Cyberloafing

En enktstudie om internetanvndning fr privat bruk under arbetstid

Charlotte Graepler

Ulrika Johansson

Psykologi 61- 90 hp, Uppsatsarbete 15 hp Institutionen fr individ och samhlle/Hgskolan Vst Hstterminen 2011 Handledare: Gunnar Edman Examinator: Karin Strid

Cyberloafing En enktstudie om internetanvndning fr privat bruk under arbetstid

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste ren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya mjligheter fr utveckling, tillvxt och marknadsfring fr vrldens fretag. Internet r ett hjlpmedel, som har bidragit till att skapa dessa mjligheter. Denna frmn har ven medfrt att de anstllda kan gna sig t osynliga icke-arbetsrelaterade aktiviteter ssom cyberloafing (internetanvndning fr privat bruk under arbetstid). Tidigare forskning kom fram till att det finns tv niver av cyberloafing. Dessa benmndes mild (exempelvis skicka och ta emot privat e-post) och grav (exempelvis delta i online-spel som innefattar riktiga pengar). Studiens syfte var att underska vilka aktiviteter, som frekom nr de anstllda anvnde sig av cyberloafing och varfr cyberloafing utfrdes. Syftet med studien var ven att studera sambandet mellan deltagarnas instllning till cyberloafing och hur de ansg att cyberloafing pverkade deras arbetsprestation samt en sambandsstudie mellan hur mnga gnger per dag som deltagarna i genomsnitt anvnde sig av cyberloafing och deras instllning till mnet. Det var ven av intresse att underska om det fanns ngra skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. Studien utfrdes med hjlp av en webbenkt och hade 87 stycken svarande. Deltagarna var anstllda hos fretag inom Trestadsomrdet och kravet var att de hade daglig tillgng till Internet. Studiens resultat visade att den mest frekommande aktiviteten var alternativet besker nyhetssajter. Studiens resultat visade p ngra signifikanta knsskillnader samt skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. Nyckelord: Cyberloafing, olika niver av cyberloafing, policy, anstlldas instllning gllande cyberloafing, offentlig/privat sektor, arbetsgivare, anstllda.

Cyberloafing A questionnaire study on Internet use for private purposes during working hours
Technology has made great strides during the last years. The development of technology has created new opportunities for growth and marketing for companies. Internet is a tool that has helped to create these opportunities. This asset has also led to an opportunity for employees to engage ininvisible, non-work related activities such as cyberloafing (internet use for personal use during working hours). Pre vious research has reported two levels of cyberloafing which are called minor cyberloafing (e.g. sending and receiving private e-mail) and severe cyberloafing (e.g. participate in online games involving real money). The purpose of this study was to examine the activities that occurred when employees used the Internet for private purposes and also why cyberloafing occurred. The purpose was also to study the relationships between participants' attitude towards cyberloafing and how they felt that cyberloafing affected their job performance. It also examined if there was a connection between how many times per day the participants on average used the cyberloafing and their attitude towards the subject. It was of interest to investigate whether there were any differences between the public and the private sector. The study was conducted using an online questionnaire and had 87 respondents. The participants came from companies in the Trestads area. The requirement was that the employees had daily access to Internet. Our results showed that the most common activity was visiting news sites. The results of this study showed some significant differences between genders and between the public and the private sector. Keywords: Cyberloafing, different levels of cyberloafing, policies, employees attitude towards cyberloafing, public/private sector, employers, employees.

Tack
Ett stort tack till vr handledare Gunnar Edman fr all hjlp och vgledning under arbetets gng. Vi vill ven tacka alla deltagare i studien. Ni har bidragit med information och tankar som haft stor betydelse fr studien.

Det har gjorts stora framsteg inom teknologin under de senaste rtiondena. Utvecklingen har bidragit till att mnga arbetsuppgifter har effektiviserats vilket har haft en positiv effekt p produktionen. Mnga fretag brjade anvnda Internet fr att kunna marknadsfra sig p ett smidigare stt. Internet har bidragit till att de anstlldas prestation och effektivitet har kat. Tekniken har ocks haft stor betydelse fr minskningen av produktionstid samt omkostnaderna, men Internet har inte bara frt med sig vinster fr fretaget. Internet har ocks haft ett pris, d tillgngen till den nya tekniken har skapat mjligheter fr de anstllda att fritt utnyttja dess resurser. Samtidigt som tekniken r ett effektivt verktyg fr fretagen ges de anstllda tillgng till vrldens strsta lekplats (Lim, 2002; Reinecke & Trepte, 2008). De flesta internetanvndare anser att det bara tar ngra minuter att till exempel mejla en vn och att detta inte br medfra ngra strre problem sett i ett vidare perspektiv. Minuterna blir dock ofta till timmar, vilket skapar ett vxande problem fr fretagen. Tidigare studier rapporterade att vissa anstllda anvnde Internet fr privat bruk under arbetstid upp till fyra timmar per vecka (Lim, 2002; Reinecke & Trepte, 2008). Frutom de direkt materiella kostnaderna tillkom icke materiella kostnader som nedgng i produktionen. Tidigare forskning har bland annat visat att den anstlldes produktivitet kan minska med s mycket som 3040 procent, som en konsekvens av personligt anvndande av Internet under arbetstid (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002). Resultatet frn en studie, som gjordes under 2005, visade att cyberloafing (se nedan) har blivit det vanligaste sttet som den anstllde dslade sin arbetstid p. I samma takt som cyberloafing har blivit allt vanligare kar arbetsgivarnas oro ver denna moderna freteelse (Blanchard & Henle, 2008).

Cyberloafing
Cyberloafing r ett begrepp som r relativt nytt och svrdefinierbart. Ordet loaf kan enligt Norstedts stora engelsk-svenska ordbok versttas till att sl dank eller att sitta och sla. Cyberloafing innebr sledes att anstllda anvnder sig av fretagets internetkonto under arbetstid fr att, fr privat bruk, surfa p icke-arbetsrelaterade webbsidor och fr att ta emot och snda personliga e-brev (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002; Restubog et al., 2011). Det r med denna betydelse som begreppet cyberloafing kommer att anvndas i denna uppsats. Forskning visar att 30-65 procent av internetanvndande p arbetsplatser kan vara ickearbetsrelaterat (Restubog et al., 2011). En annan studie visar att s mycket som 90 procent av internetanvndandet p arbetsplatser inte r arbetsrelaterat (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011). Enligt tidigare forskning frsmrar cyberloafing, i de flesta fall, de anstlldas koncentration p arbetsuppgifterna och kan leda till en minskad produktivitet inom fretaget, vilket i sin tur kan medfra stora kostnader (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002). De personer, som tenderar att anvnda sig av cyberloafing, r ocks de som svarar p ickearbetsrelaterade telefonsamtal och utfr icke-arbetsrelaterade renden under arbetstid. Beteendet frekommer ven bland de anstllda som drjer sig kvar lite lngre i fikarummet efter rasten. Eftersom anstllda, som anvnder sig av cyberloafing, sitter kvar vid sin dator s syns det inte lika tydligt att de inte arbetar, i motsats till de som drar ut p fikarasten. Detta medfr att cyberloafare kan ge ett sken av att arbeta mer n vad de faktiskt gr (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002). Enligt tidigare studier tenderar mn att anvnda sig av cyberloafing i strre utstrckning n kvinnor. Det finns ven knsskillnader gllande vilken typ av aktiviteter som frekommer. Forskning har gett olika resultat betrffande vilka ldersgrupper, som anvnder sig av cyberloafing. En tidigare studie menar att cyberloafing r vanligare bland yngre anstllda n bland ldre (Liberman, Seidman,

McKenna, & Buffardi, 2011). Restubog och medarbetare (Restubog et al., 2011) har istllet funnit att cyberloafing frekommer oftare bland ldre anstllda n bland yngre anstllda.

