KF Och Coops Hållbarhetsredovisning 2011

HLLBARHETSREDOVISNING 2011
Innehll
Hllbarhetsredovisning 1 2 3 4 5 6 7 9 14 18 23 26 29 31 32 Konsumentkooperationen KF-koncernen Vd-ord Hllbar utveckling i KF Styrning av hllbarhetsarbetet KFs intressenter Mlversikt Milj Kunder gare Medarbetare Leverantrer och affrspartners Samhlle Om hllbarhetsredovisningen GRI-index
konsumentkooperatIonen
ver tre miljoner mnniskor r medlemmar i ngon av landets 42 konsumentfreningar. Genom freningarnas medlemskap i Kooperativa Frbundet, KF, ger dessa freningar detaljhandelskoncernen KF med Coop som krnverksamhet. KF-koncernen ger cirka hlften av landets Coop-butiker. Resterande Coop-butiker gs direkt av 37 olika konsumentfreningar, s kallade detaljhandelsdrivande freningar. de vriga fem freningarna r renodlade medlemsfrmjande freningar och driver inga egna butiker. KF och konsumentfreningarna bildar tillsammans konsumentkooperationen.
3,2 miljoner medlemmar
42 konsumentfreningar
KF-KONCERNEN
Kooperativa Frbundet, KF
detaljhandelsdrivande freningar (av konsumentfreningarna direktgda Coop-butiker)
Dagligvarugruppen
Mediegruppen
Fastighetsgruppen
Investgruppen
vriga bolag
Coop Butiker & Stormarknader Coop Inkp & Kategori Coop Logistik Coop Marknad MedMera Bank Coop Butiksutveckling 1)
KF Media Akademibokhandeln Bokus Norstedts Frlagsgrupp
KF Fastigheter Handelsbodarna
KF Sparkassa KF Invest Leos Lekland Lckeby Water Group Lplabbet PAN Vision
Vr Grd Saltsjbaden KF Gymnasiet KF Shared Services Tidningen Vi Kronans Droghandel
1)
bolaget togs i drift 1 januari 2012.
KF HL L b aR Het S R ed O VI S nI nG 2 0 1 1 | 1
kf-koncernen
Kooperativa Frbundet, KF, r en ekonomisk frening som r frbund fr landets 42 konsumentfreningar och samtidigt en detaljhandelskoncern med dagligvaruhandel som krnverksamhet. KF har totalt fem affrsomrden; dagligvarugruppen, Mediegruppen, Fastighetsgruppen, Investgruppen och vriga bolag.
KF-koncernen KF-koncernen har sitt huvudkontor i Solna och huvuddelen av koncernens verksamhet finns i Sverige. Coop-butikerna r spridda ver hela Sverige liksom akademibokhandelns butiker och KF Fastigheters fastighetsbestnd. tre av bolagen i Investgruppen har ven verksamhet utomlands; Leos Lekland i norge, Lckeby Water Group i asien, europa och USa samt Pan Vision i Skandinavien och baltikum.
koncernens nyckeltal
nettoomsttning (mkr) balansomslutning (mkr) Resultat efter finansiella poster fre engngskostnader (mkr) Resultat efter skatt (mkr) avkastning p sysselsatt kapital (%) avkastning p eget kapital (%) Soliditet (%) Investeringar, netto (mkr) Medelantal anstllda 2011 37 284 20 655 316 950 3,7 15,4 27,7 924 8 366 2010 36 659 21 580 479 112 4,4 1,7 31,3 984 8 823
Dagligvarugruppen dagligvarugruppen str fr cirka 90 procent av KF-koncernens omsttning. affrsomrdet bestr av verksamhetsomrdet Coop butiker & Stormarknader dr Coop, daglivs och Mataffren.se ingr. dagligvarugruppen str fr cirka hlften av dagligvaruhandeln i Sveriges 760 Coop-butiker. vriga butiker gs och drivs direkt av de detaljhandelsdrivande freningarna. I dagligvarugruppen ingr ocks Coop Marknad och MedMera bank samt Coop Inkp & Kategori med dotterbolaget Coop Logistik, vilka stdjer hela den svenska konsumentkooperativa detaljhandeln. Frn och med 1 januari 2012 ingr ven Coop butiksutveckling i dagligvarugruppen. Mediegruppen KF Media r KFs bolag inom bokhandels- och frlagsverksamhet. I KF Media ingr akademibokhandeln, bokus och norstedts Frlagsgrupp. Fastighetsgruppen Inom Fastighetsgruppen dominerar KF Fastigheter. KF Fastigheter ger, frvaltar och utvecklar attraktiva och lnsamma handelsplatser. Samtidigt r bolaget ett viktigt std fr den konsumentkooperativa detaljhandeln. I Fastighetsgruppen ingr ven Handelsbodarna i Sverige Fastighets ab som gs till lika delar av KF Fastigheter och SPP.
Investgruppen Investgruppen bestr av KF Sparkassa, som frvaltar inlning frn medlemmarna och erbjuder konkurrenskraftig rnta p sparkonton, samt koncernens finansfunktion KF Invest. KF Invest ger Leos Lekland, Lckeby Water Group, Lplabbet och Pan Vision. vriga bolag till vriga bolag i KF-koncernen hr konferensanlggningen Vr Grd Saltsjbaden, KF Gymnasiet och det interna service- och kompetensbolaget KF Shared Services med dotterbolaget tranbodarna samt tidningen Vi. till vriga bolag hr ocks Kronans droghandel som KF ger till 20 procent.
2 | K F H LLbaRHe t S RedOVISnInG 2011
vd-ord
2011 var ett intressant och hndelserikt r. Jag tilltrdde som koncernchef och vd i KF den 1 juni och ett av mina frsta uppdrag var att dela ut nglamarkspriset till Petra Wadstrm fr hennes uppfinning Solvatten. nglamarkspriset har delats ut av KF och Coop i tio rs tid och symboliserar mycket av det som KF och Coop str fr omsorg om mnniska, milj och samhlle.
KF r anslutet till Fns initiativ Global Compact. det innebr att vi har tagit oss, och fortstter, att arbeta aktivt med hllbarhetsfrgor utifrn Global Compacts tio principer. Fr oss innebr det att ocks inkludera hlsoperspektivet som en viktig del i hllbarhetsarbetet. Klimatfrgan strategiskt viktig Klimatfrgan r strategiskt viktig, bde kortsiktigt och lngsiktigt, och vi arbetar fr att minska vra utslpp av vxthusgaser. Vrt klimatml, att minska vra utslpp med 40 procent jmfrt med 2008 rs niv till och med 2020, lyckades vi uppn redan under 2010. nu siktar vi mot vrt mer utmanande ml att bli klimatneutrala senast 2020. detta kan vi endast n genom ett aktivt arbete med att bland annat effektivisera vra godstransporter och minska vr elfrbrukning i butik. att effektivisera logistiklsningen r en win-win-situation i och med att frre krda kilometrar och snkt drivmedelsfrbrukning minskar bde transportkostnader och miljpverkan. Vi arbetar ocks med att finna energieffektiva lsningar i samband med ny- och ombyggnation av butiker. Coop extra i Mjlby r ytterligare en i raden av byggnader som KF Fastigheter projekterat fr att klara kraven fr niv guld i det svenska miljcertifieringsssystemet Miljbyggnad och som dessutom kommer att vara klimatneutral i driftskedet. Utver att minska pverkan frn vr egen verksamhet arbetar vi ocks aktivt med att kunna erbjuda vra medlemmar och kunder ett sortiment som underlttar en hllbar konsumtion. Under 2011 fortsatte vi implementeringen av vr fiskstrategi som innebr att vi arbetar aktivt fr att enbart kunna slja fiskar frn hllbara bestnd. Vi har tagit ledningen inom dagligvarubranschen och gr nu vidare genom att titta p skuggfiske och effekterna av fiskodling. Produktionen under lupp Under ret har vi ocks haft ngra utmaningar att hantera. I samband med KFs freningsstmma i april frdes motioner fram om bojkott av produkter tillverkade p ockuperad mark i Israel. det ledde till att KF bestllde en revision av det aktuella fretagets produktion i Israel fr att utreda i vilken fabrik produkterna tillverkades. Revisionen resulterade i att vi kunde teruppta frsljningen av produkterna. Vi har kritiserats fr att inte uteslutande anvnda certifierad palmolja i vra produkter. det har vi tagit till oss och arbetar nu med att se ver vra varukrav gllande palmolja. Vi har ocks diskuterat ekologisk odling av jtterkor med Svenska naturskyddsfreningen, vilket ledde till att Coop gjorde en versyn av sin strategi fr ekologiska jtterkor.
Prisat hllbarhetsarbete Vi har gjort mycket under 2011. ett kvitto p att vi ocks faktiskt gr rtt saker r att Coop nglamark i brjan av 2012 utsgs till 2011 rs grnaste varumrke av varumrkesbyrn differ. dessutom fick Coop i brjan av 2011 utmrkelsen Sveriges mest hllbara varumrke i konsumentunderskningen Sustainable brands. en bedrift som jag r mycket stolt ver att vi ocks lyckades upprepa 2012, i knivskarp konkurrens. Utmrkelsen betyder extra mycket d det r Sveriges konsumenter, varav mnga r vra medlemmar, som tillfrgats. Fr och tillsammans med medlemmarna Med utmrkelsen Sveriges mest hllbara varumrke har vi ftt en extra skjuts i vrt arbete med att gra Coop vrt en omvg. Fr att lyckas med den ambitionen r det viktigt att ta tillvara p det som r vr styrka vra medlemmar och deras sikter. allt vi gr inom Coop, och KF-koncernen, ska vara fr medlemmarna och gras tillsammans med medlemmarna. tillsammans med vra medlemmar utvecklar och erbjuder vi dagligvaror och tjnster som ger ekonomisk nytta och bidrar till ett bttre liv. Under 2011 delade vi ut nstan 1 miljard kronor i terbring till vra 3,2 miljoner medlemmar ett kvitto p att det lnar sig att vara gare och kund hos Coop.
Frank Fiskers Verkstllande direktr och koncernchef
hllBar utvecklInG I kf
att skapa nytta r centralt i KFs verksamhetsid. att kombinera affrsnytta, medlemsnytta och samhllsnytta r en grundlggande strategi fr att utveckla verksamheten. affrsnytta r att uppn en lnsam och vrderingsprofilerad detaljhandel. Medlemsnytta innebr ett medlemskap som ger ett tydligt mervrde. Samhllsnytta r KFs bidrag till en hllbar utveckling fr bde mnniska, milj och samhlle.
KF definierar hllbar utveckling som det lngsiktiga finansiella, sociala och milj mssiga resultatet av hur verksamhetsid och vrderingar omstts i affrsverksam heten. Hllbar utveckling, med en hg niv av ansvarstagande, ska vara en integrerad del av den dagliga verksamheten. det finansiella ansvaret handlar om att skapa ekonomisk nytta fr medlemmarna genom en lnsam och vrderingsprofilerad dagligvaruhandel. Miljansvaret innebr att vara medveten om KF-koncernens pverkan p miljn, direkt i den egna verksamheten och indirekt genom leverantrer och investeringar. det sociala ansvaret omfattar medvetenheten om den pverkan verksamheten har p alla de mnniskor som mter KF-koncernen i olika sammanhang, frn produktion till slutkonsumtion. KF ska inte bara bedriva egen verksamhet som r hllbar utan ocks mjliggra hllbar konsumtion. Hllbarhetsarbetet bedrivs utifrn tv spr; hllbar verksamhet och hllbart sortiment.
kfs ansvar I olIka roller
Stlla krav p leverantrer
Ansvar i den egna verksamheten
Mjliggra hllbar konsumtion
1. leverantr
2. kf
3. kund
4. dIaloG med omvrlden
1. ansvar som kravstllare p leverantrer och partners KF tar ansvar fr frhllanden i bakomliggande led genom att stlla krav p leverantrer och partners. efterlevnaden av kraven fljs upp genom egna eller tredjepartsrevisioner. 2. verksamhetsansvar KF tar ansvar fr den egna verksamheten genom att arbeta aktivt med att minska den direkta pverkan p klimatet och miljn samt genom att vara en god arbetsgivare.
3. ansvar fr att mjliggra hllbar konsumtion KF tar ansvar genom att kontinuerligt utveckla sortiment, tjnster och information fr att stdja en hllbar konsumtion fr medlemmar och kunder. 4. ansvar i samhllet KF tar ansvar fr att fra en aktiv dialog med intressenter om hur man kan skapa en hllbar utveckling fr bde den egna verksamheten och samhllet i stort. Prioriterade intressenter r medlemmarna.
styrnInG av hllBarhetsarBetet
KFs policy fr hllbar utveckling r antagen av KFs styrelse och styr koncernens agerande i hllbarhetsfrgor. Policyn utgr frn att verksamheten ska drivas lngsiktigt hllbart svl finansiellt som miljmssigt och socialt. den baseras p de tio principerna i Fns initativ Global Compact som KF anslt sig till 2007.
Varje affrsomrde, verksamhetsomrde, bolag och stdfunktion r ansvariga fr att implementera hllbarhetspolicyn i sin verksamhet och etablera ndvndiga ansvarsomrden och rutiner. KFs policy fr hllbar utveckling vgleder ocks de enskilda konsumentfreningarnas arbete med hllbar utveckling. dremot styrs inte konsumentfreningarna formellt av KFs policy, beroende p att de r juridiskt sjlvstndiga enheter. Utver KFs policy fr hllbar utveckling finns tre andra policyer som r styrande fr arbetet med hllbar utveckling inom koncernen. dessa r KFs uppfrandekod fr medarbetare, Coops policy fr en god affr samt Coops uppfrandekod fr etisk handel som riktar sig till leverantrer. Hllbar utveckling r en framtrdande del i KF-koncernens introduktionsutbildning fr nyanstllda och alla anstllda ska ocks genomg den e-utbildning som finns inom hllbar utveckling. Hittills har 2 714 personer genomgtt utbildningen. ven uppfrandekoden fr medarbetare finns som e-utbildning och den har hittills genomfrts av 3 382 personer. Sedan drygt ett r finns en koncernfunktion fr hllbar utveckling, KF Hllbar utveckling, som har till uppgift att stdja, styra och flja upp hllbarhetsarbetet i hela KF-koncernen. KF Hllbar utveckling bistr med kompetens och erfarenhet samt deltar i hllbarhetsrelaterade projekt. Inom dagligvarugruppen och Fastighetsgruppen finns specialister p milj och hllbar utveckling som ansvarar fr respektive bolags insatser p omrdet. Inom Mediegruppen, Investgruppen och vriga bolag r det respektive ledning som, i samarbete med KF Hllbar utveckling, ansvarar fr hllbarhetsarbetet. det operativa hllbarhetsarbetet utgr frn sju mlomrden, dr vissa gller koncernens samtliga affrsomrden medan andra r specifika fr dagligvarugruppen. Mlen fljs upp rligen av KF Hllbar utveckling och resultatet presenteras fr styrelsen samt redovisas i hllbarhetsredovisningen.
utmrkelser 20112012
oop utsgs i mars 2012 till Sveriges C mest hllbara varumrke i konsumentunderskningen Sustainable brands. det r andra ret i rad som Coop erhller den prestigefulla utmrkelsen. oop nglamark utsgs i brjan av C 2012 till Sveriges grnaste varumrke i en konsumentunderskning av differ och YouGov. oop Extra Danderyd utanfr StockC holm utsgs till butikernas butik 2011 av Icanyheterna. nders Westerholm p Coop Nra A Jrntorget i Stockholm utsgs till rets medarbetare 2011 av Icanyheterna.
VIKTIGA HNDELSER 2011 F-koncernenfickennyvd,FrankFiskers. K nglamarksprisetfyllde10roch2011rs prisgicktillSolvatten. ooputsgstillSverigesmesthllbara C v arumrkeavSustainableBrands,bde2011 och2012. oopsekologiskavarumrke,CoopnglaC mark,firade20rochnylanseradebland annatmjlk. ebatterkringjtterkorrespektivepalmolja D resulteradeiattCoopgjordeenversynav strategin fr ekologiska jtterkor samt intensifieradearbetetmedattersttakonventionell palmoljamedcertifieradiegnaprodukter. omettresultatavenmotionfrnCoop S M edlemNorrortochCoopMedlemVst n ylanseradesCoopnglamarkskaffetmed bnor frn kooperativ dr Kooperation Utan Grnserbidragitmedbistnd. oopExtraiMjlby,sombyggtsavKFFastigC heter,rytterligareeniradenavbyggnader som projekterats fr att klara kraven fr niv guldidetsvenskamiljcertifieringssystemet Miljbyggnadochsomdessutomkommeratt varaklimatneutralidriftskedet. F-koncernenharunderretintelagtsngra K betydandebterellersanktionerfrbrottmot gllande lagar och bestmmelser vad avser produktansvar,miljfrgorellerannanlag tiftning, s exempelviskonkurrenslagstiftning.
r Grd Saltsjbaden tilldelades V 2011 rs SSQ award i kategorin Suvern service. de tog ocks hem samtliga hedersomnmnanden fr kvalitetsarbete kring omrdena marknad, kundsynpunkter och klagoml, miljarbete och medarbetare. oop vann Fairtrade Challenge efter C att ha bjudit nstan 75 000 personer p Fairtrade-mrkt fika. oop Nra Vallaplan i Linkping vann C Linkpings Miljntverks pris fr sm butiker som gjort mest fr att minska sin negativa belastning p miljn. romma Blocks, som byggts av KF B Fastigheter, utsgs till rets kpcentrum/galleria p Retail awards 2011.
kfs Intressenter
KFs viktigaste intressenter r de som i strst utstrckning pverkar eller pverkas av koncernens verksamhet. dessa r gare/medlemmar, kunder, konsumentfreningar, medarbetare, leverantrer, myndigheter och intresseorganisationer. Intressenterna har olika frvntningar och krav p KFkoncernen och kommunicerar med koncernen p olika stt.
gare/medlemmar Konsumentkooperationens drygt tre miljoner gare/medlemmar har skilda frvntningar p verksamheten. dialogen med medlemmarna sker till exempel p svl de lokala freningsstmmorna som p KFs freningsstmma. ett annat forum r Coop Medlemspanel som r en del av dialogen mellan Coop och medlemmarna i konsumentkooperationen. Genom att frga medlemmarna i konsumentfreningarna, som ju ocks r kunder och delgare i Coop, erhlls snabb respons kring vad de upplever som viktigt. dessa svar r ett utmrkt underlag fr den utveckling av sortiment, butiker och koncept som stndigt pgr inom Coop. Kunder dialogen med kunder sker frmst i butik. Mnga kunder hr ocks av sig till kundtjnst med sina funderingar och synpunkter. ett annat forum fr dialog r Facebook dr Coop har runt 38 000 fans. Flera av Coops Facebook-fans r engagerade i miljoch hllbarhetsfrgor, exempelvis ekologisk mat och djuromsorg, varfr Facebook r ett viktigt forum fr terkoppling kring hllbar konsumtion. Konsumentfreningar KF r i stndig dialog med konsumentfreningarna. det kan handla om allt frn milj och hllbar utveckling till verksamhetens inriktning och lnsamhet. rets diskussioner handlade bland annat om att minska matsvinnet, bojkott av varor producerade p ockuperad mark i Israel samt nskeml om kad satsning p Fairtrade-mrkta produkter. Medarbetare Utver de dagliga mtena mellan medarbetare och chefer grs en koncernvergripande medarbetarunderskning vartannat r. Utifrn resultatet grs svl koncernvergripande som lokala handlingsplaner. den senaste medarbetarunderskningen genomfrdes i februari 2012. Leverantrer Coop trffar alla sina leverantrer flera gnger per r i avtalsfrhandlingar och sortimentsdiskussioner. beroende p typ av leverantr innehller diskussionerna mer eller mindre miljoch hllbarhetsfrgor. Coop har ocks strre trffar dr leverantrer inom en kategori trffas fr att diskutera aktuella frgor. exempelvis har Coops fiskstrategi diskuterats med fiskleverantrer. Vidare har Coop en rlig leverantrstrff dr ven hllbarhetsfrgorna diskuteras. den senaste leverantrstrffen gde rum i september 2011. Myndigheter KF och Coop deltar ofta i utveckling av ny lagstiftning och svarar p remisser. Vidare str Coops verksamhet under tillsyn av bland annat arbetsmiljverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Lkemedelsverket och Intresseorganisationer KF-koncernen har relationer med flera intresseorganisationer ur framfrallt tv perspektiv. Med Svenska naturskyddsfreningen och Vrldsnaturfonden har koncernen en lngsiktig och strategisk relation i syfte att f vrdefull insikt i fr koncernen relevanta miljfrgor. Med exempelvis KRaV och Fairtrade baseras relationen p tagandet att slja KRaV- respektive Fairtrademrkta produkter. Nationella och europeiska branschsamarbeten KF-koncernen har inte bara intressenter utan r ocks en intressent. Koncernen deltar i flera olika branschforum, bde p nationell och europeisk niv, ssom Svensk Handel, Svenska frlggarefreningen, Internationella Kooperativa alliansen (IKa) och eurocoop. Genom eurocoop deltar KF och Coop i ett antal forum med bring p hllbarhetsfrgor exempelvis fiskepolitik, hantering av biologiskt avfall och ekologisk livsmedelsproduktion. lnsstyrelserna som alla genomfr regelbundna inspektioner. Under 2011 genomfrde bland andra Livsmedelsverket tillsynsbesk som omfattade alla parter i livsmedelsfldet.
mlversIkt
Mlet uppntt. Mlet har en lngre tidshorisont. Mlet ej uppntt.
Ml
Klimatpverkan (helgda dotterbolag) Utslppet av vxthusgaser frn verksamheten i frhllande till (inflationsjusterad) ekonomisk omsttning ska ha minskat med minst 40 procent 2020, jmfrt med 2008. Koncernen ska senast 2020 vara klimatneutral genom att klimatkompensera kvarvarande utslpp av vxthusgaser. Elfrbrukning (Dagligvarugruppen) elfrbrukningen per kvadratmeter sljyta ska minska med 30 procent till 2020, jmfrt med 2008.
Resultat 2011
Vxthusgasutslppen i butik har hittills minskat med 95 procent. det totala utslppet av vxthusgaser i frhllande till inflationsjusterad omsttning har minskat med 45 procent sedan 2008. Under ret kade dock utslppen med 4,5 procent.1) mbitionen r att kunna klimatkompensera frn A och med 2012.
tgrder 2011
Outsourcing av godstransporter fr att skra varufrsrjningen och minska miljbelastningen genom minskad risk fr strningar och kad mjlighet till hgre grad av samtransporter. Miljkrav i avtal med transportleverantrerna. Infrande av "grna transporter" vid byggnation.
Jmfrt med 2008 har elfrbrukningen per kvadratmeter sljyta kat med 5 procent. Under ret minskade den fr Supermarket men kade fr Forum vilket medfrde att den genomsnittliga frbrukningen fr 2011 blev ofrndrad jmfrt med 2010.
enomfrande av elbesparande tgrder i G samband med ny-, till- och ombyggnation av butiker och omfrhandlingar av hyreskontrakt. nvigning av ytterligare en byggnad som projekt I erats fr att klara kraven fr niv guld i det svenska miljcertifieringssystemet Miljbyggnad och som dessutom kommer att vara klimatneutral i driftskedet; Coop extra i Mjlby.
Kunder (Dagligvarugruppen) Coop ska vara ledande inom dagligvaruhandeln vad gller utbud och frsljning av ekologiska och Fairtrade-mrkta produkter. Frsljningen av ekologiska livsmedel som andel av total livsmedelsfrsljning ska vara minst 10 procent 2012. Frsljningen av Fairtrade-mrkta varor ska frdubblas under perioden 20102012.
oop har branschens strsta utbud och frsljC ningsandel av ekologiska och Fairtrade-mrkta produkter. Under ret steg antalet ekologiska och miljmrkta livsmedel i centralt sortiment med 16 procent till 2 791 stycken. ndelen miljmrkta och ekologiska livsmedel A uppgick till 6,8 procent under 2011 jmfrt med 7,1 procent 2010. Frsljningen av Fairtrademrkta varor r i princip ofrndrad jmfrt med 2010.
ylansering av Coop nglamark mjlk och N andra mejeriprodukter. innare i Fairtrade Challenge efter att ha bjudit V 75 000 personer p Fairtrade-mrkt fika. ntensifiering av Coops arbete med att fasa ut I ocertifierad palmolja ur egna produkter samt att stlla krav p leverantrer att endast ha certifierad palmolja.
gare (konsumentfreningarna) andelen medlemmar som r positiva till sitt medlemskap i konsumentkooperationen ska vara minst 70 procent. andelen medlemmar som anser att konsumentkooperationen lever upp till verksamhetsidn om att skapa ekonomisk nytta respektive bidra till hllbar utveckling fr medlemmarna ska vara minst 70 procent. Medarbetare (hela koncernen) Fretagets totala index i medarbetarunderskningen 2012 ska verstiga 75. andelen medarbetare som tycker att fretaget gr ett bra arbete inom hllbar utveckling ska vara minst 70 procent 2012.
3 procent av medlemmarna var positiva till sitt 6 medlemskap under 2011 vilket r en marginell frbttring jmfrt med 2010. ndelen medlemmar som anser att konsumentA kooperationen lever upp till verksamhetsidn om att skapa ekonomisk nytta respektive bidra till en hllbar utveckling fr medlemmarna uppgick till 54 procent, vilket r i niv med 2010.
tbetalning av 925 miljoner kronor i medlems U terbring. rissnkning p produkter med familjeprofil P under varumrket X-tra. rskilt erbjudande till medlemmar p avtal om S frnyelsebar el via telge energi.
I medarbetarunderskningen som gjordes i brjan av 2012 blev koncernens totala index 75, vilket r p samma niv som vid mtningen 2010. andelen som anser att deras fretag gr ett bra arbete inom hllbar utveckling kade frn 72 procent 2010 till 73 procent 2012.
enomlysning av arbetsmiljn p terminalerna G och upprttande av handlingsprogram. enomfrande av cirka 50 000 eutbildningstillG fllen, fretrdesvis fr butikspersonal. ppstart av tre ledarutvecklingsprogram p U koncernniv.
Leverantrer och affrspartners (helgda dotterbolag) Samtliga bolag inom koncernen ska stlla hga krav p miljansvar och socialt ansvar vid val av leverantrer, affrspartners och vid finansfrvaltning samt flja upp kravens efterlevnad.
amtliga bolag stller krav p miljansvar och S socialt ansvar d de vljer leverantrer. Kravens omfattning, implementering och uppfljning varierar dock mellan och inom bolagen. de mest utvecklade kraven finns inom dagligvarugruppen och d frmst inom Coop Inkp & Kategori.
nslutning till BSCI (Business Social CompliA ance Inititative) genom Coop Inkp & Kategori. versyn av metoden fr leverantrsbedm ningar. ranskning av 44 procent av nonfoodleveran G trerna i asien genom Intercoop.
Samhllsrelationer (konsumentfreningarna) Konsumentkooperationens insamling av bidrag till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen ska ka med minst 30 procent 2020, jmfrt med 2008 (inflationsjusterat).
onsumentkooperationens insamling av bidrag K till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen har kat med 7,5 procent sedan 2008, i frhllande till inflationsjusterad omsttning. Under 2011 samlades 23,5 miljoner kronor in, vilket r ngot mindre n 2010.
ylansering av Coop nglamark kaffe med N bnor frn kooperativ i nicaragua som erhllit std frn Kooperation Utan Grnser. ekordstor insamling av pengar via BistndsR knappen i Coops butiker till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen. ecknande av nytt avtal mellan KF och KooperaT tion Utan Grnser och Vi-skogen om framtida samverkan och kad insamling.
1)
Utfallet fr 2011 kan dock inte jmfras med tidigare rs utfall p grund av frndring i logistiklsning som ocks pverkat avgrnsningarna fr rapporteringen av utslpp frn transporter.
ByGGe med Grna transporter

