Dharma

Akusala-mla

Nibbana betyder ordagrant att kyla genom att blsa ut. Vad som blses ut, kyles ner, r de heta kleshas (mentala hinder). Ej inkluderad p g a copyright.

De tre gifterna; trivisa (Mahyan). De tre osunda rtterna; akusala-mla (Theravada).

Dharma

Akusala-mla
De tre giften: passion hatred begr hat attachment aversion rag dvesa tupp orm Tre positiva rtter: icke-begr vlvilja

delusion okunnighet ignorance moha gris frstelse

Ej inkluderad p g a copyright.

Dharma

De fyra dla sanningarna

Dharma

De fyra dla sanningarna

1 2 3 4

Det nns lidande. Orsaken till lidandet r trsten efter njutning. Fr att stoppa lidandet mste trsten efter njutning slckas. Njutningstrsten kan slckas genom den ttafaldiga vgen.

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Sun dial - Sun Temple av Chaitanya.krishnan (cc by-sa-3.0) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sun_dial_-_Sun_Temple.jpg

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt vishet

Praja
1

Acceptera och frlita sig p de fyra dla sanningarna.

2

Rtt tro

Att besluta sig; att nska uppn frihet frn begr. Att besluta sig fr ahis.

Rtt nskan / rtt beslut

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt moral

Shila
3 4 5

Rtt tal Rtt beteende Rtt yrke

Kort sagt: att flja de fem freskrifterna.

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt meditation/koncentration

Dhyna/ Samadhi
6

Att utveckla ens mind. Gradvis erstta negativa tankar med positiva.
7

Rtt strvan

Rtt mindfulness

Konstant medveten om (a) kropp; (b) knslor; (c) humr/mentala stadier; (d) tankar. Undvika de fem hindren: (i) sensuell njutning; (ii) illvilja; (iii) lathet och trghet; (iv) oro; (v) tvivel.
8

Rtt meditation

Klarhet. Lugn. Koncentrerat sinne.

Dharma

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Bhavacakra - Wheel of Life (Tibetan), photo by erik.w.davis http://www.fotopedia.com/items/flickr-4015156204 (cc by-nc-nd-2.0)

Dharma

Prattyasamutpda

Ej inkluderad p g a copyright.

The cycle of Dependent Origination. Wall painting from the monastery of Likir, Ladakh. Photo av Martin Brauen. (all rights reserved) I The World of Buddhism av H. Bechert och R. Gombrich (red.) (Thames & Hudson, London: 2007), pp29.

Dharma

Prattyasamutpda

Ej inkluderad p g a copyright.

The cycle of Dependent Origination. Wall painting from the monastery of Likir, Ladakh. Photo av Martin Brauen. (all rights reserved) I The World of Buddhism av H. Bechert och R. Gombrich (red.) (Thames & Hudson, London: 2007), pp29.

Dharma

Prattyasamutpda

Dharma

6 domner av Kmaloka

Dharma

Kosmologi
Tre riken: Kmaloka Sinnevrlden. Rpaloka Formvrlden. Arupaloka Formlsa vrlden. Samtliga riken bestr av separata delar. Kmaloka bestr av sex domner:

Mindre trevliga: spken, djur, helveten. Mer trevliga: mnniskor, gudar, asuras. Dessa kan i sin tur best av olika niver. P 400-t EVT hade en syn utvecklats innehllande 31 mjliga fdslar i Kmaloka.

Dharma

Kosmologi

Samtliga sex domner bland Kmaloka r tillflliga. Alla inklusive gudarna lyder under karma och sasra. Formvrlden och formlsa vrlden (i) r bebodda av devas. (ii) Kan ns genom meditation.
Siddhrtha Gautamas tidiga shramana-lrare ndde till nsthgsta och hgsta sfren av Arupaloka.

Dharma

Prattyasamutpda
12 Nidnas

Dharma

Prattyasamutpda
12 Nidnas

Lran om samberoende uppkomst. Co-dependent origination.

12 lnkar som tillsammans bildar sasra

Varje steg leder alltid till nsta. Bryt vilken lnk som helst, och bli fri!

Dharma

Prattyasamutpda
12 Nidnas

12 lnkar som tillsammans bildar sasra

Varje steg leder alltid till nsta. AB
Om 1 s alltid 2. Om 7 s alltid 8.

Bryt vilken lnk som helst, och bli fri. A B

Om 1 tas bort s hnder inte 2. Om 7 tas bort s hnder inte 8.

Dharma

Prattyasamutpda
12 Nidnas

1 2

3 4

Avidya okunskap. Samskara formationer (mentalt). Tankemnster. Vijnana medvetande. Nma-rpa namn och form. Sad-yatana sex sinnena (ga, ra, nsa, tunga, kropp, tankar). Sparsa kontakt. (Medvetandeform +

sinnesform + objekt.)
7

Vedan knsla (bra/dligt/neutralt). Trishna begr. Updan greppa, hnga fast vid. Bhava att bliva. Jti fdelse. Jar-marana lderdom och dd.

