Den stora illusionen

(Opublicerad, april-maj 1995) Mnga tycker kanske att det r en mrk bild av utvecklingen i vsterlandet och i Sverige som jag har mlat upp i mina fregende artiklar. De har rtt. Att tvingas leva i ett produktionsstt i nedgng och en kultur i upplsning r inga trivsamma utsikter. Detta betyder givetvis inte att vi br sitta passiva och betryckta invnta undergngen. apitalismens undergng ! och drmed det kapitalistiska vsterlandets undergng ! r frvisso oundviklig. Men det som kan rddas genom katastrofen mste ocks rddas" och bortom den skall ett nytt och rimligare samhlle n detta byggas p ruinerna" och av spillrorna. #ikt $obinson mste vi frn vraket brga de verktyg som gr det mjligt fr oss att skapa oss en ny" frnuftig tillvaro. Mnga av de omedelbara uppgifterna r av rent defensiv natur. %ad hjlper det oss om penning! och statsherrarna kremerar sig sjlva i en vrldsbrand om vi sjlva sitter med p blet& Men varje sdan uppgift pekar ocks utver och bortom sig sjlv" mot den nya jord som skall stiga frn mrkret mot ljuset. Mer n ngot annat r det i detta lge kunskap och klarsynthet som vi behver. %arje frdom som vi dras med" varje illusion som frblindar oss r ett hinder i vr vg" och en hjlp t dem som frbittrat klamrar sig fast vid sin egen sndervittrande makt och sina allt mer despotiska privilegier. M det drfr frltas mig om jag nnu ett par sidor framt gnar mig t att punktera trsterika illusioner. Det rr sig nmligen hr om illusioner som dels r av konkret politisk natur" och dels just handlar om de socioekonomiska vergngsproblemen. 'n viktig sdan illusion r (keynesianismen(. Den keynesianska myten Det som gr under benmningen (keynesianism( r en samling manipulationer med statsbudgeten som pstods kunna rdda kapitalismen ur dess eget dilemma utan att rubba dess egentliga maktstrukturer och egendomsfrdelning. 'nkelt uttryckt gick det hela ut p att staten i en lgkonjunktur )det vill sga en av kapitalismens periodiska efterfrgekriser* skulle sp p kpkraften genom att underbalansera budgeten" allts ge ut mer pengar n man tog in. 'n sdan tgrd skulle visserligen verka inflationsdrivande drfr att penningmngden kade i frhllande till varumngden" men i den klassiska kapitalistiska krisen var ju tendensen hur som helst deflationistisk ! det vill sga att priserna sjnk och penningvrdet steg ! och ngon farlig nettoinflation skulle drfr inte uppst. +r krisen vl var verstnden skulle staten i stllet verbalansera budgeten och dra in kpkraft" s att ekonomin inte verhettades. Den deflationistiska effekten av detta skulle motverkas av boomens allmnna inflationstendens" och samtidigt skulle kristidens underskott i statsbudgeten kunna kvittas mot de nya verskotten. ,enom att p detta stt msevis gasa och bromsa skulle staten kunna hindra kapitalismen frn att kra i diket. S ansg i varje fall -ohn Maynard" lord eynes )The General Theory of Employment, Intere t and

!oney, ./01*. 2ungerade detta p den blde lordens egen tid& 3nder trettiotalet prvade de flesta industrilnder aldrig hans recept. $egeringarna hll frtvivlat fast vid den politik som alla rttsinniga ekonomer framhll som den enda mjliga" nmligen att svlta sig )det vill sga det arbetande folket* ut ur krisen. 'n politik som sjlvfallet endast drev deras lnder djupare in i den" eftersom den permanentade kpkraftsunderskottet. 4nnu vid andra vrldskrigets utbrott befann sig 'uropa och 3SA djupt inne i denna kris. Den lindrades endast av den begynnande militra upprustning som 5itlertysklands aggressivitet gjorde ofrnkomlig men som man av (ekonomiska(" det vill sga ideologiska skl helst inte ville betala fr. 6 sjlva verket var det bara i tv lnder som en tillnrmelsevis (keynesiansk( politik frdes" och inget av dem var srskilt representativt. Det frsta var Sverige. (Stockholmsskolans( ekonomer )bl.a. ,unnar Myrdal och 7ertil 8hlin* var (keynesianer( redan fre eynes. 