Genom att stlla krav p miljanpassade grna transporter i samband med fastighetsbyggen har KF Fastigheter tagit nnu ett viktigt steg mot minskad miljpverkan i byggnaders livscykler. Det nya kravet handlar om att minska miljpverkan frn transporterna i anslutning till KF Fastigheters byggprojekt. Byggentreprenren rknar p frvntade koldioxidutslpp frn transporterna som krvs fr bygget med hjlp av en mall frn KF Fastigheter. Fr att minimera utslppen uppmanas entreprenren att exempelvis tnka p logistiken, vlja lokalt tillverkat byggmaterial samt tanka byggmaskinerna med frnyelsebart brnsle. Byggprojektledaren fljer upp att utslppen hller sig inom ramen fr koldioxidplanen. Harry Swartz, chef fr milj och hllbar utveckling p KF Fastigheter, ser att kravet p grna transporter har gett resultat: Att stlla krav p grna transporter r relativt nytt i branschen. KF Fastigheter har arbetat med detta under cirka fyra r och det r en process under stndig utveckling. Men det har gtt ver frvntan hittills! I ett stort projekt, som Bromma Blocks i Stockholm, kunde vi tack vare den kontinuerliga styrningen och uppfljningen minska koldioxidutslppen med 500 ton jmfrt med ursprunglig plan. ven i mindre projekt, som Coop Extra i Mjlby, blev miljvinsten ptaglig med 23 ton mindre koldioxidutslpp n planerat.
mIlJ
Klimatfrgan r strategiskt viktig fr KF-koncernen. Koncernens godstransporter, kldmedia i kylar och frysar samt energifrbrukning str i fokus fr satsningarna p att reducera verksamhetens klimatpverkan. Koncernen har sedan 2008 minskat sina utslpp av vxthusgaser med 45 procent.
Koncernens miljpverkan KF-koncernen pverkar miljn huvudsakligen p tv stt. direkt genom den egna verksamheten och indirekt genom det sortiment som erbjuds kunderna i butik. dagligvarugruppen str fr ungefr 90 procent av koncernens miljpverkan. nr det gller att begrnsa verksamhetens direkta miljpverkan ligger huvudfokus p att begrnsa klimatpverkan. Satsningarna fokuserar p att minska utslppen frn godstransporter, driften av kyl- och frysanlggningar samt energifrbrukningen. Koncernen strvar ocks efter att minska avfallet och ka tervinningen. ven fr sortimentet r klimatfrgan viktig, tillsammans med bland annat kemikalier i produktion och produkter samt biologisk mngfald. Klimatpverkan r en strategisk frga Klimatfrgan r av strategisk vikt fr KFkoncernen. Godstransporter str fr mer n hlften av koncernens klimatpverkan fljt av utslpp frn driften av kyl- och frysanlggningar. Strategin fr att minska klimatpverkan r en kombination av energieffektiviseringar inom samtliga omrden och strre strukturella frndringar fr att driva p utvecklingen av klimatsmarta lsningar. KF har som ambition att redovisa hela konsumentkooperationens klimatpverkan. Sedan 2010 ingr drfr de tta strsta konsumentfreningarna i redovisningen av utslppen frn transporter, kldmedia och elfrbrukning i butik. de freningarna str fr ungefr 88 procent av omsttningen inom samtliga detaljhandelsdrivande freningar.
ML
Utslppet av vxthusgaser frn verksamheten i frhllande till (inflationsjusterad) ekonomisk omsttning ska ha minskat med minst 40 procent 2020, jmfrt med 2008. Koncernen ska senast 2020 vara klimatneutral genom att klimatkompensera kvarvarande utslpp av vxthusgaser.
RESuLTAT, AKTIVITETER OCH FOKuS FRAMVER
portrutter och drmed kade utslpp. en annan utmaning var ofrutsedda It-driftsstrningar i samband med att ett nytt lagerhanteringssystem infrdes. Som en konsekvens av strningarna, och fr att undvika frseningar, transporterades stora varuvolymer med lastbil istllet fr med tg. det gav utslag i utslppsstatistiken. Fr att minska risken fr strningar i godstransporterna och skra varufrsrjningen till butikerna har logistiklsningen setts ver under ret och en del nya avtal har skrivits. bland annat har alla Coops transporter vertagits av extern part. Just transporterna har den strsta klimatpverkan fr flera av koncernens bolag, varfr effektivisering av transporterna har sttt hgt p agendan under 2011 och kommer att gra det ven kommande r.
MILjPVERKAN FRN KyL OCH FRyS
Jmfrt med 2008 och i frhllande till inflationsjusterad omsttning har KF-koncernen minskat utslppen av vxthusgaser frn den egna verksamheten med 45 procent till och med 2011. det r en frsmring jmfrt med frra ret d minskningen var uppe i 48 procent. kningen beror p kade utslpp frn godstransporter.
uTMANANDE R FR LOGISTIKEN
den nst strsta kllan till koncernens vxthusgasutslpp r driften av kyl- och frysanlggningar i butiker och p terminaler. Lckaget minskade under ret, frn 13 procent till 10 procent. Lckageproblematiken r ngot som delas med resten av branschen och som det arbetas fr att komma till rtta med.
REN EL I BuTIK
den hrda vintern med mycket sn i brjan av 2011 orsakade ndrade och lngre trans-
Utslppen frn elfrbrukningen i butik har minskat med 2,5 procent under 2011. den
kfs klImatpverkan frdelat p utslppskllor 2011
klImatpverkan I aBsoluta tal och relatIvt InflatIonsJusterad omsttnInG

