Вы находитесь на странице: 1из 6

Aktuellt

Allmänläkaren och sjukintyget

Sjukskrivning och förtidspension är ett stort samhällsproblem och ett svårt


kapitel för doktorn. Kursen »Allmänläkaren och sjukintyget«, som också be-
skrivs på sidan 3666, vill hjälpa läkarna att hantera de kniviga fallen.

Svårt för doktorn att säga


nej till sjukskrivning
D
et är onsdagen den 26 oktober. – Frustration. Jag känner mig lurad Läs även artikeln
I ett konferensrum på vinden i och besviken, säger Lena Matsson, Bor-

NEJ
på sidan 3666.
ett gammalt trähus i centrala länge, som bidragit med exemplet från
Borgholm sitter fyra allmänlä- verkligheten och själv sjukskrivit pati-
kare. Två spelar rollspel, de andra ser på. enten.
En agerar läkare. En är patienten, del-
tidssjukskriven sedan ett år. Provtag- Ute i Borgholm blåser det. En flock kajor tyckande i de beslut
ningar visar inga tecken på sjukdom och drar omkring över hustaken. Östersjön jag fattar.
nu har försäkringskassan sagt nej till för- ligger på. Inne i Hotell Borgholms kon- – Det är ångestfyllt. Jag
längning. Patientens budskap är tydligt. ferenslokaler bubblar det av missnöje känner mig väldigt inkompe-
Han är trött, orkar inte jobba längre. Han med hela sjukskrivningsproblematiken. tent, jag är inte rätt person att
vill bli förtidspensionerad. Det är normalt. bedöma arbetsförmåga. Vi
– Så då tycker doktorn att jag ska job- Det är första dagen av tre på kursen skapar diagnoser för att kunna
ba? »Allmänläkaren och sjukintyget«, och sova på natten.
– För att bli sjukskriven måste man ha då brukar deltagarna vara arga. Bara äm- – Jag är väldigt kritisk till
nedsatt arbetsförmåga och det har vi ju net retar. Det har Carl Edvard Rudebeck, sjukskrivningssystemet. Jag tycker inte
inte kunnat hitta. Tror du att det finns nå- huvudansvarig för kursen, berättat. Han försäkringskassan fungerar så bra. De
got annat jag kan göra? har däremot inte förvarnat deltagarna förbereder sig inte inför avstämnings-
– Jag vill ha pension. om att Läkartidningen ska vara med den mötena, de sitter bara och tittar på dok-
Efter några minuters dialog diskute- här gången. Det blir en överraskning vid torn. Och intygen? Det är ju patientens
rar gruppen. Vad känner doktorn i ett så- kursstarten. Det blir inte uppskattat. referat i princip. Jag tycker det är jätte-
dant fall? – Hade jag vetat att det skulle vara en svårt, detta.
– Jag blir irriterad, säger Rolf G Jöns- journalist med så hade jag aldrig kom- – Jag vill kunna säga nej och motive-
son, allmänläkare i Klippan. mit, säger någon vid morgonens presen- ra mig, med relationen till patienten i be-
Jan-Olof Svensson, Bjuv, håller med. tation. håll.
– Det är lätt att gå i försvarsställning Alla har blivit ombedda att ta med sig – Jag känner mer och mer frustration
när man har bestämt sig, säger han. ett – visserligen avidentifierat, men ändå över alla dem som har ont i kroppen utan
– Det är obegripligt att han är så trött. – fall där de känt sig obekväma i sjuk- att man hittar någonting.
Har han något annat? säger Ann-Christi- skrivarrollen. Fallen ska användas i roll- Någon påpekar att påfallande många
ne Sjöblom, Nacka. spel och diskussioner på kursen. Hur går sjukskrivna orkar ta hand om hundar och
det då med sekretes- hästar.
sen? Och att nästan
offentligt lufta Lena Matsson, med fallet ovan, vill ha ett
känslor och till- annat system, hon vill helt enkelt bli av
kortakommanden med sjukskrivningsärendena.
tar emot. Även om – Jag vill ha argument att peta ut sjuk-
man har tusentals skrivningarna från vårdcentralen. Vi
olycksbröder och - mäktar inte med, säger hon på engagerat
systrar över hela dalmål.
landet. Flera invänder. Det blir inte bättre om
Mot löfte att ing- de avhänder sig problemet till någon an-
en behöver figurera nan grupp läkare.
i tidningen mot sin – Det blir samma luddighet som i det
vilja kan själva kur- jag skrivit, fast med finare ord, säger nå-
sen starta. Alla tju- gon som grubblar över begreppen arbete
go får berätta varför och sjukdom.
de är där. Laget – Vad är sjukdom?
Oro, ilska och bitterhet. Läkarens känslor blir avstamp när de
runt. Rolf G Jönsson vill veta om han lig-
svåra fallen analyseras. Gunilla Norrmén, en av kursledarna, – Man känner sig ger rätt till i sina bedömningar.
antecknar när gruppen i vindsrummet försöker ringa in inte så professio- Jan-Olof Svensson har liknande fun-
dilemmat i ett uppspelat fall. nell. Det är mycket deringar. Han vill ha mer tid för sjuk-

