ngest.

Knsloreaktion som somatiskt kan upplevas som ett

slags spnning, uppladdning, tsnrning eller tryck i
kroppen (t ex i brstkorgen) och som psykiskt kan
variera i styrka rn ltt ngslan till stark ruktan, skrck
eller panik.
Kognitivt bottnar ngest i upplevelsen av ngot hot eller
ara. !en ysiska upplevelsen r ett resultat av kad
muskelspnning och andra ysiska uttryck r ett
alarmtillstnd som organismen mobiliserat i syte att
oskadliggra eller undvika ara.
"egreppet ngest har avgrnsats p olika stt. #omliga
har t ex g$ort en klar tskillnad mellan rdsla och ngest
genom att hvda att rdslan alltid handlar om en
speciik ara, medan ngest r mer vag och ospeciik.
%ndra gr en annan typ av distinktion mellan rdsla och
ngest och menar att rdsla sytar p en kognitiva
aspekten av upplevd ara, medan ngest sytar p den
emotionella reaktionen som rdslan ger upphov till.
&nligt en deinition som reslagits av 'ollo (ay r
ngesten reaktion av ruktan som uppstr nr individen
upplever ett hot mot ngot vrde som han eller hon
uppattar som centralt. )otet kan glla livet som sdant
(ddsngest), relationer till signiikanta personer
(separationsngest), att misslyckas med en vsentlig
uppgit (prestationsngest) etc.
* den mn ngesten r proportionerlig mot den verkliga
aran kan den betecknas som normal. * den mn den
stark verstiger den verkliga aran kan det betecknas
som neurotisk ngest. &n ngest som inte r
oproportionerligt stark kan ylla en positiv unktion
genom att rstta individen i adekvat larmberedskap, s
att han eller hon r bttre beredd att hantera verkliga
aror.
ngestattack.
+ltslig anall av akut ngest med h$rtklappning,
andnd, svettning och yrsel.
%ttacken kan utvecklas till en panikreaktion med
outhrdlig skrck r h$rtinarkt eller kvvning.
,ad kan man gra-
.nder tillrisknandet stlls den beroende inr en mngd
problem. &tt av dessa kan vara hg ngestniv. !et kan
vara temporrt eller mera kroniskt /nervs/ karaktr.
,are sig den r tillllig eller bestende r det ett mycket
obehagligt tillstnd, vilket en beroende har svrt att
hantera. !e r vana att anvnda droger (alkohol) r att
snabbt, om n tilllligt, lindra ngesten. 0m den
beroende ska sluta att anvnda, s mste han1hon hitta
ett nytt stt att hantera ngesten p.
!et inns m$lighet att lindra ngesten. &n av dessa r
avslappning. !en bygger p det aktum att om kroppen
och andningen r avspnd r det om$ligt att knna
ngest.
!r 2ars3&rik .nesthl har g$ort ett avslappningsband
som kan h$lpa till. !et gr ven med lugn och
harmonisk musik. !et viktiga r att man kan bygga upp
inre bilder av ngot behagligt.
,id en panikngestattack s kan man anvnda en
andningstaktik. !et r naturligtvis en vning som krver
trning och igenknnande av tankar och knslor som
vcker upp attacken.
4ekniken gr ut p att andas in syre under 5 sekunder,
hlla andan i 5 sekunder, andas ut i 5 sekunder och 5
sekunder utan syre. .pprepa denna vning tills det
akuta lget slpper. + lngre sikt br man arbeta med
sina tankemnster. (en komihg nr attack kommer s
kommer du inte att d.