2011 2010 46 231 1 439 5 345 1 372 51 576 1 455
Godstransporter, 59% Kldmedia, 29% Elfrbrukning (hyresgst), 4% Energifrbrukning (fastighetsgare), 4% Tjnsteresor, 3% Distribution, 1%
Dagligvarugruppen CO2-e (ton) CO2-e (kg/mkr) vriga bolag CO2-e (ton) CO2-e (kg/mkr) Totalt CO2-e (ton) CO2-e (kg/mkr)1)
1)
48 422 1 495 4 208 1 548 52 630 1 521
exklusive delgda bolag, inklusive elimineringar.
strsta vinsten skedde dock redan 2010 d butikerna vergick till frnyelsebar el. Koncernens utslpp av vxthusgaser frn elfrbrukning uppgr nu till endast 4 procent av de totala utslppen av vxthusgaser. Energifrbrukning KF redovisar den energifrbrukning som koncernen kan pverka genom egna tgrder. det innebr att d koncernens bolag, exempelvis Coop, r hyresgster redovisas elfrbrukningen. Fr de fastigheter som koncernen ger redovisas bde uppvrmning och kyla samt sdan elfrbrukning som inte avser hyresgster, s kallad fastighetsel.
ELEFFEKTIVA SLjyTOR
exempelvis har det d installerats lock p kylar och frysar.

ENERGIEFFEKTIV FASTIGHETSGARE
nr det gller uppvrmning av sljytan. rsfrbrukningen r nere p 46 kWh/m2, vilket r lngt under boverkets byggregler p 115 kWh/m2. Transporter KF-koncernens uppfljning av utslpp frn transporter omfattar svl godstransporter som tjnsteresor och reklamdistribution. tillsammans str transporterna fr 63 procent av koncernens utslpp av vxthusgaser. Minst 90 procent av alla godstransporter sker med lastbil, vilket framfrallt pverkar miljn genom utslpp av vxthusgaser. Sedan mitten av 2011 har dagligvarugruppen inga egna lastbilar. Koncernens uppfljning av godstransporter omfattar sledes transporter som utfrs av extern part fr Coops rkning. dessa utgrs av Cooptget, som krs av Green Cargo, och lastbilar som krs av extern part, exempelvis dHL, alwex och Maserfrakt. Uppfljningen av tjnsteresor baseras p statistik erhllen frn researrangrer, exempelvis SaS och SJ. Utslpp frn reklamdistribution erhlls frn Posten. P grund av att dagligvarugruppen inte lngre har ngra egna lastbilar har mlet som gllde till 2020 avseende minskad dieselkonsumtion tagits bort. detta innebr inte att dagligvarugruppen inte lngre fokuserar p minskad miljbelastning frn godstransporterna men att fokus snarare ligger p att optimera den totala logistiklsningen n att enbart minska dieselkonsumtionen. det innebr till exempel optimering av krslingor, kad fyllnadsgrad och samordning av transporter med vriga aktrer p marknaden. Mataffren.se har kommit
I butiker r det framfrallt kyl- och frysanlggningar samt belysning som r de stora energifrbrukarna.
Ml
elfrbrukningen per kvadratmeter sljyta i dagligvarubutiker ska minska med 30 procent till 2020, jmfrt med 2008.
Resultat, aktiviteter och fokus framver
elfrbrukningen per kvadratmeter sljyta i butik r ofrndrad jmfrt med 2010 men har kat med 5 procent jmfrt med 2008. kningen beror p att det under de senaste ren har arbetats med att minska ytorna p Coop Forum och att de nyetableringar som skett varit av mindre format (extra, Konsum och nra) som r mer elintensiva per kvadratmeter n Forum. Under 2011 har arbetet med att finna energisparande tgrder i butik fortsatt, framfrallt i samband med ombyggnationer.
KF Fastigheter arbetar med utveckling och frnyelse av butiksfastigheter t Coop och har ett eget bestnd p 500 000 m2 uthyrningsbar butiksyta. I det egna fastighetsbestndet minskade energifrbrukningen med 12 procent. I samband med ny-, till- och ombyggnationer arbetar KF Fastigheter med att finna energieffektiva lsningar ssom energioptimering av butiksdriften. bland annat har det satsats p att installera behovsstyrd ventilation vilket minskar energifrbrukningen avsevrt. Coop extra i Mjlby, som invigdes i november 2011, r full av innovativa energilsningar och byggd fr att vara klimatneutral. Genom att spillvrmen frn vissa kylar tas tillvara blir butiken nstintill sjlvfrsrjande p vrme. tervinningsvrme frn butiken ger ven isfri mark och minskar drmed behovet av saltning. butiken r ocks utrustad med behovsstyrd ventilation. den totala energifrbrukningen r 35 procent lgre n gllande myndighetskrav. I Vsters har KF Fastigheter och hyresgsten Coop extra tillsammans hittat stt att utnyttja energin som finns i butiken och p s stt skapat Sveriges mest energisnla fastighet. den stora frndringen var att anpassa butikens energifrsrjning efter den spillvrme som kyl- och frysanlggningarna lmnar. normalt ventileras den ut via flktar p taket. Genom att istllet ta vara p den energin kunde temperaturen i radiatorer och andra vrmeaggregat i butiken snkas avsevrt. byggnaden r nu helt sjlvfrsrjande
elfrBruknInG per m2 slJyta (kWh)

2011 770 381 540 2010 793 327 540
Supermarket (nra, Konsum, extra) Forum Totalt
10 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011
lngst i att miljanpassa sitt logistikupplgg dr 75 procent av deras hemleveranser sker med biogasbilar.
EFFEKTIV LOGISTIK ALLTID EN uTMANING
Under 2011 har dagligvarugruppen fortsatt arbetet med att effektivisera logistikfldet. Mlet r att minska transportkostnaderna, ka leveransskerheten och minska miljpverkan. dagligvarugruppens logistikflde omfattar numera intransporter, mellantransporter och uttransporter. Intransporter r inkommande varor till terminaler, mellantransporter gr mellan terminaler och omlastningscentraler medan uttransporter r distribution av varor frn terminal till butik. terminalerna finns i bro, fr torra livsmedel och nonfood, i enkping fr frysta livsmedel och i Vsters fr frska livsmedel.
MILjKRAV P TRANSPORTLEVERANTRER
nen en tjnstebilspolicy med krav p bde skerhets- och miljprestanda. Policyn godtar brnslesnla bensin- och dieselbilar som tjnstebilar. Utslppen frn tjnsteresor fortstter att minska. I jmfrelse med 2010 har utslppen minskat med nstan 18 procent. det beror frmst p ett minskat resande inom vriga bolag. Resmnstret har inte frndrats ver ret utan bilresandet str fortfarande fr den strsta andelen kilometrar fljt av flyg.
KLIMATEKONOMISK REKLAMDISTRIBuTION
10 procent. Under 2012 fortstter arbetet med lpande underhll och byte av kyl- och frysanlggningar fr att minska HFC-lckaget. Avfall och tervinning Coops butiker ska sortera avfall i fraktionerna wellpapp, brnnbart, mjukplast, hushllsavfall, returpapper, metallfrpackningar, glas, fett, elektronikavfall och organiskt. Uppfljningen av avfallsmngd sker med hjlp av externa konsulter och baseras p hanteringskostnaden fr avfallet. till och med 2010 hade koncernen ett specifikt avfallsml. Under 2012 kommer en ny mlformulering med avseende p avfall och tervinning att arbetas fram. Under 2011 kade den redovisade mngden avfall p grund av frndrade redovisningsrutiner som bland annat innebr att glas numera ingr i statistiken. det innebr att mngden materialtervunnet avfall har kat markant i jmfrelse med 2010. den totala mngden avfall uppskattas dock vara ungefr densamma som tidigare r. avfallshanteringen och -redovisningen har varit freml fr versyn 2011 och resultatet av det arbetet kommer att ligga till grund fr det nya avfallsmlet. Fysiskfrstrelse de senaste ren har frgan om matavfall diskuterats flitigt. Mat som slngs har producerats, frdlats och transporterats helt i ondan. alla i livsmedelskedjan har drfr ett ansvar fr att se ver sitt matavfall. Fr Coop handlar det om att minska den fysiska frstrelsen2). den fysiska frstrelsen lg p samma niv 2011 som 2010 trots att flera butiker
Fr en s miljeffektiv logistiklsning som mjligt har Coop miljkrav i avtalen med transportleverantrerna. Kraven gller bland annat miljklassning av fordon, miljklassat drivmedel, dck utan Ha-oljor samt rapportering av miljdata. av Coops drygt 100 transportleverantrer omfattas i nulget 15 av avtal med specifika miljkrav. dessa 15 leverantrer str dock fr 74 procent av Coops totala transportkostnad. I takt med att avtal frnyas kommer det att stllas krav p alla transportleverantrer.
MINSKADE uTSLPP FRN RESOR
Utver varor och medarbetare transporteras ven en ansenlig mngd reklam fr Coops rkning. Varje vecka delas ungefr fyra miljoner reklamblad ut till hushll runt om i Sverige. Fr att minska utslppen frn reklamdistributionen kper Coop klimatekonomiska tjnster som innebr att Posten klimatkompenserar genom Gold Standard CdM-projekt.1) Kldmedia I de allra flesta av KF-koncernens kyl- och frysanlggningar anvnds konventionella kldmedier ssom flourkolvten (HFC). HFC har en lg pverkan p ozonskiktet men r en kraftfull vxthusgas som kan slppas ut i gasform genom lckage i anlggningarna. KF Fastigheter, som ansvarar fr underhll av kyl- och frysanlggningar i Coops egna butiker, byter kontinuerligt ut gamla anlggningar mot nya. de nya anlggningarna r mer energi- och miljeffektiva n de gamla. Om mjligt erstts konventionella kldmedia med naturliga alternativ som i princip inte ger upphov till ngot utslpp av vxthusgaser. Under 2011 minskade utslppen av vxthusgaser med nstan
Uppfljningen av tjnsteresor inkluderar resor med tjnstebil, hyrbil eller egen bil samt flyg- och tgresor som bokats via avtalspartner. Sedan 2010 har KF-koncer1)
CdM (Clean development Mechanism) r regelverket fr koldioxidminskningsprojekt som definierats av Kyotoprotokollet och Marrakechavtalet, inom ramen fr den globala verenskommelsen FCCC (Framework Convention on Climate Change). alla CdM-projekt r granskade och godknda av Fn-organet CdM executive board. Gold Standard innebr att projekten dessutom uppfyller fler n 50 intresseorganisationers krav, dribland WWF. 2) Fysisk frstrelse avser varor som kasseras. det r varor som av olika anledningar inte gr att slja, till exempel produkter med utgnget datum eller frpackningar som har gtt snder.
fysIsk frstrelse per ButIkskoncept som andel av omsttnInG (%)

2011 2,2 2,3 2,0 1,7 1,9 2010 2,1 2,3 1,9 1,7 1,9
nra Konsum extra Forum Totalt
KF HL L b aR Het S R ed O VI S nI nG 20 1 1 | 11
har arbetat aktivt med att minska den. bland annat har Coop extra i Jakobsberg en heltidsanstlld kock som tillagar frdigrtter av mat dr bst fre datumet r p vg att passera. de frdiglagade rtterna sljs sedan i butiken. I jmfrelse med 2008 har den fysiska frstrelsen kat istllet fr minskat. det beror frmst p att medvetenheten kring fysisk frstrelse har kat och butikerna har drmed blivit bttre p att registrera fysisk frstrelse.
SLNG INTE MATEN
Hushllens matavfall r strre n det samlade avfallet frn matbutiker, restauranger och livsmedelsindustrin. drfr r det viktigt att dagligvaruhandeln hjlper konsumenterna att minska sitt matavfall. Coops tidning Mersmak, som nr runt en miljon lsare, frsker ka medvetenheten och ge medlemmarna tips som de kan ha nytta av i vardagen. Under 2011 berttade Coops matinspiratr Sara begner hur man kan anvnda grdagens mat i nya matrtter och hur man
kan gra picknick p julmaten istllet fr att slnga den i soporna. Konsumentfreningarna utbildar ocks i mnet. Konsumentfreningen Stockholm har gjort flera strre kampanjer med pedagogiskt material och reklamfilmer om hur man kan minska sitt matsvinn, bland annat kampanjen Slng inte maten. de har ocks gjort insatser fr att upplysa konsumenterna om skillnaden mellan sista frbrukningsdag och bst fre datum. allt fr att mat inte ska slngas i ondan.
sammanstllnInG mIlJpverkan
Dagligvarugruppen 2011 Klimatpverkan(tonCO2-e) elfrbrukning (hyresgst) Kldmedia Godstransporter1) tjnsteresor distribution energifrbrukning (fastighetsgare) Totalt Elfrbrukninghyresgst(MWh) butiker Kontor Lager vrigt Totalt Energifrbrukningfastighetsgare(MWh)2) Uppvrmning Fastighetsel Totalt Avfall (ton)3) Materialtervunnet avfall Papper Wellpapp Plast4) Metall Glas5) brnnbart avfall6) Organiskt avfall Farligt avfall deponerat avfall Totalt
1)
vriga bolag 2011 280 0 1 360 651 6 1 912 4 208 2010 380 0 1 875 922 i.u. 2 168 5 345
KF-koncernen 2011 2 284 15 493 30 782 1 529 472 2 070 52 630 2010 2 434 17 032 27 886 1 863 i.u. 2 360 51 575
Konsumentfreningar 2011 18 621 8 928 i.u. i.u. i.u. i.u. 27549 2010 16 719 8 323 i.u. i.u. i.u. i.u. 25 042
2010 2 055 17 032 26 011 941 i.u. 192 46 231
2 004 15 493 29 422 878 466 159 48 422
357 106 1 542 32 220 0 390868
353 940 1 406 28 884 0 384 230
6 138 863 260 808 8 068
5 906 1 182 540 775 8 403
363 244 2 405 32 480 808 398936
359 846 2 588 29 424 775 392633
224 102 0 0 0 224 102
228 126 0 0 0 228 126
987 741 1 728
1495 778 2273
19 278 16 067 35 345
25 181 14 469 39650
20 264 16 808 37 072
26 677 15 247 41924
i.u. i.u.
i.u. i.u.
59 955 6 438 22 739 1 836 3 260 25 682 10 093 5 372 448 428 76296
28 900 60 26 628 2 161 49 i.u. 10 586 5 695 56 28 45 265
i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u.
59 955 6 438 22 739 1 836 3 260 25 682 10 093 5 372 448 428 76296
28 900 60 26 628 2 161 49 i.u. 10 586 5 695 56 28 45 265
2) 3) 4) 5) 6)
Utslppsstatistik inrapporterad frn transportrer som str fr 71 procent av transportkostnaden har rknats upp till att avse 100 procent av godstransporterna. Konsumentfreningarnas transporter genom Coop Logistik inkluderas i dagligvarugruppens siffor. exklusive Handelsbodarna. Rapportering av butiksavfall r gjord av avfallskonsult baserat p kostnadsredovisning. avser mjukplast. Hrdplast sorteras som brnnbart. Glas rapporteras fr frsta gngen 2011. Inklusive tr och hrdplast.
fler Glada kossor

