Вы находитесь на странице: 1из 38

Teknik och uttryck inom sngundervisning

Ida Johammar

LAU370 Handledare: Olle Zandn Examinator: Eva Nssn Rapportnummer: HT08-6110-13

Abstract Examensarbete inom lrarutbildningen Titel: Teknik och uttryck inom sngundervisning Frfattare: Ida Johammar Termin och r: HT 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Olle Zandn Examinator: Eva Nssn Rapportnummer: HT08-6110-13 Nyckelord: Sng, sngundervisning, sngpedagog, teknik, uttryck
Syfte: Denna uppsats syfte r att underska fyra sngpedagogers stt att se p sambandet mellan teknik och uttryck. Huvudfrgor: De huvudfrgor som underskningen utgr ifrn r: Vad innebr teknik och uttryck fr dessa pedagoger? Hur anknyter begreppen till varandra fr dessa pedagoger? Vilken plats sger pedagogerna att begreppen har i deras undervisning? Metod: Underskningen bygger p intervjuer med fyra sngpedagoger som undervisar p hgskoleniv samt litteratur i sng- och musikpedagogik. Resultat: Resultatet visar att dessa sngpedagoger ser ett stort samband mellan teknik och uttryck i sngundervisning. Alla tycker att bda delar r viktiga, men det finns en viss tveksamhet om ifall bda begrepp r mjliga att frmedla till en student. Betydelse fr lraryrket: Det resultat som denna underskning ger, hoppas jag kan inspirera till reflektion ver hur man kan integrera bde teknikutveckling och arbete med uttryck i sngundervisning. Jag tror att detta r betydelsefullt fr svl sngundervisning i alla stadier, som fr instrumentalundervisning.

Frord
Arbetet med detta examensarbete har varit mycket spnnande och inneburit att jag ftt en djupare insikt i hur olika sngpedagoger tnker och resonerar kring arbetet med teknik och uttryck. Jag vill tacka de sngpedagoger som hjlpt mig genomfra denna underskning genom att stlla upp p intervjuer. Jag vill ocks tacka min handledare fr inspiration och goda rd. Ida

Innehll
1. Inledning
1.1 Bakgrund och frfrstelse 1.2 Syfte och frgestllning 5 5 6 7 7 7 10 11 12 13 14 14 15 16 16 18 18 18 21 24 25 28 28 30 32 34 35 35 36

2. Tidigare forskning
2.1 Begreppen 2.2 Litteratur 2.3 Artiklar 2.4 Tidigare examensarbeten 2.5 Tyst kunskap 2.6 Sammanfattning

3. Metod
3.1 Urval 3.2 Genomfrande 3.3 Etiska vervganden 3.4 Studiens tillfrlitlighet

4. Resultat
4.1 Respondenterna 4.2 Vad r teknik? 4.3 Vad r uttryck? 4.4 Finns det koppling mellan teknik och uttryck? 4.5 Vilken plats har teknik och uttryck i undervisningen?

5. Diskussion
5.1 Tankar om teknik 5.2 Tankar om uttryck 5.3 Tankar om relationen mellan teknik och uttryck 5.4 Sammanfattning 5.5 Metodkritik 5.6 Frslag till fortsatt forskning

6. Referenser Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrgor svenska

Bilaga 2: Intervjufrgor engelska

37 38

1. Inledning
1.1 Bakgrund och frfrstelse
Under min utbildning till sngpedagog1 p hgskolan fr scen och musik i Gteborg har jag ofta funderat ver sambandet mellan de tv begreppen teknik och uttryck. Dessa tv begrepp har ofta framsttt som motsatser till varandra, trots att de enligt mitt stt att se frutstter varandra. Med teknik menar jag den rent hantverksmssiga delen av att spela ett instrument, medan uttryck handlar om vad man kommunicerar med musiken och sitt instrument. Eftersom jag ocks varit utbytesstudent i London, har jag sttt p olika stt att arbeta med uttryck och teknik och hur man ser p sambandet mellan dessa. I Gteborg uppfattar jag att en konstnrlig frihet och ett personligt uttryck i allmnhet vrderas mycket hgt. Trots detta har jag upplevt att arbetet med teknik har ftt ta strre plats i utbildningen n arbetet med uttryck. Man hnvisas ofta till valbara kurser, till exempel musikdramatik, fr att arbeta med uttryck. Dessa kurser har varit mycket bra, men nr man skiljer p dessa delar och jobbar med dem separat, har jag upplevt att de ibland kan bli varandras motsatser, istllet fr att hjlpa varandra. Kanske beror bristen p dessa moment i utbildningen p en kombination av tidsbrist och den stora valbarhet bland kurser som finns p den utbildning jag har gtt. Den tid man har att frfoga med sin sng- eller instrumentallrare r mycket begrnsad, vilket kanske kan leda till att man som lrare knner sig tvingad att f in mycket information under kort tid. Drfr kan det mer reflekterande arbetet med uttryck f st tillbaka. Att man har stor mjlighet att vlja vilka kurser man vill g, upplever jag som ngot mycket bra. Eftersom den vriga undervisningen har s lite av arbete med uttryck, finns dock risken att uttrycksdelen blir helt bortglmd om man inte vljer kurser som fokuserar p just det. P Royal Academy of Music i London, upplevde jag p ett annat stt att bde teknik och uttryck var en sjlvklar del av utbildningens alla delar, allts bde under enskilda snglektioner och under grupplektioner. Dock vet jag att inte alla av mina studiekamrater hade uppfattningen att bda delar fick lika stor plats. Det berodde till stor del vilka lrare man trffade, hur de bda delarna fick fljas t. Vilka lrare man mtte styrde ocks p vilket stt man arbetade med uttryck. Vissa lrare hade en vldigt bestmd uppfattning om hur musik skulle tolkas, vilket kunde leda till att studentens egna tankar om tolkning och uttryck inte stmde verens med det som lraren "bestmde" att studenten skulle uttrycka. I vissa fall ledde allts arbetet med uttryck inte till ngot personligt uttryck, utan mer till en situation dr studenten frvntades hrma vad en lrare i frvg visat. Med utgngpunkt i mina egna upplevelser av sngutbildning och samtal med mina studiekamrater, tror jag drfr att teknik r ngot som i allmnhet prioriteras hgre i utbildningssammanhang, n det personliga uttrycket. Att man ofta inte arbetar med teknik och uttryck i lika stor utstrckning kan ha flera orsaker. En skulle kunna vara att det helt enkelt r mer konkret och drmed lttare att jobba med teknik, ven om sngteknik frmodligen r mindre konkret n till exempel violinteknik, eftersom instrumentet sitter inne i kroppen.

Utbildningen heter Musiklrare och inom denna har jag har specialicerat mig i sng och sngmetodik, men fr enkelhetens skull anvnder jag hdanefter begreppet sngpedagog.

Som blivande sngpedagog ser jag sambandet mellan dessa tv begrepp som en mycket viktig ingrediens i utbildningen av sngpedagoger och sngare. Om sngpedagoger inte i sin utbildning fr jobba med bda delar, s tror jag att det blir svrt fr dem att i sin tur fra vidare bda delar till sina framtida elever. Detta tror jag, jag som tidigare skrivits, r mycket viktigt fr att de bda inte ska bli varandras motsatser. Jag vill drfr underska hur de tv begreppen hr samman fr sngpedagoger som r verksamma nu. Eftersom jag sjlv r utbildad i den klassiska traditionen, r det den som jag kommer att underska.

1.2 Syfte och frgestllning


Syftet med denna studie r att underska vilka uppfattningar om relationen mellan teknik och uttryck som sngpedagoger ger uttryck fr. Fr att gra detta kommer jag att intervjua fyra sngpedagoger om deras uppfattningar. Sngpedagogerna undervisar blivande sngare och sngpedagoger (i fortsttningen kommer jag att anvnda begreppet sngare fr bda grupper). De frgestllningar som jag utifrn detta syfte formulerat r: Vad innebr teknik och uttryck fr dessa pedagoger? Hur anknyter begreppen till varandra fr dessa pedagoger? Vilken plats sger pedagogerna att begreppen har i deras undervisning?

2. Tidigare forskning
Inte mycket litteratur som jag har hittat om sng tar upp speciellt mycket om relationen mellan teknik och uttryck. Drfr kommer denna del att baseras p litteratur som r inriktad huvudsakligen p de tekniska aspekterna av instrumentet sng. Jag tar ocks upp ngra artiklar som skrivits om uttryck och ngra tidigare skrivna examensarbeten som tangerar mitt mne. Som inledning definierar jag de begrepp som anvnts som utgngspunkt fr underskningen: Teknik och uttryck. Som avslutning tar jag upp ett perspektiv p kunskapsbildning, nmligen Polanyis begrepp "tyst kunskap" eftersom detta har frgat mina analyser av intervjuresulaten.

2.1 Begreppen
Teknik: enl Norstedts svenska ordbok: "Praktiskt tillvgagngsstt vid utvandet av ngot; ofta om det erfarenhetsmssigt bsta tillvgagngssttet." Enligt Kristin Arder (2005:34-35) innebr sngteknik att man behrskar hllning, andning, std, klang och ansats samt registrering, intonering och artikulation. I sngteknik ingr ocks enligt henne att kunna gra dynamiska frndringar, anvnda sitt resonansrum p olika stt samt att anvnda musikaliska fredragsbeteckningar som till exempel forte, piano och staccato. Sngteknik handlar allts i stort om att behrska den hantverksmssiga delen av instrumentet sng. Uttryck: enl Nordstedts svenska ordbok: "Det att (tydligt) framfra viss tanke, sikt eller knsla e.d.; srskilt med hjlp av talade eller skrivna ord." Enligt Petri Laukka (Laukka, 2004:45-46) r musikalisk uttrycksfullhet ett multidimensionellt koncept, allts ett begrepp som rymmer flera olika aspekter. Detta rymmer att man som publik ska kunna srskilja olika upptrdanden frn varandra, att det intensifierar den musikaliska strukturen (utan ett uttryck skulle allts den musikaliska strukturen inte framg lika tydligt) och att musiken uttrycker knslor. Dessa tre saker r alla sdant som sngaren eller instrumentalisten kan vlja och utveckla enligt bde eget tycke samt enligt traditionen som rder inom musikstilen. Uttryck r allts enligt denna definition inte bara ngot som uttrycker knslor, utan bygger ocks p en tradition. Uttryck r ngot som man enligt min sikt ska kunna hra. Bde vid ett live-framtrdande och vid en skivinspelning ska man kunna uppfatta uttrycket. Alla komponenter i begreppet r ngot som rat ska kunna urskilja vid ett musikaliskt framtrdande. Detta innebr att allt som ingr i begreppet leder till exempelvis olika klangfrger, agogik och frgning av texten, vilka alla gr uttrycket hrbart fr hraren. Jag skulle vilja tillgga att uttryck enligt mig r ngot mycket personligt. ven om det finns mnga olika byggstenar i begreppet uttryck, som inkluderar tonsttarens intention med stycket, textens betydelse och den musikaliska uppbyggnaden, s r det i slutndan sngaren eller instrumentalisten som sjlv bestmmer hur han eller hon vill anvnda dessa byggstenar.

