska formler) trots allt
r godtyckligt dragen (ska exempelvis mjukvara hamna innanfr
grnsen? Gener? Anrsmetoder?)
Detsamma gller patentens giltighetstid. Ingen kan p allvar ar-
gumentera fr att nitton r fr ett patent r fr kort och tjugoen r
r fr lngt, mer n vad det rdande priset p en liter mjlk objektivt
kan fastsls som fr hgt eller fr lgt, skriver Stephen Kinsella.
Stllda infr det hr problemet har faktiskt ett par extrema li-
beraler hvdat att alla ider kan bli intellektuell egendom fr evigt.
En bra bit bortom grnsen till det absurda nnner vi i den extrema
nyliberalen Andrew Joseph Galambos, som nr han frelste p sitt
universitet ppekade att hans ider var hans privata egendom och att
studenterna inte nck upprepa dem. Varje gng han anvnde ordet
liberty lade han ett symboliskt mynt i en burk tillgnad arving-
arna till Tomas Paine, vilken han sg som upphovsman till idn
frihet. Om Galambos har mer n en handfull anhngare till sin
bisarra id r dock tveksamt.
Den svenska tidskriften Nyliberalen gav hrom ret ut ett tema-
nummer om upphovsrtt och patent (3/2001). Bland annat tog lan-
dets frmsta nyliberala nlosof, professor Ingemar Nordin, itu med
frgan. Han konstaterade att den var en svr nt, och gav ett tvety-
digt svar: patentrttigheter r inte frenliga med liberalismen, men
110
Teori/Politik
en begrnsad upphovsrtt kan vara det.
Andra skribenter i Nyliberalen gick lngre och fresprkade ven
ett avskanande av upphovsrtten. Den naturliga gandertten till
en kopia br tillfalla skaparen av kopian, inte skaparen av origina-
let, skriver Oscar Mannbro. I sjlva verket har upphovsrtten mer
gemensamt med kulturbidragen n med naturlig gandertt. De r
ett slags konstgjord andning, som p artinciell vg strvar [efter att]
upprtthlla monetra vrden. ... Det gr alldeles utmrkt att upp-
rtthlla en fungerande marknad, dr mnniskor kan leva av sina
arbeten utan hmmande statliga regleringar.
En sdan tillit till marknadens frmga tycks dock mrkligt nog
saknas hos de mnga liberaler som ser upphovsrtten som en sjlv-
klarhet. Det stndiga ifrgasttande av den intellektuella egendo-
men som F A Hayek manade till :,; r idag sllsynt i den liberala
diskussionen och politiken. Men undantag nnns. Den enda bok
som hittills skrivits p svenska som tar upp nldelning och kritiserar
upphovsrtten, r utgiven av nringslivets liberala frlag Timbro. Ett
citat ur den boken, Teknotopier av Nicklas Lundblad som r vo fr
Stockholms e-handelskammare, fr avsluta dennna genomgng:
Jag tror att man kan argumentera fr att upphovsrtten r en styg-
gelse i en marknadsekonomi som gr det mjligt fr vissa aktrer att
undg de krav p upplevd rationell vrdering som utgr en del av
marknadsekonomins krna. Och alternativa system r fullt tnkbara.
Skriven av Piratbyrn.
111
Intellektuella allmnningar under inhgnad
Intellektuella
allmnningar under
inhgnad
Den amerikanska jurisen James Boyle r en av de upphovsrttskritiker som an-
vnder begreppet allmnningar (commons) om all kultur och kunskap som
inte r ngons egendom. Dagens utveckling mot hrdare upphovsrttslagar ser
han som en inhgnadsrrelse som hotar allmnningarna, och drar drmed en
parallell till inhgnandet av jord i samband med kapitalismens uppkoms fr
ngra hundra r sedan.
Vi r mitt uppe i en andra inhgnadsprocess; det m lta pompst
att kalla den inhgnaden av sinnets formlsa allmnningar men
p ett hgst verkligt plan r det just vad det handlar om. De nya,
av staten skapade egendomsrttigheterna r intellektuella snarare
n reella. Men n en gng ser vi hur saker som tidigare antingen
sgs som gemensam egendom eller som icke-varor, stende utan-
fr marknaden, tcks av nya, eller nyligen utkade, egendomsrt-
tigheter.
Ta de mnskliga generna som exempel. terigen argumenterar
inhgnadens fresprkare fr att staten gr rtt i att ingripa och
utka egendomsrttigheternas omfng, att detta r enda sttet att
112
Teori/Politik
garantera de investeringar i tid, uppnnningsrikedom och kapital
som r ndvndiga fr att utveckla nya lkemedel och genterapier.
terigen hvdar motstndarna till inhgnad att vr uppsttning ge-
ner tillhr alla, att den bokstavligen r mnsklighetens gemen-
samma arv, att den inte br och p stt och vis inte kan gas, och
att konsekvensen av att gra mnskliga gener till privat egendom
kommer bli fasansfull, i och med att marknadens logik invaderar de
omrden som borde vara allra lngst bort frn marknaden.
Gener r inte det enda som blir delvis inhgnat i denna pro-
cess; expansionen av intellektuella egendomsrtter har varit ptag-
lig i alla tnkbara omrden - frn patent p anrsmetoder, till Digital
Millennium Copyright Ac, till regler mot varumrkesintrng, till
iu:s direktiv om skydd fr databaser. Men ven om det nnns likhe-
ter mellan de tv inhgnadsprocesserna, nnns det ocks betydande
skillnader: sinnets ntverks-allmnningar har mnga annorlunda
knnetecken jmfrt med det gamla Englands grsiga allmnningar.
Till skillnad frn jordallmnningar, r sinnets allmnningar i all-
mnhet icke-rivaliserande. Mnga anvndningsomrden fr land
r exklusiva. Om jag anvnder ett flt fr att lta mina djur beta, str
det i motsttning till dina planer att odla grnsaker. I kontrast till
det str gensekvensen, xi,-nlen eller bilden, som kan anvndas av
mnga parter - mitt anvndande str inte i motsttning till ditt.
En annan stor skillnad mellan de tv typerna av allmnningar r
att informationsprodukter ofta skapas av fragment av andra infor-
mationsprodukter, din output r ngon annans input. Denna input
kan vara kodsekvenser, upptckter, tidigare forskning, bilder, gen-
rer, kulturella referenser, databaser; allt detta skapar rmaterial fr
framtida skapande. Och varje kning i skyddet av produkterna kar
ocks kostnaden fr, och minskar din tillgng till, det rmaterial
som du skulle kunna skapa nya produkter utifrn.
Skriven av James Boyle. Texten r ett utdrag ur Te Second Enclosure Movement
and the Consrucion of the Public Domain.
113
Frfattarfunktionen
Frfattar-
funktionen
Nr vi har att gra med frfattaren som en funktion av diskurs,
mste vi betrakta knnetecknen hos en diskurs som stder detta
bruk och bestmma dess avvikelser frn andra diskurser. Om vi be-
grnsar vra anmrkningar till de bcker och texter med frfattare,
kan vi isolera fyra olika srdrag.
Fr det frsta r de tillgnelseobjekt. Den egendomsform som de
blivit r av en srskild typ, vars juridiska kodinering fullbordades fr
tskilliga r sedan. Det r ocks viktigt att notera att dess status som
egendom r historiskt underordnad stramagen som kontrollerar dess
tillgnelse. Tal och bcker tillskrevs verkliga frfattare, till skillnad
frn mytiska eller viktiga religisa ngurer, endast nr frfattaren blev
freml fr stran och i den mn hans diskurs betraktades som en
vertrdelse. I vr och utan tvivel andra kulturer var diskurs inte
ursprungligen ett ting, en produkt eller en godel, utan en handling
situerad i ett bipolrt flt av heligt och profant, lagligt och olag-
ligt, religist och blasfemiskt. Det var en yttring laddad med risker
innan det blev en godel fngad i en krets av egendomsnormer. Men
det var just nr ett system av gande och strikta upphovsrttsregler
114
Teori/Politik
etablerades (mot slutet av :;cc-talet och brjan av :cc-talet), som
de vertrdande egenskaperna inneboende i skrivhandlingen blev
litteraturens kraftfulla imperativ. Det var som om frfattaren, s fort
han accepterades i den sociala egendomsordningen som reglerar vr
kultur, kompenserade fr sin nya status genom att teruppliva det
ldre bipolra diskursfltet i en systematisk vertrdelsepraxis och
att terinfra skrivandets faror, vilka nu hade frlnats egendomens
frmner.
Fr det andra r frfattarfunktionen inte universell eller kon-
stant i all diskurs. ven i vr civilisation har samma texttyper inte
alltid krvt frfattare. Det fanns en tid d de texter vi idag kallar lit-
terra (historier, folklore, epos och tragedier) accepterades, cirkule-
rades och valoriserades utan ngra frgor om frfattarens identitet.
Deras anonymitet ignorerades, eftersom deras verkliga eller antagna
lder var en tillrcklig garanti fr deras autenticitet. Text som vi nu
kallar vetenskaplig (rrande kosmologi och himlarna, medicin el-
ler sjukdom, naturvetenskap eller geogran) sgs emellertid p med-
eltiden endast som sannfrdig om frfattarens namn angavs. Uttryck
som Hippokrates sa... eller Plinius berttar att... var inte bara
formler fr auktoritetsbaserade argument, de markerade en bevisad
diskurs. P :occ- och :;cc-talen utvecklades en fullstndigt ny f-
restllning, d vetenskapliga texter accepterades efter sakliga hnsyn
och positionerades i ett anonymt och sammanhngande begrepps-
system av etablerade sanningar och verineringsmetoder. Bestyrkan-
det krvde inte lngre ngon referens till individen som producerat
dem. Frfattarens roll frsvann som en sanningsindikator och dr
den terstod som en uppnnnares namn var det endast fr att skildra
ett srskilt teorem eller proposition, en underlig enekt, en egenskap,
en kropp, en grupp element eller ett patologiskt syndrom.
Samtidigt accepterades emellertid litterr diskurs endast om
den bar en frfattares namn. Varje poetisk eller prosaisk text var
skyldig att uppge sin frfattare samt tiden, platsen och frhllandena
fr dess frfattande. Meningen och vrdena som tillskrevs texten var
beroende av denna information. Om texten av misstag eller avsikt-
ligt presenterades anonymt, gjordes det yttersta fr att lokalisera dess
frfattare. Litterr anonymitet var endast intressant som en gta att
lsa. D, liksom idag, var litterra verk totalt dominerade av frfat-
tarens suvernitet. (Dessa anmrkningar r otvivelaktigt alldeles fr
115
Frfattarfunktionen
kategoriska. Litteraturkritiken har sedan lnge befattat sig med as-
pekter av texten, som inte r fullstndigt beroende av frestllningen
om en individuell skapare. Vidare har matematikens frfattare blivit
lite mer n en praktisk referens till ett srkilt teorem eller grupp
av propositioner. I biologin eller medicin har referensen till frfat-
tare eller till tiden fr dess forskning en huvudsakligen annorlunda
betydelse. Utver att ange informationskllan, intygar den bevisets
plitlighet, eftersom den medfr en uppskattning av de tekniker och
experimentellt material som fanns tillgngliga vid en given tid i ett
srskilt laboratorium.)
Den tredje punkten angende denna frfattarfunktion r att
den inte bildas spontant genom ett simpelt tillskrivande av en dis-
kurs till en individ. Den r resultatet av en komplex operation, vars
syfte r att konstruera den rationella enhet vi kallar en frfattare.
Denna konstruktion tilldelas tvivelsutan en realistisk dimension
d vi talar om en individs djup eller kreativa kraft, hans inten-
tioner eller den ursprungliga inspirationen som manifesteras i skri-
vandet. Likvl r dessa aspekter av en individ, som vi betecknar som
en frfattare (eller som inbegriper en individ som en frfattare),
psykologiska projektioner av vrt stt att hantera texter: i jmf-
relserna vi gr, dragen vi ser som relevanta, kontinuiteterna som vi
tillskriver eller uteslutandena vi praktiserar. Dessutom varierar alla
dessa operationer med perioden och typen av diskurs. En nlosof
och en poet konstrueras inte likadant och frfattaren till en :;cc-
talsroman skapades p ett annorlunda stt n den moderna roman-
frfattaren.
Skriven av Michel Foucault.