Coop nglamark, Coops ekologiska sortiment, har drygt 500 produkter allt frn blomjord till kakao och saft. Intresset fr ekologiska varor vxer stadigt och Coop mter den kade efterfrgan med ett bredare utbud. under ret nylanserades Coop nglamarks ekologiska mjlk. Den blev en succ, framfrallt i Stockholmsomrdet dr den str fr drygt hlften av all frsljning av ekologisk mjlk. Mjlken har nu ftt sllskap av bland annat fil och crme fraiche och flera andra artiklar r p vg in. Anna Hllv, ansvarig fr nglamarks-sortimentet p Coop Marknad, r njd ver att Coop har s medvetna kunder: Coop erbjuder sedan tidigare det strsta ekologiska sortimentet p marknaden. Vra kunder r medvetna konsumenter som vill ha produkter som producerats med hnsyn till mnniska, milj och samhlle. Framfrallt r det viktigt att djuren har det bra. nglamarksmjlken r KRAV-mrkt, vilket garanterar att djuren har bra frhllanden och att producenterna tar vl hand om dem. Exempelvis r KRAV-kor ute mer, ter ekologiskt foder och fr vara fr sig sjlva nr de kalvar. Allt detta gr att de mr bttre. S ju mer nglamarksmjlk vi dricker desto fler glada kossor!
kunder
Med utmrkelserna Sveriges mest hllbara varumrke 2011 och 2012 samt 2011 rs grnaste varumrke befster Coop sin stllning inom hllbarhet. Mlet r att behlla den positionen genom att fortstta mjliggra hllbar konsumtion. det grs genom att erbjuda hlsosamma, miljanpassade och ansvarsfullt producerade produkter.
Coopetthllbartochgrntvarumrke Fr andra ret i rad utsgs Coop i mars 2012 till Sveriges mest hllbara varumrke enligt Sustainable brands, vilket r Sveriges strsta hllbarhetsunderskning bland konsumenter. Underskningen grs genom webbintervjuer i Ipsos/Synovates panel. 8 000 personer, som motsvarar svenska folket i en konsumentroll, har intervjuats. Underskningen baseras p de tio principerna i Fns initativ Global Compact. I brjan av 2012 utsgs Coop nglamark till Sveriges grnaste varumrke av varumrkesbyrn differ och underskningsfretaget YouGov. de gr sedan fyra r tillbaka en underskning bland 1 000 personer i ldrarna 1574 r fr att kartlgga attityden till grna varumrken. Coop nglamark var det varumrke som flest konsumenter spontant nmnde p frgan om Sveriges grnaste varumrke. Med dessa utmrkelser befster Coop sin stllning inom hllbarhet men r samtidigt dmjuka infr det arbete som krvs fr att bibehlla den positionen och betonar att resan mot en lngsiktigt hllbar samhllsutveckling r lng och endast pbrjad.
Hllbart sortiment KF vill inspirera till och underltta en hllbar konsumtion fr sina medlemmar och kunder. Coop erbjuder branschens bredaste sortiment av hllbara alternativ i form av ekologiska, milj-, Fairtrade- och nyckelhlsmrkta produkter. antalet ekologiska och miljmrkta livsmedel i sortimentet har kat med 16 procent under 2011, frn 2 411 till 2 791. antalet Fairtrade-mrkta varor ligger kvar p ungefr samma niv som 2010 medan utbudet av nyckelhlsmrkta produkter minskat ngot p grund av minskad efter frgan.
BRETT SORTIMENT AV EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Ml
Coop ska vara ledande vad gller utbud och frsljning av ekologiska produkter. Frsljningen av ekologiska livsmedel som andel av total livsmedelsfrsljning ska vara minst 10 procent 2012.
Med ekologiska och miljmrkta livsmedel avses livsmedel som r KRaV-mrkta, mrkta med eU-ekologiskt eller MSC (Marine Stewardship Council). Mrkningarna innebr bland annat att kemiska bekmpningsmedel, konstgdsel eller genmodifierade organismer (GMO) inte fr anvndas i produktionen samt att det stlls krav p att djuren ska f utlopp fr sitt naturliga beteende.
Coop r strst p ekologiska och miljmrkta livsmedel inom den svenska dagligvaruhandeln, bde i antal produkter och i frsljningsandel. Frsljningen av ekologiska och miljmrkta livsmedel kade med drygt 5 procent under 2011 jmfrt med 2010. ven den totala livsmedelsfrsljningen kade. det innebr att andelen ekologiska och miljmrkta livsmedel i frhllande till total livsmedelsfrsljning sjnk ngot; frn 5,8 procent till 5,7 procent. den strsta andelen ekologiska och miljmrkta livsmedel sljs framfrallt p Coop Konsum och Coop nra. de populraste ekologiska varorna r gg och barnmat med en andel ekologisk frsljning p cirka 20 procent. det betyder att nstan var femte barnmatsburk som sljs r ekologisk.
produkter I centralt sortIment (antal)

2011 Livsmedel ekologiska/miljmrkta Fairtrade-mrkta nyckelhlsmrkta Nonfood Miljmrkta 2 288 2 079 2 791 118 3 697 2 411 133 3 760 2010
Under ret har Coop utkat sitt sortiment av ekologiska produkter och bland annat introducerat mejeriprodukter ssom mjlk, fil och yoghurt under varumrket Coop nglamark. ambitionen r att kunderna alltid ska kunna vlja minst ett ekologiskt alternativ inom varje produktkategori och arbetet med att utka det ekologiska sortimentet fortstter framver.
MILjMRKTA VAROR P FRAMMARSCH
kriterierna stller bland annat krav p lneniv och skra arbetsfrhllanden fr anstllda. dessutom frmjas demokrati, organisationsrtt samt miljhnsyn och ekologisk produktion. Frsljningen av Fairtrade-mrkta varor bidrar sledes till frbttrade arbets- och levnadsvillkor fr odlare och anstllda i utvecklingslnder.
Ml
Fr varor som inte r livsmedel, s kallade nonfood, finns flera olika miljmrkningar ssom bra Miljval, eU ecolabel, Forest Stewardship Council (FSC), Svanen och tCO-mrkning. andelen miljmrkta varor i relation till total frsljning av nonfood kade ngot i jmfrelse med 2010 och uppgr nu till knappt 16 procent. Fr miljmrkta varor r frsljningsandelen relativt lika mellan koncepten med undantag fr Coop Forum som har en lgre frsljning n vriga med 12 procent jmfrt med cirka 20 procent fr vriga koncept. detta kan frklaras av att Coop Forum har betydligt fler kategorier av nonfood n vriga koncept.
SCHySTA VAROR ALLT VIKTIGARE
Coop ska vara ledande vad gller utbud och frsljning av Fairtrade-mrkta produkter. Frsljningen av Fairtrade-mrkta varor ska frdubblas under perioden 20102012.
en av de mer uppmrksammade aktiviteterna som genomfrts under ret i syfte att synliggra Fairtrade-mrkningen och vad den str fr r det rliga Fairtrade-fikat som ger rum i oktober. Under det som av Fairtrade i Sverige kallas Sveriges strsta fikapaus fikade ungefr 400 000 svenskar Fairtrade-mrkta produkter p ver 2 400 platser i Sverige. Coop anordnade den strsta fikapausen genom att bjuda nstan 75 000 personer p Fairtrade-fika i butikerna. Hlsosam livsstil ej lngre lika mednyckelhlsmrkt Coops ambition r att erbjuda kunderna hlsosamma produkter och information s att de kan gra medvetna val fr en god hlsa. Just nu r nyckelhlsmrkningen den enda produktmrkningen med inriktning p hlsa. nyckelhlsmrkta livsmedel r magrare och innehller mindre socker och salt och mer fibrer n andra livsmedel av samma typ. de fr inte innehlla stningsmedel och hgst 2 procent industriellt framtagna transfetter. Under 2011 stod nyckelhlsmrkta produkter fr 19 procent av den totala livsmedelsfrsljningen, vilket r en minskning med knappt 2 procent jmfrt med fregende r. nedgngen kan bero p att uppfattningarna numera gr isr om vad som r hlsosam mat. Olika skolor ssom LCHF (Low Carb High Fat) och GI (Glykemiskt Index) konkurrerar om konsumenternas uppmrksamhet och plnbcker.
Mnga odlare i mindre utvecklade lnder har svrt att hvda sig p vrldsmarknaden. Organisationen Fairtrade har som ml att skapa frutsttningar fr odlare och anstllda att frbttra sina arbets- och levnadsvillkor. det grs genom att ge dem tillgng till den internationella marknaden och mjlighet till kad frsljning. Fairtrade-
Coop har branschens strsta utbud av Fairtrade-mrkta varor med 118 stycken i det centrala sortimentet. 2010 var antalet 133. Minskningen i antal varor speglar dock inte vad som mter kunden i butik, d minskningen framfrallt beror p att datasystemet har rensats p gamla artikelnummer. det faktiska utbudet r i niv med utbudet 2010. Givet korrigeringen kommer KF kunna lmna jmfrbara uppgifter i nsta hllbarhetsredovisning. Frsljningen av Fairtrade-mrkta varor har kat med 5 procent under 2011. dock har den totala frsljningen kat ngot mer varfr andelen Fairtrade-mrkta varor i relation till total livsmedelsfrsljning blev i stort sett ofrndrad och stannade p 0,4 procent. Mlet, att frdubbla frsljningen av Fairtrade-mrkta varor till och med 2012 i jmfrelse med 2010, r en stor utmaning.
olIka mrknInGars andel av total lIvsmedelsfrslJnInG (%)

Dagligvarugruppen 2011 Livsmedel ekologiska och miljmrkta Fairtrade-mrkta nyckelhlsmrkta Nonfood Miljmrkta 16,0 15,6 14,6 13,9 15,6 15,0 6,8 0,4 18,8 7,1 0,4 20,3 4,0 0,3 14,5 3,9 0,3 15,5 5,7 0,4 17,0 5,8 0,4 18,5 2010 Konsumentfreningar 2011 2010 Coopbutikertotalt 2011 2010
Nrproducerad mat allt viktigare fr konsumenten Intresset fr nrodlad mat kar i Sverige bde bland konsumenter och hos upphandlare. Forskning visar att konsumenter grna stdjer sina lantbrukare. Vidare vill konsumenterna minska strckorna som maten reser innan den lggs p tallriken folk vill ta frskt och klimatsmart. Coop har ett omfattande sortiment med regional och lokal mat under namnet Mat frn Regionen. Genom Mat frn Regionen skerstlls att produkterna hller hg kvalitet, att innehllet r lokalproducerat samt att ven de mindre producenterna nr upp till hgt stllda kvalitetskrav. I slutet av 2011 hade Coop avtal med 315 Mat frn Regionen-leverantrer. Frsljningen fr 2011 uppgick till 6 procent av den totala livsmedelsfrsljningen. det motsvarar en kning av inkpsvrdet med 23 procent sedan frra ret och bekrftar att svenskarnas intresse fr nrproducerad mat kar. Skerheten framfr allt Kunderna ska alltid kunna knna sig trygga med Coops sortiment. att skra kvaliteten r drfr centralt.
enligt lag ska alla kpmn bedriva egentillsyn och upprtta egenkontrollprogram som beskriver vilka rutiner fretaget infrt fr att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Sedan 2009 pgr implementeringen av ett digitalt egenkontrollprogram fr alla Coops butiker. Syftet r att underltta kvalitetsarbetet fr den enskilda butiken. Projektet har fortsatt under 2011, d ven kvalitetsorganisationen frstrktes med ytterligare resurser. Fokus 2012 och framt blir att slutfra infrandet av egenkontrollprogrammet. dessutom kommer srskilda projekt att genomfras, fr att skra efterlevnaden av den mrkningslagstiftning som trdde i kraft i december 2011. I logistikkedjan skerstlls varornas kvalitet genom god egenkontroll och ett aktivt produktskerhetsarbete som bland annat omfattar HaCCP-planer (Hazard analysis and Critical Control Points). Coops inkpsbolag, Coop Inkp & Kategori, ansvarar fr processen fr terkallelse vid eventuella felaktigheter i produkten eller produktinformationen. nr det finns misstanke om att en produkt som kan medfra en hlsorisk slts i butiksledet tar Coop Inkp & Kategori kontakt med ansvarig tillsynsmyndighet,
produkten sprras fr frsljning i kassan och ett pressmeddelande skickas ut. Coop Inkp & Kategori fr statistik p bde oslda och slda terkallade produkter. Under 2011 uppgick antalet produktlarm till 78 stycken, varav 75 avsg livsmedel och tre nonfood. av dessa var 14 s allvarliga att produkten stoppades fr frsljning i butik. ett exempel p ett allvarligt produktlarm var Coops egna kttbullar dr listeria pvisats i produkten. Produkten drogs in och produktionen tgrdades. det mest uppmrksammade fallet i media under ret var dock kopplat till eHeC-smitta i grnsaker, men detta fick inga betydande konsekvenser fr Coop.
tIllBakadraGnInG och terkallelser av produkter (antal)

Tillbakadragning frn butik 2011 Livsmedel nonfood Lkemedel Totalt 75 3 0 78 2010 58 15 2 75 varav egna varumrken (EVM) 2011 26 3 0 29 2010 13 10 0 23 terkallelse frn konsument 2011 14 0 0 14 2010 10 3 1 14
frn motIon tIll fIka