2.2 Litteratur
Som tidigare nmnts, s tar de flesta bcker som handlar om sngmetodik upp den tekniska biten, men inte s mycket handlar om uttryck. Den amerikanske sngpedagogen Oren Brown var en av de frsta som jobbade med rsten p ett terapeutiskt stt. Han var under en tid anstlld som rstpedagog p Barnes Hospital Clinic och blev under den tiden mycket

intresserad av hur en trtt och sjuk rst kunde lkas genom att man arbetade med att ndra rstvanor som var skadliga. (Brown, 1996:ix). I Discover Your Voice (1996) beskriver han vad som enligt honom r ett hlsosamt stt att frigra sin rst fr att sedan kunna anvnda den som sngare, allts hur man uppnr en god teknik. Han skriver ocks att det r mjligt att trna sig till en frmga att uttrycka sig, men inte alls hur. I sitt frord skriver han dock att orsaken till att hitta en bra teknik r att kunna uttrycka sig.
I listened for musicianship first, that is, the artists attempt to express the composer's and his or her own thoughts and feelings. (...) The imperative for me was -and still isto help each and every artist develop habits that free them to achieve their goals. (Brown, 1996:x)

Han pratar allts om teknik som ett redskap fr att kunna uttrycka sig med hjlp av bde tonsttarens intentioner och hans eller hennes egna tankar. Uttrycket verkar vara det viktiga, det r vad han lyssnar efter frst. Sngteknik handlar enligt Brown inte om att "making sounds" utan om att "let sounds happen" (Brown,1996:xiii). Grunden fr en bra sngteknik enligt Brown r "primal sound". Det beskriver han s hr:
As a student of voice, you need to rediscover what it is to become as a little child, free from all inhibitions. You must reestablish contact with your instinctive being so that you can strip away the habits that stand in the way of learning how your voice behaves naturally. In this context, the essence of healthy voice production is the primal sound. (Brown, 1996:3)

Ett "primal sound" r allts det ljud som naturligt kommer ut ur vr mun, till exempel nr vi ger uttryck fr knslor. Att hitta sitt "primal sound" frutstter att man kan projicera sina knslor i musiken, skriver han vidare. Sngare som har ett naturligt "primal sound", r sngare som berr, menar han. Det r de sngare som lyckas projicera knslomssiga erfarenheter frn sitt eget liv till sngen och dess text. Teknik och uttryck hr allts intimt samman, enligt Brown. Dock pongterar han flera gnger att det frsta steget, fr att kunna uttrycka sig p ett stt som inte r skadligt fr rsten, r att ha en stabil teknik (Brown, 1996:3). Den danska sngpedagogen Susanna Eken skriver ocks hon i sin bok Den menneskelige stemme (1998) mest om de tekniska aspekterna av sngundervisning och utveckling. I sin sammanfattning av boken sger hon bland annat att sngutbildning tar lng tid, p grund av alla olika deldiscipliner som ryms inom mnet. Hon nmner hr musikalisk och konstnrlig utveckling, begrepp som hon inte frklarar nrmare, men som jag frstr som tv delar av det jag i uppsatsen kallar uttryck. Det frstnmnda uppfattar jag handlar om sdant som frasuppbyggnad och dynamik och det sistnmnda mer om personens egna funderingar och uppfattningar om musiken. Dock utvecklar inte heller hon nrmare hur man nr en uttrycksmssig utveckling i frhllande till den tekniska utvecklingen. Eken behandlar i boken sngundervisning ur ngot som hon sjlv kallar ett "menneskeligt" och "psykologiskt" perspektiv (Eken, 1998:9)
Ved att arbejde fysisk med krop og ndedraet og primaer lydgivning, kan vi som stemmepedagoger ikke undg at traede forstyrrende ind i mekanismer, der kan have dyp psykisk rod, og vi forstyrrer derved let den mentale ligevaegt, som ethvert menneske naturligt forsger at opretholde. (Eken, 1998:12)

Eken sger allts att de funktioner som sngare arbetar med och som ingr i tekniken kan fungera otillfredsstllande av psykologiska orsaker. Teknik och uttryck anknyter allts till 8

varandra enligt detta stt att se det, eftersom uttryck till en stor del handlar om att uttrycka knslor. ven hon pratar hr ocks om "primaer lydgivning", ngot som hon inte frklarar nrmare, men som jag nd tolkar som samma begrepp som Browns "primal sound" eftersom ocks Eken nmner att det handlar om att knslor och mentala funktioner pverkar hur rsten kommer att lta. Hon frklarar vidare nr hon berttar om att spnningar i till exempel andningsmuskulaturen oftast beror p en knslomssig erfarenhet eller hndelse. Detta r intressant fr kopplingen mellan teknik och uttryck, eftersom uttryck enligt min tidigare definition bland annat r ngot personligt, det vill sga, sngaren uttrycker sina personliga knslor i musiken. Spnningar i muskler som beror p hmningar i det knslomssiga livet, skulle enligt Eken hmma uttrycket. Detta gller bland annat andningen.
Da blokeringen af ndedraettet grundlaeggende er en psykologisk mekanisme, der hjaelper til at undertrykke flelserne og energiudfoldelsen, s bliver problemet dobbelt stort for det menneske, der gerne vil udtrykke sig gennem sin stemme. For det frste mangler der energi fra kroppen til selve stemmeudfoldelsen, og for det andet kan forbindelsen til musikkens og tekstens flelsemaessige liv ogs vaere svag. Konsekvensen bliver, at det er ndvendigt for paedagogen at tage fat om dette problem og forst, at den gode stemmebrug og det aegte og naturlige udtryck afhenger af den frie bde fysiske og psykiske energi. (Eken, 1998:24)

Andningen r enligt detta lika viktig fr att ha en fungerande teknik, som fr att ha ett fungerande uttryck. Detta stt att se det frutstter allts att kroppen och det knslomssiga livet hr intimt samman. Detta mne har neurofysiologen Antonio Damasio skrivit flera bcker om. Han hvdar i boken Looking for Spinoza (Damasio, 2003) att kroppen och knslan r delar av en och samma organism.
Because the mind arises in a brain that is integral to the organism, the mind is part of that well-woven apparatus. In other words, body, brain and mind are manifestations of a single organism. Although we can dissert them under the microscope, for scientific purposes they are in effect inseparable under normal operating circumstances. (Damasio, 2003:195)

. Han sger allts i det hr citatet att kropp och medvetande ("mind") r delar av samma organism, det gr inte att skilja dem t. Tidigare har han frklarat hur knslorna r en del av medvetandet. Det r intressant att i ljuset av denna kunskap stlla teknik och uttryck mot varandra. Teknik skulle kunna vara det som kroppen gr i sng, medan uttryck r det som medvetandet gr. Men om kroppen och medvetandet r del av en och samma organism, s skulle ven teknik och uttryck vara delar av samma organism. En annan dansk sngpedagog, Catherine Sadolin, har skrivit en bok om sngteknik som heter Complete Vocal Technique (2000). Som titeln sger, handlar den om sngteknik, men ett litet kapitel om uttryck finns ocks. I frordet sger hon att teknik bara r "the means by which to express yourself" (2000:5). I kapitlet om uttryck ger hon frslag p en metod som man kan anvnda fr att arbeta med uttryck. Det handlar bland annat om att verstta texten till sitt modersml, bestmma sig vilken karaktr (personlighet) som sjunger sngen och vilken undertext sngen har (2000:224-227) Kapitlet om uttryck r kort. Fr att frdjupa sig i mnet uttryck rekommenderar hon istllet boken Improvisation and the Theatre (p svenska "Impro") av Keith Jonstone, allts en bok som r skriven med utgngspunkt i teatern. Sadolins bok r mycket detaljerad vad det gller teknik. Hon beskriver fyra "vocal modes" (Sadolin 2000:14), som all rstproduktion enligt henne utgr ifrn. Dessa "modes" r 9

fyra stt att anvnda rsten p, olika klangfrger. Boken beskriver hur man ska bra sig t fr att anvnda dessa fyra "vocal modes".

2.3 Artiklar
Det har gjorts ganska mycket underskningar om hur sng- och instrumentalpedagoger undervisar. Mnga av dem handlar just om vilken plats uttryck har i undervisningen. Petri Laukkas artikel Instrumental music teachers' views on expressivity (2004) undersker hur pedagoger p hgskoleniv jobbar med uttryck i undervisningen. I underskningen, som bygger p enkter, framkommer bland annat att pedagoger p hgskoleniv ger stor plats t uttryck i sin undervisning. Man kunde se en skillnad mellan pedagoger i den klassiska traditionen jmfrt med pedagoger i den afroamerikanska traditionen: I den klassiska traditionen ansg man att teknisk frdighet var viktigare n i den afroamerikanska traditionen. Dock ansgs uttrycksfrmga vara det absolut viktigaste i bda traditioner nr man bedmde om ett musikaliskt framfrdande var bra eller inte. Pedagogerna var dessutom ganska eniga om att det r mycket viktigt att jobba med uttryck i undervisningen redan p ett tidigt stadium. I artikeln Five Facets of Musical Expression (2003) av Patrik N. Juslin tas uttrycksfullhet och hur det kan lras ut upp. Han kommer fram till att ett musikaliskt framtrdande bestr av ett antal olika byggstenar som alla bidrar till att det blir uttrycksfullt.
(...) a music performance should (a) convey the structure of the music, (b) express emotions, (c) exhibit motor precision,(d) be suggestive of human motion and gesture, and (e) deviate from stylistic expectations in creative and aesthetically pleasing ways. (Juslin, 2008:19)

Detta r allts en ngot vidare definition av begreppet uttryck, n det som tidigare definierats. Enligt detta stt att se begreppet uttryck, dr uttryck av knslor allts bara r en av komponenterna (b), kan man ocks dela upp undervisningen av uttryck i olika delar. Juslin sger att den av dessa byggstenar som traditionellt sett fr mest plats i undervisningen r den musikaliska strukturen (a), helt enkelt fr att den lttast kan demonstreras fr en elev. Fr fyra av byggstenarna kan man ganska ltt hitta metoder fr frmedling av dem, sger Juslin. Den andra byggstenen, uttryck av knslor (b) r den som r i strst behov av en formaliserad undervisningsmetod, enligt Juslin. Enligt honom r detta synd eftersom det i hans underskning var den byggsten som frmst avgjorde om ett framtrdande var uttrycksfullt. I artikeln On musicians and singers. An investigation of different approaches taken by vocal and instrumental teachers in higher education (2006) av Kim Burwell, behandlas hur sngare ser p undervisning och lrande i hgre utbildning och hur deras utgngspunkt skiljer sig frn instrumentalister i samma kontext. Underskningen visar att sngpedagoger verlag lade strre vikt vid teknik n vad intrumentallrare gjorde. Dessutom visade den att fokuset p teknik gjorde att interpretation fick mindre plats i undervisningen hos sngare n hos instrumentalister. Dremot diskuterades den poetiska och dramatiska aspekten av musiken mycket under lektionerna och det skulle man kunna hvda beror p att den dramatiska aspekten r mer relevant fr en sngare n fr en instrumentalist. Burwell frklarar orsaken till att teknik ges mycket fokus p bekostnad av uttrycket s hr:

10

Perhaps singers are able to rely on the innately musical qualities of their instruments so much that they can focus largely on the cultivation of technique, confident that the interpretative or purely musical aspects will follow. (Burwell, 2006:343)

Hon hvdar allts att sngen i sig r uttrycksfull och frklarar det med att instrumentet finns i kroppen, som r brare av vra knslor. Det humr eller de knslor en sngare br p, kommer automatiskt att speglas i rsten. Detta resonemang r mer utvecklat i Johan Sundbergs artikel Expressivity in singing. A review of some recent investigations. (1998) Han skriver om underskningar som gjorts av honom sjlv och av andra forskare. Han finner bland annat att sngares frsk att uttrycka knslotillstnd ssom arg, ledsen, glad, rdd var ltta fr en publik att urskilja. Dessutom diskuteras hur dessa knslotillstnd kan pverka rstfunktionen. Sundberg skriver att det verkar troligt att knslotillstnd som ledsamhet till exempel pverkar lufttrycket mot stmlpparna att bli svagare. Ett knslotillstnd kan allts ha direkt pverkan p rstfunktionen. Fr att terknyta detta till Burwells pstende att sngare har tilltro till den inneboende uttrycksfrmgan i rsten, s har Sundberg och Welch verifierat detta pstende i en senare artikel:
Emotion and mood are central characteristics of voice production and reception. This is because of the integrated networking of the body's nervous, endocrine, and immune systems. Wheter we are feeling elated, relaxed, stressed, or threatened, each inner state is likely to be reflected in voice behaviour and to be communicated to others and to ourselves. Hence, the voice is exceedingly useful as a musical instrument. (Sundberg och Welch, 2002:265 i Burwell, 2006:343)

Frutom att lyfta fram det som Burwell sagt om att knslorna speglas i rsten, s terknyter detta ocks till det tidigare resonemanget om att kropp och medvetande r delar av samma organism. Drfr pverkar kroppen och sinnet varandra hela tiden.