8ch hr var trettitalskrisen faktiskt hpnadsvckande snabbt verstnden" redan i mitten av rtiondet. Arbetslsheten var mycket hg" men endast fr en kort tid. Dock" Sverige var inte ngot normalt industriland. 9ill skillnad frn 3SA och n mer 'uropas stora industrilnder befann sig Sverige i en industriell och kapitalistisk uppbyggnadsperiod" och stagnationsskedet var nnu lngt borta. 6 allt vsentligt var krisen importerad" via finans! och e:portmarknader" inte inhemsk.).* Det andra landet var n mindre representativt. Det var nmligen Adolf 5itlers 9redje rike. 9yskland hade" liksom de vriga stora industrilnderna" visat tendenser till stagnation redan fre frsta vrldskriget. 'fterkrigsdepressionen slog hrt" och en kort upphmtning avbrts brutalt av den globala trettiotalskrisen. 6 ndens och desperationens spr kom na;isterna till makten" inte genom ngon kupp utan p fullt konstitutionell vg. 9ysklands ekonomiska nyordning leddes av 5itlers chefsekonom 5jalmar Schacht. Den var egenartad. +a;istregimen var klart prokapitalistisk. Storfinansen och storindustrin hade betalat de kampanjer som frde 5itler till makten. Sin egen antiborgerliga vnsterflygel )under brderna Strasser och SA!chefen $hm* hade man fysiskt utrotat i (de lnga knivarnas natt( ./0<. Samtidigt accepterade den tyska storborgerligheten att lta sig ledas vid nsan av 5itler och Schacht= s mr hade katastrofen ./.>" revolutionsskrcken och finanskrisen gjort den. Det tyska systemet kan lite parado:alt karakteriseras som (kapitalistisk kommandoekonomi( ! men hur parado:alt r detta egentligen" mot bakgrund av det senare japanska e:emplet& ?rofiterna garanterades" frutsatt att man lydde order. 8ch den i detta sammanhang relevanta ordern var att inte hja priserna. 2rn ca ./0< och till ./<@" d kriget redan pgick" hlls i sjlva verket konsumentpriserna och penningvrdet konstanta. +gon motsvarande disciplin har inte vra egna kapitalister underkastat sig. Men redan i nederlagets 9yskland ./.>!A@ hade hga militrer och politiker faktiskt talat om att (bolsjevisera( landet= det var d det ryska inbrdeskrigets (krigskommunistiska( kommandoekonomi de tnkte p" och sjlvfallet inte p ngon social revolution ! detta var just vad den sortens (bolsjevisering( var avsedd att frhindra.

6nte heller kan man dra ngra v:lar p lget efter ./<B" som definitivt inte var normalt. 'fterkrigsdepressionen blev kort. 'uropas teruppbyggnad forcerades av politiska skl" med Marshallhjlp och andra tgrder= man fick inte lta nden driva folken i armarna p Stalin. ( oreaboomen( gjorde sitt till. +r ekonomin vl kommit igng igen" accelererade den p grund av att trettio! och fyrtiotalens teknologiska genombrott nu kunde e:ploateras )se artikeln "#d piralen*. oloniernas politiska frigrelse dmpade fr en tid kapitale:porten" och i det ekonomiskt krossade 'uropa lg ocks de finansiella maskinerierna i spillror" de maskinerier som man hade behvt om man hade velat spekulera i ngot annat n #ucky Strike och Camel" de gngse valutorna i stora delar av %st! och Centraleuropa nrmast efter krigsslutet.)A* Det gjordes investeringar" som under femtiotalet ledde till en begynnande e:pansion. Det var under detta rtionde som den europeiska socialdemokratin vande sig vid att man inte behvde ha vare sig en ekonomisk" industriell eller teknologisk politik. Det var bara att vlvilligt frdela de godsaker som" tillsynes av sig sjlva" drsade ner frn det kapitalistiska bordet. 3nder dessa frutsttningar var det ltt att vara keynesian. Men i efterhand str det klart att ngra empiriska belgg inte fanns fr att det keynesianska receptet fungerade. Det kom faktiskt varningssignaler. 6 svackorna av (recession( ! konjunkturcykeln knallade ju vidare ! sg man tecken till ett kusligt och svrbegripligt fenomenD inflationen upph#rde inte trot l$%&onjun&turen. Detta fenomen dptes till (stagflation(. Detta stred mot all etablerad ekonomisk visdom. 