Numera innehller Coop nglamark bryggkaffe mellanrostbnor frn ett kooperativ i Nicaragua som stds av Kooperation utan Grnser. Det r ett direkt resultat av en motion frn medlemmarna. Kjell johansson, vd i Coop Medlem Norrort som r en av tv freningar som lmnade motionen, hoppas att det bara r brjan p fortsatt import frn projekten inom Kooperation utan Grnser: Att nglamarkskaffet nu inte bara r KRAV- och Fairtrade-mrkt utan dessutom innehller kaffebnor frn ett kooperativ till vilket vra medlemmar sknkt bistndspengar visar hur verklig kooperativ samverkan kan utvecklas. Genom Kooperation utan Grnsers arbete med hjlp-till-sjlvhjlp har kaffekooperativ kunnat utvecklas s positivt att de nu kan exportera sina produkter. Genom att Coop kper in deras kaffe kan deras kooperativ nu utvecklas av egen kraft och vra medlemmar kan med stolthet kpa deras kaffe i vra Coop-butiker. Detta r ett viktigt startskott. Vi hoppas nu att Kooperation utan Grnser och Coop utvecklar detta till att omfatta allt fler produkter. Det r ett fantastiskt stt att gra vrlden mer rttvis!
Gare
Konsumentkooperationen har ver 3,2 miljoner medlemmar. det betyder att runt hlften av Sveriges hushll har ett Coop MedMera-kort. Under 2011 betalades cirka 925 miljoner kronor ut i medlemsterbring. det gr Coops lojalitetsprogram till det mest frdelaktiga inom svensk dagligvaruhandel.
Duger,dubestmmer,duvinner Inom konsumentkooperationen r medlemmarna bde gare och kunder. Inriktningen p verksamheten bestms utifrn den demokratiska principen en medlem en rst. Coop skapar betydande ekonomisk nytta fr medlemmarna, bland annat genom terbringsprogrammet som introducerades 2010. Coop Medlemsterbring r det bredaste och mest frdelaktiga lojalitetsprogrammet inom svensk dagligvaruhandel. Medlemmen fr 14 procent tillbaka p inkp p Coop beroende p inkpens storlek. den som dessutom betalar med Coop MedMera-kortet fr ytterligare 1 procent. det gr med andra ord att f upp till 5 procent i terbring i reda pengar. Hos Coop MedMera Partners kan medlemmarna samla ytterligare terbring. akademibokhandeln, apollo, bokus, Kronans droghandel, expert, Hertz och Swebus ger 1 procent tillbaka p alla inkp. dessutom erhlls 0,5 procent i terbring nr betalning sker med Coop MedMera Visa hos partners och i alla andra butiker i hela vrlden. Coop samarbetar ocks med ett antal andra fretag som ger medlemserbjudanden, bland annat telge energi, Choice Hotels, tallink Silja, Liseberg, dtF travel, Masesgrden, Familjens jurist och teliaSonera. rninjda,rvinjda Konsumentkooperationen finns fr att skapa nytta fr medlemmarna. att det verkligen r p det sttet, och att kooperationen uppskattas av medlemmarna, r av strsta vikt. drfr har KF satt ml som fljs upp regelbundet.
ML
andelen medlemmar som r positiva till sitt medlemskap i konsumentkooperationen ska vara minst 70 procent. andelen medlemmar som anser att konsumentkooperationen lever upp till verksamhetsidn om att skapa ekonomisk nytta respektive bidra till hllbar utveckling fr medlemmarna ska vara minst 70 procent.
lemskap. det r ett ngot bttre resultat jmfrt med 2010. Medlemmarnas uppfattning om huruvida konsumentkooperationen bidrar till att skapa ekonomisk nytta respektive underlttar hllbar konsumtion mts i en rlig internetbaserad medlemsunderskning. P en femgradig skala blev medelbetyget 3,2 respektive 3,1. det sammanlagda betyget innebr att 54 procent av medlemmarna anser att konsumentkooperationen skapar ekonomisk nytta samt underlttar hllbar konsumtion. det r i princip samma resultat som 2010. Under ret har en rad butiksaktiviteter fokuserat p medlemskapets ekonomiska nytta, dribland sex halva priset-kampanjer. Hsten 2011 genomfrdes ocks en prissnkning p produkter med familjeprofil inom det egna varumrket X-tra. Medlem=gare drygt 3,2 miljoner mnniskor r medlemmar i ngon av landets 42 konsumentfreningar. Genom freningarnas medlemskap i Kooperativa Frbundet, KF, ger dessa freningar detaljhandelskoncernen KF med Coop som krnverksamhet.
Medlemmarnas instllning till medlemskapet mts genom en extern konsumentunderskning som redovisas kvartalsvis. Under 2011 var medelbetyget drygt 3,5 p en femgradig skala. det innebr att 63 procent av medlemmarna var positiva till sitt med-
s funGerar medlemsterBrInGen
Din terbring, % 5 4 3 2 1 0 1 000 2 000 3 000 4 000
om du betalar med coop medmera-kortet om du betalar med annat kort eller kontanter
Dina totala inkp p Coop under en mnad, kr
Var och en som vill kan bli medlem genom att anmla sig via coop.se eller direkt i ngon av Coops 760 butiker. Postnumret styr vilken konsumentfrening medlemskap erbjuds i. Medlemmen betalar en engngsinsats p 100 kronor. Utver det r medlemskapet avgiftsfritt. alla medlemmar fr ett Coop MedMera-kort som bevis p medlemskapet i den lokala konsumentfreningen och mjligheten att pverka. det totala antalet medlemmar inom konsumentkooperationen uppgick vid rsskiftet 2011/2012 till drygt 3,2 miljoner. Under 2011 kade antalet medlemmar med 92 000 personer, eller drygt 2,9 procent. Infrandet av medlemsterbringen innebar en stark tillstrmning av nya medlemmar.
KONSuMENTFRENINGAR FRN NORR TILL SDER
ingar medlemmar samt fretagen Folksam och Fonus. Ingen av konsumentfreningarna eller ngot av bolagen inom KF-koncernen erhller ngot statligt finansiellt std. Du kan pverka Medlemskapet i den lokala konsumentfreningen fr med sig mjligheten att pverka verksamhetens inriktning, bde som gare och som kund. Under ret deltog cirka 26 000 medlemmar i valet av styrelserepresentanter i samband med distrikts- och freningsstmmor samt internetval. Sammanlagt valdes drygt 3 000 frtroendevalda p olika niver. av dessa var 350 ledamter i freningsstyrelser. Freningarna anser sjlva att de valda relativt vl speglar medlemskren vad gller kn och social bakgrund, men smre nr det gller lder och etnisk bakgrund. Frdelningen mellan kvinnor och mn i freningsstyrelserna r relativt jmn med en viss vervikt fr kvinnor bland frtroendevalda verlag. Genomsnittsldern r i princip ofrndrad p styrelseniv men har minskat ngot bland frtroendevalda generellt sett. Under ret lmnades 138 motioner in till freningsstmmorna, varav 46 biflls. Mer n en tredjedel av motionerna lmnades till Konsumentfreningen Stockholm. Freningarna har ocks valt att utveckla andra forum fr direkt inflytande ver verksamheten. Vanligast r de s kallade butiks- och medlemsrden som fungerar som en lnk mellan medlemmar och butik. de medlemsfrmjande freningarna utbildar och engagerar dessutom enskilda medlemmar som ambassadrer i olika konsumentfrgor, exempelvis ekologi eller Fairtrade. Under 2011 utbildade freningarna 520 ambassadrer och drygt 670 ambassadrer deltog i ngon aktivitet kopplat till ambassadrskapet. Under 2011 fick alla Coops butiker en digital medlemspunkt dr medlemmarna kan f information om terbringsniv, aktuella medlemserbjudanden eller ska recept och skriva ut inkpslistor. Under hsten infrdes ocks elektroniska kuponger dr erbjudanden laddas direkt p MedMera-kortet. Fr nrvarande undersks mjligheten att ven anvnda medlemspunkterna fr medlemsunderskningar eller val av frtroendevalda.
Kooperativgarstyrning de olika freningarna antar sjlva stadgar, dr vissa krav ska uppfyllas fr medlemskap i KF. Medlemsinflytandet ser ungefr lika ut i de flesta freningar.
FRENINGSSTMMOR
Konsumentfreningarna r spridda ver hela landet. den strsta har drygt 630 000 medlemmar och den minsta runt 170. Fem r renodlade medlemsfrmjande freningar. det betyder att de inte driver egna butiker, utan r helt inriktade p att frmja medlemmarnas intressen genom gandet i KF-koncernen, medlemsfrmjande aktiviteter och opinionsbildning. vriga 37 freningar driver egna butiker utver att verka fr medlemmarnas bsta.
KF SAMLAR DET KONSuMENTKOOPERATIVA SVERIGE
P freningsstmman beslutar medlemmarna om vanliga stmmofrgor som faststllande av resultat- och balansrkning samt val av freningsstyrelse och valberedning. de strre freningarna r uppdelade i distrikt. Medlemmarna deltar d i distriktsstmmor och ngra vljer distriktsstyrelse p frslag frn distriktens valberedningar. dessutom vljer distriktsstmman ombud till freningsstmman p frslag frn valberedningen. Kallelse till stmman sker p olika stt beroende p freningens storlek. de sm freningarna annonserar oftast i sina butiker och de strre i butik och i media. I Stockholm finns numera mjlighet att rsta via internet.
VALKRETSAR
Kooperativa Frbundet, KF, r en ekonomisk frening som samlar all konsumentkooperativ verksamhet i Sverige. Verksamheten inom KF och konsumentfreningarna styrs vergripande av lagen om ekonomiska freningar. dessutom tillmpas Svensk kod fr bolagsstyrning enligt ett stmmobeslut 2007. Freningar som ansker om medlemskap i KF mste uppfylla vissa kriterier. de mste vara en partipolitiskt och religist obunden juridisk person med demokratisk styrning och kontroll. Om det r en frening mste den vara ppen fr alla. Fretaget eller freningen mste ocks ha stabil ekonomi och betryggande konsolidering. Insatsen till KF r minst 10 000 kronor. det r den enda ekonomiska risk som medlemsfreningen eller fretaget str fr. Utver de 42 konsumentfreningarna r ven Sveriges sju OK-fren-
P frbundsstmman deltar ombud som representerar olika valkretsar. Valkretsarna trffas en gng per r, senast sex veckor fre KFs ordinarie stmma. dr vljs ombud till frbundsstmman fr ett r samt ledamter till valkretsens valberedning. Valkretsarna kan ocks nominera ledamter i frbundets valberedning bland de valda stmmoombuden. KFs stmma har faststllt valkretsindelningen efter frslag frn styrelsen. Styrelsen faststller antalet ombud per valkrets baserat p freningarnas storlek.
FRBuNDETS VALBEREDNING
KFs valberedning ska best av fem ledamter. Frbundsstmman vljer valberedning p frslag frn styrelsen till och med nsta ordinarie stmma. Stmman utser ven valberedningens ordfrande och vice ordfrande bland de valda ledamterna. Valkretsmtena kan, som nmnts ovan, nominera ledamter till frbundets valberedning. Valberedningens frslag presenteras i kallelsen till stmman och p KFs hemsida.
FRBuNDSSTMMAN
KFs ordinarie stmma ska enligt stadgarna hllas senast den 15 maj. Kallelse till stmman
sker med brev till ombuden tidigast fyra veckor och senast tv veckor fre stmman. Medlemmarna i KF kan begra att ett visst rende ska tas upp vid kommande ordinarie stmma genom en skriftlig motion till styrelsen senast den 15 januari. Vid stmman har varje ombud en rst. Omrstning sker ppet medan val av ledamter kan ske med sluten omrstning om ngon begr det. Utver sedvanliga frgor ssom faststllande av resultat- och balansrkning samt val av valberedning, styrelse, styrelseordfrande och revisorer faststller stmman valberedningens frslag till arvoden och ersttning fr frtroendevalda. dessutom godknns principerna fr ersttning till ledningen. den ordinarie stmman 2011 hlls den 19 april p Vr Grd Saltsjbaden utanfr Stockholm. Utver stadgeenliga punkter tillkom fem motioner. en motion handlade om att erbjuda yrkesintroduktion fr unga arbetslsa, en avsg kat utbud av Fairtrade-mrkta varor och tre motioner handlade om frsljning av varor tillverkade i Israel. det tv frstnmnda motionerna biflls medan de tre sistnmnda avslogs.
KFs STyRELSE
KFs styrelse bestr av lgst sju och hgst elva ledamter valda fr ett r vid KFs ordinarie stmma. Samtliga ledamter representerar gargruppen och r drmed inte att betrakta som oberoende enligt Svensk kod fr bolagsstyrning. Handelsanstlldas frbund utser drutver tv ordinarie arbetstagarrepresentanter och en suppleant och KtF/Ledarna en suppleant. KFs vd r fredragande och ingr inte i styrelsen. Sekreterare r KFs frbundsdirektr. Styrelsen faststller rligen arbetsordning och sammantrdesplan. dessutom utser styrelsen vd och faststller instruktion till honom/henne. Styrelsen behandlar ocks renden av principiell karaktr eller av stor ekonomisk betydelse. Styrelsen r beslutsfr d samtliga ledamter r kallade och fler n hlften r nrvarande. Giltiga beslut krver godknnande av minst hlften av det totala antalet styrelsemedlemmar. Styrelsenrvaron r generellt mycket god. enligt styrelsens arbetsordning ska det finnas ett ersttningsutskott och ett
revisionsutskott. Styrelsen utser ett ersttningsutskott som ska bereda frslag till principer fr vds och verkstllande ledningens villkor samt lmna frslag gllande vds ln, annan ersttning och vriga anstllningsvillkor. Styrelsen utser ocks ett revisionsutskott fr att strka den interna kontrollen och redovisningen. Revisionsutskottet faststller formerna fr sitt arbete inom sig. Utskottet ska lmna en skriftlig rapport till styrelsen minst en gng per r.
HLLBARHET I STyRELSEN
Under 2011 har styrelsen behandlat hllbarhetsrelaterade frgor tv gnger. KFs hllbarhetsdirektr deltog p ett mte dr resultatet av underskningen Sustainable brands 2011 presenterades samt den framtida inriktningen p koncernens hllbarhetsarbete diskuterades. Vidare behandlade styrelsen hllbarhetsredovisningen p ett mte.
sammanstllnInG medlemskapet
2011 Medlemskapet Instllning till medlemskap (betyg)1) Index (%)2) Verksamhetsidn bidrar till ekonomisk nytta (betyg)3) Underlttar hllbar konsumtion (betyg)3) Sammanlagt betyg Sammanlagt index (%)2) Medlemsutveckling4) antal medlemmar (tusental) Utveckling (%) Frtroendevalda i freningar (antal) Andel kvinnor (%) Genomsnittlig lder (r) ledamter i freningsstyrelser (antal) Andel kvinnor (%) Genomsnittlig lder (r) ledamter i KFs styrelse (antal)5) Andel kvinnor (%) Genomsnittlig lder (r)
1) 2) 3) 4)
2010 3,5 62,4
3,5 63
3,2 3,1 3,2 53,8
3,2 3,1 3,2 54,3
3 237 2,9
3 145 4,1
3 013 61 60 350 49 56 9 33 56
3 810 61 62 419 53 57 9 33 56
5)
aggregerade vrden frn aC nielsen Market Monitors kvartalsunderskning (Q4). Index berknat enligt formeln 0,25*(medelbetyg-1). baserad p digital medlemspanel genomfrd i februari 2012 respektive 2011. Sedan 2010 redovisas antalet aktiva medlemmar, inte det totala antalet medlemskonton som tidigare r. exklusive arbetstagarrepresentanter.
konsumentfrenInGar
Konsumentfrening
Stockholm, Ktf Svea, Ktf
1) 1) 1)
Antal medlemmar
Stockholm uppsala Gteborg Malm ume Vxj Karlstad Kristianstad Gvle uddevalla Lule
1)
632 359 604 824 367 246 357 004 267 117 203 808 146 717 123 484 102 491 95 924 92 243 68 860 30 667 28 834 27 616 21 521 13 046 12 957 5 034 4 832 3 729 3 547 2 903 2 786 2 534 1 948 1 726 1 460 1 222 1 146 1 110 1 084 956 868 641 627 497 438 430 310 190 170 3236906
Vst, Coop Medlem Solidar, Ktf Nord, Coop Gta, Ktf Vrmland, Ktf
1)
Kristianstad-Blekinge, Ktf Gvleborg, Ktf Bohusln-lvsborg, Ktf Norrbotten, Coop Norrort, Coop Medlem Oskarshamn, Ktf Malmflten, Ktf Gotland, Ktf Norra stergtland, Kf Karlshamns Ktf Varberg, Coop Mellersta Nissadalens Ktf Tabergsdalens Ktf Norra Dalarna Ktf Frings, Ktf Mrrum, Ktf Veberds Kf Dalsjfors Ktf Bjurss, Ktf Lngsele Kf Forsbacka, Kf Knred m o, Kf lghult, Coop Getinge Kp Hf Kgerds Hf Frilless, Ktf Soller Ktf Morups Hf Mja Kf Hajoms Koop Hf Styrs Kf Fgelmara Ktf mots Kp Hf Centrum, Hf Srsjns Koop Hf Totalt
1)
upplands Vsby Oskarshamn Gllivare Visby Finspng Karlshamn Varberg Hyltebruk Norrahammar lvdalen Stenhamra Mrrum Veberd Dalsjfors Bjurss Lngsele Forsbacka Knred lghult Getinge Kgerd Frilless Soller Glommen Mja Hajom Styrs Fgelmara motsbruk Kll-Knippla Srsjn
Medlemsfrmjande freningar. driver inga egna butiker.
ledande kommunIkatIon
Inom KF-koncernen r gott ledarskap lika med viljan att f andra att lyckas. Att f medarbetarna att knna sig som viktiga, kompetenta och motiverade delar av ett strre sammanhang ses som en frutsttning fr att bli en bra ledare. Det finns flera utvecklingsprogram fr KF-koncernens ledare p olika niver. Gemensamt fr alla program r att vikten av det coachande ledarskapet, kommunikation och feedback i det dagliga arbetet str i fokus. Susann Ottosson, butikschef p Coop Extra i Stuvsta, har 80 medarbetare som hon brinner fr att utveckla och coacha: Fr mig r det viktigaste att lyfta fram medarbetarna och skapa trivsel samt att bygga en stark ledningsgrupp som kan fatta egna beslut. jag frsker sttta mina sljledare i att vara bra ledare genom att coacha dem och kommunicera mycket. Fr mig r det ocks viktigt att se varje medarbetare och skerstlla att alla medarbetare fr samma information. Det i sig r en utmaning i en butik med lnga ppettider dr inte alla r p plats samtidigt. Vi har morgonmten varje dag och fr de medarbetare som inte r p plats d finns samma information i veckobrevet som mailas ut till alla. Min grundinstllning r att vi inte har bttre medarbetare n vi frtjnar och mitt ml r att ha de bsta!
medarBetare
den senaste medarbetarunderskningen visade att medarbetarna r fortsatt njda med KF som arbetsgivare samtidigt som andelen som anser att fretaget gr ett bra arbete inom hllbar utveckling kade ngot.
HR inom KF-koncernen KF-koncernen sysselstter 8 366 personer i medelantal anstllda inom de olika bolagen. Majoriteten, 82 procent, arbetar inom dagligvarugruppen. alla anstllda i koncernens bolag omfattas av kollektivavtal. de strsta frbunden som finns representerade r Handelsanstlldas frbund, Ledarna, SaCO och Livs. HR-arbetet utgr ifrn ett antal styrande policyer som finns p koncernniv ssom arbetsmiljpolicy, jmstlldhetspolicy och kompetensutvecklingspolicy. HR-arbetet leds av koncernens HR-direktr. Vissa av koncernens bolag har egna HR-chefer medan andra fr std frn koncernen. ambitionen med koncernens HR-arbete r dels att medarbetarna ska vara njda med sin arbetssituation, dels att bde befintliga och potentiella medarbetare ska uppfatta KF som en attraktiv arbetsgivare. det innefattar ocks att ha ett hllbarhetsarbete i framkant, ngot som blir allt viktigare fr yngre generationer nr de vljer arbetsgivare. Hur vl KF-koncernen lever upp till ambitionen mts i en medarbetarunderskning som genomfrs inom hela koncernen vartannat r.
ML
Utifrn resultatet i medarbetarunderskningen 2012 kommer konkreta handlingsplaner att tas fram p koncernniv och i respektive bolag. I 2010 rs underskning framkom bland annat att kompetens och ledarskap r tv omrden med utvecklingspotential.
Kompetens
Under ret har kompetensutveckling av medarbetare fortsatt via e-utbildningar inom flera mnesomrden och specifikt fr butiksverksamheten. Under ret genomfrdes 50 000 e-utbildningstillfllen. Sedan introduktionen har drygt 70 000 e-utbildningstillfllen genomfrts. e-utbildningar r ett bra stt att kompetensutveckla butiksanstllda som arbetar p schemalagda tider dr tiden r en knapp resurs och varje utbildningstillflle medfr hgre belastning p kollegorna i butik. Vid fyra tillfllen under ret har en introduktionsutbildning fr nyanstllda tjnstemn inom KF-koncernen genomfrts. Syftet med utbildningen r att tydliggra koncernens organisation och strategi samt stta arbetet med hllbar utveckling i fokus. Sammanlagt deltog drygt 200 nyanstllda tjnstemn i utbildningen under 2011.
Ledarskap
r att alla medarbetare ska ha minst ett sdant samtal per r och att minst 80 procent ska uppleva samtalet som bra och meningsfullt. Under 2011 genomfrdes medarbetarsamtal med 76 procent av medarbetarna och 78 procent av dem tyckte att samtalet kndes bra och meningsfullt. Fr att uppn mlsttningen p 100 procent respektive 80 procent har ett intensivt arbete inletts med att utbilda chefer i de olika bolagen i konsten att genomfra bra och produktiva utvecklingssamtal samt hur man stter relevanta ml. Jmstlldhet och mngfald Majoriteten av KF-koncernens anstllda r kvinnor medan de ledande befattningarna oftare innehas av mn. den hgsta andelen kvinnor finns i butikerna medan det p terminalerna arbetar fretrdesvis mn. Under 2011 var 58 procent av koncernens medarbetare kvinnor samtidigt som ledningsgrupperna endast bestod av 36 procent kvinnor. Inom KF-koncernen har andelen med utomnordisk bakgrund kat frn knappa 12 procent 2010 till 13 procent 2011. den strsta andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund finns p terminalerna och den lgsta bland tjnstemnnen. Sammansttningen av medarbetarna inom KF-koncernen skiljer sig ngot frn Sverige som genomsnitt dr drygt 17 procent har utomnordisk bakgrund. Koncernen arbetar aktivt med att ka jmstlldheten och bredda mngfalden inom de olika bolagen bland annat genom srskilda insatser i samband med rekrytering och kompetensutveckling. det finns ocks policyer som syftar till att frhindra krnkande srbehandling p grund av etniskt ursprung eller kn. Under 2011 har ngra enstaka fall av upplevd diskriminering rapporterats och gtt till frhandling men sedan avskrivits.
Fretagets totala index i medarbetarunderskningen 2012 ska verstiga 75. andelen medarbetare som tycker att fretaget gr ett bra arbete inom hllbar utveckling ska vara minst 70 procent 2012.
Under 2011 startades tre ledarutvecklingsprogram med deltagare frn olika koncernbolag. dessutom har flera olika aktiviteter genomfrts inom ramen fr olika ntverk och ledarforum. bland annat har ett antal kortare utbildningar genomfrts om exempelvis konsten att leda unga talanger. Medarbetarsamtalet i centrum den dagliga dialogen mellan chef och medarbetare r basen fr utveckling av medarbetare. Fr coaching och utveckling i ett lngre perspektiv r dock det formella medarbetarsamtalet den viktigaste komponenten. Mlet
I medarbetarunderskningen som gjordes i brjan av 2012 blev koncernens totala index 75, vilket r p samma niv som vid mtningen 2010. andelen som anser att deras bolag gr ett bra jobb inom hllbar utveckling kade frn 72 procent till 73 procent mellan 2010 och 2012.
Arbetsmilj och hlsa den fysiska arbetsmiljn skiljer sig t mellan olika KF-bolag frn tunga lyft p terminalerna och i butikerna till stillasittande framfr datorerna fr tjnstemnnen. KF har en nollvision fr arbetsskador och olyckor/tillbud och d de strsta arbetsmiljriskerna finns p terminalerna och i butik bedrivs mycket av det frebyggande arbetsmiljarbetet dr. bland annat har en genomlysning av arbetsmiljn p terminalerna genomfrts och som ett resultat av den har exempelvis rehabiliteringsarbetet utvecklats och den psykosociala arbetsmiljn satts i fokus. antalet anmlda arbetsskador och olyckor/tillbud inom KFkoncernen har minskat frn 240 till 209 i jmfrelse med 2010 och koncernen var under ret frskonad frn ddsolyckor. KF-koncernen, och d framfrallt Coop, bedriver ett aktivt arbete fr bttre hlsa och
sjukfrnvaron ligger nu p en acceptabel niv, 4 procent fr koncernen. arbetet med frebyggande insatser, hlsofrmjande tgrder samt utveckling och uppfljning av rehabiliteringsoch arbetsmiljarbetet fortstter. Mlet r att vara det friskaste fretaget i branschen. Fr butikspersonalen r den psykosociala arbetsmiljn srskilt viktig. Coop arbetar systematiskt med att frebygga rn genom utbildning, rutiner och infrandet av slutna kontanthanteringssystem. Redan under 2010 upplevde Coop en positiv trend vad gller rn och en nedgng med nstan 50 procent jmfrt med 2009. den positiva utvecklingen fortsatte under 2011 d antalet rn var 14 stycken vilket r en minskning med 36 procent jmfrt med 2010. Givetvis r varje rn ett rn fr mycket och strvan mot noll fortstter.
Kompetens strker affren Med start 2012 kommer KF-koncernens HR-funktion att knytas nnu nrmare affren. Utmaningen blir att nnu tydligare bidra till kundens butiksupplevelse och Coops konkurrenskraft genom att attrahera, rekrytera och utveckla marknadens bsta kompetens. det kommer bland annat ske genom att stdja organisationens frndringsprocesser och strka Coops arbetsgivarvarumrke svl internt som externt.
sammanstllnInG medarBetarstatIstIk
Dagligvarugruppen 2011 Medarbetare Medelantal medarbetare1) Andel kvinnor (%) varav ledande befattningshavare1) Andel kvinnor (%) varav lnesttande chefer1) Andel kvinnor (%) antal tillsvidareanstllda2) Andel kvinnor (%) antal visstidsanstllda2) Andel kvinnor (%) Totalt antal anstllda lder Genomsnittlig lder (r)2) Mngfald andel med utomnordisk bakgrund (%) Sjukfrnvaro2) Kvinnor (%) Mn (%) Totalt (%) Arbetsskador arbetsskador (antal) Olyckor/tillbud (antal)
1) 2)
vriga bolag 2011 1 501 54 100 38 202 48 1 662 61 443 72 2 105 2010 1 545 54 102 34 201 43 1 389 57 357 69 1 746
KF-koncernen 2011 8 366 58 151 36 916 44 8 917 62 2 724 62 11 641 2010 8 823 57 151 33 965 43 8 633 61 2 303 63 10936
2010 7 278 57 49 31 764 43 7 244 62 1 946 62 9190
6 865 59 51 31 714 43 7 255 63 2 281 61 9536
39
39
38
44
39
40
14,2
12,7
6,1
5,6
13,0
11,8
4,6 3,8 4,3
5,0 3,7 4,5
3,0 1,5 2,4
2,9 1,6 2,4
4,4 3,4 4,0
4,7 3,4 4,2
165 36
191 42
7 1
5 2
172 37
196 44
Omfattar samtliga majoritetsgda bolag inklusive verksamhet utanfr Sverige. exklusive Lckeby Water Group och Pan Visions verksamheter utanfr Sverige.
krav som rInGar p vattnet