2.4 Tidigare examensarbeten


Dessa arbeten har inte samma vetenskapliga tyngd som resten av teoridelen, men jag vljer nd att ha med dem, d underskningarna r lika min egen. Det gr det intressant att jmfra resultaten med varandra. Margareta Andersson och Ulla Tangaard har i sitt examensarbete Arbete med sceniskt uttryck (2006) behandlat fem sngpedagogers sikter om uttryckets betydelse i undervisningen. Respondenterna uppgav alla utom en att de tyckte att uttryck var viktigare n bra teknik nr de lyssnade p ett sngframtrdande. Nr det gllde vad de tyckte var viktigast i undervisningen, dremot, gick sikterna isr. Tv av respondenterna tyckte att en balans mellan de tv var viktig. En tyckte att tekniken var viktigast, en tyckte att uttryck var viktigast. Den femte uppgav att hon jobbade med utgngspunkt frn knslouttryck fr att f fram vilka tekniska brister och frtjnster eleven har. I sin diskussion sger Andersson och Tangaard:

11

Eftersom fyra av fem informanter hvdar att de kan st ut med lite smre teknik om uttrycket r vldigt bra, kan man frga sig varfr arbete med uttryck nd inte prioriteras. Dock inte sagt att smre teknik r ngot att strva efter. (Andersson och Tangaard, 2007:20)

ven hr pongteras allts balansen begreppen emellan. Svaren Andersson och Tangaard fick p denna frga kan dock ha pverkats av frgans formulering "Vi tnker oss att sngundervisningen bestr av tv olika delar och moment: teknik och uttryck. Vilken av dessa delar tycker du r viktigast att fokusera p?". Denna formulering gav inte utrymme fr mycket resonemang kring begreppen teknik och uttryck. Redan i frgans formulering var det bestmt vad som ingr i sngundervisning och att ngon av begreppen var viktigast, drmed kan svaren p frgan ocks ha varit begrnsade. Detta frsmrar resultatets tillfrlitlighet. Ett begrepp som en av Andersson och Tangaards respondenter nmnde, r vrt att ta upp hr. Det r begreppet "natural performer". Enligt denna respondent finns det de som har en naturlig fallenhet fr sceniskt uttryck och kommunikation med sin publik, de r "natural performers". Dessa personer kommer alltid att komma upp till "en hgre niv" av uttryck n de som inte har den hr fallenheten (2006:14-15) I Elisabeth Johansson och Oscar Svenningssons examensarbete Det r ju musik vi snackar! (2007) undersks instrumentallrare p gymnasieniv och deras sikter om personligt uttryck i undervisningen. De intervjuade musiklrare p gymnasieniv och ven om de liksom jag, var ovana intervjuare, bedmer jag deras underskning som noggrannt redovisad. Deras respondenter fick dels bertta fritt om sin egen undervisning och dels besvara lite mer styrda frgor om hur de uppfattar begreppet personligt uttryck och hur de jobbar med det. Jag bedmer deras frgor som vl formulerade och drmed r mnga resultat tillfrlitliga. Deras uppsats visar p flera stllen att uttryck r ngot man i undervisningen kommer till frst nr det r dags fr konsert, eller om eleven r p en viss musikalisk eller teknisk niv. ven om detta handlar om en underskning gjord p gymnasielrare, s kan resultatet i viss mn vara intressant fr denna underskning, eftersom resultatet visar p samma tendenser som mina tidigare erfarenheter och mycket av den litteratur som hr tagits upp, nmligen att teknik och uttryck behandlas som tv separata begrepp.

2.5 Tyst kunskap


Som avslutning i detta kapitel vill jag redovisa ett synstt p kunskap som i viss mn frgat mina analyser av intervjuresultaten. Bertil Rolf har i sin bok Profession, tradition och tyst kunskap (1991) tolkat och analyserat Michael Polanyis teori om bland annat tyst kunskap. Detta synstt har inte frgat hela min analys, men vissa delar av diskussionen har inslag av synsttet. Tyst kunskap utgr de redskap som vi anvnder fr att skaffa oss ny kunskap. Enkelt uttryckt r det en bakgrundskunskap, som inte alltid behver vara medveten, men som hela tiden finns som fundament fr hur vi uppfattar den nya kunskapen. Polanyis definition av tyst kunskap lyder s hr:
...triaden tyst kunskap bestr i underordnade ting (B) av relevans fr ett fokus (C) i kraft av en integrering genomfrd av en person (A). (Polanyi, 1969 i Rolf, 1991:65)

12

Tyst kunskap r allts enligt denna definition ngot som har betydelse fr det som r i fokus (C) och som personen (A) automatiskt antingen tar fr givet eller integrerar i det som r i fokus. Tyst kunskap r inte en logisk frutsttning fr att utveckla ny kunskap. I Rolfs bok tas ett exempel med en blind man, som genom sin kpp utforskar stenlggningen framfr sig. De sensoriska intrycken i hans hand r den tysta kunskapen. Men han mste inte anvnda just kppen fr att f denna information. Han skulle kunna lgga sig ner och treva med handen, fr att f samma information. D skulle hans tysta kunskap fortfarande vara de intryck handen fr, men inte med kppen som mellanhand. Tyst kunskap r allts inte en kunskap, utan kan vara beskaffad p mnga olika stt. Hos en sngare skulle tyst kunskap till exempel kunna vara de sensoriska intryck man fr nr vi anvnder rsten fr att gra en viss klang. Dessa gr att man senare kan gra om samma sak, eftersom man vet hur det knns nr man ska stadkomma denna klang.

2.6 Sammanfattning
Sammanfattningsvis s kan man allts sga att mnga bcker som handlar om sngmetodik innehller mycket lite om uttryck. Mycket av det som handlar om sngteknik i dessa bcker kan dock kopplas till uttryck, ven om det inte uttryckligen framgr att det r meningen. Forskning som handlar om uttryck i sng och musik i allmnhet tyder p att uttryck ses som mycket viktigt av pedagoger. I vissa underskningar framkommer dock att arbetet med uttryck frbises i undervisningssammanhang. Detta dels p grund av att det kan vara svrt att hitta metoder fr att undervisa i detta omrde. Dels fr att sngare litar p att uttryck kommer automatiskt eftersom instrumentet sitter i kroppen som br p knslor.

13

3. Metod
Underskningen baserar sig dels p intervjuer med fyra sngpedagoger som undervisar p hgskoleniv och dels litteratur som relaterar till mnet. Hdanefter kommer jag att kalla intervjupersonerna fr respondenter, som Esaiasson m fl (2007) freslr. De skiljer mellan informantunderskningar, dr den intervjuade bidrar med information om hur verkligheten r beskaffad och respondentunderskningar, dr intervjupersonens egna tankar r det intressanta fr underskningen.

3.1 Urval
Litteraturvalet gjordes p ett tidigt stadium i underskningen, bland annat fr att intervjufrgorna skulle kunna ha utgngspunkt i vad litteraturen har att sga om mitt mne, vilket Steinar Kvale (1997) fresprkar. Jag hade frn brjan klart fr mig att jag skulle kunna anvnda ett antal bcker i sngmetodik, som jag tidigare lst och som jag visste hade anknytning till det jag ville underska. Denna litteratur handlade dock mest om de tekniska aspekterna av sngundervisning. Fr att hitta litteratur om den uttrycksmssiga aspekten skte jag i databaser p Gteborgs universitetsbibliotek och hittade ett antal artiklar och bcker som anknt till mitt omrde. Efter hand som arbetet fortskridit, har ven nya litteraturkllor tillkommit. Jag valde att begrnsa antalet intervjuer till fyra stycken, detta med anledning av den korta tid som fanns till frfogande fr underskningens genomfrande. Med fler intervjuer hade jag inte ftt tid att analysera intervjuerna p ett ingende stt, vilket jag ansg krvdes fr att kunna besvara mina forskningsfrgor. Fr att f ett utspritt urval valde jag att intervjua tv pedagoger frn Storbritannien och tv frn Sverige. Detta skulle ge mjlighet att se om det fanns ngon skillnad i sttet att tala om relationen mellan teknik och uttryck lnderna emellan. Jag ville ha en spridning i bde lder och kn, ngot som visade sig ganska svrt. Pedagoger p hgskoleniv har ofta en ganska stor erfarenhet bakom sig, varfr de flesta r i medelldern eller ldre. Jag har nd valt att ha en s stor spridning jag kan med hnsyn till bda dessa faktorer, varfr tre av fyra intervjuade r kvinnor och lderspridningen r 46 r till 70 r. ldersspridningen r allts ganska stor, men knsfrdelningen inte helt jmn. I Sverige valde jag att intervjua tv pedagoger frn Stockholm, eftersom jag ville ha s lite personlig relation till mina respondenter som mjligt. I Gteborg knner jag till mnga pedagoger, vilket skulle kunna ha gjort att jag hade frutfattade meningar om dem. Frslag p respondenter fick jag av en bekant p musikhgskolan i Stockholm. De tv pedagogerna jag fick frslag p var 66 och 46 r. Detta var bra fr ldersspridningen i urvalet och av den anledningen s valde jag att frga dem om de ville stlla upp, ven om bda var kvinnor. Jag tog en frsta telefonkontakt med dem och bda var positiva till att stlla upp p en intervju. I Storbritannien tog jag kontakt med den administrativa handlggaren p min frra skola i London. Han gav mig frslag p pedagoger som jag kunde intervjua, en kvinnlig och en manlig. Jag knde bda vid namn, men har inte haft ngon personlig kontakt med ngon av dem. ven dessa tv var i olika ldrar, 70 r och 55 r. Allts ven detta en stor skillnad i lder. Jag tog kontakt med dem via e-post och telefon och det visade sig att bda var villiga att stlla upp p en intervju.

14

Vid denna frsta kontakt med respondenterna informerade jag via telefon eller e-post om intervjuernas och underskningens syfte och hur materialet kommer att anvndas. Jag fick d ocks deras godknnande att spela in intervjun och att anvnda den i underskningen.

3.2 Genomfrande
Eftersom jag r ovan vid att intervjua anvnde jag en detaljerad intervjuguide vid intervjutillfllena som Esaiasson m fl (2007) freslr. Detta innebar att jag hade klart fr mig vilka omrden jag skulle tcka in i intervjun och jag hade dessutom formulerat frgorna i frvg. Att formulera frgorna i frvg bedmde jag som ndvndigt, d jag inte ville riskera att stlla ledande eller vrderande frgor. Jag hade ocks i frvg tnkt ut i vilken ordning jag ville stlla frgorna. Intervjun inleddes med ett antal inledande frgor, som bde tjnade som uppvrmningsfrgor och som bakgrund fr mig nr jag gjorde analysen. Det handlade om vilken utbildning de hade, hur lnge de jobbat som sngpedagoger och andra frgor av den typen (se bilagor fr preciserade intervjufrgor) som fr mig skulle kunna vara intressant att kunna vga in i analysen av deras svar. Efter det fick pedagogerna bertta fritt om vad de ansg var sin uppgift som lrare. Detta fr att jag som inledning inte ville styra in dem p ngot mne, utan lta dem diskutera utifrn deras egna tankar om vad de ansg som viktigast. Fr mig skulle det ge en mjlighet att se om de sjlva kom in p mitt mne, eller om de diskuterade sngundervisning i helt andra termer. Svaren jag fick p denna frga var av varierande omfattning, men jag tycker att det var vrdefullt att f denna ingng, eftersom den visade att pedagogerna sjlvmant gick in p diskussioner som tangerade det underskningen handlade om. Utifrn detta svar gick jag sedan in p de frgor som var mest centrala fr min underskning, teknik och uttryck. Dessa frgor var medvetet lite mer styrande, fr att intervjun skert skulle behandla det mne jag underskte. Som avslutning frgade jag om det var ngot som de ville tillgga, som inte framkommit under intervjun. Efter att den frsta intervjun transkriberats och vrderats, tillkom ngon frga, varfr den intervjun senare kompletterades med ytterligare ett telefonsamtal. ven om intervjuerna genomfrdes p tv olika sprk, bedmer jag att det inte uppkom ngra problem med versttning eller frstelse av varandra, som skulle kunna pverka resultatet av underskningen. Alla fyra intervjuer genomfrdes per telefon och spelades in. Tre av respondenterna var i hemmilj nr intervjun genomfrdes. Den fjrde hade tillgng till ett eget arbetsrum p sin arbetsplats, drfr var ven denna respondent ostrd nr intervjun genomfrdes. Jag bedmer drfr att intervjuerna inte hade ngon strande yttre faktor. Nr intervjun var gjord, lyssnade jag frst igenom den fr att gra mig en frsta sammanfattning av vad som framkommit. Drefter transkriberades intervjun ord fr ord, pauser och upprepningar av ord togs ven de med. Dremot hoppade jag ver de delar som jag bedmde irrelevanta fr frgestllningen. Analysarbetet inleddes med en genomgng av alla fyra intervjuer. Huvuddragen i varje intervju skrevs ned och analyserades. Utifrn denna inledande analys delade jag sedan in svaren under huvudrubriker som korresponderade med mina frgestllningar. Som utgngspunkt fr analysen anvndes den hermeneutiska cirkeln. Enligt Kvale (1997) innebr den bland annat att man tolkar texten (intervjun) utifrn en helhet och smdelar vxelvis. Man prvar deltolkningarna av texten mot helheten och utgr ifrn texten i sig sjlv, det vill sga att man inte beaktar respondentens personliga bakgrund i tolkningen. Man tar i beaktande att det inte finns ngon frutsttningsls tolkning av en text. Det vill sga, jag som uttolkare har en viss 15

frfrstelse (se inledningen) fr det mne jag undersker. Detta kommer alltid p ngot stt frga min tolkning av texten.

