Lungcancer debuterar vid 8 rs lder

KOLELDNINGENS GRYMMA kONSEkVENSER MSTE STOPPAS

tema Kina
JOjjE OLSSON skriver i ERA om Kinas energi och milj

ERA fortstter att visa upp Kinabilder om energi och milj med denna tredje artikel i serien. I fokus str landets kolanvndning. Det r Jojje Olsson, journalist, frfattare och Kinaknnare boende i Peking, som rapporterar frn vrldens strsta land, som snabbt vxer till en viktig spelare p den globala arenan. Med konsekvenser fr oss alla.

Wang Ying, 25 r gammal pekingbo, lper stora risker bara genom att andas stadens luft. Foto: Jojje Olsson.

Norra Kinas invnare lever i genomsnitt 5,5 r kortare n sina landsmn i sder. Den frmsta orsaken till detta r koleldning, enligt en amerikanskkinesisk studie 2013. Nr forskarna analyserade data frn ren 19812001, kom de fram till att niverna av skadliga partiklar var 55 procent hgre norr om oden Huai n sder om den. Ddsfall frn respiratoriska sjukdomar samt hjrt- och lungsjukdomar var ocks lngt vanligare. Text: Jojje Olsson
MICHAEL Greenstone, en av forskarna i teamet, menade att resultaten visade hur hlsoskadorna av koleldning r vrre n man tidigare trott. Huaifloden, drygt 100 mil lng, delar Kina p mitten. Sedan 1950-talet har mnga p norrsidan om vintrarna tnjutit centralvrme, som framstlls genom att koleldning. Kinas kolreserver finns i norr, och kol str fr cirka 70 procent av hela Kinas energiproduktion.
38
ERA 1 2014

Luftkvalitet benmns ofta i Air Quality Index (AQI), ett vrde som fs fram genom att mta skadliga partiklar i luften. De farligaste partiklarna kallas PM 2,5 och kan trnga djupt in i mnniskokroppen, eftersom de r mindre n 2,5 mikrometer. Gllande PM 2,5 har EU faststllt ett exponeringsml p 8,5. Stockholm har som mlsttning att hlla nivn under 12. Vrldshlsoorganisationen (WHO)

Jag kunde inte ens se 100 meter framfr mig och undvek att g ut under era dagar. Men ven inomhus kliade det i gonen hela tiden.

Mtning av PM 2,5
LnGe var det bara USA:s ambassad och amerikanska konsulat som publice rade mtresultat av PM 2,5 i Kina. Istllet mtte kinesiska myndigheter PM 10, som innebr lgre vrden av froreningar, d bara strre partiklar mts. Flera gnger krvde kinesiska myndig heter att USA skulle upphra med mtningarna, och kallade dem olagliga . Att amerikanerna dessutom publicerade Pekings PM 2,5 varje timme p Twitter, tros vara en anledning till att Twitter 2009 frbjds i Kina.

Efter ptryckningar frn allmnheten brjade kinesiska myndigheter dock mta PM 2,5 i Peking i brjan av 2012. Snart fljde liknande officiella mtningar i flera andra kinesiska storstder.

Skillnader i mtningarna frekommer dock. Exempelvis mter amerikanerna PM 2,5 i Peking med endast en station, placerad p ambassadens tak. Kinesiska myndigheter har dock 27 stationer utplacerade ver staden; en del i frorter, parker eller bergsomrden. Drfr visar Kinas siffror ofta p lgre froreningar n de amerikanska.

att antalet lungcancerfall 20022011 kat med ver 50 procent. De tre senaste decennierna har lungcancer kat med 465 procent i Kina, och cancer r nu den vanligaste ddsorsaken av alla i Kinas stder. Problemet r allts inte isolerat till Peking; denna vinter uppmttes PM 2,5 p ver 1 000 i staden Harbin, dr skolor, vgar och flygplatser stngdes. ven Shanghai, som ligger sder om Huaifloden, har denna vinter upplevt PM 2,5 p ver 500. I grannprovinsen Jiangsu fick en 8-rig flicka i fjol diagnosen lungcancer, vilket enligt lkarna berodde p froreningar. Kinas ledare r givetvis medvetna om problemet, och har satsat flera miljarder kronor p miljn i den pgende ekonomiska femrsplanen (20112015), som ofta kallas fr en grn revolution. I september i fjol sjsatte Kinas statsrd tillsammans med landets miljministerium ocks en detaljerad plan fr att ren 2013-2017 f bukt med luftfroreningarna i tre srskilt akuta regioner: Prlflodsdeltat, Yangtzedeltat samt det omrde som utgrs av Peking, Tianjin och grannprovinsen Hebei.
Greenpeace reder ut