3630 Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102


Aktuellt

Utrymme för reflektion. En överväldigande majoritet av läkare i primärvården har


problem att hantera situationer då patient och läkare inte är överens om sjukskrivning.
En del söker sig till kursen »Allmänläkaren och sjukintyget«.

skrivningsärendena och mer samarbete det inte alltid finns någon bot för. den ena är ett stort ingrepp. Han var den
med andra. Med en rad exempel beskriver han första som sa att sjukskrivning har bi-
– Man sitter rätt ensam och fattar sto- hur han insåg att han inte alls varit till verkningar.
ra och svåra beslut. Inom min enhet är vi nytta för en del patienter. Tvärtom. Ge- Om en sjukskrivning blir lång eller
sex doktorer och vi jobbar väldigt olika. nom att ge dem en hopplös diagnos eller en rehabilitering resultatlös har väldigt
Det kan inte vara rätt när man hanterar så hjälpa dem till förtidspension hade han lite med medicinska faktorer att göra,
mycket pengar. omedvetet brutit mot läkaretikens första hävdar Lars Englund. Mycket annat
Carl Edvard Rudebeck beskriver kur- princip, att inte skada. Han citerar Gösta spelar lika stor roll: arbetet, läkaren, pa-
sens mål. Tibblin, professor i allmänmedicin i tientens psykiska hälsa och socioeko-
– Ni ska bli nöjda med er sjukskriv- Uppsala. nomi, socialförsäkringssystemet, fel-
ning. Vi läkare kan inte lösa allt, men vi – Gösta Tibblin sa att människor le- aktig vård eller behandling samt om pa-
ska kunna se patienten i ögonen, ta dis- ver sitt liv på två scener, arbetslivet och tienten fått en diagnos som rör psykisk
kussionen med försäkringskassan och se familjescenen. Att ta ifrån människor sjukdom eller rörelseapparaten. Men
oss själva i spegeln. allra först nämner han den sjukskrivnas
attityder.
Rollspel och diskussioner i smågrupper Att hjälpa folk att förstå att det inte
varvas med föredrag. finns mer som vården kan göra kan


Man känner sig inte så
Lars Englund, allmänläkare i Falun ibland räcka långt. Att ställa frågan: Vad
som doktorerat på allmänläkares sjuk- vill du göra med resten av ditt liv?
skrivningsmönster, berättar länge och professionell. Det är mycket
passionerat om sin väg som läkare. Med I vindsrummet diskuterar den lilla grup-
»en brinnande längtan att vara viktig för tyckande i de beslut jag pen för- och nackdelar med sjukskriv-
en annan människa« tog han sig an pri- ning. Men vad ska läkaren göra med
märvårdens patienter med besvär som fattar. dem som inte klarar arbetslivet och när-

Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102 3631


Aktuellt
Allmänläkaren och sjukintyget

I vindsrummet. »Om läkaren låter patienter gå in i rädsla och undvikande kan smärtan förvärras och bli kronisk«, menar Lars
Englund. »Det måste vi tala om för patienten. Det är vi som är experter på vad livet har för effekter på hälsan, men vi måste få fram
patientens synsätt.« I bakgrunden Gunilla Norrmén, Ann-Christine Sjöblom, Lena Matsson och Rolf G Jönsson.

