LUNDS UNIVERSITET EXAMENSARBETE Musikhgskolan i Malm Hstterminen 2008 Lrarutbildningen i musik Linn Kaunitz

Belting i undervisning
En studie i syn- och arbetsstt

Handledare: Stephan Bladh

Abstract

Title: Belting in teaching. A study on views and teaching-procedure. Language: Swedish Keywords: Belting, vocal technique, vocal coaching, voice physiology. The purpose of this study is to map how the singing teachers at a Swedish college of music describe and implement the vocal technique 'belting' in their curriculum. This study is based on watching and interviewing six different teachers. The theoretical part deals with voice physiology and four different theories surrounding belting. The results show that the descriptions of belting vary between teachers and experts alike. Education and background play a huge part in how much weight and time the individual teacher spends teaching different techniques, such as belting, and also how they choose to teach and work around the aforementioned. One of the sources often refers to the research and theories of Jo Estill. Estill is widely considered the leading expert on the topic, although her definition of belting deviates from what many other experts consider 'right'. Another source is educated in Alexander technique, and also has a great understanding in the bodys reflexes, and her responses and thoughts are driven by a strong perspective of health. She speaks a lot of finding the optimal balance in your body, regardless of technique preferred or used. The experience of belting greatly varies among the informants. Some are unsure as to what belting is about, others have just scratched the topic while some, according to themselves, have a good understanding and knowledge of it.

II

Sammanfattning
Titel: Belting i undervisning. En studie i syn - och arbetsstt. Sprk: Svenska Nyckelbegrepp: belting, sngteknik, sngundervisning, rstfysiologi. Uppsatsens syfte r att kartlgga hur pedagogerna vid en musikhgskola i Sverige beskriver och anvnder sngtekniken Belting i sin undervisning. Intresset ligger i att underska och jmfra pedagogernas syn- och arbetsstt. Denna uppsats r baserad p en kvalitativ metod, med intervjuer av sex stycken pedagoger. I teoridelen beskrivs rstfysiologin och fyra olika rstforskares teorier kring belting. Resultaten visar att beskrivningarna av belting skiljer sig mellan de olika pedagogerna, precis som i forskarvrlden. Utbildning och bakgrund spelar stor roll nr det gller hur stor vikt pedagogerna lgger vid att definiera olika sngtekniker, dribland belting, och ven nr det gller deras arbetsstt. En av informanterna hnvisar mycket till Jo Estills forskning. Estill anses av mnga vara den ledande rstforskaren p omrdet. Hennes beskrivning av belting ser dock annorlunda ut n den som mnga andra rstforskare anser vara den rtta. En annan av mina informanter r utbildad i Alexanderteknik och har ven stor kunskap om kroppens reflexer. Hennes svar genomsyras av ett hlsoperspektiv och hon pratar mycket om att hitta den optimala balansen i kroppen, oavsett vilken sngteknik man anvnder sig av. Det skiljer en hel del mellan hur mycket erfarenhet informanterna har av belting. Ngra har gtt fortbildningskurser dr de snuddat vid mnet, ngon har gtt lnga utbildningar dr det lagts relativt stort fokus p denna sngteknik och ngon r inte riktigt sker p vad belting r fr ngot.

III

Innehllsfrteckning
Inledning .......................................................................................................................................................... 5 Teori .................................................................................................................................................................. 6
Rstinstrumentets uppbyggnad som helhet .................................................................................................................... 6 Andningsapparaten ................................................................................................................................................................ 6 Struphuvudet ............................................................................................................................................................................ 9 Stmlpparna ........................................................................................................................................................................ 10 Artikulationsapparaten ....................................................................................................................................................... 11 Inre och yttre muskulatur .................................................................................................................................................. 12 Beskrivningar av register .................................................................................................................................................. 13 Teorier kring belting ............................................................................................................................................. 14 Jo Estill ................................................................................................................................................................................... 14 Cathrine Sadolin .................................................................................................................................................................. 16 Johan Sundberg .................................................................................................................................................................... 16 Lisa Popeil ............................................................................................................................................................................. 17 Metodologi................................................................................................................................................................ 19 Kvalitativ metod .................................................................................................................................................................. 19 Reliabilitet och validering .................................................................................................................................... 20 Urval .......................................................................................................................................................................... 20 Genomfrande ........................................................................................................................................................ 20 Deltagare .................................................................................................................................................................. 21 Etiska vervganden ............................................................................................................................................. 22 Om hur de beskriver belting: .............................................................................................................................. 23 Om hur de introducerar tekniken fr elever: ................................................................................................. 26 Om vilka elever de lr ut belting till:................................................................................................................. 29 Om vilka genrer de placerar belting i: .............................................................................................................. 31 Om huruvida det finns en skillnad i att undervisa belting med killar respektive tjejer: ..................... 33 Om alla kan lra sig att belta: ............................................................................................................................. 35 Om belting r en skadlig teknik: ........................................................................................................................ 37 Beskrivningen av belting ...................................................................................................................................... 40 Belting i undervisningen ....................................................................................................................................... 41 Belting och genrer .................................................................................................................................................. 42 Belting - undervisning och kn ........................................................................................................................... 43 Belting ngonting fr alla?................................................................................................................................ 44 Belting - en skadlig teknik? .................................................................................................................................. 44 Frslag p fortsatt forskning ............................................................................................................................... 45 Syfte .............................................................................................................................................................................. 5

Metod ............................................................................................................................................................. 19

Resultat ......................................................................................................................................................... 23

Diskussion ..................................................................................................................................................... 40

Referenser..................................................................................................................................................... 46

IV

Inledning
Redan som barn sjng jag med stark och energisk rst i frhllande till andra och detta har hngt med mig i alla r. Bda mina frldrar har kraftiga rster och det har tydligen gtt i arv till deras enda dotter. Under de r d jag tog lektioner hos en sngpedagog p kommunala musikskolan liksom under min gymnasietid hos sngpedagoger som var mer klassiskt skolade n pop/rockinriktade, fick min kraftiga rst stryka p foten fr en mer traditionell sngstil. Min sngpedagog p gymnasiet sa uttryckligen: Den sngstil du naturligt har och som du anvnder i ensemblesituationer vet jag inte s mycket om, utan den fr du utveckla sjlv. Trots att hon inte visste hur man skulle arbeta med sngstilen, ville hon nd beteckna det som belting. Nr jag sedan brjade min utbildning p musikhgskolan mtte jag sngpedagoger som hade kunskapen att utveckla ven den tekniken hos mig, men i diskussioner med olika sngpedagoger och studenter har jag sttt p mngder av olika sikter i mnet. Det verkar som att det finns lika mnga beskrivningar av belting som pedagoger och att alla sledes hanterar det olika. Detta har lett till en nskan hos mig att frdjupa mig dels i sjlva begreppet belting, dels i tillmpningen. Jag studerar vid Musikhgskolan i Malm p rocklinjen och lser till musiklrare med frdjupning i sng. Dessutom har jag jobbat i 3.5 r p Folkuniversitet i Malm med enskild undervisning i sng. Jag anser det vara min skyldighet och en del av min grning som snglrare att behrska olika sngtekniker, dribland belting, och kunna frmedla denna kunskap till mina elever. Drfr r det av extra stort intresse fr mig att se hur andra pedagoger arbetar med det.

Syfte
Mot bakgrund av det nyss sagda har jag drfr valt att ta tillfllet i akt att underska hur sngpedagogerna vid en musikhgskola resonerar kring sngtekniken belting. Studier som kartlgger beskrivningen och diskussionen av belting har redan gjorts och jag vljer drfr att istllet vinkla min underskning. Syftet r att kartlgga vilken syn och vilka sikter pedagogerna vid en och samma skola har. Hur beskrivs tekniken? Hur olika ser beskrivningarna ut? r det ngon skillnad p hur en klassiskt inriktad pedagog beskriver belting jmfrt med en rocksngpedagog? Har de ftt ngon utbildning eller fortbildning dr tekniken behandlats? Syftet r ocks att underska om pedagogerna anvnder belting i sin undervisning, och i s fall p vilket stt. Vilka elever fr lra sig tekniken? Mste eleverna sjlva efterfrga det eller r det pedagogen som introducerar det? Min forskningsfrga lyder som fljer: Hur beskrivs och anvnds sngtekniken belting i undervisningen vid en musikhgskola i Sverige?

Teori
I detta avsnitt presenteras rstfysiologi och fyra olika forskares beskrivningar av belting.

Rstinstrumentets uppbyggnad som helhet

Rstorganet utgrs av hela talapparaten vilken bestr av tre delar; andningsapparaten, struphuvudet och artikulationsapparaten (se figur 1). Fr att rsten ska bli tonande krvs det att alla tre delar r aktiva. Ljudet uppstr i struphuvudet med hjlp av den luft som andningsapparaten stadkommit. Luften frstter stmlpparna i vibration och drvid bildas ljudvgor som ett rmaterial. Fr att ljudet ska bli tonande behvs resonans, vilket skapas i de hligheter som befinner sig ovanfr stmlpparna, till exempel munhla, svalg och nshla. Alla delar har sin funktion och kan p sitt stt ndra olika aspekter i ljudbilden. Genom att ndra stmlpparna i struphuvudet kan man frndra alla tre variabler; tonhjd, rststyrka och karaktr. Dock r rststyrkan allra mest styrd av lufttrycket frn andningsapparaten och kvaliteten av resonansen bestms i huvudsak av artikulationsapparaten (Lindblad, 1992, s. 13).

Figur 1. Rstinstrumentet i sin helhet (Klla: Lindblad, 1992 s. 10).

Andningsapparaten
Andningsapparaten bestr av lungorna samt de muskler som pverkar lungvolymen. Lungorna r en sck av svampartade strukturer som hnger inne i brstkorgen. De bestr av en elastisk vvnad som ligger vgg i vgg med brstkorgens insida och nederst ligger de ttt emot mellangrdets ovansida. Detta medfr att lungorna fljer med i deras (brstkorgen och mellangrdets) rrelser. Lungornas vvnad bildar en frgrenad struktur med mycket stort antal sm blsor lngst ut, lungblsorna. Cellerna i den svampartade strukturen r frbundna med tunna rr som kallas bronker, vilka frenar sig till luftstrupen (tracha), som i sin tur avslutas uppt av struphuvudet med stmlpparna (Sundberg, 2001, s. 15; Lindblad, 1992, s. 14).

Figur 2. Bilden frestller diafragman, lungor (den vnstra i genomskrning), bronker, luftstrupen och struphuvudet. (Klla: Komplett sngteknik, Sadolin 2006 s. 18.) Nr vi sjunger/talar gr vi det vanligtvis p utandning. Inandningsfasen i talsituation r kortare n utandningsfasen vilken styrs av ett komplicerat muskelarbete, i kontrast till viloandning. Nr man sjunger efterstrvas ytterligare frlngning av utandningen, i jmfrelse med talet. Inandningen ska vara snabb och djup, medan utandningen ska vara lnge. Muskelarbetet som mjliggr frlngningen av tiden fr utandningen har som ml att upprtthlla ett konstant vertryck i luftstrupen, vilket kallas, subglottalt vertryck eller subglottalt tryck. Det subglottala trycket regleras som sagt med hjlp av andningsapparaten vilket innebr att om man kar detta tryck, kar ven den utandade luftens volymhastighet, s lnge vi inte frndrar motstndet i struphuvudet (Lindblad, 1992, s. 15; Dahl, 2002, s. 23). De viktigaste inandningsmusklerna r mellangrdet, eller diafragman, de yttre intercostalmusklerna (de muskler som frbinder revbenen) och scalenusmusklerna (musklerna mellan de tv versta revbensparen och flera halskotor). De viktigaste utandningsmusklerna r de inre intercostalmusklerna (ett inre skikt av muskler mellan revbenen) och flera muskler i bukvggen (se samtliga muskler i figur 3). Andningsmusklernas jobb r att frndra brsthlans volym. Inandningsmusklerna vidgar den och utandningsmusklerna i sin tur minskar den. Diafragman (mellangrdet), en stor muskel som sitter likt en kupol mellan lungor och inlvor, lmnar plats t lungorna eftersom dess form vid mus7

kelarbete blir flackare vid inandning (se figur 3). Nr vi andas lugnt snks diafragman cirka 2 centimeter, tills den nr inlvorna. De andra inandningsmusklerna hjer och vidgar brstkorgen. Vid utandning hjs diafragman eftersom inlvorna pressas uppt av att bukmusklerna pressar bukvggen int. Det som gr muskelarbetet vid utandning komplicerat nr det gller sng och tal, r att man efterstrvar ett jmnt och konstant subglottalt tryck. Det innebr att musklernas arbete mste balanseras och varieras sinsemellan och samarbeta (Lindblad, 1992, s. 16; Dahl, 2002, s. 23).