116
Teori/Politik
Arbete och sprk
Under tillverkningsindustrins paradigm och det fordistiska arbetets
lnga storhetstid, var arbetet stumt. Den som arbetade hll tyst. Pro-
duktionen var en tyst kedja, dr endast en mekanisk och yttre rela-
tion tillts mellan fre och efter. Alla interaktiva relationer till vad
som hnde samtidigt med produktionen utplnades. Det levande
arbetet, ett bihang till systemet av maskiner, fljde en naturlig kau-
salitet i utvandet av sin makt: sin yrkesskicklighet. Och skicklig-
het r tystlten. I det postfordistiska metropolis dremot, kan den
materiella arbetsprocessen empiriskt beskrivas som ett komplex av
lingvistiska handlingar, en sekvens av pstenden, en symbolisk inter-
aktion. Detta beror dels p att mnga arbetar utanfr systemet av
maskiner, med reglerande, vervakande och koordinerande sysslor;
men ocks p att produktionsprocessen anvnder kunskap, informa-
tion, kultur och sociala relationer som sin frmsta rvara.
Arbetaren r (och tvingas vara) pratsam. Habermas knda mot-
sttning mellan instrumentellt och kommunikativt handlande
kullkastas av den postfordistiska produktionsmodellen. Kom-
munikativt handlande har inte lngre ngon exklusiv plats i
117
Arbete och sprk
etiko-kulturella relationer - politik eller kampen fr msesidigt er-
knnande - med motiveringen att det ligger bortom den materiella
reproduktionen av livet. Tvrtom r det dialogiska ordet placerat i
den kapitalistiska produktionens hjrta. Arbete r interaktion. Fr
att frst den postfordistiska arbetsprocessen, mste man drfr i
hgre utstrckning referera till Saussure, Wittgenstein och Carnap.
Dessa frfattare har gnat fga intresse t produktionens sociala re-
lationer, likvl har de mer att lra oss om den pratglada fabriken
n professionella sociologer, eftersom de har utarbetat teorier och
beskrivningar av sprket.
Nr arbetet sysslar med vervakande och koordinerande uppgif-
ter, r dess taganden inte lngre att stadkomma ett visst ml, utan
snarare att modulera (svl som att variera och intensinera) socialt
samarbete. Det vill sga totaliteten av de systemiska relationer och
frbindelser som konstituerar produktionens och vlstndets stt-
tepelare (Marx). En sdan modulering uppstr genom lingvistiska
grningar, vilka - lngt ifrn att skapa en enskild produkt - uttms i
den kommunikativa interaktion som bestms av deras utfrande.
Kortfattat: a) arbete baserat p kommunikation har ingen rigo-
rs nnalistisk struktur, det vill sga, det vgleds inte av ngot frut-
bestmt och entydigt ml. b) i mnga fall producerar sdant arbete
inget yttre och varaktigt objekt, eftersom det r en aktivitet utan
tillverkning. Lt oss ta en nrmare titt p dessa aspekter.
Den traditionella uppfattningen av produktion r nnalistisk: Pro-
ducenten r ngon som fullfljer ett faststllt ml. Den nnalistiska
produktionens styrka r emellertid beroende av arbetets begrnsade
karaktr, eller nrmare bestmt av den rigorsa utestngningen av
kommunikation frn produktionsprocessen. Ju mer vi har att gra
med helt och hllet instrumentellt handlande, fr vilket vvnaden
av dialogiska intersubjektiva relationer r ondig, desto mer upp-
trder nnalism som framstende och otvivelaktigt. Och omvnt: s
fort kommunikation blir produktionens konstituerande element,
undergrvs arbetets rigorst nnalistiska innehll.
Fr det frsta: Lt oss betrakta systemet av maskiner som karak-
teriserar postfordismen. Till skillnad frn fordismens automatiserade
maskin r den elektroniska maskinen ofullstndig och delvis obe-
stmd. Snarare n att vara en teknologisk imitation av givna natur-
krafter, att bjas fr ett visst syfte, r den frutsttningen fr ett
11
Teori/Politik
obegrnsat kluster av operativa mjligheter. Detta mjlighetskluster
mste artikuleras av ett antal lingvistiska handlingar frn det levande
arbetet. Kommunikativa handlingar som utvecklar den elektroniska
maskinens endemiska mjligheter strvar inte efter ett ml utanfr
kommunikationen. De medfr ingen ny konsekvens, utan har sina
resultat inneboende. Formuleringen r samtidigt medel och nda-
ml, instrument och slutprodukt. I en lingvistisk kontext r projek-
tets regler lika med utfrandets regler. En sdan identitet upphver
distinktionen mellan de tv momenten: Intention och realisation
sammanfaller.
Lt oss g till den andra aspekten. Frutom att motsga modellen
fr nnalistiskt handlande, ger kommunikativt arbete sllan upphov
till ngot autonomt arbete som verlever produktionsutfrandet.
Drfr har aktiviteterna vars produkt r oskiljaktig frn produk-
tionsakten (Marx) - det vill sga aktiviteter som inte objektineras i
en varaktig produkt - en nytande och mngtydig status som r svr
att greppa. Denna svrighets orsak r uppenbar. Lngt innan den
inkorporerades i den kapitalistiska produktionen var aktiviteten utan
tillverkning (kommunikativt handlande) politikens arkitrav. Hanna
Arendt skriver: de konstarter som inte producerar ngot verk de-
lar vissa drag med politiken. Artisterna som utfr dem - dansare,
skdespelare, musiker, etc - behver en publik att visa sin virtuosi-
tet, liksom de som handlar politiskt behver andra att rikta sig till.
Nr kommunikativa handlingar, snarare n nya objekt, konstrueras
ntrar vi politikens vrld. Postfordistiskt arbete, i egenskap av ling-
vistiskt arbete, krver attityder och knnetecken vilka frr tillhrde
politisk praxis: Presentationer i andras nrvaro, hantering av en viss
marginal av ofrutsgbarhet, frmga att brja med ngot nytt, fr-
mga att navigera mellan olika alternativa mjligheter.
Nr vi talar om sprk som r satt i arbete r inte huvudfrgan
kommunikationsindustrins massiva tillvxt, utan att kommunika-
tivt handlande dominerar i alla industriella sektorer. Drfr mste
man anvnda massmedias tekniker och procedurer som en universell
modell, oavsett om vi undersker arbetet med bilar eller stl.
Det r vrt att stlla sig frgan vilken relation kulturindustrins
srdrag har till postfordismens allmnna drag. Sedan Adorno och
Horkheimer, har sjlsfabrikerna skrskdats under kritikens mik-
roskop i hopp om att hitta vad som gjorde dem jmfrbara med
11
Arbete och sprk
produktionskedjan. Den avgrande pongen var att demonstrera att
kapitalismen kunde mekanisera och frtingliga spirituell produk-
tion, liksom den hade mekaniserat och frtingligat jordbruk och till-
verkning. Seriellitet, likgiltighet infr den singulra uppgiften, eko-
nometri av knslor var de inrotade refrngerna. Sjlvfallet medgavs
det att ngra av de aspekter som kunde dennieras som produktion
av kommunikation genom kommunikation var fr bngstyriga att
totalt assimileras i den fordistiska organisationen av arbetsprocessen.
Men dessa betraktades med rtta som icke innytelserika, verblivna
ringa otyg och obetydligt slagg. Ur dagens perspektiv r det emel-
lertid inte s svrt att se hur sdana rester och slagg bar p framtiden.
I korthet: Det kommunikativa handlandets informella karaktr, det
tvlingsmssiga samspelet p ett redaktionsmte, den ofrutsgbara
knorren som kan animera ett rv-program och generellt allt som
skulle vara besvrligt att reglera bortom en viss niv inom kultur-
industrin har nu blivit den centrala och drivande krnan i all social
produktion under postfordismen. I denna mening kan man frga
sig huruvida toyotism tminstone delvis gr ut p att applicera
kulturindustrins gamla operativa modeller p fabriker som produ-
cerar varaktiga varor.
Kommunikationsindustrin (eller kulturindustrin) har en analog
funktion med den som traditionellt intagits av den industri som
producerar produktionsmedel: Den r en srskild produktionssektor,
som bestmmer de operativa instrument och procedurer som senare
masstillmpas i vartenda hrn av den sociala arbetsprocessen.
Att stta sprket i (prontskapande) arbete r den gmda och fr-
vanskade materiella grund, varp den postmoderna ideologin vilar. I
sina utforskningar av det nutida metropolis understryker den post-
moderna ideologin det obegrnsade och virtuella mngfaldigandet
av sprkspel, de tillflliga dialekternas uppror, utbredningen av oli-
ka rster. Om vi begrnsar vr blick till denna sprudlande mngfald
kommer vi ltt till slutsatsen att den undgr varje analytisk ansats.
Den postmoderna jargongen bekrftar att vi str infr ett nt utan
maskor. De metropolitiska levnadsstten - ofta skapade snarare n
refekterade av de nya idiomen - kan endast dennieras genom lnga
psalmer om inte lngre eller inte ens. En snygg paradox: Just p
grund av sin synnerligen lingvistiska natur framstr metropolis nu
som obeskrivligt.
120
Teori/Politik
Hypnotiserade av det generaliserade oljudet, frkunnar de post-
moderna ideologerna en drastisk dematerialisering av sociala relatio-
ner, liksom ett frsvagande av makten. I deras gon oscillerar den
enda etiko-politiska dimensionen mellan acceptans och avvisande
av myllret av idiom. Den enda ofrltliga synden r att vilja be-
grnsa sprkspelens diaspora. Frutom detta r allting prima.
Mngfalden av idiom skulle i sig ha en frigrande enekt, genom
att smlta bort illusionerna om en entydig och restriktiv verklighet.
Hermeneutiken som utvecklats till sunt frnuft gr gllande att de
nya frgorna som uppstr ur korsandet av olika tolkningar i egentlig
mening r verkliga. Den ironiska frblindelsen fr mngfalden av
diskurser tertillskriver emellertid sprket alla de myter liberalismen
en gng nrde om marknaden. Centrifugal kommunikation frsedd
med ondliga oberoende talare behandlas med samma vrdnadsfulla
argument som den fria cirkulationen av varor en gng gjorde; rttig-
heternas lustgrd, jmlikhetens och det msesidiga erknnandets
kungadme. Men frsvagar mngfald som sdan verkligen kontrol-
len? r det inte egentligen s att det senare kraftfullt artikuleras i
varje enskildhet i mngfalden? Ingen av aktiemklarna r nu med-
veten om sanningens hermeneutiska karaktr eller varje tolknings
efemra natur: r det tillrckligt fr att ta tillbaka vra protester mot
deras levnadsstt?
Ett av det nutida metropolis tydliga knnetecken r den materi-
ella produktionens och den lingvistiska kommunikationens odelade
identitet, snarare n vimlet av idiom. Denna identitet frklarar och
fortplantar det vimlet, men innebr i sig inget befriande.
Tvrtemot vad de postmoderna ramsorna gr gllande radikali-
serar, snarare n frsvagar, sammanfallandet av arbete och lingvistisk
kommunikation det frhrskande produktionssttets antinomier.
ena sidan r arbete svrare att mta genom abstrakta temporala
enheter, eftersom det innehller aspekter som till igr tillhrde en
sfr av ethos, kulturell konsumtion, estetisk smak och knslor. an-
dra sidan r arbetstid fortfarande den socialt accepterade mtenhe-
ten. Fljaktligen hller de mngfaldiga sprkspelen, till och med
de mest excentriska, hela tiden p att bli konngurerade som nya
uppgifter, eller som nskvrda villkor fr de gamla. Nr lnear-
betet avskanas eftersom det innebr en orimlig social kostnad, ingr
till och med att ta till orda i dess spnnvidd. Sprket visar sig vara
121
Arbete och sprk
konniktens terrng och samtidigt vad som str p spel, till den om-
fattning att yttrandefriheten - med en mindre parodisk betydelse n
den liberala varianten - och avskafandet av lnearbetet idag r syno-
nyma. Det kritiska frhllningssttet mste innehlla denna radika-
lism, annars blir det inget annat n ett harmset muttrande. P stt
och vis kan vi inte ifrgastta lnearbetet utan att introducera en
kraftfull id om yttrandefrihet, samtidigt som vi inte kan beropa
yttrandefriheten utan att sikta p lnearbetets avskanande.
Skriven av Paolo Virno.
122
Teori/Politik
Content fatrate
och de digitala
allmnningarnas
socialdemokrati
Den senaste tiden har kretsar av upphovsrttskritiker och i:i-nlde-
lare verskljts av krav p ett alternativt kompensationssystem. I
juni :cc skedde ett europeiskt genombrott fr idn om content
natrate som en lsning avsedd att rdda nldelning, samtidigt som
den kompenserar upphovsrttsinnehavare som knner att deras
traditionella inkomstbringande medel rinner ur hnderna p dem
p grund av den teknologiska utvecklingen.
Jag ska hr diskutera denna nya tendens, dess premisser, svaghe-
ter samt dess relation till anti-upphovsrtt-aktivism, och polemiskt
argumentera fr att natrateism r ett misstag. Mina observationer
grundar sig frmst p tyska diskussioner, men ven p svenska, fran-
ska och amerikanska frslag p alternativa kompensationssystem.
