AFS AFS 2013:XX 2013:3

Xxxxx Arbetsplatsens utformning

Arbetsmiljverkets freskrifter om ndring i Arbetsmiljverkets freskrifter (AFS 2009:2) xxxx:xx) om om arbetsplatsens utformning

Arbetsmiljverkets frfattningssamling

Arbetsmiljverkets frfattningssamling

AFS 2013:3 Arbetsmiljverkets freskrifter om ndring Utkom frn trycket i Arbetsmiljverkets freskrifter (AFS 2009:2) den 10 maj 2013 om arbetsplatsens utformning samt allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna;

beslutade den 23 april 2013. Arbetsmiljverket freskriver fljande med std av 18 arbetsmiljfrord ningen (1977:1166) och beslutar fljande allmnna rd i frga om Arbets miljverkets freskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning dels att 24 ska ha fljande lydelse dels att de allmnna rden under avsnittet Regler och myndigheter samt kommentarerna till 2, 16, 18 och 75 ska ha fljande lydelse. 24 Froreningar frn process, hantering eller dylikt fr inte via terluft eller verluft fras till lokaler dr sdan frorening normalt inte alstras. Frnluft som innehller mnen som r upptagna i grupp A eller B i bilaga 1 till Arbetsmilj verkets freskrifter om kemiska arbetsmiljrisker, biologiska agens i riskklass 3 eller 4 enligt Arbetsmiljverkets freskrif ter om mikrobiologiska arbetsmiljrisker smitta, toxinpverkan, verkns lighet eller svetsrk frn fast installerat utsug fr inte terfras via terluft eller cirkulationsluft. Denna frfattning trder i kraft den 1 juni 2013.

MIKAEL SJBERG Bernt Nilsson Anna Middelman

AFS 2013:3

Regler och myndigheter

Flertalet regler om byggande r samlade i byggnadsfrfattningarna. All mnna bestmmelser om byggande finns i plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) och i plan- och byggfrordningen, PBF (SFS 2011:338). Lagarna kompletteras av freskrifter och rd i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) och i Boverkets freskrifter och allmnna rd om avhjlpande av enkelt avhjlpta hinder till och i lokaler dit allmnheten har tilltrde och p allmnna platser, HIN2 (BFS 2011:13). Vissa regler som rr byggande finns i arbetsmiljlagen (SFS 1977:1160) och i olika detaljfreskrifter till lagen i Arbetsmiljverkets frfattningssam ling (AFS). Byggnadslagstiftningens krav riktas till byggherren och fastighetsgaren och tillmpas av byggnadsnmnden vid tillsyn. Byggherren har det fulla ansvaret fr att kraven i bygglagstiftningen blir uppfyllda och att byggnaden fr goda kvaliteter. Byggherren ska ocks se till att kontroll och provning utfrs i tillrcklig omfattning under byggandet och att alla ndvndiga tillstnd finns. Byggnadsnmnden har tillsyn ver byggnadsverksamheten i kommunen. Tillsynen omfattar bl.a. att bevaka att gllande bestmmelser fljs samt att genom information frekomma brister i byggandet. Arbetsmiljlagstiftningens krav riktas i frsta hand till arbetsgivaren, som har ansvaret fr att arbetsmiljreglerna fljs, och kontrolleras av Arbetsmil jverket vid tillsyn. Arbetsmiljverket stder sina krav p arbetsmiljlagen och Arbetsmiljverkets freskrifter. Vid bedmningen i det enskilda fallet kan inspektionen ven vlja att ta ledning av t.ex. Boverkets Byggregler (BBR) eller av kunskapsmaterial frn handbcker i mnet. Med std av arbetsmiljlagen finns mjlighet att krva frbttringar av arbetsmiljn ven i frga om befintliga byggnader, oavsett om ngon nyeller ombyggnad r aktuell eller ej. Byggnads- och arbetsmiljfrfattningarna r skrivna med inbrdes sam ordning. Om en arbetslokal r utfrd s att ett krav enligt byggreglerna r uppfyllt r i allmnhet ven arbetsmiljreglernas motsvarande krav p loka len uppfyllda, men undantag frekommer. Frn arbetsmiljsynpunkt ska en arbetslokal bedmas med hnsyn till den verksamhet som bedrivs eller avses bedrivas d bedmningen grs. Andra och strngare krav n vid bygglovsprvningen kan drfr bli aktu ella, t.ex. om verksamhet, utrustning eller installationer ndrats sedan dess. Vissa skerhetsfrgor regleras genom andra frfattningar och med tillsyn av andra organ. Samordning kan drfr behvas. Regler om skydd mot fara orsakad av elektrisk strm finns i Ellagen (SFS 4

