Kapitalismens grnser

(Socialistisk Debatt 5/1993) I en fregende utredning skrskdade jag ngra av kapitalismens myter den !m marknaden !"# den !m den vlsignelse$ringande %!synliga #anden%& 'tt de just r myter t!rde nu st klart& (ar du ng!nsin frundrats ver #ur tti!talets %paradmarknader% ) kredit%marknaden% !"# #yres%marknaden% ) fungerar* (r gnade man sig t !rgier i spekulati!n under tti!talet& Idag str ek!n!min stilla& +nligt alla den nati!nalek!n!miska vis#etens regler $!rde d rnt!r !"# #yr!r sjunka& ,r de det* -aturligtvis inte ) i st!rt sett #ar de stigit& .e #ar stigit av tv skl ett evigt !"# ett rent nutida& .et eviga sklet r att penning#errarna nskar k!mpensera sig p din !"# min $ek!stnad fr de frluster de lidit p grund av sin egen ink!mpetens& .et nutida r att de !"ks r i stnd att gra det gen!m sin makt att stta marknadsmekanismerna ur spel till sin egen frdel& .enna makt #ar de i sin tur drfr att de rella $etydande aktrerna p %marknaden% r s f !"# vl knda ) inga an!nyma sa$!trer kan frdrva villk!ren $ak!m ryggen p dem gen!m att er$juda lgre #yr!r !"# rnt!r ) men !"ks drfr att m!dern data) !"# frvaltningsteknik ger #elt andra mjlig#eter till k!ntr!ll !"# styrning n tidigare& .et r mjlig#eter s!m tagits tillvara av penning#errarna men inte av vra valda !m$ud& /vrt!m #ar regeringen lmnat frn sig nstan alla medel fr k!ntr!ll av ek!n!mi !"# kapitalrrelser under en marknadsfundamentalistisk finansminister s!m $ar s!"ialdem!kratisk partietikett !"# s!m frm!dligen k!mmer att g till #ist!rien s!m den mest ink!mpetente sedan Karl 0I1s frmyndarregering&(1) /y #r #ar vi nnu en $ak!mliggande fakt!r1 en stat s!m ser s!m sin uppgift att med alla medel $efrmja den #rskande klassens e2pl!atering av sam#llet ) inte #eller detta ng!t nytt ) men s!m !"ks #ar reell makt att gra det3 !"# detta #ar den tidigare alls inte #aft i samma !mfattning& "Borgarna" r inte ensamma 4a s!"ialdem!kraterna &&& 5nder sin tid vid makten #ar de frm!dligen gj!rt nnu mer n penning#errarna sjlva fr att frinta marknadsek!n!min& .e #ar gj!rt det gen!m att systematiskt gynna k!n"entrati!nstendenserna i det svenska nringslivet& 6mfretagsam#et #ar fr dem framsttt s!m ng!t frldrat !"# rentav skamligt s!m l!pp!r flatlss !"# g!n!rr7& .e #ar missgynnat den med samma m!raliska upprrd#et s!m de #ar frskt utradera den svenska stads$yggnads#ist!rien& 8"# vad s!m k!mmit i stllet #ar varit st!rdriften& +tt rikt differentierat stadsliv #ar ersatts av parkerings#us (t!rgs"ity !"# varulad!r s!m nu $elamrar stadskrn!rna s!m strandade !"# dende valar !"# p samma stt #ar ett differentierat nringsliv ersatts

av dessa samma m!n!p!lfretag vilkas spekulati!ner m!t den svenska valutan #sten 1999 ledde till att miljarder sprutade ut ur 6verige s!m $l!det ur en avskuren #alsartr& 8ta"k r vrldens ln& 6amtidigt #ar s!ssarna #yst en parad!2al man frestas sga r!mantisk n!stalgi fr marknadsek!n!min& :an #ar visat den gen!m vissa frsk att $evara gngna tiders ggmarknader gen!m marknads) !"# kartellagstiftning (s!m #ngt mindre skurkar men s!m gen!mgende lmnat de st!ra i fred)& 8"# framfr allt #ar man gj!rt det gen!m att frska k!nservera en frldrad !"# ek!n!miskt ddsdmd fretagsstruktur in!m j!rd$ruket en struktur s!m gj!rt familjej!rd$rukarna till $ankernas rnteslavar !"