Figur 3. Illustrationen frestller de viktigaste in- och utandningsmusklerna. Den versta bilden demonstrerar ven vad som hnder med mellangrdet (diafragman) och bukvggen vid in- och utandning. (Klla: Lindblad, 1992 s. 16)

Struphuvudet
Struphuvudet (larynx) fungerar allts som ljudklla vid bland annat tal och sng. Det r hr det grundlggande ljudet, rljudet, skapas med hjlp av den utandningsluft som andningsapparaten producerar. En annan viktig funktion som struphuvudet innehar r att tcka fr, likt en ventil, luftstrupens versta mynning. Larynxventilen stngs automatiskt nr vi svljer och tpper drmed fr, s att inte fdan eller drycken hamnar i luftstrupen utan i matstrupen, vilken r belgen precis bakom (mot ryggraden). Denna ventil r ven aktiv vid hosta, tunga lyft eller kast med armarna och ger d extra stadga t brstkorgen (Lindblad 1992 s. 20, f). Struphuvudet r belget i frmre delen av halsregionen och r en rrformig struktur med hjd och bredd p ngra centimeter. Dess nedre mynning r sammanbunden med luftstrupen och den vre utmynnar i svalget. Det bestr av ett antal olika brosk, vilka r rrliga i frhllande till varandra, frenade med membran och ligament (elastiska band). En slemhinna klr hela insidan av struphuvudsrret och gr hela vgen frn svaljet ner i luftstrupen. Struphuvudet r sammanbundet med ett antal olika muskler och bindvv i sin nrhet och r mobilt i den mening att det kan rra sig uppt och nert frn sitt vilolge. De muskler som snker struphuvudet gr frn tungbenet och struphuvudets framsida ner till brstbenet p brstkorgens framsida. ven vid struphuvudets baksida strcker sig muskler, vilka frbinder det med nedre delen av svalget. Vid inandning dras struphuvudet nedt p grund av dess frbindelse med luftrret och lungorna (Lindblad, 1992, s. 20 f; Dahl, 2002, s. 23). Inuti struphuvudet sitter stmlpparna (stmbanden). Nr man hjer eller snker struphuvudet pverkas de olika brosken som frskjuts, vilket i sin tur frndrar stmlpparna och drmed rsten. ven vissa svalgmuskler pverkar p samma stt stmlpparna, men denna sorts yttre pverkan r endast marginell i frhllande till de inre musklerna i larynx (Lindblad, 1992 s. 21). De brosk som larynx r uppbyggt av r; skldbrosket, ringbrosket, kannbrosken samt struplocket. Skldbrosket (thyroid-brosket) bestr av tv plattor som mts i en vinkel likt ett v framtill och har som funktion att skydda larynx. Hos mn syns konturerna av detta tydligt i form av det s kallade adamspplet. Skldbrosket har utskjutande delar bde upptill och nertill vilka kallas de vre och nedre hornen. De sistnmnda ledar mot ett annat brosk, ringbrosket (cricoid-brosket) vilket precis som namnet antyder ser ut som en ring. Nrmare bestmt en klackring, dr plattan sitter baktill och ringen fram i frhllande till kroppen. Ringbrosket r basen i konstruktionen och sitter direkt p luftstrupen. Lngst upp p plattan av ringbrosket sitter tv pyramidformade brosk som heter kannbrosken (arytenoid-brosken). Dessa r invvda i varsin stmlpp och ppnar och stnger dessa. Struplocket (epiglottis) r ett brosk med form av ett salladsblad och r fst mellan skldbroskets plattor. I vilolge strckersig struplocket uppt i svalget bakom 9

Figur 4. Bilden visar struphuvudets brosk samt tungbenet och en del av luftstrupen. (Klla: Lindblad, 1992 s. 22)

tungan, men kan fllas nert. Vid svljning lgger sig struplocket ovanp och skyddar ingngen till luftstrupen s att inget onskat freml tillts tppa till luftstrupen och drmed andningen. Tungbenets funktion r att vara stabiliserande i en mjuk milj. Brosk r mjukt, ben r hrt (Lindblad, 1992 s. 21, ff).

Stmlpparna
Stmlpparna r tv slemhinnekldda veck inuti struphuvudet. De r symmetriskt belgna till hger och vnster och lper horisontellt framifrn och bakt. De fster baktill i var sitt utskott frn kannbrosken och framtill i vinkeln mellan skldbroskets plattor. Se nedan figur 5.

Figur 5. Bilden frestller stmlpparnas placering i struphuvudet. (Klla: Efter Kayes, 2004 s. 11)

De frmre fstpunkternas inbrdes lge kan inte ndras, medan avstndet mellan de bda bakre fstena kan varieras eftersom kannbrosken r rrliga. ven avstndet mellan stmlpparnas bakre och frmre fsten kan skiftas och detta gr att man kan frndra dess lge, lngd, form och spnning (en viktig funktion som reglerar tonhjdsvariationen till exempel vid sprkintonation och vid sng). Vocalismuskeln kallas det skikt av stmlppen som genom formfrndring pverkar rstens karaktr I vilolge bildas en trekant mellan stmlpparna och kannbrosken, vilken kallas rstspringan (glottis). Nr fonation (ljudande) sker, uppstr stmlppssvngningar vilka r koordinerade i ett bestmt och komplicerat mnster av muskelarbete. Vid brstrst (se register) rr sig stmlpparna som en vg och brjar mtas vid kanterna nerifrn. Det subglottala trycket gr sedan att kontaktytorna pressas samman uppt. Se figur 6 och 7 (Lindblad, 2001, s. 38, ff).

10

Figur 6 och 7. Bilderna frestller stmlppssvngningens fasskillnad under en svngningsperiod, i genomskrning framifrn sett p bilden till vnster och ovanifrn p bilden till hger. (Klla: t. v. http://www.voicefoundation.org/voiceproblems_anatomy.htm; t. h. Lindblad, 1992 s. 41) Viktigt att notera r att vgformen endast r fullstndig nr det r vr brstrst (modalregister) vi anvnder. Vid huvudklang r endast de yttre delarna av stmlpparna aktiva. Rrelsen r principiellt densamma, men endast en mindre mngd muskelmassa r i rrelse (Lindblad, 2001, s. 39). Strax ovanfr stmlpparna och parallellt med dessa strcker sig fickbanden, ven kallade de falska stmlpparna. Liksom de kta stmlpparna utgrs fickbanden av slemhinnekldda muskelveck i larynxvggen. De fster ocks fram till i vinkeln mellan skldbroskplattorna och baktill i kannbrosken, fast lite hgre upp. Mellan vardera sidans kta stmlpp oh fickband finns en ficka. Dessa fickor kallas ventriklarna (Morgagnis fickor). Ventriklarna r normalt ppna, vilket innebr att vardera sidans kta stmlpp och fickband inte berr varandra mer n nra ndpunkterna. Vid normal fonation r fickbanden, till skillnad frn de kta stmbanden, srade och vibrerar inte. I vissa fall spelar de dock roll. Slunda vibrerar de i ett slags mycket skrovlig rst, s kallat fickbandsrst, som man kan hra till exempel vid stark vrede (Lindblad, 1992, s. 26). Louis Armstrong hade p grund av vnstersidig stmlppsfrlamning inslag av den hr typen av skrovlig rst vilket blev ett speciellt knnetecken i hans artisteri.

Artikulationsapparaten
Som nmnts tidigare fungerar artikulationsapparaten som resonanslda till rsten. Normalt kallas artikulationsapparaten fr ansatsrret. Det rljudsmaterial som skapats via stmlpparna passerar flera hligheter och diverse strukturer. Genom att variera resonansen i dessa hligheter i form av ljus eller mrk rstfrg, ndras resonansverkan. Drigenom varieras klangfrgen. Det som gr att klangfrgen varieras r frndringar i vertonsspektrat, kallat formanter i rstsammanhang. Ett par av 11

hligheterna kan med hjlp av rrliga organ, varieras kraftigt ssom munhla och svalg, men ocks den tidigare nmnda snkningen av struphuvudet (Lindblad, 1992, s. 46, f.).

Figur 8. Artikulationsapparaten och larynx genomskurna i profil. I hligheterna genomgr rrstmaterialet frn glottis resonansomvandling. De olika delarna: 1. Pannhla 2. Nshla 3. Hrda gommen 4. Munhlan 5. Tungspetsen 6. Fickband 7. Skldbrosket 8. Ringbrosket 9. Kilbenshlan 10. Mjuka gommen 11. Tungan 12. Svalget 13. Struplocket 14. Larynxtuben 15. Stmlpp 16. Matstrupen 17. Luftstrupen (Klla: Lindblad, 1992 s. 46)

Inre och yttre muskulatur

Det finns tv typer av muskulatur i kroppen: den inre och den yttre. Den yttre muskulaturen r viljestyrd och har som huvuduppgift att rra. Detta r den typen av muskler vi knner bst till och r mest frtroliga med. Den inre muskulaturen r icke-viljestyrd och har till uppgift att stabilisera. Denna muskulatur finner vi bland annat mellan kotorna och i strupen. Medan den yttre muskulaturen styrs av viljan och str i frbindelse med logiska och rationella tankegngar, str den inre muskulaturen i frbindelse med det undermedvetna och knslorna (det sjlvstyrda/autonoma nervsystemet). Nr man utsetts fr stora psykiska pfrestningar, ssom dd, skilsmssa, chock, frlskelse, brllop, fdelser etc., kan man uppleva att den inre muskulaturen frsvagas. Fljden blir att den yttre muskulaturen blir spnd och man kan f en spnd nacke, stela axlar eller ofrklarligt ont i kroppen. Det r viktigt fr mental och fysisk hlsa att upprtthlla en balans mellan den inre och den yttre muskulaturen (Dahl, 2002, s. 22). 12

Beskrivningar av register
Drom tvista de lrda r ett bra stt att sammanfatta synstten och debatten kring denna rubrik. I det hr avsnittet ska jag frska skdliggra den mest vedertagna uppfattningen. Jag vill dock tilllgga att den skiljer sig avsevrt frn ngra av de rstforskare som jag nmner i nsta kapitel dribland Jo Estill. Johan Sundberg beskriver register p fljande stt: Tyvrr finns det ingen bra definition p register. Den mest anvnda lter shr: Ett register r ett fonationsfrekvensomrde inom vilket alla toner lter p ett liknande stt och verkar som om de producerats p likartat stt. (Sundberg, 2001, s. 69) I mansrsten skiljer man oftast p modalregister (fullrst, talregister, normalregister) och falsettregister. Detta motsvaras oftast av det lgre respektive det hgre tonomfnget (fonationsfrekvensomfnget/omrdet). I kvinnorsten brukar man istllet gra en indelning med tre register: modal(brstrst, talrst), mellan- och huvudregister (huvudklang) och precis som med mansrsten motsvarar detta hur hgt i fonationsfrekvensomrdet man befinner sig rstligt. Det finns ven ett visselregister (fljtregister) i kvinnorsten som intrder vid mycket hga toner. Nr man byter register frn ett till ett annat kan det hnda att ett registerbrott intrffar, vilket man i vardagligt tal kallar fr skarv.De olika registrens fonationsfrekvensomrden gr om lott, vilket innebr att samma ton kan tas med olika register. Hur dessa verlappningar ser ut varierar kraftigt frn individ till individ (Sundberg, 2001, s. 69). Nr man anvnder sitt modalregisterr en stor mngd muskelmassa i stmlpparna i svngning. Stmlpparna r d relativt korta, tjocka och slappa och ljudbildningen r effektiv med en stark grundton och ett stort antal vertoner av avsevrd styrka.Kontrasten r stornr man anvnder de vriga registren och endast en mindre mngd muskelmassa i stmlpparna r aktiva. Stmlpparna r d lnga, tunna och spnda. Skillnaderna kan liknas vid strngarna p exempelvis en gitarr, d en grov strng inte frmr att n de hga tonhjderna som de tunnare strngarna(Sundberg, 2001, s. 69, ff; Lindblad, 1992, s. 142, f.).

13

Teorier kring belting

Som jag nmnde tidigare om register att man r oense om begreppsfrklaringen gller det i nnu hgre grad begreppet belting. Drfr kommer jag i det hr kapitlet att beskriva tre olika etablerade och vlrenommerade rstforskares teorier i mnet och ven nmna ytterligare en mycket erknd sngpedagog som br finnas med i bakgrunden till denna underskning.

Jo Estill
Jo Estill r en rstforskare frn USA som frn brjan var klassisk sngerska, men mest blivit knd fr att ha givit belting ett ansikte. Hon har skapat EVT (Estill Voice Training), vilket r ett utbildningssystem som bygger p att avmystifiera rstbegreppen och istllet fokusera p vad som hnder i realiteten. Hon konkretiserar vad som sker i rstorganet och har utarbetat ett omfattande program av vningar, fr att eleven ska lra sig att medvetet hantera sin rst. EVT riktar sig till alla som p ngot stt anvnder sin rst och vill utveckla och lra knna den, ssom sngare, skdespelare, lrare, talare m.fl. (http://www.trainmyvoice.com/). Estill beskriver belting som en stark rst vilken anvnds flitigt i amerikansk musikalmusik och popmusik. Den anvnds ocks i vardagen av trnare vid sidan av fotbollsplanen och av barnen p lekplatsen. Det r den frsta rsten vi anvnder oss av nr vi som nyfdda anlnder till denna vrld och fortstter att anvnda tills vi brjar socialisera oss in i vr omgivning. I andra etniska kulturers musik anvnds tekniken frekvent och det r tack vare belting som gospel r en s exalterande sngform. Av mnniskor som hller klassisk sng som den hgsta formen av sngstt, anses belting ofta som ngonting fult och skrikigt, men Estill sger att det finns stora tenorer som anvnder tekniken i sina hgsta och mest passionerade toner. Estill menar att eftersom belting r en hgintensiv teknik, riskerar man att skada sina stmband, om man p ngot stt anvnder tekniken fel, men rtt anvnd r belting helt ofarligt. Belting r ett fngslande ljud, dels p grund av att det krver totalt engagemang av sngaren, dels fr att det r en riskabel teknik. Det anvnds fr att addera knslosvall till musiken vid passande stllen, sllan beltar en sngare en hel lt igenom (Estill, 2005). Estill tar avstnd frn de som sger att belting r brstrst uppressat i ett hgt register (jmf Sundberg s. Xx). Enligt hennes forskning r brstrst ngonting som anvnds under e1, medan belting, enligt henne, gr att anvnda ver hela sngarens register. Hon anser att den enda likheten mellan belting och brstrst r de tjocka komprimerade stmlpparna (Estill, 2005). Det som definierar belting, enligt Estill, r att skldbrosket r lutat, vilket skapar frutsttningar fr att kunna anvnda tjockare stmband. Det lutade ringbrosket mjliggr ven att stmbanden kan ha en lngre slutenfas, 70% i varje cykel (se figur 6 och 7). Detta medfr att stmbandet klarar av ett strre subglottis tryck, vilket leder till ljudvgor med hg amplitud, det vill sga att en stor del av massan i stmlpparna r i rrelse. Struphuvudet ska ha en hg placering nr man anvnder sig av belting, vilket innebr att andningen mste hllas grund, eftersom djupandning medfr en snkning av struphuvudet (Estill, 2005). Estill har infrt begreppet frankring i sin sngmetodik och menar att vissa sngtekniker, d ribland belting, krver mer muskelarbete och extra frankring n andra. De tv sorters frankring som r specifika fr Estillteknik r huvud&nackefrankring (se figur 9 och 10) och torsofran k14

ring (se figur 11 och 12). Nr frankringen r tillrcklig understder och underlttar dessa stora muskelgrupper fr de mindre, dribland muskulaturen i struphuvudet (Estill, 2005).

