Konsten p Helix

Rttspsykiatrisk anlggning i Flemingsberg

 5 Inledning 7 Sex rs arbete fr konsten p Helix 13 17 19 23 33 37 41 43 47 51 59 63 67 70 Ur konstkonsulternas perspektiv Konst och arkitektur Konst och landskap Bra konst Hanna Stahle och Mrten Medbo May Bente Aronsen Astrid Sylwan Andreas Eriksson Kajsa Mattas Anna Ling Anders Kappel Jonathan Josefsson Julia Heurling Deltagare i konstgruppen Bildappendix

27 Lars Traegde

55 Lars Arvidsson

69 Om konsten i landstinget

Utgiven av Stockholms lns landsting 2012 Stockholms lns landsting och respektive frfattare, fotograf och konstnr Redaktrer: Susanne Andersson Kopp och Lina Magnusson Grafisk form: Fidelity Stockholm Tryck: Danagrds Litho, deshg ISBN 978-91-637-2028-4

Inledning

tt skapa konst i en rttspsykiatrisk vrdmilj r en mycket speciell uppgift. Miljn r sluten och tillgnglig endast fr personal och vissa patientgrupper. Fr somliga patienter kan detta vara den plats dr de tillbringar resten av sina liv. Vid planeringen fr Helix rttspsykiatri i Flemingsberg fick konstnrerna komma in tidigt i processen. Det gav dem mjlighet att stta sig in i alla komplexa och ndvndiga frutsttningar fr att konsten och verksamheten ska kunna samverka. Personalen som deltog i konstgruppen var frn frsta brjan vldigt engagerad och sg konsten som en mjlighet och tillgng i vrdsituationen. Den msesidiga frstelsen bidrog starkt till ett lyckat mte mellan alla parter och till en inblick och kunskap som frdjupade det konstnrliga arbetet. Den hr skriften vill presentera det mngfacetterade projektet med planering och utfrande av den konstnrliga gestaltningen p Helix, ny rttspsykiatrisk anlggning i Flemingsberg. Arbetet har spnt ver en tidsrymd p sex r. Redan p hsten 2006 kom projektledare och konstkonsulter frn landstingets kulturfrvaltning med i arbetet med programhandling fr projektet dr konsten ingr som en sjlvklar del. Konsten i det offentliga rummet ska klara av att leva vidare lnge i en vardaglig kontakt med de mnniskor som av olika anledningar vistas dr. Den ska bli en naturlig och aktiv del av de rum som ska brukas. I detta projekt fanns mjligheter att med konsten ta tydliga grepp fr att finna helhetslsningar i den inre och yttre miljn. Frutsttningarna r goda fr att konsten p Helix kommer att fungera vl under lng tid tack vare dess mngfald, bde i uttryck och teknik. Sammanlagt 12 konstnrer har engagerats fr platsspecifika uppdrag p olika platser i den 17 000 kvadrat meter stora byggnaden. Ett stort tack till konstnrerna; Lars Traegde, Hanna Stahle och Mrten Medbo, May Bente Aronsen, Astrid Sylwan, Andreas Eriksson, Kajsa Mattas, Anna Ling, Lars Arvidsson, Anders Kappel, Jonathan Josefsson och Julia Heurling. Ett varmt tack till konstkonsulterna Bo Andersson och Liv Strand. Ett stort tack ocks till Hlne Nyman, administratr/bitrdande projektledare, Rttspsykiatri Vrd Stockholm Syd, som med sitt outtrttliga engagemang sett mjligheter trots alla begrnsningar och tagit sig tid att fr alla inblandade visa och bertta om verksamheten. Susanne Andersson Kopp Projektledare, konstenheten Stockholms lns landstings kulturfrvaltning

Sex rs arbete fr konsten p Helix

ppdraget fr landstingets konstenhet r att fra in samtidskonst i vrdmiljer. Planeringen fr den konstnrliga gestaltningen i byggprojektet Helix brjade hsten 2006. Det var d kulturfrvaltningens projektledare och konstkonsulter kom med i arbetet. Det r viktigt att kulturfrvaltningen kommer med tidigt i processen fr att frst vad som kan vara mjligt i just denna milj men ocks vad som inte kan vara mjligt. I Helix-projektet behvde srskilda hnsyn tas, eftersom det r en milj fr en speciell kategori patienter. Hr vrdas och utreds mnniskor med svr psykisk sjukdom som har begtt brott. Den rttspsykiatriska anlggningen Helix innehller 6 avdelningar med 72 slutna vrdplatser och en sluten utredningsavdelning med 20 platser. Vrden bedrivs av Rttspsykiatri Vrd Stockholm, RPV, inom landstinget och utredningarna grs av den statliga myndigheten, Rttsmedicinalverket, RMV. Hr finns ocks en rttspsykiatrisk ppenvrdsmottagning och ytor fr administration och personal. Till detta kommer en frvaltningsrtt dr olika rttsliga procedurer kan avhandlas rrande patienterna. Byggnaderna som har en yta p ca 17 000 kvadratmeter omgrdas av en bergig naturtomt om 15,7 hektar. Ider och tankar kring den konstnrliga gestaltningen och vilka platser som var intressanta fr konst arbetades fram under ett flertal samtal och mten med personal, arkitekten och landskapsarkitekten. I denna speciella vrdmilj dr skerheten r verordnad alla andra krav mste konsten anpassas, inte sticka ut fr mycket. Den fr inte upprra patienterna eller vcka starka knslor. Den mste ocks vara fysiskt sker, robust och tlig. Det var drfr inte helt enkelt att utforma ett konstprogram enligt dessa premisser. Det var mer ndvndigt n ngonsin att fra dialog mellan projektets parter fr att f en samsyn kring konst och vrdmilj. Konsten mste nd f synas och ta plats. ven om konsten inte ska vcka fr mycket uppseende s mste den vara tydlig fr patienterna. Vi diskuterade grundligt vilken konst som kunde gras fr patienterna i deras nrmilj p avdelningarna och var den kunde placeras. Det gemensamma, stora dagrummet p samtliga avdelningar var en viktig plats. ven uterummen/balkongerna p avdelningarna fr lnga vrdtider kunde f ngon form av konstnrlig gestaltning. Under projektets gng fick vi i konstprojektledningen mer och mer inblick i hur vrdmiljn skulle anvndas och kunskap om denna speciella kategori patienter. Det gav en mycket intressant och ibland skakande inblick. Vi kom fram till att konsten erbjd en mjlighet att fra in personliga uttryck och berttelser i den i vrigt effektiva och institutionslika miljn. Den skulle kunna fungera i verksamheten som startpunkt fr samtal, som ett stt att f patienten att hja blicken en aning. Utblickarna i landskapet var frsts ocks en viktig del att ta till vara i samklang med arkitekternas ambition att behlla och frdla platsens geografiska kvalitet. Att f en visuell hndelse i galleriet
7

under patienternas utflykt till kiosken kndes angelget. Ytterligare en viktig plats var personalens utrymmen, dr uttrycken kunde vara friare och starkare. I januari 2008 hade konstgruppen sitt frsta mte fr att brja arbeta utifrn konstprogrammet. Gruppen bestod av en projektledare frn kulturfrvaltningen, tv konstkonsulter, landstingets fastighetsbolag Locums projektledare och frvaltare, verksamhetschef och bitrdande projektledare frn rttspsykiatrin i landstinget, arkitekt/er och landskapsarkitekt. Senare deltog ven personalrepresentanter frn Rttsmedicinalverket. Till och med december 2010 deltog dessutom tre ledamter frn dvarande landstingets konstnmnd. Kulturfrvaltningens projektledare och konstkonsulterna inledde ett intensivt arbete med att ta fram ett urval lmpliga konstnrer till varje skissuppdrag fr de platser som fanns angivna i konstprogrammet. Skissfrslag fr utomhusgestaltningar och flera inre platser behvde arbetas fram snabbt fr att hinna med i byggprocessen. Srskilda KFP, konstfunktionsprogram, infrdes i bygghandlingarna. Eftersom anlggningen har hgsta skerhetsklass mste samtliga inblandade kontrolleras via riks polisens belastningsregister. Denna procedur tog flera veckor i ansprk och gjorde att tidsplanen blev extra pressad. Efter ett projektstopp p ca ett r, d projektet (byggnaden) fick bantas ned av ekonomiska skl, kom arbetet igng igen hsten 2009. P grund av nedbantningen fick vissa konstprojekt utg men ngra andra kom till. De viktigaste vrdavdelningarna lmnades intakta. Tolv konstnrer kom att arbeta med konstverk till ett trettiotal platser med olika tekniska och skerhetsmssiga frutsttningar. En del verk r helt integrerade med byggnaden, exempelvis Anders Kappels infllda bronsreliefer p balkongerna p avdelningarna fr lnga vrdtider eller de stora glaspartierna med olika grad av insynsskydd p mse sidor om fyra trapp/hisshallar som gestaltats av May Bente Aronsen. Lars Traegde fick mjlighet att arbeta i samverkan med projektets markanlggare. Han anpassade sitt arbete och uttryck bland annat till hur berget reagerade p sprngsalvorna. Hur konsten skulle kunna gestaltas och ta plats i miljerna p Helix har varit ett mycket intressant och stimulerande arbete. Det har ocks inneburit att lsa en mngd praktiska, tekniska problem, till exempel nr det blivit frndringar i byggprocessen. Med regelbundna mten med Locums projektledning, huvudentreprenren NCC och andra konsulter har det mesta kunnat styras upp. Tidvis har kontakten med bygget varit mycket intensiv, till exempel angende de stora glaspartierna vid trapphallarna och vid montage av de etsade kopparpltarna p drrarna in till personaltorget. Utver bestllningsverken har ocks redan frdiga konstverk frn gallerier och konstnrer kpts in i olika tekniker och utfranden. Dessa verk har bland annat placerats i samtalsrum, besksrum och korridorer p ppenvrden och besksavdelningen samt p de administrativa enheterna och personaltorget. Tidigt i projektet var det svrt att f gehr fr inkp och placering av ls konst frutom p ngra f platser. Det kunde stra med fr mnga intryck, srskilt i patientmiljerna. Vartefter byggnaden blivit klar och den fasta, bestllda konsten kommit p plats har nd behovet att komplettera med konst dr patienter vistas blivit tydligt. Till exempel har vi i samtalsrummen bde i ppenvrden och p vrdavdelningarna place8

