Buddha

Dharma

Siddhrth Gautam

Buddhas liv

scetic Bodhisatta Gotama with the Group of Five, photo of wall painting by Sacca (public domain) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ascetic_Bodhisatta_Gotama_with_the_Group_of_Five.jpg

Buddha

Dharma

Siddhrth Gautam

Buddhas liv

Buddha, photo of painting by YashiWong (cc by-sa-3.0) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Buddha_00014.JPG

Buddha

Dharma

Siddhrth Gautam

Buddhas liv

Inser asketism inte r svaret. Lmnar lrjungarna. Frsker tvtta sig; blir tagen av oden. Krp iland vid Gaya, la sig under ett trd. Flickan Sujata gav mat t Siddhrth. Siddhrth bestmde sig sitta vid trdet tills han frstod lidandet. Mara frskte locka med familjen; med sina dttrar Lust, Njutning och Passion. Till sist insg Buddha de fyra dla sanningarna.

Buddha

Dharma

Buddhas liv
Gautama Buddha

stasahasrika Prajnaparamita Victory Over Mara, from Sanskrit Astasahasrika Prajpramit Stra, 700-1100CE (Nalanda, Bihar, India) via Asia Society (public domain) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Astasahasrika_Prajnaparamita_Victory_Over_Mara.jpeg

Buddha

Dharma

Dharmachakra1
Buddha-Footprint(bearbetad), av PHG (public domain) http://en.wikipedia.org/wiki/File:Buddha-Footprint.jpeg Dharma

En tidig symbol fr buddhism, r hjulet. tta ekrar: ttafaldiga vgen. Fyra ekrar: fyra dla sanningarna. Hjulet kan kallas fr dharmahjulet, allts lrans hjul, eller lagens hjul.

Hjul p sanskrit r chakra.

Buddha

Lidandets uppkomst

Tre olika teorier lggs fram om lidandet och dess uppkomst. Lidande uppstr p g a begr. (De fyra dla sanningarna.) Lidande uppstr p g a de tre gifterna. (Akusala-mla; begr, hat, okunskap.) Lidande uppstr p g a de 12 Nidnas. (Prattyasamutpda; samberoende uppkomst.)

Buddha

Dharma

Akusala-mla

Nibbana betyder ordagrant att kyla genom att blsa ut. Vad som blses ut, kyles ner, r de heta kleshas (mentala hinder). Ej inkluderad p g a copyright.

De tre gifterna; trivisa (Mahyan). De tre osunda rtterna; akusala-mla (Theravada).

Buddha

Dharma

Akusala-mla
De tre giften: passion hatred begr hat attachment aversion rag dvesa tupp orm Tre positiva rtter: icke-begr vlvilja

delusion okunnighet ignorance moha gris frstelse

Ej inkluderad p g a copyright.

Buddha

Dharma

De fyra dla sanningarna

Dharma

De fyra dla sanningarna

1 2 3 4

Det nns lidande. Orsaken till lidandet r trsten efter njutning. Fr att stoppa lidandet mste trsten efter njutning slckas. Njutningstrsten kan slckas genom den ttafaldiga vgen.

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Sun dial - Sun Temple av Chaitanya.krishnan (cc by-sa-3.0) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sun_dial_-_Sun_Temple.jpg

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt vishet

Praja
1

Acceptera och frlita sig p de fyra dla sanningarna.

2

Rtt tro

Att besluta sig; att nska uppn frihet frn begr. Att besluta sig fr ahis.

Rtt nskan / rtt beslut

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt moral

Shila
3 4 5

Rtt tal Rtt beteende Rtt yrke

Kort sagt: att flja de fem freskrifterna.

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Rtt meditation/koncentration

Dhyna/ Samadhi
6

Att utveckla ens mind. Gradvis erstta negativa tankar med positiva.
7

Rtt strvan

Rtt mindfulness

Konstant medveten om (a) kropp; (b) knslor; (c) humr/mentala stadier; (d) tankar. Undvika de fem hindren: (i) sensuell njutning; (ii) illvilja; (iii) lathet och trghet; (iv) oro; (v) tvivel.
8

Rtt meditation

Klarhet. Lugn. Koncentrerat sinne.

Buddha

Dharma

Den ttafaldiga vgen

Dharma

Buddha

Dharma

Inget evigt, ofrnderligt ego

Anatman

Mnniskan bestr av ande (nama) och kropp (rupa). Dessa frdelar sig i de fem aggregaten; de fem skandhas. (Upadana-skandha) Rupa Form. Utstrckt. Vedana Knsla. Att reagera: bra/dligt/neutralt. Inte knslor/emotioner. Samjna Uppfattning. Att srskilja och konceptualisera. Samskara Mentala formationer. Tankemnster. Karaktr. Summan av karma. Vijnana Medvetande. Det som knner. Det som animerar kroppen. Hur det upplevs. Ingenstans nns det ett evigt, ofrnderligt jag.

Buddha

Dharma

Vgarna av karma och dharma

Tv olika niver av praktiserandet utav buddhism:

Karmanivn (lekmn)
Att frtjna (eng: merit ) puya genom goda grningar.

Dharmanivn (sangha)
Fljer vinaya (den monastiska koden). Hgre losoer och andlig praktik. Bda grupperna tar sin tillykt i de tre juvelerna.