TILLGNG IStLLEt FR GANDE

- om vrt nygamla beteende att vilja ha tillgng till saker istllet fr att ga dem
en guide i ckformat frn Media Evolution

LEDARE av Media Evolution

Flj beteenden noga

Media Evolution brukar vi sga att det nns tre huvudfaktorer som pverkar mediebolags mjligheter: Kundernas beteende, tekniken som nns tillgnglig och hur affren ser ut. Det r inte alltid mnniskors beteendefrndring brjar i mediebranschernas krna. Men inte sllan nr de oss, d r det bara att flja och tidigt utnyttja de nya mjligheterna. Collaborative consumption r en sdan, p omrde efter omrde hller vi p att erstta direkt gande med att ga tillgng. I den hr publikationen skriver bland annat Lauren Anderson om nischernas betydelse, Lisa Gansky om hur affrsmodellerna kan se ut och Kalle Magnusson ger ett perspektiv frn musikbranschen.

p omrde efter omrde hller vi p att erstta direkt gande med att ga tillgng

Media Evolution
Den hr publikationen ges ut av medieklustret Media Evolution. Vi jobbar fr att strka tillvxten i mediebranscherna i sdra Sverige. Genom omvrldsbevakning, som r ett av vra insatsomrden, bevakar vi vad som hnder i mediebranscherna ur ett globalt perspektiv. Drefter lyfter vi fram mjligheter och affrsmodeller som vra medlemmar och mediebranscherna i stort drar nytta av i sin utveckling. www.mediaevolution.se

4 Att ga tillgng - collaborative consumption 6 Tjnsterna som ger oss tillgng frn bilar till musik 8 Create a community to secure supply 10 The interest graph whats it to you? 12 Att kpa och slja livslngd 14 Seriously better things, easily shared 16 Mythbusting: Spotify ger inga pengar till artisterna 18 r vi redo fr Collaborative Consumption? 20 Makten t folket 22 Ordlista

Tillgng istllet fr gande

Juni 2012 Utgivare: Media Evolution Redaktrer: Caroline Lantau, Sara Ponnert och Martin Thrnkvist martin@mediaevolution.se Form: You Us and Them

VAD av Martin Thrnkvist

Att ga tillgng collaborative consumption

ickr.com/passetti CC BY-NC-ND

e senaste rhundradena har vi i allt hgre utstrckning samlat p oss egna verktyg, husgerd och media i vra hem. De esta av oss ger en borrmaskin och fram till alldeles nyligen kpte vi musik och lm pressad p plastskivor. Ngot hller p att frndras. Vi mnniskor hller p att frndra vrt beteende. Inte fr att vi tycker att det r fult att ga utan fr att tillgng kan ge oss s mycket mer n gande. Istllet fr ga 300 skivor kan vi kpa tillgng till 15 miljoner ltar. P omrde efter omrde verger vi gandet fr att istllet betala fr tillgng. Vid en frsta tanke s knns det som en ny trend. Men funderar man en vnda till upptcker man att det r ett mnskligt beteende som r gammalt. Innan pengar fanns bytte vi saker med varandra. Collaborative consumption Det engelska samlingsnamnet fr plattformarna som utgr den hr trenden r collaborative consumption. Det handlar om att p olika stt utnyttja saker och tings vilande kapacitet, att istllet fr att ngot ligger oanvnt p en hylla s kan grannen anvnda det. Det klassiska exemplet r att den genomsnittliga borrmaskinen anvnds 13 minuter under sin livstid. Man kan dela upp collaborative consumption i tv grovhuggna delar. Plattformar som hjlper privatpersoner gra sina saker tillgngliga och att knyta ihop dem med mnniskor som har behov av dem, peer to peer-plattformar. Den andra r nr ett fretag kper ett lager med saker eller rttigheter som de sen sljer tillgng till, business to consumer.