Av alla de olika mnena p programmet fr konferensen Wizards
of OS 3 (WOS3), som hlls i Berlin :c-:: juni :cc, utmrkte sig
tv saker som freml fr en viss hype. Den frsta var lanseringen
av Creative Commons i Tyskland, och den andra var Berlin Decla-
ration on Collecively Managed Online Rights. Bda dessa pro-
jekt kan betraktas som exempel p vad man skulle kunna kalla de
123
Content fatrate
digitala allmnningarnas socialdemokrati. Men trots deras mnga
likheter utgr de tv klart inkompatibla strategier.
Dix och masstal av nldelare r inte en acceptabel lsning i ett
ppet och rttvist samhlle. S lyder det inledande pstendet i Ber-
lindeklarationen, vilken frdigstlldes p wos under ledning av dess
tv fder: Nettime-moderatorn Felix Stadler och Volker Grassmuck,
projektledare fr Wizards of OS. Det r i syfte att stoppa oix (Digi-
tal Restricions Management, allts digitala kopieringssprrar) som
undertecknarna av deklarationen erknner ett verhngande behov
av att utveckla ett rimligt alternativt kompensationssystem.
Deklarationens frfattare jmfr den nuvarande utvecklingen av
i:i med vad som hnde nr kassettbandspelaren ndde konsument-
marknaden p :,,c-talet. Istllet fr att frska kontrollera anvn-
dandet av den valde mnga europeiska lnder att avgiftsbelgga fr-
sljningen av tomma kassettband, och lta insamlingsorganisationer
[collecing societies] (som tyska cixa, svenska srix eller amerikanska
ascai) kanalisera de insamlade pengarna till upphovsrttsinnehava-
re. Det hr systemet som fungerade bra i fyrtio r br ven p ls-
ningen fr den digitala online-vrlden, skriver Volker Grassmuck.
Situationen idag r faktiskt inte s annorlunda, sger de som stdjer
natrate - s lt oss ta det lugnt och frska hitta en kompromiss som
undviker en fullskalig konfrontation mellan nldelare och upphovs-
rttsindustrin.
Enligt Berlindeklarationen mste [u]pphovsrttslagstiftningens
primra ml [...] vara en balans mellan upphovsmnnens och all-
mnhetens rttigheter. Tja, problemet med en sdan premiss r
inte endast att den tvingar en att ignorera konsekvenserna av en
utveckling Walter Benjamin redan fr ;c r sedan beskrev som att
skillnaden mellan frfattare och publik [] hller p att frlora sin
grundlggande karaktr, och bli ngonting endast funktionellt,
ngonting som kan skifta frn fall till fall. Mer problematiskt r
att frfattarna till Berlindeklarationen inte stannar vid att frska
balansera upphovsmnnens och allmnhetens rttigheter, utan
Berlin Declaration on Collecively Managed Online Rights: Compensation without
Control.
http://wizards-of-os.org/index.php?id=1699
Compensation Decentral, workshop p Free Bitnows.
http://freebitnows.t0.or.at/f/conference/compensationdecentral
Walter Benjamin, Konstverket i den tekniska reproduktionens tidslder, i Stt att se,
124
Teori/Politik
ocks vill kompensera hela uppsjn av icke-kreativa upphovsrtts-
innehavare, frn musikfrlag till dda upphovsmns arvtagare. Ett
kompensationssytem som kanaliserar pengar frn internetinfra-
strukturen till en frgngen eras dinosaurier - r inte det just att
skydda en frldrad anrsmodell bestende av en handfull aktrer
i en relativt liten industri, ngot som samma deklarationstext den-
nierar som dlig policy?
Det nnns mnga ner frgor betrnande vem som ska kompense-
ras. I deklarationsutkasten som skrevs fre Wizards of OS, kallades
begreppet music natrate, men p ngra veckor genomgick det se-
dan en frndring. Content natrate r den nya termen, svl som
namnet p en kommande kampanj fr att samla in underskrifter till
Berlindeklarationen. Men vad r d content? Musik och nlm ver-
kar uppenbart. Hur r det med Oracle-mjukvara fr :c ccc dollar,
skulle delande av sdan bli legaliserat svl som tckt av en natrate?
Sjlvklart inte, d en sdan natrate skulle bli frbannat dyr.
Alla slag av bilder och texter, frn lolita_anal-_teen.jpg till
adorno.txt via ioi-versioner av dagstidningar, distribueras redan i
i:i-ntverk. I konsekvensens namn mste ven de upphovsrttsin-
nehavarna f sin del av pengarna. De freslagna insamlingsorga-
nisationerna mste inkludera ett uppbd av bokfrlag, tidskrifter,
bildbyrer, musikfrlag, journalister, mediakonglomerat... Det ver-
kar nu som att en ganska hg natrate mste tas ut frn varje inter-
netuppkoppling, varje co-brnnare och varje iPod fr att gra dem
alla njda. Och den ekonomiska frgan om hur man ska vga alla
dessa typer av digitalt content mot varandra - nedladdningskvan-
titeten i kilobytes skulle inte fungera som mtt - den frgan har inte
ens lyfts nnu.
Content frefaller vara en kategori helt och hllet dennierad
av kulturindustrin, fr vilken det helt enkelt betyder vadsomhelst
som man kan fylla enkelriktad massmedia med. Men, som Florian
Cramer ppekat p den tyska WOS-listan i ngra mycket kritiska
(Stockholm: T Fischer & Co, 1994), 132.
Engelsk version:
http://www.marxists.org/reference/subjec/philosophy/works/ge/benjamin.htm
Remixad verion:
http://www.textz.com/adorno/work_of_art.txt
http://www.contentnatrate.org/
125
Content fatrate
inlgg om Berlindeklarationen, s r allt tal om content verkligen
dinust.
Hur r det med musik i form av generativ mjukvara [generative
software]? r det verkligen rimligt att inte klassincera ett rv-spel som
content, men gra det med en interaktiv ovo? Varfr ens srskilja
mellan form och innehll, och hur? Florian Cramer refererar ven
till verk som det kringgendistiska [circumventionis] Te Conceptual
Crisis of Private Property as a Crisis in Pracice, som exempel p hur
vilket slag av digital media som helst kan paketeras som vilket an-
nat slag som helst - vilket gr content-kategorin nnu svrare att
denniera.
Medan natrateisterna vill kompensera fr reproducerat con-
tent r fri kultur en nyckelterm fr det andra slaget av de digi-
tala allmnningarnas socialdemokrati, som nmndes tidigare. Den
senare tendensen kunde observeras i mnga av inslagen p Wizards
of OS 3, frn Lawrence Lessings och Eben Moglens pompsa tal till
sm workshops om fria mediaprojekt. Att bredda begreppen om fri
mjukvara ut ver andra kulturella och sociala domner har faktiskt
varit ett av WOS knnetecken sedan dess start. 2004 rs konferens
blev ocks, som ett initiativ frn dess egen ledning, ett forum fr
att introducera en helt annorlunda uppsttning ider. Olyckligtvis
verkar spnningarna mellan de tv strategierna fri kultur och nat-
rate varken ha diskuterats p djupet dr eller uppmrksammats i
programmet. Det gjorde inte heller De:Bug, det mnatliga berlinska
magasinet fr elektroniska aspekter p livet, i sitt nummer om nl-
delning och Creative Commons som kom ut just innan WOS3.
Efter att ha presenterat ett scenario dr man tvingas vlja mellan de
enda tv alternativen oix och Pauschalvergtung (ung. schablon-
mssig ersttning), kommer De:Bug givetvis till slutsatsen att stdja
det senare.
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-June/000845.html
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-June/000848.html
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-June/000850.html
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-July/000862.html
Robert Luxemburg: Te Conceptual Crisis of Private Property as a Crisis in Pracice.
http://rolux.net/crisis/index.php?crisis=documentation
De:Bug #83. Hela sektionen Lizenzen ohne Grenzen, inklusive texten Filesharing
zwischen oix und Pauschalabgabe nnns nu online p:
http://www.de-bug.de/cgi-bin/debug.pl?what=show&part=news&ID=2639
126
Teori/Politik
Inkompatibiliteten kan faktiskt vara en anledning till varfr vi
idag har fri mjukvara, men nstan ingen musik som fr distribueras
fritt och samplas legalt. En viktig anledning r att vi inte har ett
mjukvarumonopol, men i praktiken ett musikmonopol.
Den nuvarande situationen fr fri kultur r att jmfra med
detta hypotetiska scenario: ponera att varje gng du installerade fri
mjukvara p en dator s skulle du behva betala en speciell avgift. De
insamlade pengarna (minus den del som konsumeras av en ganska
stor byrkrati) skulle sedan ges till programmerare som registrerat
sig hos insamlingsorganisationen, uppdelade i enlighet med statistik
ver vilka mjukvaror nest mnniskor anvnder. Det skulle betyda att
varje gng du installerade Linux skulle du behva betala en natrate-
avgift som till strsta delen gick till Microsoft. Det r uppenbart att
ett sdant alternativt kompensationssystem inte skulle erbjuda ett
produktivt klimat fr fri-mjukvaru-rrelsen.
Scenariot m lta orealistiskt, men liknar det nuvarande tillstn-
det i musikbranschen. Om en lt spelas p radion mste radiostation-
en betala en avgift till insamlingsorganisationen, som representerar
olika slags upphovsrttsinnehavare. Det spelar ingen roll om lten r
fri frn upphovsrtt. Inte heller om ltens frfattare egentligen vill
lta icke-vinstdrivande stationer spela hans lt utan avgift - radio-
stationen kommer hursomhelst f en rkning frn musikmonopolet
p vilken r tryckt en fast summa pengar.
Om artisten tycker att denna situation suger och vljer att inte
vara medlem i dessa monopolistiska organisationer kommer det
nd inte frndra statusen p hennes/hans musik srskilt mycket:
hon/han kommer tjna lite mindre, medan Elvis barnbarn och andra
stora upphovsrttsinnehavare kommer f en lite strre del av kakan.
Den icke-vinstdrivande radiostationen kommer fortfarande behva
betala samma summa, och de kan egentligen inte vlja att endast
spela fri/gratis musik [free music] - helt enkelt eftersom det nstan
inte nnns ngon. Det nnns nstan inte ngon eftersom det statligt
sanktionerade musikmonopolet gr det ganska dumt fr en musiker
att inte ansluta sig till en insamlingsorganisation. Som medlem r
det omjligt att begrnsa sina rttigheter, du kan inte bara sga till
din vn som har ett kaf att hon kan spela din musik fritt om hon vill
- nej, nu r insamlingsorganisationen ansvarig fr upprtthllandet
av dina rttigheter. Detta rigida system gr det svrare att bygga en
127
Content fatrate
infrastruktur runt friare kultur, t.ex. mste varje fri radiostation
betala ngot av en stranavgift - som gr direkt till de ofria stora
upphovsrttsinnehavarna. Paradoxen med insamlingsorganisationer
r att ju strre del av den spelade/nedladdade kulturen som r fri
(public domain eller licensierad i cii-stil), desto mer pengar gr till
resterna av den krympande proprietra delen.
Fundera p denna situation en stund. Vad jag frsker sga r
att mjligheten att erbjuda gratis kultur (free as in free beer) ibland
kan vara en ndvndig frutsttning fr att kunna uppn en fri
(free as in freedom) kultur.
Enligt Creative Commons internationella koordinatr Christiane
Aschenfeldt r insamlingsorganisationerna de strsta hindren fr
spridandet av friare licensiering i Europa. Berlindeklarationen,
andra sidan, prisar musikmonopolen som en idealisk lsning, som
kan kyla ned varje sammandrabbning mellan utvecklandet av digital
reproduktion och de rdande socio-ekonomiska strukturerna. Vi
uppmuntrar [Europeiska] kommissionen i dess anstrngningar att
strka insamlingsorganisationernas roll i den digitala tidsldern,
skriver de.
ven om bde fri kultur och natrate fr tillfllet vxer i in-
nytande, och det till stor del genom samma kanaler, s frefaller de
vara inkompatibla strategier i det lnga loppet. Vad som hnde i
juni :oo var att mnga valde att prioritera det senare p bekostnad
av det frra.
Juni :cc var en veritabel komma-ut-mnad fr anhngarna av
natrate, som kanske kulminerade den :,:e nr Te New York Times
publicerade inte en men tv ledarartiklar av amerikanska professorer
som yrkade p en musik-natrate. Kembrew McLeod refererade till
ett dokument om natrate som lagts fram av iii i februari samma
r och freslog en mnatlig internetlicensavgift p runt fem dollar
som skulle legalisera nldelning samtidigt som den kompenserar
musikindustrin med samma summa pengar som de hvdar att de
frlorar.