AFS 2013:3 1997:857) och om elektromagnetisk kompatibilitet i lagen om elektromag netisk kompatibilitet (SFS 1992:1512) och i tillmpningsfreskrifter. Ansva rig myndighet fr dessa frgor r Elskerhetsverket. Verket har tillsyn ver elektriska starkstrmsanlggningar, och sdana anlggningar kontrolleras ocks genom att srskild behrighet krvs fr installatrer. Ett flertal regler om skydd mot fara frn brand finns i byggnadslagstift ningen med dess tillmpningsregler, lag om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) och frordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) samt i lagen och frordningen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och dess tillmpningsfreskrifter. Drutver finns rd, anvisningar o.d. till skydd mot fara frn brand, som utgivits av t.ex. Brandskyddsfreningen, Svensk Frskring och olika branschorganisationer. Frgor om lag om skydd mot olyckor handlggs centralt av Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap MSB och lokalt av kommunernas rdd ningsnmnder och rddningstjnster. Ansvaret fr tillsyn av skydd mot brand faller i frsta hand p kommu nen och dess nmnd fr rddningstjnsten. Nmnden kan som sakkunnig i rddningstjnstfrgor medverka i byggnadsnmndens plan- och bygg renden samt ska som myndighet vid tillsyn kontrollera brandskyddet (orga nisation, byggnadstekniskt brandskydd, egenkontroll, personalutbildning m.m. som pverkar brandskyddet) i byggnader eller andra anlggningar. Nmnden r ven tillsynsmyndighet enligt LBE. ven arbetsmiljlagstiftningen innehller regler till skydd mot fara frn brand. Arbetsmiljlagens 2 kap. 4 freskriver att betryggande skyddst grder ska vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk strm eller liknande. Det ligger dock i sakens natur att tillsynsmyndigheten samverkar med kommunens rddningstjnst fr att stadkomma ett fullgott skydd fr arbetstagare vid brand. Tillsyn utfrs enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) av srskilda frrttare som utses av den kommunala nmnden fr rddnings tjnst. Med tillsyn avses kontroll att gare eller nyttjanderttshavare till byggnader eller andra anlggningar vidtagit skliga brandskyddstgrder med avseende p bl.a. organisatoriskt och byggnadstekniskt brandskydd i syfte att eliminera risker fr brand och skador till fljd av brand. Den kommunala milj- och hlsoskyddsnmnden har tillsyn ver bl.a. skolor och daghem vad gller hlsoskydd och hygien enligt regler frn Socialstyrelsen, och ver livsmedelslokaler vad gller livsmedelshantering enligt regler frn Statens livsmedelsverk. Fr vissa personalutrymmen finns ven regler utfrdade av Statens livsmedelsverk. Dessa regler kan stlla andra krav p personalutrymmen n vad som krvs i dessa freskrifter, som endast anger minimikraven sett frn arbetsmiljsynpunkt. 5