# j!rd$ruksnmndernas livegna& :an kan allts knappast anklaga s!"ialdem!kratin fr att #a frt en k!nsekvent illvillig p!litik& :en att den punkten faller gr i stllet att anklagelsen fr ink!nsekvens frvirring !"# p!litisk medvetsls#et $lir dest! starkare& 6amman$r!ttet fr dessa frsk att m!difiera kapitalismen i f!lkvnlig riktning r $ara ett av de mnga $evisen fr att s!"ialdem!kratin !"# dess %$landek!n!mi% ntt vgs nde& -r 6verige #rnst $yter regering k!mmer det att visa sig att s!ssarna inte #ar my"ket annat att k!mma med n $!rgarna3 %paketens% !mslagspapper k!mmer att #a annan frg men inne#llet k!mmer i allt vsentligt att vara detsamma&(9) -r $!rgerlig#etens ide!l!ger frsker tuta i !ss sina lgner !m marknadsek!n!mins vlsignelser s r allts lgnen du$$el& ;r det frsta lever vi inte i en marknadsek!n!mi utan i en kapitalistisk ek!n!mi !"# fr det andra ter sig vlsignelserna minst sagt tvivelaktiga& <de $!rgarnas !"# s!ssarnas pstenden att vi kan tervnda till 'dam 6mit#s !"# ggmadammernas marknad till %den !synliga #andens% regemente r myter3 skillnaden r att s!ssarna tr!r p dem& .etta r en drm !"# en reakti!nr drm& .et r en drm drfr att ek!n!mins strukturer idag r #elt ann!rlunda& 8"# det r de inte p grund av kapitalisternas eventuella elak#et utan drfr att $de pr!duktivkrafter !"# %distri$utivkrafter% (!m denna grsliga term kan f passera fr tillfllet) ser ut p ett #elt annat stt n de gj!rde fr tv sekler sedan eller till !"# med i Kristianstad 19=>& :arknadsfundamentalisternas frsk att tervnda till fattig#usens $arnaukti!nernas !"# lungs!tens idylliska !"# lnsamma art!n#undratal r dmt att missly"kas efters!m vi inte kan tervnda till det frflutna& ?i #ar inte #eller ng!t skl att gra dem sllskap p denna resa ut i intet& .en enda utvgen i vr $elgen#et r att ta k!ntr!llen ver ek!n!min !"# styra den p ett dem!kratiskt !"# planmssigt stt& 'lternativet r ett allt djupare elnde dr endast terk!mmande katastr!fer $juder p uppiggande !mv2ling& .e $!rgerliga ide!l!gerna frsker in$illa !ss att ek!n!min r en $il dr man fr trampa p gasen st p $r!msen !"# kasta ut passagerare gen!m drrarna men inte rra ratten& <ilister s!m kr p det sttet sprrar man in& Lnar sig kapitalismen? ;rgan verkar i frst!ne $efngd& 8"# sjlvfallet #ar kapitalismen alltid lnat sig ) fr kapitalisterna& ?isst r det !"ks s att kapitalismen #aft en k!nstruktiv fas d den frigj!rde nya pr!duktivkrafter !"# frmjade en ek!n!misk !"# teknisk utve"kling

(inte s my"ket p grund av sin egen frtrfflig#et utan drfr att den $rt ner gamla #indersamma fe!dala relati!ner !"# instituti!ner)& .en #ar !"ks #aft en fas d den i varje fall inte sjlv st!d i vgen fr dessa krafter3 att sedan denna tid r ver r en annan sak& :en inte ens under denna #er!iska tid var kapitalismens $!kfring #ederlig& ?arken det s!m t!gs upp p kreditsidan eller det s!m visades upp p de$etsidan av liggaren var #ela #ist!rien& <de intkterna !"# k!stnaderna justerades nert& ?ad s!m skrivs in i ett fretags #uvud$!k r lika lite s!m det s!m infrs i de s!"iala rkenskaperna $estmt av #eder samvete eller %vetenskap%& .et r en maktfrga& :akten ver ek!n!min r !"ks makten att $estmma vilka p!ster s!m ska ing i $alansrkningen ) drfr att makten r en makt att vltra ver k!stnader p andra %e2ternalisera% dem s!m fa"kek!n!merna sger& 8"# denna e2ternalisering #ar $edrivits med liv !"# lust !"