Figur 9 (o.v.), 10 (o.h.), 11 (n.v.) och 12 (n.h.). Bilderna demonstrerar de muskler som Estill kallar frankringsmusklatur. De tv versta bilderna frestller nacke- och halsfrankringsmusklerna medan de nedersta demonstrerar torsofrankringsmuskulaturen. (Klla: Kayes, 2004 s. 76, 77, 80, 81) 15

Cathrine Sadolin
Cathrine Sadolin r grundaren av Complete Vocal Insitute (CVI) i Kpenhamn, dr sngundervisning bedrivs p hg niv inom alla genrer. Hon r sngerska, sngpedagog, rstforskare m.m. och har via CVI och boken Complete Vocal Technique spridit sina teorier runt om i vrlden (http://www.completevocalinstitute.com/). Sadolin beskriver att sng bygger p tre fundament: ppet svalg, kontroll ver stdet (frenklat andningsmuskulaturen) samt undvikande av framskjuten kka och spnningar i lpparna. Dessa tre principer ska alltid fljas. Vidare har hon skapat ett system dr hon har delat in rsten i fyra funktioner dr belting r en av dessa funktioner. Hon beskriver belting som en helmetallisk funktion, dr hon menar att det lter metalliskt och att det r mycket kant p tonerna, med vilket jag tror hon menar en tydlig och skarp ansats. Beltings karaktr r ljus, skarp, ptrngande och skrikig, som till exempel nr man imiterar ett dykande flygplan. Hon anser att belting anvnds inom vissa genrer ssom heavy metal och gospel och mest i ett hgt tonlge nr man nskar kraftiga och metalliska toner. Inom klassisk musik anvnds belting nr mn sjunger starkt i ett hgt tonlge, till exempel av tenorer nr det sjunger hga c (c2). Kvinnor anvnder inte belting alls i klassisk musik. Hon sger ven att man anvnder belting nr man skriker. Hon skriver att frutsttningar fr belting r ett hgt struphuvud, bred tunga, stor kontroll ver andningsmuskulaturen och en s kallad twangad laryn xtub, vilket Sadolin beskriver att man hittar genom att hrma en ankas lte eller ett spdbarns grt. Det som sker nr man twangar r att struplocket nrmar sig kannbrosken (s. 5), vilket medfr att det ljud man producerar blir skarpare, mer genomtrngande och fr en mer ilsken karaktr (Sadolin, 2006, s. 15, 112, f, 152). Det r endast p specifika vokaler som belting kan anvndas, enligt Sadolin, speciellt i det hga tonlget. Dessa r E (ser), 1 (hst), 2 (kr, rlig) och (sn). Ljudstyrkan r kraftig och ju hgre tonlge belting sjungs i desto kraftigare och mer utprglad bli beltingens skrikiga karaktr (Sadolin, 2006, s. 15). Exempel p sngare/sngerskor som Sadolin anser anvnder sig av belting: Anastacia, Chris Cornell (Soundgarden, Foo fighters), Bob Dylan, Chaka Kahn och Steven Tyler (Aerosmith).

Johan Sundberg
Johan Sundberg, professor i musikakustik vid Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm, har forskat p rsten i tal och sng i ver trettio r. I sin bok Rstlra skriver han om sin egen och andras forskning kring hur rsten fungerar. I denna bok nmns belting i det kapitel som handlar om hur en sngare ndrar sitt sngstt, nr denne sjunger i olika stilar. Sundberg skriver att belting r en sngstil som frekommer i musicals, s.k. Broadwa ystil. Belting lter pressad och intensiv, och kombineras med tydlig artikulation av ofta frlngda konsonanter. De flesta sngerskor anser att de kan anvnda belting endast upp till tonhjderna h1 eller c2. En del sngare anvnder belting genomgende, andra anvnder det som ett uttrycksmedel p vissa toner eller fraser, beroende p det musikaliska sammanhanget. Det knnetecknas av mycket hgt subglottiskt tryck (s. 3) och som tidigare framgtt stor amplitud med stor svngande massa i stmlpparna. Sjlva termen kan antas sammanhnga med hur sjungandet upplevs av den som sjunger. Ett hgt subglottalt tryck sprids ned till bukhlan och utvar allts ett tryck p bukvggen, som kanske p16

minner om den knsla man fr av ett hrt spnt blte kring midjan. Belting anses av mnga experter vara skadligt fr rsten (Sundberg, 2001, s. 259, f.). Den amerikanska sngerskan och sngpedagogen Jeany Lovetri och hennes medarbetare jmfrde tre sngstilar hos hennes egen rst: operastil, belting och en stil hon ansg vara ett mellanting av dessa tv (Sundberg och al., 1993). I belting jmfrt med operastilen var det subglottiska trycket ca 50% hgre och ljudnivn 10 dB starkare. Tolkat i registertermer verkade sngerskan anvnda brstregister p de testade tonhjderna i belting och mellanregister i operastilen. Liknande observationer och slutsatser har gjorts i andra underskningar av belting (Sundberg, 2001, s. 260). Sundberg sammanfattar belting som ett mycket speciellt sngstt som kan beskrivas som en stark sng i brstregistret, i ett tonhjdsomrde dr operasngerskor anvnder mellanregister. Han skriver ven att om belting anvnds genomgende skadas ofta rsten (Sundberg, 2001, s. 260). Han nmner Jo Estill och sger att hon r en rstforskare som forskat mycket p just detta omrde. Sundberg menar att hon definierar belting annorlunda n gngse standard (Sundberg, 2001, s 260). I Anna-Maria Nordstrms C-uppsats Belting, En kontroversiell sngteknik under debatt, skriver hon att hon haft personlig mailkontakt med Sundberg fr att reda ut hans stndpunkt kring huruvida Estills definition skiljer sig frn andras. I uppsatsen skriver Nordstrm: Han svarade att Jo Estill r en pedagog som har en speciell metodik som hon inte sticker under stol med. Nr hon talar om belting r det nog ngot som liknar belting men som inte r det p riktigt, tminstone inte om man gr efter hur belting definieras av andra (han preciserar inte vilka han hnvisar till). (Nordstrm, 2006, s. 29) Nordstrm frgar ven Sundberg om han anser att belting r en skadlig teknik och hans svar lyder som fljer: Sundberg skriver ocks att skadlighet r en het men hopplst obesvarad frga. Han konstaterar dock att det finns sngare som kan belta i rtionden utan att krokna, medan andra skadar sina stmband efter bara en kort tid. Han tror inte att det bara handlar om vvnaders stryktlighet, utan ocks om teknik, men forskning och objektiv evidens saknas. Han menar ocks att lnglivade artister med skerhet anvnder sin rst vist och ser till att vila nr rsten inte orkar med. De som tror att de kan belta frn frsta till sista lten p en konsertkvll kroknar nog, eller s har de pltstmband enligt honom. (Nordstrm, 2006, s. 29)

Lisa Popeil
Lisa Popeil r till skillnad frn de andra inte rstforskare utan enbart sngpedagog och rstcoach, men hon har p senare tid hrts och setts i respektabla fora och har en del nydanande ider om belting. Popeil grundar sina definitioner av belting p erfarenheter frn flera pedagoger och frn sina egna sngliga och pedagogiska teorier. Beprvad erfarenhet kan man kalla hennes pedago gik (Linden, 2008). Det har inte varit helt ltt att hitta information om hennes rn, men i tidsskriften Rstlget har det publicerats en sammanfattning av den workshop hon hll vid organisationen Rstfrmjarnas rsmte i april 2008 dr en del, dock ganska korthuggen, information finns. 17

Popeil definierar belting som ett talliknande eller skrikliknande ljud. Hon sger att det r en teknik som anvnds i kommersiella musikstilar och en stil som anvnds inom musicals. Hon skiljer allts mellan det som kallas belting inom kommersiell musik (pop, country, rock, jazz, r&b m.m.) och det inom musikal. Hon har ven gjort en indelning av substilar inom musikalbelting och definierat exakt hur de lter och hur de anvnds. Hon sger att stmlpparna skall ha en slutenfas p minst 50% nr man beltar (jmf Estill 70%). Stmlpparna ska vara tjocka, det vill sga stor svngande massa och det subglottiska trycket hgt. Det ska nstan knnas som om man hller andan. Hon har utvecklat ett system fr hur hgt struphuvudet ska st beroende p vilken genre man sjunger i med sin belt och pekar hr terigen p att det finns flera olika beltingvarianter (Popeil, 2008).

18

Metod
Detta avsnitt brjar med en beskrivning av metodologin gllande kvantitativ respektive kvalitativ metod och fljs av en frdjupning i kvalitativ metod. Drefter fljer en inblick i begreppen reliabilitet och validering. Efter det redogr jag fr urval, genomfrande och beskriver mina informanter. Slutligen kommer ett avsnitt om mina etiska vervganden.

Metodologi
Metodlitteraturen berttar om tv alternativa metoder som man antingen kan anvnda var fr sig eller tillsammans i kombination. Dessa r kvantitativ respektive kvalitativ metod. Den frra svarar mot en kvantitativ frga, till exempel vilken genomsnittlig lngd och bredd har svenska mn och kvinnor vid 40 rs lder och hur har den frndrats under de senaste hundra ren? Det vore meningslst att brja besvara frgan med att mnnen r ngot lngre n kvinnorna osv. Ingen skulle f ut ngot meningsfullt i ett kvalitativt svar p den hr frgan. Det r ocks den kvantitativa metoden som r all forsknings systematiska ursprung, framfrallt inom naturvetenskaperna liksom medicin. Men det har ocks varit helt dominerande inom andra discipliner ssom psykologi, pedagogik och sociologi sedan tidigt 1900-tal. Genom att kvantifiera data kan man hantera stora underskningar, typ surveyunderskningar p nationell eller europeisk niv (Patel & Davidsson, 2003, s. 14, ). Genom att studera ett mindre antal individer i en stickprovsunderskning kan man uttala sig om miljontals individer i populationen, frutsatt att stickprovet utgr ett representativt urval ur denna. Denna metod svarar mot en kvalitativt stlld frga, till exempel hur arbetar krpedagoger med rstvrd i sin undervisning? Det vore meningslst att brja besvara frgan med siffror, tabeller och diagram utan det r med hjlp av vra vanliga ord och begrepp som bst kan upplysa forskaren om svaren. Sammanfattningsvis har den kvantitativa metoden med numeriska data att gra och kvalitativ metod med vanliga ord och begrepp att gra. Det r sledes syftet eller forskningsfrgan som r sjlva nyckeln till om man ska arbeta kvantitativ eller kvalitativ, alternativt bda (Patel & Davidsson, 2003, s. 54). D min forskningsfrga r kvalitativt tnkt och formulerad kommer jag drfr att hr mer ingende beskriva den kvalitativa metoden.

Kvalitativ metod
Kvalitativ metod, som numera har blivit den kanske vanligaste forskningsmetoden inom humaniora och samhllsvetenskap, r ett samlingsbegrepp fr olika metoder. Den mest anvnda r intervjun, men observation r ocks vl fretrdd. Syftet med en kvalitativ intervju r att upptcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos ngot, t.ex. den intervjuades livsvrld eller uppfattning om ngot fenomen. Detta innebr att man aldrig i frvg kan formulera svarsalternativ fr respondenten eller avgra vad som r det sanna svaret p en frga (Patel & Davidsson, 2003, s. 78). Jag ville att mina intervjuer skulle likna ett vardagligt samtal, fr att informanterna skulle knna sig fria att sjlva beskriva sin uppfattning i mnet, vilket gjorde att jag hade en lg grad av standardisering och strukturering av mina intervjuer. Med detta menas att jag formulerade frgorna p ett passande stt utifrn samtalets frlopp och stllde i den fljd jag ansg var lmplig vid intervjutillfllet. Frgorna gav informanterna stort utrymme att svara med egna ord. Jag har valt att endast anvnda mig av kvalitativa intervjuer som metod fr insamling av information, ven om jag genom observation hade kunnat verifiera de beskrivningar som informanterna gett mig under intervjun. Jag anser dock att mngden material hade blivit allfr stort fr en underskning som denna om bgge metoderna hade anvnts. Jag hade fr att underltta kunnat dra ner p antalet 19

informanter, men jag prioriterade att ha ett strre antal informanter eftersom jag ansg att ett stickprov med frre hade inneburit ett fr snvt urval och drmed ett fr tunt underlag fr underskningen.

Reliabilitet och validering

Fr att skerstlla en hg kvalitet av den kvalitativa studien anvnder man sig av begrepp som reliabilitet och validering. Genom validering fr underskningen sin reliabilitet, vilket strker tillfrlitligheten. Validiteten i kvantitativa studier innebr frmst att man studerar rtt freteelse, vilket kan strkas med god teoriunderbyggnad, bra instrument och noggrannhet vid sjlva mtningen. Eftersom ambitionen i kvalitativa studier r en annan gller validiteten snarare hela forskningsprocessen. Begreppet reliabilitet har ven det olika innebrd mellan en kvantitativ och en kvalitativ underskning. Om en informant svarar olika p samma frga vid tv olika tillfllen betraktas detta i en kvantitativ underskning som ett tecken p lg reliabilitet, medan det i en kvalitativ studie inte behver betyda detsamma. Orsaker till frndringen kan vara att intervjupersonen har ndrat uppfattning, att personen i frga har ftt nya insikter eller lrt sig ngot, kanske som en fljd av den tidigare intervjun etc. Fr en kvalitativ forskare behver inte detta vara ett tecken p lg reliabilitet (Patel & Davidsson, 2003, s. 102, f). Detta styrker det faktum att reliabiliteten i min studie inte snkts p grund av att jag via mail ftt kompletterande svar frn mina informanter. Patel & Davidsson (2003) skriver vidare att mnga kvalitativa studier innebr att skriva ut intervjuer och att det i denna transkriptionsprocess ofta sker en mer eller mindre pverkan p underlaget fr analysen. Talsprk och skriftsprk r inte samma sak och till exempel frsvinner ofta gester, mimik, betoningar, ironier och kroppssprk vid transkriptionen av samtalet till text (Patel &Davidsson, 2003, s. 104). Fr att inte pverkas av detta, och drmed riskera att validiteten blivit lidande, har jag i mina transkriptioner frskt terge samtalet s rttvist som mjligt och i strsta mjliga mn spegla ven det osagda i texten.

