Sociala medier

Sociala medier
Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och anvndargenererat innehll. Uttrycket anvnds om webb 2.0-webbplatser, dr de mest knda exemplen r Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan ven innefatta andra Internetforum, sociala ntverk, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. En annan definition r Sociala medier r demokratisering av innehll och frstelse fr den roll mnniskor spelar i arbetet med att inte bara lsa och sprida information, utan ocks hur de delar och skapar innehll fr andra att delta i.[1] En tredje spridd definition r "Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker p webben varje dag, samt konsten fr hur de frs."[2]

Anvndning
Idag anvnder mnga fretag och organisationer sociala medier fr att kommunicera med sina mlgrupper, eftersom det r ett snabbt och enkelt stt att n fram och skapa en dialog. Den populraste metoden fr att marknadsfra i sociala medier r viral marknadsfring. Det relaterade begreppet socialt ntverk r ibland ett informationstekniskt begrepp synonymt med sociala medier, ibland ett sociologiskt begrepp som syftar mnskliga kontaktnt generellt. Sociala medier r ett nytt och vxande verktyg inom marknadsfring.

Exempel p sociala medieverktyg

Wiki wiki r hawaiiska och betyder snabb. En wiki r en interaktiv sida som tillter att flera samtidigt, med delat ansvar, hjlps t med skapandet och sidans underhll. Den mest knda wikin r uppslagsverket Wikipedia som har ver 2 miljoner artiklar. D wikier r av anvndargenererad natur anvnds de ofta vid collaborative websites och communities. Bo Leuf beskriver i artikeln The wiki way: "Quick collaboration on the web" Wiki inbjuder alla anvndare att bidra med eget innehll utifrn enklaste mjliga startsida. Wiki underlttar mnesassociationerna genom att gra det enkelt att lnka olika mnens sidor inbrdes emellan Blogg en blogg r en webbplats som vanligtvis drivs av en eller flera individer och dr innehllet uppdateras i omvnd kronologisk ordning. Karaktrsmssigt finns det mnga olika bloggar d de inte r lsta innehllsmssigt utan kan vara allmngiltiga eller nischade i sin natur. De kan ven vara av personlig karaktr eller kommersiella som fretagsbloggar. En kollektiv benmning p bloggar som i ntverk r bloggosfren. Bloggskmotorer anvnds fr skningar inom bloggosfren. Technorati som r den strsta bloggskmotorn, vilken indexerar ver 100 miljoner bloggar samt 250 miljoner sociala taggar konkurrerar bde med Google samt Yahoo om anvndarna. Mikrobloggar mikrobloggaren skriver korta meddelanden i realtid, som lses av personer som r fljare. Liksom vanliga bloggare delar mikrobloggaren med sig av vad den gr, tnker, lser, observerar, lr eller anser. Brian Solis ger mikrobloggning definitionen: Any form of concentrated content created using social tools that broadcast voice, video, images, or text to friends and followers within dedicated Web and mobile communities[3] Mikrobloggning liknar bloggning i den bemrkelsen att anvndaren uppdaterar sin status. En skillnad r dock lngden per bloggpost. Inom mikromedia anvnds oftast hgst 140 tecken per meddelande. Sprket som frmedlas pverkas ven det, d ett begrnsat antal ord bidrar till kortare och mer koncisa budskap. Mikrobloggning skapar ett nytt paradigm inom konversationer i den bemrkelsen att det pverkar hur vi kommunicerar med varandra. Jeremiah Owyang som 2007 myntade uttrycket Media Snackers beskriver att