rat svl grafik som mleri. ven det lilla dagrummet vid hgskerhetsplatserna har ftt ett konstverk i laminat av Lars Arvidsson. Frhoppningen r att vrt arbete i konstgruppen kommer att bidra till en bra vrdmilj och en intressant arbetsplats p Helix.

Ett samtal om konsten p Helix

Hlne Nyman, Rttspsykiatri Vrd Stockholm, Bo Andersson och Liv Strand, konstkonsulter och Susanne Andersson Kopp, projektledare frn Kulturfrvaltningen Stockholms lns landsting trffas fr att samtala kring arbetsprocessen med att vlja konst till Helix. Det r oktober 2012 och de har nu arbetat tillsammans mer eller mindre under sex rs tid. Mycket har processats kring valet av konst. De har ocks lrt sig en hel del om varandras synstt och erfarenheter. Susanne: I brjan pratade vi om att vi hoppades att konsten skulle hjlpa patienterna att kunna lyfta blicken en aning, eller f en utblick, en tanke, som startpunkt fr ett samtal. Hlne: Vi i verksamheten tnkte mycket p att f in ljuset i byggnaden och var vldigt tydliga i vra nskeml till arkitekterna om detta. Att patienterna inte ska grotta in sig p sina rum. Det r viktigt att komma ut och umgs och ses och bli sedd. Liv: Men sen sa ni att konsten skulle vara stimulifri. Eller kanske att det skulle vara en stimulifri milj. Hlne: Jo, men det vet jag att jag flera gnger har ptalat att en dmpad och lugn milj inte behver innebra en trkig milj. En stimulifri milj behver inte vara utan frg eller form. Stimuli r ju nr det r fr mycket spnningar och nr det stter igng saker. Bo: Hur kan man d arbeta med konst? Gr det att gra ngot? Hlne, ser du konst p samma stt nu som tidigare? Efter vrt intensiva arbete i konstgruppen har vi tillfrt ngot till din syn p vad som kan passa i patienternas milj? Hlne: Ja, konstigt vore det ju annars. Jag r ju intresserad av konst, bild och uttryck, annars hade jag ju inte velat delta i konstgruppen. Men det som har varit svrt r ju att vara objektiv. Jag ska tnka p patienterna, jag ska tnka p miljn, allts arbetsmiljn. Jag ser p bilder p ett lite annat stt nu, bredare. Susanne: Jag tycker att du och Jeanne (som var med i konstgruppen till hsten 2009) var vldigt tydliga i brjan nr vi skulle vlja ut konstnrer till de stora uppdragen. Ni understrk att det inte handlade om ert subjektiva tyckande, ni kunde sga att vi tycker om det hr men vi ser ju att det inte kan fungera p platsen. Hlne: Och dr kan jag nog knna, eftersom ni r s envisa (skrattar), att jag har blivit mindre rttrogen och ortodox. Susanne: Det r ju det som varit det svra fr oss. Vi gick igenom hundratals bilder fr att frska knna var grnsen gr? Ibland var den ganska flytande. I det hr projektet har det varit svrare att argumentera fr viss bra konst om vi d fr veta att patienterna inte kan hantera den. Bo: Jag knner ju att man har kommit in i en vrld som man har haft en
9

del frdomar om. Vi har frsttt att psykiskt sjuka personer kan uppfatta konst och bild p ett annat stt n vad vi r vana vid. Hlne: Ja, men alla mnniskor r vldigt lika men samtidigt r ingen mnniska den andre lik. Ingen sjuk mnniska r den andra sjuka mnniskan lik heller. S man kan inte sga att schizofrena bara kan se p naturbilder och manodepressiva kan bara ha bilder p hundar. Liv: Precis, men hur kan man veta att just det dr uttrycket r det bsta? Det finns ju ingen forskning p det. Man kan ha en uppfattning om det. Hlne: Ja, vi har en uppfattning, men vi har ocks en erfarenhet. Liv: Ja, som kommer ifrn vad ni tycker er ha sett i miljn s klart. Hlne: Och vad som har hnt. Men vi kan ju inte skapa en milj dr det inte hnder ngonting. Bo: Sen har ju vi som arbetar med konst erfarenhet av en bilds visuella hllbarhet i lngden. Liv: ven om det inte r vetenskapligt, s har vi den erfarenheten. Bo: Det r ju bra nr erfarenheterna mts. Allts att man litar p var andras olika kompetens. Liv: Igr var det en bild som var fr trvrd fr att hnga p en plats. Fr den skulle alla patienter vilja ta med sig hem, s den kunde ju inte vara dr. En graffiti-mlning. Fast jag har nog inte helt givit upp dr. Hlne: Men det r ju det som ocks har varit vldigt roligt att vi har faktiskt vnt och vridit ngra gnger. ndrat oss p olika stt. S nu tnker jag att det kanske r det som r det rtta stllet (syftar p graffitin). Jag kan ju vara begrnsad av mina frutfattade meningar om vra patienter och d vill man verbeskydda. Susanne: D r det vldigt fint att du tnker ett varv till. Det finns mnga exempel p dr man vill verbeskydda patienterna. Bo: Ja och d mste man g ngon gyllene medelvg. Liv: Ja man mste slss! (Skrattar) Hlne: Det hr har varit ett roligt arbete, ni har ju varit fantastiska p att vilja stta er in i vad det r fr verksamhet vi bedriver. Susanne: En frutsttning fr ett bra resultat r ju att lgga ned mycket tid och engagemang. Du har ju ocks tagit dig tid att visa och bertta fr alla de konstnrer som valts ut fr platsspecifika uppdrag. Hlne: Det r vl att man visar respekt fr bde pengarna och uppdraget att man gnar det tid? Hlne: Det ska bli vldigt spnnande att se reaktionerna frn personalen. Vi har ju inte haft konst i de tidigare lokalerna p det hr genomtnkta sttet och med alla upptnkliga uttryck och material. Liv: Jag tycker det r roligt redan nu nr en del av hantverkarna gr runt och tycker saker om konsten. Det r hrligt att de bryr sig. Susanne: Men vad kommer nu den hr konsten och miljn att betyda fr patienten i slutledet? Hlne: Det r ju en vldigt tydligt formulerad tanke att forma en god milj fr att vi ska bedriva god vrd. Bo: Ja, fr slutmlet r ju att patienterna ska m bra. Och d ingr ocks att gra en bra milj fr er i personalen. Liv: Det kanske inte hr hit, men jag vet inte hur det r med att det r en bttre milj, nr patienterna nd r omgivna av en mur?
10

Hlne: Jag tycker att det r en vldigt snll milj. Balkongrummen har ett skydd till exempel, inte ett galler. Och s handlar det mycket om hur personalen frhller sig och vad de fokuserar p. Jag r inte orolig fr muren. Fr att kunna hantera de hr mnniskorna s mste man gra ett val, att man trots att det handlar om mnniskor som gjort hemska saker s vill man hantera det humanistiskt. Ingen mnniska blir bttre av att uppleva frakt. Vi vill ha en drglig arbetsplats dr vi uppfr oss som mnniskor mot andra mnniskor.