# $etydande framgng& +tt viktigt !mrde fr e2ternalisering s!m vi uppmrksammat frst i nutiden r miljns& (r #ar vervltringen skett i tidsdimensi!nen !"# dra$$ar senare slktled1 kapitalismen #ar p detta !mrde trt p ett kapital s!m den inte sjlv skapat& 8"# liks!m nr den levde l!ppan p 19@A)talet krver den sedan att %vi% ska $etala rkningen efters!m %vi% levt ver vra tillgngar& /illgngar s!m sjlvfallet inte var %vra% utan tvrt!m %deras% s lnge de avkastade rnta& Kapitalisterna r my"ket fr k!llektivisering s lnge det r frluster !"# k!stnader s!m ska verg i allmn g!& :en e2emplen r fler n s& I sjlva verket #ar kapitalismen gen!m sin k!stnadsvervltring alltid e2pl!aterat inte $ara sina egna anstllda !"# avnmare utan !"ks andra det vill sga man #ar parasiterat p i"ke)kapitalistiska pr!dukti!nsstt !"# pr!dukti!nsf!rmer& 6jlv#us#llande $nder den enkla varupr!dukti!nens f!lk kvinn!rs !$etalda pr!duktiva !"# repr!duktiva ar$ete !"# ut!meur!peiska f!lk #ar alla ftt ge sina !synliga !"# !lnade $idrag till kapitalismens $alansrkning& .en tidiga industrins ar$etare rekryterades frn lands$ygden !"# det frutsattes att de dr #emma skulle $idra till deras frsrjning& B s stt kunde man $etala lner s!m lg under k!stnaden fr ar$etskraftens repr!dukti!n& .r ar$etarna var avskurna frn denna livslinje s!m i fa$riksstderna i +nglands %<la"k C!untry% $lev resultatet en enskild !"# k!llektiv misr s fasansfull att den frtjnar att tillsammans med slav#andeln !"# k!l!nialkrigen rknas till de mest frintande anklagelsepunkterna m!t kapitalismen& 'tt dessa fr#llanden kunde f!rtg s lnge s!m de gj!rde (nr 6t!r$ritannien infrde vrnplikt under frsta vrldskriget $efanns de flesta rekryterna ur ar$etarklassen vara !dugliga till krigstjnst p grund av typiska fattigsjukd!mar !"# fljder av undernring) $er!dde p att den engelska kr!nans !"# de engelska g!dsgarnas frtry"k drev vg efter vg av svltande irlndare till de engelska industristderna dr de vntade sig att i#jlsvltningen skulle ske ng!t lngsammare n i #emlandet& .et finns g!tt !m liknande e2empel inte minst i k!l!nierna !"# i Dsteur!pa& I 6verige gi"k det inte lika drastiskt till& Eivslinjen $rast inte ) !"# detta var ett av sklen till att den svenska ar$etarklassen klarade depressi!nsren p 193A) talet relativt vl& (r kunde kapitalisterna i stllet utnyttja de agrara reserverna den

maj!ritet av f!lket s!m nnu under mellankrigstiden ar$etade p sm !mekaniserade familjej!rd$ruk& Fnnu under 19=A)talet kunde jag sjlv uppleva my"ket av det gamla sjlv#us#llet i funkti!n& +tt fga knt fen!men r i #ur st!r utstr"kning ar$etarklassen p de mindre industri!rterna faktiskt f!rtsatte att leva av j!rd$ruk& ;a$riksar$etet gav det mesta av k!ntanterna men j!rden satte f!rtfarande my"ket av maten p $!rdet& :en efters!m ar$etskraften delvis kunde livnra sig sjlv kunde den !"ks $etalas p en niv s!m lg nra eller till !"# med under den rent fysiska repr!dukti!nsk!stnaden& Gedan i $rjan av nitt!n#undratalet #ade d!"k priset p #eltidsanstlld ar$etskraft stigit till den nivn att kapitalisterna startat sitt gnl !m sin egen !"# rikets #!tande ruin& I $rans"#er med rstids$undet $e#!v av ar$etskraft frmst s!"ker$ets!dlingen !"