Orsaker till cyberloafing

Det finns olika teorier om orsaken/orsakerna till att mnniskor vljer att anvnda sig av cyberloafing. Forskning visar bland annat att anstllda r mer bengna att beg tjnstefel, som cyberloafing, om de upplever sig vara orttvist behandlade av arbetsgivaren. Detta r dock en subjektiv upplevelse, vilket innebr att den inte ndvndigtvis behver verensstmma med verkligheten. Vidare visar forskning att anstllda har en bengenhet att anvnda cyberloafing, om de upplever att deras hrda arbete inte uppskattas eller belnas tillrckligt mycket av fretaget. De anstllda frsvarar sitt beteende genom att pst att cyberloafing blir en slags verksamhet som de har gjort sig frtjnta av (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002). Tidigare underskningar visar ven att den anstlldes instllning till arbetet har stor inverkan p dess attityd gllande cyberloafing. Studier visar att det finns ett positivt samband mellan en negativ instllning till arbetet och anvndandet av cyberloafing. Anstllda som har en negativ instllning till arbetet och knner tristess tenderar att delta i icke-arbetsrelaterade aktiviteter, exempelvis cyberloafing, i hgre utstrckning n anstllda som har en positiv instllning till arbetet (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Stratton, 2010). Den sociala kontexten p arbetsplatsen har ocks stor inverkan p de anstlldas beteende. Forskning rapporterar att nstan 90 procent utvar cyberloafing p grund av att de antar att majoriteten av kollegorna gr det (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011).

Tv niver av cyberloafing
Forskning anser att det finns tv niver av cyberloafing. Dessa betecknas som mild cyberloafing, till exempel att skicka och ta emot privata e-brev och beska olika nyhetssidor, och grav cyberloafing, till exempel att delta i onlinespel dr pengar r involverade, chatta, beska diverse bloggar, ladda ner musik och beska pornografiska internetsidor. Den milda formen av cyberloafing r vanligare n den grava formen. Blanchard och Henle (Blanchard & Henle, 2008) fann i sin studie ett resultat, som visade att nstan 90 procent av studiens deltagare utfrde den milda formen av cyberloafing tmligen ofta och 10 procent den grava formen. En del forskare anser att den milda graden av cyberloafing kan vara godknd i vissa fall, s lnge anvndandet inte pverkar arbetets kvalitet och prestationen hos den anstllde. Cyberloafing av denna typ kan till och med pverka produktiviteten positivt eftersom medarbetaren avstr frn mera tidskrvande avbrott, till exempel att skicka ett viktigt men kort meddelande till nrstende eller bestlla tid hos lkare/tandlkare med lnga tider i telefonker. Vidare studier visar att den milda formen ocks kan ha en stressreducerande effekt p de anstllda och att den kan skapa en balans mellan arbete och familj (Blanchard & Henle, 2008).

Konsekvenser av cyberloafing
Forskning visar att 37 procent av anstllda stndigt anvnder sig av Internet under arbetstid av personliga skl och 57 procent r medvetna om att den hr sortens internetanvndning har en negativ effekt p arbetsprestationen (Lee, Lee, & Kim, 2007). Resultatet i en underskning rapporterade att 29 procent av deltagarna ngon gng hade blivit upptckta nr de beskt ickearbetsrelaterade internetsidor under arbetstid. Cyberloafing har blivit knt fr att ha en negativ effekt p individen, d den minskar produktiviteten och interaktionen med andra mnniskor.

Den kar ven risken fr misstag och kan orsaka extrem trtthet hos individen (Lee, Lee, & Kim, 2007). Nr anstllda besker icke-arbetsrelaterade webbsidor fr privat bruk minskar inte bara produktiviteten utan det kar ocks risken fr att utomstende ska kunna hacka sig in p fretagets server. Detta medfr en kad risk fr virus samt annan skadlig pverkan. Om problem skulle uppst r det fretaget som har det rttsliga ansvaret, oavsett vem som har orsakat problemet (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002; Restubog et al., 2011; Stratton, 2010; Zoghbi-Manrique-de-Lara & Olivares-Mesa, 2010). I vissa fall kan problemet bli s allvarligt att de anstllda blir avskedade p grund av cyberloafing (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011).

Lsningar
Det r av stor vikt att fretag informerar sina anstllda ordentligt om vilka regler som gller och om det finns en policy gllande cyberloafing. Detta gller vid nyanstllning och ven i samband med frndringar, som till exempel uppdateringar av fretagets policy. Om fretagets policy tillter de anstllda att anvnda sig av Internet fr privat bruk r det viktigt att det definieras exakt nr det r tilltet samt vad som r tilltet. Vissa webbsidor kan fretaget sprra helt och hllet (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Lim, 2002). Detta grs med hjlp av kontrollsystem, som omjliggr tilltrde till sidor p Internet, som fretaget anser inte vara nskvrda att beskas av de anstllda. Detta kontrollsystem ska frhoppningsvis avskrcka de anstllda frn att beska dessa frbjudna hemsidor. Systemet upptcker vilka incidenter som kan uppst och det kan ven identifiera frvarna. Studier visar att ver 80 % av olika arbetsgivare har skapat policys gllande internetanvndningen p fretagen (Zoghbi-Manrique-de-Lara & Olivares-Mesa, 2010). Det r oerhrt viktigt att de anstllda knner att deras arbetsgivare litar p dem och att de knner att de har arbetsgivarens frtroende att de anvnder Internet p rtt stt inom fretaget (Lim, 2002). Ett fretag med en policy med nolltolerans fr alla sorter av cyberloafing kan skapa en knsla av misstro mot arbetsgivarna hos de anstllda (Blanchard & Henle, 2008). Nr det gller arbetsgivarna r det ocks betydelsefullt att de r medvetna om vilka de bakomliggande orsakerna till cyberloafing kan vara. Detta underlttar hanteringen av problem som uppstr p grund av cyberloafing. Det gller fr arbetsgivarna att hitta en strategi som fungerar fr just deras fretag. Det r av strsta vikt att Internet r en tillgng fr fretaget och inte blir till nackdel (Lim, 2002). I samband med frebyggande arbete visar forskning att det mest effektiva sttet att frhindra cyberloafing r en kombination av vervakningssystem, kontinuerliga kontroller genom fysisk nrvaro och ven disciplinerande tgrder i form av ngon sorts bestraffning (Zoghbi-Manrique-de-Lara & Olivares-Mesa, 2010).

Syfte
Syftet med denna underskning var att i en enktstudie underska vilka aktiviteter som frekom i samband med cyberloafing (internetanvndning fr privat bruk under arbetstid). Det var av intresse att underska varfr cyberloafing existerade bland studiens deltagare samt att se om det fanns samband mellan deltagarnas instllning till cyberloafing och hur de ansg att cyberloafing pverkade den egna arbetsprestationen. Syftet var ven att studera sambandet mellan hur mnga gnger per dag i genomsnitt som deltagarna anvnde sig av cyberloafing och deras instllning till mnet. Det var ven av intresse att studera knnedom bland deltagarna gllande arbetsplatsernas policy om cyberloafing samt att underska om det fanns knsoch ldersskillnader. Syftet var ven att underska om det fanns skillnader mellan offentlig och privat sektor, d den privata sektorn antogs vara mer vinstdrivande n den offentliga.

Metod
Deltagare
Studiens deltagare valdes ut genom ett s kallat bekvmlighetsurval (Trost, 2007), vilket betyder att frfattarna kom i kontakt med deltagarna med hjlp av bland annat personliga kontakter med fretag. En skmotor (Eniro) anvndes ven fr att f tag i ytterligare deltagare dr frfattarna skte efter fretag inom Trestadsomrdet (Trollhttan, Vnersborg och Uddevalla). Skningen inriktades p fretag dr datorer och Internet borde frekomma och att det anvnds kontinuerligt i arbetet, exempelvis ngon form av kontorsarbete. Enkten skickades ut till 10 fretag inom Trestadsomrdet och omfattade 796 personer, varav cirka 560 personer fanns p ett intrant. Totalt deltog 87 personer i studien, 62 kvinnor och 25 mn. Deltagarnas lder var mellan 21 och 65 med ett medelvrde p 42,3. I enkten blev deltagarna ombedda att fylla i om de arbetade inom det offentliga (kommunal, landsting- och statlig) eller det privata. I studien var det 47 personer (54 %), som arbetade inom den offentliga sektorn, respektive 40 personer (46 %), som arbetade inom den privata sektorn.

