PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik Privatjuridik kap 1.Boken Rttskunskap och Privatjuridik.

Liber

Lrare: Dan Andersson

Normer och rttsregler Fr att mnniskor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mnster), dvs. hur vi ska bete sig mot varandra inom familjen, fretaget, freningar etc. och i samhllet i stort. Sociala regler o Hur man uppfr sig vid matbordet, hlsar p varandra, klr sig vid olika tillfllen Moralregler o Moralregler kan upplevas som starkare n sociala regler. o Det stt som p vilket en individ vljer att flja sdana regler kallas fr etik; ex: inte ljuga, inte stjla, inte vara otrogen etc. Rttsregler o Alla lnder faststller de nnu starkare s.k. rttsreler, dvs. lagar. Den som inte fljer rttsreglerna kan bestraffas med exempelvis fngelse. Alla regler r normer fr hur man skall bete sig mot varandra.

Rttsordningen Rttsregler fasstlls av staten i form av frmst lagar. Rttsreglerna r inte en gng fr alla givna, utan kan ndras d uppfattningen i samhllet ndras. Systemet med rttsregler kallar fr rttsordningen. I rttsordningen ingr ven sedvana (praxis) och avtal.

Lagstiftning Lagfrslag: 1. Ett lagfrslag kommer till genom att ngon eller ngra tar initiativ till en frndring. Enskilda riksdagsmn kan lgga fram frslag, en s.k. motion, till riksdagen. 2. Om riksdagen stller sig bakom motionen begr man en utredning av regeringen. Regeringen tillstter drefter en statlig utredningskommitt (experter, politiker). 3. Utredningskommittn avlmnar ett betnkande till regeringen. (Regeringen kan sjlv avge en sk departementspremoria (snabbare) 4. Remissbehandling innebr att lagfrslaget skickas till utvalda statliga och kommunala myndigheter samt berrda organisationer. Dessa kan lmna

PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik

Lrare: Dan Andersson

5. 6. 7. 8.

synpunkter, yttranden, ver lagfrslaget. Regeringen vger sedan samman de olika sikterna. Regeringen utarbetar en proposition. Vanligen gr det p remiss till lagrdet (domare i HD, Regeringsrtten). Lagrdet granskar och kontrollerar frslaget frenligt med andra lagar och regler. I riksdagen behandlas lagfrslaget frst i ett eller flera utskott (ex.vis socialutskottet). Efter diskussion i utskottet skrivs ett betnkande som diskuteras i riksdagen. Omrstning i riksdagen. Frslaget blir en frfattning, dvs. lag. Frfattningen, lagen, publiceras i SFS, svensk frfattningssamling.

EU:s direktiv och frordningar Som medlem i EU mste Sverige anpassa sina lagar till EG-direktiv. Europeiska kommissionen lgger fram frslag till direktiv som diskuteras i Europaparlamentet. Ministerdet fattar beslut. Alla EU-medlemmar har frbundit sig att flja EG-direktiv nr man utformar det egna landets lagar. Ministerrdet kan utfrda s.k. EG-frordningar (bindande fr medlemslnderna). Exempel: Stora delar av den svenska konsumentskyddslagen r anpassad till EGdirektiv (konsumetkplagen, distans- och hemfrsljningslagen).

FN-konventioner FN pverkar medlemslndernas lagstiftning genom konventioner. Exempel: Rttsreglerna i frldrabalken, som speglar innehllet i FN:s barnkonvention.

Rttskllorna o o o o o Frfattningar Prejudikat Frarbeten Sedvana och avtal Lagboken

Frfattningar I svensk frfattningssamling (SFS) publiceras Sveriges frfattningar i skriven form, tillgnglig fr vra medborgare. Frfattningarna bestr av:

PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik 1. Lagar och 2. Frfattningar (ej EG-frordningar)

Lrare: Dan Andersson

Lagarna beslutas av riksdagen, medan frordningarna tillkommit genom regeringsbeslut. En frordning innehller detaljanvisningar fr de grundlggande bestmmelser som finns i lag. (frordningen gr det praktiskt mjligt att tillmpa en lag).

Som komplement till lagar och frordningar finns ofta mer detaljerade freskrifter frn statliga och kommunala myndigheter. Exempel: livsmedleshantering (Livsmedelsverket), lokala milj- och hlsoanvisningar (kommunens milj- och hlsoskyddsfrvaltning).

