Stenson

favorit i
US Masters

TV4 lgger
ner alla sina
lokalnyheter

TORSDAGEN DEN 10 APRIL 2014

SIDAN 7

SIDAN 2

Eftermiddag: Vxlande
molninghet och runt 7
grader.
Kvll: Molnigt med
regnskurar. 6 grader.

VDRET

VSTFRONTEN
SIDAN 3

Ny app ska
gra stan
tryggare

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

S pverkas din
ekonomi av vrbudgeten

Om du snusar eller dricker vin kan det vara dags att byta vanor. Det kan ocks vara id att brja ta cykeln till jobbet. Ls mer om hur vrbudgeten pverkar din personliga ekonomi p sidan 4-5. 

Bild: Beatrice Dalghi

REDIGERAT AV: IDA NORDN

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

Applikation fr en trygg stadsmilj

SVERIGE: Under vren 2014

lanserar Stiftelsen Tryggare

Sverige applikationen Trygghetsvandra. Applikationen r ett
komplement till de trygghetsvandringar som utfrs runt om i
Sveriges bostadsomrden. Med
hjlp av applikationen ska man
nu lttare kunna organisera
trffarna.
En trygghetsvandring innebr
att en grupp mnniskor gr
en genomgng av ett omrde
ur en trygghetsvinkel och noterar platser som kan uppfattas som oskra. Tanken med
vandringarna r att man ska
f en bttre verblick ver sitt
bostadsomrde, kunna undvika
otrygga platser och skapa lsningar p de problem som finns
i omrdena och skapa mer trygga miljer.
APPLIKATIONEN R framtagen av stiftelsen tillsammans
med ett flertal av Gteborgs bostadsbolag och Gteborgs universitet. Gabriella Sandstig r
forskare p universitet och en
av de som ligger bakom appen.
Jag visste att Tryggare
Sverige skapat en brottsofferapp dr man placerat ut otrygga platser i omrden och tyckte att det skulle vara intressant att ha ett samarbete, sger Gabriella som lnge forskat
inom otrygghet och samhllsvetenskaplig riskforskning.
Efter en tids kontakt pbrjades diskussioner kring trygg-

Applikationen Trygghetsvandra ska gra det lttare att organisera grupper som vill bidra till en tryggare stadsmilj. 

bart samhlle, ngot jag som

forskare vill arbeta fr.
Fr att kunna trygghetsvandra behver man
ladda ner applikationen till sin telefon.
Drefter kan man skapa en vandringsgrupp
och en speciell runda
man ska g. Under
rundan noterar man
vart det finns otrygga
och trygga platser och
kan fotografera dessa.
Kanske
r
skogsdungen bakom grden
Gabriella Sandstig r forskare och en av de som har
utvecklat appen. 
Bild: Linna Fridh extra otckt att g igenom p kvllen?
hetsvandringarna och applika- Mjligtvis knns d den upptionen och resultatet blev app- lysta parkeringsplatsen som en
likationen Trygghetsvandra.
tryggare plats?
Jag fick till min id om att
man ven skulle notera trygga GENOM NOTERINGAR och
platser under en vandring. Att fotografier som man lgger
bara se massa otrygga bidrar in i applikationen, skapas en
inte till ett bttre och mer hll- rapport som ska bidra till att

frndra de platser som anses

otrygga. Finns det trasiga gatulyktor eller stora buskage kan
dessa tgrdas.

varsla 150 befattningar vid

en minskning av de 133 miljonerna de nu kan komma att
frlora.
Det r svrt att sga hur
varslingen kommer se ut. Enligt vrt budgetunderlag baseras det per ln, tjnstemn och
kollektivanstllda men det beror p, sger hon.

de strre ledningsorganisationerna och 15 % frn de lokala.