Samtidigt nck Berlindeklarationen std av en koalition ur det
Ibid.
Kembrew McLeod, Share the Music; William Fisher, Dont Beat Tem, Join Tem
Te New York Times (25:e juni 2004).
12
Teori/Politik
tyska civila samhllet, inkluderande globaliseringskritikerna At-
tac, hackeralliansen CCC, Privatkopie.net och andra, i uttalandet
Kompensation ohne Kontrolle (Kompensation utan kontroll).
Samma r krvde ocks en kampanj frn tyska Grn ungdom (Gr-
ne Jugend) en natrate och yrkade p skyddande av balansen mellan
upphovsmn och konsumenter. Bara ngra dagar efter WOS3
deklarerade den tyska sektionen av Attac sin avsikt att dra igng en
enorm informationskampanj fr en content natrate. Det var exakt
samma dag som en annan konferens hlls i Paris, dr de tv insam-
lingsorganisationerna fr musiker, Spedidam och Adami, la fram
ett gemensamt frslag fr ett alternativt kompensationssystem
baserad p en musik-natrate. Medan Spedidam ven vill legalisera
i:i-uppladdningar vill Adami behlla dem som illegala men nd
samla in kompensation fr legaliserade nedladdningar. De andra
representaterna fr musikindustrin p konferensen var hursomhelst
mot idn, och fredrog oix-skyddade nedladdningsservicer.
Samma positioner inom musiksektorn intogs i Sverige :cc,, nr
Roger Wallis, ordfrande fr den svenska rttighetsorganisationen
sxai (Svenska kompositrer av populrmusik), freslog ett slags
iii: A Better Way Forward: Voluntary Collecive Licensing of Music File Sharing
http://www.en.org/share/collecive_lic_wp.php
iii-frslaget liknar Berlindeklarationen i sina krav. Bortsett frn att iii talar om
musik och inte content r den enda substantiella skillnaden att iii understryker
en ambition att minimera statliga ingripanden och fredrar att gra natraten frivillig.
iii vill ocks att kompensationen till rttighetsinnehavarna ska vara baserad p deras
musiks popularitet, medan Berlindeklarationens formulering r: baserad p det verk-
liga anvndandet av deras nler av slutanvndare.
Kompensation ohne Kontrolle
http://privatkopie.net/nles/Stellungnahme-ACS.pdf
Copy for freedom, tyska Grn ungdoms (Grne Jugend) kampanjhemsida:
www.c4f.org
Attac: Informationskampagne ber alternatives Vergtungssystem geplant. Stiftung
bridge frdert Attac-Kampagne zur Music-Flatrate, 2004-06-16
http://www.attac.de/presse/presse_ausgabe.php?id=332
Franzosen wollen i:i legalisieren, 2004-06-21
http://www.mediabiz.de/newsvoll.afp?Nnr=156693&Biz=musicbiz&Premium=N&N
avi=00000000&T=1
Musikerverbnde wollen Tauschbrsen legalisieren (2004-06-22)
http://www.mp3-world.net/news/66446-musikerverbaende-wollen-tauschboersen-le-
galisieren.html
Adami:
http://www.adami.fr/portail/affiche_article.php?arti_id=188&rubr_lien_int=174
12
Content fatrate
natrate-lsning enligt vilken skivindustrin skulle krva kompensa-
tion via isi:erna istllet fr att attackera nldelare. Men ven i Sverige
motsatte sig representanter fr skivindustrins iiii idn p ett ag-
gresivt stt (med en typsikt svensk formulering om de fruktansvrda
farorna i att legitimera moraliskt ansttliga beteenden).
I en kommentar till en frsk universitetsstudie i mnet noterade
dock Roger Wallis, ngot resignerad, att [d]et dumma var att stop-
pa Napster dr tranken registrerades. Med nya peer-to-peer-varian-
ter r det mycket svrare att ha koll p vad som verkligen sker.
vervakningsbiten r bara nnu en verkligt problematisk del av
natrate-konceptet. P:i-nldelning har blivit mycket mer mngfal-
dig och decentraliserad sedan Napsters fall. ven om fretag som
BigChampagne fr statistik ver vad som laddas ned genom de le-
dande nldelningsntverken s skulle kraven p exakthet vara mycket
hgre om vervakningen tillhandahll den ekonomiska grunden fr
hela content-industrin. Med en natrate r det ganska skert att en
del skulle vilja gmma en del av sina transaktioner i darknets, och
ngra skulle till och med frska manipulera statistiken fr att gra
vinster, genom att hja sin egen nedladdningskvot. Och d skulle
industrin antagligen krva ett frbud av i:i-program som saknar
statlig certinering. (I en sdan hypotetisk situation skulle vi behva
frga oss sjlva om natrate verkligen r s olikt den nuvarande oix-
diskursen.)
Enligt Florian Cramer r kraven p natrate baserade p fr-
ldrade tekniska kategorier. Det blir svrare att skilja mellan lo-
kala verfringar av data, t.ex. i trdlsa miljer, och nldelning
mellan olika system. Man skulle ocks kunna peka p utveck-
lingen av brbara xi,-spelare designade fr att via trdlsa ntverk
snda musik mellan anvndare p allmnna platser - skulle de
Gratis ntmusik lngt frn gratis, Dagens Nyheter (2003-03-18)
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=120116&previousRenderType=6
Telia vgrar betala fr ntmusik, Dagens Nyheter (2003-03-19)
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=120509&previousRenderType=6
Under 2004 frskte faktiskt musikindustrin krva kompensation fr isi:er. Hgsta
domstolen avslog dock deras begran den 30:e juni 2004.
Canada Nixes Internet Royalties, Wired
http://www.wired.com/news/business/0,1367,64062,00.html
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-June/000845.html
TunA Lets Users Fish for Music, Wired (2003-12-04)
http://www.wired.com/news/digiwood/0,1412,61427,00.html
130
Teori/Politik
nedladdningarna ocks rknas och de WiFi-kopplingarna ocks be-
lggas med mnatliga avgifter?
Men natrateism karaktriseras inte av sitt intresse fr i:i-tekno-
logins mjliga framsteg. Om ngot s r det en relativt resignerad
position; en god illustration r nr Felix Stalder p WOS tyska mejl-
lista frklarar varfr han nnner natrate-strategin ndvndig. Han
mlar upp en vldigt pessimistisk bild av framtiden, dr industrin
med ganska stor skerhet verkligen lyckas eliminera storskalig i:i-
nldelning inom fem r, samtidigt som han sger sig vara relativt
optimistisk betrnande mjligheterna att stoppa oix.
Felix Stadler skriver: Nyttan med Deklarationen r, enligt min
sikt, inte s mycket att den presenterar ett formulerat lsningsfr-
slag, som att den ppnar drren fr argumentet att det nnns ett
utrymme bortom oix versus piratkopiering.
Den enda frga som terstr fr honom r nu hur man ska intro-
ducera detta alternativa system - genom politisk lobbying eller ge-
nom en radikal praxis. Det frefaller vara implicit att andra slag av
anti-upphovsrtt-aktivism ska inordnas under partilinjen - content
natrate - och inte brka fr mycket med musikmonopolet.
Enligt Felix Stalder rder det brist p alternativ till vr nuvarande
upphovsrttsordning. Bortsett frn content natrate r det enda som
presenterats ett ganska fnigt frslag om alternativ vrdeproduk-
tion och en tydlig separation mellan copyright och copyleft som
tv kommunikationsuniversa som lper parallellt med varandra.
(Han nmner som ett exempel Oekonux, en tysk marxistgrupp.
Oekonux betraktar cxu cii som en modell fr omvandlingen av
samhllet, och deras frontman Stefan Merten har varit vldigt kritisk
mot Berlindeklarationen. En del techies betraktar dock Oekonux
som blotta politiska innltratrer som frsker anvnda rrelsen fr
fri mjukvara.)
Detta andra alternativ - copyleft som en kommunikationssfr
som r extern i frhllande till traditionell copyright, och mer expli-
cit hypen kring Creative Commons - diskuterades ven p seminari-
et Art as Anti-Copyright Acivism (Konst som anti-upphovsrtt-
aktivism) p Wizards of OS 3, dr Sebastian Ltgert sa ngonting i
den hr stilen: personligen frstr jag Creative Commons mer som
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-June/000855.html
http://coredump.buug.de/pipermail/wos/2004-July/000857.html
131
Content fatrate
en del av de digitala allmnningarnas socialdemokrati. Typ Lt oss
behlla ngra rttigheter och inte vara alltfr dramatiska.
Jag tror att detta r fullt giltigt ven fr Berlindeklarationen och
content natrate-tendensen. Flatrate och fri kultur utgr tv lik-
nande slag av de digitala allmnningarnas socialdemokrati - men
drmed inte sagt att de kan vara allierade. Bda strmningarna lovar
att tillhandahlla metoder fr att frmedla de sociala/ekonomiska
konnikter som uppsttt ur uppkomsten av digital reproduktion.
Som alltid handlar socialdemokrati om att hindra kapitalet frn att
beg sjlvmord i jakten p kortsiktig pront.
Det r karaktristiskt fr mnga natrateister att tona ned de re-
volutionra aspekterna av digital reproduktion, genom att likstlla
i:i med ldre, analoga kopieringstekniker som kassettbandspelaren.
Creative commies tenderar, andra sidan, att dra t det andra
hllet, genom att tillmpa licensieringskoncept frn den fria mjuk-
varans omrde p andra gamla former av kultur.
Flatrateisterna r ocks mer bengna att krva politiskt agerande
frn statens sida, medan de som tror mer p juridiskt baserade li-
censer som Creative Commons och cii har en strre tendens att
motstta sig varje politiskt ingripande i form av ny lagstiftning. De
fredrar att lta den teknologiska utvecklingen frverkliga sin egen
immanenta potential, vilket ibland beskrivs som ett tervndande
till ett tidigare rent tillstnd av fria informationsnden (Eben
Moglens ppningstal p WOS3 gav ett exempel p detta). Detta r,
minst sagt, svepande generaliseringar av tv tendenser. Jag frsker
inte sga att de r tv klart skilda grupper av mnniskor. Snarare r
de tv olika diskurser som ibland verlappar varandra.
Medan fri kultur/fri mjukvara-linjen snabbt vuxit i styrka i
lnder som Indien och Brasilien (vars kulturminister uttalat stdjer
Creative Commons) har jag aldrig hrt talas om att ngra krav p
natrate rests utanfr Europa och Nordamerika. Det r inte alls
konstigt, eftersom Europa och usa skulle frbli nettoexportrer av
musikalisk intellektuell egendom ven under ett natrate-system.
Online-insamlingsorganisationerna som freslagits av Berlindekla-
rationen skulle utgra idealiska institutioner fr att kanalisera stora
summor pengar frn internetanvndare i utvecklingslnder till upp-
hovsrttsindustrin. Jag vet inte om alla natrateister har diskuterat
detta, ven om de har vervgt att lobba fr natrate i wiio. Alla
132
Teori/Politik
processer om upphovsrttslagstiftning och kompensation, pirat-
kopiering och anti-piratkopiering r, i vilket fall, redan globala, och
kommer frbli det.
Deklarationen till std fr natrate, som sattes ihop av en koa-
lition ur det tyska civila samhllet, r genomsyrad av en anmrk-
ningsvrt hg grad av nationalism. Den tyska upphovsrtten har
karaktren av frebildlighet, skriver de, och syftar p det system av
insamlingsorganisationer och avgifter p inspelningsmedia som nu
existerar i strsta delen av Europa. Faktum r att orden inte verkar
rcka till nr de ska beskriva vilka fantastiska omstndigheter denna
den tyska upphovsrttens unika innovation, som upprtthller en
tradition av socialt engagerade regleringar, har lyckats producera
(fre den digitala reproduktionsldern, allts). Frbundsregeringen
[...] br gra sin roll som frebild rttvisa och engagera sig i iu och
wiio fr upprtthllandet av den tyska upphovsrttens framtstr-
vande traditioner.
, denna gamla trista upphovsrttsnationalism! Amerikaner pri-
sar sin fair use som universell princip, tyskar sin Pauschalverg-
tung och fransmnnen egenheterna i sin droit dauteur...
Varfr vill ni lgga er i vra anrer?, var tyska iiii:s ordfrande
Gerd Gebhardts spontana reaktion nr han konfronterades med
natrate-frslaget i en debatt med Attac som arrangerades av Tages-
zeitung. Sannerligen verkar Berlindeklarationens slogan kompen-
sation utan kontroll inte tillfredstlla ngra av dem som kompen-
sationen var avsedd att tillfredstlla. Och om vi r verens om att
inte tillfredstlla musikindustrin kan man frga sig varfr man skulle
fresl ett nytt system fr att kanalisera pengar till dem.