Fr oss str sambandet klart, sger Huang Wei i kinesiska Greenpeace. Koleldning och ohlsa hnger ihop. Foto: Greenpeace.

rekommenderar att medelvrdet fr PM 2,5 under ett dygn aldrig br verskrida 25. Frra vintern slogs rekord i Peking med ett genomsnitt p 586 den 12 januari. Som mest var PM 2,5 uppe i 886! Redan vid 300 varnar WHO fr hjrtattacker, hjrnskador och nervsjukdomar. Wang Ying, 25 r gammal, som vxt upp i Peking, hade aldrig sett ngot liknande: Jag kunde inte ens se 100 meter framfr mig och undvek att g ut under flera dagar. Men ven inomhus kliade det i gonen hela tiden, och jag sov inte bra p 3, 4 ntter, minns hon.
8-ring fick lungcancer

Kanske r det drfr som Wang Ying och mnga andra Pekingbor nu ofta br andningsskydd. Det har de all anledning att gra: Nyligen sade Pekings hlsobyr

Fr omrdet kring Peking har man som ml att PM 2,5 inte ska verstiga 60 efter r 2017. Med anledning av detta slppte Greenpeace snart en rapport med namnet Tracing Back the Smog, dr man reder ut kllorna till froreningarna och ger en rad konkreta rd till tgrder. Enligt rapporten r beroendet av kol fr energiframstllning den verlgset strsta faktorn till omrdets froreningar. Koleldningen str fr 25 procent av de direkta kllorna till PM 2,5, samt 82 procent av allt svaveldioxid och 47 procent av det kvveoxid som slpps ut. Bara de koleldade kraftstationerna str fr 69 procent av svaveldioxider och allt kvveoxid. Huang Wei, som jobbar med klimat- och energifrgor p Greenpeace i Kina, kommenterar studien via telefon: Det r inte bara sjlva frbrnningen av kol som bidrar till hlsorisker, utan hela processen med att bryta och frakta kol leder till stora skador, srskilt hos befolkningen i norra Kina. Hon upprepar rapportens rekommendationer: Anvndningen av kol mste begrnsas, srskilt fr energiframstllning. Vidare mste koleldade pannor bytas ut i tunga industrier som betong- och cementindustri; exempelvis producerar Hebei en fjrdedel av all Kinas stl, ofta vid omoderna fabriker. Mnga hushll Forts >
ERA 1 2014

39

> Fortsttning frn fregende sida frlitar sig ocks fortfarande p koleldade pannor fr vrme, vilka br ersttas av gas. Huang Wei stller sig tveksam till om de ambitisa mlen kan uppns. Fr att n Kinas nationella standard gllande PM 2,5 p i genomsnitt 35, s mste omrdet minska antalet skadliga partiklar med 80 procent, samt utslppet av svaveloxid med 75 procent och kvveoxid med 60 procent. Det kan verka omjligt om ekonomin samtidigt ska vxa. Men samtidigt finns ekonomiska incitament fr att minska kolanvndningen. En kinesisk forskarrapport uppskattar kostnaden fr luftfroreningarna i Peking med nromrden till mellan 120 och 240 miljarder kronor om ret, vilket i s fall vore 3,46,7 procent av omrdets BNP. Kostnaden gller frmst bekmpning och sjukvrd. Siffran skulle kunna vara nnu hgre om man kopplade samman lungcancer med froreningar, men det har man inte gjort, eftersom det inte finns data tillrckligt lngt bak i tiden som stdjer detta. Men fr oss str sambandet utom tvivel, sger Huang Wei.
Frlorad arbetstid

fr en frndring r nog den stora irritationen bland landets vxande och allt mer utbildade medelklass. Bara de senaste 23 ren har mnet diskuterats p ett aldrig tidigare skdat vis, dels p landets mikrobloggar men ven i statlig media.