Fr att erbjuda skra, vlsmakande varor som har producerats med hnsyn till mnniska, milj och samhlle krvs goda leverantrsrelationer. Coops leverantrer ska flja Coops uppfrandekod och ha godknda program fr egenkontroll. En av Coops strsta leverantrer r frukt- och grntgrossisten Everfresh. De arbetar aktivt med sina leverantrer och stller krav som de ocks fljer upp p odlingsformer, kvalitet och sker hantering. Karolina Hagberg, chef fr food p Coop Inkp & Kategori, menar att det r viktigt att Coops leverantrer i sin tur har koll p sina leverantrer: Coop fr dialog med de leverantrer som levererar direkt till oss, utan mellanhnder. I de flesta fall har dock vr leverantr en eller flera underleverantrer och det r hos de fretagen grunden lggs fr en sker produktion av hg kvalitet. Fr oss r det drfr oerhrt viktigt att vra leverantrer arbetar aktivt med sina leverantrsrelationer fr att kunna garantera oss, och vra kunder, skra produkter av hg kvalitet. Vi har arbetat med Everfresh i fem r och har tillsammans utarbetat de krav som stlls p underleverantrerna. P s stt blir vra leverantrskrav som ringar p vattnet och pverkar ven de producenter som vi inte har en direkt dialog med.
leverantrer och affrspartners