3.3 Etiska vervganden


Alla fyra respondenter lovades anonymitet och jag fick deras tillstnd att citera dem i rapporten. Respondenterna tillfrgades individuellt om de ville stlla upp p en intervju och har ingen knnedom om vriga medverkanden i underskningen. Nr ett frsta utkast p resultatet var skrivet, fick de tv svenska pedagogerna lsa det jag skrivit om dem och de hade drmed mjlighet att korrigera det som jag eventuellt hade uppfattat p fel stt. Nr det gller de brittiska pedagogerna ringde jag upp dem igen, fr att verifiera de tolkningar jag gjort av deras svar som jag knde mig osker p. Inga ndringar behvde dock gras.

3.4 Studiens tillfrlitlighet


Jag ska hr diskutera min undersknings tillfrlitlighet. Till att brja med vill jag nmna att det hos mig, som sjlv r sngare, finns en stark vertygelse om vad som r viktigt i sngutbildning (se inledningen). Detta pverkar naturligtvis min studie, bde positivt och negativt. ena sidan krvs det en frstelse fr mnet sng hos mig som uttolkare av intervjusvaren. andra sidan kan denna frstelse, eller vertygelse om vad som r viktigt, gra att jag misstolkar eller vertolkar svaren i en viss riktning. Fr att minska denna effekt, valde jag att transkribera intervjuerna ord fr ord. Detta gav mig en chans att tnka efter en gng till under analysarbetet och inte fastna i min frsta, spontana tolkning av intervjusvaren. Det finns en aspekt som gller frhllandet mellan respondenterna och mig som intervjuare, det som Esaiasson m fl (2007) kallar fr "intervjuareffekten". ven om jag blev mycket bra bemtt av samtliga respondenter, s fanns det en tendens till att ngra sg mig som student, medan de var de erfarna pedagogerna. Jag bedmer dock att effekten av detta inte har ngon nmnvrd inverkan p resultatet av underskningen. Den effekt som uppstod, var snarare att pedagogerna var vldigt noggranna med att jag skulle frst vad de sa, n att de frutsatte att jag visste vissa saker redan frn brjan. Detta kunde ha blivit fallet om de hade sett mig som en pedagog med lika stor erfarenhet som dem sjlva. Ledande frgor kan tvinga fram svar och detta gr en underskning mindre tillfrlitlig. Som jag tidigare skrivit, var ngra av frgorna mer styrande n andra. De inledande frgorna hade karaktren av informationsfrgor, dr svaret var givet. Efter detta kom den mest ppna frgan "Hur ser du p din roll som lrare, vilka r dina uppgifter?". Detta fr att jag som tidigare skrivits, skulle f en uppfattning om ifall de sjlva skulle vlja att prata om det mne som min underskning handlar om, utan att jag nmt begreppen teknik och uttryck. De vriga frgorna var mer styrande, detta fr att styra in respondenterna p det mne som min frgestllning handlade om. Jag anser drfr att denna styrning var befogad. Under analysarbetet upptckte jag att en frga som hade varit bra att ha med skulle varit "Arbetar du mest med teknik eller uttryck under en snglektion?". I mnga fall fick jag svar p frgan nd, alla besvarade frgan indirekt, men en konkret frga hade mjligen frdjupat diskussionen runt detta.

16

I ngra f fall, visste respondenten inte hur hon/han skulle tolka frgan. I dessa fall frskte jag formulera om frgan, s att den skulle bli mer frstelig fr respondenten. Detta bedmer jag inte ha haft ngon betydelse fr resultatet av underskningen. Under intervjun anvnde jag ocks ibland tolkande frgor som Kvale (1997) freslr, som ett stt att kontrollera att jag frsttt repondenten p rtt stt. Som tidigare skrivits kontrollerade jag ocks intervjuresultaten med respondenterna i efterhand. De sm ndringar som de bda svenska pedagogerna bad mig gra, hade sprklig karaktr. Det vill sga att de ville ta bort vissa smord som de lagt sig till med och som de tyckte strde deras budskap. Ngon ville frtydliga det hon redan sagt ytterligare. Jag valde att inte ta med dessa ndringar, eftersom det inte pverkade deras budskap, men skulle "lgga tillrtta" deras kommentarer p ett ondigt stt.

17

4. Resultat
Jag kommer i detta kapitel redovisa de svar jag fick under intervjuerna sammanfattade i fyra avsnitt. Frst kommer en kort presentation av respondenterna. I de drefter fljande tv avsnitten har jag plockat isr begreppen teknik och uttryck fr att beskriva vad sngpedagogerna anser ingr i dessa begrepp. I det fjrde avsnittet beskrivs hur pedagogerna tycker att begreppen hr ihop. Det sista avsnittet behandlar vilken plats pedagogerna sger att begreppen har i deras undervisning. I de citat som hr finns med, har jag gjort ny rad varje gng respondenterna gjort en paus i sitt pratande. Jag har inte skrivit ut ngra skiljetecken, frutom frgetecknen efter mina frgor. Mina frgor r formulerade exakt s som jag formulerade dem under intervjun. Detta fr att gra citaten s tydliga som mjligt fr lsaren och fr att lta texten i s stor utstrckning som mjligt hrma talet.

4.1 Respondenterna
Respondenterna arbetar alla med sngare som studerar p hgskoleniv. Alla jobbar med klassisk musik. Karin och Barbro r frn Sverige och r verksamma hr. Graham och Elizabeth kommer frn Storbritannien och r verksamma dr. Karin r 46 r och har en kantorsutbildning och en Instrumental/ensemblelrar-utbildning (frkortas I/E) i sng. Hon har ven gtt Operastudio 67. Karin tog examen frn I/Eutbildningen1988 och har arbetat som sngpedagog sedan dess. Hon har ven arbetat som kyrkomusiker och r verksam som sngerska. Barbro r 66 r och r utbildad musikdirektr, kantor och sngpedagog. Hon tog examen 1970 och har arbetat som sngpedagog sedan dess. Hon har ven under en tid arbetat som musiklrare i grundskola och som sngpedagog p en kommunal musikskola. Hon har tidigare varit verksam som sngerska. Graham r 55 r och har ett sng-diploma och ett lrar-diploma i sng. Han var klar med sin utbildning 1978 och har arbetat som sngpedagog sedan dess. Han r ocks verksam som sngare. Elizabeth r 70 r och har en Bachelor- och Master-examen i musik. Vidare har hon ett diploma i piano (musiker och lrare) och ett i sng (lrare). Hon var klar med sin utbildning 1962 och arbetade sedan som sngerska fram till 1996. 1984 brjade hon ven att undervisa och hller fortfarande p med det.

4.2 Vad r teknik?


Gemensamt fr de fyra sngpedagogerna verkar vara att de alla tycker att sngteknik r en frutsttning fr att man ska kunna uttrycka sig.

18

Kan du bertta lite om hur du tnker om frhllandet mellan teknik och uttryck? jag tycker shr frst mste du bygga ett instrument sen ska du lra dig spela p det nr du har lrt dig spela p instrumentet d kan du brja gra alla saker jag vill att det ska inte vara ngra fejkpianissimon som sitter i halsen till exempel allting ska vara styrt frn std muskler och s vidare dr nere och kan du inte gra det s r det svrt att jobba med uttryck (Karin)

Karin ger hr uttryck fr en ganska bestmd uppfattning fr vilken plats hon tycker att tekniken har i undervisningen. Instrumentet mste byggas frst, innan dess r det svrt att jobba med uttryck. Hon beskriver ocks vad som ska styra tekniken, nmligen std och muskler. Fr Karin verkar teknik handla om att luften, den korrekta andningen, r grunden fr att rsten ska kunna fungera, sedan gr hon vidare med avslappning i halsen och struphuvudet. Sist kommer det som hon kallar fr "hg sits", vilket man av citatet nedan kan utlsa som att jobba med vokalljuden och hur de ska placeras i munhlan.
dels magen dels halsen och dels vi kan sga hg sits gommen och de strukturerna man har drinne vldigt muskulrt (...) att du kommer upp att du tar luften s hgt upp vi kan sga till gommen och den vgen ut allts som hela vgen ut framfr tnderna och allting mste komma ut till tallge dr du pratar (Karin)

Barbro pratar om att teknik i frsta hand handlar om stdet och andning som enligt henne r tv ord fr samma sak. Hon menar att det finns ett nedre std som handlar om att man andas rtt. Det vre stdet handlar om att man "placerar tonen rtt", det vill sga att man sger alla vokalljud p rtt stlle i munnen.
Kan du rangordna det hr med tekniken kan du rangordna vad du tycker r viktigast i det? (...) det r ju att man andas rtt naturligtvis att man har en hg placering p sin klang s att man fr en fokusering i klangen att jag br ut mot en orkester (...) andning och std kan jag ju sga r samma sak d p stt och vis liksom nere med rygg och mage och snt dr och s placering har man det d har man ett nedre std och ett vre std och sedan s behver man inte s mycket mer (Barbro)

Barbro pratar hr om tv viktiga funktioner, dels andningen och fokusering av klangen. ven Barbro pratar allts ganska specifikt om vad teknik innebr, med den viktiga skillnaden att hon inte sger exakt vad man ska gra. Hon pratar mer om vilka funktioner som r inblandade i tekniken, nmligen andningen och placeringen. Graham sger att tekniken tjnar rsten, s att rsten fungerar p ett stt som gr att musiken kan uttryckas.

19

the technique is serving the voice then the voice the larynx will be able to and the pharynx the whole vocal mechanism will be able to shape itself in such a way as to produce an interesting variety of vocal colours which will intern colour the language and the music that one is singing (Graham)

Graham svarar hr p frgan om hur han tycker att teknik och uttryck hr ihop, vilket kan pverka hans svar som relaterar tekniken med uttryck. Trots detta tycker jag att detta citat belyser hans syn p teknik, som r en helt annan n den Karin uttryckte. Han pratar mer om en helhet n om delarna som ingr i en teknik, vilket Karin gjorde tidigare. Hllningen och andningen r grunden fr det som Graham kallar "good vocal habits", vilket innefattar en fri, fldande och rik stmma samt vokalljud som knns och lter rtt i alla de sprk man sjunger p. Han vill inte prata om std, utan om kontroll av luftfldet, ven om han menar att detta r samma sak som att ha ett std.
Is there anything you consider most fundamental in your teching method? I suppose it comes down to the fact that if the breath isn't right, then nothing is really so yes I would say breathing I don't talk about support much because breath is the support if breath is right then the rest will follow (Graham)

Elizabeth sger att hon tycker att det r mycket svrt att prata om vad som r sngteknik drfr att "you're dealing with an intrument you can't see". Samtidigt s sger hon att teknik r den del av sng som verkligen kan lras ut, medan uttryck inte alls kan lras ut. Nr hon vl brjar prata om det, s visar det sig att hon har ganska mycket att sga om vad teknik r. Hon menar, precis som de andra pedagogerna, att kontroll av andningen r det allra mest fundamentala. Om inte den fungerar, s fungerar ingenting. Hon sger ocks, precis som Barbro, att fokusering av rsten r viktigt, men hvdar att det hnger ihop med att andningen fungerar. Hon sger till och med att fokus r "extremely important", vilket tyder p en vldigt stark vertygelse att detta r en viktig del av bra sngteknik.
What are in your opinion the most important things to master as a singer? (...) because if you haven't got your voice properly balanced on the breath then you're a non-starter in a way (...) so the control of the breathing is at the basis and I mean all the things like focus and projection of the sound which are extremely important but they go hand in glove with it (Elizabeth)