Fakta om anlggningen
Anlggningens totala yta: 17000 m2. Tomt: 15,5 hektar Anlggningen har skerhetsklass 1 i enlighet med SOSFS 2006:9 Totalt antal anstllda i anlggningen: ca 250 personer Sex heldygnsavdelningar, varav tv akut- och intagningsavdelningar, totalt 72 vrdplatser En sluten utredningsavdelning med 20 platser En ppenvrd med en besksfrekvens p ca 65 patienter om dagen En frvaltningsrttssal Tre administrationer med sammanlagt ca 100 arbetsplatser fr utredningspersonal, sekreterare, kuratorer, koordinatorer, lkare med mera Flertal strre och mindre konferens och mtesrum Utbildningslokaler Personalmatsal och rekreationsutrymmen

Fakta om bygget
Hyresgster: Stockholms lns sjukvrdsomrde och Rttsmedicinalverket Investering: 762 miljoner kronor Byggstart: Mars 2010 Klart: December 2012 Byggherre: Locum Totalentreprenr: NCC Arkitekt: BSK Arkitekter Landskapsarkitekt: Niv landskapsarkitektur Konstnrlig gestaltning: Kulturfrvaltningen, Stockholms lns landsting
11

Ur konstkonsulternas perspektiv

rb etet som konstkonsult i Helix-projektet har inneburit en lng rad verraskande omstndigheter och trevande frsk att finna lsningar. Att definiera vad arbetet handlat om har varit nrmast omjligt d det stndigt tagit sig nya verraskande riktningar. Tillsammans med projektledare Susanne Andersson Kopp har vi konstkonsulter, Bo Andersson och Liv Strand, gnat stor uppmrksamhet t att frska frst vilka olika frutsttningar som fanns fr konstnrer att kunna arbeta kreativt utifrn. Frutsttningarna har omfattat arkitekternas helhetsperspektiv och vrdeord i kombination med deras behov av att detaljstyra material och rum. Frutsttningarna innebar ocks att skerheten gr fre alla andra avvganden. ven de mentala tillstnden hos patienterna har medfrt komplicerade estetiska restriktioner, vilka har frmedlats vgda p guldvg av personalrepresentant Hlne Nyman. Grundlggande fr oss har nd varit att frska n patienterna med konstnrliga gestaltningar och samtidigt ta hnsyn till att patienterna kmpar med individuellt skruvade intryck, av andra orsaker n konst. Efter att om och om igen kommit fram till att alla konstnrliga uttryck var omjliga i den hr speciella miljn satte vi samman en serie bilder innehllande exempel p konstverk och bilder som vi nd trodde skulle kunna vara mjliga. Vi visade bildserien fr Hlne och Jeanne (Jeanne Ahlberg var med inledningsvis) och ntligen, genom att prata utifrn konkreta bilder och verk, brjade vi frst varandra. Insikter om vad mikrofonvarning betydde estetiskt: hur det visade sig i en bild genom svarta sm koncentrationer, hligheter i motivet och ven vad det kunde betyda fr en frvirrad patient r inte ltt att frst till en brjan. Efter hand hade vi en hel verktygslda att anvnda oss av, med uttryck som vem gmmer sig dr bakom, det r oroligt, alltfr mycket att hlla reda p, pedofilvarning, det r tydligt (som positivt!). Vi uppfann ett sprk genom vilket vi fann nya vgar att prata om vad konst kan uttrycka och framfr allt vad som skulle kunna fungera som konst i den efterfrgade stimulifria miljn! Genom projektet har det lpt en tydlig skiljelinje som pverkat arbetet. Den gr mellan den vrd som personalen p plats bedriver, och som sker i interpersonella mten, och konst som freml som ingr i den omgivande miljn, runt vrden. Det har knts futtigt att jobba med det materiella efter varje besk p plats dr den aktiva vrden bedrivs. D har tankarna ftt ta en runda genom egna personliga etiska avvganden fr att slutligen n tillbaks till att omgivningen fr vrden spelar roll. Och kanske till och med extra mycket just hr p Helix. Det finns tillfllen d vi sett oss tvungna att kliva in i en konstnrs estetiska val och varsamt, men helt konkret, frskt pverka konstnren att ndra ngot planerat utseende fr att konstverket fortfarande ska vara mjligt att genomfra. Vi har pratat i vr lilla arbetsgrupp (Liv, Bosse,
13

12

Susanne) om att det r att g ver en grns som man egentligen aldrig har lov att verskrida in i ngon annans kreativa arbetsprocess. Men att arbeta med Helix har vid ngra tillfllen nd medfrt ruckande p sdana outtalade grnser. Att vara konstkonsult p landstingets kulturfrvaltning innebr att anvnda sina egna konstnrliga kunskaper p ett sekundrt stt, fr att andra konstnrers arbeten ska bli mjliga. Nr verken efter flera r kommer till sina slutliga placeringar blottlggs en mngd intressanta skillnader. Dessa framtrder som tids- och uttrycksmssiga glipor, som uppsttt mellan skiss och frdigt verk. S mycket kan frndras p vgen. Det handlar bland annat om nr olika konstnrer r kreativa: Fre eller efter inlmnad och godknd skiss. Det kan ocks handla om hur verfringen frn en skiss i skala sker till annat material och storlek. I vilket skede kommer konstverkets problemstllning i dagen? Vilken sorts arbete lmnar ppningar till fortsatt kreativitet? Frgor som dessa och de olika konstnrernas stt att genomfra sina verk p erbjuder oss som befunnit oss nra processerna ett helt alfabet om konstnrlig praktik. Det gr utver vad man kommer t i sitt eget arbete: Det r en extraordinr erfarenhet att f lov att ha inblick i kreativa processer som inte r ens egna och som man drfr inte knner till lika bra. Vrt arbete har gtt ut p att iaktta och ta hnsyn till det vi beskrivit hr och mer drtill. Det har inneburit att hjlpa till att hitta framkomliga vgar fr konst och fr konstnrliga processer. Det r vldigt spnnande att se de frdiga konstverken p plats. Liv Strand och Bo Andersson Konstnrer anlitade som konstkonsulter av Stockholms lns landsting www.livstrand.com www.kgba.se

14

15

Konst och arkitektur

Helix har byggherre och kulturfrvaltningen haft ett ml att arbeta med mycket byggnadsintegrerad konst. Konsten och arkitekturen ska tillsammans verka fr en god vrdmilj. Sam arbetet pbrjades redan i byggnadsprogrammet direkt efter arkitekttvlingen. Konstprojektet fljde byggprojekteringens olika faser. I byggnadsprogrammet fanns ett vergripande konstprogram. I systemhandlingen gjordes bland annat ett program blad fr varje tnkt placering. Programbladen var ett mycket bra underlag fr val av konstnr och innehll dessutom de uppgifter som tekniska konsulter behvde fr sin projektering. Med program bladen som underlag presenterades mnga fantastiska konstnrer fr en grupp bestende av byggherre, arkitekt, politiker och verksamhet, var efter projekten bemannades. Det har varit mnga intressanta samtal mellan verksam heten och konstgruppen om vilka uttryck som bidrar till en vrdande milj. Det har funnits en ambition i konstprojektet att sprida medlen till mnga konst nrer, vilket har resulterat i mnga projekt, mnga olika uttryck, platser och personer att samordna. Ngra omrden dr arkitekturml och konst har samverkat i Helix r: Frdla det lokala Naturen och utsikten p platsen r en enorm resurs fr vrdmiljn. Konsten i utemiljn berikar Helix genom att bli lockande promenadml och genom att vara en upplevelse inifrn byggnaderna. Naturen har en dokumenterat positiv inverkan p vrt vlbefinnande, vilket har pverkat allt frn materialval i byggnaden till fnsterplaceringar. Drfr r ocks naturen inspirationsklla till merparten av konsten i patientmiljerna. Exempel r Andreas Eriksson i vntrummen och Anna Ling och Lars Arvidsson p avdelningarna Skerhetskrav rr ver andra krav i anlggningen I Helix har skerhet haft hg prioritet, men det patienter och personal ska uppleva r framfrallt en modern arbets- och vrdmilj. Hr har konsten bidragit till fina lsningar p ngra skerhetsfunktioner. Ett par exempel r insynskydd i trapphus av May Bente Aronsen och pkrningsskydd utanfr entrn av Lars Traegde. Varierande rum fr socialt samspel I den rttspsykatriska verksamheten r samverkan mellan patienter och personal det frmsta vrdverk tyget. ven personalens kontakter med varandra r avgrande fr en vlfungerande verksamhet. Personaltorget och avdelningens gemensamma rum tillhr drfr de viktigaste platserna i huset. Dessa rum r naturliga val fr konsten och tydligast r kanske hur Lars Traegdes konst p personaltorget inspirerad av platsen och historien bidrar till den gemensamma berttelsen. En god logistik ger en enkel och sker vardag Att frflytta sig mellan husets verksamheter ska inte bara vara enkelt utan ocks en positiv upp levelse. Fr personal och speciellt fr patienter som tillbringar lng tid i
17