Gteborg r, liksom Stockholm och Karlskrona, en regionledning. Det finns ven en
lokalstation i Gteborg, vilket
innebr att det i s fall pverkar bda stationerna, sger
Anna.
Just nu fokuserar de p budgeten som finns men Anna menar att det r hstens budget
som avgr.
I juni lggs varslingen fram
men frst nr hstpropositionen kommer s blir det skarpt
lge, sger hon.

SOCIALA MEDIER r idag en

stor del av vrt samhlle. Genom gemensamma anstrngningar skapar vi kollektiva
forum dr erfarenheter och
kunskaper kan delas. Gabriella Sandstig menar att dagens
medier bidrar till ett nrmare
samspel med andra n vi tidigare haft mjlighet till.
Medier frlnger vra sinnen. Nr radion kom kunde vi
prata med varandra ver geografiska avstnd och detsamma gller sociala medier. Genom dem kan vi upprtthlla
sociala relationer och samverka med andra p ett nytt stt,
sger hon.


Linna Fridhw

Bild: Linna Fridh

Fler appar i stadsmiljn

GEOCACHING
r en app fr alla med en brbar GPS enhet. Det r en modern
skattjakt dr man skapar skatter (geocacher) genom att placera
ett freml, exempelvis en burk med en penna och en loggbok.
Man ska sedan placera ut skatten p en karta med dess geografiska kordinater s att andra kan hitta den. Personerna som
hittar den ska anteckna att man varit dr i loggboken. Man kan
ven ta och ge freml. Ibland anordnas det geocacher dr man
trffas i grupp och gr p skattjakt. Geocaching skapades i USA
i Maj 2000. Fr att brja med geocaching mste man registrera
sig. Appen finns till iPhone och Android.
WAZE
verkar som en kollektiv trafikportal av anvndare som uppdaterar varandra om olyckor, kbildning, de lgsta bensinpriserna och annat som kan vara till nytta att veta om du r ute
p vgarna. WAZE r en GPS som man anvnder precis som
vanligt. Man rapporterar in egna hndelser och fr besked om
det andra rapporterat in. Vid varje egen hndelserapport fr
man pong som man kan anvnda till att uppgradera sin egen
avatar. WAZE finns till iPhone och Android.

Vrpropositionen: Kustbevakningen tvingas varsla

SVERIGE: I morse kom vrpro-

positionen med beskedet att

Kustbevakningen kan frlora
133 miljoner kronor, vilket kan
f stora fljder enligt Anna Lindbladh som r kommunikationsansvarig p Kustbevakningen.
Efter de siffrorna som vrpropositionen visar s mste vi
varsla i juni. Vi mste nu vnta
p hstpropositionen fr att
se om vi fr mer pengar eller
inte. Om det inte blir s, blir vi
tvungna att sga upp anstllda, sger hon.
ENLIGT Kustbevakningens
budgetunderlag s behver de
REDIGERAT AV: IDA NORDN

ANNA LINDBLADH menar

att de 133 miljoner som Kustbevakningen behver mste
komma in innan 2016, fr att
upprtthlla en fungerande organisation. De 150 befattningar
som kommer varslas ska enligt
budgetunderlaget tas 30 % frn

Linna Fridh

Kustbevakningen kan nu tvingas varsla.

Bild: TT

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

TV4 lgger ner

alla lokala nyheter
Ledningen har inte lngre samma journalistiska
intressen, allt handlar om att skaffa sig vinst
SVERIGE: Igr kom beskedet

om att TV4 lgger ner alla sina

lokalredaktioner runt om i landet. Ett tungt besked som drabbar cirka 140 anstllda.
Det r ett problem fr den
journalistiska bevakningen,
demokratin och hela samhllet
i stort, sger Sandra Foresti frn
Gteborg som under flera rs
tid arbetat med lokal journalistik p TV4.

SVERIGE: Ett lngfinger rest i

protest mot ltsasdemokrati.