Hon pratar ocks om att man inte medvetet kan styra de muskler som behvs fr att gra det man vill. Man mste lra sig att styra muskler och funktioner p ett omedvetet stt.
so I have this theory of pictures in the mind where you by thinking certain things you are bringing into play the muscles you need to bring in to play but you're bringing them into play unconsciously and that is the thing I would stress the unconscious bringing into play of things rather than the conscious bringing into play and therein lies the ability to allow something to happen rather than trying to make it happen (Elizabeth)

20

Detta citat r det mest tydliga exemplet p nr hon pratar om att styra muskler p ett omedvetet stt, men p flera stllen terkommer hon till detta. Jag tolkar drfr detta som en mycket viktig del i hennes syn p hur man br jobba med teknik. Hr svarar hon p frgan "Can you share some thoughts about technique and expression with me?"
(...) now with an instrument you can't see it's not as simple as that you're dealing with a feel if you like a sensation and for me and it's only my opinion for what it's worth but it worked for me as a singer I've seen it work for students of mine I think you have to (...) you have to guide a student to the right feel the right sensation (...) I mean if you have somebody trying to do things consciously to themselves then the great temptation is to you get tensions immediately it's pretty obvious and I've seen that you know people trying to get at the diaphragm and do things with it (Elizabeth)

Elizabeth sger allts igen att man inte medvetet kan styra musklerna som r inblandade nr man sjunger p ett medvetet stt och att det dessutom kan vara skadligt att frska gra det. Det leder enligt henne till spnningar. Detta kan man stlla mot Karins sikt, att man ska jobba konkret med olika funktioner i sngtekniken.
Hur ser du p din roll som lrare, vilka r dina uppgifter? (...) att gra eleven medveten om vad som hnder vad som ska hnda hur man kommer dit och inte genom att lukta p blommor eller knna mig si och s utan mer konstruktiva (Karin)

Hon sger allts att hon inte vill anvnda bilder och metaforer fr hur rsten br fungera, raka motsatsen till den uppfattning Elizabeth ger uttryck fr. Sammanfattningsvis kan man sga att pedagogerna har det gemensamt att de tycker att andningen r grunden fr sngteknik, ven om de beskriver det p lite olika stt. Man kan se en skillnad mellan Karins och Barbros stt att tala om teknik ena sidan, det handlar ganska specifikt om vilka funktioner och delar som mste finnas fr att helheten ska fungera. Graham och Elizabeth talar mer om en helhet, som sedan har vissa bestndsdelar, men nd hller samman som en del.

4.3 Vad r uttryck?


Vad som ligger i ordet uttryck var inte s ltt att f fram frn informanterna. ven hr finns det dock en gemensam nmnare: sngtexten. Alla utgr frn texten fr att f fram ett uttryck i en sng. Karin sger att uttycket helt enkelt handlar om att kunna frmedla det texten sger. I det ingr ocks att uttala orden rtt och att sjunga i rtt stil. Hon sger ocks att stilen ven gller texten, varfr jag tolkar rtt stil som att man mste vara frtrogen med vilken musikepok stycket kommer ifrn. 21

Vi gr vidare d till begreppet uttryck vad ingr i det begreppet fr dig? (...)och att du mste vara trogen ordet och naturligtvis stilen du sjunger i och det gller ven texten sjunger du tex en gammal svensk eller ngot frn 18- brjan p 1900-talet s kanske man anvnder mig dig och sig ((gammalt uttal)) drfr att du kanske anvnder ett gammalt sprk fr vrigt ocks (Karin)

Till skillnad frn tidigare, nr vi pratade om teknik, r det hr svaret frn Karin lite mer svvande. Hon brjar med att man mste vara trogen ordet, men fortstter med att man kanske anvnder mig, dig och sig med gammalt uttal. Det verkar allts fr Karin inte vara lika bestmt vad uttryck handlar om, som vad teknik handlar om. Enligt Barbro handlar det om att man som publik ska frst det sngaren sjunger om, vilket sprk han eller hon n m sjunga p.
Vad ingr i begreppet uttryck d? (...) om du kommer till Japan och sjunger en svensk sng s ska alla publiken i Japan frst vad det handlar om bara genom att titta p dig s att man har allts ett uttryck dr ansiktet terspeglar vldigt mycket av vad texten sger precis p samma stt som en skdespelare jobbar (Barbro)

Barbro nmner hr ocks ngot helt annat n de andra, att uttryck ocks handlar om det visuella. Hon nmner ocks att detta stt att arbeta p kan liknas vid det stt en skdespelare arbetar. Hon utvecklar det lite senare nr jag frgar om hur hon jobbar med uttryck, d sger hon att det hr med att spela teater r ett viktigt redskap fr att f studenter att uttrycka sig.
(...) och de som r lite stela och rdda de fr man frska och komma loss och man gr runt med dem och man lter dem sjunga och bra sig t p alla mjliga stt och spela teater (Barbro)

Samtidigt som hon pratar om det visuella och att spela teater, s terkommer hon senare nr hon svarar p samma frga till det musikaliska hantverket, att helt enkelt sjunga med knsla fr fraser och att musiken ska stmma. Detta r ngot som ocks Karin nmnde i vrt samtal.
(...) man gr ju frn det rent musikaliska att fraserna ska vara elastiska och musikaliska och fram och tillbaka och med hjdpunkt och med allting snt (Barbro)

Graham sger att det frsta man mste gra r att frst texten och drefter kommer frhoppningsvis frmgan att "frga" texten och orden automatiskt. Av citatet nedan uppfattar jag detta som att man mste frst varenda ord och p det sttet kan det finnas ett uttryck i enskilda ord ven i sprk man inte pratar flytande.

22

Can you share some thoughts about technique and expression with me? (...)expression and that has to start with an understanding of the text and a student having some sort of affinity with the text and thereafter will come one hopes the ability to express and colour the language and for a student to bring one's own imaginative thoughts and insights interpretative insights to that text (Graham)

Graham pratar hr om uttryck som flera aspekter av samma sak, men det finns en tydlig kronologi i de aspekter han nmner. Man brjar i en nde, att frst texten och slutmlet r att man lter sin egen fantasi frga den texten. Elizabeth pratar ocks hon om vikten av att med hjlp av fantasin stta sig in i en text och drigenom uttrycka den p ett personligt stt. Hr svarar hon p frgan om vilket som tar mest tid att utveckla, teknik eller uttryck - men jag tycker att det speglar vad hon gng p gng understrk i intervjun, nmligen att fantasin mste styra uttrycket.
when you perform you're constanly drawing on experiences of life I mean when you're a young performer you still have to portray emotions that you haven't yourself experienced but you have to imagine what they would be like that's where being an instinctive performer comes in but the more you go on in life the more experiences you've had and therefore the more natural communicator you become (Elizabeth)

I citatet ovan finns uttrycket "instinctive performer" och "natural communicator". Elizabeth sger detta p flera stllen, uttryck r tydligen enligt henne inte ngot som gr att lra sig, man har det eller s har man det inte. Citatet nedan belyser denna sikt ytterligare.
Can you share some thoughts about technique and expression with me? (...) I think all singers that have a good career are really what you might call natural singers that's not to say that they haven't worked at it but the spontaniety is there in the first place and whatever they've done they've managed to keep the spontaniety (Elizabeth)

Hr nmner hon terigen ordet "natural" och frklarar det sedan med att det handlar om spontanitet. Allts handlar det hr med att sjunga fr Elizabeth om att vara spontan, vilket ocks gr hand i hand med vad hon sger om att fantasin mste styra uttrycket. Att vara spontan r allts fr Elizabeth detsamma som att vara naturlig och instinktiv i sitt stt att uttrycka sig. ven Karin, Barbro och Graham sger att vissa studenter har uttryck "naturligt", men med andra mste man jobba mer fr att f fram ett uttryck i deras sng. Alla verkar vara verens om att uttryck r ngot som finns i en person frn brjan, fr vissa r det ltt att plocka fram och fr andra r det svrare.

23

4.4 Finns det koppling mellan teknik och uttryck?


So you must have the expression to reach some parts of the technique? (...) I mean without expression technique is useless without technique expression is impossible (Graham)

Graham anvnder hr ganska starka ord, bde useless och impossible r ord som inte lmnar ngot utrymme fr vidare diskussion. Teknik och uttryck frutstter varandra. Graham, Barbro och Elizabeth har sagt samma sak om teknik och uttryck: Det gr nstan inte att skilja dem t. Tekniken r en frutsttning fr att man ska kunna uttrycka det man vill, men tekniken r inget vrt om man inte kan uttrycka ngot. P samma gng pratar de alla tre om att ett uttryck, eller en knsla, kan hjlpa tekniken och gra att vissa tekniska saker fungerar automatiskt.
So expression can lead to technique? (...) but having interpretative skills can sometimes lead to correct placement of the voice in many instances and enable you to do but on the other hand it can also have a detrimental effect because it can allow someone to really become totally impassioned and go wild be totally uncontrolled it's a fine line (Elizabeth)

Hr anvnder Elizabeth uttrycket "skills", vilket betyder frdighet, allts ngot man kan trna sig till. Det skulle kunna g stick i stv med vad Elizabeth tidigare sagt om "instinctive performer", allts att uttryck mste finnas naturligt i en sngare. andra sidan sger hon ocks att "that's not to say that they haven't worked at it", vilket antyder att hon anser att ven om uttrycksfrmga finns naturligt inom en sngare, s gr den att utveckla. Hon sger ocks att uttrycksfrmga kan ha en negativ effekt. Detta r ocks ngot som skulle kunna vara motsats till vad hon tidigare sagt om "instinctive performer". Man fr allts inte vara s instinktiv att man blir okontrollerad. Av detta resonemang kan man frst att Elizabeth tycker att det r svrt att skilja de tv begreppen t, de verkar fr henne vara tv sidor av samma sak. Nr jag frgar Barbro om hur hon tycker att de hr samman, s tycker ven hon att det r svrt att skilja dem t.
Nr du jobbar med det hr allts nr du undervisar skiljer du p dem d? nej allts (...) allts jag brjar ju lektionen med att man jobbar lite teknik och nu jobbar vi lite fortondelar idag s fr de sjunga snabba saker fr att de har en sdan aria att sjunga till exempel och s frsker man att tillmpa det sedan i musiken i den tryckta musiken allts s att man fr en teknik som lyder s mycket som mjligt (Barbro)

ven om hon sger att hon inte skiljer dem t, s pratar hon om att hon frst jobbar med teknik och sedan tillmpar det i den tryckta musiken. Hon sger allts egentligen inte ngot om uttryck. Kanske r hennes nej-svar hr pverkad av frgan jag stllde, dr jag bad henne att stlla de tv uttrycken mot varandra och tnka efter om hon skiljde p dem. Av detta svar att

24

dma verkar hon mest koncentrera sig p tekniska problem i arbetet med repertoar. Tidigare har hon dock sagt att hon jobbar med uttryck i samband med repertoarbetetet, speciellt med dem som r "stela och rdda". Karin har ocks sagt att hon tycker att uttryck och teknik hr intimt samman, men hon uttrycker det p ett helt annat stt n Elizabeth och Graham.
om du tex i en vning som man nu gr (...) sg att man sjunger upp ((sjunger kvint upp)) och s gr du en svllare p den till exempel och kan g tillbaka och sedan s kan du gra ett portamento p vgen tillbaka (...) dr du har skaffat dig alla hjlpmedel fr att kunna gra det vackert har du inte det d blir det rackarns svrt att gra det du vill uttrycka (Karin)

Karin understryker allts terigen vikten av att ha tekniska frdigheter fr att kunna uttrycka sig, precis som hon sa ovan under "Vad r teknik?" Hon pratar inte, som de andra, om att uttrycksfrmga kan hjlpa det tekniska. Hon sger att det fungerar p ena hllet, tekniken kan pverka uttrycket, men inte vice versa. Nr hon pratar om uttryck pratar hon dessutom om det i ganska tekniska och precisa termer. Hon nmner "svllare" och "portamento", den personliga delen av uttrycket som de andra pratat om nmner hon inte alls.