16

byggnaden kan frflyttningen vara en paus och ett miljombyte. Drfr har galleriet och trapphusen varit prioriterade platser fr konst. Lngs vgen blandas konst med utblickar, och konst som uppmuntrar till utblickar och samtal, som till exempel Kajsa Mattas bnkar. Anna Espling Rolf arkitekt, BSK Arkitekter www.bsk.se

Konst och landskap

rutsttningen. Platsen, en bergsknalle p Sdertrn. Ganska brant mot sydost. Svallad morn med asp i sluttningen i nordost. Hllmarks tallskog med knotiga tallar, som en egen vrld uppe p kullen. Alldagligt och vlknt, likt alla andra mellansvenska bergknallar. I vster hgstammig ganska gles granskog med inslag av lvtrd. I lnga utblickar kontakt med bebyggelsen i omgivningen; institutionsvrlden i norr med Huddinge sjukhus och Sdertrns hgskola och miljonprogrambebyggelsen i sydost. En egen avskild vrld men i kontakt med den vanliga vrlden. Det kndes rtt. En rttspsykiatrisk klinik, en viktig kugge i rttssamhllet, avskild, men i visuell kontakt med bde vrdens vrld och den vanliga vrlden. Besk p rttspsyk och samtal med personalen gav en insikt i en vrld dr vardagslivet och de enklaste av rutiner utgr krnan i vrden. Regelbundenhet, rstidsvxlingar, dygnsrytm och tydliga rumsliga strukturer ger ramar fr vrden. En rkpaus p uteplatsen eller en promenad i skogen. Allt kom att handla om platsens egna material och rumsliga frutsttningar. Principen fr gestaltningen var bruk och terbruk av det lokala. Bergkross frn platsen teranvndes i friser och mnstringar. Tall och gran terplanterades i skadade delar av terrngen. Barkflis lades p stigar i hllmarksskogen. Smtallar sparades i partier fr att p sikt kunna erstta de fllda trden. Kraftigt oljat trallvirke lades p uteplatser och trdck. Vi insg tidigt att placeringen p berget i den kuperade terrngen skulle komma att innebra mycket sprngning. En id om nya samarbeten fddes. Kunde konsten integreras i byggprocessen? Fanns det en konstnr som skulle kunna arbeta direkt med markanlggarna och frdla sprngkanterna, ta hand om och frfina snitten och sren i landskapet. Det fanns det. Lars Traedge kopplades in och utvecklade och frdjupade ytterligare konceptet med lokal frdling av berget och platsens vegetation. I samtal med Hanna Stahle och Mrten Medbo fll det sig naturligt att lta konsten bidra till att skapa platser i skogen som kunde hjlpa till i vardagen. Vart gr vi? Ska vi ta en svng frbi utsiktsplatsen eller rcker det med en tur till kttbullemackan? terigen stenen ven om den i detta fall inte kom frn platsen. Hur funkade arbetsprocessen? Bra, okonstlat och okomplicerat. Ungefr som vrstdning i trdgrden; var och en mlmedveten i sin hrna mot samma ml. Ibland behvs en koll och samordning och d sitter man ner och samtalar. Vra samtalsledare var ofta Liv Strand och Bo Andersson. Nu r den slutna vrlden p toppen av berget dr och vntar p sina invnare. Sren i marken frn schakt och fyllningsarbeten brjar sakta lkas. Ungtallarna strcker p sig. Lingonris, mossa och lavar tertar sakta nakna berghllar. Muren r p plats, skyddande och omslutande. Tallarna tecknar sig frunderligt vackert mot betongen. Frn utsiktsplatsen fr man ett lngt perspektiv mot horisonten genom stenramen. Jonas Berglund landskapsarkitekt, Niv landskapsarkitektur www.nivaland.se

18

19

20

21

Bra konst

ad r bra konst? Det r frsts relativt. Alla tycker inte om allt och vadsomhelst kan inte visas varsomhelst. Men oftast r inte bra konst likstllt med konst som man tycker om. Nr man ska frklara ngot som bra mste man utg frn ngot annat n sin smak och sitt gillande. Den process som resulterat i konsten p Helix har beskrivits i de tidigare texterna i den hr skriften. Nr man ser p processen med konstvetenskapliga gon kan flera begrepp komma till anvndning fr att frst urvalet. Men fr att hr bara skriva ngot kort tnker jag utg frn tv ider: Det abduktiva tillvgagngssttet och den inre ndvndighetens princip. Jag tnker hr, utifrn Anna Lings och Lars Arvidssons konst, diskutera hur deras gestaltningar p Helix kan frsts som bra konst. Frst ngot om abduktion. Noam Chomsky, en amerikansk sprkvetenskapsman har beskrivit vad som kan frsts som ett abduktivt frhllningsstt: En vetenskaplig metodik vars kriterium r att den inte r intresserad av data som sjlvndaml utan som bevis fr djupare, dolda organiserade principer, principer som inte kan upptckas i fenomen och inte heller hrledas frn dem genom taxonomiska databehandlings processer. Om vi med data frstr de element som konsten bestr av, svl bildelement som materiella, menas allts att dessa inte bara krasst kan lsas av och ge en omedelbar betydelse. De mste tolkas p ngot vis. Frgan r hur. Anna Lings molnformationer r tergivna p stende rektangulrt format och kan ses i tre olika varianter i varje rum. Laveringarna r svagt randiga vgrtt. Men det jag ser r inte bara randiga molnbilder, jag lser dessa bilder i rummen, jag associerar. Formaten p mlningarna korresponderar starkt med fnsterformaten i rummet och erbjuder p ngot vis kompletterande utblickar till det vi kan se genom fnstren. Den svaga randigheten fr mig att tnka p persienner och jag upplever molnen som ngot jag blickar ut p, jag ser inifrn och ut. Var och en kan gra sin egen lsning av Annas konstverk men dessa tankar r exempel p mjliga associationer. Filosofen Alfred North Whitehead uttrycker frgan om abduktion som att man utver empiri nedkokad till teori mste arbeta med sin fria fantasi. Han skriver: Den sanna metoden fr upptckt liknar en flygtur. Den startar frn grunden av en viss speciell observation: den gr en flygning i den fantasifyllda generaliseringens tunna luft; och den landar igen i frnyad observation som gjorts skarp genom rationell tolkning.

22

23

Lt oss upptcka Lars Arvidssons mlningar p detta stt. Han har ocks mlat p stende format, alternativt delat upp bildytan i stende bildrutor. Bilderna frestller ngon sorts utsnitt av naturmotiv vid olika rstider. Vi ser blad, grenar, speglingar i vatten. Trots att det inte konkret finns en sol i bilderna ser vi ljus, vi kan uppfatta det p varierande stt i bilderna. Om vi frn det vi faktiskt ser p Lars mlade ytor reser in i konsten och upplever den finns ven i Lars verk en tydlig dialog med fnstren i rummen, de erbjuder utblickar. Men utblickarna sker i fantasin. Oavsett vilken rstid vi befinner oss i, bortanfr vderlek eller tid p dygnet kan vi utanfr de av konst skapade fnstren se ljus, speglingar och skiftningar. Konsten pminner oss om tiden, om frndringar. Att p sommaren se bilder av vrvinterns snglitter eller att p vrvintern pminnas om hstlvens gld kan erbjuda perspektiv och kanske trst. Men i vilken grad fr konsten vara associativ p Helix? Hr vill man inte ppna upp fr mycket, inte dra igng destruktiva processer. Det r hr jag menar att den inre ndvndighetens princip spelar roll, med sina tre element. Wassily Kandinsky skrev i Om det andliga i konsten att ett enda skall utan att ngonsin svika leda mleriet mot dess svindlande hjder och syftade d denna princip. Han beskrev den som byggande p tre delar: Det fr konstnren egna, det fr samtiden egna och det fr all konst egna. Dessa tre element utgr konsten som helhet och ger utrymme fr dialog med den som mter konsten. Framfrallt det tredje elementet det fr all konst egna har avgrande betydelse fr bra konst, menar jag. All konst kan bra p inslag av ngot som fr konstnren sjlv har betydelse. Likas finns ofta uttryck frn den tid i vilken konsten skapades. Men nr konsten nr riktig hjd, det r nr den ocks kommunicerar utifrn den tredje aspekten och blir tidls. Eller som Kandinsky skriver: Mycket har sagts, och sgs fortfarande, om det personligas roll i konsten. Mycket har ocks sagts, srskilt i dagarna, om den stil som skall komma. Frgorna r viktiga. nd kommer de efter ngra rhundraden att ha frlorat det mesta av sin vikt och skrpa. De blir till slut helt lik giltiga och dr bort. Endast det tredje elementet, det rent och evigt konstnrligas element, kommer att verleva. Det tilltar alltmer i styrka, ty tiden kan icke frgra det. I Anna Lings och Lars Arvidssons konst finns frvisso skert inslag av de tv frsta elementen. De kan mhnda ha personliga intressen kring de motiv eller teman konsten behandlar. Visst finns dr kopplingar till vr tid, till exempel att verken faktiskt verfrts frn mleri till foto, ngot som inte kunnat gras fr 200 r sedan. Men jag skulle vilja pst att det r den sista tidlsa aspekten som dominerar. Upplevelsen av ngot fr alla lika, ngot mnga kan knna igen oavsett varifrn de kommer eller vilka preferenser de har. Detta element beror varken av rum eller tid skriver Kandinsky och jag skulle vilja lgga till att det r ett element som behandlar vad det r att vara mnniska, att existera, att leva. Den tredje ndvndigheten r den mest allmngiltiga, den som erbjuder ett gemensamt plan av frstelse och dialog bortom oss sjlva och den plats vi befinner oss p. En himmel, en molnformation, en spegling. Vid nrmare eftertanke tror jag
24