8ch nr stagnationen p allvar satte in under frsta hlften av ./E@!talet visade det sig att detta inte varit ngon tillfllig avvikelseD mot alla akademiska teorier rdde inflation samtidigt med arbetslshet och konkurser. Det var uppenbarligen ngot fundamentalt fel p eynesF recept. Varfr receptet inte fungerar 3nder ./E@! och ./>@!talen var keynesianismen synnerligen ur modet bland de borgerliga ekonomerna och utsattes fljaktligen fr stark kritik. Det grundlggande ppekandet ! att den inte fungerade ! var frvisso korrekt. Det kortlivade frsk som Mitterands frsta ministr gjorde att tillmpa receptet i 2rankrike understrk den sakenD det resulterade i en inflationseldsvda som snabbt mste slckas. Men vulgrekonomernas frklaringar till att den inte fungerar frefaller mig rtt ytliga. Det fundamentala sklet torde vara att eynes utgick frn att det rdande ekonomiska systemet var marknadsekonomi. 6 en sdan borde de ekonomiska aktrerna agera p det stt som teorin frutstter" det vill sga endast reagera p de signaler som prismekanismerna ger ! mekanismer som de inte sjlva kan pverka i ngon hgre grad. Men som jag tidigare ppekat )i artikeln '$dan (r &apitali men* lever vi inte i en marknadsekonomi utan i en kapitalistisk ekonomi. 8ch detta r ngot helt annat. apitalismen bygger p att vsentliga ekonomiska sektorer undandras frn konkurrens och blir monopolistiska )i den vida bemrkelse som innefattar oligopol

och andra konkurrensbegrnsningar*. 6 en marknadsekonomi leder minskad efterfrgan till skrpt priskonkurrens" man fr mer fr pengarna ! om man har ngra ! och pengarnas realvrde kar" det blir allts deflation. 6 en grundligt kapitaliserad och drmed monopoliserad ekonomi r emellertid priskonkurrensen satt ur spel i ekonomins ledande sektorer. apitalgarna kompenserar sig fr den minskade efterfrgan" inte genom att stimulera avsttningen utan genom att hja priserna. ?engarna blir mindre vrda" det blir inflation. +r Sverige under sjuttio! och ttiotalen hade hgre inflation n omvrlden" berodde detta inte som hgerns propagandamakare pstr p att vi hade srskilt oemotstndliga (kravmaskiner(. 6nte p arbetar! och tjnstemannasidan i alla fall. 8rsaken var att Sveriges ekonomi r mer monopolistisk n normalt" delvis p grund av landets litenhet men ocks p grund av att inga krig eller katastrofer rivit upp traditionella maktstrukturer. Sjlvfallet har den borgerliga propagandan )dit jag sjlvfallet rknar den akademiska nationalekonomin* aldrig framstllt saken s. 9rots att inflationen alldeles uppenbart har sitt ursprung p prissidan" r en (utbudsinflation(" har den hela tiden konsekvent utmlats som en (efterfrgeinflation(" det vill sga den skulle bero p att det slsaktiga folket ftt alltfr mycket pengar att rra sig med" pengar som de sedan frskingrat i sus och dus. Det r denna medvetna lgn som ligger bakom de fortfarande envist upprepade pstendena att (tomma( lnehjningar r meningslsa eftersom inflationen genast ter upp dem. Det enda som r sant i dessa pstenden r att kapitalisterna frvisso snabbt ter upp allt som kommer i deras vg. Det finns ocks" tror jag" ett annat viktigt skl till att receptet fallerade. eynes frutsatte att det effektivaste sttet att frtjna pengar och frmera sitt kapital var att investera i produktionskapacitet" det vill sga i realvrden. ? den tiden d hans tnkande tog form ! fre frsta vrldskriget ! kunde man fortfarande hvda att den virtuella ekonomin" de finansiella transaktionerna" i huvudsak endast var ett bihang till och ett smrjmedel fr den reella ekonomin" den sfr dr man tillverkade" utvann och drev handel med reella produkter och nyttigheter. 2rekom det konstigheter i denna marginella sektor s var de just marginella= dem kunde man acceptera eftersom den virtuella ekonomin var fr liten fr att vlta den vldiga" av kol och stl belamrade realekonomin ver nda. 6 dag r den virtuella ekonomin" i omsttning rknat" mellan tju%o och trettio %$n%er t#rre n den reella. Drmed lockar den med lngt strre och snabbare vinster n den reella ekonomin" som ju r underkastad sin egen" av materiella faktorer betingade trghet. 