KF-koncernen stller krav p leverantrers och andra affrspartners ansvar fr mnniska och milj. Under ret har Coop bland annat skerstllt att 74 procent av transportkostnaden hamnar hos leverantrer som omfattas av miljkrav och fortsatt implementeringen av rutiner fr uppfljning av leverantrskrav. Som ett led i den processen har Coop Inkp & Kategori anslutit sig till bSCI (business Social Compliance Initiative).
Hllbara partnerskap Leverantrsrelationer r en strategisk frga fr en koncern som KF, som till strsta del frmedlar varor som tillverkats av andra fretag. Relationerna rymmer bde specifika krav p enskilda varor, s kallade varukrav, och lngsiktiga samarbeten fr msesidig nytta. KF-koncernen tar ansvar fr direkta leverantrer och affrspartners, det vill sga de som koncernen har egna avtal och relationer med. dessutom tas ett indirekt ansvar i frhllande till underleverantrer via krav p leverantrer. Koncernen stller ocks krav p affrspartners, till exempel inom ramen fr Coops lojalitetsprogram och i frvaltningen av koncernens finansiella tillgngar genom KF Invest. KF-koncernens leverantrskrav inom milj och socialt ansvar har flera syften. I frsta hand handlar det om hur koncernens partners bidrar till att uppfylla KFs ambition att mjliggra hllbar konsumtion fr medlemmarna. Hr ingr ocks att skydda bolag och varumrken frn medverkan till mnniskorttskrnkningar eller miljfrstrelse och den negativa uppmrksamhet som det kan resultera i. I andra hand handlar det om koncernens strvan efter att bidra till en hllbar utveckling av samhllet i stort. Genom att stlla krav p leverantrer som fr kraven vidare i sina leverantrskedjor skapas ringar p vattnet som bidrar till kad medvetenhet kring hllbarhetsfrgor. Relationen till leverantrer och affrspartners och frutsttningarna att stlla krav varierar beroende p bolag, typ av leverantr eller affrspartner och frhllandet till dem. alla koncernens bolag och alla relationer omfattas dock av samma ml.
ML
Samtliga bolag inom koncernen ska stlla hga krav p miljansvar och socialt ansvar vid val av leverantrer, affrspartners och vid finansfrvaltning samt flja upp kravens efterlevnad.
enligt KFs policy fr hllbar utveckling ska all verksamhet flja principerna i Fns Global Compact och OeCds principer fr multinationella fretag. det innebr att frmja och kontrollera leverantrernas efterlevnad av internationella konventioner ssom de mnskliga rttigheterna och ILOs konventioner om grundlggande rttigheter i arbetslivet. Samtliga koncernbolag ska stlla krav p miljansvar och socialt ansvar d de vljer leverantrer. Kravens omfattning, och implementeringen och uppfljningen av dem varierar dock mellan och inom bolagen. dagligvarugruppen har KF-koncernens mest vlutvecklade krav p miljansvar och socialt ansvar. alla leverantrer mste utver lagstiftning flja andra krav, exempelvis Coops uppfrandekod och specifika varukrav fr olika produktgrupper. Varukraven kan handla om allt frn god djurhllning till otilltna tillsatser eller miljkrav i produktionen av en vara. Revisioner grs fr att kontrollera efterlevnaden. Coop Inkp & Kategori har under ret pbrjat en versyn av metoden fr bedmningar av leverantrer av andras Varumrken (aVM), egna Varumrken (eVM), Indirekta Varor och tjnster (IVt) samt transportleverantrer. arbetet innebr bland annat att utveckla riskklassningen av leverantrerna.
dessutom ska sjlva leverantrsbedmningen utvecklas bde vad gller antal granskade aspekter och antal leverantrskategorier. Frn och med 2011 r Coop Inkp & Kategori medlem i bSCI (business Social Compliance Initiative) vilket innebr att sociala revisioner av leverantrer i risklnder utfrs utifrn en gemensam internationell standard. vriga bolag inom KF-koncernen har inte kommit lika lngt i sin uppfljning av leverantrer. Under 2012 kommer frgan om uppfljning att diskuteras i ledningsgrupperna i de olika bolagen under ledning av KF Hllbar utveckling. Utvecklande granskningar Synen p och respekten fr rttigheter i arbetslivet varierar mellan lnder och leverantrer. Fr att frmja efterlevnad av KFkoncernens miljoch sociala krav, och samtidigt utveckla leverantrerna, grs regelbundna revisioner. Metod, frekvens och fokus i revisionerna ser olika ut beroende p typ av leverantr och om leverantren bedms lpa stor risk fr att inte leva upp till koncernens krav p livsmedels- och produktskerhet samt miljoch socialt ansvar. dagligvarugruppens primra fokus r dock livsmedels- och produktskerhet.
LEVERANTRER ANDRAS VARuMRKEN
externa, eller andras, varumrken str fr cirka 80 procent av Coops frsljning. Hit hr till exempel arla inom mejeri, Findus inom fryst och Kungsrnen inom kolonial. Coop Inkp & Kategori, som r dagligvarugruppen och de detaljhandelsdrivande konsumentfreningarnas inkpsbolag, ansvarar fr kraven p aVM-leverantrerna.
Under 2012 kommer rutinen fr uppfljning av kraven p aVM-leverantrerna att utvecklas ytterligare.
LEVERANTRER EGNA VARuMRKEN
LEVERANTRER INDIREKTA VAROR OCH TjNSTER
PLACERING AV KF-KONCERNENS FINANSIELLA TILLGNGAR
tillverkare av Coops egna varor inom bde livsmedel och nonfood kallas eVM-leverantrer. Ungefr 20 procent av Coops frsljning r eVM-produkter. eVM-leverantrer granskas av Coop Inkp & Kategori och den nordiska konsumentkooperationens organisation fr inkp och utveckling av eVM, Coop trading. Under 2011 genomfrde Coop Inkp & Kategori 19 revisioner, samtliga med fokus p livsmedelsskerhet. Revisionerna resulterade i ett antal anmrkningar, som har tgrdats. Coop trading gjorde 28 revisioner av eVM-leverantrer med primrt fokus p livsmedelsskerhet men ven p efterlevnaden av Coops uppfrandekod. ett antal leverantrer fick anmrkningar som nu har tgrdats. eVM-leverantrer av nonfood i asien granskas av Intercoop. Intercoop r en inkpsverksamhet fr nonfood till konsumentkooperationen i de nordiska lnderna samt i Italien och Spanien. Intercoop r medlem i bSCI och har utfrt revisioner utifrn bSCIs regelverk med fokus p socialt ansvar. totalt har Intercoop genomfrt 84 revisioner av de 189 fabriker i asien som levererat varor till Coop under 2011. det innebr att 44 procent av fabrikerna varit freml fr en social revision under ret. Med ngra f undantag har alla fabriker ftt ngon form av anmrkning, exempelvis om otillrcklig personlig skyddsutrustning, blockerade ndutgngar eller fr mycket vertidsarbete.
KF-koncernen upphandlar ocks varor och tjnster som stdjer verksamheten, exempelvis avfallshantering, el, kundkassar till butik och stdtjnster. Inom Coop Inkp & Kategori finns en srskild funktion fr upphandling av indirekta varor och tjnster. Under 2011 har samordningen och utvecklingen av koncernvergripande avtal fortsatt. bland annat har kraven p miljoch socialt ansvar utvecklats och infrlivats i allt fler avtal. telge energi, som levererar frnyelsebar el till Coops butiker, valdes ur ett hllbarhetsperspektiv. Samordningsarbetet fortstter under 2012 och kommer ocks att omfatta rutinerna fr uppfljning av krav p IVt-leverantrer.
TRANSPORTLEVERANTRER
KF-koncernen tar hnsyn till milj och etik vid utvrderingen av vilka finansiella placeringar som ska gras. enligt placeringsreglementet ska alla investeringsbeslut ta hnsyn till KFs etiska riktlinjer ssom de uttrycks bland annat i KFs policy fr hllbar utveckling. d det grs begrnsat med direktinvesteringar i bolag r det frmst vid placeringar i fondbolag som miljoch etikaspekter blir aktuella. d KF tar stllning till fondbolag ska fondbolaget redogra fr hur de hanterar miljoch etiska frgor. Hittills har KF inte behvt avst frn ngon placering.
Fr att uppn en s miljeffektiv logistiklsning som mjligt stller Coop miljkrav i avtalen med transportleverantrerna. I dagslget omfattas 15 transportleverantrer, vilka str fr 74 procent av den totala transportkostnaden, av miljkrav. Rutiner fr uppfljning av miljkraven r under utveckling och arbetet kommer att fortstta under 2012.
AFFRSPARTNERS
I Coops lojalitetsprogram deltar ett flertal partners och fretag, hos vilka medlemmarna kan samla terbring. Fr Coop r det viktigt att dessa fretag arbetar fr en hllbar utveckling och drmed delar Coops vergripande vrderingar och syn p miljoch socialt ansvar. bedmningar av fretagens hllbarhetsprofil spelar en viktig roll i urvalsprocessen av potentiella deltagande partners i lojalitetsprogrammet.
leverantr av Barnoch unGdomsmInnen

under 2011 inledde KF ett samarbete med Fryshuset och en av rets aktiviteter arrangerades med verksamheten Barn till ensamma mammor. Verksamheten ska bjuda p upplevelser som kan bli till fina minnen fr utsatta barn. Det kan handla om konkret std eller att stta lite guldkant p tillvaron. Allt sker frn ett hlsofrmjande perspektiv och utgr frn barnens och mammornas vardag. KF och Coop arrangerade en dag dr hlsa, lek och gldje stod i fokus. Volontrer frn KF och Coop delade med sig av kunskap om mat och hlsa och bjd barnen p smakupplevelser medan mammorna lyssnade till Coops matinspiratr Sara Begner. Magnus Gustafsson, chef fr affrsutveckling & sponsring p Coop Marknad, r sporrad infr framtida arrangemang: Att vi som medlemsgt fretag tar ett stort samhllsansvar r en sjlvklarhet. Att dessutom f vara med och bidra med kunskap, inspiration och gldje i framgngsrika och viktiga aktiviteter som Barn till ensamma mammor sporrar oss att ytterligare utveckla vrt samarbete med Fryshuset s att vi ocks kan ge ungdomarna ngot roligt att minnas!
samhlle
KF-koncernens samhllsengagemang tar sig uttryck p mnga stt. rets fokus var bland annat p fattigdomsbekmpning samt barn och ungdomar. KF och konsumentfreningarna samlade in drygt 23,5 miljoner kronor till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen. rets nglamarkspris gick till Solvatten som bidrar till kad tillgng p dricksvatten i utvecklingslnder. I Sverige slog akademibokhandeln ett slag fr barns lskunnighet och lanserade Lsborgarmrket som nu tas av runt 100 000 barn.
I KFs id om samhllsansvar ingr att p olika stt lyfta fram och stdja goda initiativ fr en hllbar utveckling. KF-koncernen och konsumentfreningarna r engagerade samhllsaktrer i svl lokala som globala samhllsfrgor. Konsumentkooperationens strategi r att strka mnniskor s att de sjlva tar aktiv del i samhllsutvecklingen. det gr hjlp-till-sjlvhjlp till en brande del i kooperationens engagemang. Hjlp-till-sjlvhjlp bistnd som fungerar Kooperation Utan Grnser r en ideell bistndsorganisation som KF grundade redan 1958, innan statligt utvecklingsbistnd fanns. Organisationen arbetar fr att mnniskor i utvecklingslnder sjlva ska kunna ta sig ur fattigdom, bland annat genom att stdja lokala kooperativa initiativ runt om i vrlden. Vi-skogen r ett bistndsprogram dr smbrukande bnder runt Victoriasjn i afrika fr hjlp att bekmpa fattigdom genom trdplantering och s kallat trdjordbruk. Vi-skogen startades genom ett upprop i tidningen Vi 1982 och drivs nu av stiftelsen Vi dr KF r stiftare och utser styrelse. Frutom att bekmpa fattigdom har Vi-skogens verksamhet en positiv klimatpverkan genom att planteringarna binder koldioxid och frhindrar jorderosion.
ML
Konsumentkooperationens insamling av bidrag till Kooperation Utan Grnser och Viskogen ska ka med minst 30 procent 2020, jmfrt med 2008 (inflationsjusterat).
Insamlingen under ret uppgick till drygt 23,5 miljoner kronor vilket r ungefr lika mycket som 2010. det innebr att insamlingen hittills kat med drygt 7 procent jmfrt med 2008 i frhllande till inflationsjusterad omsttning. Insamling sker bland annat genom bistndsknappen, bistndsbssor, resavrundning p MedMera-kortet och frsljning av plastkassar. Insamling via bistndsknappen i Coops butiker till Kooperation Utan Grnser och Viskogen slog nytt rekord under 2011 och mest givmilda med pantpengarna i landet r invnarna i Stockholms ln dr 3,9 procent av panten sknks till bistndsprojekt. Konsumentkooperationen kommer ven fortsttningsvis att prioritera insamling till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen. ambitionen r att utveckla engagemanget och under 2011 tecknades ett nytt avtal mellan KF och Kooperation Utan Grnser och Viskogen om framtida samverkan. det nya
avtalet har bland annat som utgngspunkt att ka insamlingen genom kommersiella kampanjer och att delar av KFs bidrag ska ske i form av kp av klimatkompensation via Vi-skogens verksamhet. ven arbetet fr att ta in fler produkter i sortimentet, som kommer frn kooperativen som Kooperation Utan Grnser stdjer, kommer att fortstta. Utver insamlingar till Kooperation Utan Grnser och Vi-skogen har KF-koncernen deltagit i insamlingar till frmn fr Vrldens barn samt i Rosa bandet-kampanjen. Lysandehllbaraexempel nglamarkspriset delas ut av Coop sedan 2002 och firade under 2011 tiorsjubileum. Syftet med priset r att uppmrksamma och uppmuntra personer som gr frtjnstfulla insatser fr miljn. temat fr nglamarkspriset 2011 var resurshushllning och stipendiet p 100 000 kronor gick till Petra Wadstrm som har utvecklat Solvatten. Solvatten r en metod fr att rena vatten med hjlp av enbart solenergi. Produkten riktar sig frmst till hushll i utvecklingslnder. temat fr 2012 rs pris r miljoch socialt entreprenrskap och priset kommer att delas ut i juni 2012. KF r, i samverkan med elva andra fretag och Gteborgs stad, partner i Gteborgspriset
BIdraG Genom konsumentkooperatIonen (kr)