Tre faktorer har gjort att det hr gamla beteendet fr frnyad betydelse fr hur vi gr affrer; teknisk innovation, ekonomisk nedgng och miljmedvetenhet. De senaste rens ekonomiska kris har samtidigt bidragit till att mnniskor har mindre pengar och gr det n mer rationellt att ha tillgng istllet fr att ga. I mediebranscherna Med internet har vi utvecklat en vilja att En svunnen tid. dela med oss, som kickar in fr mnga av oss nr vi surfar ver ngot intressant. Vi delar lnkar, och tjnsterna som samlar dem kring intressen blir allt er. Sharing is caring r en devis lngt utanfr piratvrlden. Det nygamla beteendet att vilja ha tillgng istllet fr att ga m ha startat med lgenheter och bilar men kommer ingalunda stanna dr. Streamningstjnsters succ har resulterat i att musikbranschens omstllning r i full sving och i USA vxer liknande tjnster fram fr TV-program. P bibliotek har vi lnat bcker sedan urminnes tider. Beteendet r inte nytt, men modellerna fr hur mediebranscherna kommer gra affrer kring det kommer behva vara det.

Det handlar om att p olika stt utnyttja saker och tings vilande kapacitet

Martin Thrnkvist r omvrldsbevakare p Media Evolution och driver musikbolaget Songs I Wish I Had Written.

VAD av Martin Thrnkvist

Tjnsterna som ger oss tillgng frn bilar till musik

n av de viktigaste orsakerna till att collaborative consumption-trenden sker nu r mjligheten och enkelheten att koppla ihop ngons tillgngar med ngon annans behov p internetbaserade plattformar. Istllet fr att vara begrnsad till ens egna lilla ntverk av vnner s blir plattformar vlfyllda marknadsplatser.

Tjnsterna vxte frst fram med de saker vi vill ha som r svrast och dyrast fr oss att skaffa. En vernattningslgenhet i New York (Airbnb.com) eller en bil till helgutykten (Zipcar.com och Sunfleet.se). Men snabbt har raden av tjnster som samlar ven samlat billigare saker, men sdant som vi kanske inte anvnder s ofta, vuxit fram. En cirkelsg till garderobsbygget (Uniiverse.com) eller en cykel i staden man inte bor (Spinlister.com). Tid r en annan tillgng som vi ibland har massor av men vid andra tillfllen har vldigt ont om, s varfr inte be andra om hjlp att utfra saker till en p tjnster som Taskrabbit.com och Hinnerdu.se. Att skapa frtroende mellan mnniskor som inte knner varandra En av tjnsternas strsta utmaning och frtjnst r att skapa tillit mellan mnniskor som inte tidigare trffats men nd, exempelvis, lnar ut sin lgenhet till. Man gr det genom att p klassiskt internetvis ranka bde de som ger tillgngar och de som vill ha tillgng till det

genom att mta historik och genom rstning. Flera tjnster anvnder den sociala grafen som Facebook tillhandahller och visar om man r vn eller vn till vn med personen som ger ngot. Flexidrive.se och Whipcar.com r tjnster som lter mnniskor lna ut sina bilar till varandra. De har en traditionell frskring som lgger sig ovanp garens vanliga bilfrskring s att man inte behver oroa sig fr sina skadefria r och s vidare. 15 miljoner tillgngsargument Det r inte svrt att frst varfr mnniskor gillar tjnster som Spotify, Wimp och Rdio. Att ngon annan samlar all vrldens musik och gr den tillgnglig fr ngra tior i mnaden r ett ganska s svrslaget erbjudande. Att ga media p plast och papper blir snabbt irrationellt. Musikbranschen var frst ut med den hr typen av tjnster. Men det r bara brjan fr mediebranscherna. I USA samlar Hulu.com TV-program frn en rad bolag i en prenumerationstjnst, Netflix.com gr detsamma fr lm och det ryktas om att Amazon.com har planer p att gra detsamma fr bcker. Fr vr konsumtion av bcker r det inte vrt beteende som hindrar att det nns prenumerationstjnster. I rhundraden har personer gtt till bibliotek eftersom det r en plats som erbjuder tillgng till texter och kunskap. I tjnsteeringens tidevarv sluter plattformen Skillshare. com cirkeln vl. Dr kan vem som helst beskriva vilken kunskap man besitter och erbjuda det som utbildning till sin omgivning.

en av tjnsternas strsta frtjnst r att de skapar frtroende mellan mnniskor som inte knner varandra