att det tredje elementet r det starkast kommunicerande i de flesta av de konstnrliga gestaltningarna p Helix. Det r denna dimension, skulle jag pst, som gr konsten bra. Utan att ha tnkt p Kandinsky har erfaren heter och samtal processat fram ett urval konst med mycket lng livslngd. Lina Magnusson Informatr Stockholms lns landstings kulturfrvaltningen

25

Lars Traegde
GLMMA MINNAS, INNE UTE, KOMMA G, PPNA STNGA Gnejs, ek, stensta, vitmossa, objekt och arkeologiska fynd

Gnejsblock och vxtmaterial prglar platsen med subtila avtryck. Inne i byggnaden ter finner man gnejsen i form av en bnk i besksentrn. P personaltorget har skapats en installation, ett myller av objekt och referenser som alla har det gemensamt att de sger ngot om denna specifika plats. En vv av platsrelevanta distraktioner som kan ge andrum under arbetsdagen. Innergrd/besksgrd: GLMMA MINNAS Fr att kunna pbrja byggnationen av Helix sprngde man bort 35 000 kubikmeter berg. Mitt konstnrliga uttryck i detta sammanhang blir inte uppenbart utan att man knner till arbetsprocessen med vitalisering och harmonisering i den extrema kontrasten mellan orrd natur och nysprngda bergssidor med byggmassa. Mellan de tv patientflyglarna har BSK arkitekter och Niv landskapsarkitektur ltit en kulle med mossa, lavar och ldre furutrd st orrda. Ett lyckat grepp. Det blev utgngspunkten fr hur jag arbetat vidare med omrdet ute och valet av titeln GLMMA MINNAS. Vid den hgsta sprngkanten har jag byggt upp en ny struktur, en re-etablering av ett landskap, med en dynamik som man knner igen frn raviner dr naturen stilla haft sin gng. Utanfr utvalda patientrum har jag p samma stt omvandlat bergets srkant till en stilla harmoni. Srskilt utvalda stora stenblock frn sprngningsarbetena flyttades tillbaka. Tillsammans med inhemska vxter som stensta, olika sorters grs, lavar och mossor blev detta materialen i verket.
26

Bnkar, entr: INNE UTE Begreppen INNE UTE r centrala i sammanhanget, bde metaforiskt och rent bokstavligt. Framfr entrn har jag samlat en grupp stenblock frn sprngningsarbetena. Fr mig har detta arbete ocks fungerat som en tnkt dialog med Makoto Fujiwara: Han som tog mig som lrling under ren innan jag studerade vid Kungl. Konsthgskolan i Stockholm. Blocken har en praktisk funktion som skalskydd till byggnaden. Visuellt fungerar de som ett minne av bergmassan som en gng lg hr. I sprickor mellan blocken har jag sedan re-etablerat miljer med stensta och mossa. Jag lt placera ngra block helt invid entrns stora fnster. Den sista ligger p insidan av fnstret, inne p golvet. I blocken vid entrn fllde jag in sittbnkar i ek. Gestaltningen representerar p ett mjukt stt en vergng, en ingng. Parkering: KOMMA G Vid parkeringen har jag iordningstllt ett omfattande urval av block frn sprngnings arbetena. De ser ut som flyttblock frn en fjrran istids morn. Intill och mellan blocken har jag i dialog med landskapsarkitekten planterat bjrkar. De vxer upp som i ett kulturlandskap, dr trden sker skydd frn betande djur mellan stenarna. Fr dessa gestaltningar har jag valt en huvudprincip: Den strsta plana ytan ska alltid vndas uppt och lggas horisontellt. Den vgrta orienteringen tillter sm ansamlingar av vatten efter regn. Det skapar liv och reflexer,
27

och antyder ett val, ett spr av kultur. Blocken dr ute p grsplanen skapar en frbindelse upp till resten av institutionen som ligger p, och omsluts av, berg. Personaltorg: PPNA STNGA I detta arbete har jag valt att skapa utrymme fr ett generst tidsperspektiv, platsens egenart och utveckling. Den nya anlggningen fr rttspsykiatri ligger p en kulle i Flemingsberg. Fr mnga r sedan var denna kulle en som lg lika lngt bort frn fastlandet som land ligger frn Stockholm idag. Man har funnit flera spr efter gamla bosttningar hr. De ldsta fynden r 9 000 r gamla, just frn den tiden d platsen var denna lilla lngt ute i havet. Den existentiella svindeln ligger nra nr man frestller sig den lngsamma frndringen av landskapet och den extrema skillnaden mellan mnniskans kultur d och nu. Hur sg det ut hr fr 9 000 r sedan? Vilka vxter fanns hr? Hur sg det ut om man tnker nnu lngre tillbaka? Nr uppstod kullen? Geologen Emelie Axelsson har samlat ihop en mineralsamling under sprngningsarbetena. Hon skriver i sin text fr verket: Kontinenterna fortsatte sin dans och med tiden vittrade hga berg, skljdes ner i havet och singlade mot djupet. Denna formulering terkommer i verket som ett av flera textfragment. Min tanke r att skapa en vv av platsrelevanta distraktioner som kan ge andrum under arbetsdagen. P avstnd uppfattas verket som en stringent helhet med upplysta montrar, varav en innehller levande stensta och mossor frn omrdet. Stensta hr till sporvxterna som dominerade vxtlivet p jorden fre frplantorna dk upp. Vxte den hr d de frsta bosttarna slogs sig ner p denna eller kulle? P nra hll ser man ett myller av objekt och referenser som alla har det gemensamt att de sger ngot om denna specifika plats. Fynd frn de arkeologiska utgrvningar som gjordes fre byggstart ingr i verket. Kvartrgeologen Anna Plikk har sammanstllt ett herbarium frn omrdet idag. Mycket av materialet fr detta verk r objektivt. Ett stenldersfynd r det som det r. En mineralsamling r, ja, en mineralsamling. Fr mig r nd hela arbetet subjektivt
28

i den mening att jag valt ut vad som ska visas, hur det ska presenteras och vilka textfragment som fr vara med och pverka upplevelsen av verket.

Lars Traegde Fdelser: 1967 Bostadsort: Nttery, Norge Hemsida: www.whishbone.blogspot.no Ngra tidigare uppdrag: Helhetskoncept fr minneslund, Heimdals kyrka, Trondheim. Konstnrlig gestaltning, Grindtorps skolan, Botkyrka, Stockholm. Samarbete med Anne Traegde. Botaniskt arkiv. Temporrt utsmyck nings projekt utfrt i samarbete med KRIPOS i Oslo, Botkyrka konsthall och Teie kyrka.