Skivindustrin bygger sin makt och sin anrsmodell p mjlig-
heten att kontrollera folks musiksmak, och det r jvligt viktigt fr
Kompensation ohne Kontrolle
http://privatkopie.net/nles/Stellungnahme-ACS.pdf
I en fotnot i denna civilsamhllesdeklaration citeras fljande utdrag ur en studie (Hu-
genholtz et al., 2003): Begreppet sklig ersttning, vilket har sin grund i naturrttsliga
begrepp och baseras p den teori som frmst utvecklats inom tysk upphovsrttsdoktrin,
att upphovsmn har en rtt till ersttning fr varje enskilt anvndande av deras up-
phovsrttsskyddade verk (Vergtungsprinzip).
Glsern sind wir schon lngst. Die Tageszeitung (2004-05-25)
http://www.taz.de/pt/2004/05/25/a0178.nf/text
I samma artikel gr Gerd Gebhardt ocks ett anmrkningsvrt dumt uttalande, d han
frsker jmfra xi,-piratkopiering med bilstlder.
133
Content fatrate
dem att inte frlora greppet ver det. Det tycks oklart hur lnge de
skulle kunna fortstta rttfrdiga sin existens i en situation dr de
inte sjlva kontrollerar hur musik frpackas och presenteras, vilka
sorters samlingsalbum och boxar som marknadsfrs, nr ett albums
olika singlar slpps i olika delar av vrlden etc. Faktum r att man
skulle kunna sga att musikindustrin behver de pengar som rdan-
de upphovsrttslagar ger dem just fr att kunna utva denna kon-
troll. Fildelning underminerar industrins kontroll likvl som dess
inkomstklla. Om denna frlust av kontroll skulle legaliseras med
en natrate, som Berlindeklarationen freslr, s verkar det vldigt
konstigt varfr man skulle fortstta kompensera skivindustrin.
Uppropet fr kompensation utan kontroll frefaller ocks
knyta an till problemstllningen p Free Bitnows-konferensen i
Wien som hlls endast en vecka tidigare n WOS3, och dr Felix
Stalder var medarrangr. Konferensen var tnkt att ta sin utgngs-
punkt i en, enligt mig, vlformulerad problematik: det frekommer
mycket delande, men lite vad gller frsrjning. Pengarna frblir
helt enkelt i den gamla industrins hnder. [...] kort sagt, frgan r
hur innovativ produktion och distribution kommer samman fr att
stdja varandra. Fri mjukvara verkar ha funnit ett stt att gra just
det, men hur r det med resten av den kulturella produktionen?
Dr hlls ett seminarium om alternativa kompensationssystem,
med Volker Grassmunck som hll ett fredrag med titeln In Favor
of Collecively Managed Online Rights (Till std fr kollektivt
hanterade online-rttigheter) och iii:s Wendy Selzer som talade
fr deras liknande men p frivillighet baserade modell.
Jag r dock rdd att detta tal om kompensation frdunklar san-
ningen om den sociala kulturproduktionen och erstter den med
den redan allfr vanliga myten att upphovsrttspengar fungerar (el-
ler tminstone fungerade, tills i:i kom in i bilden) som en ln
fr dagens artister. Faktum r att inget kunde vara mer felaktigt.
Betalningarna frn insamlingsorganisationerna r enorma fr mn-
niskor som har rttigheterna till nera radiohits som gjordes fr ngra
r sedan, men de r obetydliga fr de nesta levande mnniskor som
r involverade i innovativ produktion av kultur just nu. Inget av
http://freebitnows.t0.or.at/f/about/introducion
http://freebitnows.t0.or.at/f/conference/compensationdecentral
134
Teori/Politik
detta skulle frndras av en natrate.
Kulturproducenter tjnar verkligen sitt uppehlle p mngfal-
diga vis. Frsljningen av reproduktioner r bara ett. Folk har andra
jobb p del- eller heltid, de fr bidrag av olika slag, ngra r studen-
ter, mnga fr pengar fr att upptrda live och ge lektioner. ver-
lag utgr politiska arbetsmarknadstgrder av workfare-typ ett
mycket strre hot mot de nesta artister n vad ngon ny reproduk-
tionsteknik ngonsin kan gra. Sdan r dagens lngt ifrn perfekta
verklighet, frn vilken man mste dra ngra slutsatser: frgan om
hur man kan frmja innovativ produktion av kultur kan inte lsas
enbart genom att reformera distributionen av kultur.
Antagligen lyckades andra workshops p Wizards of OS bttre
n natrate-workshopen med att frmja ekonomiskt std till inno-
vativ produktion och distribution. Exempelvis fria ntverks-r-
relsen, som p WOS3 representerades av workshops om hur man
stter upp stora trdlsa decentraliserade ntverk, ssom de redan
pgende projekten i anslutning till sjlvstndiga konstinstitutioner
i Berlin. En mjlighet fr ngra fria kulturproducenter att f den
ndvndiga internetuppkopplingen billigt eller utan kostnad, vilket
eliminerar ngra av de mnatliga rkningar som r den strsta nen-
den till all kultur. Berlindeklarationen, andra sidan, krver dyrare
internetuppkopplingar, s att pengar kan omdistribueras till en min-
dre grupp kulturproducenter som redan har lyckats med att tjna
sitt uppehlle.
Bifo belyser, genom att stlla frgan What is the Meaning of
Autonomy Today? (Vad r meningen med autonomi idag?), hela
denna problematik. Den pgende processen av att strka frut-
sttningarna fr en sjlvorganisering av kognitivt arbete r, enligt
Bifo, s komplex att den inte kan styras av det mnskliga frnuf-
tet. [...] Vi kan inte veta, vi kan inte kontrollera, vi kan inte styra
hela det globala medvetandets kraft. Detta argument baseras inte
bara p ett radikalt avfrdande av all kybernetik, men ocks (vil-
ket pminner om Walter Benjamin) p premissen att vi inte mter
Se t.ex. Aufheben: Dole Autonomy versus the Re-imposition of Work: Analysis of
the Current Tendency to Workfare in the UK
http://www.geocities.com/aufheben2/dole.html
Franco Berardi Bifo: What is the Meaning of Autonomy Today? Subjectivation,
Social Composition, Refusal of Work
http://www.makeworlds.org/node/view/69
135
Content fatrate
ett problem att lsa, utan ett uttryck fr en social konnikt som
omfattar hela samhllet, alla slag av produktion, reproduktion och
distribution. Berlindeklarationens frfattare verkar, andra sidan,
fresl det motsatta: att det mnskliga frnuftet kan och ska fre-
sl ekonomiska lsningar, baserade p en omorganisering av den
kulturproducerande sektorn. Resultatet blir en strategi som har en
totaliserande karaktr, som freslr ett strkande av musikmonopo-
let snarare n dess eliminerande.
Skriven av Rasmus Fleischer
136
Teori/Politik
Tre frslag fr en
verklig demokrati
Informationsutbyte i en ny tonart
Sedan i:i-nldelningsntverken uppfanns fr ngra r sedan har
gratisutbytet av musik varit en nagel i konsumtionskapitalismens
ga. De har punkterat skivindustrins vinster och tillfrt obegrnsat
med pop till tonringars liv, samt ett ironiskt leende p lpparna hos
Internets puritaner som hela tiden fraktade den nya ekonomins
prontskande illusioner. Fr de politiskt sinnade och framfr allt
det ldre gardet, vilka fortfarande likstller gitarrer med protestr-
relser kan det massiva vertrdandet av upphovsrttslagen ibland
framst som om en lnge vntad nkt av kulturell revolt har brjat
blsa. Men det fanns visst ett problem: Vem ska betala rkningen?
Hur skulle artisterna (och, tillgger vissa, skivbolagen) verleva i en
vrld av gratis musik?
P senaste tiden har en ganska smal uppsttning av lsningar
freslagits: antingen nedladdningssajter av pay-per-song-modell,
enligt en centraliserad modell som fredras av musikindustrin; eller
ett slags natrate-skatt p internetanvndare, som ska rdda nldel-
ningen genom att utgra en klla fr ekonomisk kompensation att
frdelas mellan upphovsrttsinnehavarna. Ett av natrate-frslagen,
137
Tre frslag fr en verklig demokrati
specinkt addresserat till iu:s direktorat fr den inre marknaden,
uttrycker sig p fljande vis om i:i-teknologierna: Den digitala
revolutionen innehller en potential fr semiotisk demokrati, dr
teranvndande och remixning av kultur r en av de mest lovande
och innovativa aspekterna. S, lt oss stlla en frga: Exakt vad r
det som utlovas hr? Och framfr allt, hur ska det uppns? Hur rr
vi oss frn en semiotisk till en verklig demokrati?
Ta ett annat exempel p den digitala revolutionen: kraven p
elektronisk publicering av akademiska tidskrifter, frn grupper som
Public Library of Science eller Budapest Open Access Initiative. S-
dana publiceringsprojekt har ftt ett brett std av forskare och ve-
tenskapsmn, eftersom sdana projekt skulle eliminera de barrirer
fr kunskapsutbyte som bestr i snabbt stigande priser p ansedda
akademiska tidskrifter, ngot som har blivit ett verkligt hinder ven
fr mnga universitet i den utvecklade delen av vrlden. Tillsam-
mans med riktlinjer fr sjlvarkivering (exempelvis elektronisk pu-
blicering utan extern vetenskaplig frhandsbedmning), lovar dessa
initiativ (ter)skapandet av vad vissa teoretiker har brjat kalla in-
formationens allmnningar, vilket skulle resultera i ett storskaligt
verfrande av kunskap frn de rikare institutionerna till deras fat-
tigare kusiner, och i slutndan frn Nord till Syd. Naturligtvis talar
vi fortfarande om helt igenom semiotiska friheter. Men vad skulle
ett teranvndande och remixande av vetenskaplig kunskap kunna
leda till? Tja, ett resultat vore vl i vart fall teknisk utveckling och dr
r behovet att g bortom en blott semiotisk demokrati uppenbart.
Ta fallet med de dyra aids-medicinerna. Ndvndig kunskap
och teknik fr att tillverka dessa mediciner billigt nnns redan vida
tillgngligt. Men mjligheten att gra detta begrnsas av patent-re-
gimer som etablerats p global niv av World Intellecual Property
Organization (wiio) och wro:s riiis-avtal (Trade-Related Aspecs
of Intellecual Property Rights). Att rdda fattiga mnniskors liv
med rika mnniskors vetenskap gr emot internationell lag. Icke
desto mindre har de samlade anstrngningarna frn aids-aktivister,
xco:s, hlsoministerier i de underutvecklade lnderna och riskta-
gande lkemedelstillverkare som Cipla i Indien, lett till en frsik-
tig uppluckring av patentregimerna. (2cc: kunde Cipla erbjuda
sin generiska trippelterapi till Lkare utan grnser fr en kostnad
av ,c dollar per patient och r, att jmfra med :c cc dollar fr
13
Teori/Politik
patentinnehavarnas mediciner) Resultaten av denna aktivism blev
wro:s historiska Doha-deklaration, som tillt undantag frn riiis
patentregler i nationella ndlgen, i vilka epidemier av aids, mala-
ria och tuberkolos uttryckligen rknades in. Trots detta blockeras nu
deklarationens intentioner av en allians mellan den transnationella
lkemedelsindustrin och den rdande administrationen i usa. Lagar
om intellektuell egendom gr det svrt att realisera lftet om fritt
informationsutbyte.
Varfr r de dolda kopplingarna mellan nldelning (i vardagsli-
vet), ppen publicering (i olika akademiska discipliner) och ver-
fringen av livsndvndig kunskap (i Nord/Syd-relationerna) inte
slende uppenbara fr stora grupper av mnniskor? Eller med andra
ord: varfr r det demokratiska lftet i Internet (eller i den digitala
revolutionen) s vida ignorerat? Lt oss terg till den punkt dr vi
brjade: lsningar p problemet med fri musik. En skribent vid
namn Rasmus Fleischer har skrivit en kritik av natrate-frslaget, mer
specinkt av dess ansprk p att erbjuda kompensation till inneha-
vare av egendomsrttigheter utan att samtidigt utva kontroll ver
anvndarna: Skivindustrin bygger sin makt och sin anrsmodell p
mjligheten att kontrollera folks musiksmak, och det r jvligt vik-
tigt fr dem att inte frlora greppet ver det. Det tycks oklart hur
lnge de skulle kunna fortstta rttfrdiga sin existens i en situation
dr de inte sjlva kontrollerar hur musik frpackas och presenteras,
vilka sorters samlingsalbum och boxar som marknadsfrs, nr ett
albums olika singlar slpps i olika delar av vrlden etc. Faktum r att
man skulle kunna sga att musikindustrin behver de pengar som
rdande upphovsrttslagar ger dem just fr att kunna utva denna
kontroll.