4.5 Vilken plats har teknik och uttryck i undervisningen?


(...) det frsta nr jag brjar med nya elever oavsett var de kommer ifrn, s brjar jag det r vningar vningar vningar fr inte sjunga ngra snger i alla fall halva terminen p skolan (Karin)

Det hr citatet frn intervjun med Karin sger ganska mycket om det Karin berttar om hur hon jobbar. Vi har pratat ganska lnge om vad hon anser ingr i begreppet sngteknik och jag frgar hr om hon anvnder de uttryck som hon nmner fr mig ("hg sits" m fl) nr hon undervisar. Hon lgger allts stor vikt p tekniken och ser det som sin frmsta uppgift att hjlpa sina studenter att f en fungerande teknik. Uttrycket kommer sedan, sger hon. Har man bara en teknik som fungerar, s gr det ganska snabbt fr de flesta att utveckla en uttrycksfullhet i det man sjunger. Men det frutstter att man har en "inneboende musikalitet".
Men annars s tar det lngre tid om man inte har den hr inneboende...? ja allts det finns ju vissa som aldrig som sjunger ((sjunger en kvint upp och ner med fel musikalisk betoning)) och det finns liksom inte det blir ingen bjlig fras man mste liksom frklara hur gr man ett snyggt slut det r inte bara som att dra ner en rullgardin utan det r liksom man mste tnja p det hur gr man egentligen nr man gr en fras det tar ju lite mer tid att tnka p men nd tror jag att det r tekniken som tar lngst tid (Karin)

Hr sger hon allts att det gr att utveckla uttrycksfullhet, men att det tar lite lngre tid om man inte har en inneboende musikalitet. Trots det tror Karin att tekniken tar lngst tid, ytterligare ett exempel p att arbete med teknik tar strst plats i hennes undervisning. Hr 25

uttrycker hon sig dock inte lika skert som hon gjort tidigare, d hon anvnt ord som "tycker" och "mste", i motsats till "tror" som anvnds hr. Enligt Graham r det viktigt att arbeta med uttryck i relation till tekniken redan frn brjan.
So the interpretation must be a part of the education from early on? I think so even sometimes in simple exercises (...) an arpeggio and you get a singer to sing something like ((sjunger arpeggio en oktav upp och ned med olika knslouttryck)) what a lovely day or what a rainy day or what a lousy day you could just by introducing a single word rainy sunny lovely lousy that word that single world should be start of developing imaginative insight and getting the singer to colour their voice and then you could go on from there (Graham)

Han ger hr en liten insikt i hur han jobbar med uttryck, eller interpretation, som frgan egentligen handlade om. Interpretation betyder dock att tolka ngot och enligt Grahams tidigare kommentarer, s r det en stor del av uttrycket. Han jobbar allts med uttrycket ven i de tekniska vningarna. Detta r ngot som ocks Karin nmnde tidigare, ven om hennes motiv var att utveckla vissa musikaliska byggstenar snarare n att "colour the voice" i verensstmmelse med orden. Graham sger ocks att det beror mycket p eleverna vilket man mste jobba mest med. Det finns ingen mall fr vilket som r viktigast att jobba med. Vissa elever har dlig teknik, men bra uttrycksfrmga - d mste man jobba mycket med teknik. Och vice versa. ven Barbro sger att det r viktigt att jobba med uttryck redan frn brjan, det r inte ngot som kan komma efter hand som man lr sig teknik. Hon menar att det r meningslst att bara jobba med teknik.
Och tycker du att det ska fljas t redan frn brjan? ja det tycker jag jo men man mste kunna sjunga nr man r ganska ny som sngstudent s mste man kunna sjunga fr mnniskor annars r det ju meningslst (...) och drfr mste man jobba med bde uttyck och teknik faktiskt (Barbro)

Hon nmner hr att "kunna sjunga fr mnniskor", vilket jag tolkar som att hon menar att uttryck r ngot man mste ha fr att kunna sjunga fr en publik. Samtidigt som hon sger detta ppekar hon gng p gng hur viktigt det r att man har en teknik som lyder, annars r det omjligt att sjunga bra och uttrycksfullt. Elizabeth tycker, som tidigare sagts, att teknik r ngot som gr att lra ut, medan uttryck r ngot som finns inom en person och drmed omjligt att lra ut. Hon menar att man som lrare kan hjlpa till att plocka fram den inneboende uttrycksmjligheten, men det r inte det som hon i frsta hand ser som sin uppgift. Jag frgar hr vad hon ser som sin huvuduppgift som lrare och vilken uppgift som r den viktigaste.

26

the first thing you have to do is to be in control of your instrument and then while that isn't a means to itself it's only the means to an end but then you can use that to express yourself and of course a singing teacher can help greatly in that in the expressing helping someone to release their emotions but that's a slightly more complicated thing and less less obvious job you might say to do so (...) but the one thing that can be taught is technique (Elizabeth)

Hon hvdar allts att det frsta man mste gra r att hjlpa studenten att f kontroll ver sitt instrument, men att man som snglrare ocks kan hjlpa till "release their emotions", fr att f ett uttryck. Detta stmmer allts vl med vad hon sagt tidigare om att vara en "instinctive performer". Man hjlper som lrare till att ta fram uttrycksfrmgan som redan finns inom en person, medan tekniska saker kan lras ut till studenten .

27

5. Diskussion
Jag kommer att diskutera resultatet under tre huvudrubriker. Den frsta handlar om hur man ser p teknik, den andra om hur man ser p uttryck. Under den tredje rubriken diskuteras hur de tv begreppen relaterar till varandra. Jag avslutar med en kort sammanfattning av resultaten och diskussionen samt metodkritik och frslag till fortsatt forskning i mnet.

5.1 Tankar om teknik


Fr alla sngpedagoger i denna underskning verkar det vara helt sjlvklart att teknik r ngot man behver fr att kunna uttrycka sig. Dock har de lite olika stt att prata om teknik p. Tv av pedagogerna, Karin och Birgitta, tycks kunna prata rent konkret om vilka tekniska funktioner som mste sitta p plats fr att man ska kunna uttrycka sig. Karin sger till och med att det r ondigt att jobba med uttryck innan man har en teknik som fungerar. Graham och Elizabeth pratar mer i svvande ordalag om vad teknik innebr, nmner en helhet istllet fr enskilda funktioner och pratar hela tiden om hur mlet r att tekniken ska tjna rstens frmga att lta fri och naturlig. Gemensamt fr alla r att de sger att en fungerande andning r en frutsttning fr att tekniken ska kunna fungera. Detta r intressant, speciellt om man stter det i relation till uttryck och vad Susanna Eken (1998) sagt om hur kroppsfunktioner kan vara hmmade och spnda av psykiska orsaker. Detta terkommer jag till senare i diskussionen, under rubriken "Tankar om relationen mellan teknik och uttryck". Elizabeth pratade om att anvnda "pictures in the mind" i arbetet med att uppn sngteknik. Detta uttryck skulle p svenska kunna versttas till metaforer (enl Norstedts svenska ordbok: "Uttryck som anvnds om ngt som liknar det som uttrycket egentligen str fr"). Metaforer eller "blomstersprk" r ngot som ofta anvnds i sngundervisning, just fr att instrumentet sitter i kroppen och funktionerna drfr inte r lika ltta att konkret uppfatta som t ex tangenterna p ett piano (ngot som ocks jag nmnde i inledningen). Elizabeth hvdar att detta r det enda sttet som fungerar nr det gller att lra ut teknik. Som vi sg i resultatet str detta i kontrast till Karins sikter om att teknik br lras ut med hjlp av konkreta frklaringar, istllet fr bilder fr hur man ska knna sig. Dessa tv vitt skilda uppfattningar kan mjligen ses i skenet av hur bcker i sngmetodik utvecklats. I de bcker som r skrivna av sngpedagoger frn tidigare generationer finns sllan anvisningar om exakt hur man ska gra rent muskulrt fr att uppn en viss frdighet.
As a starter, just say "Huh!" (...), as if reacting in surprise to an astonishing statement. (Brown, 1996:6)

Hr frklarar Brown inte alls vad som hnder rent muskulrt i strupen nr man gr detta ljud, utan anvnder helt enkelt en bild, "as if reacting in surprise...", som om man skulle reagera p ngon ovntad kommentar. Allts mste man hr anvnda fantasin fr att frska f fram det ljud som Brown hr menar. I praktiken visste Brown mycket vl vad som hnde i strupen nr man gjorde detta ljud (eftersom han arbetat med lkare och fysiologer lnge), men i sin undervisning anvnde han medvetet metaforer istllet fr konkreta frklaringar. Fantasin och 28

dess betydelse fr bde teknik och uttryck r ngot som jag terkommer till p flera stllen senare i diskussionen. Sadolin (2000) beskriver istllet detaljerat hur brosk och muskler ska fungera fr att man ska kunna gra ett visst ljud.
Start by practising the exact position of the mode. Then try to project the epiglottis funnel even more, lower the larynx, and raise the palate without losing the 'hold'. (Sadolin, 2000:98)

Detta r ett helt annat stt att frklara en teknisk funktion p. Fr att man ska veta hur man gr dessa rrelser med muskler och brosk som sitter inne i halsen, har hon tidigare frklarat hur det lter nr man till exempel snker struphuvudet (larynx). Jag ser bde frdelar och nackdelar med bda dessa stt att angripa teknikarbetet p. Det konkreta stt som Karin fresprkar tror jag kan ge en stor medvetenhet om vad som egentligen hnder i instrumentet nr man sjunger. Det kan vara en stor hjlp, kanske speciellt fr att frst varfr ngot i tekniken inte fungerar de gnger det inte gr det. andra sidan kan sjungandet bli ngot vldigt tekniskt och teoretiskt om man hela tiden mste vara medveten om exakt vilket brosk som ska hja sig eller vilka muskler som arbetar, nr man vill stadkomma ett visst "sound". Jag stller mig frgan om det ens r mjligt att knna sitt skldbrosk (ett av de brosk som finns i struphuvudet) och drmed kunna gra saker med det. Man kan se detta i perspektivet av den "tysta kunskap" som togs upp i kapitlet "Tidigare forskning". Dr kunde vi se att den tysta kunskapen r de redskap som vi anvnder oss av fr att bilda ny kunskap. Redskapet skulle i det hr fallet vara antingen metaforen eller det konkreta muskelkunnandet. Jag tror att, fr att kunna ha en konkret medvetenhet om vilka muskler som rr sig i struphuvudet nr man gr vissa saker, s mste det finnas en tyst kunskap bakom. Eftersom jag har svrt att tro att man frn brjan kan knna sitt skldbrosk, s mste man p ngot stt ha skaffat sig kunskapen om hur det knns nr skldbrosket till exempel tippar framt. Eftersom vi inte kan se muskler och brosk i halsen, s tror jag att denna tysta kunskap bestr av sinnesintryck, man har lrt sig hur det knns nr skldbrosket tippas. Jag tror att en metafor r en vg att lra sig hur detta knns. Med andra ord, tror jag att man alltid, ven om man avser att anvnda den konkreta metoden fr att uppn teknik, anvnder ett visst mtt av arbete med metaforer innan man nr det konkreta. I enlighet med detta resonemang kan jag ocks ppeka att bilder och metaforer anvnds i viss utstrckning hos Sadolin nr olika fenomen frklaras, men med ett varnande ord p vgen.
Remember that images and sensations are only meant as a guide. If you do not respond to them immediately, forget them. Again, do not confuse these images and sensations with what is really happening! (Sadolin, 2000:46)

Enligt Sadolin r allts dessa bilder inte alls det som ska ge den omedelbara upplevelsen av hur ljudet skapas, utan bara en "guide" p vgen. Detta nmnde ocks Karin nr jag intervjuade henne: Man kan ta till metaforer om inget annat fungerar, men inte i frsta hand. Metafor-metoden, som Elizabeth fresprkar, tror jag kan ha en strre koppling till uttryck. Om man vill att det ska lta p ett visst stt, s anvnder man en bild eller en frestllning som hjlper rsten att fungera p det sttet, precis som man kan anvnda en bild eller en frestllning fr att f ett visst uttryck (kopplingen till uttryck diskuteras vidare under rubriken

29

"Tankar om relationen mellan teknik och uttryck") Jag tror att det r mjligt att vara lika medveten om vad som hnder med muskler och brosk nr man arbetar p det hr sttet, det r bara det att man inte gr det under tiden man sjunger, utan fre och efter. Risken med att undervisa med enbart metaforer kan vara att lraren blir oumbrlig fr eleven. Om eleven sjlv inte r medveten om varfr man anvnder vissa bilder och vad resultatet blir rent muskulrt, blir lraren ndvndig fr att frse eleven med bilder och "rtta till" hela tiden. Jag tror att fr att man ska n resultat som gr att sngaren blir sjlvstndig i sitt arbete, s mste man i viss mn anvnda sig av bda metoder, den konkreta och metafor-metoden.