# tegeltillverkningen $rjade man d till 6kne imp!rtera ss!ngsar$etare frn ,aliHien i dvarande sydstra B!len& .et #ela fungerade s!m imp!rten av me2ikaner till !dlingarna i Imperial ?alley i Calif!rnien ut!m att det #ela var fullstndigt lagligt& +fters!m galiHierna dels s!v i vilka #y$$len s!m #elst dels frsrjde sig ) eller tminst!ne verlevde ) p annat #emma i B!len under ddss!ngen $lev ar$etskraftsk!stnaden lgre n fr n!rmalt anstllt f!lk !m man sl!g ut den ver #ela pr!dukti!nsret ven !m den raka daglnen var ng!rlunda rimlig& 6 smning!m trt dessa reserver& . t!g man till kvinn!rna& I $rjan av detta sekel $etalades en industriar$etare i de strre stderna ) dr tillsk!tt frn egna p!tatisland inte var att prkna ) tillr"kligt fr att en familj skulle kunna verleva ndt!rftigt p en ln& .et frutsatte d!"k att kvinnan i #uset utfrde ett !avlnat #eltidsar$ete i #emmet& .et frutski"kade !"ks att #!n a""epterade att ek!n!miskt vara $er!ende av sin man fr sina !"# $arnens k!ntant$e#!v& .etta i den mn #!n inte sjlv frvrvsar$etade vilket var vanligt p vissa !rter $land annat 6t!"k#!lm !"# i vissa yrken e2empelvis s!m typ!graf eller f!t!graf eller t!rg#andlare& %6t!"k#!lmsktenskapen% ) s kallade man ett sam$!ende utan prsterliga signerier ) var $etingade av att den lagligen gifta kvinnan fram till 199A) talet var stlld under sin mans frmynderskap& 'tt gifta sig #ade allts $etytt att lmna ifrn sig sina surt frvrvade slantar till karlsl!ken s!m inte sllan skulle #a ta"ksamt supit upp dem& I vissa %finare% yrken frutsatte man att kvinnan skulle frsrjas av sina frldrar medan #!n ar$etade !"# sluta sin anstllning nr #!n gifte sig& 'ndra frklarades vara %kall% s!m var #jda ver vulgra ek!n!miska vervganden !"# vilkas utvare allts kunde avlnas p svltgrnsen& Idag mste en familj s!m r verksam i industri) servi"e) eller lgre tjnstemannayrken #a tv lner fr att verleva p en s!"ialt a""epta$el niv& 6amtidigt mste likvl #emmets repr!duktiva !"# pr!duktiva ar$ete f!rtstta att utfras eller !"ks dyrt ersttas med kpta pr!dukter eller tjnster& .etta inne$r i realiteten en skrpt e2pl!atering& I det lngsta #lls st!ra delar av familjear$etet utanfr marknaderna utanfr penning#us#llningen& Gesultatet var det kvinnliga du$$elar$etet (!"# ar$etarklassens reakti!nra kvinn!syn $etingad av att mannen frtvivlat klnger sig fast vid illusi!nen att vara ensamfrsrjare !"# makt#avande %karl i #uset%)& ;rut!m dessa typer av direkt e2pl!atering #ade man den indirekta& .en $etingades av att kapitalisterna gen!m #andel !"# finansvsen kunde plundra ven pers!ner !"#

pr!dukti!nsf!rmer s!m f!rmellt sett var !$er!ende av dem ) inte minst j!rd$ruket sk!gs$ruket !"# sm#andeln& .en svenska $!ndek!!perati!nen k!m till just fr att lsgra sm$nderna frn detta slaveri under avnmare s!m upptrdde m!n!p!listiskt !"# #ll priserna nere men effekterna $lev marginella efters!m e2pl!atrerna kunde sadla !m till andra f!rmer av e2pl!atering& 6lutligen delt!g 6veriges kapitalister indirekt ven i den k!l!niala plundringen ven !m det endast var smul!r frn kanni$al$anketten s!m k!m dem till del& En rkning utan slutsumma Kapitalismens verkliga slutn!ta r allts inte den s!m !ffi"iellt visas upp& Kapitalgarnas vinster !"# vra egna frluster r $dadera strre n vad man vill lta pskina& ?i terk!mmer allts till frgan1 lnar det sig* 8"# vi finner att !m vi slr ut rkningen p kapitalismens #ela #ist!ria !"# #ela verknings!mrde s kan vi inte $esvara frgan& ?issa tider vissa nati!ner !"# en viss klass #ar utan tvivel #aft frdel av detta pr!dukti!nsstt& :er kan vi inte sga& 'tt kapitalismen i dag r ett destruktivt parasitiskt sam#llssystem i fr#llande till $de naturen andra sam#llen !"