Bortfall
Bortfallet var stort och berknades till maximalt 709 personer (89 %) berknat som skillnaden mellan totala antalet personer, som omfattades av enktunderskningen, och antalet svarande. Denna berkning r sannolikt en verskattning av det egentliga bortfallet, eftersom det saknas uppgifter p hur mnga som nddes av enkten. Svarsfrekvensen fr enktstudier r vanligtvis relativt lg, runt 50-60 procent. Uppgifter p urvalet, till exempel lders- och knsfrdelningen, saknas dessvrre, vilket betyder att skra slutsatser om s kallad bias i urvalet inte kan dras. De tolkningar som nd gjorts blir sledes rent spekulativa. Majoriteten av svarande i enktunderskningar r normalt kvinnor, vilket framgick tydligt i denna studie d majoriteten av de svarande var just kvinnor. Medelldern i underskningen var relativt hg, vilket kan betyda att yngre anstllda har avsttt frn att svara. Studiens resultat kan vara biased i ocks andra avseenden. Resultatet skulle kunna se ut p fljande stt: om studien fick ett resultat dr deltagarna hade en genomgende negativ instllning till cyberloafing kunde detta bero p att de, som svarade p denna enkt, hade en negativ instllning till cyberloafing. De som hade en positiv instllning till cyberloafing kan ha valt att inte svara p enkten, vilket drefter mrktes i resultatet genom att svarande med positiv instllning uteblev. Detta har naturligtvis inneburit att det funnits en svaghet i underskningen betrffande dess representativitet. En direkt fysisk kontakt med respondenterna hade med stor sannolikhet minskat bortfallet, men detta var inte mjligt inom ramarna fr denna underskning.

Etiska vervganden
Det finns fyra krav som specificeras i vetenskapsrdets forskningsetiska principer. Dessa r informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekraven (Ejlertsson, 2005). I det frsta e-brevet eller telefonsamtalet informerades personalansvarige om syftet med studien och information gavs om frfattarna, tillvgagngsstt samt etiska frhllningsstt. Denna information upprepades i missivbrevet (informationskravet). I missivbrevet klargjordes ven att deltagarnas medverkan var frivillig (samtyckeskravet). Det frtydligades ven att enkten skulle behandlas konfidentiellt, att ingen enskild person kommer att kunna identifieras i den rapport, som underskningen utmynnar i samt att listan med identifikationsnummer och

samtliga svar kommer att raderas efter avslutad underskning ( konfidentialitetskravet). Det informerades ven i missivbrevet att resultaten endast skulle komma att anvndas till examensarbetet (nyttjandekravet).

Enkten
Deltagarna i studien ombands besvara en enkt (se bilaga 3), vilken innehll frgor gllande internetanvndning fr privat bruk under arbetstid (se nedan). Instrumentet var en webbenkt, som omfattade tio frgor, varav tv frgor bestod av flera detaljerade frgor. Webbenkten utformades med hjlp av gratisversionen p webbsidan http://sv.surveymonkey.com/. P grund av att gratisversionen bara tillt 100 svar per enkt skapades fyra konton med identiska enkter fr att undvika begrnsning av antalet svarande. De frsta frgorna utformades som slutna och obligatoriska med avsikt att kartlgga deltagarnas kn, lder samt inom vilken sektor de arbetade. Betrffande frgornas konstruktion gjordes fljande vervganden: Nr det gller frgan kring lder fick deltagarna skriva in antalet r sjlva fr att undvika begrnsning. Frgan om sektor skapades med fasta svarsalternativ, antingen offentlig (kommunal, landsting eller statlig) eller privat. Tv frgor skapades fr att mta hur mnga minuter samt hur mnga gnger per dag i genomsnitt som respondenterna brukade anvnda sig av Internet fr privat bruk under arbetstid. Frgorna utformades med fem respektive sju skalsteg, frn 1 ( Aldrig) till 5 (6 gnger eller fler) och frn 1 (Mindre n 10 minuter) till 7 (Mer n 60 minuter). Fr att underska vilken typ av aktiviteter deltagarna anvnde sig av under arbetstid anvndes tolv aktiviteter frn en skala utvecklad av Blanchard och Henle (2007). De andra tre aktiviteterna utformades av frfattarna tillsammans med handledaren. Exempel p aktiviteter var privat mail, ex. hotmail, gmail, yahoo etc. och besker sociala ntverk, ex. facebook, twitter etc.. Fr fler aktiviteter, se bilaga 3. Deltagarna ombads rangordna aktiviteterna utifrn skalstegen 1 ( Aldrig) till 5 (Mycket ofta). Endast ett svar p skalstegen per aktivitet kunde anges. Fr att undvika begrnsning fanns ven en ruta fr ett eget alternativ, som kunde vrderas utifrn skalstegen. En frga med tre svarsalternativ, 3 (Ja), 1 (Nej) samt 2 (Vet ej) formulerades fr att underska om deltagarna var medvetna om huruvida deras arbetsplats hade ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid. Fr att underska hur deltagarna sjlva tyckte att deras internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkade den egna arbetsprestationen utformades en frga med tre svarsalternativ, 3 (kar min arbetsprestation), 2 (Ofrndrad) samt 1 (Minskar min arbetsprestation). Orsaker till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid studerades genom sex olika anledningar som utformades av frfattarna efter genomgng av tidigare forskning. Exempel p svarsalternativ var att jag upplever mitt arbete som enformigt och trkigt. Fr fler svarsalternativ, se bilaga 3. Svarsalternativen vrderades utefter fem skalsteg, frn 1 (Aldrig) till 5 (Mycket ofta). Fr att undvika begrnsning fanns ven mjlighet till eget alternativ som kunde vrderas utifrn skalstegen. Slutligen formulerades en frga som berrde deltagarnas egen instllning till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid. Denna frga hade tre svarsalternativ, 3 (Positiv), 2 (Neutral) och 1 (Negativ). Uppskattningsvis tog det inte mer n en kvart (15 min) att besvara enkten.

Tillvgagngsstt

Frfattarna kontaktade den personalansvarige vid varje fretag, via e-brev eller telefon fr godknnande att ta emot samt skicka ut missivbrevet (se bilaga 1) med medfljande webblnk till enkten. Vid detta tillflle informerades personalansvarige om underskningens syfte, information om frfattarna, tillvgagngsstt samt etiska frhllningsstt. Efter godknnande ombads personalansvarige att uppge ett ungefrligt antal anstllda, som skulle f tillgng till underskningen. Den personalansvarige vidarebefordrade informationen till de anstllda. Ett av de deltagande fretagen gav frfattarna tilltelse att kopiera de anstlldas mail-adresser frn fretagets hemsida fr att drefter manuellt skicka ut informationen. Vilken webblnk fretagen fick ta del av avgjordes utifrn informationen om antalet anstllda. Vilka fretag som fick respektive webblnk samt antalet anstllda antecknades enbart fr att frfattarna skulle kunna ha kontroll ver att inte ngot av kontona fick fler svarande n vad som kunde tas emot samt fr att berkna eventuellt bortfall. Missivbrevet beskrev vilka frfattarna var, syftet med underskningen, hur underskningen skulle utfras, etiska frhllningsstt samt kontaktuppgifter om det skulle uppst ngra frgor. Varje enskilt svar sparades p respektive konto fr senare registrering i det statistiska bearbetningsprogrammet. Efter ungefr en vecka efter det frsta utskicket skickades en pminnelse (se bilaga 2) till samtliga personalansvariga.

