Lagringsmedier

USB-Minne
USB-minnen dk upp p slutet av 90-talet. Det frsta USB-minnet var bara p 8MB, med s mycket minne s fr bara ungefr 2 musikfiler platts p. I dagens lge s r USB minnen oftast p 4GB, men det finns ven USB minne med s mycket lagring som 256 GB. USB minnen r billiga idag, och i stort sett, alla datorer idag har flera USB portar p sig. ven andra enheter som digitalkameror, surfplattor, spelkonsoller har USB portar. Idag har ven datormss och tangentbord std fr USB, men frr p 90-talet hade de PS/2 uttag som r rundformat. Det finns fyra olika versioner av USB: 1.0 1.1 2.0 3.0 1.0 gick ut 1996 1.1 gick ut 1998, den hade en verfringshastighet p 12 megabit per sekund. 2.0 gick ut r 2000 och hade en verfringshastighet p 480 megabit per sekund och det fungerar ven med datorer som har USB version 1.1 3.0 USB 3.0 visades r 2007, den har kommit ut nu men det r en Betaversion. Den maximala hastigheten p USB 3.0 r 5 gigabit per sekund

Hrddiskar: Interna och Externa

Skillnaden med interna och externa hrddiskar r att interna r inbyggda i datorn, externa kan man kpa separat. Externa hrddiskar har oftast en kabel till strmuttaget och en USB kabel till datorn. Externa hrddiskar r vldigt bra nr man vill skerhetskopiera alla filer p datorn. Storleken p hrddiskars lagringskapacitet varierar, vissa kan rymma flera terabyte, vissa ett par 100 GB (p datorer). Det finns 2,5 och 3,5 hrddiskar, 2,5 r fr laptops, 3,5 fr stationra datorer. Utvecklingen av hrddiskar gr vldigt fort. P 1950-talet kunde en hrddisk vga 250 kg och bara kunna lagra 5 MB.

Hrddiskar har olika rotationshastigheter och de blir snabbare med ren. Idag r de flesta hrdiskar p 7 200 rpm (Rotates Per Minute). De frsta hrddiskarna var p 3 500 rpm. De allra snabbaste hrddiskarna idag kan n upp till 15 000 rpm.

Flashminne
Flashminnen r de minnen man kallar de som finns i mobiltelefoner, digitalkameror och ven USB minnen. Nr det gller tillverkare s r det mest Intel och AMD som r strst inom denna marknaden. Det finns olika typer av flashminne NOR-minnet kan lsa data vldigt snabbt frn minnet, bara p 10 till 100 nanosekunder. NAND-minnet r ett flashminne utvecklat av Toshiba. Till skillnad frn NOR-minne r detta minnet lngsamt nr det gller lsning och skrivning. Men NAND minnet r billigare att tillverka. Dataflash r ungefr mitt emellan NOR och NAND-minne. Detta flashminne anvnds oftast fr att lagra data p sm datorer.

RAM-Minne

RAM r frkortat till Random Acess Memory. Idag ligger de flesta vanliga datorer p omkring 4 till 8 GB RAM-minne. Men en modern speldator kan ha RAM upp till 16 GB. RAM-minnets uppgift r att lagra data, och allt annat mjligt som r igng nr datorn r p. Exempel: Ju mer program du har uppe p datorn, desto mer jobbar datorns RAM-minne. Ju mer RAM minne en dator har, desto snabbare kan den starta upp program, graffik (p grafik s beror det ocks p grafikprocessorn), ven navigering frn en webbsida till en annan beror p RAM-minnets storlek.

CD/DVD

DVD r en frkortning av Digital Versatile Disc. CD r en frkortning av Compact Disc. Dessa har erstts av gamla kassetband och disketter man anvnde frr. Det var ungefr vid 90-talet man brjade g ver till CD-skivor. Vanliga CD skivor brukar ha ett utrymme p ungefr 700 MB, men en DVD skiva kan ha lagring p upp till 17 GB.

Blu-Ray

Blu-Ray r i stort stt som DVD, fast en nyare generation av det. Blu-Ray kom redan s tidigt som r 2002, men idag s anvnds Blu-Ray spelare fr att kolla p filmer i hg upplsning (High Defenition). Eftersom upplsningen r hgre s krvs det mer lagring p Blu-Ray skivorna. De flesta Blu-Ray skivorna lagrar cirka 25 GB. Men det finns vissa som kan lagra filer p upp till 400 GB, men d r skivan i flera lager.