HUr av Lauren Anderson

Create a community to secure supply

ompanies like Airbnb, TaskRabbit, Whipcar and Skillshare are changing the way we think about the things we own, whether physical stuff or intangible skills, and how we get access to the things we need. Two-sided marketplace Despite the growing popularity and success of Collaborative Consumption business models, these marketplaces are not without their challenges, especially early on where decisions around how to launch and scale can make or break the business. While the idea of a two-sided marketplace is not unique to Collaborative Consumption, it is one of the biggest hurdles to gaining traction in the early days of a business. How can you ensure there is enough (or the right kind of) supply to meet demand? There is nothing worse for a member who visits your Sporting Supplies Rental site looking for a baseball bat, when all you have to offer is tennis racquets. After an unsatisfactory rst-time experience, chances are they wont come back a second time. Focus on a niche to get the benefits of a community To tackle the problem from the outset, it is important to hone in on a niche area to focus your inventory on. Not only will this enable you to market your offering effectively and manage expectations, it will also enable you to attract the right kind of user from the outset. By focusing on a type of product, a specic geographic location or a particular interest category, you can build a strong community base and ensure a higher guarantee of positive experiences.

By focusing on a type of product you can build a strong community base

GaBoom, a UK-based video game swap site launched by 21-year-old Jess Ratcliffe, initially launched offering three different ways to swap games: Secure Swap, GaBoom Escrow and Forum Exchange. While a strong community built around the initial site, Ratcliffe realised that the best way to scale was to simplify the offering even further, so in late last year they stripped back to a single direct memberto-member swap method. Through reducing the complexity in how members use the site, Ratcliffe and the GaBoom team have been able to hone in on the user experience in one single area, giving them a luxury of focus they didnt previously have. Once a strong following has been developed in this particular niche area, its time to consider scaling up to new territories or adding new product offerings but dont do everything at once! Use the relationship you have developed with your community to get feedback on what new services they would like to see, or which new location would have the greatest chance of success, given the number of expressions of interest you have received. By tapping into the people who love your business and seeking their input, you will be able to make well-informed decisions on where to grow next and build an even stronger community in the process.

Lauren Anderson

Lauren Anderson is the Community Director for Collabortive Consumption and will speak at The Conference 2012.

HUR av Tine Thygesen

The interest graph whats it to you?

o get people engaged on peer to peer market places its important, as Lauren Anderson wrote, to harness their interests by focusing on niche products. As people are bombarded with more and more information they become more and more fatigued, harder to engage and picky about what theyll listen to. That represents a challenge if youre a marketer, a product builder or you have anything to sell. The interest graph might be your answer. It is the next step in our human mission to lter, curate and make sense of the information overload. Last decade marketers learned to use the social graph to establish a closer connection between a person and their message. Its based in the assumption that if someoTine Thygesen ne you like likes this then youll like it too. Sounds silly? It is. Because the fact is that just because youre connected with random old school friends who you probably havent seen for a decade, its very unlikely their taste and preference say anything meaningful about what youll like. Reach your most likely fans The interest graph begins with who you are, your existing taste and preferences and tries to connect you with only if you fall within the scope of the product. The theory is that you reach less people, but you reach them on a deeper level. Its simply too hard and too expensive to try to change peoples tastes, so instead you focus on reaching the kind
Tobias Bjrkgren

of people who are already interested in your kind of product and create a proper, deep engagement with them. Personally I am a product builder, and my company Everplaces is built around the interest graph. The keyword for us is relevance. Let me explain; Everplaces industry is travel info and recommendations. We want to x the problem of 90 % of the info in guidebook being irrelevant to you as an individual, because when services like Tripadvisor tries to serve info thats a little bit useful for everyone that means its perfect for no one. We believe we can offer more relevance by using the interest graph to personalize, in our case on top of the social graph. Interest is a trend Were not the only company to have seen this change as an opportunity. The interest graph creates business opportunities in niches that werent nancially viable before. This is because services now can become so narrow that they hit a target group perfectly. And that can become big in these days when distribution is digital. So you can hit a narrow segment in a huge geographical area. Most people think crowd funding like Kickstarter is too risky, but because theres 1 % who loves it, its a great business. The Foodspotting app is the same. The strength is the narrowness.