Frfattningar - lagar - frordningar - freskrifter

Bestms av - riksdagen - regeringen - myndigheter, kommuner

Prejudikat Fr att f vgledning om hur en rttsregel ska anvndas i ett visst fall kan man se hur Hgsta Domstolen (HD) har dmt i liknande fall. Prejudikat. HD:s domar finns publicerade u Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I)

Frarbeten Fr att f vgledning om en lag kan man f vgledning frn tanken bakom lagen. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehller sammandrag av frarbeten till de viktigaste lagarna. Hr ingr utredningsdirektiv, slutbetnkande, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll. Man kan hr ven ta del av hela utredningsarbetet som gjordes innan riksdagen faststllde lagen. Detta finns publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU).

Sedvana och avtal Det frekommer att domstolarna anger oskrivna regler som rttsklla. Sedvana.

PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik

Lrare: Dan Andersson

En sedvana r ett allmnt frekommande handlingsstt i ett visst sammanhang.

Ordning fr rttskllorna 1. Lagar, frordningar och freskrifter 2. Prejudicerade domar 3. Frarbeten 4. Andra normer 5. Sedvana Lagens ordalydelse gller i frsta hand. Praxis, avgrande frn HD o Reg.rtten Propositioner, betnkande o lagrdsremiss t.ex. handelskammarens utltanden. Branschpraxis mm. anvnds i sista hand.

Lagboken Lagarna (Sveriges Rikes Lag) kan indelas i tre typer: 1. Grundlagar 2. Balkar 3. Bihanget, vriga lagar

Grundlagarna: Regeringsformen Succesionsrordningen Tryckfrihetsfrordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

Balkarna kommer direkt efter grundlagarna i lagboken. Mellan balkarna finns vissa viktiga lagar som skadestndslagen och konkurslagen.

Bihanget vriga lagar tas upp i Bihanget i den tidsordning som de har utfrdats.

Se bild: Lagboken, sidan 17.

PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik Grundlagarna:

Lrare: Dan Andersson

YST

Regeringsformen (RF) o Grunderna fr det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, grundlggande fri- och rttigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomfras. Successionsordningen (SO) o Reglerar hur den svenska tronen ska rvs, dvs. vem som ska vara statschef Tryckfrihetsfrordningen (TF) o Innehller bestmmelser om bl.a. tryckfriheten och tillgngen till allmnna handlingar. Yttrandefrihetsgrundlagen (YFL) o Reglerar yttrandefriheten inom radio tv, film och liknande medier.

Svenska lagar gller i Sverige, men ocks fr det som sker utomlands (ex. brott begngna av personer som r bosatta i Sverige)

Offentlighetsprincipen Man har rtt att nrvara vid frhandlingar infr domstol och beslutande kommunala och statliga organ, som ex.vis kommunfullmktiges sammantrden.

Allmnna handlingars offentlighet regleras i (TF). kap 2, 1: Till frmjamde av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rtt att taga del av allmnna handlingar. Undantag anges i : Sekretesslagen (, militra dokument, sociala myndigheters handlingar och i sjukvrden). Personuppgiftslagen ,PUL, Man fr inte publicera personuppgifter p ntet utan personens medgivande.

Offentlig rtt och Civilrtt Den svenska rtten brukar indelas i

PRIVATJURIDIK Bok: Rttskunskap o Privatjuridik

Lrare: Dan Andersson

1. Offentlig rtt a. reglerar hur stat, kommuner och myndigheter organiseras och b. vilka medborgliga och mnskliga rttigheter och skyldigheter invnarna har. 2. Civilrtt a. Reglerar frhllandet mellan mnniskor, fretag och organisationer (s lnge det inte gller brott som faller under s.k. allmnt avtal). b. Civilrtten innehller regler om t.ex. ktenskap, arv, avtal, arbetsfrhllanden, kp och frsljning, fretagande o skadestnd.

Tvingande och Dispositiva lagregler Tvingande lagregel o Minimiregel som inte fr frsmras i avtal Dispositiv lagregel o Lagregel gller om inte annat har avtalats. Man kan avtala sig bort

Fysiska och juridiska personer Rttssubjekt: Den som r ansvarig fr sina handlingar r ett rttssubjekt, som: fysiska personer (mnniskor) och juridiska personer ( som handels bolag, AB, freningar, kommuner och staten).