# sitt eget kan det i varje fall inte vara ng!t tvivel !m& :!t den $akgrunden ter det sig nrmast patetiskt att vissa kamrater nu deklarerar sin nyvunna men $rinnande vertygelse !m detta pr!dukti!nsstts grundlggande frtrfflig#et frenlig#et med fri#et !"# jmlik#et !"# allmnt myspys samt eviga $estnd& /y e2pl!atrernas fri#et !"# den ena enkr!nans jmlik#et med den andra r den enda fri#et !"# jmlik#et s!m #ar #em!rtsrtt under kapitalismen !"# inte #eller k!mmer denna att rda evinnerligen& ?arje e2pl!aterande pr!dukti!nsstt #ar nmligen sina inne$!ende medfdda grnser& -r den ena e2pl!ateringsfunkti!nen efter den andra nr denna grns upp#r su""essivt pr!dukti!nssttets dynamik& +n "entral funkti!n jag menar nu #ller p att sl i taket r just k!stnadsvervltringen& .rfr r det ingen slump att den nuvarande ek!n!miska krisen dra$$ar 6verige med srskild kraft& /retti!talsdepressi!nen var egentligen inget in#emskt fen!men& .en var imp!rterad ty den svenska kapitalismen $efann sig d till skillnad frn den k!ntinentala $rittiska !"# amerikanska i en tidig upptgende fas d det nnu fanns g!tt !m sm$nder spe"eri#andlare t!rgnasare !"# tliga #usmdrar att dels skyffla ver sina d!lda k!stnader p !"# dels su""esssivt dra in i en e2panderande kapitalistisk #us#llning& :en det ena %dels)et% stred uppen$arligen m!t det andra& .u kan inte $de #a e2ternaliseringskakan !"# ta den i f!rm av nya sam#llssekt!rer att e2pl!atera& I samma mn s!m sm$nder #usmdrar et"& dr!gs in i den kapitalistiska "irkulati!nen !"# $lev lnar$etare $lev det !"ks allt svrare att vervltra sina k!stnader p dem& Kvinnan kan inte samtidigt utfra avlnat ar$ete t kapitalisterna !"# !avlnat repr!dukti!nsar$ete i #emmet& (!n mste gra frst det ena !"# sedan det andra !"# dygnet #ar inte mer n tjug!fyra timmar& 6ka #!n till$ringa ar$etsdagen p fa$riken eller k!nt!ret mste #!n dels avlnas s att

familjen #ar rd att kpa frdiga det $rd #!n annars $akat de klder #!n annars smmat eller lagat !"# s vidare ) dels mste ng!n annan passa !"# snyta !"# utf!dra $arnen under tiden& Enen k!mmer p kapitalistens lnek!nt! snytningen !m$esrjs via den frskr"kliga !ffentliga sekt!rn& .et #ar skett en avgrande frndring i #ela sam#llets stt att utnyttja ar$ete& K!mpensati!nen sker frviss! inte till #undra pr!"ent& Kvinn!r #ar f!rtfarande lgre lner n mn !"# de frvntas f!rtfarande du$$elar$eta srskilt in!m ar$etarklassen& <arnsnytningen fr det ar$etande f!lket #uvudsakligen sjlva $etala via skattsedeln& :en faktum kvarstr& .enna pr!"ess elimineringen av det utomkapitalistiska utrymmet, #ar gtt lngre i 6verige n i kanske ng!t annat land& .et en gng efter$livna 6verige gi"k under %rek!rdren% p 195A) !"# 19>A)talen !m !"# $lev ledaren i den kapitalistiska utve"klingsligan& 6tr kl!"kan p fem i t!lv nere i +ur!pa s str $da visarna rakt upp i 6verige& .en ek!n!miska krisen r allmn& .en r inte $ara eur!peisk den r vsterlndsk !"# till !"# med gl!$al&(3) .en r egentligen samma kris s!m p 193A)talet& . var den vrst !"# lngvarigast p k!ntinenten i 6t!r$ritannien !"# i 56' drfr att kapitalismen var #gst utve"klad dr !"