Merchanting nya insikter om vr export

Ni har skert hrt det frut; Sverige r en liten ppen ekonomi och vi r vldigt beroende av vr export. Export r ofta en viktig mtare p hur det gr i ett land. Lnderna i Sydeuropa kmpar fr nrvarande med att f ned sina kostnadsniver fr att terta frlorad konkurrenskraft och p s stt f igng sin export. Lyckas man r det ett viktigt steg mot att skapa frutsttningar fr lngsiktigt starkare tillvxt och fler jobb. I Asien finns istllet mnga exempel p det omvnda dr en medveten satsning p export skapat stark tillvxt och ett snabbt vxande vlstnd de senaste 20 ren. ven i Sverige har vi vrnat exporten och i statistiken syns det som en lng fljd av r med stora och stabila verskott i handels- och bytesbalans.

MNDAG 27 JANUARI 2014

Till att brja med kan det vara p sin plats att reda ut vad tjnsteexporten bestr av. De tre strsta posterna i tjnsteexporten kommer frn transporttjnster (75 mdr)i, resevaluta (72 mdr)ii, och ngot som kallas merchanting eller tredjepartshandel (70 mdr). Den sista r extra intressant och det r den vi ska gna resten av analysen t. Exportintkterna frn merchanting utgr idag cirka 2 procent av BNP, en frdubbling jmfrt med fr 10 r sedan. Satt i relation till det totala exportverskottet r kningen nnu strre. 2003 utgjorde merchanting 13 procent av Sveriges exportverskott (varor och tjnster). Idag r andelen 35 procent och med undantag fr ett tapp efter finanskrisen 2009 har trenden pekat konstant uppt.

ven om handelsverskottet har varit stort och stabilt under nstan tv decennier har det under ytan skett stora frndringar de senaste 10 ren nr det gller hur verskottet skapats. Frndringar som har betydelse fr hur vi ska se p exporten och dess effekter p jobben, kronan, rntan och andra delar av ekonomin. Under det senaste decenniet har verskotten som kommer frn tjnsteexporten vuxit kraftigt samtidigt som verskotten frn den traditionella exporten av fysiska varor minskat. Vr tjnsteexport genererar idag ett rligt verskott p 125 mdr medan verskottet fr varuexporten stannar vid knappt 80 mdr. Fr 10 r sedan var frhllandet det omvnda med ett mycket blygsamt tjnsteexportverskott p bara 3 mdr medan varuexporten visade ett verskott p 160 mdr.

Veckans Tanke

VAD R MERCHANTING? Merchanting uppkommer d ett svenskt bolag kper en vara i utlandet och sljer den vidare till en utlndsk kund utan att frst importera den till Sverige. I Sverige uppkommer merparten av merchantingexporten nr ett svenskt exportbolag agerar mellanhand mellan sitt producerande dotterbolag i utlandet och sin slutkund i utlandet. Om vi illustrerar med ett konkret exempel kan det se ut p fljande stt. Ett stort svenskt exportfretag fr en order frn en av sina kunder i USA. Fretaget har merparten av sin tillverkning i Kina och sjlva affren gr till s att huvudkontoret i Sverige kper in produkten frn sitt kinesiska dotterbolag som har hand om produktionen och sedan sljer den vidare med en vinst till slutkunden i USA. Eftersom den fysiska varan skickas direkt frn Kina till USAiii passerar den aldrig den svenska grnsen och ur svensk synvinkel uppstr drfr ingen traditionell varuimport (frn Kina) eller varuexport (till USA). Dremot kommer vinsten som uppkommer av att moderbolagets inkpspris frn den egna fabriken i Kina r lgre n frsljningspriset till slutkunden i USA att bokfras som en svensk exportintkt i form av merchanting. Det finns allts en stark koppling mellan fysiska varor och merchanting och dessutom mellan merchanting och globaliseringiv.

merchanting att precis som annan export addera till svensk BNP och ka tillvxten. Men eftersom det inte ger ngon motsvarande svensk jobbtillvxt s kommer det se ut som om produktiviteten i ekonomin kat (d v s vi har blivit mer effektiva p att producera). Det leder i sin tur till att man mste justera upp uppskattningen av den potentiella tillvxttakten vi kan ha i ekonomin utan att det leder till kad inflation. Fr Riksbanken betyder det mindre behov av rntehjningar nr tillvxten kar. LGRE INVESTERINGAR En annan frga r vad som hnder med intkterna frn merchanting. Normalt gr strre delen av ett fretags vinst till att investera i och expandera den egna verksamheten. Men i de fretag som har stora merchantingintkter och stor produktion utomlands r de rimligt att tro att merparten av de nyinvesteringar som fretaget gr hamnar i den utlndska verksamheten. Man kan drfr misstnka att merchantingintkter till skillnad frn traditionell export inte leder till speciellt mycket nya investeringar i Sverige. MERCHANTINGINTKTER SVRARE ATT BESKATTA Ytterligare en viktig frga gller beskattning. Eftersom vinster i form av merchanting r nra kopplade till den juridiska hemvisten fr ett fretags huvudkontor blir dessa intkter svrare att beskatta. Om ett land med stor merchantingexport skulle f fr sig att hja fretagsskatterna (alternativt tppa igen de kryphl som finns i skattesystemet) r det enklare fr dessa fretag att flytta huvudkontoret utomlands n fr fretag som dessutom mste flytta all produktion. Studier har visat att lnder som har betydande merchantinginkomster som andel av BNP ocks tenderar att ha lgre fretagsbeskattning n genomsnittet.v SNEDVRIDEN BILD AV GLOBALA OBALANSER En effekt av merchanting r att exportverskott delvis uppstr p andra stllen n i produktionslandet och drmed blir det ocks svrare att identifiera lnder som har fr stora handelsverskott och drmed kan anklagas fr att ha en undervrderad vxelkurs. Frgan om behovet av en global utjmning av handelsobalanser har varit en het potatis i internationella sammanhang under senare r. USA har anklagat andra lnder fr att genom undervrderade vxelkurser ha skaffat sin exportindustri orttvisa frdelar. Tyskland kritiserades fr detta i hstas och ven Sverige har ftt kritik fr att vi tillhr gruppen av lnder som har fr stora exportverskott. En del av den kritiken kan vara obefogad om det gr att visa att en betydande del av exportverskotten kommer frn merchanting.