5.2 Tankar om uttryck


Nr det gller uttryck, har alla fyra pedagoger pratat om att frmgan att uttrycka sig kan vara lttare eller svrare att hjlpa till att plocka fram hos en student, men den finns inom oss. Alla har ocks pongterat betydelsen av texten, det r den allting utgr ifrn. Det verkar hr allts finnas tv sidor av uttryck, dels att uttrycka sig och dels att uttrycka texten. Ingen av pedagogerna har uttryckligen sagt att dessa tv sidor existerar, men bda sidor har p olika stt nmnts av alla fyra pedagoger. Dremot har inte mycket sagts om att uttrycka musiken. Jag tycker det r intressant att diskutera hur de tv sidorna som nmnts mest kan hnga ihop. Fr mig handlar uttrycket inom sng nmligen mycket om denna dualitet. ena sidan r man styrd i sitt uttryck av att man har en text som sger vad man ska uttrycka. andra sidan kan det vara det som r utmaningen, att hitta sin egen tolkning av den texten genom att frska relatera texten till sitt eget liv. Detta kan man gra antingen genom att man sjlv faktiskt upplevt ngot liknande, eller att man med fantasins hjlp stter sig in situationen. Enligt Karins svar verkar uttryck fr henne mest handla om att texten ska vara korrekt uttalad och att man som utvare ska frst vad man sjunger om. Denna aspekt av uttryck r en av de delar som Juslin (2008:19) i sin underskning kom fram till ingr i musikaliskt uttryck. Han skrev ocks att detta r en av de delar som r lttast att frmedla till studerande. Det finns mnga formaliserade undervisningsmetoder i detta omrde. Karin sger ocks att det r bra om det syns p sngaren vad det r han eller hon sjunger om, men att det brukar komma automatiskt om man frstr vad man sjunger om. Att det ska synas p sngaren vad han eller hon sjunger om r ngot som Barbro ocks pongterar i sitt prat om uttryck. Hennes motivering fr det r att man som publik mste kunna frst vad sngaren sjunger om, vilket sprk man n m sjunga p. Hon nmner det inte sjlv, men frutsttningen fr att en publik ska kunna frst vad sngaren sjunger om, tror jag mste vara att sngaren sjlv verkligen frstr vad han eller hon sjunger om. Det gr allts att se det frn bda hll: Man mste frst vad man sjunger om fr att det ska synas p en vad man sjunger om och omvnt s syns det p en vad man sjunger om ifall man frstr vad man sjunger om. Jag tror att den mest uppenbara kopplingen r den frsta: Om det syns p en person vad hon/han sjunger om, beror det p att personen ifrga frstr vad hon/han sjunger om. Jag tror inte att det r lika sjlvklart att det syns p en person vad hon/han sjunger om, bara fr att frstelsen av textens innehll finns dr. Det r detta som jag anser vara en av orsakerna till att det r s viktigt att jobba med uttryck, att det inte r sjlvklart att uttrycket nr ut, bara fr att det finns inom utvaren.

30

Det var svrt att p ett konkret stt f respondenterna att prata om hur de jobbar med uttryck. Den som var mest explicit om ett arbetsstt var Graham, som nmnde ett antal aspekter med vilka man kan jobba fr att f fram ett uttryck. Dock r slutmlet, att frga texten och dess knsla med sin egen fantasi, ngot som han sger att han hoppas att det kommer nr man jobbat med de frsta byggstenarna. Han vet allts inte om det ska lyckas och nmner heller inte vad man ska gra om det inte lyckas. Det kan kopplas till Karins pstende att utseendet, som hon anser vara en viktig del av uttryck, "hnger med" om man bara frstr vad texten vill uttrycka. ven detta pstende ger uttryck fr att uttrycksfrmga borde komma automatiskt, bara de olika delarna sitter p plats. Juslins underskning (2008) visar att i undervisning av uttryck verkar det vara svrast att hitta en metod fr att frmedla hur man uttrycker knslor. Detta har flera av respondenterna ocks nmnt. Elizabeth sger att det inte gr att lra ut, men att man kan hjlpa till att leda studenten p vgen. Hon sger inget om hur detta ska g till, bara att det r en mer "complicated thing". Barbro sger att man helt enkelt fr frska f "de som r lite stela och rdda" att "bra sig t" och "spela teater". Att hjlpa sina studenter att hitta "sitt" uttryck och dessutom kunna uttrycka det s att publiken fr del av det, anser jag mste vara en av de viktigaste delarna av att undervisa i sng. Musik r fr mig uttryck och har inte ngot vrde om den inte uttrycker ngot. Fr att kunna uttrycka ngot, mste man enligt mig vara "kta". Med det menar jag att man uttrycker ngot som man sjlv har en relation till, antingen genom egen erfarenhet eller genom att man tnker sig in i hur man skulle reagera i en situation som den texten uttrycker. Jag frstr och ser ocks att det finns en stor svrighet i att "undervisa" i detta. Men som jag ser det mste man som lrare, bde i sng och i andra instrument, fundera ver hur man vill angripa det i sin undervisning. Det kanske mer handlar om ett samspel, en diskussion, att man upptcker saker tillsammans, n en traditionell lrare/studentrelation. Jag sger inte att respondenterna inte har funderat ver dessa saker, men resultatet tycker jag tyder p att uttryck r ngot som fr "komma av sig sjlv". Detta r kanske en fljd av det som Burwell (2006:343) kom fram till, nmligen att sngare litar p att det finns ett inneboende uttryck i rsten, eftersom den sitter i kroppen som r brare av vra knslor. Jag tvivlar inte p att det stmmer, men jag tror att man missar mnga aspekter av uttryck om man enbart litar till rstens inneboende uttrycksfrmga. Fantasin r ngot som bde Graham och Elizabeth pratat mycket om, nr det gller frmgan att uttrycka sig. Fantasin hjlper enligt dem sngaren att stta sig in i texten p ett personligt plan och drigenom uttrycka den. Detta relaterar ocks till Elizabeths resonemang om att vara en "natural communicator". Elizabeth sger att ju mer erfarenheter man gjort i livet, desto lttare blir det att uttrycka sig, eftersom man knslomssigt kan stta sig in i fler situationer. Det r d man kan vara en "natural communicator", man kommunicerar knslor som man sjlv upplevt. Men hon sger ocks att man som sngare mste anvnda sig av fantasin, fr att kunna tnka sig hur vissa knslor eller hndelse skulle knnas. Om man nu lyckas anvnda sig av sin fantasi p ett sdant stt att man sjlv tror p situationen som man frsker stta sig in i, kan man ocks vara en "natural communicator", eftersom man kan tnka sig in en situation som man inte upplevt. I Andersson och Tangaards examensarbete (2006) nmner en av deras respondenter ett snarlikt begrepp: "natural performer" . Detta pstende stmmer med vad Elizabeth sa om att vara en "natural singer", det r de som r de bsta sngarna. Vilket enligt henne inte betyder att de inte har jobbat p sin teknik och uttryck, men att de nd lyckats behlla en slags spontanitet som de alltid haft. Jag funderar ver varfr det skulle vara bttre att behlla en spontanitet som man alltid haft, n att utveckla en frmga till spontanitet. Som jag ser det handlar detta mycket om en utveckling av personligheten. Alla r vi mnniskor, vilket betyder att vi har knslor. Vissa

31

har lttare att visa dem utt och det r detta jag tolkar Elizabeths begrepp spontanitet som. Om man nu inte r en mnniska som spontant har ltt att visa sina knslor utt, men som mnniska vill utvecklas och faktiskt lyckas med att utveckla en spontanitet, s tycker inte jag att man kan vrdera detta knslouttryck lgre. Jag tror heller inte att det i ett musikaliskt sammanhang blir en lgre uttrycksfullhet om man "trnat sig till" att uttrycka sina knslor p detta stt. ven om ingen av dessa pedagoger nmner ordet "talang", skulle man kunna tolka detta som att de tror starkt p att det finns en inneboende talang i vissa, men inte alla. Fr mig knns ordet "talang" som ett stt att gra det enkelt fr sig som pedagog, om en student inte har "talang" fr att uttrycka sig, s skulle det vara ondigt att frska arbeta med uttryck. Jag tror att frmgan att uttrycka sig kan utvecklas hos alla, oavsett vad man har fr frkunskaper eller naturliga frmgor. Elizabeth nmner ocks att man kan ha "interpretative skills", allts en frdighet. Som jag skrev i resultatet, antyder det att interpretation r ngot man kan lra sig och att det verkar svrt fr Elizabeth att skilja bde p begreppen teknik och uttryck, men ven inneboende talang och utvecklad frdighet. Interpretation r, som tidigare skrivits, ett annat ord fr att tolka ett stycke. Det r allts inte samma sak som uttryck, utan snarare en av bestndsdelarna som leder till uttryck. I Laukkas artikel Instrumental teacher's views on expressivity finns en liten diskussion om detta med lrares syn p uttrycksfullhet som talang kontra som en utvecklad frdighet.
If expressivity is seen as a learned skill, this means that it is possible to teach expressivity. If expressivity is seen as a talent only, this means that an explicit knowledge is not beneficial. (Laukka, 2004:54)

Att som lrare "lra ut" uttryckfullhet, skulle enligt det hr resonemanget allts frutstta att man tror att det r en frdighet och inte en talang. Jag tror att detta r en mycket viktig sak att fundera ver. Finns det verkligen ngot som heter inneboende talang fr uttryck, som betyder att man inte behver utveckla det vidare? Varfr skulle en "talang fr uttryck" vara mer vrt n ett "utvecklat uttryck"? Jag r, som tidigare sagts, vertygad om att uttryck r ngot som man kan utveckla och arbeta med. Det innebr inte att jag frnekar att vissa mnniskor kan ha vissa inneboende egenskaper som gr att det fr dem kan knnas lttare att arbeta med dessa saker n det r fr andra. Som jag ser det, gr det processen lttare fr dem, men det pverkar inte slutresultatet.

5.3 Tankar om relationen mellan teknik och uttryck


Nr det gller relationen mellan teknik och uttryck finns det mnga olika aspekter i svaren hos de intervjuade pedagogerna. Graham, Barbro och Elizabeth pratar hela tiden i samma andetag om teknik och uttryck. Bde Elizabeth och Barbro sger tydligt att de inte kan skilja de tv omrdena t. Graham sger att utan den ena s r den andra vrdels. ven Karin har i en aspekt sagt att de hr ihop, nmligen att tekniken r frutsttningen fr att man ska kunna uttrycka ngot. S lngt r allts alla verens, de har en anknytning till varandra. Graham och Barbro r ocks verens om att arbete med uttryck och arbete med teknik mste fljas t i undervisningen av sngare redan frn brjan. Karin sger att hon inte jobbar alls med uttryck frrn tekniken sitter, medan Elizabeth lite mer svvande sger att tekniken r det man i frsta hand som lrare kan arbeta med. De r allts lite oense om ifall teknik och uttryck br g hand i hand i undervisningen.