varken arbetsgivare eller arbetsförmed- sovården kan vara ett alternativ. läkaren upptäcka om sjukskrivning är en
ling erbjuder en lösning? – Det är svårt att säga nej. Man mås- bra idé eller ej.
– Tidigare fanns skyddade arbeten. te ha väldigt mycket fakta och argument Till sin hjälp har läkaren också sina
Sådant är bortrationaliserat idag, säger och det är svårt när man inte kan samla egna känslor, om de hanteras kan de ge
Ann-Christine Sjöblom. in alla fakta och det kan vi ju inte på bra vägledning, om de ignoreras kan de
– Idag pensioneras de som inte håller vårdcentralen, säger Lena Matsson. styra läkaren fel. Till sist ska läkaren föl-
tempot. Tidigare fick de lugnare jobb, Det händer inte särskilt ofta att de sä- ja sitt samvete, att gång på gång köra
säger Jan-Olof Svensson. ger nej till patienter som vill bli sjuk- över det blir en börda att bära.
Ann-Christine Sjöblom håller med, skrivna. Det är de överens om. – Med detta som grund kan läkaren
försäkringskassan pensionerar för gans- – Man försöker komma undan med göra det som innerst inne förefaller rätt.
ka lindriga besvär, trots att läkarna inty- deltid, säger Rolf. Både medmänsklighet och ämbetsman-
gar att patienten har arbetsförmåga kvar. naheder är goda moraliska principer. De
Nu ska fallet som beskrevs inled- Första kursdagen är snart slut. Carl Ed- flesta vill inte ha en doktor att linda runt
ningsvis analyseras, mannen som ville vard Rudebeck missionerar i helgrupp sitt finger. Doktorn måste vara en person
ha pension. Gruppen blir ganska snabbt om läkarens uppgift i sjukskrivnings- som står stadigt och är lite sträv. En pa-
överens om doktorns dilemma: Patien- konsultationen. Han driver en rad teser. tient–läkarrelation är ingen romans, sä-
ten har utsett doktorn till betjänt. Beställ- Försäkringsmedicin och biomedicin ger Carl Edvard Rudebeck.
ningen är ett intyg som doktorn inte an- räcker inte för att lösa uppgiften. Och
ser motiverat. Att säga nej blir den natur- nej, läkaren har förstås ingen röntgen- Torsdag. Efter ett föredrag om begreppet
liga konsekvensen. Men det är inte så blick som fastställer arbetsförmågan till sjukdom och vad som egentligen för-
lätt. exempelvis 75 procent. hindrar arbete sitter den lilla gruppen på
– Auktoriteten hos läkarkåren har Vad läkaren då kan göra är att utgå vinden igen.
sjunkit. Idag ifrågasätter eller anmäler från patientens egen bedömning, ta reda – Det blir svårare och svårare för var-
man läkaren eller skriver i tidningen. Då på hur patienten upplever sin situation, je dag. Skönt att kursen bara är tre dagar,
är det lätt att säga ja, säger Rolf G Jöns- leva sig in i den och utifrån det göra sin säger Lena Matsson.
son. egen professionella bedömning. Och i Hon tänker på en grupp patienter som
Att slussa vidare till företagshäl- en rimligt tät kontakt med patienten kan inte orkar jobba och knappt heller leva.