the theory is that you reach less people but you reach them on a deeper level

Tine Thygesen is the founder and CEO of Everplaces

VARFR av Martin Thrnkvist

Att kpa och slja livslngd

senare tid har jag insett att jag i allt hgre grad kper livslngd. Att jag tycker det r vldigt inspirerande med fretag som stter prestige i att vad de producerar hller lnge. Fr mig r trenden tydlig, fretag som vet att de skapar produkter med hg kvalitet lgger till reparationsservice och liknande som en del av sin affr. Det fungerar som ett bevis p att deras saker har lng livslngd. Beprvad affr Bilindustrin har fattat det hr fr lnge sen. Auktoriserad och original har en stark koppling till garantin, hllbarhet och andrahandsvrde. Det r en sjlvklarhet att det nns en servicebok i handskfacket och att bilen med jmna mellanrum ska servas. Staten kontrollerar till och med s att alla bilar som rullar p vra vgar tas vl om hand. Den nska mbeltillverkaren Artek hade ett intressant projekt hrom ret dr de kpte tillbaka anvnda mbler, gav dem lite krlek och slde dem igen. Svenska Norrgavel har en avdelning p sin sajt som r en andrahandsmarknad fr deras mbler. Visst vill de slja nya mbler, men genom att skapa en marknad dr de kan visa att mblerna man kper fr en dyr peng har ett vrde ven nr man trttnat blir ett stort vrde fr en kund nr den ska gra en investering. I mediebranscherna Det lngsiktiga synsttet hller p att bli relevant ven fr mediebranscherna. Vi r p vg ur en era med stark

hitkultur. Dr man med uppbackning frn en stark marknadsfringsapparat satsade allt p att f uppmrksamhet kring ett releasedatum med vetskapen att man har ngra mnader p sig att tjna in produktionen och att gra vinst p den. Med plattformar som sljer tillgng till media tjnar medieproducenter istllet pengar nr kunderna anvnder produkten. Det nns inte ett kptillflle, utan vldigt mnga anvndningstillfllen. Betalningen per anvndning r av naturliga skl betydlig lgre n den man ck per kp. S, fr att komma upp i rimliga ersttningsniver behver man volym. Stor volym. S stor volym att man behver tid p sig och en stndigt vxande katalog med media.
Marco Melander

det nns inte ett kptillflle, utan vldigt mnga anvndningstillfllen

Uppfrschade Alvar Aalto-pallar frn Artek.

Helt pltsligt r det viktigt fr medieproducenter att skapa innehll som r relevant under en lng tidsperiod. Jag r vertygad om att det skapar en bra grund att arbeta med spnnande och nischade produktioner. Att det leder oss bort frn en hitkultur och in i en era dr lnga kreatrskarrirer kommer i fokus igen.

VARFR av Lisa Gansky

Seriously better things, easily shared

ost companies have stubbornly stuck to various twists on a single tried-and- true formula: Create a product or service, sell it, and collect money. Just sell the guy a dishwasher, and watch him walk out the door. Few businesspeople, including most entrepreneurs and investors, have imagined creating wealth or customers any other way. Though they may use social media to market their products, their minds are still stuck in a 2-D buyer/ seller/own-it world. Yet around this entrenched way of thinking, a new model is thriving, one that I call the Mesh. Enter the Mesh. Thats what I call the rapidly growing network of sharing-based goods and services. The Mesh is based on having convenient access to what you need and want, without the expense and hassles of owning more stuff. Network-enable sharing Fundamentally, the Mesh is based on network-enabled sharingon access rather than ownership. Mesh businesses understand and cleverly exploit the perfect storm of mobile, location-based capabilities and social network growth to give us convenient access to what we want and need, just when we want or need it. In my view, a major theme of the Share Economy is unused value = waste. In a nutshell, we, as a global community have a lot of excess capacity: cars and bicycles sitting around, offices, factories and tools idle and, of course, talent. As access continues to triumph over ownership, we will continue to identify and make available unused value as a major fuel for our local and global economies. This shift to the Mesh is rapidly changing the way business is done, and its picking up speed.