S lanserade Rdda Barnens
Ungdomsfrbund sin kampanj
Bojkotta Skolvalet igr.
Skolvalet har arrangerats i
olika former sedan 1960-talet och r tnkt att fungera
som en vning i demokrati
fr skolungsomar som nnu
inte fr rsta. Ett upplgg
som Rdda Barnens Ungdomsfrbund
inte
kper.
Skolvalet r ett ltsasval,
som fr oss att tro att barn
och unga mste lra sig demokrati istllet fr att f delta i
den, sger Sara Thiringer frbundsordfrande fr Rdda
Barnens Ungdomsfrbund.
SKOLVAL 2014 administreras
av Sveriges elevkrer, Sveriges elevrd och Europeiska
ungdomsparlamentet p uppdrag av Ungdomsstyrelsen.
Lukas Nilsson som r projektledare fr Skolval 2014 tycker
att det r bra att valet ger
upphov till knslor.
Skolvalet r inte ett pverkansprojekt utan gr ut p
att ge ungdomar mjligheten
att bilda sig en politisk uppfattning, sger han.

Fr nrvarande snder TV4 nyheter frn 21 redaktioner men

frn och med i sommar vntas
nyhetsbevakningen
upphra
p de lokala redaktionerna.
Frndringen innebr att TV4
istllet frstrker sin riksredaktion med 25 reportrar frdelat p nio orter, frn Malm
i sder till Lule i norr.

RDDA BARNENS Ungdomsfrbund lobbar ven fr

snkt rstrttslder s att
ungdomar ska f delta i de
demokratiska val redan frn
16 rs lder. Uppropet sprids
bland annat p Instagram dr
unga uppmanas ge Skolvalet
fingret under hashtagen #bojkottaskolvalet.

AMBITIONEN R att fortstta

bevaka hela Sverige fr en rikspublik.
Sandra Foresti har tidigare
arbetat som grvsamordnare fr alla lokala stationer p
TV4. Hon tycker det r sorligt
att man inte vill satsa mer p
den viktiga lokaljournalistisken. Trots detta r hon inte
helt frvnad ver beskedet.
Ledningen p TV4 har
inte lngre samma publicistiska och journalistiska intressen, utan allt handlar
om att skaffa sig vinst. Man
drar ner p sdant som kostar pengar och bra journalistik kostar pengar, sger hon.
SANDRA FORESTI framhller hur viktigt det r att bevaka det som hnder nra folket och att TV4 borde tnka
p sitt publicistska ansvar.
De lokala nyheterna p
TV4 har devisen nra nyheter
som gr skillnad. Detta tappar man ju helt om man inte
har ngot lokal bevakning.
I och med nedlggningarna
minskar ocks konkurrensen
bland nyhetsbolagen. Sandra
Foresti r rdd att det ska leda
till smre nyhetsfrmedling.
ven om det finns kvar lokala radiostationer och SVT r
det ju en aktr som frsvinner
och det frsvagar ju hela den lokala tidningen och tv, sger hon.
Casten Almqvist, vd fr TV4gruppen, sger i ett pressmeddelande att det r ett tungt besked fr medarbetarna men att
det handlar om prioriteringar.
Vi lgger i dag nrmare
hlften av vra nyhetsresurser p lokal-tv, det r inte
hllbart framver, sger han.
Mlet med strukturomvandlingen r att kunna satsa

Skolvalet r
ett ltsasval

Jens Wingren

F tror att vi kan

rdda klimatet
SVERIGE: Har du tappat hop-

pet om att mnniskan kan

rdda klimatet? Den farhgan
delar du med en majoritet av
svenskarna, enligt en underskning. Men f vill erstta det
klimatdliga kttet med larver
och insekter.

Hr lgger TV4 ner

De redaktioner som enligt
frslaget kommer lggas
ner:
Gvle, Halmstad, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Norrkping, Skellefte, Sundsvall, Trollhttan, Uppsala,
Vsters, Vxj och rebro.
Sandra Foresti har lnge jobbat med lokaljournalistik p Tv4, hon sger att nedlggningen innebr ett demokratiskt problem. 
Bild: Rebecka Svensson

mer resurser p nyhetsbevakning p digitala plattformar och p de stora nyhetssndningarna p kvllstid.