3632 Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102


Aktuellt


– Det är bara så synd om dem. Jag är väldigt kritisk till - Det kan inte jag svara på. Det får du
Gruppen hinner med flera rollspel prova.
under förmiddagen. Teorier och nya re- sjukskrivningssystemet. Jan-Olof Svensson i rollen som pati-
sonemang vävs in i falldiskussionerna. I ent känner sig nöjd.
ett fall prövar doktorn att kräva att pati- Jag tycker inte försäkrings- – Nu kändes det lite bättre. En doktor
enten medverkar till behandling, annars som förklarar sin ståndpunkt och inte vi-
blir det ingen sjukskrivning. kassan fungerar så bra. sar olust och avsky. Jag tror det är viktigt
– Perfekt, jag får ju ge mig, säger att bolla tillbaka ansvaret och det tycker
Lena Matsson som agerar patient. De förbereder sig inte inför jag du gjorde, säger han, som är fallets
I ett annat fall med en smärtpatient är doktor i verkligheten. Han tror att sjuk-
det svårare, sjukskrivningen har pågått avstämningsmötena, de skrivningen har hämmat patientens ut-
så länge att den förmodligen gjort mer veckling.
skada än den ursprungliga orsaken. Eller sitter bara och tittar på dok- – Kommer du att säga det till patien-
är patienten verkligen färdigutredd? ten? frågar samtalsledaren Monika Eng-
Men hur länge ska man utreda innan torn. Och intygen? Det är ju blom.
man konstaterar att man gjort allt? patientens referat i princip. – Ja.
Ibland kan det nog vara bättre att avslu- – Ofta är patienten mer sjukliggjord
ta utredningen på ett bristande underlag Jag tycker det är jättesvårt, efter en försäkringsmedicinsk utredning
så att patienten får något att förhålla sig utan att man kommer fram till mer än all-
till, tror gruppen. Men nu när skadan re- detta. mänläkaren redan visste, säger Monika
dan är skedd, patienten själsligen förla- Engblom.
mad av sin smärta, vad gör man? De reder ut vilka möjligheter som
Det är gott om tid innan eftermid- finns att hänvisa patienten till rehabili-
dagspasset börjar. Det märks att en del försäkringskassan och att doktorn bjuder tering, arbetsträning eller arbetsförmed-
har saker att fundera över. Flera tar en motstånd. Rolf G Jönsson spelar läkare ling.
promenad. Ensamma. Uppe vid Borg- och prövar på nytt. Det går bättre. Jan-Olof Svensson tackar för hjäl-
holms slottsruin är sikten fri ut över sun- – Trots att man har ont kan man ju pen. Det känns bra att ha luftat fallet.
det. göra något. Men alla är inte nöjda med kursens
– Jag kan inte det. budskap.
Ämnet för eftermiddagen är modediagno- – Du kanske kan pröva någon typ av – Förslaget att bedöma patientens be-
ser och förhållningssätt inför den trötta arbete. dömning är flummigt, nu när allt ska
patienten. När gruppen på vinden får frå- – Vad skulle det vara? vara evidensbaserat. Carl Edvard Rude-
gan om hur de brukar göra är det först
tyst en stund. De ser själva trötta ut. Så
säger Jan-Olof Svensson:
– Jag brukar be patienten att prome- »Den här gruppen
nera med en god kamrat, fundera över som inte orkar
jobba, och knappt
hur de vill ha det i livet. leva, det är bara
Ann-Christine Sjöblom tänker på de så synd om
trötta patienterna. dem.« Lena
– Det handlar ju många gånger om att Matsson är
de har svårt att sätta gränser, säger hon. bekymrad över
Eftermiddagen fortsätter med ett patienter som
varken vården
lyckat rollspel. Patienten är ett samhäl- eller
lets olycksbarn vars resurser aldrig tagits arbetsmarknaden
till vara, sedan länge sjukskriven, av vill ha.
andra, för en gammal nackskada. Men
någon diagnos som hindrar arbete finns
inte. Doktorn känner sig utnyttjad. Pati-
enten väcker både irritation, olust och till
och med äckel. Det känns fel att sjuk-
skriva. Kan doktorn säga nej eller är lop-
pet redan kört för patienten? Ja, varför
säger doktorn inte bara nej?
– Man kan ana en konflikt när man
ska sätta den där gränsen. Det tar kraft
och energi. Oviljan att bli manipulerad
står mot rädslan, rädsla för ilskan och
rädsla för att skada patienten. Faller man
till föga blir det en förgiftad relation, fö-
reslår Ann-Christine Sjöblom.
Patienten tycker också att situationen
är obehaglig, doktorn upplevs som
tvekande.
Det vinnande förslaget blir att dok-
torn sjukskriver i väntan på ett möte med

Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102 3633


Aktuellt
Allmänläkaren och sjukintyget

Allmänläkare
om sjukskrivning
Läkare på vårdcentral är de läka-
re som upplever flest problem
med sjukskrivning.
• 80 procent har problem att
hantera situationer när läkare
och patient har olika åsikter om
sjukskrivningsbehovet.
• Två tredjedelar har problem
med att bedöma arbetsförmåga.
• Omkring en tredjedel möter
varje vecka patienter som vill bli
sjukskrivna av annat än arbetso-
förmåga på grund av sjukdom.
• Var femte upplever varje
vecka konflikter med patienter
Kollegialt stöd. Är man stressad och pressad är det lättare att sjukskriva mot bättre
kring sjukskrivning.
vetande, tror Jan Olof Svensson. Själv får han ofta kritik från patienter för att inte • Omkring en fjärdedel är åt-
heltidssjukskriva, men på kursen får han stöd för det. I bakgrunden Rolf G Jönsson. minstone några gånger per år
oroliga för att bli anmälda apro-
på sjukskrivning.