29

30

31

Hanna Stahle och Mrten Medbo

Land i sikte Utblicksplatsen och Glntan Vtgranit

Tv skulpturer i vtgranit, utomhus. Den ena r placerad vid promenadstigen och den andra p en hjd vid stigens slut. Hanna och Mrten berttar: Vr uppgift var att gra ngot lngs med promenadstigen i det kuperade lilla skogsomrde som behlls inne p det slutna sjukhusomrdet. Det kndes lustfyllt och ovanligt att ha skogen som plats fr konsten. Samtidigt var det var en knepig uppgift att varsamt vga de konstnrliga uttrycken s att de blir meningsfulla ven fr mnniskor med s pass trassliga bakgrunder som det handlar om hr. Konstverken mste ocks fungera i det noggranna skerhetstnkande som verksamheten bygger p. Vi valde att arbeta med sten som vi tyckte samspelade bra med naturmiljn och som ocks frstrkte de basala och existentiella uttrycken som vi ville ha. Thorbjrn Carlberg p Vt stenhuggeri blev en viktig person i arbetet med stenen. Med stort kunnande och lyhrdhet genomfrde han vra ider. Vi ville att vra verk skulle bli till utflyktsml och inbjuda till pauser lngs med promenadstigen. En vldigt kort utflykt frn kliniken kan ibland vara ett stort steg att ta fr en mnniska med den typ av problematik vi mter hr. Platserna kan bli en sorts frirum frn den institutionella vardagen. P skogstomtens hgsta plats, en bergknalle som vi kallar Utblicksplatsen, har man utsikt lngt ut ver murens krn. Hr valde vi att gra en stenportal, en arkaisk och kanske inte helt originell skulpturform, men speciell och bety32

delsefull i sammanhanget. Portalen inramar en vy av yttervrlden samtidigt som den ocks blir en existentiell symbol att trda in i och ut ur. Ngra runda stenar r ocks placerade s att de kan fungera som sittplatser. Den andra platsen kallar vi Glntan och den ligger nrmare husen i en sluttning med omgiv ande trd. Dr ville vi gra en sorts mtesplats, en sten att samlas kring. En fyrkantig form som bildar en grov bordsyta. Mellan tv stenskivor ligger mindre runda naturstenar . Ngot vi aldrig kommer att glmma nr det gller det praktiska arbetet med konsten r det spektakulra lyft vi tvingades gra fr att f portalen p plats. Eftersom den befintliga skogen skulle bevaras gick det inte att kra in stenen med lastare. Vi var tvungna att lyfta in stenen med kran de nra trettio meter in i skogen och upp p den hjd dr den skulle placeras. Stenen vgde fyra ton.

Hanna Stahle Fdelser: 1964 Bostadsort: Katthammarsvik Hemsida: www.hannastahle.se Mrten Medbo Fdelser: 1964 Bostadsort: Katthammarsvik Hemsida: www.medbo.com Ngra tidigare uppdrag (gemensamma): Silverraster, Salbergaanstalten Sala. S ett fr, Solklintskolan, Slite. Upptg, Norrlands universitetssjukhus, Ume.

33

34

35

May Bente Aronsen

Droppar bildar bild Screentryck och plastfolie p glas, etsad kopparplt och utskuren filt

May Bente Aronsens konst har ftt ta plats i stora delar av byggnaderna p flera stt. Dels som insyns skyddande screentryck p glaspartierna vid fyra trapp- och hisshallar. Dels som ett slingrande mnster i vinylplast som frtydligar glaspartier i framfrallt konferens- och mtesrum. De frstnmnda screentrycken bestr av en mngd ungefr lika stora cirklar som, likt stora droppar p marken, markerat sin plats p ytan. En variant av samma mnster har i etsad form ocks ftt utsmycka personalentrns tv koppar drrar, samt tv sparkpltar i koppar p drrarna till besksentrn. Mnstret terkommer ocks i ytterligare en variation p personalens passerkort. Dessutom sitter i frvaltningsrttssalen en bred brd av utskuren filt lngs tre vggar. Filten r grbl p framsidan och orangerd p bak sidan och r monterad med distans frn vggen, s att det ger vggen bakom en varm gld. May Bente berttar: Droppar bildar bild Att utmana cirkeln, formen frndrar sig genom pverkan utifrn fr bucklor, krymper, byggs upp emellant verskridande formatet som livet med sina utmaningar det att anpassa sig att behva f hjlp med att anpassa sig att hitta sin egen form, vara i en process, ska efter det optimala Arbetet med glaspartierna: Som utgngspunkt tog jag fotografier frn tomten
36

dr anlggningen nu ligger tomten tcktes av hga trd. Frenklade motivet frgrund och bakgrund, speglingar och frvrngningar. Skogen r borta, ersatt av sm droppar som visuellt rinner ner ver glaset. Dropparna kan vid nrmare granskning frvxlas med cirklar, men r inte det. Inga r helt runda, eftersom ingen av oss r helt perfekt. ver det mnstret slingrar sig fabulerande linjer i varma koppartoner. Tanken r att man ska knna igen former frn naturen utanfr sjukhuset, ven om det inte r direkt uppenbart. Inre glaspartier: Slinga P glasen framfr kontoren slingrar sig en rcka cirklar och ovaler. De bygger upp sig, vnder sig runt, frttas, hller fast i varandra och s lser det hela upp sig innan slingmnstret upprepar sig, lser upp och bildar nya konstellationer. En lek med linjer, omedelbar i uttrycket. Frvaltningsrttssalen: Jag har valt att lgga en fris som ett band runt rummet. Cirklar, droppar och linjer dansande, pulserande formationer en plats fr blicken att vila p.
May Bente Aronsen Fdelser: 1962 Bostadsort: Oslo Hemsida: www.maybentearonsen.no Ngra tidigare uppdrag: Lyssnande vgg, Stockholms rdhus, 6 tingrttssalar 2009. Energi, Shells huvud kontor, Sandnes, Norge, 2009. Rena Militrleir (i samarbete med Anders Lian), skulptur utomhus, 2012. 37

38

39

Astrid Sylwan
Imagination Akryl p pann

En frgstark, abstrakt mlning mter beskarna i inpasseringen. Mlningen, som ocks kan uppfattas som ett objekt, tcker nstan hela vggen. Astrid berttar: Varje mlning r fr mig ett slags frestllning om mleri. En uppfattning som sger ungefr att s hr kan ocks en mlning se ut! I mitt fall har det dr fljt mig genom ren, jag har sett arbetet som en underskning av kanske frmst frgernas men ocks formernas skiftande kraft. Min viktigaste uppgift som konstnr r att inte dda den underskningen utan tvrtom redovisa den tydligt med all dess liv och rrelse i behll. D lever mlningen, d fortstter den ungefr som musik i betraktarens eget huvud. Jag slr kanske bara an en ton, stter ngot i rrelse. Om mleriet funkar s blir det bilder man som betraktare kan tervnda till gng p gng. Sdant r viktigt inte minst nr det gller en offentlig utsmyckning som hr p rttspsyk. Jag vill ppna upp ngot och skapa en fri rymd, inte sluta ngot inne och gra det otillgngligt. Tvrtom: varje lyckad mlning r ocks en frestllning om frihet. Som konstnr arbetar jag s lngt ifrn fotografen det gr, min bildvrld avbildar inte, den gestaltar. Knslor, tankar, drmmar. Och ytterst, tror jag, handlar denna gestaltning om frihet och rrelse, inte om att hugga ngot i sten. S hr kan en mlning se ut. Den r min gva till betraktaren, att ta till sig och associera fritt kring och i bsta fall umgs med ver tid.

Astrid Sylwan Fdelser: 1970 Bostadsort: Stockholm E-post: astridsylwan@gmail.com Ngra tidigare uppdrag: Ramble and Roam, Ume stra resecenter 2010. Landmarks, Nacka Stadshus 2011. All these points of view, Linkpings Universitets sjukhus 2012.

40

41

Andreas Eriksson
Fris I och Fris II Foto, gips och textil

I vntrummet p besksavdelningen har vi placerat ett verk sammansatt av olika delar skapade i hrdgips, foto, textil vv och textilt montage. Tolv fotografier frestllande olika trdstammar r monterade i vntrummet till ppenvrden. Andreas berttar: De foton p trdstammar jag tagit r ganska sm i formatet och de blir som ett slags repetitiva titthl som hnger i en jmn rad. De fokuserar p sm mleriska skillnader som trdens stammar erbjuder och r placerade p ppenvrden. I kontrast till dem har jag frskt att i det andra rummet, vntrummet, illustrera trdstammarnas materialitet med hjlp av vvar, gipsreliefer och foton i en s kallad fris. Gipsrelieferna r gjorda genom att bemla frigolit med aceton. Istllet fr att som i det vanliga mleriet lgga till material i form av frg, s har jag hr tagit bort material i form av frigolit, men genom att mla med aceton. Den frsvunna delen av mleriet har jag sedan gjutit i gips. P s stt har jag knutit ihop gips relieferna dels med trdstammarna, dels med knslan av sn och tidsaspekten i den smltande snn, men ven med den vita mlardukens yta.

Andreas Eriksson Fdelser: 1975 Bostadsort: Medelplana Hemsida: www.medelplana.com Ngra tidigare uppdrag: Frgens Natur, KBC Ume Universitet 1999, Clarion Hotel, Stockholm 2003. High Low and In Between, Astra Zeneca, Lund 2007.

42

43

44

45

Kajsa Mattas
Vatten I, II, III och IV Brons och betong

Tv lngstrckta, lga, bljande skulpturer i brons p betongfundament som ven kan fun gera som bnkar. Drtill tv betongreliefer som flls in i den slta delen av betongvggen i galleriet. Samtliga konstverk r placerade dr mnga, svl patienter som personal, kommer passera. Kajsa berttar: Nr jag arbetar med mina vattenbilder lyssnar jag mig fram. Jag vill komma in i en rytm. Jag sker rytmen som uttrycker sjlva livets andning, Varats ocean av trar som trstar och br. Vatten r s vlbekant och samtidigt s ondligt variationsrikt i formen. Jag ser motivet bde som en utmaning och som en vila.