Urval
Ett antagande r att sngpedagoger p hgskoleniv fr en dialog kring yrkesfrgor, och att skiljaktigheter dem emellan drfr blir av extra stort intresse. Av den anledningen har mitt urval av informanter fallit p sex sngpedagoger vid en och samma musikhgskola i Sverige. Det ultimata hade givetvis varit att intervjua alla sngpedagogerna, men antalet sngpedagoger vid lrostet r fr stort fr att rymmas i denna underskning. Jag har frskt att efterstrva en stor spridning nr det gller pedagogernas utbildning, lder, genreinriktning och kn. Alla utom en r hgskoleexaminerade sngpedagoger och anledningen till att jag valt att ven ta med en som inte r formellt examinerad r dels att det r en man, till skillnad frn de andra fem pedagogerna, dels att han undervisar specifikt och endast i rocksng vilket ven det avviker frn de vriga. Tyvrr finns det endast tv verksamma manliga sngpedagoger p skolan och den andre hade ej mjlighet att medverka i min underskning p grund av tidsbrist.

Genomfrande
Jag brjade med att lsa tidigare skrivna examensarbeten som behandlade nrliggande forskningsomrden och studerade drefter litteratur om rstfysiologi och olika forskares beskrivningar av belting. Efter det tog jag via telefon kontakt med mina informanter och bestmde tid fr intervjun. Intervjuerna gde rum p informanternas arbetsplats. Fr att kunna koncentrera mig s mycket som 20

mjligt p det pgende samtalet gjorde jag ljudupptagning av alla intervjuer frutom en. Vid detta undantagstillflle frde jag istllet anteckningar, eftersom denna informant inte ville bli inspelad. Nr jag genomfrt samtliga intervjuer, transkriberade jag dem, lste igenom transkriptionerna och brjade urskilja vad de olika personerna sagt om de omrden jag anser vara av intresse att uppmrksamma. Det kom fram flera intressanta data ju fler intervjuer jag genomfrde och jag fick drfr anledning att maila kompletterande frgor till ngra av de frsta informanterna. Dessa r komplement i respektive transkription.

Deltagare
Maria har lst musiklrarprogrammet, grund- och gymnasieskola med inriktning sng och rytmik. Hon r anstlld som timlrare och undervisar elever som har sng som tillval. Hon undervisar frmst i jazz och afroamerikansk musik och de flesta elever hon undervisar har sng som huvudinstrument och afroamerikansk musik som huvudgenre, men undantag frekommer. Hon har inte genomgtt s mycket fortbildning, men berttar att hon varit med p diskussionskvllar med andra sngpedagoger, dr de ventilerat sikter och diskuterat olika frgor och tekniker kolleger emellan. Maria r i 40rsldern. Anna lste frst musiklrarprogrammet, grund- och gymnasieskola med inriktning sng och piano. Efter det byggde hon p sin utbildning och gick tv r p sngpedagog- och solistprogrammet. Dessa tv utbildningar var nstan enbart inriktade p klassisk musik och fr att bredda sig har hon gtt mnga fortbildningar och kurser i andra genrer. Sedan 2001 har hon utbildat sig i en skola som grundar sig p Jo Estills forskning. Hon tog sin frsta examen 2001 och kommer inom de nrmsta mnaderna att bli CMT, vilket innebr att hon d ven fr hlla i utbildningar och seminarium. Hon undervisar elever i rskurs 1 och 2 p G-utbildningen i deras grundutbildning, dr samtliga fr undervisning i sng. Meningen r att de ska prova p att sjunga i olika genres. Hon har ven tillvalselever. Dessa kan vara G eller IE-studenter med sng och diverse instrument som huvudinstrument och ven musiker med andra huvudinstrument n sng. Anna r i 55-rsldern. Ingrid gick musiklrarprogrammet grund- och gymnasieskola och har efter det utbildat sig till logoped. Hon har en magisterexamen i musikpedagogik och en magisterexamen i kognitionsforskning. Utver detta har hon ven gtt mngder av kurser och fortbildningar, dribland level 1 och 2 av Jo Estillsskola. Hon undervisar elever p G-utbildningen i deras grundutbildning och har mnga tillvalselever med varierad bakgrund. Hon undervisar i alla genres. Ingrid r i 50-rsldern. Gustav lste till grundskole- och gymnasielrare med inriktning elgitarr och ensemblelrare. Efter det gick han en producentlinje. Han brjade undervisa i ensemble efter en frdig examen, p musikhgskolan och han fick dr nskeml av en elev att undervisa honom i sng. Tillsammans utformade de ett nytt mne som de kallade interpretation, dr de fokuserade p element som frasering, wailning och timing. Eftersom Gustav inte har ngon sngpedagogsexamen, har han endast elever i tillval som valt honom specifikt och vill gna sig t rock. Han gr dock inte in p sng rent rstfysiologiskt med sina elever, eftersom han knner att han inte behrskar det fullt ut. Hans elever har alltid en annan snglrare fr att de ska utveckla dessa kunskaper. Gustav r i 35-rsldern. Sonja r utbildad p musikerlinjen i sng (solosng), vilken inkluderade tv rs pedagogik och metodik. Efter det studerade hon tre r p Operaskolan. Hon har ven gtt ett r hos en audionom och studerat rstfysiologi. Samtidigt lrde hon sig om reflexer och kroppens automatik hos en gammal 21

dam med stora kunskaper p det omrdet. Hon har ven lst en trerig utbildning i Alexanderteknik1. Hon r tillvalslrare och undervisar i sng, sngmetodik, scenisk beredskap och Alexanderteknik. Mnga av de elever som vljer att ha henne i enskild sng gr det p grund av hennes specialkunskaper. Sonja r i 55-rs ldern. Lisbeth gick musiklrarprogrammet, grund- gymnasieskola, med frdjupning i sng och piano med strst vikt p sng. Hon lste frst till tvmneslrare, men skte ver till renodlad musiklrare. Efter examen gick hon en producentutbildning. Fortbildningar med inriktning p sng har hon inte gtt s mnga, men hon har varit p en kurs med inriktning p Jo Estills sngteknik. Hon arbetar som timlrare i sng p skolan och det varierar hur stor del av tjnsten som ligger p sngundervisning. I enskild sng undervisar hon i r studenterna i ett kurslag (en grundutbildning p G-utbildningen) och ett par elever som har sng som tillval. Lisbeth r i 50-rsldern.

Etiska vervganden
Frn brjan hade jag tnkt mig att mina informanter skulle st med eget namn och inte ha fingerade namn, eftersom jag anser att det finns en pong med det, men nr jag bad informanterna om tillstnd fr detta var det en som uttalade en nskan om att f vara anonym. Jag respekterar givetvis detta och med hnsyn till informantens nskeml har alla informanter drfr blivit tilldelade fingerade namn. Ngra av de intervjuade personerna har ven uttryckt en nskan om att f kontrollera min resultatdel innan publicering fr att inte riskera att bli felciterade, vilket jag tilltit.

Alexanderteknik gr dig medveten om hur din balans, hllning och ditt rrelsemnster pverkas av dina knslor och tankar. Metoden innebr att du fr va dig p att "stanna upp" och bli medveten om vanemnster i vardagliga aktiviteter som att sitta, st, bja dig med mera. (http://www.alexandertechnique.se/alexander_index.html)

22

Resultat
Eftersom jag hade en lg standardisering p mina frgor och hll intervjuerna vldigt ppna har jag valt att inte dela in resultat i frgestllningar, utan istllet beskrivit vilket intresseomrde informantens uttalande gller.

Om hur de beskriver belting:

Maria beskriver belting som en ropsng med hg energiniv, komprimerat och starkt. Hon sger att: det r mycket mer tryck, mycket mer lufttryck allts, nerifrn drmed mnga fler muskler som mste vara med och hlla stmbanden p plats, fr att motsvara det trycket. Jag tror att hon syftar p r det subglottala trycket och samarbetet mellan detta och muskelarbetet i struphuvudet. Att musklerna hller stmbanden p plats r ingenting som rstfysiologiskt gr att sga, utan jag tror att hon menar att det r mer muskelmassa i svngning i stmlpparna. Uttalandet br ses som jargong. Hon jmfr hr belting med det hon kallar normal sng. Vidare beskriver hon belting som: Det r det alla mnniskor har i sin hals. Ett rop. Nr man behver det. Sedan kanske man inte anvnder det s mycket eller en del anvnder det hela tiden nr de talar, men ett rop. Jag tolkar det som att hon menar att belting r den teknik man anvnder nr man ropar och att det finns hos alla mnniskor, ngot som r mycket ursprungligt. Anna definierar belting utifrn Estills forskning. Hon sger att, det jmte opera, r en av de sngtekniker som genererar mest styrka i volym och att det drfr r vldigt viktigt att man i struphuvudet: fller bak ringbrosket, vilket gr att stmbanden gr ihop och blir tjockare och kan d st emot ett hrt subglottiskt tryck. Slutfasen av stmbanden r d 70%. Hon anser att mnga frvxlar belting med en hgt uppdragen och frstrkt brstrst, men ppekar att det r tv helt olika tekniker. Fr att pongtera skillnaden visar hon hur en frstrkt brstrst lter och sedan belting. Hon reser sig sedan upp och demonstrerar hur frankringen i torson och frankring i huvud- och nackmuskulaturen hjlper henne att belta korrekt. Hon visar ven hur inandningen ser ut och berttar att den r grund. Nr hon anvnder orden inandningen r grund tolkar jag det som att hon menar att man inte ska djupandas, eftersom struphuvudet d sjunker, vilket motverkar den rtta positionen vid belting. Struphuvudet ska hllas hgt. Hon sger att ven trutande med lpparna gr att struphuvudet snks. Sedan lutar hon verkroppen bakt, ppnar munnen brett och visar hur man i detta lge har optimala frutsttningar fr att belta. Hon sger att: 23

Receptet r: Mjuk/glottal ansats, falska stmbanden utt, tjock stmbandsslutning, vertikalt skldbrosk, tiltat ringbrosk, trngt svalg, hgt struphuvud, hg tunga, hjd gom, huvud och halsfrankring, och torsofrankring. Anna hnvisar med andra ord helt och hllet till Estills forskning och definierar belting i enlighet med vad hon gr. Med receptet gr hon in i detalj och frklarar exakt hur man gr fr att utfra tekniken. Med mjuk/glottal ansats menas att stmlpparna mts mjukt och inte hrt. Detta uppstr om man stter igng stmlppvibrationen med en liten luftstrm, som vid ljudandet av konsonanten h. Ordet tiltat tolkar jag som att hon menar det engelska ordet tilt, vilket betyder luta.

Ingrid sger att det finns olika stt att beskriva det p, men vljer sjlv att benmna det som ett vldigt hgt uppdraget modalregister. Hon sger ven att belting r en i hgsta grad srprglad teknik. Hon sger: Andningstekniken i belting r ju speciell, struphuvudets placering r speciell, trycket r speciellt, placeringen r vldigt speciell. Med speciell andningsteknik tror jag att hon syftar p den grunda andningen som Estill nmner som en frutsttning fr belting. Nr hon ppekar att struphuvudets placering r speciell tror jag att hon menar den hga placering som bde Estill och Popeil nmner i samband med belting. Hon beskriver vidare att belting r spetsigt klangligt sett och att det r en ropteknik. Hon vill dock pongtera att det finns flera olika sorters belting och hnvisar till en kurs, hon gtt hos Lisa Popeil, dr de fick lyssna p ett tjugotal olika sngerskor med olika beltingkaraktr i rsten. Hon berttar: Tnk shr, en svart sngerska som har enormt stark sngrst, man kan ju aldrig sjunga p samma stt som en sdan om man nu r en ljus lyrisk sopran. D, frstr man sig om man frsker hrma det ljudet. Och drfr tror jag att det har uppsttt mnga olika typer av belting. Ocks beroende p olika genrer. Musikalgenren la 40-tal och la 2000-tal tillexempel. Jag tolkar det som att Ingrid menar att belting lter olika beroende p vilken genre man gnar sig t och vilken rsttyp man har, men att det finns gemensamma nmnare, vilka hon beskriver i det frsta citatet.

Gustav sger att han inte knner sig tillrckligt kunnig p omrdet fr att kunna beskriva exakt vad belting r, men sger: Jag anvnder ju inte den terminologin riktigt, s jag kan inte riktigt beskriva det s. Jag r s pass okunnig, s att skrattar jag liksom inte riktigt det r vl liksom nr man sjunger starkt i ngon sorts mellanregister fr mig. Lite senare under intervjun lgger han dock till i sin beskrivning: Jag brukar snacka om falsettkaraktr ocks och det kan vl vara en del av belting, tror jag. Jag menar att om man har en viss typ av lite softare falsett24

karaktr p rsten, d blir det lite fr mycket BJs, Beach Boys, s att sga. D sjunger man mer kontrollerat dynamiskt egentligen och man har ju stort uttryck, vldigt fint uttryck, men det lter ju ganska mesigt. D tnker jag mig att man sjunger i det registret som r fr hgt fr rsten, d r det nog det som r belting fr mig. Nr man pressar p lite, s att det inte r den riktiga fullrsten, utan mer en tuffare falsett. Jag tolkar det som att Gustav menar r att han inte med korrekta terminologiska eller anatomiska begrepp kan frklara vad belting r. Han utgr istllet frn rat och tycker sig ha en uppfattning om vad belting r utifrn rstklangen. Han menar ven att belting inte tillhr den riktiga fullrsten, man utgr istllet frn falsetten och gr den starkare och kraftigare.