Statistisk metod
I den statistiska bearbetningen anvndes SPSS (version 20). Frdelningarnas utseende uttrycktes i mtt p snedhet (skewness) och toppighet (kurtosis). Trots att kraven fr normalfrdelning inte uppfylldes, valdes redovisning av medelvrden gllande aktiviteterna som anvndes under arbetstid samt orsaker till cyberloafing. Detta gjordes p grund av att detta mtt vgde samman svaren p ett bttre stt n medianvrdet. I vrigt valdes frekvensmtt. Spearmans rangordningskorrelation (betecknas med den grekiska bokstaven eller rho) anvndes fr att mta graden av samvariation. Denna metod anvndes p grund av icke normalfrdelade variabler samt icke uppfyllda parametriska krav. Skillnader mellan kn och sektorer analyserades med hjlp av det icke-parametriska testet Mann-Whitneys U-test. Signifikansnivn sattes till 5 procent (tv-svansat).

Resultat
Totalt deltog 87 personer i studien. 62 var kvinnor och 25 var mn. 47 personer arbetade inom den offentliga sektorn och 40 personer arbetade inom den privata. Deltagarna i studien var mellan 21-65 r, vilket gav ett medelvrde p 42,34. Medelvrdet fr antalet gnger per dag i genomsnitt deltagarna anvnde sig av internet fr privat bruk under arbetstid var 2,91, vilket motsvarade ungefr 2-3 gnger per dag. Medelvrdet fr hur mnga minuter per dag i genomsnitt deltagarna anvnde sig av internet fr privat bruk under arbetstid var 1,84, vilket innebar ungefr 10-20 minuter per dag. Knnedom bland deltagarna gllande arbetsplatsernas policy gav ett medelvrde p 2,28, vilket visade att de flesta deltagare inte visste om arbetsplatsen hade ngon policy gllande cyberloafing. Medelvrdet gllande internetanvndande fr privat bruk under arbetstid och hur det pverkade den egna arbetsprestationen var 2,56 vilket innebar att deltagarna mestadels ansg cyberloafing ka arbetsprestationen eller inte ha ngon pverkan p den. Instllningen till cyberloafing gav ett medelvrde p 2,26, vilket visade att deltagarna mestadels hade en neutral instllning till cyberloafing. Se tabell 1.

10

Tabell 1. Beskrivande statistik ver variablerna lder, hur mnga gnger per dag..., hur mnga minuter per dag..., har din arbetsplats ngon policy..., hur tycker Du att ditt Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation och vad r din instllning till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid. N lder 87 Hur mnga gnger per 87 dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur mnga minuter 87 per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Har din arbetsplats 86 ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur tycker Du att ditt 86 Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation? Vad r din instllning 87 till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid? Minimu m 21 1 Maximu m 65 5 Medelv rde 42,34 2,91 Standardav vikelse 10,589 1,254

1,84

1,413

2,28

,863

2,56

,806

2,26

,869

Not. Rangordning frn 1-5 dr 1 betyder aldrig och 5 6 gnger eller fler. Not. Rangordning frn 1-7 dr 1 betyder mindre n 10 minuter och 7 mer n 60 minuter. Not. Policy rangordnades med 1 nej, 2 vet ej och 3 ja. Not. Arbetsprestation rangordnades med 1 minskar min arbetsprestation, 2 ofrndrad och 3 kar min arbetsprestation. Not. Instllning rangordnades med 1 negativ, 2 neutral och 3 positiv.

11

Hur ofta olika aktiviteter anvndes fr privat bruk under arbetstid.

Not. Aktiviteterna rangordnades frn 1-5 dr 1 betyder aldrig och 5 mycket ofta. Figur 1. Hur ofta anvndes olika aktiviteter fr privat bruk under arbetstid? Resultatet av denna frga sammanfattas i figur 1 och bilaga 4. Den mest frekommande aktiviteten var Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, TV-4 etc.. Resultatet tydde ven p att aktiviteter som Privat mail, ex. Hotmail, gmail, yahoo etc., Besker sociala ntverk, ex. Facebook, Twitter etc. och Bestlla tid hos vrdgivare, ex. tandlkare, vrdcentral etc. var bland de vanligaste aktiviteterna. Enligt typvrdet hade fljande aktivitet Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, Tv4 etc. vrdet 3 (ibland). Detta resultat visade ytterligare att denna aktivitet var den som var vanligast, i jmfrelse med de andra aktiviteterna. Figuren ovan visar att samtliga aktiviteter inte anvndes srskilt ofta, ven om de flesta frekom vid enstaka tillfllen.

12

Orsaker till varfr deltagarna anvnde sig av Internet fr privat bruk under arbetstid.

Not. Aktiviteterna rangordnades frn 1-5 dr 1 betyder aldrig och 5 mycket ofta. Figur 2. Orsaker till varfr deltagarna anvnde sig av Internet fr privat bruk under arbetstid. Anledningar till varfr deltagarna anvnde Internet fr privat bruk under arbetstid. Att jag knner mig stressad var den vanligaste anledningen till att deltagarna anvnde sig av Internet fr privat bruk under arbetstid. Drefter kom Att jag knner ett behov fljt av Att jag gr det av ren vana. Resultatet visade dock att ingen av de presenterade anledningarna var de frmsta bakomliggande orsakerna till varfr Internet anvndes fr privat bruk under arbetstid eftersom alla aktiviteterna hade typvrde 1 (aldrig). Se figur 2 och bilaga 4.

Samband mellan de anstlldas instllning till cyberloafing och hur de uppfattade att detta pverkade arbetsprestationen.
Det fanns ett medelstarkt samband med en statistisk signifikant positiv korrelation mellan instllningen till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid och hur de anser att detta internetanvndande pverkar deras egen arbetsprestation, ( = 0,40, p< 0,001). De som hade en positiv instllning till cyberloafing tenderade att anse att cyberloafing hade en positiv pverkan p den egna arbetsprestationen och vise versa.

Samband mellan hur mnga gnger per dag i genomsnitt som de anstllda anvnde sig av cyberloafing och deras instllning till cyberloafing.
Det fanns ett svagt och icke-signifikant samband mellan frekvensen av cyberloafing och den anstlldes instllning till cyberloafing ( = 0,21, p=.055) dvs. de som hade en negativ instllning tenderade ocks att anvnda Internet i mindre omfattning. Detta resultat var drfr inte av intresse att utvrdera utfrligare.

13

Skillnader mellan kn samt mellan den offentliga och den privata sektorn?
Det fanns vldigt sm signifikanta skillnader mellan de bda sektorerna (se bilaga 5). Dock var de signifikanta knsskillnaderna, ven om de var f, fler och strre (se bilaga 6). Exempelvis var Besker finansiella sajter, exempelvis brsen vanligare bland privata mn och ovanligare inte enbart bland kvinnor i offentlig sektor utan ocks bland kvinnor i privat sektor samt mn inom offentlig sektor. Det br dock betonas att denna typ av cyberloafing var ovanlig i alla grupper.