Why is the Mesh growing so fast? There are a few signicant reasons: population growth, the recession and that we are living in a time when anyone, almost anywhere, can reach a person, company or market faster, with far less capital required. We now have an enhanced ability not only to leverage existing platforms, but also to rene and test our offering more quickly and inexpensively than ever before through social media networks, popup shops and galleries and apps. Some of these Mesh businesses are international enterprises (Like ZipCar.com and LoveFilm.com). These services own the inventory of products or facility which they then make available to their customers via a share or membership model. Many other Mesh companies are two sided marketplaces which are peer-to-peer or community based. In other words, marketplaces which allow us to borrow, swap and rent things from one another. These businesses take advantage of local peer-to-peer (P2P) platforms like Facebook and Foursquare, which make it easy to be connected while mobile. There are now over 6,500 share-based companies in the Mesh community directory at Meshing.it. The competitive advantages for Mesh companies are so enormous that the new model has become the major driver for businesses old and new.

There are now over 6,500 share-based companies

In a nutshell, we, as a global community have a lot of excess capacity.

Lisa Gansky is the author of The Mesh - Why the Future of Business is Sharing

CASE av Kalle Magnusson

Mythbusting: Spotify ger inga pengar till artisterna

Spotify ger inga pengar till artisterna! Jag vet inte hur mnga gnger jag hrt det. Och visst, att driva skivbolag eller musikbolag p 2000-talet r inte helt oproblematiskt. Men om de bara visste vad Spotifys senaste halvr betytt fr svenska musiker och musikbolag. Hybris startade 2004. Fildelningen av musik hade slagit igenom totalt. CD-skivans grav grvdes. Vi hade inga pengar och inga kontakter. Vi hade dremot bra musik och bra ider fr hur man sprider saker p internet. Vr id r att jobba s hrt vi kan fr att f s mnga som mjligt att gilla vr musik. Vi blev snabbt en etablerad pop-etikett, men det skulle drja fram till hsten 2011 innan det fanns en intktsmodell som rimmade med hur vi jobbar med musik. Musik ut 2005, pengar in 2012 Vapnets debutsingel Kalla mig frn 2005 r ett talande exempel p en fantastisk utveckling i musikbranschen de senaste ren. Nr vi slppte singeln tryckte vi 1000 CD-skivor och uppmuntrade fansen att sprida musiken. Ngra mnader senare blev Kalla mig ngot av en sommarhit. Nr 2005 summeras finns Kalla mig bland de tio mest spelade ltarna p P3 det ret - och bandet har tiotusentals fans. Men frsljningen uteblev, inte helt ovntat. Nu, vren 2012, har Vapnet inte slppt ett album p 4 r. Kalla mig har inte ftt ngot stort uppsving, inte varit med i ngon reklam, inte anvnts i ngon hftig tv-serie. Men det r fortfarande en bra lt, och folk har

nra 80 % av vra intkter kommer frn Spotify

fortsatt att lyssna p den samtidigt som nya lyssnare har tillkommit. Om det inte vore fr att Spotify brjat blomstra skulle vi inte ha mrkt ngot. Numera betalar 4 av 5 som anvnder Spotify i Sverige fr att anvnda tjnsten, vilket betyder att ersttningen till artister och bolag r hgre n om de bara lyssnat med reklam. Intkten per lyssning har fr oss nstan tredubblats de senaste 12 mnaderna. Fr Kalla mig innebr det att det idag tickar in mer pengar frn Spotify per kvartal n vad den slde fr under hela frsta succret. Mnga trogna fans spelar roll Idag betyder en stor fanskara och stor uppmrksamhet mnga Spotify-spelningar. Och mnga Spotify-spelningar betyder i sin tur bra intkter. Fr Hybris och vra artisters del r det spnnande tider. Vi har snart 500 ltar i vr katalog, och Spotify har blivit den verlgset mest inkomstbringande strmmen fr oss - nra 80 % av vra intkter kommer frn Spotify. Och ersttningarna kar hela tiden. Visst, vi r inte direkt tillbaka p 90-talet nnu, men om du hr ngon som klagar p att streamingtjnster inte fungerar, att de inte erstter artisterna eller bolagen, att tillgnglighet inte r modellen - be dem grna kontakta oss. Vi kan visa att utvecklingen gr t helt rtt hll, och att vi till stor del har Spotify att tacka fr det.
Kalle Magnusson driver musiketiketten Hybris som slppt debutalbum med bland andra Jonathan Johansson, Familjen, El Perro del Mar, Vapnet och Korallreven.