Sonja vill egentligen inte prata s mycket om det konkreta i vad belting r fr ngonting. Hon anser att man ofta i diskussionen kring belting, och ven i undervisning, fokuserar fr mycket p utfra nde och vad som hnder i halsen och: med det resultatet att spnningsnivn blir fr hg och man tappar frmgan att slppa muskelns spnningsniv nr antagonisten drar igng. Belting skapas ju genom att man gr en liten trumpet hr nere pekar p larynx , men jag tycker att det r bttre att gra det anvnda belting utifrn hrsel, imitation och hrmning p ett naturligt stt, n att brja fundera p hur man fysiologiskt ska utfra det. Sonja verkar tycka att mnga sngpedagoger och andra rstkunniga, ofta fokuserar p utfrande istllet fr att hitta belting naturligt, vilket kan resultera i en fr hg spnningsniv. Med antagoni sten menar Sonja den vxelverkan, som finns mellan de flesta muskler parvis i all motorik. Hon ger sedan en snabb beskrivning av vad som hnder rent fysiskt, i struphuvudet nr man beltar (med trumpet menar hon den formation som bildas nr man fller bak ringbrosken) men fredrar att inte fokusera p det. Sonja berttar vidare att hon varit p en kurs i belting hos elever till Estill, dr de pratade vldigt mycket om hur man skulle stlla ringbrosken fr att utfra denna sngteknik, men Sonja har ven varit p en annan kurs som leddes av Estill sjlv i brjan p 80-talet, och tyckte sig se en stor skillnad i hur hon arbetade med beltingtekniken. Sonja ansg att hon utgick mer frn hrmning och det naturliga n de tv lrarna i Kpenhamn och att hon hade inte samma fokus p konstruerandet av ljudet, hur man gr rent fysiskt.

Lisbeth beskriver belting som en sngteknik, som man framfrallt anvnder i populrgenrerna, fr att f fram en stark och ren rst. Hon jmfr tekniken med operasngteknik fr att frklara. Man har ett liknande andningsstd som i opera man har en hgkomprimerad rst som liknar en roprst s att sga fast du har ett vldigt stort std bakom det du gr. Det som skiljer beltingen frn operan r att i operan s utnyttjar du en massa hligheter i huvudet och resonansrum i kroppen. I beltingen s breddar du istllet fr att ppna p vertikalen, s att du 25

har en mer horisontal instllning i kkomrdet och har en annan press p stmbanden. Lisbeth pvisar allts likheter och skillnader mellan sngteknik som anvnds i opera och beltingteknik. Hon menar att det som definierar belting r ett hgkomprimerat tryck p stmbanden med stor frankring och kontroll frn stdet, det vill sga andningsmuskulaturen, och att detta liknar tekniken man anvnder sig av nr man sjunger opera, men att skillnaden dremellan r klangen. Lisbeth menar att resonansen placeras annorlunda i artikulationsapparaten nr man beltar n nr man sjunger opera, vilket fr konsekvenser fr formantspektrat (s. 7).

Om hur de introducerar tekniken fr elever:

Maria utgr frn ropet i rsten och hjlper eleven att hitta en korrekt ropteknik dr stdet r aktiverat. Hon beskriver det p detta stt: Vi str i varsin nde (av rummet) och skller p varann, eller ropar p hjlp. Nr eleven vl har hittat tekniken fr hon sedan ver den in i sjlva lten de arbetar med. Hon sger att det skert finns bttre och mer korrekta stt att lra ut tekniken p och att hon velat lra sig mer om detta, men att hon hitintills inte gtt ngon utbildning inom omrdet. Nr jag frgar om hon ngonsin frklarar fr eleven hur belting fungerar anatomiskt fr att hitta tekniken den vgen svarar hon: Jag fredrar att visa sjlv. Men det r ju fr att jag sjlv kan det och fr att jag inte kan frklara det anatomiskt, det kan jag inte. Hon sger att hon skulle vilja lra sig om hur belting fungerar anatomiskt eftersom: Fr en del elever r det s enkelt att hrma en frebild, andra vill ha en mer naturvetenskaplig frklaring och kan hitta sin vg genom det. Genom att lsa. Dr r vi alla s olika. Maria pekar hr allts p olika inlrningsstilar och uttrycker en vilja att kunna anvnda mer n bara en vg, hrmning, i sitt arbete med belting. Anna berttar att hon baserar all sin undervisning p Braingym 2 dr hon brjar med att stlla dominansprofil p alla sina elever innan hon brjar arbeta med dem och fr dr reda p vilka inlrningspreferenser eleven har. Efter detta skrddarsyr hon vilken metod hon ska anvnda sig av i initialskedet av inlrningsprocessen. Hon berttar:

Brain gym r ett program av fysiska rrelser som frenar kropp och hjrna och gr inlrningsprocessen mer effektiv, oavsett omrde. Braingym har funnits sedan 1970-talet och r utvecklat av Dr. Paul Dennison och Gail E. Dennison.
2

26

Om eleven r visuell (vilket innebr att eleven lr sig lttast via synintryck) plockar jag i frsta hand fram till exempel en modell av larynx eller ritar och frklarar vad belting r och vad som hnder i kroppen. r eleven auditiv (lr sig lttast via information som ges muntligt/ljudande) fr eleven till exempel lyssna till hur belting lter, med ngon artist, innan man gr vidare. En kinestetisk person (som lr sig via att knna i kroppen och rra p sig) fr kanske frst prova sig fram p golvet och jag brjar d med att demonstrera fysiskt hur belting frbereds och genomfrs. Anna sammanfogar allts sin grning som sngpedagog med sina kunskaper och frdigheter inom Braingym och anvnder detta i initialskedet av all ny teknikinlrning, dribland belting. Hon ger ett exempel p hur hon kan frklara belting fr en elev: Man kan till exempel frestlla sig hur man r p en fotbollsmatch och hemmalaget gr ml. Ropa: Yeah av gldje med hela kroppen eller lek grnsakshandlare p torget under de sista 10 minuterna av affrstiden nr alla ska verrsta varandra och slja slut sina varor. Grna med sydlndsk touch och energi. Man brjar ocks i ett bekvmt lge och vidgar tonomfnget nert/uppt sakta men skert efterhand som frankringen fungerar. Det krvs mer frankring ju hgre upp man kommer. Anna visar hr hur en vardagssituation p ett enkelt stt anvndas i introduceringen av belting. Hon pongterar ven vikten av att vara frsiktig inledningsvis och inte g fr fort fram, utan gradvis ka tonomfnget. Med frankring syftar hon till Estills forskning (se figur 9-12).

Ingrid sger att hon lr ut belting genom att eleven fr hrma henne i rop med exempelvis Heeeej och att hon r noga med att inte g upp i fr hgt tonlge i brjan. Hon pvisar ven likheten mellan belting och tal: Jag tror ocks att man ska frst vad tal r fr ngonting eftersom tal och belting inte ligger alltfr lngt bort ifrn vartannat. Det r ju i samma register tillexempel. Och samma kvalitet. Jag tolkar det som att Ingrid menar r att det r bra att utg frn talet nr man ska lra sig att belta och att det drfr r viktigt fr eleven att knna till hur dessa tv rstkvaliteter r sammanlnkade. Hon har ven ett speciellt stt att frklara fr eleven hur de ska tnka p hjden: Jag bygger ju mycket av min beltingteknik p grantnkandet. Att man gr upp i spets, nu visar jag med hnderna hr, ju hgre upp man kommer att man inte lter stmbanden vara ppna. Fr det sliter mycket, mycket hrdare. Genom att anvnda ordet grantnkandet demonstrerar Ingrid bildligt med hjlp av en metafor hur man ska tnka fr att styra ver sin teknik och stmlpparnas slutning. Ingrid pongterar ocks senare under intervjun vikten av att inte g upp fr hgt i brjan nr man lr ut belting. 27

Gustav knner sig osker p beskrivningen av belting, som nmnts tidigare, men sger att det stt han visar sin variant av vad belting r, r genom att visa var han sjlv har tydliga skarvar i sin rst och sedan sjunga en fras med olika variationer. Han sger: Jag kallar det allts, jag anvnder inte vissa ord p olika rsttekniker, utan jag bara menar det mer som en sorts skarvgrej. Att vi tar, vi sjunger frst tonerna med en sorts fullrst och sen med ngon sorts falsett och s dremellan gr vi ngonting annat. Ngon blandning. S kanske man sjunger frasen p ett stt som gr att den blir mer musikaliskt rolig genom att blanda det. Jag tolkar det som att Gustav menar att han lr ut genom att utg frn sin egen rst och frebilda olika typer av klanger och sngideal som eleven fr hrma och genom detta hitta tekniken. Han menar ven att sjlva syftet med vningen, r att hitta olika vgar till att sjunga en och samma fras, fr att sedan ha mjlighet att utnyttja det ideal man nskar.

Sonja vill frst och frmst ppeka att hon inte r ngon beltingexpert och att hon inte speciellt inriktar sig p just belting, men om en elev r nyfiken p tekniken eller redan anvnder sig av den och av ngon anledning inte knner att det r riktigt rtt, tnker hon shr: Jag jobbar egentligen mycket lekande med rsten. Bde att man rr p sig och att man hrmar och imiterar. Sen mrker man att; Oj! Kan jag gra s! Och s ta ner det till en medveten anvndning efter ett tag. Men jag gr alltid via det frigrande, kroppsliga, det naturliga du har i dig och slnger ut det liksom. Jag ser det hellre som en upptcktsfrd. Sedan frklarar jag teoretiskt om reflexer, automatik och balans och kopplar efter det ihop den teoretiska kunskapen med den kroppsliga knslan. men jag ber aldrig personen att utfra det, fr jag tror att felet ligger just dr Struphuvudet r ett fantastiskt instrument som har en automatik som r helt gudabendad. Om man brjar styra det, vippa ringbrosket hit och dit och prata p det viset, r chansen stor att man utvecklar en tendens att hlla tag i muskulaturen, en statiskhet, som hindrar flowet hellre n att bejaka det. Jag frstr det som att Sonja menar att det r bttre att utg frn det naturliga i rsten och att senare hitta tekniken, n att utifrn frska bestmma ver struphuvud och kropp hur den ska agera fr att n nskat resultat. Hon menar att det r bttre att hitta fldet och ha ett dynamiskt frhllande till muskulaturen.

Lisbeth berttar att hon verlag anvnder sig vldigt lite av rena teknikvningar i sin undervisning, utan brukar plocka in det i arbetet med en lt frasmssigt, dvs. i sm bitar dela upp texten och arbeta 28

utifrn dessa. Hon sger att hon frst visar tekniken och rttar sedan till om eleven gr ngonting fel, dock tycks hon ha svrt att frklara hur hon visar tekniken. Jag: Hur skulle du visa tekniken (belting)? Ponera att det r en person som bara hrt talas om det och vill prova. Lisbeth: D sger jag ju oftast, om det r en elev som r vldigt i brjan i sin utveckling att det r ngonting som vi fr ta senare. Vi lgger grunden frst och d jobbar jag vldigt mycket med stdet frst, men man kan lgga in lite grann av de olika teknikerna i kkfringen och s. Oftast har de varit inne och jobbat lite grann med det sjlva, sjungit popltar och schlagers eller vad det nu kan vara fr ngot. Jag tolkar det som att Lisbeth sllan arbetar med teknik via skalor eller annan typ av vningar, utan lter tekniktrning komma in i instuderingsfasen av en lt. ven om hennes svar var ngot otydligt nr vi diskuterade denna frga, tolkar jag det som att om ngon vill lra sig just tekniken belting, sjunger hon den utvalda frasen i beltingteknik sjlv och sen fr eleven hrma. Drefter rttar hon till om eleven gr ngot felaktigt. Hon sger ven att hennes elever ofta sjlva provat p att belta, nr de sjungit ltar i populrgenren.

Om vilka elever de lr ut belting till:

Maria sger att: Jag har rtt liten erfarenhet av att stta p belting i min egen undervisning. Det kan vara att folk inte tar upp det med mig fr att de har tagit upp det med ngon annan. Eller s r det s att vi ger oss p det utan att nmna det vid namn, s att sga, att det ingr rtt mycket i de genrerna som jag jobbar med och fr dem som arbetar med det ltt och enkelt de bara och har nra till det, de bara jobbar med det och s finns det liksom inte ngot ord fr det. Hon sger lite grann emot sig sjlv nr hon sger att hon inte stter p belting s mycket i sin undervisning, men senare i intervjun sger att belting ingr mycket i de genrer hon jobbar med, p frgan om vilka genrer hon placerar belting i. Jag tolkar det som att hon menar att hon sllan stter p uttrycket belting och att hennes elever istllet anvnder tekniken naturligt utan att veta vad det heter.

Anna tycker att alla sngare och blivande musiklrare br veta skillnaden mellan frstrkt brstrst och belting och gr drfr igenom och visar bda teknikerna fr i stort sett alla sina studenter. Hon anser att det r centralt att eleven har en god grundteknik innan man brjar med belting. Detta innebr att hon inte lr alla elever belta meddetsamma. Hon sger att mnga elever redan har testat det sjlv p ett eller annat stt, men att det oftast saknas tillrcklig frankring och teknisk knnedom fr att det inte ska skada rsten. Med frankring syftar Anna till den torso- och huvud/halsfrankring i muskulaturen som Estill anser vara oerhrt viktig nr belting ska utfras (s. 11). 29

Ingrid kollar alltid elevens grundlggande teknik och medvetenhet kring rsten innan hon lr ut belting och sger: Frst vill jag se vad den personen kan. Jag tror att belta utan en grundlggande teknik p andra plan, allts, belting r ju speciellt, r nog inte s smart och jag tror att ven om man handleder en person i belting s br man kunna referera till annan teknik, som den klassiska grundlggande tekniken. Hon berttar dock att hon med alla kan anvnda belting i uppsjungningssammanhang fr att strka talet. D kommer det in lite naturligt, men d gr jag inte fr hgt. S att alla fr lite av det fr att om man sen vill brja belta, eller frsker p egen hand, s har man kanske en bra grund att st p och frstr. Man medvetlighetsgr. Ingrid sger hr att alla hennes elever fr prova p att belta i uppsjungningssammanhang. Jag tolkar det som att hon tycker att alla kan ha anvndning av att ha en god teknik i talet och att beltingtekniken kan gynna detta. Hon ppekar dock att det r stor skillnad p den sortens arbete med belting och det stt hon arbetar med andra. Hon sger: Men inte s att; nu ska vi renodla belting. Det gr jag bara med de duktiga, fyrorna tillexempel, som kommer och vill ha det. Och som har en god grund att st p, som har frstelse fr vad tal och sng r. Kanske ocks vet vad twang och sob r. D kan man introducera det. Folk som kanske i sin grning sjunger gospel eller rock och skulle behva en bra teknik fr att inte slita snder sig, s dr anvnder jag det. Jag tolkar det som att det bara r de som hon anser ha tillrcklig kunskap och knnedom och rstfysiologi och tillrckligt god grundteknik som hon lr ut belting i dess helhet. Hon klargr ven att det frmst r med de elever som sjunger i genrer ssom rock och gospel, som belting r aktuellt. Hon nmner ven uttrycket twang (s. 12) och sob. Sob r ett uttryck som Estill myntat och r en rstkvalitet som pminner om srjande mnniskors grt. Klangen r mjuk, mrk och knslomssigt intensiv (Estill, 2005). Gustav sger att alla hans elever beltar, mer eller mindre. Han sger: Jag tror att det beror p att de elever som vljer mig som snglrare efterstrvar en viss sorts rst uttryck, som de har hrt mig utva. D ingr belting. Jag tycker det r viktigt att prova p mnga olika tekniker och uttryck, s att man till slut kan skapa sig sin egen "rst". En blandning av olika tekniker fr ett bredare uttryck. Alla br prova p, tycker jag. Jag tolkar det som att Gustav menar att p grund av den rst och den teknik han sjlv anvnder, finns det elever p skolan, som vljer honom och dessa elever anvnder ofta belting, frmodligen eftersom det ligger i den genre Gustav undervisar i. Han tillgger att han tycker att alla lrare som 30

undervisar i sng, br lra sig att frebilda med belting, ven om man inte vljer att sjlv anvnda tekniken i sitt eget musicerande.