Diskussion
Studiens resultat visade att den mest frekommande aktiviteten var Besker nyhetssajter. Drefter kom Besker sociala ntverk, Privat mail fljt av Bestlla tid hos vrdgivare. Den andra aktiviteten och den sistnmnda fanns inte med i studierna som gjorts i de vetenskapliga artiklarna, som den aktuella studiens litteraturgenomgng baserades p, och det var drfr svrt att koppla dessa tv aktiviteter till litteraturen. Den frsta och den tredje aktiviteten klassades, som tidigare nmnts, som den milda graden av cyberloafing och studiens resultat bekrftade tidigare forskning, att den milda graden av cyberloafing var den som frekom mest (Blanchard & Henle, 2008). Detta resultat kunde till viss del vara pverkat av urvalet, som p grund av konfidentialitetskravet inte tillts att redovisas hr (Ejlertsson, 2005). Aktiviteten Lser bloggar var inte bland de frmsta aktiviteterna, men ngra av deltagarna beskte olika bloggar mycket ofta under arbetstid. Denna aktivitet klassades enligt tidigare forskning som grav cyberloafing (Blanchard & Henle, 2008). Detta gick att tolka som att det fanns universella skillnader kring vad som klassades som mild respektive grav cyberloafing.

lderseffekter
Medelldern fr studiens deltagare var ver 40 r. Detta kunde vara en frklaring till att studiens deltagare inte utfrde ngon form av cyberloafing srskilt ofta, eftersom detta kan vara ovanligare i de hgre ldersgrupperna. Trots att det fanns ett antal yngre deltagare med i studien dominerade nd de ldre deltagarna. Detta gjorde det svrt att dra ngra slutsatser betrffande vilken ldersgrupp, som var den som frmst utfrde ngon form av cyberloafing. Restubog och medarbetare (Restubog et al., 2011) rapporterade, som tidigare nmnts, att cyberloafing var mer vanligt bland ldre anstllda n bland yngre anstllda, vilket kontrasterade mot studier gjorda av Liberman och medarbetare (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011), dr resultatet visade att cyberloafing frekom frmst bland yngre anstllda n bland ldre. Aktuella rapporter i massmedia pekar dock p att internetanvndningen blir allt vanligare ven i hgre ldrar.

Orsaker till cyberloafing

Enligt figur 2 var det, som tidigare nmnts, Att jag knner mig stressad och Att jag knner ett behov, som var de frmsta anledningarna till att studiens deltagare cyberloafade. Detta gav ett intressant resultat som gick att tolka p fljande vis, att cyberloafing kunde ses som en sorts produktivitetshjande aktivitet och ett stt fr de anstllda att koppla av en kort stund fr att terf fokus. Det mest frekventa vrdet var 1 (Aldrig), vilket innebar att studiens svarsalternativ inte fngade orsakerna till varfr deltagarna inte gnade sig t cyberloafing. Trots att det fanns mjlighet att skriva in en egen anledning, utver de redan angivna, valde majoriteten av deltagarna att inte ange ngot eget alternativ. Detta gjorde

14

det svrt att dra slutsatser gllande denna punkt. Det var ven svrt att gra jmfrelser med tidigare studiers resultat. Under denna frga var det ett bortfall p totalt 27 stycken svarande, vilket ocks kan ha pverkat resultatet av denna frga.

Cyberloafing och prestation i arbetet

Det resultat, som redovisades gllande sambandet mellan de anstlldas instllning till cyberloafing och hur de uppfattade att detta pverkade arbetsprestationen, var av intresse d det var statistiskt skerstllt. Resultatet visade att instllningen hos de anstllda hade betydelse gllande huruvida anstllda ansg att cyberloafing pverkade deras arbetsprestation. Slutsatsen av detta blev att, om den anstllde hade en negativ instllning till cyberloafing samt en negativ syn p hur cyberloafing pverkade arbetsprestationen, borde personen inte anvnda sig av cyberloafing i ngon strre omfattning. Detta gav liknande resultat som tidigare studier presenterat (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Stratton, 2010). Det saknades dock bra underskningar om sambandet mellan cyberloafing och arbetsprestation. Det kunde tas fr givet att cyberloafing skulle medfra att prestationen minskar, men viss cyberloafing kunde till och med ka prestationen eftersom kontakter med bank eller vrdgivare tidigare skttes via telefonen och att det d kunde uppst lnga telefonker. Numera gr detta mycket fortare med hjlp av Internet. Cyberloafing kan allts erstta aktiviteter, som den anstllde utfrde ven tidigare men d p ett mindre effektivt stt. Resultatet av sambandet mellan hur mnga gnger per dag i genomsnitt som de anstllda anvnde sig av cyberloafing och deras instllning till cyberloafing hade ett svagt samband och det var inte heller signifikant. Resultatet sade att om den anstllde hade en negativ syn gllande cyberloafing tenderade personen att anvnda sig av cyberloafing i en ngorlunda hg omfattning och vise versa, vilket kan te sig som paradoxalt. Detta stmmer inte verens med resultat frn tidigare studier, som visade att personer med en negativ instllning tenderade att inte anvnda sig av Internet fr privat bruk under arbetstid (Liberman, Seidman, McKenna, & Buffardi, 2011; Stratton, 2010). Resultatet i den aktuella studien kunde mjligtvis bero p ett fr litet urval.

Skillnader mellan kn och sektorer

Betrffande frgan om det kunde konstateras skillnader mellan sektorerna visade resultatet att det fanns skillnader mellan dessa. Dock var skillnaderna vldigt f och sm och de var inte heller signifikanta. Resultatet tydde p att skillnaderna mellan mn och kvinnor var strre n skillnaderna mellan sektorerna. Huruvida detta hade att gra med vilken befattning den anstllde hade p arbetsplatsen eller hur vinstdrivande fretaget var, gick ej att utlsa av enkten d den inte stllde denna typ av frgor.

Arbetsplatsens policy om cyberloafing

Studiens resultat visade att bde den offentliga sektorn och den privata sektorn lg p ett ngorlunda lika vrde gllande om deltagarnas arbetsplatser hade ngon policy fr cyberloafing eller inte. Svaret p frgan innebar att mnga av deltagarna inte knde till om deras arbetsplats hade ngon policy fr cyberloafing eller inte. Den litteratur, som denna studie baserades p, ansg att det var viktigt att de anstllda var medvetna om att det fanns en policy fr arbetsplatsen och att knna till innehllet i denna. Detta mne br vara viktigt fr vidare studier, d majoriteten av forskarna inom cyberloafing lade stor vikt vid att de anstllda borde varit medvetna om gllande policy fr den aktuella arbetsplatsen.

15

Studiens begrnsningar
I underskningen var avsikten att studien skulle g att upprepa. Det r troligt att en liknande studie skulle ge ett annat resultat p grund av bekvmlighetsurvalet samt den lga deltagarfrekvensen i den aktuella studien. Urvalet var begrnsat till ett relativt litet omrde geografiskt sett samt frhllandevis homogena fretag. Detta medfrde att inga generella slutsatser kunde dras. Underskningen berrde ocks ett relativt nytt och outforskat omrde, vilket medfrde ett ngot begrnsat litteratururval. P grund av detta fanns det inte ngra etablerade skalor, som stmde in helt p syftet fr denna studie. Nmnda faktorer kan medfra att studiens validitet kan ifrgasttas.

Frslag p vidare studier

D cyberloafing uppfattades som ett relativt nytt mne fanns det mnga omrden inom begreppet som behvde studeras djupare. Det hade varit av intresse att studera de bakomliggande orsakerna till cyberloafing, d dessa inte framkom i denna studie. Ytterligare intressanta mnen fr vidare forskning var frslagsvis universella skillnader, d det fanns f artiklar som tog upp detta mne. Frslagsvis skulle en mer djupgende studie av de anstlldas instllning till cyberloafing och hur de ansg att cyberloafing pverkade deras arbetsprestationer, vara av intresse d den nu genomfrda studien tydligt visade att de anstlldas instllning hade betydelse fr frekvensen av cyberloafing. Det har, som sagts, gjorts studier av inom vilken ldersgrupp cyberloafing frmst frekom och dessa studier har gett olika resultat. Det skulle vara intressant att gra fler studier fr att frska fastsl vilken ldersgrupp, som r den vanligaste att frknippa med cyberloafing eller om cyberloafing numera kan anses vara lika vanligt frekommande i alla ldersgrupper. D svarsfrekvensen i denna studie var mycket lg r det av intresse att ta reda p vad som behver gras fr att ka svarsfrekvensen inom studier gllande cyberloafing och liknande mnen. De som inte svarade hade indirekt en stor inverkan p resultatet av studien.