32

Barbro nmner att man som sngare ofta jobbar som en skdespelare gr. Detta r ngot som Oren Brown (1996) ocks ptalar. Han sger att man som sngare har mnga olika uppgifter, varav rstproduktionen (eller tekniken, min anm) bara r en. Fr att belysa detta citerar han en artikel av Paul Moses (1959).
In opera, the singer has to explore the whole personality of the role; acting is as important as singing, so the singer's concentration must be diversified and no longer completely concentrated on voice production. (Moses, 1959 i Brown, 1996:128)

Man mste allts enligt Moses vara koncentrerad p flera saker samtidigt nr man sjunger. Fr mig ptalar detta citat vikten av att lta uttrycket och tekniken fljas t redan frn brjan. Hr r det opera som omnmns, men i all sng har man en text att frhlla sig till, vilket i min mening gr att sngen blir ett dramatiskt verk. Om man i sngundervisningen bara jobbar med ngon av alla delar som ingr fr att gra ett musikaliskt framtrdande, s tror jag att det r svrt att senare dela sin uppmrksamhet mellan flera andra olika delar. Drmed inte sagt att man inte kan jobba med ett specifikt problem ur antingen en teknisk eller uttrycksmssig synpunkt under en lektion, men jag tror att det r viktigt att sedan g tillbaka till det strre perspektivet, som innehller bde uttrycks- och teknikdelen. ven om Elizabeth inte explicit sger att teknik och uttryck gr hand i hand i undervisningen, kan man som jag tidigare skrivit diskutera om hennes stt att arbeta med bilder inte bara r ett stt att n teknik, utan ocks uttryck. Som jag tidigare i diskussionen kom fram till, r fantasin en viktig del i att arbeta med bilder. I citatet av Brown (1996), skulle man gra ett ljud som om, "as if reacting in surprise...". Detta krver ju att man kan tnka sig in i hur man reagerar nr man blir frvnad ver ngot, allts mste man anvnda fantasin. Att kunna anvnda sin fantasi var ocks en viktig del av uttrycket, enligt bde Elizabeths och Grahams resonemang. Det tycker jag r intressant, eftersom fantasin allts enligt Elizabeth r en stor del av bde teknikoch uttrycksutveckling. Detta kan ocks kopplas till det som diskuterades i brjan av detta kapitel, nmligen andningen och hur den kan vara blockerad av psykiska orsaker. Eken (1998) sger att kroppsfunktioner kan vara hmmade i sin funktion av psykiska orsaker, vilket Damasio (2003) verifierar genom att sga att kropp och knsla r tv delar av samma sak. Detta skulle, enligt mitt stt att se det, ocks pverka hur bilder och metaforer fungerar knslomssigt. Om andningen r hmmad, s skulle en bild som till exempel r menad att pverka inandningen p ett visst stt, kunna leda till ett resultat som inte var menat. Detta eftersom andningen p ngot stt r hmmad s att den inte reagerar p knslor som naturen menat den att gra. Om andningen r hmmad s att den inte kan reagera p vissa knslor, s kan man inte heller, enligt Damasios stt att se det, riktigt knna dessa knslor eftersom kroppen och andningen borde vara en del av den knslan. Detta hmmar allts bde uttrycket och tekniken p samma gng. Jag tror att dessa saker r viktiga att fundera ver och ha i beaktande nr man arbetar med elever. Ingen av pedagogerna i underskningen har uttryckligen nmnt denna dubbla funktion i samband med andningen, men alla har gng p gng pratat om vikten av att ha en fungerande andning och pongterat att om inte den fungerar, s fungerar ingenting.

33

5.4 Sammanfattning
Teknik och uttryck r tv begrepp som enligt alla de intervjuade pedagogerna hr samman p ngot stt. Vad teknik innebr verkar vara ganska klart, det handlar om att kunna anvnda sitt instrument, rsten, p ett stt som r fungerande och bekvmt. Det rder dremot delade meningar om vad som ingr i begreppet uttryck. Fr tre av pedagogerna r uttryck en mycket viktig del av undervisningen och det som ger tekniken en mening. De sger alla tre att utan teknik, kan man inte f ngot uttryck. Den fjrde pedagogen tycker att teknik r den sjlvklara grunden, inte frrn man har en god teknik kan man brja arbeta med uttryck. I intervjuerna fick jag huvudsakligen fram tv aspekter av uttryck. Den ena kallar jag fr "musikaliska byggstenar" och i den ingr saker som legato, crescendo, att texten ska uttalas rtt och s vidare. Den andra kallar jag fr "personligt uttryck" och i den ingr den knslomssiga delen av att uttrycka sig, att frmedla ett knslotillstnd. I diskussionen har jag mest fokuserat p personligt uttryck, av de anledningarna att det var detta som i alla fall tre av pedagogerna lade mest vikt p under intervjun och att det r detta som jag upplevt vara den delen som r mest frbisedd i undervisningssammanhang. Av resonemangen som frdes, r min tolkning att bde Graham, Elizabeth och Barbro lgger stor vikt vid att jobba med uttryck i sin undervisning och det verkar som att de inte vill skilja p arbetet med teknik och uttryck. Dock fanns det vissa saker som tyder p att pedagogerna tycker att det kan vara svrt att arbeta med uttryck. Jag nmner hr ngra. Elizabeths prat om "natural communicator", som jag tolkar som att hon menar att vissa har talang och andra inte, r inte ngot som verkar frmja arbetet med uttryck. Enligt detta resonemang r vissa bra p att uttrycka sig frn brjan och detta r inte en egenskap som kan utvecklas. Jag tror inte att det r sant. Enligt min erfarenhet kan frmgan att uttrycka sig i hgsta grad utvecklas och det gr ocks hand i hand med personlig utveckling - att vga mer. Dessutom s anser jag att man som lrare mste ha en tro p att det gr att utveckla frmgan till uttryck, annars stter man en grns fr vad eleverna ska kunna lra sig. Det tror jag kan leda till att eleven hmmas i sin utveckling. Graham pratar om att han "hoppas" att frmgan att frga texten med sin fantasi kommer automatiskt nr man jobbat med de musikaliska byggstenarna. Han sger inte alls hur man kan jobba vidare om det inte kommer automatiskt. Karin sger att uttryck kommer automatiskt nr man kan, rent tekniskt, gra allt som krvs fr att man ska kunna stta samman de musikaliska byggstenarna. Det tyder fr mig p att dessa pedagoger frsker undvika att jobba med det personliga uttrycket, genom att fokusera p musikaliska byggstenar. ven om uttryck verkar vara viktigt fr de intervjuade pedagogerna, tror jag att det skulle behvas en bttre koppling mellan teknik och uttryck i allmnhet i sngundervisning. Enligt mitt resultat verkar det vara ganska klart att teknik r ngot som pedagogerna anser att man kan frmedla till sina studenter, men det finns vissa frgetecken till hur man kan jobba med uttryck. ven om denna oskerhet infr att arbeta med detta r frstelig, eftersom uttryck r ngot mycket personligt och drmed kan vara svrt att "undervisa" i, s tror jag att det behvs ett mer utvecklat arbete med personligt uttryck i sngundervisning fr att det ska vara mjligt att koppla teknik och uttryck till varandra i undervisningen.

34

Jag valde att intevjua pedagoger frn olika lnder fr att drigenom kunna se om det fanns en skillnad p hur man pratade om teknik och uttryck mellan lnderna. Ngon sdan skillnad kan jag inte se. Skillnaderna ligger mer p ett individuellt plan, n lnderna emellan.

5.5 Metodkritik
Orsaken till att jag delade upp begreppen teknik och uttryck i tv separata delar i denna underskning var som jag i inledningen berttade, att jag sjlv upplevt en uppdelning mellan dessa omrden. Det faktum att jag valt att dela upp begreppen, kan dock styra lsningen av denna rapport ondigt mycket till en tudelning mellan begreppen. Tudelningen av begreppen var till fr att kunna analysera hur sngpedagoger sg p arbetet med teknik och uttryck, men fr den sakens skull r det inte skert att de intervjuade pedagogerna verkligen ser p arbetet med teknik och uttryck som helt olika saker. Tvrtom finns det kommentarer i resultatet som tyder p att pedagogerna tycker att det r svrt att dela upp teknik och uttryck i olika delar. Det finns allts ett problem i att dela upp de tv begreppen, det kanske i sig gr att de kommer lngre ifrn varandra n de skulle behva gra. Underskningen baserar sig enbart p intervjuer och litteraturstudier. Fr att f en helhetsbild av dessa pedagogers arbetsstt, hade observation av deras undervisning kunnat vara en bra kompletterande klla. Detta eftersom det inte r skert att deras stt att arbeta helt stmmer verens med sttet att prata om begreppen. Inom ramen fr denna undersknings omfattning, var detta inte mjligt och drfr valde jag att koncentrera mig p vilka uppfattningar de ger uttryck fr.

5.6 Frslag till fortsatt forskning


Det skulle vara intressant att fortstta underska detta omrde genom observationer av snglektioner. Jag tror ocks att liknande underskningar skulle vara intressanta att gra p kulturskolor, gymnasier och folkhgskolor fr att se om man kan hitta fler infallsvinklar genom att underska olika skolformer. Man skulle ocks kunna inrikta sig p att underska vilka uppfattningar sngelever har om relationen mellan teknik och uttryck, fr att se om lrarnas och elevernas uppfattningar stmmer verens. Jag har i denna underskning inriktat mig p den klassiska genren. Fortsatt forskning skulle ocks kunna inrikta sig p andra genrer, fr att underska om frhllandena liknar varandra eller vilka skillnader som kan tnkas finnas. Jag tror att omrdet r viktigt att fortstta underska dels eftersom det skulle kunna leda till en frdjupad diskussion om bde teknik, uttryck och relationen dem emellan. Dels fr att hitta nya vgar att undervisa i dessa omrden, men ocks fr att ppna upp, s att det inte finns "vattentta skott" dem emellan.

35

6. Referenser
Andersson, Margareta och Tangaard, Ulla (2006) Arbete med sceniskt uttryck inom sngundervisning. En jmfrande studie om sngundervisning i olika genrer. (Examensarbete inom utbildningsvetenskap, 15 hgskolepong) Gteborg: Sociologiska institutionen. Arder, Nanna-Kristin (2005) Sangeleven i fokus (4:e uppl.). Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS Brown, Oren (1996) Discover Your Voice. How to develop healthy voice habits. San Diego: Singular Publishing Group, Inc. Burwell, Kim (2006) On musicians and singers. An investigation of different approaches taken by vocal and instrumental teachers in higher education. Music Education Research, 8 (3), 331-347. Damasio, Antonio (2003) Looking for Spinoza. Joy, Sorrow and the Feeling Brain. Orlando: Harcourt, Inc. Eken, Susanna (1998) Den menneskelige stemme. Kpenhamn: Hans Reitzels Forlag A/S. Esaisson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henric; Wgnerud, Lena (2007) Metodpraktikan. Konsten att studera samhlle, individ och marknad (3:e uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB. Johansson, Elisabeth och Svenningsson, Oscar (2007) Det r ju musik vi snackar! En intervjustudie om instrumentallrares uppfattningar om och arbetsmetoder kring personligt uttryck. (Examensarbete inom utbildningsvetenskap, 15 hgskolepong) Gteborg: Sociologiska institutionen. Juslin, Patrik N. (2003) Five facets of musical expression: a psychologist's perspective on music performance. Psychology of Music, 31 (3), 273-302. Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Laukka, Petri (2004) Instrumental music teachers' views on expressivity: a report from music conservatoires. Music Education Research, 6 (1), 45-56. Norstedts svenska ordbok. Studentutgva. (2004) Gteborg: Norstedts Ordbok Rolf, Bertil (1991) Profession, tradition och tyst kunskap. En studie i Michael Polanyis teori om den professionella kunskapens tysta dimension. vre Dalkarlshyttan: Bokfrlaget Nya Doxa AB. Sadolin, Cathrine (2000) Complete Vocal Technique. Kpenhamn: Shout Publishing. Sundberg, Johan (1998) Expressivity in singing. A rewiev of some recent investigations. Logopedics phoniatrics vocology, 23, 121-127.

36

Bilaga 1: Intervjufrgor svenska


Vilken r din utbildning? Nr tog du examen? Hur lnge har du arbetat som sngpedagog? r du sjlv verksam som sngare? Med vilka ldrar har du arbetat? Hur ser du p din roll som lrare, vilka r dina uppgifter? r det ngon av dessa uppgifter som du tycker r viktigare n andra? Varfr? Vad anser du r viktigast att frmedla till studenten? Kan du bertta lite om hur du tnker om frhllandet mellan teknik och uttryck? Vad ingr i begreppet teknik fr dig? Vad ingr i begreppet uttryck fr dig? Vad behver en student lngst tid p sig att utveckla teknik eller uttryck? Vad anser du r grundlggande att kunna som sngare? Kan du rangordna dessa saker, vad r absolut viktigast? r det ngot du vill tillgga?

37

Bilaga 2: Intervjufrgor engelska


What degrees do you have? When did you graduate? For how long have you been working as a singingteacher? Are you or have you been active as a singer? Have you been working with other ages than university level? Have you been working with other music styles? What are your main tasks as a teacher? Is any of these more important? Why? What are in your opinion the most important things to teach to your students? Can you share some thoughts about technique and expression with me? How do you consider them related? Which of the two takes more time to develop for a student? Is there anything you consider most fundamental in your teaching method? What? What are in your opinion the most important things to master as a singer? Do you think there is some kind of hierarchy in what one has to master in order to gain singing proficiency? Which two do you consider most and least important? Is there anything you want to say in addition to this?

38