Sonja pongterar att hennes primra intention r att hjlpa sngaren/sngerskan att f optimal tillgng till sina resurser, oavsett vilket klangideal som personen ifrga efterstrvar, men hon berttar att hon framfrallt anvnder tekniken i sin undervisning, nr hon frsker hjlpa jazzsngerskor att tta mellanregistret. Hon sger shr: D anvnder jag det, fr det r ju ofta de inte kommer upp i hjden, de har inte den klassiska tekniken s att de kommer upp. D fr de av och till problem med skarvar. D kan jag ibland referera till belting. Med ordet skarvar menar Sonja frmodligen de avbrott, som kan komma av att man inte har en helt jmn rst ver alla register (s. 9). Med jmfrelsen hon gr med den klassiska tekniken tror jag att hon anser att klassiska sngare/sngerskor efterstrvar ett annat ideal n sngare/sngerskor med afroamerikansk inriktning, och att detta ideal innefattar oftast en jmnhet.

Lisbeth sger att hon inte anvnder belting s mycket i sin undervisning verhuvudtaget, eftersom hon mest undervisar elever som gr de tv frsta ren p musikhgskolan och drfr inte har kommit tillrckligt lngt i sin sngliga utveckling fr att hon ska lra ut tekniken. Hon berttar: Det r viktigare tycker jag att man lgger en bra basteknik, fr att belting r ngonting som man behver du mste ha ett rejlt understd frst innan du kan jobba med belting. Jag tolkar det som att hon med uttrycket rejlt understd menar att eleven mste ha tillrcklig ko ntroll ver stdmuskulaturen (inandnings/utandningsmuskulaturen), fr att kunna belta korrekt och att de flesta som hon undervisar inte haft det. Dremot sger hon att det har hnt att hon jobbat med belting tillsammans med elever, som har kommit lngre och efterfrgat det.

Om vilka genrer de placerar belting i:

Maria sger: Ja, fr mig r det s frknippat med afroamerikansk musik och med folkmusik. Allts, soul blues och funk. Och gospel. Hon sger ven att hon r medveten om att uttrycket anvnds mycket i samband med musikal, men att: Ja, fr mig r belting ett ord som kommer frn musikalvrlden, men soundet kommer inte drifrn upplever jag. Eller ja, ingenting kan ju komma drifrn, det r ju en rtt ny stil, men nr jag vet att det kallas belting upplever jag det nd som ett annat sound. Ja, det r vl en annan sorts bel31

ting. Det r ju ett rop, men det r mycket mer komprimerat, upplever jag. Det r mycket mindre rakt frn hela, rakt frn urgrunden. Frn djupet av kroppen. Det hnder mer i halsen. Jag upplever det inte som att kroppen r med p samma vis som ropet i en funklt, till exempel. Jag tolkar det som att hon anser att det r stor skillnad p det sound hon frknippar med uttrycket belting och det sound som musikalartister har i sin rst nr de beltar. Hon frklarar vidare: Det kan ha med volym att gra. Det har nog med volym att gra. Eller s har det mycket med att gra hur mycket man r uppe i huvudet. Hur mycket man tnker p vilket ljud man ska producera och hur mycket man bara gr det. Men jag upplever det mindre naturligt p en musikalscen. Mer skolat. Men nog fr man nd kalla det fr att det kommer ur samma teknik. Hon pekar hr p olikheterna mellan belting i musikalgenren och i afroamerikansk musik och p hur hon verkar anse att det ena r en skolad och vldigt medveten teknik, medan det andra mer r ett naturligt uttryck. Dock pongterar hon att det nog r i stort sett samma teknik som de anvnder, men p olika stt.

Anna ser p belting som en effekt man kan anvnda i stort sett i vilken genre som helst, men att det generellt sett anvnds mest i musikal, gospel och rock. Hon sger att ven italienska tenorer anvnder belting i sitt hga register nr uttrycket krver det, men att kvinnliga operasngerskor aldrig anvnder tekniken. Hon gr med andra ord samma bedmning som Estill.

Ingrid sger att: i frsta hand beltar man i de s kallade andra genrerna, till exempel viss musikal, rock pop, gospel mm. Mn kan strcka sina stmband ven i klassiska genrer. Frgar man herrar kan de anse att det r en form av belting. Kvinnor gr istllet ver i mellanregister. Om jag skulle drista mig att tycka, skulle jag sga att belting r en genrefri metod. Jag tolkar det som att hon anser att belting kan anvndas i alla genrer, men att det i frst och frmst r en teknik som anvnds i musikal, rock, pop och gospel. Inom klassisk sng kan mn ibland anvnda en teknik, som kan liknas vid belting, men att kvinnor inte anvnder det alls eftersom de byter register.

Gustav knner sig lite osker, men tnker lite och sger: Ja du Ja hrdrock och musikal. Var kan det finnas mer? Hmm Folkmusik kanske. 32

Sonja placerar belting i populrgenrerna frst och frmst och sger att hon sjlv inte anvnder det i sin klassiska sng, men gr det nr hon sjunger folkmusik och kular. Hon sger att ven klassiska tenorer anvnder det nr de inte vill sl ver till falsetten, ven om vissa anvnder en annan teknik som kallas att tcka. Nr hon tnker efter huruvida klassiska sngerskor anvnder det sger hon: Jag r sker p att Birgit Nilsson beltade rtt som det var. Nr man verkligen ska gnlla till det lite. Nr det ska bra extra, s d gr vl jag det ocks, men d r det mer inte att jag gr ver till en annan genre, men att det har med uttryck att gra och med skarpheten att gra. Vad du vill ha sagt, vad du vill uttrycka med just detta parti eller just den hr sngen. Jag tolkar det som att hon menar att belting generellt sett anvnds mest i populrgenrer, dvs. pop, rock, men att det ven anvnds i folkmusikgenren, exempelvis nr man kular 3, Vidare menar hon att belting ven kan anvndas av klassiska sngare och sngerskor och att de d anvnder tekniken snarare fr att spetsa till det, n att de skulle anvnda belting p samma stt som de andra genrerna. Med termen tcka menar hon en teknik, som innebr att hlla ner struphuvudet och samtidigt strcka gommen. Hon menar med andra ord att det finns olika stt att anvnda tekniken p och att det till syvende och sist handlar om att f fram den knslan och det uttrycket man efterstrvar, oavsett vilken genre man sysslar med, och att belting r ett redskap man d kan anvnda sig av.

Lisbeth sger: Jag skulle nog placera belting i pop/rockgenren enbart. Mjligen har det hnt saker inom andra genrer som jag missat, men jag tror att det tillhr bara pop/rock. Lisbeth ger hr allts uttryck fr en oskerhet kring vilken/vilka genre som belting kan appliceras p, men tror sjlv att det endast tillhr pop och rock.

Om huruvida det finns en skillnad i att undervisa belting med killar respektive tjejer:
Maria tycker inte att det ligger ngon skillnad i att lra ut belting till killar eller till tjejer. Inte heller att ngot av knen skulle ha svrare eller lttare att ta till sig tekniken.

Kulning r en speciell sngstil med mycket gamla anor frn det gamla bondesamhllet, som anvndes inom fbodskulturen fr att kalla p boskap och fodrar allts hga och genomtrngande ljudniver. I likhet med belting krvs det ett hgt subglottiskt tryck och ett hgt struphuvud fr att stadkomma dessa ljud (Sundberg, 2001, s. 260).

33

De killar som identifierar sig med att lta s, som krver belting, de har hittat det. Eller jobbar med det. Och likadant med tjejer. Och de som inte har identifierat det, de som, fr de som det r nytt fr, fr de som hrt ett ord och skulle vilja veta vad ordet innebr, men som inte har ngon rstlig erfarenhet eller identitet, som inte har lyssnat p det, fr de r det skitsvrt. Och det r likadant fr killar och tjejer. Jag tolkar det som att hon anser att den stora skillnaden fr hur ltt eller svrt det r att ta till sig tekniken inte ligger i knsfrgan, utan i huruvida man identifierar sig och har erfarenhet av soundet och tekniken.

Anna tycker inte att det finns ngon skillnad alls mellan att lra ut belting till killar och tjejer. Hon sger: Receptet r ju detsamma fr alla. Med receptet tror jag att hon syftar till den beskrivning av hur belting ska utfras som hon nmnde tidigare.

Ingrid tycker att det r stor skillnad mellan att belta med killar och tjejer eftersom: Den kommer ju in ganska tidigt i deras (tjejers) rst eftersom deras modalregister r kortare n killarnas. S drfr r det olika. Jag r mycket angelgen om att tjejerna fr rtt teknik frn brjan, s att de inte skriker snder sig. Det r mycket mer eftertraktat hos tjejer att lra sig belta, medan killar oftare vill jobba med sin falsett istllet. Jag tror att Ingrid menar att det r skillnad p att arbeta med belting med killar och med tjejer, eftersom tjejernas register ser annorlunda ut n killarnas. Det hon menar r att tjejers modalregister r kortare och att man brukar sl ver till huvudklang, byta register, tidigare n killar, vilka sjunger i sin fullrst i strre utstrckning.

Gustav tycker att det r svrare att undervisa en tjej i belting eftersom skillnaderna mellan mansrsten och kvinnorsten r s stor. Han sger: Det r svrare att frebilda ngon med vldigt olik rst, jmfrt med en sjlv. Men man kan visa hur man sjlv gr och sen ge kreativa tips om hur man gr. Man kan ju ndra tonart nr man sjlv sjunger till exempel. Jag tolkar det som att det Gustav sger syftar till att mn och kvinnor oftast inte sjunger i samma rstlge eller i samma register, och att det kan gra det mer komplicerat att visa fr en tjej n fr en kille, som fr det mesta kan hrma i samma rstlge som Gustav sjlv. 34

Sonja vill inte fokusera p huruvida det finns ngon skillnad p att belta med tjejer eller med killar. Hon sger: Nr jag jobbar relaterar jag hela tiden till den mnniskan som str framfr mig och skiljer inte p kn utan lyssnar och tittar och frsker f personen att slppa fram den optimala balansen. Jag tolkar det som att Sonja menar att det r oviktigt att ta i beaktande vilket kn ens elev har, utan att det r viktigt att alltid se varje mnniska som en unik individ och hjlpa p bsta stt.

Lisbeth tycker att det r stor skillnad att undervisa tjejer i frhllande till killar eftersom: Flickor, yngre flickor, de sjunger oftast med sin huvudklang och d r det mycket strre motstnd, eller mycket lngre strcka s att sga, att lra sig belting p ett bra stt. Det kan ta mycket lngre tid. killarna nr de sjunger s sjunger de i naturligt frn brjan med sin fullrst. S de har det p ngot vis redan. Hon ppekar dock att ven motsatsen existerar, tjejer som hela sin uppvxt sjungit starkt och med mycket kompression i rsten och att de oftast inte har ngon huvudklang alls. Hon resonerar kring vad detta kan leda till: Och det brukar resultera i att de r rtt s hesa och s. Inte alltid, men det kan vara s. De kan helt enkelt inte sjunga Glns ver sj och strand eller ngon visa med en liten st huvudklangsrst. De kan bara sjunga hrt p. Lisbeth verkar mena att det kan vara svrare fr tjejer n fr killar, eftersom vissa tjejer tidigt lrt sig att sjunga med sin huvudklang, vilket str i kontrast till beltingens rstkvalit och att de har svrt att slppa p den rstkvalitet som de lrt sig frn brjan. Hon menar ven att tjejer som har motsatt problem och endast kan sjunga starkt och med sin brstrst, oftast inte anvnder korrekt teknik och drfr blir hesa. Hon menar drfr att det r lttare fr killar att belta tack vare att dessa problem inte riktigt finns p samma stt, eftersom killar oftast sjunger i sin fullrst hela tiden.

Om alla kan lra sig att belta:

Maria sger att belting r ngonting som finns hos alla naturligt och att det drfr r mjligt fr alla att lra sig att anvnda belting. Hon tar som exempel en amatrkr som hon leder fr tillfllet: Dr r problemet snarare det motsatta! Mnga av dem har bara tv lgen. Det att ropa, allts, verkligen belta upplever jag det som, och d har de liksom ett jttebegrnsat register och sen har de ingenting runt det. 35

Jag tolkar det som att hon menar att mnga endast hittar roprsten och inte ngon huvudklang eller ngon mjukare sngteknik, vilket innebr att det mjliga tonomfnget blir vldigt litet. Hon lgger dock till att det inte alltid r korrekt belting som de gnar sig t: De gr mellan att ropa och att skrika skulle jag vilja sga. Jag tror att hon menar att det inte r samma sak att skrika och att belta korrekt. Hon sger att det ena trttar ut rsten p 10 minuter och att: ska man anvnda det dr ordet (belting) s ska det vl nd vara det som r, det som r en sngteknik som hller i lngden. Under diskussionen ndrar sig allts Maria och sger att deltagarna i kren kanske inte alltid gnar sig t det som hon tycker motsvarar hennes definition av belting, utan pendlar mellan korrekt belting och skrik.