8 9

10 11 12

Dharma

Prattyasamutpda
1. Okunskap 2. Formationer 3. Medvetande 4. Namn och form 5. Sex sinnen Betingar nuvarande 6. Kontakt 7. Knsla 8. Begr 9. Fsta sig Frukter av nu 10. Att bliva d sen 11. Fdelse 12. lderdom och dd

nu

Dharma

Inget evigt, ofrnderligt ego

Anatman

Mnniskan bestr av ande (nama) och kropp (rupa). Dessa frdelar sig i de fem aggregaten; de fem skandhas. (Upadana-skandha) Rupa Form. Utstrckt. Vedana Knsla. Att reagera: bra/dligt/neutralt. Inte knslor/emotioner. Samjna Uppfattning. Att srskilja och konceptualisera. Samskara Mentala formationer. Tankemnster. Karaktr. Summan av karma. Vijnana Medvetande. Det som knner. Det som animerar kroppen. Hur det upplevs. Ingenstans nns det ett evigt, ofrnderligt jag.

Dharma

Vgarna av karma och dharma

Tv olika niver av praktiserandet utav buddhism:

Karmanivn (lekmn)
Att frtjna (eng: merit ) puya genom goda grningar.

Dharmanivn (sangha)
Fljer vinaya (den monastiska koden). Hgre losoer och andlig praktik. Bda grupperna tar sin tillykt i de tre juvelerna.

Dharma

Paca-sl: de fem freskrifterna

Lekmn

Frska att inte medvetet frstra liv. Frska att inte stjla. Frska att inte missbruka sexualitet. Frska att inte ljuga. Frska att inte berusa sig.

1 2

Vara vnlig, visa medknsla. Vara geners, avsga sig rikedomar. Att lska med sin maka/make. Att lska och strva efter sanningen. Att vara nrvarande, medveten.

2 3

4 5

Dharma

Paca-sl: de tta freskrifterna

Lekmn

P heliga dagar eller (theravada) vid uposatha lgger lekmnnen till ytterligare tre regler:
1 2 3 4 5 6 7

Frska att inte medvetet frstra liv. Frska att inte stjla. Frska att inte missbruka sexualitet. Frska att inte ljuga. Frska att inte berusa sig. Frska att inte ta fast mat efter kl 12. Frska att inte delta i shower, inte dansa eller sjunga, bra smycken eller parfym. Frska att inte sova p hga eller breda sngar.

Dharma

Fyra goda grningar

Lekmn

Puya/ merit / god karma samlas genom fyra typer av goda grningar. Fyra typer av dna, icke-egoistiskt givande: Givande t familj och vnner: att gldja dem. Givande t trygghet mot vrldsliga faror. Givande i riter fr familj, vnner, gudar och spken. Givande genom att stdja vrdiga, religisa personer.

Dharma

Ml och dygder
Lekmn

Fyra efterstrvansvrda ml Rikedom genom lagliga medel. Gott rykte i samhllet. Ett lngt liv. En fdelse i himlen.

Fyra dygder Dna (givande) Krleksfullt tal Gott agerande Att samarbeta

Dharma

Fyra niver av religist strvande

Dna, icke-egoistiskt givande. Shila, moraliskt leverne (fem freskrifterna). Svarga, himmelrike. Dharma-deshana, undervisning om lran. Hgre n himmel kommer man inte med dna/puya.

Dharma

Patimokkha
Munkar

Fyra niver p vgen: (Lekman) Flja upsaka de fem freskrifterna, men som lfte, inte trning. Pravrajy Leva som munk/nunna i kloster. Tidigast som ttaring. (Pali: pabbajja.) Shrmaera Fljer dasa-sl. (Se nedan.) Shrmaera; liten shramana. En ung asket. (Fem.: shramaneri. Pali: samanera/samaneri.) Upasampad Full ordination. En bhikshu / bhikshuni. (Pali: bikkhu / bikkhuni.) En bhikshu fljer samtliga 227 regler. En bhikshuni har 311.

Dharma

Dasa-sl: de tio freskrifterna

Munkar

Fr en samanera / samaneri, en munknovis:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte dda. Inte stjla. Avst sensuell njutning. Inte ljuga. Inte berusa sig. Inte ta vid olmpliga tider. Inte dansa, sjunga, se shower. Inte bra parfym, smink, accessoarer. Inte sova i lyxiga, mjuka sngar. Inte befatta sig med pengar.

Dharma

Patimokkha
Munkar

Reglerna r redskap; inget annat. Genom reglerna frndrar man sinne och beteende. Reglerna gr bhikshun uppmrksam p begr, hat och okunskap (de tre gifterna). Indelade i tta kategorier, efter stra. Mildaste: bli medveten. Nst-strngaste: formellt mte. Strngaste straet r uteslutning. Fyra vertrdelser leder dit: (i) sexuellt aktiv med annan; (ii) stld; (iii) mord; (iv) att skryta om vernaturliga frmgor.