Kajsa Mattas Fdd: 1948 Bostadsort: Stockholm E-post: kajsa.mattas@gmail.com Ngra tidigare uppdrag: In Manus Tuas Sex skulpturer till stra gatan, Uppsala, Sagerska palatsets grd, Stockholm.

46

47

Riktiga bilder saknas

48

49

Anna Ling
Oceaner av luft; Bymoln, Bljemoln, Dimmoln, Fjdermoln, K-strimmor, Makrillmoln, Regnmoln, Skiktmoln , Sljmoln, Stackmoln, Valkmoln och Virga fljemoln Laminerade fotograferade tusch- och blyertsteckningar
I dagrummen p avdelningarna fr akutvrd och utredningar har vi placerat tolv konstverk frestllande olika typer av moln. P varje avdelning r tre verk monterade. Anna berttar: Till Helix rttspsykiatriska anlggning har jag gjort en serie teckningar med titeln Oceaner av luft. Teckningarna hnger tematiskt ihop mellan de fyra avdelningar dr mitt verk kommer att hnga men r samtidigt tnkta att fungera som enskilda bilder. Tidigare har jag gjort en serie tuschlaveringar av havet, Observationer p ppet hav, 2006, dr vindens tolv steg visas p tolv teckningar, frn stiltje till orkan. Oceaner av luft r ett liknande verk men denna gng r molnens tio huvudkategorier avbildade. Jag har lagt till tv moln, K-strimma som r ett moln skapat av mnniskan genom avgaser frn flygplan och Virga som r ett fljemoln. Min nskan har varit att gra ett verk som det gr att vila, meditera och drmma sig bort i. Tanken har ocks varit att gra ett allmngiltigt och ppet verk som mnniskor frn olika nationaliteter kan relatera till, vem har inte letat bilder och motiv uppe bland molnen? En likhet som finns mellan moln- och havs teckningarna r att de bda kan lsas som en upp- och nedtrappning av naturens eller mnniskans temperament. Spridningen av det visuella uttrycket i bildsviten r drfr varierat, frn Dimmolnet som r tyst, nstan abstrakt till Bymolnet som r ett kraft- och kontrastrikt moln. I mitt arbete med Oceaner av luft har jag bland annat hmtat inspiration till mina
50

teckningar frn litteratur om moln och titeln Oceaner av luft refererar till den grekiske frsokratiske filosofen Thales frn Miletos poetiska tankar om att vi inte befinner oss p toppen av en solid jord utan p botten av en ocean av luft.

Anna Ling Fdelser: 1971 Bostadsort: Malm E-post: anna_ling60@hotmail.com Ngra tidigare uppdrag: Vktare, 2008,Ormen lnge frskola, Lunds kommun.

51

52

53

Lars Arvidsson
Vrvinter, Spegling, Hst och Motljus Laminerade fotograferade oljemlningar

I dagrummen p de fyra avdelningarna fr lnga vrdtider har vi placerat konstverk med naturmotiv. Motiven frestller utsnitt av trd frn olika tider p ret. Valda delar av bild sviterna terfinns ven i utpasseringen och i dagrummet vid hgskerhetsplatserna. Lars berttar: Jag har under flera r arbetat med naturmotiv i mitt mleri. Ofta begrnsade utsnitt ur ett strre sammanhang: Lvverk och grenverk, speglingar i vatten, solljus som silar genom trdkronor eller gnistrar i snn. Nr jag fick det hr uppdraget, tnkte jag att dessa teman kunde fungera bra i sammanhanget. De skulle ocks utan alltfr stora eftergifter kunna godknnas enligt den lnga lista av restriktioner och hnsynstaganden, som krvdes fr detta knsliga projekt. Dessutom r motiven ltta att tolka. Inga tvetydigheter, inga undermeningar eller dolda symboler. Jag ville gra ngot man kan vila i, inte oroa eller vcka tankar. Snarare d stilla tankarna, skapa ett lugn och en harmoni som frhoppningsvis inverkar positivt p rummet och de som vistas dr. Jag har valt ganska stora format, fr att mlningarna ska ta rummet i besittning. Inte bli tavlor p en vgg, utan bildligt skapa ppningar i vggen. Jag har anvnt triptyker och delat av de strre mlningarna, ibland med vertikala band, fr att stadkomma en rytm. Frgen har jag hllit i en relativt mild skala utan alltfr vldsamma frgkollisioner. Hr och var med lite starkare frginslag, ibland terhllet, nstan grtt. Men ljuset har hela tiden varit
54

det centrala. I varje mlning har det varit min strvan att hitta ljuset.

Lars Arvidsson Fdelser: 1950 Bostadsort: Stockholm E-post: larsoarvidsson@comhem.se Tidigare uppdrag: Korridor i S:t Grans sjukhus.

55

56

57

Anders Kappel
Imprints Bronsreliefer

P balkongerna till de fyra avdelningarna fr lnga vrdtider har bronsreliefer monterats i vgg och golv. Anders Kappel berttar: De fyra bronsrelieferna till balkongerna tillkom efter funderingar p begrnsningarna i uppdraget dr olika hnsyn mste tas till patienterna som ska betrakta det. Ett ovanligt stt att frhlla sig som konstnr dr redan rummet och miljn stller sina krav. Den frsta idn som kom upp var en mjukt formad gallerpinne i brons till det galler som omger balkongerna. En handmodellerad pinne i kontrast till de maskingjorda profilerna som utgr resten av gallret. Denna handgjorda pinne var menad att bidra till en ngot varmare och mjukare knsla nr man str vid gallret och tittar ut. Bronspinnen skulle gjutas i tv halvor och svetsas ver den befintliga gallerpinnen som har srskilda skerhetskrav och utgr det s kallade skalskyddet. Frslaget godtogs till en brjan men bestllaren ndrade sig sedan och jag fick utarbeta ett nytt frslag. Nr man har en bra id kan det vara svrt att starta om, men jag kom fram till ett nytt frslag som blev genomfrt. Jag beskte arbetsplatsen fr att f nya ider och d hade man precis gjutit betonggolven och olika avtryck av skor och tappade verktyg syntes i betongen. Detta blev utgngspunkten till en ny id dr jag ville bevara ngot av byggprocessen och lyfta upp det till ytskiktet samt frdla det i brons. Dessa avtryck, Imprints, kompletterades med avtryck i leran runt grden dr jag bor i
58

Skne (hst, hund, cykelspr med mera) samt en del avtryck frn bronsgjuteriet i Prachin Buri i Thailand dr bronsrelieferna r gjutna. Imprints utgr drmed ett frevigat tidsdokument ver mnniskor och djur som rrt sig p olika platser p jordklotet under en viss tid.

Anders Kappel Fdelser: 1956 Bostadsort: Trusserd/Degeberga Hemsida: www.kappel.nu Ngra tidigare uppdrag: Sdersjukhusets entr Stockholm , Gteborgs Universitets entr journalistik och media, Geologiska Institutionen Stockholms Universitet.

59

60

61

Jonathan Josefsson
Embryon Tuftade ullmattor

Embryon r ett konstverk bestende av frgstarka, tuftade ullmattor i organiska former och olika storlekar som har fsts mot biblioteksvggen och vggarna vid trappan p personaltorget. Installationen strcker sig nda frn golvet upp lngs vggarna till taket, en total hjd om cirka 15 meter. Vid bottenplanets sittgrupp intill biblioteket har ocks en matta placerats som en del av verket. Jonathan berttar: Mina konstnrliga rtter kommer frn graffitikulturen, dr jag under namnet Ollio varit verksam i mer n 15 r. Erfarenheterna frn graffitimlandet visar sig i en metod fr bildskapande dr jag frsker koppla bort min tankeverksamhet och slppa fram vad som kanske kan kallas intuitiv improvisation. Mitt konstnrskap spnner ver ett brett flt, men jag uttrycker mig framfrallt med en blandning av mleri och textil. Jag anvnder allt frn sprejfrg till tapeter och tyger. Under senare tid har mycket handlat om tuftade mattor, vilket r en teknik d jag skjuter in garn i ett uppspnt tyg. Det pminner mycket om att mla med sprejburk fast det blir ett helt annat resultat. Jag gr allting sjlv och det r viktigt fr mig att utfra ett hantverk nr jag skapar. Rrelse har varit ett ledord i utformningen av Embryon och vggarna vid trappan har var fr sig ftt sin egen utformning. Jag tycker mtet mellan den rfflade betongvggen och de ulliga mattorna blev speciellt lyckat, de r tv vldigt vackra material som mts p en ovntad plats. Stanna grna upp och knn p de bda ytorna!
62

Jonathan Josefsson Fdelser: 1978 Bostadsort: Gteborg Hemsida: www.jonathanjosefsson.se Ngra tidigare uppdrag: Rimnershallen, Uddevalla. Dons skola. Lrcenter, Forshaga.