Vi kan visa att utvecklingen gr t helt rtt hll, och att vi till stor del har Spotify att tacka fr det.

Vapnet 2005.

CASE av Sara Ohlsson

r vi redo fr Collaborative Consumption?

jnsten, HinnerDu.se, fungerar bttre i storstderna n p landet. Kanske r det fr att p landet behvs inte internet fr att knyta ihop personer. Fr trots att grannen geograskt stt r lngre bort r avstndet till att be om hjlp mindre n i storstan. I denna anonymitet ligger ocks vr strsta utmaning. Hur skapar man samma frtroende mellan folk som endast trffats p ntet som mellan personerna p landet? Hur fr vi dessa att knna att det fungerar lika bra, kanske till och med bttre, att ta hjlp av en privatperson n en etablerad rma? Fr skapa frtroende fr privatpersoner mste man lyfta fram tvbarnspappan Jonas som r en hndig typ och som har monterat en massa IKEA-mbler, och 25-riga Cecilia som lser till landskapsarkitekt och grna hjlper till att rensa ogrs eller hugga ved. Att be om hjlp av en privatperson Fr ngon vecka sedan gick det upp fr mig hur mycket mer man rent spontant knner frtroende nr man anlitar en stor rma. Jag behvde hitta ngon som kunde ka till Ikea i Kpenhamn och inhandla, leverera och montera ett Billy-skp som var slutslt i Sverige och passade p att prova en av de strre offerttjnsterna p ntet. Jag lade upp min annons och trodde att jag skulle bli nerringd av olika rmor som ville hjlpa mig. Efter tre dagar passerat och jag nnu inte hrt ngot gjorde jag samma frfrgan p HinnerDu.se. Det tog inte mer n ngon timme s hade jag ftt svar frn Fredrik som grna

ville hjlpa mig. P hans prolsida kunde jag se att han utfrt mnga uppdrag tidigare och hade ftt bra betyg. Vi gjorde upp om pris och tid och allt fungerade vldigt smidigt. En vecka senare blev jag uppringd frn en helt oknd rma utan referenser eller kundbetyg som hade sett min annons p offerttjnsten och som kunde erbjuda mig hmta skpet fr 10 000 kr! Ngra av vra lrdomar De vanligaste frfrgningarna r av traditionell karaktr. Det har visat sig p HinnerDu.se att mnga behver hjlp med att rasta hunden och kategorin hundvakt r plattformens strsta kategori. I Danmark, p vr systersajt DenLilleTjeneste.dk, r dremot hantverkare det som efterfrgas mest vilket eventuellt kan bero p att man i Danmark inte har ROT-avdrag och det blir drfr vldigt dyrt att anlita en hantverkare p traditionellt stt. Det vi ser r att man frst och frmst tar hjlp med saker man inte kan utfra sjlv. Man hinner kanske helt enkelt inte vara hundvakt t sin egen hund utan mste ta hjlp. Det r inte lika vanligt att man ber om hjlp fr att man inte orkar sjlv eller vill kpa sig fri. Kanske r det s att det i Sverige fortfarande anses vara fult att inte sjlv gra allt. Att be om hjlp r tyvrr ngot vi r dliga p, vilket r synd eftersom vi ser att de som utfr uppdrag gr det fr att knna sig behvda, f hjlpa till och knyta nya kontakter. Att ge en annan person mjlighet att hjlpa till och dessutom f en inkomst r ngot som istllet borde uppmuntras.

att ge en annan person mjlighet att hjlpa en annan borde uppmanas

Sara Ohlsson r vd och grundare till plattformen HinnerDu.se

CASE av Markus Wiklander

Makten t folket

i har byggt plattformen Emues.com dr musikfans kan vara med och pverka och utveckla utbudet av livemusik, konserter, shower och klubbar. Genom att fans freslr konserter med artister p datum dr spelstllen inte har ngot arrangemang kan artisters vilja att ha er spelningar matchas med spelstllens vilande kapacitet, det vill sga kvllar de inte skulle haft ngot arrangemang.
ickr.com/jesuspresley CC BY