6 den virtuella ekonomin behver man inte vnta p att skeppslaster skall komma fram" fabriker byggas och kras igng och produkter utvecklas och marknadsfras. 8ch den virtuella ekonomin rr sig numera till strre delen med virtuella pengar" som r nnu mer metafysiska n riksbankernas vanliga sedlar och obligationer och som uppkommer genom ett slags uralstring lik den man frr trodde producerade flugor ur ruttnande gdsel. Den stter miljarder i rrelse som aldrig varit innanfr riksbankens portar och som finansministern aldrig sanktionerat. %ilka signaler en regering via sin budget skickar till den reella ekonomin )finanspolitik* eller hur mnga metallbitar eller papperslappar med ptryckta vrden den fabricerar )penningpolitik* gr fljaktligen inte mycket frn eller till. +r den spr p kpkraften och drmed kar penningherrarnas inkomster" d

drar dessa inte heller den slutsatsen att de br investera dem i kad produktionskapacitet" anstlla mer folk och kpa mer rvaror. De drar slutsatsen att de har ftt mer pengar att spekulera med. 8ch eftersom regeringarna inte kan eller inte anser sig kunna tvinga dem att investera pengarna p ett produktivt stt" r herrarnas slutsats helt korrekt. D den kade penningmngden drmed inte kommer att balanseras av en kande varumngd" leder den till e:plosiv inflation ovanp svindele:plosionen. Det var detta fenomen som fick Mitterands pojkar att brnna fingrarna= och 2rankrike tergick snabbt till den akademiskt respektabla elndespolitiken" den som redan i brjan av artonhundratalet gav den politiska ekonomin ! som den d nnu kallades ! vedernamnet the di mal cience, den bedrvliga vetenskapen" eftersom den inte stllde ngot annat n misr i utsikt fr folkets stora massa. 6 mer n ett halvt rhundrade har keynesianismen varit hoppet fr dem som velat rdda kapitalismen frn sig sjlv. Det har varit den som inte bara den reformistiska arbetarrrelsen utan ocks liberalismen" eller vad som tersttt av den" har haft som ekonomisk teori. Detta hopp har varit en illusion. ?enningherrarnas egna idGer i denna frga ! att lycka och vlstnd kommer att rda om lnerna snks" skatterna avskaffas" fackfreningarna frbjuds och husagan terinfrs ! r s puerila att det inte lnar sig att spilla mnga ord p dem. %ad som behver sgas har jag redan sagt p annat stlle. r kapitalismen frlorad? Som Storm ?edersen en gng s riktigt ppekade r det vanskligt att profetera" srskilt om framtiden. 6nte bara mar:istiska ekonomer utan ven liberala har mer n en gng vntat sig kapitalismens snara frnflle" men blivit besvikna )respektive glatt verraskade*. $edan fre sekelskiftet ./@@ brjade vissa mar:ister skriva utkast till liktalet" men begravningen uppskts. 'tt stt att hantera besvikelsen var #enins teorier om imperialismen och den statsmonopolistiska kapitalismen" som avsg att frklara varfr liket fortsatte att rra p sig ! nnu en tid" frstr sig. apitalismen syntes ter st vid vgs nde under trettiotalet" och skulle vl ocks ha gjort det om det inte varit fr herr 5itler och hans s lyckligt igngsatta vrldskrig. 'fter detta kunde man dra ytterligare ett varv p ackumulationsveven. Den hr gngen har jag emellertid svrt att frst vad slags )indfall som skulle kunna ppna nya perspektiv. 'n drastisk utslagning av det befintliga fasta kapitalet" lik den som andra vrldskriget medfrde" skulle i dag sannolikt medfra den mnskliga civilisationens undergng. +y teknologi skulle f begrnsade effekter= den som finns )srskilt p 69! omrdet* r ytterst svr att infoga i ett kapitalistiskt system av arbetse:ploatering" och ekonomiernas monopolisering r i sig sjlv ett hinder fr teknologiska innovationer. ?rivatkapitalismens spridning till de forna statskapitalistiska lnderna tar sig sdana former att ngra fr vrldsekonomin vlgrande effekter r svra att frestlla sig= maffiabossar och knarkgrossister skapar knappast ngon reell ekonomisk utveckling" och ina r synbarligen p vg mot en katastrof av samma art som men betydligt