F NYA SVENSKA JOBB MEN KAD PRODUKTIVITET Eftersom vanlig export har en stark koppling till produktion i det egna landet finns ocks en stark koppling mellan kad export och fler jobb. Om efterfrgan i USA kar p Scanias lastbilar och dessa byggs i Sdertlje kommer den kade exporten g hand i hand med fler svenska jobb. Nr det gller merchantingexport kan man dock ifrgastta om det skapar speciellt mnga nya jobb i Sverige. Om den globala efterfrgan p ett svenskt fretags produkter producerade i Kina kar s kommer det att synas i en uppgng i vr merchantingexport. Men merparten av de nya arbetstillfllen som behvs fr att ka produktionen hamnar i Kina dr fabriken ligger. I takt med att merchanting kar i betydelse s frsvagas ocks sambandet mellan kad export och fler svenska jobb. Dremot kommer exportintkter frn

Veckans Tanke

MERCHANTING INTE DLIGT MEN ANNOURLUNDA Merchanting har blivit en viktig del av den svenska ekonomin i allmnhet och av exporten i synnerhet. ven om det mste betonas att det inte finns ngot negativt i exportintkter frn merchanting s r det nd p sin plats att ptala att merchanting pverkar ekonomin p ett stt som vi normalt inte frknippar med traditionell export. Det fanns en tid d man sa att det som r bra fr Volvo r bra fr Sverige. Den sjlvklara logiken var att nr Volvo slde fler bilar och investerade i sin svenska verksamhet och la fler ordrar hos svenska underleverantrer s skapades en massa nya jobb i Sverige. Ju fler som hade jobb ju mer kade skatteintkterna och ju bttre gick det fr hela landet. Idag r kopplingen mellan hur det gr fr vra stora svenska exportbolag och hur det gr fr Sverige svagare. Den r inte borta men den r svagare. Merchanting lr fortstta att ka i betydelse takt med att globaliseringen och handeln mellan lnder tilltar och utvecklingen av globala frsrjningskedjor gr att ven mindre fretag i framtiden kan vlja friare var man vill frlgga sin produktion. Mer forskning om effekterna av merchanting r drfr vlkommet liksom en mer detaljerad statistik kring denna allt viktigare del av vr export. Johan Javeus +46 70 325 51 45

STARKARE KRONA DRABBAR INTE MERCHANTING.. I Sverige var debatten frra ret tidvis intensiv om hur stark kronan kunde f tilltas att bli utan att allvarligt skada exporten. Vxelkursen tillmts ofta stor betydelse nr man diskuterar frutsttningar och ven effekter av export. En fr stark vxelkurs tenderar att hmma vr export genom att gra vra varor dyrare i utlandet. Merchantingexport r dremot relativt oknslig fr vxelkursfrndringar. En starkare svensk krona kar ju inte produktionskostnaden fr fretagens produkter om produktionen sker utomlands. Ju mer merchanting vi har ju mer opverkad ser vrt totala exportverskott ut att vara av kronkursen. Baksidan r att det i tider av starkare krona kan dlja en betydande negativ pverkan fr traditionella exportfretag. .. OCH MER MERCHANTING STRKER INTE KRONAN Vrt stora exportverskott har ocks lnge setts som ett skl till att frvnta sig att kronan ska strkas. kad export leder till valutainflden som strker kronan.vi Men eftersom merchantingintkterna till stor del inte vxlas till kronor uteblir dr merparten av valutainfldet. Att huvudkontoret rapporterar merchantingintkten som export har inget med betalningsstrmmarna att gra. Moderbolaget kan vlja att ha kvar pengarna p ett konto i utlandet (eller p ett valutakonto i en svensk bank) i vntan p att anvnda dem fr fortsatt utlandsexpansion eller andra utgifter. Slutsatsen blir att merchantingexport inte pverkar vxelkursen.

i Transporter r den strsta posten i tjnsteexporten och den r nra kopplad till varuhandeln. Inom transportsegmentet r sjfart (30 mdr) strst fljt av flyg (22 mdr) och vgtransporter (20 mdr). ii Resevaluta r den nst strsta posten och utgrs av allt som utlndska medborgare kper i Sverige. I posten resevaluta ingr allts ven fysiska varor som kps av turister eller via grnshandel (t ex norrmn som ker till Sverige och handlar). Faktum r att ven all internethandel ingr i posten resevaluta s om en tysk kper en fysisk vara frn Sverige via ntet s registreras det som tjnsteexport trots att det i sjlva verket egentligen handlar om traditionell varuexport. iii Egentligen kanske varan inte ens skickas till USA utan gr direkt till det amerikanska fretagets fabrik i Kina. iv Eftersom merchanting ofta har en nra koppling till traditionell varuexport s kommer merchanting frn och med 2014 att omklassificeras i statistiken till att ing i varuexport istllet fr som tidigare i tjnsteexport. v Se Beusch Merchanting and Current account balances 2013. vi Antingen genom att utlnningar kper kronor fr att betala fr de varor man importerar frn Sverige eller genom att de svenska fretagen vxlar ver sina exportintkter i utlndsk valuta till kronor.