Trots neddragningarna
kommer vi dessutom att ha en
bredare representation runtom
i landet n ngon annan kom-

mersiell nyhetsaktr p riksniv, sger Casten Almqvist.

Det preliminra beslutet frn
TV4:s ledning ska nu frhandlas med facket och efter psk
ska ett formellt beslut fattas.
Rebecka Svensson

De orter som kommer ha

journalister kvar:
Falun, Gteborg, Jnkping
Linkping, Lule, Malm,
Skvde, Ume och stersund.
Det preliminra beslutet frn
TV4:s ledning frhandlas nu
med facket. Efter psk ska
ett formellt beslut fattas.

Att ktt r negativt fr klimatet har nog undgtt f. Fyra

av tio tror att de kommer ta
mindre ktt och charkprodukter r 2020, enligt en underskning som Novus gjort p
uppdrag av Konsumentfreningen Stockholm. Men de nya
proteinkllorna kommer inte
att bli friterade grshoppor eller rostade larver bara var
fjrde svensk kan tnka sig
att ta insekter.
DE FLESTA SVENSKA insekter gr faktiskt bra att ta.
Nringsmssigt r det alldeles utmrkt som fda. Det
r nog mer en vana. Vi har
tradition att ta krftdjur
medan folk frn andra lnder
kan tycka att det r obehagligt, sger Gran Nordlander,
professor vid Statens lantbruksuniversitet.


TT
REDIGERAT AV: IDA NORDN

4 INRIKES

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

S anpassar du dig till

Betala dina studieln i tid

Pminnelseavgiften hjs frn 200 till 450 kronor.
ven expeditionsavgiften som tas ut av alla lntagare vid rets frsta inbetalning hjs frn 120 till
150 kronor.

Pminnelseavgiften fr studielnsinbetalningar, skatten p vin och tobak hjs. Fr att komma undan prishjningarna r det bara att flja Vstfrontens rd. 


Statsvetare: Detta kan vara spik

Krvhet och hot r finansminister Anders Borgs valstrategi.
Men statsvetare tvivlar p att
det rcker. Och oppositionen r
inte imponerad.
Kejsaren r naken, sger Socialdemokraternas Magdalena
Andersson.

Anders Borgs kanske sista vrproposition frndrar inte den

REDIGERAT AV: AXEL NORN

politiska spelplanen infr valet, enligt statsvetaren Jonas

Hinnfors.
Det fanns vldigt lite som
gjorde att frutsttningarna
frbttrades, sger han.
Alliansens chans att vnda
opinionslget blir i stllet nr
de rdgrna ska lgga sina
budgetfrslag om ngra veckor.
D mste de rdgrna

komma med hrda frslag som

kommer att granskas. Hnder
ingenting veckorna efter det,
d r det nog krt fr Alliansen
helt enkelt, sger Hinnfors.
KVAR R DOCK valmanifesten, och det framgick av Borgs
presentation att Alliansen sparat ngra miljarder till detta.
Men beskedet fram till dess r

att starka offentliga finanser

och verskottsmlet r viktigare n ngonsin tidigare. De
reformer som presenterats, fr
skolan, vrden och landsbygden, ska finansieras krona fr
krona. Det sker genom smre
avdrag fr pensionssparande,
hjd fordonsskatt och hjda
skatter p alkohol och tobak.
I riksdagsdebatten, dr op-

positionen stllde 8 miljarder i skattehjningar mot 140

miljarder i skattesnkningar,
fokuserade Borg hrt p den
splittrade oppositionen och
varnade fr att Socialdemokraterna r p vg att verge verskottsmlet.
DET IMPONERAR inte p
Magdalena Andersson, Social-