strre omfattning n den i fre detta Sovjetunionen.)0* 3nder de gngna fem!se: ren har ett betydande antal tidigare (socialister( av visserligen ngot diffust slag haft mycket brtt att hggljutt frkunna sin fromma tro p kapitalismen som det allena saliggrande systemet" fr att inte sga den enda vgen. -ag misstnker starkt att deras omvndelse kommer att visa sig vara en felspekulation. +r kapitalismen nu bervats det skimmer av korstg mot ondskans imperium som antikommunismen sknkt den" framtrder dess egen funktionsoduglighet i desto grllare ljus. Dess propagandamakare framtrder nu och talar om fr oss att det r en ren ofrskmdhet att begra att den skall ge oss en rimlig utkomst och ett anstndigt liv. 9vrtom" sger de" mste vi dmjukt acceptera nnu strre arbetslshet" nnu smre arbets! och livsvillkor" nnu strre rttslshet. 8ch nu ids man inte lngre frespegla oss att detta i ett lngre perspektiv skulle sknka oss lycka och sllhet" eller ens en utkomst. %i mste bara foga oss i allt detta eftersom universum nu en gng r funtat s. +r hundratusenden gr arbetslsa i Sverige" och tiotals miljoner i 'uropa" d innebr detta inte att det r ngot fel p systemet= det betyder bara att (balansarbetslsheten( ! en ny upptckt" gjord i rttan tid ! ligger p den nivn. 8ch att man skulle kunna ndra p den saken r en frbjuden tanke. Sdan hybris straffar gudarna" det vill sga (marknaden(. Sjlvfallet tror jag inte att kapitalismen kommer att smlla av i morgon. 6 ngon form kommer den att hanka sig fram i mnga r nnu" i efterblivna ekonomiska sektorer och i denna vrldens avkrokar" om s alternativet i detta nu skulle ta form under vra gon. Men inga p e:ploatering grundade produktionsstt bestr fr evigt" ty deras egna inneboende motsttningar hinner s smningom i kapp dem. 6 s mtto r kapitalismens undergng oundviklig. Att denna undergng inte bara kommer att bli lngdragen utan ocks synnerligen otrivsam har jag nog gjort tillrckligt klart. Som jag ppekat kommer den ocks att g av stapeln oavsett vad vi sjlva vill eller gr. %ad det i stllet handlar om r att veta vad vi edan gr" och att dessfrinnan vara frberedda och ven att redan nu lgga de delar av grunden till ett rimligare samhlle som det r mjligt att f p plats. 5uvudsakligen i vr egen kunskap" insikt och mentala beredskap" givetvis ! ngon strre tolerans mot avvikande sociala och ekonomiska beteenden har inte en kapitalism som utkmpar sin ddskamp" och fast den sedan lnge mist sin frmga att skapa och bygga upp" har den frvisso kvar sin kapacitet att frstra och dda. Mar: frste en gng ilsket att han inte tnkte (skriva recept fr framtidens soppkk(. Alla frestllningar om hur ett postkapitalistiskt samhlle rimligen borde vara beskaffat kunde han emellertid inte frnsvrja sig= det framgr om man till e:empel lser Inb#rde &ri%et i *ran&ri&e )om ?ariskommunen .>E.*. 8ch det kan inte vi heller. %i br inte ens gra det. %i mste ha idGer om hur mnniskor kan samarbeta och lsa sina enskilda och gemensamma problem= det r inte ngon flummig (utopism(. %grar vi att tnka dessa tankar i frvg" d str vi handfallna d vi mste handla ! och vi lmnar fltet fritt t individer" grupper och krafter som vi definitivt inte borde ge fria tyglar. 3tvecklingen i fre detta Sovjetunionen" fr att inte tala om fre detta -ugoslavien" visar den saken tydligt nog. )6 nsta artikel sker jag skissera

ngra mjliga handlingsvgar.* De stora illusionisterna 2astn keynesianismen rent sakligt sett r fullstndigt diskrediterad" lever den kvar som ett slags diffus religion i de kretsar som nnu sker inbilla sig att det finns ngot utrymme fr att fra traditionell socialdemokratisk eller liberal politik. %isserligen gr den det mer som stmningslge n som klart formulerad teori. Men i en kultur som r s inrotat antiintellektuell och knslomssig som den svenska kan den sortens vaga tyckanden drja sig kvar mycket lnge i mrka vrr ! srskilt som det anses ytterst ofint att g runt med ficklampa och leta efter dammrttor. -ag har mtt svenska professorer som varit totalt ofrmgna att frst" och n mer prestera" en sammanhngande tanke. Socialdemokratin har aldrig varit mar:istisk. Den var p sin hjd inspirerad av den #assalle" som dyrkade den preussiska staten och frskte frklara fr 7ismarck varfr denne borde genomfra socialismen. 