beck är ute och seglar, tycker en kursdel- Ett fall är ett klockrent ja till sjukskriv- • Omkring hälften uppger att
tagare i samband med kvällens middag ning. Det är Ann-Christine Sjöbloms försäkringskassan inte tar kon-
och andningspaus. fall. Hon har sjukskrivit, men försäk- takt trots att läkaren bett om det.
ringskassan säger nej. Det är ett problem • Många sjukskriver längre än
Fredag morgon. Lars Englund eldar grup- som hon tror kommer att sprida sig i lan- motiverat på grund av långa vän-
pen genom att påminna om att var fem- det. tetider inom vården, hos försäk-
te, sjätte sjukskrivning som de godkän- – Från att försäkringskassan inte gjort ringskassan och arbetsförmed-
ner fortfarande kommer att pågå efter ett någonting så har man blivit lite väl ni- lingen.
år. Ju mer rehabilitering, desto längre tisk, jagar nyinsjukna, interagerar i mitt • De flesta känner ett stort be-
sjukskrivning. Och helt symtomfri blir ansvar som läkare och patienten far illa.
hov av ökade kunskaper och fär-
ingen normal människa förrän döden in- Det här är en relevant sjukskrivning, sä-
digheter kring sjukskrivning, om
träder. ger hon.
läkarrollen, om andra aktörers
– Alla är sjuka, ingen är frisk – säg ef- Men majoriteten av fallen hamnar i
ter mig! någon av nej-kategorierna. Så blir det skyldigheter, hur man hanterar
– Alla är sjuka, ingen är frisk, ekar även vid avstämning i helgruppen. Kate- konflikter och bedömer arbets-
det. gorin som får flest fall blir »Diagnos förmåga.
Det är just läkarna i primärvården som dimridå«, patientens problem ligger • Omkring 90 procent vill ha
som har de svåraste fallen i gränslandet någon annanstans. »Doktorn som be- kompetensutveckling i form av
mellan sjukt och friskt, säger han. Hans tjänt« kommer på andra plats. kurs, handledning, kontakter
forskning visar att läkarna i hög grad med försäkringsläkare/sjukskriv-
skriver sjukintyg mot sin vilja. Kursen är slut. De flesta är nöjda. ningskommittéer och avstäm-
– Det är det där lilla vackra ordet nej – Sensmoralen var väl att vi ska sjuk- ningsmöten.
vi behöver träna på. skriva mindre, avgränsa vårt område och
• Närmast 100 procent vill ha
Carl Edvard Rudebeck talar om läka- låta andra aktörer ta mer ansvar. Utifrån
ökade kontakter med kolleger
rens känslor som bärare av viktig infor-
mation. Och sedan är det dags för slutöv- och utredare på försäkringskas-
ning. Inplacering av gruppens alla tjugo sa.
knepiga fall i kategorier, se sidan 3666. Nästan lika många bedömer


Till sin hjälp har de en karta över åtta ty- gemensamma verktyg för arbets-
piska dilemman och påföljande hand-
Det är ångestfyllt. Jag kän- förmågebedömning som värde-
lingsalternativ. fulla.
ner mig väldigt inkompetent,
Nu har det blivit vindstilla ute. Det är fort- jag är inte rätt person att Källa: Rapporten Läkares arbete
farande varmt för årstiden och på hotel- med sjukskrivning, en enkätstu-
lets innergård blommar ännu lavendel bedöma arbetsförmåga. Vi die gjord av bland andra Kristina
och någon enstaka ros. Alexanderson, professor i social-
Inne i grupprummen avverkas det ena skapar diagnoser för att försäkring, Karolinska institutet,
fallet efter det andra. Snabbt ska det gå. 2005.
I vindsgruppen är man ganska överens. kunna sova på natten.

Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102 3635


Aktuellt
Allmänläkaren och sjukintyget


det kommer jag nog att bli mer observant Men det är svårt att skicka de sig på kursen är att inte långtidssjuk-
på de här typfallen, säger Rolf G Jöns- skriva dem för då passiviserar man dem.
son. ut folk i kylan. Det är En del vårdcentraler säger nej. Då blir
Han tror att kartan över typfallen kan det socialbidrag och då blir de knäckta.
bli en hjälp. Samtidigt tycker han att lä- förnedrande att söka Så vill hon inte heller jobba. Hon
rarna varit väl kategoriska. hoppas att Läkarförbundet ska få rege-
– Finns det kanske ett somatiskt un- socialbidrag. ringen att hitta en särskild lösning för
derlag? Är det så svart eller vitt som det den här gruppen.
framställs här? Det paradoxala är att i de – Vi behöver en enhet som hjälper
fall där vi inte kan finna någon diagnos dem till arbete, som tar hand om dem och
har patienterna svårare att gå tillbaka. gar. Det handlar inte om alla fall, utan ser dem som en resurs.
Det här är ett svårt område. Det var där- om de långtidssjukskrivna som ingen
för jag ville bygga på. vill ha på arbetsmarknaden och som är
sjuka, men egentligen inte tillräckligt
Ann-Christine Sjöblom tycker att hon har sjuka för att sjukskrivas. Text: Elisabet Ohlin
fått bekräftelse på att hon är på rätt väg. – Var ska de vara? De är många. Vi elisabet.ohlin@lakartidningen.se
Att distansera sig och analysera fallen är sjukskriver dem år efter år. Det man lär- Foto: Maths Bogren
något man skulle kunna hjälpas åt med
på en arbetsplats.
– Kursen har gett det kollegiala stöd
man saknar i vardagen. Det bekräftar hur
solklart mycket mer tid vi skulle behöva 150 sökande till 20 platser
för varje ärende. Det vore samhällseko-
nomiskt lönsamt att ge lite mer resurser ❙❙ Tredagarskursen »Allmänläkaren och