63

64

65

Julia Heurling
Ljudvg Textil med plisseringar och tryck

P konferensrummets ena lngvgg r ett draperi monterat. Draperiet, som r sytt och monterat av Handarbetets vnner, bestr av ett varmvitt sltt polyestertyg, plisserat p fyra stllen. Plisserningarna har ocks delvis tryckts med grafiska former s att deras tredimesionalitet frtydligas och betraktaren kan uppfatta frnderliga former d hen rr sig i rummet. Julia berttar: Draperiet kommunicerar en lugn bl rytm. Uttrycket r diskret men direkt. Den textila ytan r exakt utmtt fr att utgra de plisserade ytornas dimensioner, samt det tysta dremellan. Min intention har varit att betona och underska draperiets tredimensionella egenskaper. Jag har velat ge draperiet en bestmd form med en tydlig visuell nrvaro. Samspel mellan tre dimensionell form och tryckt yta r i fokus. Jag gillar det som tar en sekund att registrera, med snabbt visuellt genomslag.

Julia Heurling Fdelser: 1973 Bostadsort: Stockholm Hemsida: www.juliaheurling.se Ngra tidigare uppdrag: Mnsterformgivning fr svenska och internationella fretag som Borstapeter, Hie Design, Lab.C och Arctic Accessories.

66

67

Om konsten i landstinget

ulturfrvaltningen i Stockholms lns landsting har i uppdrag att frse vrdmiljer inom landstinget med konst. I samband med ny- och ombyggnationer avstts en del av bygginvesteringarna till detta. Det sker nr produktionskostnaden verstiger 3 miljoner kronor. Konstanslaget faststlls av Locum AB som r landstingets fastighetsfrvaltare. Kulturfrvaltningens konstenhet arbetar sedan med projekt ledningen av den konstnrliga utsmyckningen. Vrdmiljer stller speciella krav och drfr r utgngspunkten i arbetet med konsten alltid verksamhetens behov, begrnsningar och mjligheter. Ofta rr det sig om intensiva miljer dr mnniskor som behver std och omtanke vistas. Till detta tas stor hnsyn. En annan sida av uppdraget r att den konst som kps in ocks ska spegla samtiden och vara utfrd av nu verksamma konstnrer utvalda med mngfald i tanke. rligen anlitas ett antal konstnrer fr uppdrag p bestmda platser. Konst kps ocks in frn gallerier och konsthallar. Vrdmiljerna rymmer en fantastisk kulturskatt. Runt omkring p mottagningar, vrdcentraler och sjukhus kan patienter, personal och anhriga uppleva ver 70 000 konstverk en av landets strsta samlingar av modern och samtida konst. Mnga av verken r vl integrerade i miljn; i tak, i hissar, som trapprcken, p inom- och utomhusgrdar etcetera. Konsten kan ibland ocks ha en rent praktisk funktion som till exempel lekskulpturer fr barn och konst som hjlper till med orienteringen. Det r den s kallade enprocentregeln som bidrar ekonomiskt till konsten. 1937 beslutade Sveriges riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas p konstnrlig utsmyckning. Nr storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att ven landstinget skulle tillmpa procentregeln, men med upp till 2 procent av produktionskostnaden. Tack vare det har Stockholms lns landsting idag ett av landets strsta och mest mngfacetterade innehav av offentlig konst som utgr ett rikt kulturarv.

69

Deltagare i konstgruppen
Mads Lundgaard (m), landstingets konstnmnd (t o m 2010-12-31) Staffan Sjdn (m), landstingets konstnmnd (t o m 2010-12-31) Olof Tappert (s), landstingets konstnmnd (t o m 2010-12-31) Susanne Andersson Kopp, projekt ledare kulturfrvaltningen Bo Andersson, konstkonsult Liv Strand, konstkonsult Hlne Nyman, administratr/bitrdande projekt ledare, RPV, Rttspsykiatri Vrd Stockholm Syd Jeanne Ahlberg, sektionschef, RPVS, rttspsykiatriska vrdsektionen (t o m oktober 2009) Lena Holmberg, hantverkspedagog, Rttsmedicinalverket Annica Ehln, forensisk socialutredare Rttsmedicinalverket Anna Espling Rolf, arkitekt, BSK Arkitekter Mattias Vestermark, arkitekt, BSK Arkitekter Jonas Berglund, landskapsarkitekt, Niv landskapsarkitektur Leif Norlander, projektledare, Locum Torkel Gustafsson, frvaltare, Locum

bildappendix
Samtliga bilder r fotograferade av Per Mannberg om inget annat anges. Framsida: INNE UTE, Lars Traegde/Bono s. 2 Droppar bildar bild, May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 3 Droppar bildar bild, May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 4 Land i sikte Utblicksplatsen, Hanna Stahle och Mrten Medbo/BUS 2012. Detalj frn Slinga, May Bente Aronsen/BUS 2012. Detalj frn Fris I, Andreas Eriksson/BUS 2012. Detalj frn Imprints Anders Kappel/BUS 2012. Del av Embryon, Jonathan Josefsson/BUS 2012. Detalj frn Imagination, Astrid Sylwan/BUS 2012. Detalj frn Motljus, Lars Arvidsson /BUS 2012. s. 6 Slinga, May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 11 versiktsbild Helix. Foto: BSK s. 12 Land i sikte Utblicksplatsen, Hanna Stahle och Mrten Medbo/BUS 2012. Foto Per Mannberg Detalj grvskopa. Foto: Liv Strand s. 15 Konstkonsult Bo Andersson och konstnr Jonathan Josefsson. Foto: Liv Strand Bergmans konstgjuteri. Foto: Per Mannberg s. 16 Balkonger s. 20 Tall. Foto: Liv Strand s. 21 Byggarbetsplatsen. Foto: Lars Traegde/Bono s. 22 Spegling, Lars Arvidsson/BUS 2012 s. 26 Byggarbetsplatsen. Foto: Lars Traegde/Bono. INNE UTE (2 bilder), Lars Traegde/Bono. Foto: Per Mannberg s. 29 KOMMA G och PPNA STNGA (2 bilder), Lars Traegde/Bono s. 30 PPNA STNGA , Lars Traegde/Bono s. 31 INNE UTE, Lars Traegde/Bono s. 32 Hanna Stahle och Mrten Medbo monterar Land i sikte Utsiktsplatsen s. 34 Land i sikte Glntan, Hanna Stahle och Mrten Medbo/BUS 2012 s. 35 Land i sikte Utsiktsplatsen, Hanna Stahle och Mrten Medbo/BUS 2012. s. 36 Slinga och Droppar bildar bild, (frvaltnings rttssalen, 2 bilder, del av verk), May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 38 Droppar bildar bild (koppardrrar), May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 39 Slinga, May Bente Aronsen/BUS 2012 s. 40 Imagination, Astrid Sylwan/BUS 2012 s. 42 Fris I och Fris II (2 bilder, ngot beskurna), Andreas Eriksson/BUS 2012 s. 4445 Fris I (beskuren), Andreas Eriksson/BUS 2012 s. 46 Vatten I, Kajsa Mattas s. 48 Vatten IV, Kajsa Mattas s. 49 Vatten I, Kajsa Mattas s. 50 Valkmoln, Anna Ling/BUS 2012 s. 52 K-strimmor (ngot beskuren), Anna Ling/BUS 2012 s. 53 Valkmoln (ngot beskuren), Anna Ling/BUS 2012 s. 54 Vrvinter, Lars Arvidsson/BUS 2012 s. 5657 Hst (beskuren), Lars Arvidsson/BUS 2012 s. 58 Imprints, Anders Kappel/BUS 2012 s. 6061 Imprints, Anders Kappel/BUS 2012 s. 62, 6465 Del av Embryon, Jonathan Josefsson/BUS 2012 s. 66 Ljudvg, Julia Heurling s. 68 Ett urval av inkpt konst till Helix: Conclusions II, Astrid Sylwan/BUS 2012. Annexet, Mikael Wahrby/BUS 2012. verhuvudtagen (bl), Joachim Carlsson. Foten, Lena Flodman/BUS 2012. Wall, Pelle Perlefelt/BUS 2012. Frestllning, Petter Kreuger/BUS 2012. Sensommar 2, Catharina Warme Hellstrm/BUS 2012. Vggkakel, liten I, Ylva W Franzn/BUS 2012. s. 71 Del av matta ur Embryon. Jonathan Josefsson/ BUS 2012 Baksida: Droppar bildar bild (koppardrrar), May Bente Aronsen/BUS 2012

www.kultur.sll.se