4ven de sista resterna av klassmedvetande avvecklades snabbt ! brjan gjordes nr man sparkade mster ?alm och ersatte honom med trasborgerliga specerihandlartyper som 7ranting ! och fltet lg redan vid tiden fr frsta vrldskriget ppet fr ett fortskridande politiskt frfall som den vlputsade organisatoriska fasaden och de kollektivanslutna arbetarmassorna dock ndtorftigt kunde dlja i flera rtionden. 6dag r socialdemokratin ett moraliskt och intellektuellt konkursbo. Dr frvandlas eviga lften p cirka tjugofyra timmar till ofrbindliga och tyvrr tills vidare ogenomfrbara (mlsttningar(" som man ytterligare ett dygn senare till och med rstar mot i riksdagen )minns ngon nr 6ngvar Carlsson stod p anslihusets trappa och frsvarade arbetslshetsersttningarna&* 'ndast den naknaste" mest sjlviska och mest sjlvdestruktivt kortsiktiga opportunism terstr. 8ch frsts dess pseudointellektuella ba% ladie av bda knen )dock mest det manliga= SA? har alltid varit ett grabbparti*. Dessa personers teoretiska bagage ! i den mn en s ansprksfull benmning r befogad ! bestr i regel av en otuggad" osmlt och ofrstdd keynesianism av det slag jag ovan beskrivit. %ilset rotar de kring p tippen p jakt efter eventuellt tliga skulor" rkbara fimpar och sdana bortkastade tompavor som de kan kursa p ngon kultursida. De andliga skrotskulpturer som de producerar visar alla samma motivD det var bttre frr. +arf#r det inte r som frr verkar vara en frga som ligger bortom deras horisont= p sin hjd verkar det som om kapitalisterna blivit elakare p sistone. Annat var det minsann p gamle finansminsterns och p gamle Hallenbergs tid. 5 ja. 9y frestllningen att man mhnda skulle kunna analysera skeendet" ta reda p varfr socialdemokratin fastnat till halsen i sin egen dynga och marknadsmullorna muntert dansar runt gropen" sjlva tanken att det kan e:istera ngot sdant som ett rligt och konsekvent intellektuellt arbete" tycks vara svrfattbar fr dem. +r drfr 9imbro!pbeln begabbar dem och karakteriserar deras verksamhet som (nostalgiskt gnlande( s mste man tyvrr

hlla med. 5ela deras tankevrld bestr i sjlva verket av en auktoritr paternalism" kryddad med den stalinistiska arbetarrrelsens mest vulgra frdomar och myter" inklusive de som den i sin tur via lassalleanismen hmtat frn den reaktionra preussiska professorshgern p .>.@!talet ! och som de fljaktligen delar inte bara med den klassiska hgern utan ocks med nittonhundratalsfascismen. 6 tlm har nyligen distinktionen mellan stat och civilt samhlle (en gng fr alla avlivats( minsann. -a" det r ,ran ,reider och de vriga sorgliga riddarna runt hans soffbord som jag nrmast syftar. Deras periodiskt utkommande konkursfrklaring r ett passande monument ver dem sjlva och den (rrelse( som de begrter. %ad ska en sophg krnas med om inte en sopa& %i lmnar nu den 7eavis och 7utthead!soffa dr herr ,reider sitter och gaggar tillsammans med Stig Strmholm. %i har bara frevisat den som e:empel p miljn kring den snderfallande kapitalismen. Mer har denna inte att komma med i kulturell" teoretisk och vetenskaplig vg. Det r helt fljdriktigt att penningherrarna sjlva och deras politiska hantlangare kastat alla pretentioner p bildning" frnuft och anstndighet ver bord. De kan inte lngre skyla sin odr med dessa parfymer" och de knner heller inga behov av dem. 2rn dessa herrar kommer numera enbart en ammoniakalisk rovdjursdoft" ibland avlst av en pust frn drngstugan. 