AFS 2013:3 Nr det gller arbetsplatser inom hlso- och sjukvrd samt tandvrd finns krav p god hygienisk standard i hlso- och sjukvrdslagen (1982:763) res pektive tandvrdsfrordningen (SFS 1998:1338). I 2 kap. 1 arbetsmiljlagen anges att arbetsmiljn ska vara tillfredsstl lande med hnsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utveck lingen i samhllet. Av lagens motiv framgr att arbetsmiljn ska frbttras i takt med de mjligheter utvecklingen ger. Samtidigt frutstts enligt fr arbetena till lagen att en avvgning sker vid tillmpningen nr det gller rimligheten av behvliga insatser. Frgan om avvgning av arbetsmiljkrav mot andra intressen kan upp komma bl.a. i ldre byggnader med kulturhistoriskt vrde. Kulturmin neslagstiftningen och byggnadslagstiftningen innehller regler om skydd fr srskilt vrdefulla byggnader. I sdana fall br tillmpningen av dessa freskrifter och avvgningen med hnsyn till vad som r mjligt och rimligt gras genom att srskild omsorg gnas dels organisationen av arbetet som utfrs i lokalen och dels valet av tekniska lsningar, fr att undvika ondiga ingrepp i byggnaden. Nr tgrder r ndvndiga fr att n en godtagbar arbetsmilj br sdant utfrande vljas som innebr minsta mjliga skada fr de kulturhistoriska vrdena, lmpligen i samrd med lnsantikvarien och inspektionen. Till2 Exempel p vad som i dessa freskrifter avses med en stadigva rande arbetsplats r datorarbetsplats, kassaarbetsplats, arbetsplatsen vid en svarv eller den enskilda arbetsplatsen i ett callcenter. Exempel p vad som normalt rknas som tillfllig arbetsplats r driftrum eller soprum. Med annan anlggning avses broar, flygflt, bergrum, tunnlar, kajer, idrottsplat ser, radio- och telemaster m.m. En bostad rknas normalt inte som en arbetslokal, utan utgr oftast en tillfllig arbetsplats fr exempelvis vrdpersonal. Samtliga upprknade personalutrymmen behvs inte p alla arbetsstl len. Vilka som behvs avgrs med ledning av bestmmelserna under res pektive avsnitt i freskrifterna och den vergripande bestmmelsen i 90. Skolgrden rknas som pausutrymme fr elever men kan ocks utgra arbetsplats fr elever och personal. Ett personalutrymme kan utgras antingen av ett helt rum eller i vissa fall en del, t.ex. en avskrmning av ett rum. Vid arbete utanfr ett fast driftsstl le kan personalutrymmet ocks inrymmas i t.ex. en personalbod, en srskilt iordningstlld bil eller tillflligt i en befintlig byggnad. Se ven Ordfrklaringar.

AFS 2013:3 Till16 En lokal ska vara s ordnad att den inte orsakar hlsobesvr som beror p byggnaden. Nr det i strre utstrckning n normalt frekommer att mnniskor fr symptom som irritation i gon, nsa och hals, torrhetsknsla i slemhinnor och hud, hudutslag, trtthet, huvudvrk och illamende nr de vistas i en byggnad brukar den beskrivas som en problembyggnad eller ett sjukt hus. Orsakerna till problemen r inte tydliga men det finns ett samband mellan vistelse i fuktskadade byggnader och hlsobesvr. Fuktska dor i byggnaden kan medfra bde kemiska reaktioner och mgel- och bak terietillvxt som i sin tur kan orsaka dlig luftkvalitet. ven dlig ventila tion, bristande underhll av ventilationssystemen, bristfllig stdning eller felaktiga stdmetoder kan ha betydelse fr uppkomsten av hlsobesvren. Mycket talar fr att problemen beror p en samverkan mellan flera olika fak torer (fysikaliska, kemiska, biologiska, medicinska och psykosociala). Det r drfr viktigt med en helhetssyn nr man utreder problemen och att en handlingsplan med lmpliga tgrder upprttas samt att tgrderna genom frs. Luft inomhus kan innehlla upp till flera hundra olika luftfroreningar. Som regel r koncentrationen av respektive mne lg i frhllande till de hygieniska grnsvrden som Arbetsmiljverket faststllt, men nr ngon samtidigt exponeras fr mnga mnen uppkommer ofta samverkande effek ter. Det saknas dock tillfredsstllande kunskap fr att faststlla riktvrden fr blandningar av lga halter luftfroreningar. Verksamheten i en arbetslokal kan ibland vara sdan att speciella tgrder krvs fr att hlla luftfroreningarna p en acceptabel niv. Man kan t.ex. behva byta ut kemikalier som ingr i tillverkningen, gra processtek niska frndringar, maskintekniska tgrder eller infra processventilation. Regler om frebyggande tgrder och tgrder mot risker vid inandning av luftfroreningar finns i Arbetsmiljverkets freskrifter om kemiska arbets miljrisker. Ventilation r ett stt att hlla halten av luftfroreningar p en lg niv fr att f tillfredsstllande luftkvalitet i en lokal. ven stdning r ett stt att hlla nere partikelhalten, d damm fungerar som en partikelreservoar ifrn vilken nya partiklar stndigt virvlar upp. Ventilationsbehovet bestms uti frn personbelastning, radonhalt, material i byggnader, interirer och appa rater samt arbetet eller processerna. Luftfroreningar br alltid tas om hand s nra kllan som mjligt, dvs. i frsta hand med processventilation. Allmnventilation dvs. ventilation som spder ut froreningarna i lokalen eller trnger undan frorenad luft kan anvndas som ventilationsmetod d: 7