Slutsatser
De slutsatser, som drogs av denna studie, var att det krvdes ett bredare urval fr att det skulle vara mjligt att dra generella slutsatser av resultaten. ldersfrdelningen bland deltagarna var ngot snedfrdelad. Det hade behvts fler deltagare i ldrarna mellan 20-35 r fr att ngra generella slutsatser gllande lder skulle kunna erhllas frn studien. Andra slutsatser som drogs var att denna studie delvis bekrftade tidigare forskningsresultat, som att vilka som var de mest frekommande aktiviteterna samt vilka som var de bakomliggande orsakerna till att cyberloafing frekommer. Det r av stor vikt att arbetsgivaren r medveten om vilken instllning hans/hennes anstllda har till cyberloafing, om den aktuelle arbetsgivaren anser att cyberloafing r ett problem p arbetsplatsen/-erna. Studien bekrftade tidigare forskningsresultat som visade att det var den anstlldes instllning som hade stor betydelse fr om de anvnde sig av cyberloafing eller inte och ven i vilken omfattning detta gjordes.

16

Referenser
Blanchard, A. L., & Henle, C. A. (2008). Correlates of different forms of cyberloafing: The role of norms and external locus of control. Computers in Human Behavior, 24(3), 1067-1084. Ejlertsson, G. (2005). Enkten i praktiken: en handbok i enktmetodik. Lund: Studentlitteratur. Lee, Y., Lee, Z., & Kim, Y. (2007). Understanding personal web usage in organizations. Journal of Organizational Computing and Electronic Commerce, 17(1), 75-99. Liberman, B., Seidman, G., McKenna, K. Y. A., & Buffardi, L. E. (2011). Employee job attitudes and organizational characteristics as predictors of cyberloafing. Computers in Human Behavior, 27(6), 2192-2199. Lim, V. (2002). The IT way of loafing on the job: Cyberloafing, neutralizing and organizational justice. Journal of Organizational Behavior, 23(5), 675-694. Reinecke, L., & Trepte, S. (2008). In a working mood? The effects of mood management processes on subsequent cognitive performance. Journal of Media Psychology: Theories, Methods, and Applications, 20(1), 3-14. Restubog, S. L. D., Garcia, P. R., Toledano, L. S., Amarnani, R., Tolentino, L. R., & Tang, R. L. (2011). Yielding to (cyber)-temptation: Exploring the buffering role of self-control in the relationship between organizational justice and cyberloafing behavior in the workplace. Journal of Research in Personality, 45(2), 247-251. Stratton, M. T. (2010). Uncovering a new guilty pleasure: A qualitative study of the emotions of personal web usage at work. Journal of Leadership & Organizational Studies, 17(4), 392-410. Trost, J. (2007). Enktboken. Lund: Studentlitteratur. Zoghbi-Manrique-de-Lara, P., & Olivares-Mesa, A. (2010). Bringing cyber loafers back on the right track. Industrial Management and Data Systems, 110(7), 1038-1053.

17

Hgskolan Vst Institutionen fr individ och samhlle 461 86 Trollhttan Tel 0520-22 30 00 Fax 0520-22 30 99 www.hv.se

Bilaga 1. Hej! Du tillfrgas hrmed om Du vill delta i en enktunderskning gllande internetanvndning, som inte direkt har med ditt arbete att gra, under arbetstid. Forskning har visat att denna verksamhet blir allt vanligare, d den moderna tekniken gr det mjligt att stndigt vara uppkopplad. Deltagandet r frivilligt och svaren behandlas konfidentiellt, dvs. ingen enskild person kommer att kunna identifieras i den rapport, som underskningen utmynnar i. Vi, som gr denna underskning, r tv studenter, som lser psykologi C som fristende kurs vid Hgskolan Vst. Underskningen genomfrs i Trestadsomrdet och vnder sig till anstllda i ngra fretag dr man har tillgng till internet under arbetstid. Underskningen gr till s att vi skickar adressen till en s.k. webbenkt till Dig (se nedan!). Enkten r kort och tar inte mer n en kvart att besvara. Svara grna s fort som mjligt helst redan idag, men allra senast inom en vecka. Svaren kommer att sammanstllas fr hela gruppen svarande, och vi kommer att titta p om svaren skiljer sig mellan mn och kvinnor och om svaren har samband med lder. Svaren kommer, som sagt, inte att kunna kopplas till Dig som person utan varje svarandes resultat kommer f ett identifikationsnummer i samband med dataanalysen fr att underltta analysarbetet. Listan med identifikationsnummer och samtliga svar kommer att raderas efter avslutad underskning. Lnk till enkten finner Du lngst ner i brevet. Om Du har ngra frgor kring enkten eller vr uppsats r Du vlkommen att kontakta oss eller vr handledare via e-post eller mobiltelefon/SMS. Med vnliga hlsningar

Charlotte Graepler charlotte.graepler@student.hv.se eller till vr handledare: docent Gunnar Edman gunnar.edman@gmail.com

Ulrika Johansson ulrika.johansson.9@student.hv.se

Lnk till enkten:

Bilaga 2.

Hej! Fr drygt en vecka sedan fick Du en inbjudan att delta i en underskning gllande internetanvndning, som inte direkt har med ditt arbete att gra, under arbetstid. Det finns fortfarande mjlighet att delta i studien genom att svara p bifogad webbenkt. Vi hoppas att ven Du har mjlighet att delta. Enkten r kort och tar inte mer n en kvart att besvara. Lnken hittar Du lngst ner i brevet. Som vi ppekade i frra brevet r deltagandet frivilligt och svaren behandlas konfidentiellt, dvs. ingen enskild person kommer att kunna identifieras i den rapport, som underskningen utmynnar i. Om du redan har svarat p enkten ber vi om verseende fr denna pminnelse och tackar fr din medverkan! Om Du har ngra frgor kring enkten eller vr uppsats r Du vlkommen att kontakta oss eller vr handledare via e-post eller mobiltelefon/SMS. Med vnliga hlsningar Charlotte Graepler charlotte.graepler@student.hv.se eller till vr handledare: docent Gunnar Edman gunnar.edman@gmail.com Ulrika Johansson ulrika.johansson.9@student.hv.se

Lnk till enkten

Bilaga 3

Internetanvndning fr privat bruk p arbetsplatsen

1. Kn Man Kvinna

2.

lder ________ r

3.

Sektor Offentlig (kommunal, landsting eller statlig) Privat

4.

Hur mnga gnger per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Aldrig 1 gng 2-3 gnger 4-5 gnger 6 gnger eller fler

5.

Hur mnga minuter per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Mindre n 10 minuter 10-20 minuter 21-30 minuter 31-40 minuter 41-50 minuter 51-60 minuter Mer n 60 minuter

4 6. Hur ofta anvnder Du dig av fljande aktiviteter under arbetstid?

Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta

Privat mail, ex. hotmail, gmail, yahoo etc. Utfr privata renden p Internetbank. Besker finansiella sajter, ex. brsen. Bestlla tid hos vrdgivare, ex. tandlkare, vrdcentral etc. Bokar biljetter till bio/teater, ex. Ticnet, SF etc. Besker sociala ntverk, ex. Facebook, Twitter etc. Lser bloggar. Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, Tv4 etc. Sker information om varor/tjnster fr att jmfra priser och/eller kvalitet, ex. Pricerunner. Internetshopping och auktionssajter fr privat bruk, ex. Tradera, Nelly etc Sker/bokar privata resor, ex. Apollo, Ving, SJ etc. Laddar ner musik/film. Spelar onlinespel (kostnadsfritt). Deltar i onlinespel (som inkluderar verkliga pengar) ex. Unibet, Mr Green etc. Besker pornografiska sidor. Eget alternativ (Vrdera utifrn aldrig, sllan, ibland, ofta, mycket ofta) _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

7.

Har din arbetsplats ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid? Ja Nej Vet ej

5 8. Hur tycker Du att ditt Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation? kar min arbetsprestation Ofrndrad Minskar min arbetsprestation

9.