'tt svenskt reIuiem 6 tv generationer har keynesianismen sttt som det teoretiska rttfrdigandet av tron p (en kapitalism med mnskligt ansikte(. Strngt taget hade den aldrig utgett sig fr att kunna gra ngot annat n att bemstra konjunktursvngningarna" men i praktiken var det inte s man sg den. 6 folks medvetande betydde eynes teori att man hade lrt sig behrska kapitalismen" att man tmjt den. 8ch i och med detta behvde man inte ska ngot alternativ till den" eller ens ta itu med de drag hos den som nd frefll motbjudande och svra att rttfrdiga. Den fungerade ju= och resten av argumenteringen handlade inte om kapitalismen utan om (kommunismen(" det vill sga det stalinistiska statssystemet ster om 'lbe. ? ngot egendomligt stt tog dess politiska orimlighet ut vstkapitalismens ekonomiska och sociala orimlighet )som ju dessutom inte var s sttande s lnge ekonomierna e:panderade och drmed alla blev rikare ... ven om ngra blev rikare n andra*. Srskilt betydelsefullt var detta rttfrdigande i de nordiska lnderna" dr den reformistiska arbetarrrelsen var stark och dr dess vrderingar i viss mn trngt in i det allmnna medvetandet. 5ela den sociala och politiska stabilitet som utmrkte dessa lnder vilade p frestllningen om att kapitalismen" och drmed hela samhllsutvecklingen" var under kontroll. (Den sociala ingenjrskonsten( var frvisso inte bara en idG i verhetens huvuden ! underheten frhll sig lugn och passiv i frtrstan p att verheten bestod av kompetenta sociala ingenjrer. Dessa skulle skert ordna allt till det bsta. 5uvudstycket i denna frtrstan var vertygelsen om att det e:isterade en vrdegemenskap som strckte sig ver alla klassgrnser )i den mn sdana e:isterade= det ingick i den svenska officiella trosbeknnelsen nnu under ./1@!talet att det inte lngre fanns ngra klasser= dem

hade socialdemokraterna avskaffat i den mn de ngonsin e:isterat och att pst ngot annat var kommunistpropaganda*. S var naturligtvis inte fallet. Det var emellertid ltt fr penningherrarna att stta upp en allmnt filantropisk och demokratisk uppsyn. S lnge kapitalismen nnu befann sig i en e:pansionsfas" kostade det inte s mycket. Dagens eftergifter kunde lugnt kvittas mot morgondagens vinster" som" det var man vertygad om" helt och hllet skulle verskugga dem. 4nd fanns naturligtvis de som vantroget jmfrde sin egen situation med den idylliserande propagandan och undradeD 4r det oss de talar om& Den stora # A7! strejken vintern ./1/!E@ lyfte p folkhemmets lock och gav en glimt av verkligheten. 3nder ./E@!talet brjade en antikapitalistisk hllning ta form. Men kritiken var mrkligt begrnsad. Den var moraliserande snarare n analyserande. Det man hade mot kapitalismen var att den missgynnade och frnedrade mnga mnniskor. Dess frmga att fungera betvivlade man dremot knappast. 2astn de flesta av dem som sg sig sjlva som mar:ister inbillade sig att mar:ism i frsta hand var en rent ekonomisk kritik av kapitalismen" lyste till och med den ekonomiska analysen av systemets tillkortakommanden i stort sett med sin frnvaro.)<*Dr den frekom" var den nstan enbart riktad mot kapitalets framfart i tredje vrlden. Den kunde d ocks kopplas till den antiimperialistiska rrelsen" som annars frmst utvade kritik p det politiska planet. Det var inget fel p detta" men kritikens ytlighet efterlmnade det intrycket att kapitalister bara var elaka mot u!lnningar. De arbetande folken i (metropolerna(" inklusive Sverige" betraktades som imperialismens frmnstagare. 2ortfarande hankade sig hemmakapitalismen fram s pass hyfsat att man kunde blunda fr det man sg av dess verkliga funktionsstt. Man kunde till och med blunda fr att man behvde ppna gonen. %i har tagits ur denna oskuld. Man kan inte g till tjugo miljoner arbetslsa i '3 och sga till dem att de tillhr vrldens verklass. 4n s lnge frmr de visserligen i de flesta fall hlla svlten frn drren" men detsamma gller inte hopplsheten. apitalismen har inte lngre en (reservarmG(. Den har en verskottsbefolkning. +r dessa mnniskor frgar vilken plats kapitalismen har fr dem och vad den kan ge dem fr framtid" blir det brutala svaret att de bara har att acceptera att naturens lagar utmnstrat dem. De r ondiga och olnsamma och borde nrmast vara tacksamma fr att de inte avlivas. Det r karakteristiskt att de etablerade kyrkorna i de lnder ! frmst de katolska men ocks det protestantiska 3SA ! dr de har ett verkligt inflytande idag r reaktionrare n de varit ngonsin sedan .