2011 14 803 005 8 740 211 23 543 216 2010 15 319 899 8 321 454 23 641 353
Kooperation Utan Grnser Vi-skogen Totalt
fr hllbar utveckling. Gteborgspriset r ett internationellt pris som delas ut fr att uppmrksamma insatser fr hllbar utveckling. 2011 rs tema var hllbar livsmedelsfrsrjning. Priset p 1 miljon kronor delades av Fns frre generalsekreterare Kofi annan, som tagit p sig ledartrjan fr afrikas grna revolution, och Sue edwards som r en av drivkrafterna i tigray-projektet i norra etiopien fr dess lngsiktiga och systematiska arbete fr utveckling av hllbart jordbruk byggt p lokala resurser. 2006 grundades teskedsorden av tidningen Vi, inspirerad av den israeliske frfattaren amos Oz bok Hur man botar en fana tiker. teskedsorden r en stiftelse som arbetar fr tolerans och mot fanatism. Stiftelsens mlsttning r att n unga mnniskor och f dem att reflektera kring intolerans och fanatism och hur det hotar dagens samhlle. Under ren 20072011 har amos Oz bok skickats till eleverna i rskurs 2 i gymnasiet. bokprojektet har ftt ett mycket positivt mottagande frn bde rektorer, lrare samt elever och teskedsorden kommer att fortstta med det. ven elever i ttonde klass har ftt mjlighet att diskutera tolerans utifrn filmer som skickats ut som julgva till landets alla skolor. 2011 skickades det uppmrksammade dramat Precious ut. Stiftelsen delar ocks ut rliga stipendier till personer som arbetar i teskedsordens anda. 2011 rs stipendier gick till Gustavo dudamell, som p ett banbrytande stt och med stort engagemang gr
den klassiska musiken tillgnglig fr barn och ungdomar, samt Fryshusets teaterfrening fr flera unika frestllningar som skildrar utanfrskap och fanatism och drmed gr en viktig insats fr ett mnskligare och mer tolerant samhlle. Fokus p barn och ungdomar Koncernens sponsring, bde centralt, lokalt och via konsumentfreningarna, riktar sig frmst till barn och ungdomar. Utver samarbetet med Fryshuset har koncernens bolag deltagit i utvecklingen av samhllet p en rad andra stt. Under 2011 sponsrade Coop bland annat tvlingen Unga ekokockar, dr inriktningen r ekologiskt och nrodlat, med rvaror som de tvlande fick hmta ut i Coops butiker. KF r sedan frra ret partner i telge tillvxt som gs gemensamt av telge, KF, Mekonomen, Scania, Manpower, Peab, Swedbank och Folksam. Fretagets uppdrag r att inom tre r halvera ungdomsarbetslsheten i Sdertlje. Fretaget rekryterar och hyr ut ungdomar. anstllningstiden r ett r med avtalsenliga lner. Under 2011 har tre ungdomar utbildats till, och arbetat som, butikssljare inom Coop. tv ungdomar har arbetat p KF Shared Services sedan i november. Frhoppningen r att kunna erbjuda fler arbetstillfllen fr dessa fem ungdomar under 2012. Som en del i satsningen p barns lsande lanserade akademibokhandeln i augusti Ls-
borgarmrket. Syftet r att uppmuntra barn att komma igng med att lsa p ett lustfyllt stt utan pekpinnar och frmaningar. barnen och deras frldrar hmtar kostnadsfritt ut ett lskort p akademibokhandeln. I lskortet frs sedan de bcker in som barnet klarat av att lsa p egen hand. barnet sjlv bestmmer nivn p bckerna. efter fem lsta bcker belnas barnet med det vita Lsborgarmrket, tio bcker ger det rda mrket och femton bcker det svarta mrket. Lsborgarmrket har ftt mycket positiv respons och ungefr 100 000 lskort delades ut under augusti till december. Lokalt engagemang Konsumentfreningarna r, och har alltid varit, engagerade i lokalsamhllet. det lokala engagemanget har en stor spnnvidd. ett exempel r konsumentfreningen bohusln-lvsborg som sedan 2007 har ett samarbete med nordens ark. nordens ark r en privat ideell stiftelse i Hunnebostrand i bohusln som arbetar fr att ge utrotningshotade djur en framtid. Konsumentfreningen bohusln-lvsborg r nu fretagsfadder till Rdkullan, en av Sveriges ldsta ntkreatursraser. ett annat exempel r konsumentfreningen Coop nord som har ngot de kallar Coop-tomten som kan dyka upp nrsomhelst p ret om ngon r i behov av extra std. Under 2011 fick bland annat Srkers skola i timr nya uteleksaker d deras gamla frstrts i en brand.
om hllBarhetsredovIsnInGen
I r r det frsta gngen som hllbarhetsredovisningen ges ut som en separat redovisning. den har tidigare varit inkluderad i KFs verksamhetsberttelse. Hllbarhetsredovisningen omfattar koncernens arbete inom ansvarsomrdena milj, kunder, gare, medarbetare, leverantrer och affrspartners samt samhlle. KFs ambition r att hllbarhetsredovisningen ska omfatta koncernens alla vsentliga hllbarhetsaspekter.
KFs hllbarhetsredovisning ges ut rligen och denna redovisning avser kalenderret 2011. Fregende hllbarhetsredovisning publicerades i april 2011 och avsg kalenderret 2010. all data avser kalenderret 2011, om inget annat anges. Vid beslut om vad som ska ing i hllbarhetsredovisningen, i syfte att presentera KFkoncernens hllbarhetsresultat p ett tillfrlitligt och rimligt stt, har koncernen utgtt ifrn GRIs vgledning fr redovisningens innehll och tillhrande fyra principer: vsentlighet (sidan 31), kommunikation med intressenterna (sidan 6), hllbarhetssammanhang (sidan 4) samt fullstndighet (sidan 31). GRI-index terfinns p sidorna 3233. Hllbarhetsredovisningens struktur fljer de ansvarsomrden och ml som r definierade fr den operativa styrningen och uppfljningen av hllbarhetsarbetet.
Hllbarhetsredovisningen omfattar alla majoritetsgda bolag inom koncernen med undantag fr fljande bolag i Investgruppen: Leos Lekland, Lckeby Water Group, Lplabbet och Pan Vision. bolagen i Investgruppen ingr dock i medarbetarsiffrorna. I siffrorna som avser energi och kldmedia ingr de tta strsta konsumentfreningarna. Pan Vision ingick i hllbarhetsredovisningen frra ret men hade ingen stor pverkan p rapporterad information varfr mjligheten till jmfrelse mellan 2011 och 2010 inte pverkas p grund av att bolaget inte r med i r. Vidare har antalet detaljhandelsdrivande konsumentfreningar minskat med tv sedan 2010. detta har heller ingen pverkan p hllbarhetsredovisningen d de tv freningarna inte rapporterade in ngon hllbarhetsdata till redovisningen. Kvalitativ information till hllbarhetsredovisningen har samlats in genom enkter och
kvantitativ information har samlats in med hjlp av excel-mallar. Kvalitetsskring av information och data har skett p respektive bolag och till viss del p koncernniv. Hllbarhetsredovisningen har inte varit freml fr extern granskning. Fr rapportering av koncernens utslpp av vxthusgaser har Greenhouse Gas Protocol anvnts som utgngspunkt. Kontaktperson fr ytterligare information om KFs hllbarhetsarbete och -redovisning r Louise Knig, chef fr hllbar utveckling inom KF, 010-740 00 00.
GrI-Index
KF rapporterar enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer fr hllbarhetsredovisning, version 3. det r KFs egen bedmning att hllbarhetsredovisningen uppnr niv C. den sjlvdeklarerade redovisningsnivn bekrftas av KPMG. Hllbarhetsredovisningen utgr ocks KFs rliga rapportering till Fns Global Compact av hur koncernen lever upp till de tio principerna om mnskliga rttigheter, arbetsrtt, milj och antikorruption, se hnvisning till GC i indexet nedan. I GRI-indexet nedan anges var i hllbarhetsredovisningen informationen terfinns. I GRI-indexet terfinns samtliga profilupplysningar (1.14.17) oavsett om KF redovisar i frhllande till dessa eller inte samt de resultatindikatorer KF bedmt vara relevanta att redovisa
Frklaring grad av rapportering:
Helt redovisad delvis redovisad
givet sin verksamhet. Fr vissa resultatindikatorer fljer inte KF GRIs indikatorprotokoll om vad som ska redovisas och sttet det ska redovisas p. KFs tolkning av profilupplysning 3.9 r att det r tilltet att fr en redovisning p niv C avvika frn indikatorprotokoll utan att behva ange hur redovisning av resultatindikatorn sker istllet. I jmfrelse med 2010 rs hllbarhetsredovisning redovisar KF ngot frre profilupplysningar i rets hllbarhetsredovisning. detta beror p att frra rets hllbarhetsredovisning var inkluderad i verksamhetsberttelsen i vilken viss information terfanns som i r inte finns med i hllbarhetsredovisningen. detta gller frmst information om bolagets styrning.
ej redovisad
GC
(princip)
GRI
(sidhnvisning)
GC
(princip)
GRI
(sidhnvisning)
1.STRATEGIOCHANALYS 1.1 Kommentar frn vd 1.2 beskrivning av pverkan, risker och mjligheter 2.ORGANISATIONEN 2.1 Organisationens namn 2.2 Huvudsakliga varumrken, produkter och tjnster 2.3 Organisationsstruktur 2.4 Huvudkontorets lokalisering 2.5 Lnder dr organisationen r verksam 2.6 garstruktur och bolagsform 2.7 Marknader 2.8 bolagets storlek 2.9 Strre frndringar under redovisningsperioden 2.10 erhllna utmrkelser under rkenskapsret 3.REDOVISNINGSPARAMETRAR Redovisningsprofil 3.1 Redovisningsperiod 3.2 Senaste redovisningen 3.3 Redovisningscykel 3.4 Kontaktperson fr rapporten Redovisningens omfattning och avgrnsningar 3.5 Process fr att definiera redovisningens innehll 3.6 Redovisningens avgrnsningar 3.7 begrnsningar av omfattningen eller avgrnsningen 3.8 Redovisningsprinciper fr samgda bolag, dotterbolag, etc. 3.9 Mtmetoder och berkningsgrunder 3.10 Frklaring till korrigeringar frn tidigare rapporter 3.11 Vsentliga frndringar i omfattning, avgrnsning eller mtmetoder jmfrt med tidigare rs redovisningar Granskning 3.12 GRI-tabell 3.13 Policy och praxis fr extern granskning 3233 31 31 31 31 31 12, 32 10, 12, 31 9, 11, 12, 20, 31 31 31 31 31 1, baksida 12 12 2, baksida 2 12 2, 21 2 19, 31 5 3, 45, 7 47, 26
4.STYRNING,TAGANDENOCHENGAGEMANG Styrning 4.1 Styrningsstruktur 4.2 Styrelseordfrandens roll 4.3 Oberoende eller icke-verkstllande styrelseledamter 4.4 Mjligheter att lmna frslag etc. till styrelsen 4.5 ersttning till ledande befattningshavare 4.6 Undvikande av intressekonflikter i styrelsen 4.7 Process fr krav p styrelseledamternas kvalifikationer 4.8 Mission, vrderingar, uppfrandekod 4.9 Styrelsens vervakning av hllbarhetsarbetet 4.10 Utvrdering av styrelsearbetet Engagemangiexternaprojekt 4.11 Frsiktighetsprincipens tillmpning 4.12 externa stadgor, principer och initiativ 4.13 Medlemskap i organisationer Intressentengagemang 4.14 Intressentgrupper 4.15 Identifiering och urval av intressenter 4.16 Metoder fr samarbete med intressenter 4.17 Viktiga frgor som framkommit i dialog med intressenter EKONOMISKA INDIKATORER Ekonomiska resultat eC4. Vsentligt finansiellt std frn det allmnna Marknadsnrvaro eC6. Policy och praxis, samt andelen utgifter till lokala leverantrer Indirekt ekonomisk pverkan eC9. beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning 16 19 8 6 6 6 3, 5, 6, 17, 20, 30 7 45, 1416 3, 5, 26 6, 26, 29 8, 9 1920 20 20 17, 1920 5, 26 5, 20
15
GC
(princip)
GRI
(sidhnvisning)
GC
(princip)
GRI
(sidhnvisning)
MILJINDIKATORER Energi en4. Indirekt energianvndning per primr energiklla en5. energibesparingar genom sparande och effektivitetsfrbttringar Utslpp till luft och vatten samt avfall en16. totala direkta och indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt en17. andra relevanta indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt en18. Initiativ fr att minska utslpp av vxthusgaser, samt resultat en22. total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod Produkter och tjnster en26. tgrder fr att minska miljpverkan frn produkter, samt resultat Efterlevnad en28. betydande bter och sanktioner p.g.a brott mot miljlagstiftning Transport en29. Vsentlig miljpverkan genom transport av produkter, varor och material som anvnds i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft SOCIALAINDIKATORER Anstllningsfrhllanden och arbetsvillkor La1. total personalstyrka, uppdelad p anstllningsform och region La4. Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal La7. Omfattningen av skador och frnvaro samt totala antalet arbetsrelaterade ddsolyckor per region La12. Procent anstllda som fr regelbunden uppfljning och utvdering av sin prestation och karrirutveckling La13. Sammansttning av styrelse och ledning nedbruten p mngfaldsindikatorer 1,3 23, 24, 32 23 5 8, 9 1416 8 8 8 8 912 1012 912, 32 1112 8 8 910, 12, 32 1011
Mnskliga rttigheter HR1. andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav eller som har granskats gllande mnskliga rttigheter HR2. andel av betydande leverantrer som granskats fr efterlevnad av mnskliga rttigheter, samt tgrder HR3. Personalutbildningstimmar i mnskliga rttigheter HR4. antal fall av diskriminering, samt vidtagna tgrder Samhlle SO3. andel anstllda som utbildats i organisationens policyer och rutiner mot korruption SO5. Politiska stllningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying SO7. Juridiska tgrder fr konkurrenshmmande aktiviteter, vertrdelse av konkurrenslagstiftning samt utfallet hrav SO8. betydande bter och sanktioner fr brott mot gllande lagar och bestmmelser Produktansvar PR2. antal fall dr regler och frivilliga koder gllande hlso- och skerhetspverkan frn produkter och tjnster under deras livscykel inte efterlevs PR3. Produkt- och tjnsteinformation som krvs enligt rutinerna, samt andel av produkter och tjnster som berrs PR5. Rutiner fr kundnjdhet, inklusive resultat frn kundunderskningar PR9. betydande bter fr brott mot gllande lagar och regler gllande tillhandahllandet och anvndningen av produkter och tjnster
16
2627
16 1 1, 6
2627 5 23
10
5 5
8, 912, 32
16
1416 18
24, 32
23 2324
GRIs tillmpningsniver
Redovisningens tillmpningsniv
C
INFORMATION
C+
Redovisningen bestyrkt av utomstende
B
Redovisa alla punkter fr niv C och: 1.2 3.9, 3.13 4.54.13, 4.164.17
B+
A
Samma krav som fr niv B
A+
G3 Upplysningar om prol
Redovisa: 1.1 2.12.10 3.13.8, 3.103.12 4.14.4, 4.144.15
Standardupplysningar
Behvs ej
G3 Upplysningar om hllbarhetsstyrningen
INFORMATION
Upplysningar om hllbarhetsstyrningen fr varje indikatorkategori
Upplysningar om hllbarhetsstyrningen fr varje indikatorkategori
G3 Resultatindikatorer & branschspecika resultatindikatorer
INFORMATION
Redovisa minst tio resultatindikatorer, och tminstone en frn vardera: social, ekonomisk och miljpverkan
Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och tminstone en frn vardera: ekonomisk pverkan, miljpverkan, mnskliga rttigheter, anstllningsfrhllanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhllet, produktansvar.
Redovisa varje krnindikator I G3 och varje branschspecik* indikator med hnsyn till vsentlighetsprincipen
*Branschspecika tillgg i slutlig version
Kooperativa Frbundet (KF) 171 88 Solna besksadress: englundavgen 4 telefon 010740 00 00 www.kf.se info@kf.se Organisationsnummer 7020011693
Produktion: KF i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Fotograf: Magnus Fond, erik Hagman, Maj-britt Rehnstrm, Johnr bildbyr, iStockphoto mfl.

KF Och Coops Hållbarhetsredovisning 2011

Загружено:

Сведения о документе

Оригинальное название

Авторское право

Доступные форматы

Поделиться этим документом

Поделиться или встроить документ

Параметры публикации

Этот документ был вам полезен?

Это неприемлемый материал?

Авторское право:

Доступные форматы

KF Och Coops Hållbarhetsredovisning 2011

Загружено:

Авторское право:

Доступные форматы

HLLBARHETSREDOVISNING 2011

3,2 miljoner medlemmar

detaljhandelsdrivande freningar (av konsumentfreningarna direktgda Coop-butiker)

KF Media Akademibokhandeln Bokus Norstedts Frlagsgrupp

Vr Grd Saltsjbaden KF Gymnasiet KF Shared Services Tidningen Vi Kronans Droghandel

bolaget togs i drift 1 januari 2012.

2 | K F H LLbaRHe t S RedOVISnInG 2011

Frank Fiskers Verkstllande direktr och koncernchef

kfs ansvar I olIka roller

Stlla krav p leverantrer

Ansvar i den egna verksamheten

Mjliggra hllbar konsumtion

4. dIaloG med omvrlden

4 | K F H LLbaRHe t S RedOVISnInG 2011

6 | K F H LLbaRHe t S RedOVISnInG 2011

ByGGe med Grna transporter

8 | K F H LLbaRHe t S RedOVISnInG 2011

kfs klImatpverkan frdelat p utslppskllor 2011

klImatpverkan I aBsoluta tal och relatIvt InflatIonsJusterad omsttnInG

48 422 1 495 4 208 1 548 52 630 1 521

exklusive delgda bolag, inklusive elimineringar.

exempelvis har det d installerats lock p kylar och frysar.

elfrBruknInG per m2 slJyta (kWh)

Supermarket (nra, Konsum, extra) Forum Totalt

10 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

fysIsk frstrelse per ButIkskoncept som andel av omsttnInG (%)

nra Konsum extra Forum Totalt

SLNG INTE MATEN

2010 2 055 17 032 26 011 941 i.u. 192 46 231

2 004 15 493 29 422 878 466 159 48 422

357 106 1 542 32 220 0 390868

353 940 1 406 28 884 0 384 230

6 138 863 260 808 8 068

5 906 1 182 540 775 8 403

363 244 2 405 32 480 808 398936

359 846 2 588 29 424 775 392633

224 102 0 0 0 224 102

228 126 0 0 0 228 126

987 741 1 728

1495 778 2273

19 278 16 067 35 345

25 181 14 469 39650

20 264 16 808 37 072

26 677 15 247 41924

28 900 60 26 628 2 161 49 i.u. 10 586 5 695 56 28 45 265

28 900 60 26 628 2 161 49 i.u. 10 586 5 695 56 28 45 265

12 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

fler Glada kossor

produkter I centralt sortIment (antal)

14 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

olIka mrknInGars andel av total lIvsmedelsfrslJnInG (%)

tIllBakadraGnInG och terkallelser av produkter (antal)

16 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

frn motIon tIll fIka

Dina totala inkp p Coop under en mnad, kr

18 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

2010 3,5 62,4

3,2 3,1 3,2 53,8

3,2 3,1 3,2 54,3

20 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

Medlemsfrmjande freningar. driver inga egna butiker.

22 | K F HLLbaRH e t S R edOVISnInG 2011

2010 7 278 57 49 31 764 43 7 244 62 1 946 62 9190