Fleischer stter nngret p exakt vad de nesta fresprkare av fri
nldelning missar att ta upp: vad som i stor skala sprids via i:i-sys-
temen r inte oberoende utvecklade verk likt fri mjukvara, utan
kommersiellt producerade popltar som utgr en del av dagens kon-
trollkultur. I dagens samhllen kan ordet kontroll sgas beteckna
de stt p vilka exklusiva egendomsrttigheter frsvaras mot enektiv
kritik, genom en noggrant orkestrerad medial modulering av upp-
mrksamhet, minne och trossatser. Vi talar inte lngre om ideologi
som en singulr, totaliserande vrldsskdning. Guy Debords be-
skrivning av skdespelssamhllet var alltfr allmn och oprecis: Vad
13
Tre frslag fr en verklig demokrati
vi i sjlva verket hittar r ett rivaliserande nt av uppmaningar, inci-
tament, frstrelser och sinnesretningar som frstrker olika aspek-
ter av de grundlggande sociala rollerna som formar vr produktivi-
tet och vra begr. Maurizio Lazzarato beskriver hur fretag skapar
vrldar fr sina arbetare och konsumenter, och fr estetiska krig
fr att upprtthlla sin attraktionskraft och trovrdighet: Det rck-
er att stta p teven eller radion, g p en promenad i staden, kpa
en vecko- eller dagstidning, fr att veta att denna vrld konstru-
eras genom ett sammanfogande av utsagor, genom en teckenregim,
vars uttryck kallas reklam; och det som uttrycks (meningen) r en
uppfordran eller ett kommando, som i sig sjlvt r en vrdering, en
dom, en trossats kring vrlden, sig sjlv och andra. Vad som uttrycks
(meningen) r inte en ideologisk vrdering, utan snarare ett incita-
ment (det ger tecken), en uppfordran att antaga en viss levnadsform,
exempelvis ett stt att kl sig, ha en kropp, ta, kommunicera, bo,
rra sig, ha ett genus, tala, etc.
Skapandet av rytmiskt modulerade vrldar av sensationer och be-
gr r enkelt nog att begripa i fallet med konsumtion av popmusik
och harmlst nog, tnker du kanske. Ett mer spetsigt exempel skulle
vara den ndlsa strmmen av reklam fr farmaceutiska produkter,
vilka erbjuder ett lngre och hlsosammare liv, modulerar sinnes-
stmningar och utlovar vitalitet och till och med extas. Men rekla-
men r bara en liten del av kontrollekvationen. Betnk de komplexa
siktsskapande operationer som krvs fr att upprtthlla vertygel-
sen om att de skyhga priserna p lkemedel r rttfrdigade, ven
nr de vetenskapliga upptckter som ligger till grund fr dem ofta
har gjorts p statliga universitet, nnansierade med onentliga medel
(vilket r fallet i usa). Det klassiska argumentet vilket upprepas i
nyhetsmedierna nrhelst ndvndigt r att det kostar samman-
lagt ,cccc miljoner dollar att utveckla, testa och frdigstlla ett
nytt lkemedel, utgifter som ligger utom rckhll fr varje onentlig
forskningsinstitution. Hur som helst hrrr dessa uppgifter frn en
lobby, the Pharmaceutical Research and Manufacurers of America,
och frn ett forskningscenter som fr o, av sina pengar direkt frn
industrin; de verkliga kostnaderna r antagligen bara en liten del
av de pstdda beloppen. Nr ,, lkemedelsfretag pressades av en
sydafrikansk domstol till att ppna kassabckerna och bestyrka de
forskningskostnader som rttfrdigar deras krav p exklusiva patent
140
Teori/Politik
p aids-mediciner, fredrog de att dra sig ur och slppa hela talet
mot tillverkningen och distributionen av generiska mediciner. S-
dana rttsfall hotar industrins manipulation av vra vertygelser; lik-
vl frblir lkemedelsindustrin globalt sett en industri som omstter
cc miljarder dollar per r, den tredje mest vinstgivande r :cc, (de
tv fregende ren terfanns den p frstaplatsen). Marcia Angell
ppekar: Det mest frblunande faktum fr r :cc: r att de sam-
manrknade vinsterna fr de tio lkemedelsfretagen p Fortune
,cc-listan (,,,, miljarder dollar) vergick alla de vriga ,c freta-
gens vinster sammantagna (,,,; miljarder dollar). Det goda livet r
dessa dagar inte direkt gratis.
S vilka melodier r det som Big Pharma vill att vi ska hra?
En som frfr, en annan som bedrar, en tredje som motiverar likt
plingandet frn en jackpot. Bland de nyliberala omvandlingarna av
den allmnna sektorn nnns en frndring i hur forskning frvaltas.
I det usa mot vilket Europharma kastar avundsjuka blickar, kan
resultaten av statligt nnansierad forskning patenteras av universitetet
och licensieras exklusivt till privata startup-nrmor, vilka sedan sljer
sina patenterade tekniker till strre fretag; uppnnnarna fr en del
av licensintkterna och kan ocks f ga andel i fretagen. Fallen
dr universitetens forskningsresultat av patentskl inte onentliggrs
hopar sig. P s vis kontrollerar privatiseringskulturen p subtilt vis
tillgngen och tillmpningen av forskningsresultat men ocks sjl-
va motivationen och begren hos forskare som uppmuntras att jaga
egen pront snarare n att dela med sig av kunskap som en allmn
nyttighet.
Som alla vet: Den som betalar, fr ange tonen. Men nr betal-
ningen har blivit strukturell, och nr den inbegriper ett omfattande
och sammanntat system av regleringar, intressen, strategier och
frfrelser, d krver en frndring av de kontrollerande rytmerna
ngot i grunden annorlunda, ngot fullstndigt utanfr de rdande
systemen fr betalning (eller utpressning) som karaktriserar den
kognitiva kapitalismen. Det fria utbytet av musiknler har det dr
ngot inte s mycket i de marknadsanpassade melodierna som
i det faktum att utbytet r fritt, utanfr en marknad som till ver-
vldigande del r strukturerad till de exklusiva rttighetsinnehavar-
nas och monopolistiska fretagens frdel. Varje nl som nldelas r en
gva som utmanar inte bara en industri (skivindustrin) utan hela
141
Tre frslag fr en verklig demokrati
institutionen intellektuell egendom. Men om vi vill gra ngot
utan dessa allmnningarnas uppsving i den omedelbara vardagliga
erfarenheten, mste det kopplas samman med ett bredare program
fr att omvandla vad som idag r de grundlggande reglerna fr
socialt utbyte. Detta inbegriper att uppnnna och inrtta betingelser
fr produktion och distribution av alternativa former av journa-
lism, vetenskaplig kunskap, men ocks kulturella skapelser ssom
musik, litteratur och visuell konst. Sdana alternativa former, i all
deras mngfald och komplexitet, kan ocks bli till krigsmaskiner av
ett nytt och frblunande slag, i den estetiska kampen fr att skapa
vrldarna som vi lever i. Vad vi behver idag, inom vnstern, r att
frndra mjligheterna i det av den digitala revolutionen stimu-
lerade semiotiska spelet, till ett omfattande och mngbottnat men
framfr allt kommunicerbart och genomfrbart program fr en
verklig demokrati.
Inledandet av detta krver en diskussion kring de olika prakti-
ker, kamper och mlsttningar som skulle kunna uppn en sdan
omvandling. Med andra ord r det ndvndigt att brottas med bde
de semiotiska och materiella frutsttningarna fr ett alternativt in-
formationsutbyte vilket ytterst innebr att frndra de rdande
relationerna mellan marknaden, staten och det gemensamma eller
allmnningarna. Utan en sdan diskussion, med siktet instllt p
att skapa ett program fr en ansenlig social frndring, kommer vad
som brukade kallas vnstern att bli allt svagare, alltmedan priva-
tiseringskulturen underblser spnningar i vrlden genom att fr-
djupa grundlggande orttvisor. S lt oss brja hr och nu. Kring
lftet om fritt informationsutbyte skulle man kunna utveckla tre
sammankopplade frslag:
1. Uppbyggandet av allmnningar inom kulturens och informa-
tionens omrden, vilkas innehll r fritt att frfoga ver och skyddas
mot privatisering genom former ssom General Public License fr
mjukvara (copyleft), Creative Commons-licenser fr konstnrliga
verk och open acess-tidskrifter fr vetenskaplig publicering. Dessa
allmnningar skulle g i rakt motsatt riktning mot wiio:s/wro:s
frdrag om intellektuell egendom, och skulle fretrda ett tydligt
alternativ till den kognitiva kapitalismens paradigm genom att fr-
st mnniskors kunskap och uttryck som ngonting i grunden ge-
mensamt, ngot att dela och gra tillgngligt som virtuell resurs fr
142
Teori/Politik
framtida skapande, svl semiotiskt som kroppsligt, svl materiellt
som immateriellt.
2. Omvandlingen av existerande, onentligt nnansierad kultu-
rell och vetenskaplig infrastruktur (dr elitintressen avgr masskon-
sumtionens former) i riktning mot jmlikhet, genom uppnnnandet
av nya former och rutiner fr tillgng till produktions- och distribu-
tionsmedlen fr journalism, kultur och vetenskap, svl som tillgng
till de komplexa resurser som krvs fr denna produktion/distribu-
tion (arkiv, bibliotek, studios, replokaler, laboratorier, universitets-
kurser etc). Denna omvandling som i sig kan lta oss g bortom
de marknadsdrivna televisuella mediernas dominans av hur den all-
mnna opinionen formas skulle uppmuntra frnuftig demokratisk
debatt (utbyte av ider), men ocks autonomt konstnrligt skapande
och expressiv politik (sociala rrelser).
3. teruppnnnandet av tidigare program fr kollektiva fr-
skringar som skyddar hlsa och vlbennnande fr samhllets alla
medlemmar, men i en ny och mer diversinerad form som integrerar
svl kravet p jmlikhet som rtten till skillnad: garanterad grund-
inkomst, tillgng till billigt boende och grundlggande vlfrds-
tjnster, hlsovrdsfrskring och hgkvalitativ utbildning fr alla.
Utmaningen handlar inte om att teruppliva den byrkratiska staten
med dess vansinniga procedurer fr kategorisering och homogenise-
ring, utan snarare om att uppnnna nya former fr tillgnande och
frdelning av egendom, vars enekter skulle bli frigrande men inte
isolerande - socialiserande snarare n begrnsat individualiserande.
Sammantagna skisserar dessa frslag konturerna av en lngt-
gende samhllsomvandling. Likvl r vart och ett av dem helt
enkelt grundlggande fr medborgarnas konkreta deltagande i en
egalitr demokrati. Du kan inte bidra till de globala gemensamhe-
ternas rikedomar utan att ha tillgng till verktygen fr produktion/
distribution och till existerande informations- och kulturresurser;
och likvl krver denna typ av engagemang ocks att du har tid, tid
befriad frn det obevekliga kravet att tjna pengar till att betala fr
den sociala reproduktionens basala ndvndigheter. Den uppenbara
djrvheten i ider som informationsallmnningar eller garanterad
grundinkomst deras uppenbara brist p realism understryker
snarast den skriande frnvaron av det politiska i dagens debatter.
Hr str mer p spel n en catchy poplt eller ett piller som fr dig
143
Tre frslag fr en verklig demokrati
att drmma. Bara en ambition att frndra ekonomins regler och
ytterst statens existerande form, kan frambringa den oppositionella
kraft som det tidiga :ccc-talet krver. Likvl indikerar frslagen
ovan - delvis inspirerade som de r av den digitala revolutionen
- pragmatiska frndringar som redan har satts i rrelse; de beror
inte p valsegrar fr sitt frverkligande. Snarare n ett komplett
och frdigstllt program, pekar de mot en exodus frn den rdande
tervndsgrnden. Semiotik med materiella konsekvenser. Informa-
tionsutbyte i en vldigt annorlunda tonart.
Skriven av den i Paris boende kritikern och aktivisen Brian Holmes. Tidigare
publicerad bland annat i tidskriften Multitudes. versttning av Copyriot.