FOTO: MARIE HÖGSTRÖM


till primärvården. sjukintyget« gavs i oktober för elfte
Lena Matsson skulle ha handlagt sitt gången. Den finansieras av Provinsiallä-
fall annorlunda idag, även om det är lät- karstiftelsen och läkarnas arbetsgivare.
tare att säga nej på kursen när det inte Det brukar vara omkring 150 sökande
finns några patienter och riktiga känslor till 20 platser.
med. När staten för några år sedan började
– Vi ska bli bättre på att skilja mellan satsa särskilda medel på utbildning av
att må dåligt och att sakna arbetsförmå- distriktsläkare och företagsläkare i för-
ga. Vi får bli lite kallare där och inte säkringsmedicin blev kursen en del av
skicka in patienten i en sjukskrivning den utbildningen som ges i försäkrings-
som leder till passivitet. Men det är svårt kassans regi.
att skicka ut folk i kylan. Det är förned- Carl Edvard Rudebeck är initiativta- Carl Edvard Rudebeck
rande att söka socialbidrag. gare till och en av ledarna för kursen.
I telefon två veckor efter kursen säger Han är forskningsinriktad distriktsläka-
Lena Matsson att hon fortfarande, precis re i Västervik och har också hållit i all- samhällsperspektiv, göra de svåra be-
som vid kursstarten, vill bli av med sjuk- mänmedicinsk utbildning inom Svensk dömmningarna och resonera och stå för
skrivningsärendena, men hon förtydli- förening för allmänmedicin. det. Jag tror de flesta patienter vill ha det
– Kursen är en träning i integritet. så och inte en doktor som dansar efter
Grejar man det här, grejar man en massa patientens pipa.
annat. Läkaren ska ha integritet och se
Kursen lanserar känslor som »hårdvara« i sin relation till patienten också ur ett Elisabet Ohlin
sjukskrivningssituationen. Så här kan
läkaren använda sig av dem för att
komma vidare i kniviga fall:

Dominerande känsla Insikt Förhållningssätt


Nyfikenhet, tillfredsställelse Jag är på rätt väg. Grönt ljus, men fundera, var det verkligen så lätt?
Neutral Varning, något saknas i den känslomässiga kontakten. Var uppmärksam, vad kan det stå för?
Ointresse för patientens problem a. Kommer min kompetens inte till sin rätt? a. Sätt gräns, säg nej med gott samvete.
Patienten kan ha kommit fel.
b. Försvarsreaktion. Ointresset egentligen motvilja. b. Försök bli intresserad.
Olust Jag har problem. Det kan handla om vad som helst. Sök brett och förutsättningslöst.
Ta tjuren vid hornen och handla!
Irritation Är jag styrd? Manipulerad? Patienten blir aldrig bra? Använd känslan som kraft utan att vara impulsiv.
Sjukdomsvinst? Svårt författa intyget? Försök med ärlighet både mot patienten och i intyget.
Rädsla Rädd att göra patienten arg, rädd för Skilj egna behov av att vara till lags från patientens
försäkringskassans granskning, behov.
rädd att skada patienten?
Ilska, vrede Tydliga påtryckningar och krav. Viktigt att skapa någon sorts fördröjning för att hitta
Nu är jag ingen bra doktor. kylan. T ex: »Ursäkta jag måste ut i korridoren och
tala med en kollega«.
Vanmakt Allvarligt läge. Situationen har kopplat greppet. Skapa rådrum, sök upp en kollega.
Nu är jag inte längre doktor.

3636 Läkartidningen ❙ Nr 48 ❙ 2005 ❙ Volym 102

Похожие интересы