INRIKES 5

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

vrbudgeten

I KORTHET

Antalet dda i
trafiken minskade
SVERIGE: Frra ret ddades

260 personer i vgtrafiken vilket r en minskning med nio

procent om man jmfr med
2012. Det visar Trafikanalys
officiella statistik ver ddade
och skadade i vgtrafiken under 2013.
Siffran ver ddade r den lgsta sedan 1944. De allra flesta
omkomna, 75 procent, var
mn. Svra skador efter vgtrafikolyckor drabbade 2716
personer och 17543 skadades
lindrigt.
Bde nr det gller antalet
omkomna cyklister och mopedister var siffrorna de lgsta
ngonsin i officiell statistik, 14
respektive tre.

Sluta snusa brja rka

Skatten p snus och cigaretter stiger med 22 respektive 4 procent. Hjningen vntas ge en skatteintkt med 790 miljoner kronor.

TT

Alliansen vill hja fordonsskatten. Fr att spara pengar kan det allts vara lge att
plocka fram cykeln. 
FOTO: Axel Norn

Drick sprit slopa vinet

En skattehjning p alkohol gr att priset p bde
l, vin och sprit gr upp. Men medan skatten p
l och vin stiger med 9 procent kar spritskatten
med 1 procent. Skattekningen vntas dra in 760
miljoner kronor.

I dag presenterade Anders Borg sin ttonde

vrbudget som innehll
en rad reformer frmst
inom skolan. Fr att finanisera dessa freslr han
en rad skattehjningar.
Vstfronten har tittat
nrmare p frslaget och
slr nu fast den ideala
livsstilen om alliansen fr
frnyat frtroende efter
valet.
Du stller bilen och brjar
cykla: Du fr betala mellan 100
och 800 kronor mer i fordonsskatt varje r, beroende p hur
mycket koldioxid din bil slpper
ut. Skatteintkterna vntas ka
med 1,49 miljarder kronor.

Du frsker att inte drunkna p sjn: Kustbevakningen

utlovas inga pengar och deras
nrvaro till sjss minskar med
30-40 procent nr man tvingas
varsla personal om uppsgning.
Du startar eget fretag: Alliansen lovar att se ver skattereglerna fr att frbttra villkoren fr fretagande och entreprenrskap och underska
hur man kan gra det enklare
att starta fretag.
Du r en barnls man fdd
i Sverige: De ekonomiska frutsttningarna varierar stort
mellan olika grupper. Allra tuffast r det fr nyinflyttade utrikes fdda och ensamstende
mammor. Hgst ekonomisk
standard har mn mellan 5064 som r etablerade p arbetsmarknaden.

Bil godknd och underknd samma dag

UDDEVALLA: En man i Udde-

valla besiktigade sin bil tre

gnger samma dag. Bilen underkndes och godkndes sedan, bara fr att bli underknd
igen.
Vid frsta frsket, i Uddevalla, blev bilen underknd. Men
garen ansg att besiktningen
inte gjorts p rtt stt. Han
kte till grannstaden Trollhttan. Dr blev bilen godknd
av samma fretag, Besikta.
D ville bilgaren ha pengarna
tillbaka fr den frsta kontrollen, och tervnde till Besikta
i Uddevalla. Men dr vidhll
man att bilen inte var godknd, och terkallade beslutet
frn Trollhttan.
TT

Svrt att slja

Malms landmrke

Beatrice Dahlgi

Fakta: s pverkas plnboken

Avdragsrtten fr privat pensionssparande frsmras frn
12000 till 2400 kronor om ret
2015. Frn 2016 slopas avdraget
helt.
Punktskatten p cigaretter, cigarrer och liknande hjs med 4
procent. Priset p ett cigarettpaket hjs med 1:36 kronor.
FOTO: Beatrice Dalghi

Snusskatten hjs med 22 procent,

allts med 2:54 kronor per dosa.