144
Teori/Politik
Konstverket i den
digitala reproduk-
tionens tidslder
Nr vra olika konsformer en gng vxte fram och deras skilda typer och bruk
etablerades, var det i tider som skilde sig vldigt mycket frn vr tid, och av folk
vars makt ver tingen i sin omgivning var betydligt mindre n vad vr r. Men
den hpnadsvckande tillvxten i vra tekniker, den anpassningsfrmga och
precision som de har uppntt, de ider och vanor som de skapar, gr det helt
sjlvklart att det Sknas kons sr p trskeln till djupgende frndringar. I
alla konsformer r det en fysisk komponent som inte lngre kan betraktas eller
behandlas som den brukade, som inte kan frbli opverkad av vr moderna
kunskap och makt. Under de senase tjugo ren har vare sig materia eller tid eller
rum varit vad vi sedan urminnes tider varit vana vid att de r. Vi mse frvnta
oss sorslagna uppfnningar som kommer omvandla hela konsens teknik, pverka
sjlva det konsnrliga skapandet och kanske ven fra med sig en vervldigande
frndring i sjlva vr uppfattning om vad kons r.
(Steve Jobs i ett tal p MacWorld San Francisco 2004)
Frord
Nr Marx tog itu med att kritisera det kapitalistiska produktions-
sttet, kravlade detta system fortfarande runt p barnsben. Marx
145
Konstverket
utformade sina insatser s att de skulle f ett diagnostiskt vrde. Han
gick nda ned till de frutsttningar som ligger till grund fr kapi-
talistisk produktion och i sin underskning av dem visade han ven
vad som kunde vntas av kapitalismen i framtiden. Slutsatsen blev
att man inte bara kunde rkna med en intensivare utsugning av pro-
letariatet, utan ven med att kapitalismen till slut skulle producera
frutsttningarna fr sitt eget vervinnande. Frndringarna i ver-
byggnaden, som sker betydligt lngsammare n frndringen av
den ekonomiska basen, har tagit mer n :,c r p sig fr att p alla
kulturella omrden manifestera de frndrade produktionsvillkoren.
Frst idag kan vi brja ana p vilket stt detta egentligen har skett.
Teser om hur konsten skulle kunna se ut i ett klasslst samhlle r
inte alls lika strategiskt vsentliga som teser kring konstens utveck-
lingstendenser under rdande produktionsfrhllanden. De senare
kan nmligen ha ett vrde ssom vapen. De sopar undan frlegade
begrepp som kreativitet och geni, upphovsmn och upphovsrtt
begrepp vars okontrollerat konsekventa tillmpning skulle leda till
ett frhllningsstt till information av rent fascistiskt slag. Begrep-
pen som hr kommer att introduceras i konstteorin skiljer sig frn
de mer etablerade metoderna i att de r fullkomligt oanvndbara
fr fascismens syften. De r dremot anvndbara i formulerandet av
revolutionra krav kring konstens politik.
I
I princip har konstverk alltid varit mjliga att reproducera. Freml
som tillverkats av mnniskor kan alltid imiteras av mnniskor. Ko-
pior har gjorts av elever i vningssyfte, av mstare fr att ge sina verk
spridning och slutligen av tredje part i vinstsyfte. Men digital repro-
duktion av ett konstverk innebr nd ngot nytt. Historiskt sett r
det en utveckling som skett ryckvis. Mellan framstegen har det varit
lnga intervall, ven om intensiteten i utvecklingen hela tiden har
kat. Alla sammanstrlande vgar gjorde den situation tnkbar som
Steve Jobs skisserade shr: Precis som vatten, gas och elektricitet
leds in i vra hus fr att tillgodose vra behov p enklaste stt, s ska
vi frses med kulturprodukter som kommer dyka upp och frsvinna
igen med en enkel handrrelse. Kring r :ccc har den tekniska re-
produktionen ntt en niv som inte bara tillter den att reproducera
alla verfrda konstverk och p s stt skapa en verkligt djupgende
146
Teori/Politik
frndring i dess pverkan p allmnheten; den har ocks ervrat en
egen plats bland de konstnrligt skapande processerna. Fr att frst
utvecklingen r inget mer avsljande n att titta nrmare p vilka flj-
der dessa tv olika uttryck reproduktionen av konst och reproduk-
tionen som konst har haft p de traditionella formerna av konst.
II
ven i de mest perfekta reproduktionerna av ett konstverk saknas ett
element: dess nrvaro i tid och rum, dess unika existens p den enda
plats dr det r. Man skulle kunna sga: Det som vittrar bort i den
digitala reproduktionens tidslder r konstverkets aura. Processen
r symptomatisk och dess viktigaste betydelse r att den pekar bort-
om omrdet konst. Man skulle vidare kunna generalisera genom
att sga: reproduktionens tekniker frikopplar det reproducerade ob-
jektet frn traditionen. Genom att gra mnga reproduktioner erst-
ter de den unika existensen med kopiornas mngfald. Och genom
att lta reproduktionen mta lsaren eller lyssnaren i dess egen speci-
ella situation, teraktiverar de det reproducerade objektet. Dessa tv
processer leder till ett oerhrt krossande av traditioner, vilket hnger
samman med dagens kris och frnyelse av mnskligheten. Bda pro-
cesserna r intimt frknippade med samtida massrrelser, vars mest
kraftfulla medium r Internet. Dess sociala betydelse, srskilt i dess
mest positiva form, r otnkbar utan dess destruktiva, katharsiska
aspekt, som r krossandet av den traditionella vrderingen av intel-
lektuell egendom. Fenomenet r som mest uppenbart i de stora nl-
delningsntverken och utvidgas till stndigt nya positioner. r :,,,
utropade Shawn Fanning entusiastiskt: Shakespeare, Rembrandt,
Beethoven kommer nnnas p Napster ... alla legender och mytolo-
gier, alla religionsgrundare, och sjlva religionerna... vntar p ter-
uppst framfr allas gon. Antagligen utan att mena det, utfrdade
han en inbjudan till en storskalig slakt.
III
Under lnga historiska perioder frndras mnniskors stt att upp-
fatta saker med sina sinnen, som ett led i frndringarna av exis-
tensvillkoren i stort. Hur vi organiserar signalerna frn vra sin-
nesintryck bestms inte bara av naturen, utan ven av historiska
omstndigheter. Om samtida frndringar i perceptionen kan
147
Konstverket
sammanfattas som borttynandet av auran, s r det mjligt att peka
p dess sociala orsaker. Nmligen: begret hos vr tids massor att
bringa saker nrmare, rumsligt och mnskligt, vilket r lika gl-
dande som deras dragning mot att komma bortom det unika i varje
verklighet genom att acceptera dess reproduktion. Varje dag strks
driften till att f greppa ett objekt p vldigt nra hll just genom
dess likhet, dess reproduktion. Att slita ut ett objekt ur dess skal, att
frstra dess aura, r ett tecken p en perception vars knsla fr
tingens universella likhet har vuxit till sdana mtt att den extrahe-
rar den ven ur unika objekt genom att reproducera dem. Anpass-
ningen av verkligheten till massorna och av massorna till verklighe-
ten r en process av obegrnsad rckvidd, svl fr tnkandet som
fr perceptionen.
IV
Ett konstverks unika status hnger p oskiljbart vis samman med
hur det r inbddat i traditionens ramverk. Traditionen sjlv r i
hgsta grad levande och extremt bengen till frndring. Frn br-
jan integrerades konsten i traditionen i form av en kult. Vi vet att
de frsta konstverken kom till i ritualens tjnst frst av magisk,
sedan av religis art. Drmed frvnar det knappast att existensen
av ett konstverk, med tanke p dess aura, aldrig helt r separerad
frn dess rituella funktion. Med andra ord, det unika vrdet av det
autentiska konstverket har sin bas i ritualen, dr nnner vi platsen
fr dess ursprungliga bruksvrde. Denna ritualistiska bas, hur rran
den n ter sig, r fortfarande ltt att knna igen som sekulariserad
ritual i olika uttryck som kulten av intellektuell egendom tar sig.
En analys av konsten i den digitala reproduktionens tidslder mste
gra dessa relationer rttvisa, fr de leder oss till en insikt av genom-
gripande betydelse: Fr frsta gngen i vrldshistorien, frigr den
digitala reproduktionen konstverket frn dess parasitra beroende
p ritualer. I allt hgre utstrckning gr vi frn det reproducerade
konstverket till konstverk som utformats fr reproduktion. Av en
digital text kan man exempelvis gra valfritt antal kopior; att frga
efter den autentiska kopian r i det fallet fullstndigt menings-
lst. Men i samma gonblick som autencitetskriteriet upphr att
vara tillmpbart p konstnrlig produktion, omvnds konstens hela
funktion. I stllet fr att vara baserad p ritual, brjar den utg frn
14
Teori/Politik
en annan praktik politik.
V
Konstverk mottas och vrderas p olika plan. Tv motsatta typer
sticker ut; fr den ena ligger tyngdpunkten p kultvrdet; fr den
andra p verkets distribution. Med de olika metoderna fr teknisk
reproduktion av ett konstverk, kar dess lmplighet fr distribution
i s hg utstrckning att den kvantitativa tyngdfrndringen mellan
dessa tv poler vergr i en kvalitativ frvandling av konstverkets
natur. Det hela gr att jmfra med konstens situation i frhistorisk
tid, d den absoluta tyngdpunkten lg p dess kultvrde och kon-
sten frst och frmst var en form av magi. Frst senare kom den att
erknnas som konstverk. Med dagens fullstndiga tyngdfrnd-
ring i riktning mot verkets distribution blir konstverket en skapelse
med fullstndigt nya funktioner, varav den som vi knner till, den
konstnrliga funktionen, framver kan komma att uppfattas som
hgst marginell. Ett r skert: idag r nldelning och Internet de mest
anvndbara exemplen p denna nya funktion.
VI
Nittonhundratalskontroversen angende det ekonomiska vrdet av
television vs. Internet framstr idag som frvirrad. Detta minskar
dock inte dess vikt, tvrtom; om ngot s understryks den. Dispyten
var i sjlva verket symptom p en historisk omvandling vars allom-
fattande verkningar inte ngon av rivalerna insg. Nr den digitala
reproduktionens tidslder separerade anrsverksamheten frn dess
fotfste i upphovsrtten, brjade en auktoritet att tyna bort utan
tervndo. Tidigare har en massa tandlst tnkande gnats t frgan
om huruvida Internet r en ekonomi. Den centrala frgan om
sjlva framvxten av Internet inte hade transformerat hela ekonomin
restes aldrig. Snart stllde Internet-teoretikerna samma feltnkta
frga med syftning p nldelningen. Men svrigheterna som Inter-
net skapade t traditionella ekonomier var rena barnleken i jmf-
relse med de som kom i och med nldelningen.
VII
I rhundraden gllde frhllandet att en liten grupp skribenter
skrev fr mnga tusentals lsare. Detta frndrades mot slutet av
14
Konstverket
:cc-talet. Med den kande utbredningen av pressen, som fortsatte
att stta nya politiska, religisa, vetenskapliga, yrkesmssiga och lo-
kala organ i lsarnas hnder, blev ett allt strre antal lsare ven skri-
benter till en brjan bara en och annan. Det brjade med att dags-
tidningarna ppnade utrymme fr lsarna i form av insndarspalter.
Under :,cc-talet fanns det knappt en vlbrgad och vlutbildad
europ som inte i princip kunde hitta mjligheter att ngonstans
publicera kommentarer kring sitt arbete, ddsrunor, dokumentr-
rapporter och liknande saker. P s vis brjade distinktionen mellan
frfattare och publik att lngsamt frlora sin grundlggande karak-
tr. Skillnaden blev funktionell; den brjade variera frn fall till fall.
Vid varje gonblick var lsaren beredd att byta roll och bli frfattare.
Som expert vilket han vare sig han ville eller ej var tvungen att
bli tminstone i ngot litet begrnsat omrde som en fljd av den
extremt specialiserade arbetsorganisering som dominerade nck lsa-
ren tillgng till frfattarskapet.
Allt detta kan med ltthet appliceras p Internet, dr vergngar
som tog rhundraden fr litteraturen att genomg har skett p ett
decennium. I den digitala praktiken har denna frndring delvis
redan blivit etablerad verklighet. I Nordamerika och Vsteuropa
frnekar kapitalistisk exploatering av Internet fullskaligt fullfljande
av den moderna mnniskans legitima krav p att bli reproducerad.
Under dessa frhllanden frsker kulturindustrin intensivt att dra
t sig massornas intresse genom illusionsbefrmjande spektakel och
tvivelaktiga spekulationer.
VIII
En av konstens frmsta uppgifter har alltid varit skapandet av ett
begr som frst i ett senare skede har kunnat tillfredsstllas till fullo.
Varje konstforms historia innehller kritiska epoker dr en viss
konstform gr ansprk p att uppn enekter som bara kan erhllas
fullt ut med en hgre niv av teknik; det vill sga i en ny konst-
form. Extravaganserna och vulgariteterna som upptrder i konsten,
framfr allt i de s kallade dekadenta epokerna, vxer faktiskt ur
krnan av dess rikaste historiska energier. P senare r har sdana
barbarismer funnits i vernd p Internet. Frst nu blir dess im-
puls frnimbar. Net Art frskte genom bild- och textrelaterade
medel skapa de enekter som allmnheten idag sker i nldelning.