Jag anvnder mig av Internet fr privat bruk under arbetstid pga...

Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta

... att jag knner mig stressad och behver en time out fr att fokusera p ngot annat en stund. ... att jag har fr lite att gra och fyller p s stt ut dd-tid under arbetsdagen. ... att jag knner ett behov av att stndigt vara uppdaterad. ... att jag har svrt att koncentrera mig p mitt arbete. ... att jag gr det av ren vana. ... att jag upplever mitt arbete som enformigt och trkigt. Annan anledning (Vrdera utifrn aldrig, sllan, ibland, ofta, mycket ofta) _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

10.

Vad r din instllning till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid? Positiv Neutral Negativ Motivera ditt svar (frivilligt) _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ Klar!

6 Bilaga 4. FREKVENSFRDELNINGAR AV SAMTLIGA ENKTFRGOR.

Hur mnga gnger per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Frekvens Giltiga svar Aldrig 1 gng 2-3 gnger 4-5 gnger 6 gnger eller fler Total 8 31 26 5 17 87 Procent 9,2 35,6 29,9 5,7 19,5 100,0 Giltig procent 9,2 35,6 29,9 5,7 19,5 100,0 Kumulativ procent 9,2 44,8 74,7 80,5 100,0

Hur mnga minuter per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Frekvens Giltiga svar Mindre n 10 minuter 10-20 minuter 21-30 minuter 31-40 minuter 41-50 minuter Mer n 60 minuter Total 52 19 5 6 2 3 87 Procent 59,8 21,8 5,7 6,9 2,3 3,4 100,0 Giltig procent 59,8 21,8 5,7 6,9 2,3 3,4 100,0 Kumulativ procent 59,8 81,6 87,4 94,3 96,6 100,0

Privat mail, ex. hotmail, gmail, yahoo etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total 35 22 18 10 2 87 Procent 40,2 25,3 20,7 11,5 2,3 100,0 Giltig procent 40,2 25,3 20,7 11,5 2,3 100,0 Kumulativ procent 40,2 65,5 86,2 97,7 100,0

Utfr privata renden p Internetbank. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total Besker finansiella sajter, ex. brsen. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total 77 5 2 3 87 Procent 88,5 5,7 2,3 3,4 100,0 Giltig procent 88,5 5,7 2,3 3,4 100,0 Kumulativ procent 88,5 94,3 96,6 100,0 48 22 16 1 87 Procent 55,2 25,3 18,4 1,1 100,0 Giltig procent 55,2 25,3 18,4 1,1 100,0 Kumulativ procent 55,2 80,5 98,9 100,0

Bestlla tid hos vrdgivare, ex. tandlkare, vrdcentral etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total Bokar biljetter till bio/teater, ex. Ticnet, SF etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total 59 20 8 87 Procent 67,8 23,0 9,2 100,0 Giltig procent 67,8 23,0 9,2 100,0 Kumulativ procent 67,8 90,8 100,0 37 37 13 87 Procent 42,5 42,5 14,9 100,0 Giltig procent 42,5 42,5 14,9 100,0 Kumulativ procent 42,5 85,1 100,0

Besker sociala ntverk, ex. Facebook, Twitter etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total Bortfall Total Lser bloggar. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total 58 16 8 4 1 87 Procent 66,7 18,4 9,2 4,6 1,1 100,0 Giltig procent 66,7 18,4 9,2 4,6 1,1 100,0 Kumulativ procent 66,7 85,1 94,3 98,9 100,0 33 15 17 10 11 86 1 87 Procent 37,9 17,2 19,5 11,5 12,6 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 38,4 17,4 19,8 11,6 12,8 100,0 Kumulativ procent 38,4 55,8 75,6 87,2 100,0

Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, TV4 etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total Bortfall Total 15 13 26 18 14 86 1 87 Procent 17,2 14,9 29,9 20,7 16,1 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 17,4 15,1 30,2 20,9 16,3 100,0 Kumulativ procent 17,4 32,6 62,8 83,7 100,0

Sker information om varor/tjnster fr att jmfra priser och/eller kvalitet, ex. Pricerunner. Kumulativ procent 58,6 85,1 98,9 100,0

Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total 51 23 12 1 87

Procent 58,6 26,4 13,8 1,1 100,0

Giltig procent 58,6 26,4 13,8 1,1 100,0

Internetshopping och auktionssajter fr privat bruk, ex. Tradera, Nelly etc. Kumulativ procent 85,1 93,1 100,0

Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total 74 7 6 87

Procent 85,1 8,0 6,9 100,0

Giltig procent 85,1 8,0 6,9 100,0

Sker/bokar privata resor, ex. Apollo, Ving, SJ etc. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total Bortfall Total Laddar ner musik/film. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Total 86 1 87 Procent 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 98,9 1,1 100,0 Kumulativ procent 98,9 100,0 53 28 5 86 1 87 Procent 60,9 32,2 5,7 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 61,6 32,6 5,8 100,0 Kumulativ procent 61,6 94,2 100,0

10

Spelar onlinespel (kostnadsfritt) Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total Bortfall Total 81 3 2 86 1 87 Procent 93,1 3,4 2,3 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 94,2 3,5 2,3 100,0 Kumulativ procent 94,2 97,7 100,0

Deltar i onlinespel (som inkluderar verkliga pengar) ex. Unibet, Mr Green etc. Kumulativ procent 100

Frekvens Giltiga svar Aldrig 87

Procent 100

Giltig procent 100

Besker pornografiska sidor. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Total 84 2 1 87 Procent 96,6 2,3 1,1 100,0 Giltig procent 96,6 2,3 1,1 100,0 Kumulativ procent 96,6 98,9 100,0

Har din arbetsplats ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid? Frekvens Giltiga svar Nej Vet ej Ja Total Bortfall Total 23 16 47 86 1 87 Procent 26,4 18,4 54,0 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 26,7 18,6 54,7 100,0 Kumulativ procent 26,7 45,3 100,0

11

Hur tycker Du att ditt Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation? Frekvens Giltiga svar Minskar min arbetsprestation Ofrndrad kar min arbetsprestation Total Bortfall Total 17 4 65 86 1 87 Procent 19,5 4,6 74,7 98,9 1,1 100,0 Giltig procent 19,8 4,7 75,6 100,0 Kumulativ procent 19,8 24,4 100,0

Att jag knner mig stressad och behver en "time out" fr att fokusera p ngot annat en stund. Kumulativ procent 41,7 57,1 84,5 97,6 100,0

Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total Bortfall Total 35 13 23 11 2 84 3 87

Procent 40,2 14,9 26,4 12,6 2,3 96,6 3,4 100,0

Giltig procent 41,7 15,5 27,4 13,1 2,4 100,0

Att jag har fr lite att gra och fyller p s stt ut "dd-tid" under arbetsdagen. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total Bortfall Total 57 14 7 1 3 82 5 87 Procent 65,5 16,1 8,0 1,1 3,4 94,3 5,7 100,0 Giltig procent 69,5 17,1 8,5 1,2 3,7 100,0 Kumulativ procent 69,5 86,6 95,1 96,3 100,0

12

Att jag knner ett behov av att stndigt vara "uppdaterad". Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Mycket ofta Total Bortfall Total 38 16 14 9 6 83 4 87 Procent 43,7 18,4 16,1 10,3 6,9 95,4 4,6 100,0 Giltig procent 45,8 19,3 16,9 10,8 7,2 100,0 Kumulativ procent 45,8 65,1 81,9 92,8 100,0

Att jag har svrt att koncentrera mig p mitt arbete. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total Bortfall Total Att jag gr det av ren vana. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total Bortfall Total 46 11 21 5 83 4 87 Procent 52,9 12,6 24,1 5,7 95,4 4,6 100,0 Giltig procent 55,4 13,3 25,3 6,0 100,0 Kumulativ procent 55,4 68,7 94,0 100,0 56 15 9 2 82 5 87 Procent 64,4 17,2 10,3 2,3 94,3 5,7 100,0 Giltig procent 68,3 18,3 11,0 2,4 100,0 Kumulativ procent 68,3 86,6 97,6 100,0