Sociala medier en Media Snacker r ngon som konsumerar eller delar de allt kortare budskapen. Mjligheten till att kommentera finns p samma stt som inom bloggarna men p ett kortare och mer koncist stt. Twitter r i dagslget den strsta mikrobloggtjnsten. Sociala bokmrken r en metod fr att lagra, organisera och hantera bokmrken frn webbsidor med hjlp av metadata, vanligen i form av s kallad taggning. I folkmun kallas det ven social taggning d anvndare sparar skord till sidor p sociala bokmrkesajter, till exempel Delicious eller diigo. Dessa bokmrken kan sparas privat, delas publikt eller inom en mindre grupp, fr att sedan kategoriseras efter popularitet eller inkluderas i skmotorer fr taggar. Ett annat ord fr sociala taggar r folksonomi, en sammandragning av folk och taxonomi. Folksonomi har till skillnad frn andra klassificeringssystem ett bottom-up-perspektiv d materialet inte kategoriseras av experter, utan av skapare och anvndare. Sociala ntverkstjnster r digitala platser, s kallade online communities, som underlttar kommunikation inom mnskliga sociala ntverk. Medlemmar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Kommunikation mellan medlemmar sker genom statusuppdateringar eller via meddelanden. Mnga sociala ntverk har blivit plattformar som mjliggr anvndande av mini-applikationer (plugins), dessa utkar mjligheterna vad vnner kan gra sinsemellan. Facebook r idag det strsta webbcommunity med uppskattningsvis cirka 950 miljoner anvndare vrlden ver. I denna stund har fretaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna. Sociala ntverksaggregatorer r tjnster som tillter att innehllet frn flera sociala ntverk samlas till en gemensam plats. Till exempel kan statusuppdateringar frn flera ntverk integreras till ett ntverk, vilket underlttar fr anvndaren d antalet inloggningar reduceras till en. Tanken r att en aggregator ska underltta organiseringen och anvndandet av sociala ntverkssidor. Sociala nyheter refererar till sidor dr anvndare rstar p nyheter eller lnkar utifrn dess nyhetsvrde. Webbsajter som Digg har vunnit popularitet d en viss demokratisering skett av nyheter. Maktfrhllandet har frskjutits ifrn journalister till folket. Nyhetssidor som Google News baseras utifrn nyheters inbrdes ranking s kallad pagerank dr de med bst ranking hamnar verst p sidan. Internetforum r i dess enklaste form en digital anslagstavla dr folk med gemensamma intressen kan byta sikter med varandra. Platsbaserade sociala ntverk uppbyggt kring geografisk lokalisering. Anvndare checkar in p den platsen de befinner sig och skriver meddelanden eller laddar upp bilder. RSS (Really Simple Syndication) Ett RSS-flde publicerar information frn blogginlgg, nyheter ljud eller bild i ett standardiserat format. RSS-flden r vanligt frekommande inom bloggosfren fr att dela information mellan bloggare.

Kritik
I boken Alone Together av Sherry Turkle argumenterar hon fr hur sociala medier fr oss nrmre varandra i den virtuella vrlden, men ven kan ha en negativ verkan p social interaktion i utanfr det digitala rummet. Turkle uttrycker en oro ver hur sociala medier kan bidra till en objektifiering av individen, samt varnar fr hur stndig uppkoppling kan medfra kade stressniver.[]

Referenser
[1] "Sociala medier - verktyg fr skolutveckling". (http:/ / www. diu. se/ nr2-12/ nr2-12. asp?artikel=s39) Datorn i Utbildningen 2/12. Lst 2012-10-15. [2] "Sociala medier". (http:/ / www. kaweweb. se/ index. php/ produkter-och-tjanster/ e-handel/ 2-uncategorised/ 21-socialamedier) Kameweb.se. Lst 2012-10-15. [3] Solis, Brian (2007-10-30): "MicroMedia Paves the Way for Macro Influence". (http:/ / www. briansolis. com/ 2007/ 10/ micromedia-paves-way-for-macro/ ) Briansolis.com. Lst 2012-10-15.

Sociala medier

Externa lnkar
Webbkurs i sociala medier (http://www.delning.nu)

Artikelkllor och frfattare

Artikelkllor och frfattare

Sociala medier Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20427670 Bidragsgivare: Bengt B, Diupwijk, Fyrfatet, Granovetter, Grumbely, Hejkompis, Hlandelius, Itmajjen, Jalf17, Keibr, Lundgren8, Mange01, Markmc, Matanb, Mathias-90, Paracel63, Puckohue, Sjunnesson, Tatufan, Tegel, Thoasp, Vsk, Yger, 23 anonyma redigeringar

Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported //creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/