# fljaktligen #ade uttmt de flesta av sina mjlig#eter till k!stnadsvervltring& 6verige var s!m sagt nnu ett $!ndeland under industrialisering& I Eatinamerika var tretti!talet nrmast en tid av ek!n!miskt uppsving& (ur t!g sig de st!ra industrilnderna ur tretti!talskrisen* +gentligen gj!rde de det aldrig& .epressi!nen var djup nnu vid krigsut$r!ttet& 6 sent s!m 19=1 d det japanska angreppet dr!g in 56' i kriget var kapa"itetsutnyttjandet i den amerikanska industrin enligt vissa kll!r f!rtfarande inte mer n femti! pr!"ent& -ej det var inte 4!#n :aynard Keynes s!m rddade mnsklig#eten ur depressi!nens kftar& .et var inte ens <ertil 8#lin& .et var 'd!lf (itler&(=) -r #err (itler slutligen t!g sig sjlv av daga lg inte $ara #ans eget /redje rike utan st!ra delar av den eur!peiska pr!dukti!nsapparaten i ruiner& ?ldiga !avvisliga mnskliga $e#!v ) av fda #usrum klder ) skrek p att tillfredsstllas& :ngder av frdrivna st!d till frf!gande s!m $illig ar$etskraft& /ekn!l!gin #ade utve"klats med st!rmsteg under krigsren& .et var under dessa !mstndig#eter tv grupper av kapitalistiska ek!n!mier s!m vann p andra vrldskriget1 dels de s!m aldrig dra$$ats direkt av dess frstrelse ) s!m 56' !"# 6verige ) !"# dels de dr denna frstrelse varit grundligast ) nmligen /yskland !"# 4apan& 56' !"# 6verige vann p k!rt sikt efters!m de kunde kasta ut sina pr!dukter direkt p en svulten vrldsmarknad& /yskland vann p lng sikt drfr att en m!dern pr!dukti!nsapparat kunde $yggas frn grunden& 8"# s krde kapitalismen ett varv till& <lir det fler* Ge"eptet frefaller numera alltfr vdligt med tanke p de m!derna destruktivkrafternas utve"kling& (?issa delar av det s!m fas"ismen r d!"k f!rtfarande l!"kande utvgar fr en kapitalism i trngml&) ;rsken att mura in sig i en ek!n!misk Festung Europa kan uppskjuta samman$r!ttet men inte avvrja det& Kapitalismens ddskamp #ar $rjat& .en frsta k!llapsen dra$$ade dess svagaste del nmligen den stalinistiska statskapitalismen&

:en de asfglar s!m nu kretsar ver Gyssland !"# B!len #ar uppen$arligen redan knt den $egynnande liklukten i vst& .et avsljar ny#eterna !m den alleur!peiska gangsterinternati!nal s!m tydligen r under $ildande& <rakmiddagen r avten !"# n!tan ligger p $!rdet& ,sterna fla"kar med $li"ken1 finns det verkligen ingen annan s!m kan $etala* -ej det finns det inte lngre& Kapitalisten mste fr frsta gngen i #ist!rien $etala sina k!stnader !"# det r inte r!ligt& (an fr n!g inte ens tilltelse att diska av rkningen& Fr nu detta den enda av kapitalismens livsfunkti!ner s!m ntt sin naturliga grns* 6ann!likt inte& ?i #ar till e2empel a"kumulati!nspr!$lemet frgan !m kapital$ildnings) !"# investeringspr!"esserna& .essa $rjar se alltmer $ar!"ka ut s!m man kan vnta i en ep!k av nedgng !"# fall1 ena sidan f!rtstter st!rfretagen !"# finansinstituten sina spekulati!ns!rgier andra sidan ser vi #ur !fta inn!vativa smfretag ) vr industriella framtid ) drivs till ruin !"# k!nkurs av $anknissar s!m frsker rdda sitt eget vrdelsa skinn p andras $ek!stnad& 8"# slutligen #ar vi en frga s!m s vitt jag vet nstan aldrig #ar diskuterats nmligen den #uruvida den kapitalistiska "irkulati!nen alls r kapa$el att ta #and !m ett s!"ialt versk!tt dr de materiella pr!dukterna inte lngre pr!du"eras av en maj!ritet av $ef!lkningen utan av en min!ritet& 4ag tvivlar p det !"# jag tr!r drfr att vissa av kapitalismens nuvarande krank#eter $er!r p "irkulati!nssvikt i utsugningsapparaten&(5) :en detta r uppen$arligen pr!