AFS 2013:3 sm mngder froreningar utvecklas och sprids i ngorlunda jmn has tighet, avstndet frn froreningskllan till arbetstagares andningszon r lngt vid normalt arbete eller froreningarna r lgtoxiska. Ofta kan lokaler och lokaldelar delas upp i utrymmen som nyttjas mer eller mindre ofta. Behovet av klimathllning r naturligtvis strre fr de mer frekvent utnyttjade utrymmena. I t.ex. strre industrihallar kan det vara utrymmena kring arbetsplatserna. Utrymmena br ventileras s effektivt som mjligt. Det r viktigt att pla cera tilluftsdon och frnluftsdon s att det inte uppstr kortslutning mellan tilluft och frnluft. Luftutbyteseffektiviteten br vara minst 40 %. Fr att f tillfredsstllande luftkvalitet, temperatur, hastighet, renhet och fuktighet r det ofta ndvndigt med ett ventilationssystem med flktstyrd frn- och till luft. Enligt tobakslagen (1993:581) r rkning inte tillten dr barn vistas. I vriga arbetslokaler eller liknande utrymmen ska ingen mot sin vilja beh va utsttas fr tobaksrk. I lokaler dr tobaksrkning frekommer behver frnluftsfldet normalt uppg till minst 20 l/s och person. Frnluft frn rum som r srskilt avsedda fr rkning fr enligt 24 inte terfras som terluft. Fr fljande utrymmen kan lmpliga frnluftsflden vara: Toaletter Stdutrymme Duschrum 15 l/s och toalett (liter per sekund och toalett). 3 l/s och m golvarea, dock lgst 15 l/s. 15 l/s och dusch. Om duschrummet saknar ppningsbart fnster r det lmpligt att ventilationen kan forceras till 30l/s och dusch.

I personalutrymmen i bodar och dr el finns att tillg, br det finnas flkt styrd frnluftsventilation. Luftvxlingen fr en personalbod med blandad anvndning kan lmpligen vara 13 omsttningar per timme. Bodar med sjlvdrag som ventilation kan lmpligen vdras via taklucka. Koldioxid som indikator Mnniskor avger bde luktande froreningar och koldioxid. De luktande froreningarna vill man ventilera bort men de r svra att mta. Koldioxid r dremot ett mne vars koncentration ltt kan mtas. I icke-industriella arbetslokaler kan den anvndas som indikator p hur bra ventilationen r i frhllande till antalet personer i lokalen. Koldioxidhalten 1000 ppm ska inte ses som ett vrde som aldrig fr verskridas. Dremot r det ett vrde som man inte br ligga ver mer n tillflligt under korta stunder. Det inne8