>@@!talet. 3nderkastelse och passivitet r hela det evangelium som predikas dr. (?ven" Metternich och ,ui;ot( ! vi tycks faktiskt ha tervnt till reaktionens epok fre .><>. Men budskapet framfrs med kluven tunga. 9y det finns de som inte behver vara undergivna och frnjsamma. 8m den saken r pvar" chefredaktrer och ekonomiprofessorer rrande eniga. De privilegierades girighet har upphjts till hgsta samhllsmoral. De rika och mktiga behver inte ta ngra hnsyn" behver inte lgga sig ngra begrnsningar. Att krva ngot sdant skulle strida mot vrldsordningen" mot ,uds vilja" och resultatet skulle bara bli nnu strre elnde" nnu strre frvirring och upplsning n den nuvarande. 6 strre delen av det kapitalistiska vsterlandet lter detta tminstone avlgset bekant )fr att nu inte tala om hur utomordentligt bekant det

lter i resten av vrlden*. 6 lnder som Sverige har dremot detta budskap en tydlig chockverkan. Men vi som trodde att ni ville oss vlJ %i fr ett hnleende till svar. Det begriper vi vl att penning! och maktherrarnas egoism inte behver rttfrdigas. S r nu vrlden funtad att vargarna ter fren= och r du ett fr s betyder det inte att du r en bra mnniska utan bara att du r en dum mnniska. Den som kan" blir en varg. Den som inte kan bli en varg r en ,ntermen ch och en sdan minusvariant kan inte gra ansprk p ngon misskund" n mindre p ngra rttigheter. an ett produktionsstt" en kultur och en stat rddas som ppet och erknt vilar p rovlystnaden som enda grund& -ag tror inte det. Samhllen hlls samman av en viss tillit till medmnniskan. 9ills annat bevisats" utgr man frn att hon inte r ute fr att lura by:orna av en eller rnmrda en. 9ill och med kapitalismen vilar p den sortens frmodanden" framfr allt det att avtal inte ppet bryts. 6 sjlva verket skulle i stort sett all ekonomisk verksamhet upphra om s inte vore fallet. Att konsekvent gardera sig mot den sortens beteende skulle vara s betungande" skulle medfra s stora (transaktionskostnader(" att hela maskineriet skulle skra samman. Det accelererande vldet talar sitt tydliga sprk= det trappar upp sig sjlvt tills det mter ett strre motvld. De begrnsningar i sitt beteende som den enskilde frr lade sig bortfaller" eftersom han inte lngre vntar sig ngra motsvarande begrnsningar hos andra. Samhllenas grundbult" msesidigheten" korroderar och brister )B* -ag tror drfr att det finns tyngre vgande argument n de privatmoraliska fr att det r ett system i upplsning vi ser framfr oss. Det skymmer ver vsterlandet. K

Noter
).* -ag har tidigare framlagt denna analys i mer utfrlig form i en artikel i 'ociali ti & "ebatt, nmligen den om -apitali men %r(n er. )A* Dessa maskinerier var hur som helst" fre datorernas och datantens tid" helt otillrckliga fr en spekulation av den nuvarande omfattningen. )0* %i har tre olika slags katastrofer att vnta i ina. De r )rknat frn den mest lngsiktiga till den mest akuta* den sociala krisen" den allmnna miljkrisen och den akuta katastrof som orsakas av att man konsekvent ltit infrastrukturen frfalla. 6 ina r denna bokstavligen mer livsndvndig n den ngonsin varit i det glesbefolkade $yssland" som dessutom huvudsakligen bedriver icke konstbevattnat jordbruk. Det torde bara vara en tidsfrga innan ,ula floden spolar ut ngra miljoner kapitalister in spe i havet. )<* 2r mina sikter om vad som r mar:ismens verkliga grundval" nmligen historiematerialismen" se detta kapitel i #. 7ergIuist" /ade !ar0 fel1, Stockholm .//A. )B* Sociobiologerna anser visserligen att det finns en (evolutionrt stabil strategi( som utgr ett slags smsta mjliga tillstnd )egentligen ett tillstnd dr ingen kan frbttra sin situation genom att byta beteende* men de ger ingen garanti fr att ett utvecklat samhlle kan e:istera under dessa frutsttningar.