Anna sger att alla kan lra sig att belta, det krvs bara tid, trning och god knnedom. Det som brukar vara svrast och det man mste lgga ner mest tid och energi p r att f tillrcklig frankring, s att de stora musklerna skyddar de sm. Jag tror att hon menar att det viktiga r att eleven har tillrcklig kontroll ver den muskulatur som Estill har kartlagt i sin forskning och kallar frankring (se figur 9-12).

Ingrid sger att hon tror att alla kan lra sig att belta, men att det r centralt att man fr god handledning. Dock p pekar hon att det kan vara vldigt olika frn person till person hur ltt man tar till sig tekniken. Jag skulle vilja sga shr; personlighetsmssigt, om man r uttriktad, som jag r, s har jag det i mitt tal. Nr jag blir upphetsad s kommer det automatiskt fr mig. Men jag tror att en mer sansad person kanske inte kan knna att det ligger naturligt. Det hon verkar mena r att ens personlighet kan spela en viss roll nr man beltar, p grund av den fysiska kraft och den energi som krvs fr att anvnda tekniken och att det kan vara lttare fr en uttriktad person n fr en mer tillbakadragen mnniska. Detta tar hon dock endast upp som en faktor i inlrningsfasen och hon menar att alla kan lra sig, men kanske har olika ltt fr det.

Gustav tror definitivt att belting r ngonting alla kan lra sig.

Sonja tror att alla kan hitta belting i sin rst. Hon sger:

36

Ja, jag fr i alla fall alla mina (elever) att hitta det. De som vill. Jag ser p det hr som ngonting vldigt naturligt. Lisbeth sger: Ja, alla kan lra sig tekniken, men det r precis som med alla andra tekniker att man r bttre eller smre p ngon, man har bttre eller smre frutsttningar fr ngonting. Men jag tror nog att alla kan lra sig det. Jag tror att det har med rent fysiska frutsttningar, hur man r fdd helt enkelt. Jag tror att Lisbeth med fysiska frutsttningar menar hur ens struphuvud r byggt och till exempel hur tjocka stmlppar man har.

Om belting r en skadlig teknik:

Maria sger att det absolut inte r ngot skadligt att gna sig t belting s lnge man gr det med rtt teknik. Dock lgger hon till: Trtt kan man ju bli! Och det r ju av kraften man lgger an, men det kan man ju bli av vad som helst. Jag tolkar det som att hon menar att belting kan vara fysiskt utmattande, eftersom det subglottiska trycket r s stor och att det r fysiskt anstrngande fr muskulaturen att arbeta med detta tryck, men att det inte sliter p stmbanden.

Anna sger att skaderisken r strre om man gr fel nr man sysslar med belting n med mnga andra tekniker, eftersom det r ett s hgt tryck p stmbanden. Men korrekt utfrt r belting inte ngonting skadligt. Hon lgger till: Man beltar ju inte heller en hel sng rakt igenom, utan anvnder det som ett rstuttryck. Hon sger att om man blandar ihop belting med ett hgt uppdraget modalregister, kan man samka sin rst stora skador och att det r viktigt att lra sig tekniken rtt frn grunden.

Ingrid sger att belting inte r skadligt om man anvnder rtt teknik, men att det absolut r strre skaderisk vid belting n vid andra tekniker om de anvnds fel. Hon sger: Det r jag vertygad om! Fr man r uppe i ett annat register egentligen. Man drar upp sitt modalregister, sitt talregister, s hgt som man egentligen inte br gra. Man brukar ju sga shr att 30% ver grnsen till nsta register kan man dra utan att det hnder saker och ting, men gr man det fre37

kvent, allts jmt, s r ju risken jttestor. Drfr mste man verkligen ha rtt teknik. Det gller att som lrare vara mycket lyhrd och sga ifrn nr eleven inte gr rtt och hela tiden frga eleven Knns det bra? och om eleven tycker att det r jobbigt sga Men d vntar vi. Jag tolkar det som att Ingrid menar att det gller att inte trtta ut rsten och att hela tiden vara lyhrd fr vad som knns och lter hlsosamt och att genast avbryta om eleven upplever att det knns fel eller om man som lrare hr att ngonting inte stmmer.

Gustav tror inte att belting r en skadlig teknik om den utfrs korrekt: och helst med en kunnig lrare som instruerar, s att man inte anvnder rsten fel. Men det tycker jag gller alla sng tekniker. Samtidigt vill jag framhlla att vissa sngare kan anvnda rsten p ett utmrkt stt utan inblandning av lrare. Det jag tror Gustav menar r att det finns mnga framgngsrika och tekniskt skickliga sngare och sngerskor som anvnder beltingtekniken korrekt, utan att kanske ngonsin ha tagit snglektioner.

Sonja tervnder hela tiden under intervjun till att hela hennes frhllningsstt nr hon undervisar, r att allt ska vara naturligt och icke skadligt fr rsten. Hon sger: Kroppen har vldigt mycket automatik och reflexer och vi mste bejaka relationen mellan det psykiska och fysiska, p s stt att det bejakar den kroppsliga balansen optimalt. Drigenom uppnr man en muskeltonus, som gr det mjligt fr muskulaturen att hlla sig frisk och ta upp syre och d blir man av med slaggprodukter. Om du r i en sdan balans kan du egentligen sjunga hur som helst. Bara man aktar s att inte spnningsnivn blir stende fr hgt fr lnge, det r d folk fr rstproblem. Men utver det kan man egentligen tla vad som helst. Jag tolkar det som att Sonja lgger stor vikt vid hur psyket kan pverka det fysiska i kroppen och att det r viktigt att vara medveten om detta samband. Med muskeltonus menas spnningsnivn i muskulaturen och Sonja verkar anse att denna har stor betydelse fr att rsten ska hlla i mnga r. Hon lgger till: Det r inte skadligt, om du har frmga, att nr du inte beltar s slpper du taget. Nr man anvnder den uttgende luftstrmmen s sugs frmre och bakre kroppsvgg in mot inlvorna. Och det r ju en baskunskap, att nr du sjunger och nr du beltar, s r det aktivitet, men nr tonen r borta MSTE du slppa. Och om man behller denna dynamik i muskulaturen optimalt vid liv, bejakar den, s tror jag att du kan sjunga hur som helst. 38

Jag tolkar det som att Sonja allts menar att det inte r skadligt att belta, s lnge som man slpper inandnings- och utandningsmuskulaturen nr de inte ska jobba, och lyssnar p kroppens signaler och reflexer.

Lisbeth sger att det alltid nr det gller hgkomprimerad rst r strre skaderisk n i andra tekniker, men att belting korrekt utfrt med tillrckligt std inte r skadligt. Hon sger att samma sak gller fr opera men att: Allts, skillnaden, anledningen till varfr man sger just rockmusiken kan slita mer r fr att en operasngare trnas oerhrt lnge och intensivt och de var oftast fruktansvrt mycket ocks fr att den genren r s svr. Den r s svr sngtekniskt s att man mste va mycket fr att kunna sjunga en lt. En rocklt kan vara ganska ltt att lra sig s att vem som helst kan sjunga den med kass teknik. Hon jmfr hr terigen operasngteknik och belting med varandra, eftersom bda dessa tekniker genomfrs med ett hgkomprimerat tryck, kraftigt subglottalt tryck, men sger att det r stor skillnad mellan hur skadeutfallet slr, mycket p grund av att operasngare har en bttre grundteknik och var mer n rocksngare.

39

Diskussion
Jag kommer hr att nu diskutera mina resultat utifrn min forskningsfrga Hur beskrivs och anvnds sngtekniken belting i undervisningen vid en musikhgskola i Sverige? och ven vva in den teoretiska bakgrund jag redovisat.

Beskrivningen av belting
Det r intressant att se att informanternas beskrivningar skiljer sig avsevrt t sinsemellan, ven om vissa gemensamma drag terkommer. Maria anvnder ordet rop fr att beskriva belting, vilket p ett stt ven Ingrid gr, men sger istllet ropteknik. ven Lisbeth anvnder det, men sger istllet roprst. Anna visar ven hon tydligt med sin beskrivning av den utropande italienaren att det handlar om ngot slags rop nr man pratar om belting. Ingen av de andra informanterna anvnder ngot av dessa ord i sina beskrivningar. En aspekt i diskussionen r att bde Sadolin och Popeil anvnder ordet skrik i sina beskrivningar och frgan r vad som skiljer rop frn skrik? Maria verkar anse att det r en skillnad mellan rop och skrik, vilket hon ger uttryck fr nr hon beskriver sin amatrkr (s. 32). Kanske r ven en frgestllning vad som anses vara korrekt skrik och korrekt rop? Mjligtvis ligger en del av nyckeln till svaret p detta i kontrollen av andningsmuskulaturen (s. 3) och mjligtvis ven i det Estill kallar frankringsmuskulaturen (s. 11.), eftersom samtliga forskare, Sundberg, Estill, Popeil och Sadolin, r rrande verens om att ett hgt sublottiskt tryck krvs vid korrekt belting och ven flera informanter nmner detta. Anna r noga med att ppeka att mnga missfrstr och tror att belting r sng i ett hgt uppdraget modalregister, medan Ingrid anvnder exakt dessa ord i sin beskrivning. Dock ppekar Ingrid att det finns flera olika beskrivningar, men hon vljer nd att benmna belting som ett hgt uppdraget modalregister. Hon r den enda som nmner att det finns olika beskrivningar och r ven ensam om att hnvisa till Lisa Popeij och hennes teorier kring belting om olika varianter (s. 14). P denna frga r det r tydligt att Anna r mycket prglad av sin utbildning inom EVT (s. 10) och att Ingrid har andra erfarenheter utbildningsmssigt som gr att de har s vitt skilda uppfattningar. Trots att Ingrid tagit del av EVT och Estills forskning anvnder hon nd Sundbergs beskrivning (s. 12) av belting. Varfr hon gr det r svrt att veta, men kanske r det s att hon anser att den senares beskrivning verkar vara en mer gngse uppfattning. Kanske r Estill i sin uppfattning fr radikal fr att Ingrid ska vilja anvnda sig av hennes beskrivning som en generell frklaring. Anna r ensam om att helt och hllet anvnda Estills benmning av belting, vilket r intressant eftersom Estill ofta nmns som den ledande forskaren p omrdet i debatten och i den litteratur jag lst. ven Sonja nmner Estills forskning, men vljer inte sjlv att flja hennes teorier helt och hllet, eftersom hon tycker att det blir fr stort fokus p vad som hnder i struphuvudet vid diskussion. Det som r mest framtrdande betrffande likheter mellan hur informanterna beskriver belting, r att alla r verens om att belting r en mycket ljudstark och kraftig rst. Detta r ven ngonting som ven Estill (s. 10), Sundberg (s. 13), Sadolin (s. 12) och Popeil (s. 14) nmner. Gustav r den enda som uttrycker en knsla av okunnighet nr det gller att beskriva belting, men ven han nmner styrka och att belting inte r ngot som skapas med hjlp av modalregister (s. 9), vilket ven Anna sger. Gustavs oskerhet grundar sig frmodligen i att han inte har ngon utbildning nr det gller rstfysiologi och sngmetodik. 40

Begrepp inom sng r en djungel av otydlighet. Det r tydligt att det rder stor oenighet mellan informanterna om vilken definition som gller och vad belting egentligen r. En oenighet som ven avspeglas i forskarvrlden. Det kanske r fr mycket begrt att alla pedagoger skall anvnda sig av samma begrepp och beskrivningar, men jag tror att det hade underlttat fr eleverna. P musikhgskolan r det vanligt frekommande att man byter pedagog eller har tv stycken samtidigt och begreppsskillnader kan nog gra mnga elever frvirrade. Det r ven stor skillnad p vilken vikt informanterna lgger vid att anvnda begrepp. Vissa fredrar att inte anvnda fr mycket terminologi och tycker inte att det spelar s stor roll vad man kallar saker och ting, medan andra lgger stor vikt vid att kunna verbalisera med stor precision och tycker att allt har sina specifika namn. Vissa vljer att g mnga fortbildningar och flja med i diskussionen kring definitioner och olika rn, medan andra inte gr det. Varfr det r p detta stt r omjligt att svara p.