$lem s!m gr lngt utanfr denna artikels grnser& .et spelar ingen r!ll& 4ag #ar tr!r jag tagit min p!ng nmligen att kapitalismen s!m alla e2pl!aterande pr!dukti!nsstt ingalunda r ng!t evigt fysikaliskt eller kemiskt fen!men utan #ar en #ist!riskt $etingad tillk!mst !"# en !undviklig #danfrd&(>) Dinosauriernas dd .et #ar psttts att pr!$lemet med att f dd p en skr"kdla inte s my"ket var att sl i#jl den s!m att f den att $egripa att den var i#jlslagen& ;rm!dligen r detta ganska !rttvist men det stmmer $ra p kapitalismen& .en r en skr"kdla s!m r fast frvissad !m sin egen !ddlig#et& ?i ska #eller inte in$illa !ss att denna kapitalism k!mmer att d knall !"# fall i #jrtinfarkt eller #jrn$ldning& ;e!dalismen tappade styrfarten redan p 13AA)talet men den f!rtsatte att ragla kring i terrngen nnu i flera sekler& ;ranska rev!luti!nen 1I@9 var s att sga den p!litiska avlivningen men fe!dala ek!n!miska relati!ner f!rtsatte att e2istera i efter$livna avkr!kar av +ur!pa nda fram till frsta vrldskriget& 4! den dagen ska skert gry d det ar$etande f!lket finner att det tagit makten i 6verige& :en $de i nati!nell !"# gl!$al mttst!"k k!mmer den dagen att fregs av en lng natt av kamp !"# !r!& 8"# dagen k!mmer att gry endast fr de f!lk !"# klasser s!m under den lnga natten vetat vilka deras livsintressen var !"# vgat ta strid fr dem& .et finns frsts de s!m r fr pryda fr att a""eptera detta& .e krver att vi ska avsvrja !ss denna %krigiska% termin!l!gi vilket naturligtvis $ara $etyder att de finner intressekampen kampen fr verlevnad fred !"# dem!krati alltfr !fin !"#

alltfr strande fr de makt#avare s!m de r s frtvivlat angelgna att #lla sig vl med& :en den s!m ligger i en vak i isen kmpar fr sitt liv& :enar man att det riktiga skulle vara att sjunka s diskret !"# ljudlst s!m mjligt fr att inte stra de fr$ipasserande med %krigiska% ass!"iati!ner* Kapitalismens dd k!mmer att $li en lngvarig pr!"ess& ,enerati!ner kan $li tvingade att leva tillsammans med detta sparkande !"# $itande vidunder& 6ett utifrn det perspektivet $lir den $rnnande frgan inte s my"ket vad vi vill %stta i stllet% sedan vi %avskaffat kapitalismen% ) den avskaffar n!g sig sjlv !"# vad vi stter i stllet t!rde $li vad vi d kan #a till #ands ) utan vilka upplsningsfen!men s!m k!mmer att $eledsaga detta pr!dukti!nsstts snderfall& 4ag #ar redan $errt den frgan& Kriget s!m %#rdande stl$ad% fr en ddssjuk kapitalism ter sig i dag s!m en vl farlig medi"in i ?steur!pa& .et $etyder inte att vi k!mmer att undg vpnade k!nflikter& Gedan !m det nuvarande kriget i f&d& 4ug!slavien undgr att utvidgas till ett allmnt $alkankrig !"# !m detta sin tur inte sprids !"# $lir ett nnu allmnnare medel#avskrig s #ar vi #aft en alldeles !frtjnt tur en tur s!m inte kan f!rtstta #ur lnge s!m #elst& /iden 19=5)1999 #ar varit den lngsta fredsperi!den i +ur!pas #ist!ria inte i detta sekel eller ens p mnga sekler utan ngonsin. 4ag tr!r tyvrr att vi k!mmer att se till$aka p den med $itter saknad& .et #ar varit en av kapitalismens kraste myter att den alstrat %utve"kling% !"# %tillv2t%& :en varken tillv2t eller ens sta$ilitet r ndvndiga fr att e2pl!ateringen ska kunna f!rtstta& : vara att ek!n!mierna krymper1 !m $ara antalet e2pl!atrer krymper nnu f!rtare kan de f!rtstta att #rska !"# avnjuta sina privilegier& ;inns det ng!n ek!n!mi ng!nstans p denna j!rd s elndig att inte ngra kan leva i ly2 gen!m att parasitera p den* I !"