AFS 2013:3 br ocks att ett medelvrde p 1000 ppm ver en dag inte r accepta belt om nivn r hgre under lngre perioder. Utomhus r halten normalt 300400 ppm. En koldioxidhalt under 1000 ppm r dock ingen garanti fr att luftkvali teten kommer att uppfattas som tillfredsstllande d ven faktorer som t.ex. temperatur och stdniv pverkar upplevelsen av luftkvaliteten. Frutom att ka uteluftfldet kan ocks organisatoriska tgrder anvndas fr att snka koldioxidhalten. Minskat antal personer i lokalerna eller kortare arbetspass med mellanliggande vdring r ngra exempel p sdana tgrder. Vid kontroll av luftkvaliteten genom mtning av koldioxidhalten r det viktigt att tnka p att vlja ett representativt antal rum med normalt antal personer, vlja mtutrustning som r specifik fr koldioxid, mta kontinuerligt och registrera vrdena, vervaka mtningarna under hela perioden, placera mtsonden i andningshjd och inte nrmare n 2 m frn nrmaste person, utfra mtningen under verksamhetens normala tidsrymd (arbetsda gen, lektionen eller annan period) eller till dess koldioxidhalten inte kar mer, eller kraftigt verstiger 1000 ppm, mta koldioxidhalten utomhus vid ngot tillflle och dokumentera andra faktorer som kan pverka mtresultatet som per sonbelastning, vdring, temperatur, etc. Till18 Uteluft tillfrs lokaler fr att spda ut de froreningar som alstras inomhus och erstta frorenad inneluft. Det r drfr vsentligt att denna uteluft r s ren som mjligt. I mer frorenad milj, t.ex. i stadskrnor, br uteluftintag placeras p tak eller mot en innergrd och p en sdan hjd att froreningar frn marken inte sugs in. I sdana miljer behver uteluften vanligen filtreras. Det r viktigt att uteluftsintag r s placerade att kortslutning frn t.ex. ventilationssystemens avluftsskorstenar och spillvattenledningarnas luft ningsledningar undviks. Man br ven ta hnsyn till var kyltorn r place rade, d det finns risk fr spridning av legionellabakterier om aerosol frn kyltorn sugs in i ventilationssystem. Temperaturfrhllandena r ocks vsentliga. Uteluftsintag br placeras dr luften r s kall som mjligt och inte vrms upp av t.ex. svarta tak eller soluppvrmda fasader. Rd om placering av uteluftsintag och avluftsppningar finns t.ex. i R1 9

AFS 2013:3 Riktlinjer fr specifikation av inneklimatkrav utgiven av Milj- och energi tekniska freningen. Till75 Det r srskilt viktigt att vid planering beakta konsekvenserna av en brand, gasutstrmning eller annan hndelse som intrffar p frn utrym ningssynpunkt ogynnsam plats. Behovet av tgrder kan variera vsentligt och pverkas av mnga fak torer, t.ex. verksamhetens art och omfattning, byggnadens och lokalens storlek, utformning och belgenhet, rddningstjnstens insatstid samt om en brand ltt fr snabbt frlopp och spridning och om gasutstrmning kan innebra explosionsrisk. Vid arbete i t.ex. en behllare br en manhlsppning ha sdana mtt att det r mjligt att ta sig in och ut ifrd personlig skyddsutrustning om inte en riskbedmning visar att detta r ondigt. Kraven i svensk standard SS 1797, Inspektionsppningar och manhl - mtt, kan i dessa sammanhang fungera som vgledning. Situationen fr arbetstagare kan pverkas av antalet icke-arbetstagare i en lokal, t.ex. sjukhus, varuhus, restaurang. Sdana personer har ofta dlig lokalknnedom och kan av olika skl behva hjlp fr att komma ut vid en utrymning. ven barn r en specifik grupp d det gller utrymning. Fr att underltta fr arbetstagare med funktionsnedsttning att utrymma arbetsplatserna innan kritiska frhllanden uppstr (egenutrymning) br utrymningsvgarna utformas utan trappor eller andra hinder fr rullstols burna och synskadade och frses med ltthanterliga ppningsanordningar till drrar i utrymningsvgen. Om egenutrymning fr en rrelsehindrad inte r mjlig r en tillfllig utrymningsplats, inom egen brandcell, dr man kan invnta hjlp i anslut ning till trappan en lsning. Se ven handboken Utrymning fr alla frn Svensk Byggtjnst. Tidpunkten fr nr kritiska frhllanden vid brand uppstr r beroende av bl.a. vrmestrlning, lufttemperatur, rkgasniv och koncentration av giftiga gaser. Termen utrymningsvg anvnds i freskrifterna s som den definierats fr brandtekniska sammanhang i Plan- och byggtermer 1994, utgivna av Terminologicentrum. Med utrymningsvg avses dr vg frn en brandcell till det fria eller till en annan sker plats. Annan sker (flykt-)plats kan utgras av mobil eller fast rddningskam mare. (Se freskrifterna om berg- och gruvarbete). Utrymningsfrgor behandlas ven i andra freskrifter frn Arbetsmilj verket. 10

Arbetsmiljverket11279 StockholmTel 010-7309000www.av.se

ISBN 978-91-7930-574-1ISSN 1650-3163

Utgivare: Anna Middelman