Belting i undervisningen
Jag tolkar det som att imitation r ngonting som alla mina informanter p ngot stt anvnder sig av vid introducering av belting fr eleven. Maria, Ingrid och Anna beskriver alla att de brjar med ropet fr att sedan fra in det i sngen. De enda som nmner att de frklarar fr eleven hur belting fungerar anatomiskt r Anna och Sonja, ven om det r stor skillnad mellan de bda hur stort fokus de lgger p det. D Anna ser p det som en vg i inlrningsfasen fr vissa elever, medan Sonja inte vill g igenom anatomin frrn efter det att eleven hittat optimal balans och teknik. Till skillnad frn dessa tv pedagoger, som anser sig ha god insikt i det rstfysiologiska, uttrycker Maria en nskan om att lra sig mer om hur belting fungerar, fr att kunna n fler av sina elever och anvnda fler inlrningstekniker. Jag tror sjlv att det r viktigt att ha olika tillvgagngsstt och mjligheter i sitt pedagogiska arbete fr att, precis som ngra av informanterna nmner, kunna n alla elever. Om man har en frstelse fr att alla lr sig p olika stt, r det lttare att hitta vgar som leder till nskat resultat. Kanske br man ven hr ha i tanke att de olika informanterna beskriver belting olika och att det kanske r olika sorters belting som de lr ut, vilket kanske spelar roll i hur de introducerar tekniken och vilken vikt de lgger vid olika inlrningsstilar. Att introducera tekniken frasmssigt i ltar, r ngonting som Gustav och Lisbeth anvnder sig av. Bda sger att de inte anvnder sig av rena teknikvningar vilket skiljer sig frn de vriga. Vad detta beror p Gustavs fall r frmodligen att han, som tidigare nmnts, har strre fokus p det musikaliska n det tekniska. Kanske hade han haft ett annat synstt om han hade gtt en sngpedagogisk utbildning. Det skiljer sig mellan de olika informanterna i vilken utstrckning de anvnder belting i sin undervisning. Maria, Lisbeth och Sonja sger att de inte anvnder belting s mycket, medan Anna, Ingrid och Gustav stter p det frekvent. Beroende p hur man tolkar Marias uttalande kan man dock placera henne till dem som stter p det ofta, men med den reservationen att varken hon eller eleven nmner det vid namn. Varfr de har olika stor erfarenhet av belting i sin undervisning kan bero p om de sin utbildning/fortbildning p ngot sttt p tekniken belting. Kanske reflekterar man inte lika mycket ver vilken teknik eleven anvnder sig av om man inte i sin utbildning sttt p begreppet. Varfr Anna och Ingrid stter p det mer frekvent n de andra r frmodligen deras egna val att in41

troducera tekniken fr i stort sett alla deras elever. Kanske kan detta leda till att elever som har ett medvetet intresse av att lra sig/utveckla sin beltingteknik vljer dessa lrare nr de har mjlighet. Anna, Ingrid och Lisbeth r de som nmner att de anser det vara av hgsta vikt att eleven har en bra grundteknik, fr att de ska vga lra ut och arbeta med beltingteknik fullt ut. Deras stndpunkt kring huruvida alla p ngot stt ska prova p det och knna till det skiljer sig dock. Ingrid och Anna sger att de inflikar belting i sin undervisning med alla medan Lisbeth sger att hon endast introducerar tekniken till de som har tillrcklig grundteknik. Jag frgar mig om det kanske finns en fara med att vara alltfr frsiktigt med att introducera belting, eftersom det kan finnas en risk att eleven i frga nd provar sjlv, anvnder en felaktig teknik och p s stt kanske skadar sin rst. Kanske r det ibland bra att demonstrera fr att eleven skall f begrepp om vad det r och frst, s att man inte bara avfrdar eleven helt. Det verkar som att Sonja sllan introducerar belting fr ngon, utan mest ser sig sjlv som den som hjlper till om ngonting lter ohlsosamt och lst. Nstan samtliga av Sonjas uttalanden speglar hennes frhllningsstt till kroppen, vilket kan sammanlnkas med det som jag i min litteraturbeskrivning nmnt som att hitta balas mellan inre och yttre muskler (s. 8). Jag vill dock ppeka att detta bara r en ytterst liten inblick och inte alls en fullstndig redogrelse fr komplexiteten i att arbeta med ohlsosamma rster och finna balans i kroppen som Sonja nmner i sina svar. Dock nmner hon att hon kan anvnda tekniken belting fr att tta klangen, s p ngot stt bekrftar hon nd att tekniken finns med i hennes undervisning.

Belting och genrer

Jag tolkar det som att meningarna gr isr bland mina informanter nr det gller vilka genrer som belting kan appliceras p. Det spnner alltifrn Anna och Sonjas syn p belting som en tmligen fri teknik, som kan anvndas oavsett vilken genre man sjunger i, till Lisbeths tanke om att belting endast anvnds inom pop och rock, ven om hon lmnar en ppning fr sin egen oskerhet om att hon kanske inte har tillrcklig kunskap i denna frga. Kanske ligger ven frklaringen till de olika uppfattningarna i vilken beskrivning av belting de olika informanterna givit. Estill (s. 1o, Sundberg (s. 12), Popeil (s. 14) nmner frmst musikal i samband med belting och alla r eniga om att uttrycket har stor frankring i denna genre. Av mina informanter r det Maria, Anna, Ingrid och Gustav som frknippar belting med musikal, ven om Maria tydligt pekar p en skillnad mellan att belta i musikalgenren och den belting som anvnds i afroamerikansk musik. Hennes uttalande kan jmfras med Popeils teorier och hennes uppdelning mellan populrgenren och musikal. ven hon anser att det finns en skillnad mellan belting som anvnds i populrgenrer och det som benmns som belting inom musikal (s. 14). Ett gemensamt drag som samtliga informanter r ense om r att belting definitivt hr hemma i pop/rock genren. (Maria anvnder visserligen aldrig orden pop eller rock i sitt svar, men oftast brukar dessa genrer sammanlnkas med de stilar hon nmnde dvs. soul, blues, funk och gospel). Forskarna r inte lika tydliga p denna punkt, exempelvis Sundberg nmner endast att tekniken anvnds i 42

musikalgenren (s. 12). Jag vill dock pongtera att han inte pstr att belting inte anvnds i pop/rock och det gr drfr inte definitivt att sga att han helt utesluter denna mjlighet, men det str inte nmnt i den litteratur jag har tagit del av. Huruvida belting anvnds inom klassisk musik r en frga med flera olika svar. Anna och Ingrid anser att mn som sjunger i den klassiska genren/opera anvnder belting, d framfrallt tenorer p hga toner enligt Anna, medan Sonja pstr att bde mn och kvinnor kan anvnda sig av tekniken, men kanske inte p samma stt som i andra genrer. Bde Sadolin (s. 12) och Estill (s. 10) anser att mn, men inte kvinnor anvnder sig av belting i klassisk sng, vilket ju stmmer verens med Annas sikt. Hr blir det terigen tydligt att vilken utbildning och fortbildning man har gtt spelar roll, eftersom Anna hr tillmpar det hon har lrt sig i sin utbildning inom EVT (s. 10). Kanske r det s att genrefrgan mycket r beroende p vilken beskrivning av belting man tillmpar. Om man r av den uppfattningen att belting r att dra upp modalrsten i ett hgt register, vilket Sundberg fresprkar (s. 13), frstr jag om man anser att belting frmst anvnds i pop/rock (med alla dess undergenrer som till exempel funk, soul, hrdrock, metal osv.), gospel och i vissa rockmusikaler. Om man dremot gr samma bedmning som Estill (s. 10) eller Sadolin (s. 12) nr det gller vad belting r fr ngonting, kanske belting kan hra hemma i fler genrer, framfrallt i musikal och ven anvndas av manliga klassiska sngare. Varfr dessa forskare anser att kvinnliga klassiska sngerskor inte anvnder sig av belting r frmodligen fr att belting skiljer sig alltfr mycket frn den teknik som kvinnor anvnder inom klassisk sng. Klassiska sngerskor sjunger med snkt struphuvud p hjden, medan belting krver ett hgt struphuvud enligt Estill (s. 10), Sadolin (s. 12), Popeil (s. 14). ven Sundberg framhller att klassiska sngerskor inte anvnder sig utav belting, utan beskriver det som att de gr ver till sitt mellanregister i de lgen d belting anvnds i andra genrer, d i brstregistret (s. 13). Popeil har, enligt mig, en mycket intressant beskrivning om flera sorters belting (s. 14) och jag hoppas att mer litteratur och vetenskapliga underskningar kring hennes teorier inom kort publiceras. Kanske kan problemet med olika begreppsdefinitioner d lsas, eller tminstone ytterligare frklaras.

Belting - undervisning och kn

I denna frga delar sig lgret p hlften d Maria, Anna och Sonja inte ser ngon skillnad i att undervisa belting med killar respektive tjejer medan Gustav, Ingrid och Lisbeth tycker sig se skillnader. De tre sistnmnda anser att belting r svrare och mer komplicerat att arbeta med tjejer och alla tre hnvisar till att skillnaden ligger i registerskillnader mellan knen, det vill sga att det underlttar att killar oftast sjunger mest i sitt modalregister och inte byter till falsett lika tidigt som det intrder i en tjejrst och att det underlttar nr man beltar. Gustav avviker dock frn de andra, eftersom han tycker att problemet r att tjejrsten skiljer sig frn hans egen, vilket skapar problem i undervisningssituationen och att det r mer komplicerat med imitation n med killarna. Detta kan terigen grunda sig i att han har mindre erfarenhet av att undervisa i sng och inte heller ngon egentlig utbildning p just detta omrde. Det faktum att han r den enda mannen i diskussionen kan ven det spela roll. Kanske r det lttare frn ett kvinnligt perspektiv att undervisa tjejer i belting n ett manligt? Eftersom underskningen inte innefattar ngon annan manlig pedagog r det omjligt att dra ngra generella slutsatser i denna frga. Ingrid och Lisbeth beskriver snarare komplexiteten i tjejrsten och bgge talar om tjejers brstrst kontra huvudklang och komplikationer som kan uppst om 43

man sjunger med en felaktig teknik. Bgge sger ven att dessa problem inte r lika framstende eftersom killar redan naturligt oftast sjunger i sin fullrst och har ett lngre modalregister, vilket underlttar fr inlrningen av belting, eftersom kontrasterna inte blir lika stora som hos tjejrsten. Ingen av forskarna nmner att det skulle finnas ngon rstlig skillnad mellan knen nr det gller belting, men det str ingenstans uttryckligen att det inte finns ngon skillnad i den litteraturen jag anvnt mig av. Dock r det ju inte riktigt det heller som ngon av informanterna sger, de uttrycker endast svrigheten i sjlva undervisningssituationen. Varfr inte Anna eller Sonja anser att det finns ngon skillnad kan bero p olika saker. Sonjas arbetsstt och metoder verkar i s hg grad genomsyras av ett hlsoperspektiv och ett helhetstnk att jag inte blir frvnad ver att hon inte anser att det finns ngra skillnader att anvnda belting med killar n med tjejer. Jag kan tnka mig att hennes utbildning och erfarenheter gr att det fr henne lter som en konstig tanke att det skulle finnas skillnader. ven fr Anna tror jag att anledning ligger i utbildning och erfarenheter. Eftersom jag inte ngonstans kan hitta att Estill anser att det finns skillnader mellan knen nr det gller belting, gr heller inte Anna det eftersom det r drifrn hennes kunskaper om belting hrstammar.

Belting ngonting fr alla?

Informanterna r eniga om att alla kan lra sig att belta. Maria och Sonja sger att belting r ngonting som finns vldigt naturligt i allas rst, medan Ingrid och framfrallt Anna ppekar att det krvs god och korrekt handledning och mycket vning fr att belta. Dessa uttalanden behver egentligen inte st i motsats till varandra, utan de speglar kanske bara olika perspektiv. ven fast det skulle vara s att belting finns naturligt i alla rster kanske det nd i mnga fall krvs handledning och mycket vning, som med vilken annan sngteknik som helst. Bde Ingrid och Lisbeth anser att man kan ha olika ltt fr att ta till sig tekniken, men deras mening om vilka frutsttningar som r av vikt skiljer sig. Ingrid tar upp personlighetens roll medan Lisbeth nmner de fysiska frutsttning man r fdd med. Ingrids uttalande om att en mer uttriktad person kan ha lttare att ta till sig belting kan styrkas av det som exempelvis Estill nmner om att det krvs totalt engagemang av den som beltar och att belting r en teknik som r hgintensiv (s. 10). Lisbeths uttalande r svrt att styrka rstfysiologiskt i den litteratur jag har tagit del av och frgan r om det verhuvudtaget har bedrivits ngon forskning i just denna frga. Det r mycket mjligt att en person fdd med korta, kraftiga stmlppar har lttare att anvnda sig av belting n en person med lnga, smala eftersom det krvs hg amplitud och stod andel svngande muskelmassa i stmlpparna vid belting, ngonting som Estill (s. 10), Sundberg (s. 12) och Popeil (s. 14) nmner.

Belting - en skadlig teknik?

Alla informanter r verens om att belting inte r en skadlig teknik, men samtliga menar att det r beroende av ett korrekt utfrande. Anna, Ingrid och Lisbeth ppekar ven att det r strre skaderisk nr det gller belting och andra sngtekniker med ett hgt subglottiskt tryck n andra tekniker. Bland forskarna nmner Sundberg (s. 13) och Estill (s. 10) att det r en riskabel teknik, dr Sund44

berg skriver att tekniken kan vara skadlig om den anvnds frekvent, medan Ellis mer verkar lgga fokus p att det kan vara skadligt om man utfr tekniken inkorrekt. Dock vill jag pongtera att dessa tv forskare inte har samma syn p vad belting r vilket frsvrar jmfrelsen.

Frslag p fortsatt forskning

Under den tid jag gnat mig t denna underskning har jag mrkt att relativt lite forskning finns om belting och mnet r lngt ifrn uttmt. Jag tycker att det hade varit intressant att se vilka resultat man hade ftt om man gjort en liknande underskning, men d innefattat samtliga snglrare vid ett och samma lroste. Man hade ven kunnat genomfra en likartad studie riktad mot pedagoger vid estetiska programmet p gymnasiet, i kulturskolan eller kanske jmfrt om det finns en skillnad i syn- och arbetsstt mellan pedagoger som arbetar i olika skolformer. Det hade ven varit intressant att underska i vilken utstrckning belting har funnits med i undervisningen historiskt sett. Har det skett en utveckling och i s fall varfr och p vilket stt?

45

Referenser
Dahl, T. B. (2002) Krkonst. Gteborg: Bo Ejeby Frlag. Estill, J. (2005) The Estill voice training system level two. Figure combinations fr six voice qualities. California: Think voice international. Kayes, G. (2004, andra upplagan) Singing and the actor. London: A & C Black. Lindblad, P. (1992) Rsten. Malm: Studentlitteratur. Linden, H. (2008, oktober) Lisa Popeil flitigt i elden. Rstlget.(Red. Linden, H.)Vnersborg: Abris. Tidsskrift fr rstfrmjandet. Nordstrm, A-M. (2006) Belting en kontroversiell sngteknik under debatt. Gteborg: C-uppsats vid Musikhgskolan i Gteborg. Patel, R. Davidsson, B (2003, tredje upplagan) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomfra och rapportera en underskning. Studentlitteratur. Popeil, L. (2008, oktober) Belting workshops Lisa Popeil. Rstlget. (Red. Linden, H.) Vnersborg: Abris. Tidsskrift fr rstfrmjandet. Sadolin, C. (2006) Komplett sngteknik. Kpenhamn: Gehrmans musikfrlag. Sundberg, J. (2001) Rstlra, Fakta om rsten i tal och sng. Stockholm: Propius Frlag.

Internetkllor: 2006-09-08, http://www.alexandertechnique.se/alexander_index.html. 2008-11-27. 2008, http://www.braingym.org/about. 2008-11-23. http://www.completevocalinstitute.com/. 2008-11-05. 2006. http://www.popeil.com/. 2008-11-18. http://www.trainmyvoice.com/. 2008-11-06. 2006, http://www.voicefoundation.org/voiceproblems_anatomy.html#. 2008-11-26.

46