# med att vi glider in i detta skede $lir kapitalismens karaktr av plundringssystem allt tydligare& .en k!mmer d att mista flera av de knnete"ken s!m vi vant !ss att frknippa med det kapitalistiska pr!dukti!nssttet #elt enkelt drfr att det alltmer upp#r att vara ett pr!dukti!nsstt !"# $lir ett plundringsstt& .en k!mmer tr!r jag att $rja uppvisa drag s!m annars ansetts knnete"kna det fe!dala ek!n!miska systemet& .et allt verskuggande $e#!vet fr dess #rskare k!mmer att vara att #lla sina sammanstrtande sam#llen under ng!t slags k!ntr!ll& ;r detta k!mmer man att anvnda vld !"# #!t !m vld i kande utstr"kning& :en detta r"ker inte i vr tid& +tt tekn!l!giskt !utve"klat $!ndesam#lle kan k!ntr!lleras gen!m ren terr!r men #!s !ss krvs ng!t mera1 ide!l!gi& .enna ide!l!gi r redan under utf!rmning& .en r fas"istisk& Inte ndvndigtvis p det puerila stt s!m fas"ismen $rukar definieras av $!rgerlig#etens pr!pagandister (s!m ju #aft all anledning att frska dlja dess klassnatur)& Ingen tr!r att #errar <ildt Carlss!n J C!& k!mmer att ifra sig stvlar kulrta skj!rt!r !"# k!ppel !"# $rja va #itler#lsning framfr #allspegeln& :en verklig#eten kvarstr& .et ar$etande f!lket mste fs att a""eptera en stigande rttsls#et !"# utarmning& 8"# medlet #eter #at1 f!lk#at ras#at grupp#at& .et k!mmer vi att f se mer av i framtiden& /y #!tet r inte nynaHister !"# skinn#uvuden& .en s!rtens frvirrade frdummade !"# jagsvaga individer #ar alla sam#llen mst leva med& :en $ak!m dem str i dag %kavajfas"isterna% s!m inspirerar !rganiserar

!"# finansierar dem !"# s!m gen!m sitt inflytande ver sam#llet ser till att de kan f!rtstta att sprida frvirring& .et r inget r!sigt $udskap jag #ar att k!mma med& .et r mrkt !"# $ittert& Fnd r det ett #!ppets $udskap& <!rt!m st!rmen k!mmer dagen ter att gry& 8"# de s!m verlever st!rmen r de s!m frutser den frstr den !"# r villiga att m!tst den& ;r dem s!m fredrar illusi!ner !"# nsketnkande finns det andra sidan !"ks ett alternativ& .et r :ar2K +ngelsK !"# :anifestets alternativ tv1 %$da de stridande klassernas gemensamma undergng%& L

Noter
(1) 4!#an Ennr!t# #ar framfrt s!m sin sikt att svl (jalmar <ranting s!m 'llan Earss!n var nnu mer ink!mpetenta& : s vara3 men ingendera fi"k ng!nsin "#ansen att utstta 6verige fr sin ink!mpetens p ett s frdande stt s!m #err ;eldt gj!rde & (9) ?ad s!m skedde efter den s!"ialdem!kratiska valsegern 199= $esannade min pr!gn!s ) ng!t s!m jag k!nstaterar utan strre gldje& (3) Ender s!m /aiMan !"# 6ydk!rea upplever frviss! fr nrvarande sin kapitalistiska Grnderzeit. Kapitalismens utve"kling r inte jmn !"# kan inte vara det1 det rr sig #r !m lnder s!m $efinner sig dr t&e2& /yskland gj!rde p <ismar"ks tid eller 6verige i $rjan av 19AA)talet& :en ven dessa kapitalismens sista m!#ikaner $rjar nu knna av vrldskrisen3 4apan #ar redan gj!rt det& (=) G!!sevelt !"# #ans Ne Deal kan vi saklst lmna dr#n (se f&& de femti! pr!"enten !van)& .et mesta av de s!"iala !"# ek!n!miska tgrder s!m #an !"# #ans med#jlpare frskte gen!mfra ) !"# de var fr det mesta inte ngra keynesianer ) sa$!terades framgngsrikt inte minst av (gsta d!mst!len s!m frklarade dem !k!nstituti!nella& (5) 6e artikeln D!dsspiralen. (>) 'tt jag #r anvnt !rdet %!undviklig% $er!r inte p att jag frfallit till determinism& <de min !"# din #danfrd r !undvikliga men fr den skull vntar vi !ss inte att f veta dagen eller stunden&