13

Att jag upplever mitt arbete som enformigt och trkigt. Frekvens Giltiga svar Aldrig Sllan Ibland Ofta Total Bortfall Total 60 13 6 2 81 6 87 Procent 69,0 14,9 6,9 2,3 93,1 6,9 100,0 Giltig procent 74,1 16,0 7,4 2,5 100,0 Kumulativ procent 74,1 90,1 97,5 100,0

Vad r din instllning till Internet-anvndning fr privat bruk under arbetstid? Kumulativ procent 27,6 46,0 100,0

Frekvens Giltiga svar Negativ Neutral Positiv Total 24 16 47 87

Procent 27,6 18,4 54,0 100,0

Giltig procent 27,6 18,4 54,0 100,0

14 Bilaga 5. Skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Offentlig n M SD Privat n M SD

Enkt-frgor Hur mnga gnger per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur mnga minuter per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Privat mail, ex. hotmail, g-mail, yahoo etc. Utfr privata renden p Internetbank. Besker finansiella sajter, ex. brsen. Bestlla tid hos vrdgivare, ex. tandlkare, vrdcentral etc. Bokar biljetter till bio/teater, ex. Ticnet, SF etc. Besker sociala ntverk, ex. Facebook, Twitter etc. Lser bloggar. Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, Tv4 etc. Sker information om varor/tjnster fr att jmfra priser och/eller kvalitet, ex. Pricerunner. Internetshopping och auktionssajter fr privat bruk, ex. Tradera, Nelly etc. Sker/bokar privata resor, ex. Apollo, Ving, SJ etc. Laddar ner musik/film. Spelar onlinespel (kostnadsfritt) Deltar i onlinespel (som inkluderar verkliga pengar) ex. Unibet, Mr Green etc. Besker pornografiska sidor. Har din arbetsplats ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur tycker Du att ditt Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation? Att jag knner mig stressad och behver en "time out" fr att fokusera p ngot annat en stund. Att jag har fr lite att gra och fyller p s stt ut "dd-tid" under arbetsdagen. Att jag knner ett behov av att stndigt vara "uppdaterad". Att jag har svrt att koncentrera mig p mitt arbete. Att jag gr det av ren vana. Att jag upplever mitt arbete som enformigt och trkigt. Vad r din instllning till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid?

p
0,382 0,480 0,127 0,817 0,021 0,656 0,808 0,836 0,469 0,167 0,761 0,496 0,088 0,278 0,132 0,058 0,086 0,821 0,069 0,289 0,746 0,445 0,209 0,147 0,274

47 3,0 1,33 40 2,8 1,17 0,88 47 1,8 1,48 40 1,9 1,34 0,71 47 2,3 1,17 40 1,9 1,06 1,53 47 1,7 0,79 40 1,7 0,86 0,23 47 1,1 0,32 40 1,4 0,87 2,30 47 1,7 0,68 40 1,7 0,76 0,45 47 1,4 0,61 40 1,5 0,71 0,24 46 2,4 1,52 40 2,4 1,34 0,21 47 1,5 0,95 40 1,6 0,90 0,72 46 2,9 1,25 40 3,3 1,37 1,38 47 1,6 0,78 40 1,6 0,78 0,30 47 1,2 0,48 40 1,3 0,64 0,68 47 1,3 0,47 39 1,6 0,72 1,70 47 1,0 0,00 40 1,0 0,16 1,08 46 1,0 0,30 40 1,1 0,40 1,51 47 1,0 0,00 40 1,0 0,00 -

47 1,0 0,00 40 1,1 0,38 1,90 46 2,4 0,86 40 2,1 0,85 1,72 47 2,6 0,80 39 2,5 0,82 0,23 45 2,4 1,23 39 1,9 1,09 1,82 44 1,3 0,61 38 1,7 1,25 1,06 44 2,1 1,25 39 2,2 1,38 0,32 44 1,6 0,90 38 1,4 0,63 0,76 44 2,0 1,06 39 1,7 0,96 1,26 43 1,3 0,71 38 1,5 0,76 1,45 47 2,2 0,89 40 2,4 0,84 1,09

15 Bilaga 6. Skillnader mellan mn och kvinnor

Man M SD
1,28 1,98 0,98 0,89 1,07 0,78 0,76 1,33 1,11 1,39 0,95 0,61 0,66 0,00 0,40 0,00 0,44 0,91 0,95 1,00 0,71 1,53 0,71 1,14 0,44 0,88

Enkt-frgor Hur mnga gnger per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur mnga minuter per dag brukar Du i genomsnitt anvnda Dig av Internet fr privat bruk under arbetstid? Privat mail, ex. hotmail, g-mail, yahoo etc. Utfr privata renden p Internetbank. Besker finansiella sajter, ex. brsen. Bestlla tid hos vrdgivare, ex. tandlkare, vrdcentral etc. Bokar biljetter till bio/teater, ex. Ticnet, SF etc. Besker sociala ntverk, ex. Facebook, Twitter etc. Lser bloggar. Besker nyhetssajter, ex. DN, Aftonbladet, Tv4 etc. Sker information om varor/tjnster fr att jmfra priser och/eller kvalitet, ex. Pricerunner. Internetshopping och auktionssajter fr privat bruk, ex. Tradera, Nelly etc. Sker/bokar privata resor, ex. Apollo, Ving, SJ etc. Laddar ner musik/film. Spelar onlinespel (kostnadsfritt) Deltar i onlinespel (som inkluderar verkliga pengar) ex. Unibet, Mr Green etc. Besker pornografiska sidor. Har din arbetsplats ngon policy gllande anvndning av Internet fr privat bruk under arbetstid? Hur tycker Du att ditt Internetanvndande fr privat bruk under arbetstid pverkar din arbetsprestation? Att jag knner mig stressad och behver en "time out" fr att fokusera p ngot annat en stund. Att jag har fr lite att gra och fyller p s stt ut "dd-tid" under arbetsdagen. Att jag knner ett behov av att stndigt vara "uppdaterad". Att jag har svrt att koncentrera mig p mitt arbete. Att jag gr det av ren vana. Att jag upplever mitt arbete som enformigt och trkigt. Vad r din instllning till internetanvndning fr privat bruk under arbetstid?

Kvinna n M SD
62 62 62 62 62 62 62 62 62 61 62 62 62 62 61 62 62 61 61 59 58 58 57 58 56 62 2,7 1,6 2,1 1,6 1,0 1,7 1,3 2,5 1,5 3,0 1,4 1,2 1,4 1,0 1,1 1,0 1,0 2,4 2,7 2,3 1,6 2,0 1,5 1,7 1,5 2,3 1,2 1,0 1,2 0,8 0,1 0,7 0,6 1,5 0,8 1,3 0,6 0,5 0,6 0,1 0,3 0,0 0,1 0,8 0,7 1,3 1,1 1,2 0,8 1,0 0,8 0,9

25 3,3 25 2,5 25 2,0 25 1,7 25 1,7 25 1,8 25 1,6 24 2,3 25 1,7 25 3,2 25 1,9 25 1,3 24 1,5 25 1,0 25 1,1 25 1,0 25 1,1 25 2,1 25 2,3 25 2,0 24 1,4 25 2,4 25 1,4 25 2,0 25 1,2 25 2,1

1,80 0,073 2,22 0,027 0,06 0,953 0,38 0,707 4,56 0,000 0,18 0,854 1,60 0,109 0,60 0,549 0,51 0,613 0,93 0,351 2,28 0,023 0,80 0,422 0,02 0,987 0,64 0,525 0,42 0,673 -

1,48 0,138 1,36 0,173 1,68 0,094 0,77 0,443 0,70 0,486 0,84 0,400 0,06 0,951 1,18 0,238 0,58 0,562 1,05 0,294