150
Teori/Politik
Varje fundamentalt ny och pionjerande begrsproduktion kommer
att leda bortom sina egna ml. Net Art gjorde detta genom att onra
de marknadsvrden som r s karaktristiska fr kulturella varor, till
frmn fr hgre ambitioner ven om den naturligtvis inte var
medveten om de intentioner som hr beskrivs. Nt-konstnrerna
lade mycket mindre vikt vid sljbarheten hos dessa varor n vid dess
anvndbarhet fr kontemplativa djupdykningar. Den vlstuderade
degraderingen av deras material var bara ett av stten att uppn detta
bruksvrde. Deras poem var ordsallad, innehllande obsceniteter
och varje sprklig avfallsprodukt som kan tnkas. Detsamma gller
deras webbsajter, som de fyllde med knappar och rknare. Vad de
strvade efter och uppndde var en skamls frstrelse av de egna
skapelsernas aura, vilka de stmplade som reproduktioner blott ge-
nom valet av produktionsmedel.
IX
Massan r en matris ur vilken alla traditionella beteenden gentemot
konstverk idag uppstr i nya former. Kvantitet har vergtt i kvalitet.
Den vldsamt kande massan av deltagare har inneburit en frnd-
ring i sjlva sttet att delta. Faktumet att detta nya deltagandestt
frst upptrdde i en dligt beryktad form fr inte frvirra skda-
ren. nd har vissa mnniskor inlett passionerade attacker mot just
denna ytliga aspekt. Bland dessa nnns Jack Valenti, som har uttryckt
sig p det mest radikala vis. Vad han vnder sig mot mest av allt r
det allmnna deltagande som nldelningen skapar bland massorna.
Valenti kallar nldelning ett tidsfrdriv fr heloter, ett billigt nje
fr outbildade, bedrvliga, uttrkade varelser som uppslukas av ett
spektakel som drar tankarna bort frn deras bekymmer, som inte
frutstter ngon intelligens, som inte tnder ngon ljus i hjrtat
och inte vcker ngra andra frhoppningar n den ljliga om att n-
gon dag bli en stjrna i Silicon Valley. Otvivelaktigen nnner vi hr
i grunden samma urldriga klagosng om att massorna sker tids-
frdriv medan riktig konst krver skdarens koncentration. Samma
gamla vanliga visa.
Efterord
Massorna har rtt att frndra egendomsfrhllandena; fascismen
frsker ge dem ett uttryck under det att egendomen bibehlls. Alla
151
Konstverket
frsk att utva enektiv rights management kulminerar i en enda
sak: krig. Krig och endast krig kan stta upp ett ml fr massrrelser
i strsta tnkbara skala men nd respektera det traditionella egen-
domssystemet. Detta r den politiska formeln fr situationen. Den
teknologiska formeln kan uttryckas s hr: Bara krig gr det mjligt
att mobilisera alla dagens tekniska resurser och nd bibehlla egen-
domssystemet.
Av A S Ambulanzen. Texten r en remix av Konsverket i den tekniska repro-
duktionens tidslder, publicerad av Walter Benjamin . Ensaka ord har
helt enkelt bytts ut fr att frtydliga att analysen, nu som d, handlar om fldel-
ning. versttning av Piratbyrn.
Internetresurser:
Piratbyrns projekt och nrmsta vnner
Artliberated www.artliberated.org/
Samlar en faktabank om konst som censurerats, antingen p mora-
liska eller upphovsrttsliga grunder, och sprider information om fri
kultur som teranvnder andras material.
Kopimi www.kopimi.com/kopimi/
Loggan som omsluter allt och visar att du vill bli kopierad.
Piratgruppen www.piratgruppen.org/
Danska syskon.
Smpiraterna www.piratbyran.org/smapiraterna/
Piratbyrns sajt fr piratkopierande barn och barnfrldrar.
Bloggar p svenska
Copyriot copyriot.blogspot.com/
Dagens Ord dagensord.blogspot.com/
Free the mind freethemind.blogspot.com/
Nicklas Lundblad kommenterat.net/
PiraZine pirazine.blogspot.com/
Yellow Fox yellofox.blogspot.com/
Kultur
Archive.org www.archive.org/
Archive.org r ett digitalt bibliotek av sidor och annan kultur i digital
form. Likt ett vanligt bibliotek r det gratis fr forskare, elever och
vanligt folk.
Audioscrobbler www.audioscrobbler.com/
Fildelningskulturens motsvarighet till skivbolagens trtta singellistor.
Skapar personliga och kollektiva topplistor, sammanfr likasinnade
musiklskare och lter dig upptcka ny musik.
Boot Camp - Mashing for Beginners
www.paintingbynumbers.com/bootcamp/
Steg-fr-steg-guide: Gr dina egna bootlegremixar av musik!
Detritus detritus.net/
Om att gra nya kreativa verk av redan existerande kultur
Te History of Sampling jessekriss.com/projecs/samplinghisory/
Cool visualisering av hur populrmusiken utvecklats genom att
kopiera fragment av varandra.
Illegal-Art.org www.illegal-art.org/
Remixad och samplad kultur som kriminaliserats av upphovsrtts-
lagarna.
Jossystem www.jossysem.se/
Svensk grupp med rtter i demoscenen som sysslar med generativ
konst, experimentella ntsidor och elektronisk musik.
Wu Ming www.wumingfoundation.com/english/englishmenu.htm
Italienskt frfattarkollektiv, som regelbundet slpper kioskvltare gra-
tis p internet. Har blivit anklagade fr att egentligen vara Umberto
Eco.
Fildelningsnyheter, debatt och upphovsrttskritik
James Boyle james-boyle.com/
Professor vid Duke Law School, knd frn boken du hller i handen.
Chaos Computer Club www.ccc.de/
CCC r en legendarisk hackergrupp med 25 r p nacken, som nu-
mera r remissinstans t tyska regeringen.
Copyfght www.corante.com/copyfght/
En av vrldens frmsta upphovsrttskritiska bloggar, med lpande
kommentarer av inte minst rttsfall i USA.
A Copyfghters Musings blogs.law.harvard.edu/cmusings/
nnu en framstende amerikansk upphovsrttskritisk blogg.
Downhill Battle downhillbattle.org/
Ideell organisation som verkar fr en frndrad musikindustri och vill
frmja piratkopiering bde genom upplysningskampanjer och konkret
utvecklande av mjukvara.
Furdlog msl1.mit.edu/furdlog/
Frank Fields blogg. Jobbar p MIT och bloggar kring intellektuell
egendom, teknologi, juridik och politik.
InfoAnarchy.org www.infoanarchy.org/
Aktivist- och nyhetssajt fr nldelning och mot all upphovsrtt.
Lawrence Lessig lessig.org/blog/
Vlknd juridikprofessor som fresprkar en lagom upphovsrtt,
har skrivit nera bcker som lyfter fram problemen med dagens dito,
samt r grundare av Creative Commons
Electronic Frontier Foundation www.ef.org/
Stiftelse som bevakar dina rttigheter p internet. Hr huserar copy-
nght-kndisar som Donna Wentworth, Cory Docorow, Wendy Selt-
zer och Lawrence Lessig.
Ernest Miller www.corante.com/importance/
Ernest Miller forskar p Yale-universitetet kring upphovsrtt, internet
och yttrandefrihetsfrgor.
Foundation for a Free Information Infrastructure www.fi.org/
Lobbygrupp mot infrande av patent p mjukvara som r mycket ak-
tiv i EU.
Free Software Foundation www.fsf.org/
Portal till open source-rrelsen. Startad av Richard Stallman, mannen
bakom GNU-projektet och GPL-licensen.
Freedom to Tinker www.freedom-to-tinker.com/
Blogg fr friheten att lra sig om, diskutera, reparera och modinera
sina egna teknikprylar.
Stephan Kinsella www.sephankinsella.com/ip/
Nyliberal upphovsrttsmotstndare som samlat massor av artiklar och
lnkar.
Friedrich Kittler Web Hub www.hydra.umn.edu/kittler/
Kittler r tysk medieteoretiker som skriver om allt frn Goethe och
Nietzsche till lgnivprogrammering i Assembler.
IP Justice www.ipjusice.org/
NGO fr en lagom upphovsrtt som tillsammans med EFF varit en
nagel i gat p WIPO och mnga lobbyister.
Kembrew McLeod kembrew.com/
Mannen som varumrkesskyddade frasen freedom of expression och
gr dokumentrnlm kring hiphopkulturens ringaktning av upphovs-
rtt.
MSF Campaign for Access to Essential Medicines
www.accessmed-msf.org/
Lkare utan grnser kmpar fr fattigare lnders tillgng till mediciner
och mot alla de patentlagar som str i vgen fr detta.
P2Pnet p2pnet.net/
Bra internationell nyhetssida om nldelning och kopieringsstrider.
P2P Unite www.p2punite.org/
nnu en sajt med nyheter fr nldelningsaktivister.
Pirate Cinema Berlin piratecinema.org/
Visar svartbio och agiterar outtrttligt mot upphovsrtten.
RIAA Radar www.magnetbox.com/riaa/
Enkelt stt att ta reda p om en viss skiva r utgiven av ett bolag som
str bakom antipiratmaman.
Slashdot slashdot.org/
News for nerds. Stun that matters. Datanrdens bsta vn i nyhets-
djungeln.
Sarai www.sarai.net/
Ntverk av hackers, forskare, stadsutforskare och upphovsrttskritiker
baserat i New Dehli, Indien.
Sivacracy.net www.nyu.edu/classes/siva/
Siva Vaidhyanathans blogg. Kulturhistoriker och medieteoretiker som
skrivit nera bcker kring informationsfrihet.
Slyck www.slyck.com/
Fildelningsportal med nyheter, guider och forum.
Tech Law Advisor www.techlawadvisor.com/
Kevin Hellers blogg. Kretsar kring politik, internet och intellektuell
egendom.
Techdirt www.techdirt.com/
Bra och snabb nyhetsrapportering kring teknologi och juridik.
Te Trademark Blog trademark.blog.us/blog/
Martin Schwimmer r varumrkesjurist frn Harvard. Nyheter och
analys kring varumrkesfrgor.
Zeropaid www.zeropaid.com/
Fildelningsportal med nyheter och lnkar till en rad program.
Nytta:
Directconnect.se www.direcconnec.se/
Portal fr Direc Connec-anvndare. Guider, forum, hubblistor, etc.
NFOrce www.nforce.nl/
Senaste nytt om piratreleaser. Hr kan du kolla om det dr spelet,
nlmen eller programmet du vntat p har slppts p piratscenen.
Te Pirate Bay thepiratebay.org/
Vrldens strsta BitTorrent-tracker. Startad av Piratbyrn, men drivs
numera fristende.
Soulseek www.slsknet.org/
Fildelningsprotokoll med inriktning p lite smalare musik.
Swecheck www.swecheck.net/
Som NFOrce, fast fr svenska releaser.
Undertexter.se www.undertexter.se
Svenska undertexter till piratkopierad nlm samt alla ndvndiga codec
och program du behver fr att spela upp och anvnda undertexter till
dina piratkopierade nlmer.
VCD Quality www.vcdquality.com/
Utannonserar releaser av piratkopierad nlm. Hr kan du kolla upp
kvaliteten innan du tankar hem nlmen.

Digitaliseringen av kultur och information har utvecklats till en av vr

tids stora stridsfrgor. Med en dator kan vem som helst kopiera
information gratis, vilket har gjort tidigare monopolister desperata.
Deras bittra nej till allt vad digital kultur heter, har skapat en onyanse-
rad och trkig debatt.
De analoga massmedierna har fyllts av tyckare som p de mest
udda stt frsker frhlla sig till en frmmande digital vrld. Tidnin-
garnas rapportering har varit ur tryckpressens perspektiv. Boken du
hller i handen bestr dremot av texter som analogiserats frn det
digitala kulturlivet.
Perspektiven som kommer fram r bde hackerns, konstnrens,
losofens och den vanlige ldelarens. Copy Me bjuder p sgningar
av kopieringsdiskussionens myter, men ocks visioner och praktiska
exempel p ett kulturliv som fr lnge sedan lmnat upphovsrttens
epok bakom sig. Frn Public Enemy till Friedrich Hayek, frn TV-
spelens historia till Michel Foucault, frn datorntverk till lkeme-
delsfabriker.
Fr frsta gngen i bokform och p svenska presenteras hr en
samling texter om ett av vrt rhundrades mest brnnande mnen:
kopieringen.