Tjnsten r byggd som en crowdfundingmodell, om en freslagen konsert slt minimum antal biljetter inom utsatt tid blir konserten av. Det ger fans mjlighet att pverka vilka artister som fr mjlighet att spela, ger artister er spelningar och samtidigt minska de ekonomiska riskerna som konserter idag innebr fr spelstllen. Skulle konserten inte bli av fr alla direkt sina pengar tillbaka.

blir verklighet p grund av att det nns mnniskor som r intresserade av att bidra med pengar och engagemang i tidiga skeden. Precis s funkar Emues, fast fr konserter och turner. Vi tror att, precis som Lauren Anderson skriver, att nischen musik hjer engagemanget nnu mer. Samtidigt ser vi ett stort behov frn branschen att f till er livespelningar. I takt med att musikfrsljningen sjunkit har artisters behov av intkter frn livespelningar kat. Fr de esta artister har gagerna inte blivit hgre, istllet behver man helt enkelt gra er konserter. Att blsa liv i musikbranschen Med det tryck vi ser nationellt och internationellt frn artister och publik att f vara med och pverka till er konserter, ser jag ingen anledning till varfr musikstllen och arenor skall behva st folktomma en enda dag i veckan. Fr att f konserter att hnda i er alternativa miljer, och ven i snabbare mer ashmob-liknande uppsttningar, arbetar vi med musikstllen som exempelvis offentliga miljer, industribyggnader och lgenheter. Vi vill med Emues skapa nya ppna attityder och spnnande lsningar inom musikbranschen och ampliera kreativiteten. Dr publiken nns, dr bokas konserterna! Vr ambition r att globalt kunna ge de vletablerade artisterna mjligheten att skra upp lngre perioder av er spelningar. Att upcoming artister tidigare skall n ut och spela fr sin rtta publik. Och att vi som vill se och uppleva musik skall kunna vara med och pverka vem som spelar.

Dr publiken nns, dr bokas konserterna!

Fansen har makten

Utmaningen att frndra beteenden Vi arbetar i nra relation med musikstllen, artister, agenter och slutanvndarna fr att utforma och vidareutveckla tjnsten. I dagslget nns vi i Sverige och Danmark. Vr utmaning ligger i att frndra beteenden inom musikbranschen, men ocks hos oss som vill uppleva musiken. En reaktion som jag ofta mter r Kan verkligen jag och mina vnner vara med och boka en konsert? Men runt om i vrlden ser vi att fans inte njer sig med att konsumera. Vi vill vara mer engagerade n s. P plattformar som Kickstarter lgger kreatrer ut projekt som

Markus Wiklander r grundare och vd fr Emues.com

Samtida mOdeOrd av Media Evolution

Ordlista
Collaborative consumption Samlingsnamn fr den snabba explosionen av plattformar fr utlning, byteshandel, tjnsteutbyte och tillgngliggrande av media sker. Kan vara bde peer-to-peermarknadsplatser och business to consumer-tjnster. Vilande kapacitet Efter engelskan idling capacity. Benmning p vra tillgngar vi ger nr de inte anvnds. Exempelvis en bil som str utanfr jobbet i tta timmar eller cd-skivor i bokhyllan.

Om publikationen
Den hr omvrldspublikationen bestr av texter som tidigare publicerats p www. mediaevolution.se. Idn r att paketera om vr regelbundna omvrldsbevakning i fokuserade djupdykningar inom mnen vi ser behov av att frst i mediebranscherna. Tillgng istllet fr gande r utgiven med Creative Commons-licensen by-nc-sa. Ls mer p creativecommons.se
Kontakta Media Evolution info@mediaevolution.se 0706-37 28 47 (Pernilla Lavesson) Media Evolution Anckargripsgatan 3 211 19 Malm mediaevolution.se twitter.com/mediaev facebook.com/mediaevolution

www.mediaevolution.se