Kina str i dag fr cirka 30 procent av de globala vxthusutslppen, och r dessutom det land som kar sina utslpp mest.

De 500 miljoner kineser som lever norr om Huaifloden tappar ocks ver 2,5 miljarder levnadsr, vilket innebr en hel del frlorad arbetstid. En internationell studie gr gllande att 1,2 miljoner kineser dog i frtid p grund av luftfroreningar 2010; en siffra som Huang Wei tror r mycket hgre, med anledning av nyare rapporter som gjorts vid flera kinesiska universitet. Kina str i dag fr cirka 30 procent av de globala vxthusutslppen, och r dessutom det land som kar sina utslpp mest. ven om landet enligt den pgende femrsplanen vill minska kolets del av energiframstllningen frn 70 till 63 procent, s kommer mngden kol nd att ka, d energibehovet som sdant vxer. De flesta uppskattningar gr gllande att Kina kommer n sin peak coal frst efter r 2020. Till saken hr dock att Kinas utslpp per capita i dag r lngt lgre n i USA och mnga europeiska lnder. Dessutom kommer cirka en tredjedel av Kinas utslpp frn produktion av exportvaror, vars tillverkning annars hade smutsat ner de lnder som de skeppas till.
Bor i hutongomrde

Kina och EU

Climate-KIC:s vd Mary Ritter och distriktsborgmstaren Pen San i staden Tianjin, Kinas fjrde strsta stad, skakar hand efter undertecknandet av verenskommelsen om att bygga en miljvnlig stadsdel i Tianjin. Foto: Climate-KIC. I NUMMER 10/2013 skrev ERA om eventuella nya tullar p solpaneler som importeras frn Kina till EU. Sedan september 2012 har EU-kommissionen utrett om kinesiska tillverkare ftt olagliga subventioner . Den 6 december beslutades om en skatt p 47,7 procent, som ska glla i tv r framver. De tillverkare som inte samarbetade med kommissionens utredning straffas med en skatt p 64,9 procent vid export till EU. Dock kommer tre fjrdedelar av de kinesiska tillverkarna att exkluderas frn skatten. Dessa har i en kompromiss tagit sig att flja vissa prisniver, som gr att deras frsljning inte rknas som prisdumpning. EU-kommissionen hoppas att de nya tullarna samt de fasta prisniverna kommer stoppa den nedtgende spiral gllande priser p solpaneler som rtt de senaste ren. De bda parterna samarbetar ven. I november skrev kommissionen och Kina under ett avtal om att tillsammans bygga en miljvnlig stadsdel i megastaden Tianjin. Det r ett pilotprojekt som ska inspirera till hllbar tillvxt, och i framtiden sprida sig till andra stder i Kina. Kommissionens representant Mary Ritter menar att det r avgrande fr hela vrlden hur Kina urbaniseras de kommande rtiondena. Samarbetsavtalet tecknades i Peking, just infr ett strre mte mellan EU och Kina.

Som Greenpeace rekommenderar har Kina redan brjat fasa ut srskilt smutsiga industrier. Dessutom r Wang Yings koleldade vrmepanna sedan 2006 ersatt med centralvrme. Hon bor i Pekings gamla, traditionella envningsbostder som kallas hutonger, och minns frn ungdomen hur familjen staplade kolet p hg fr att brnna under den lnga vintern. Sammantaget har hundratusentals av Pekings hutonger det senaste rtiondet kunnat verge detta bruk. Kina har dessutom just pbrjat flera pilotprojekt med utslppshandel, vilket ska leda till ett nationellt system inom ngra r. Flera provinser fick ocks under fjolret dryga bter fr att inte ha ntt mlen vad gller vrdet av PM 2,5. Men vad som frmst talar
40
ERA 1 2014