Alkoholskatterna hjs. En flaska

vin som i dag kostar 59 kronor
hjs till 60:95 kronor, en halvliter
l som i dag kostar 16 kronor
hjs till 16:53 kronor och 70
centiliter sprit hjs frn 188 till
189:65 kronor.
Turning torso har varit ute till frsljning i
tv r men har nnu ingen kpare. FOTO:

Fordonsskatten hjs med mellan

100 och 800 kronor fr de flesta
fordonsgarna.

Scanpix

UDDEVALLA: Malms frmsta

Klla: Finansdepartementet (TT)

i kistan fr Alliansen
demokraternas ekonomisk-politiska talesperson.
Nu tar Anders Borg i frn
trna och pratar om hur jtteviktigt verskottsmlet r.
Samtidigt r det han som tagit Sverige frn en bana dr vi
hade verskottsml till att vi
enligt hans egna indikatorer
inte hller oss till verskottsmlet. Att man hjer tonlget

skyler inte att kejsaren r naken, sger hon.

SEB:s chefsekonom Robert
Bergqvist pekade p andra problem n verskottsmlet.
Det r fortfarande en dyster prognos fr arbetsmarknaden, det tar vldigt lng
tid att f ned arbetslsheten, sger han och efterlyser
fler satsningar p infrastruk-

tur, skola och arbetsmarknad.

REGERINGEN SER ngot ljusare p tillvxten i r, men rknar med en ngot smre tillvxt
fr ren 20152016 n vad man
gjorde i prognosuppdateringen
fr knappt tv mnader sedan.
Arbetslsheten kommer enligt
regeringens bedmning att bli
7,7 procent i r och 7,3 procent

nsta r. Sedan sjunker den

med ngra tiondelar per r fr
att frst 2018 komma ner strax
under 6 procent.
Av onsdagens reaktioner
framgr att det kommer att
vara regeringens verkliga akilleshl.
TT

landmrke Turning Torso r

landets hgsta byggnad. Men
likafullt frfrligt svrsld.
Vrldens strsta fastighetsmklare, amerikanska CBRE,
har i tv r frskt slja den
sknska skyskrapan men inte
lyckats. Nu har kontraktet
med CBRE lpt ur, skriver
Sydsvenskan.
Det har visserligen lagts ett
antal bud frn pensionsfrvaltare, fastighetsbolag och
privatpersoner, men inget har
enligt tidningen ntt upp till
HSB:s lgsta grns, 1,5 miljarder kronor, fr att det ska bli
frhandlingar.
TT
REDIGERAT AV: AXEL NORN

6 GTEBORG

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

Framt fr rttvisebananer
Vi kper mer rttvisemrkt i
fjol kade frsljningen av Fair
trade-mrka produkter med
nstan 30 procent. Bland produkterna som kar mest: bananer. Och fler ska det bli, tycker
Fair trade Sverige.
Fr Jonas Gemborg, butikschef
i centrala Gteborg, r Fair trade-trenden ptaglig bde sett
till frsljning och efterfrgan.
I hstas, samtidigt som en ny
debatt kring plantagearbetares
villkor rasade i Sverige, mrkte
han av ett rekordstort intresse
fr just Fair trade-mrkta bananer. Under en period var tre
fjrdedelar av bananerna som
butiken slde Fair trade-mrkta. I dagslget upptar rttviseoch standardbananerna lika
mycket plats i butikens fruktavdelning ngot som speglar
hur frsljningen ser just nu.
Nu r vi ungefr i ett 5050-lge, sger Jonas Gemborg.
TOTALT KADE den svenska
frsljningen av Fair trademrkta produkter med 30
procent mellan 2012 och frra
ret. Det redovisas i fretagets
rsrapport, som presenterades
under onsdagen. Mest bland de
Fair trade-mrkta varorna kade bananer och vin bda gick
framt med 60 procent mellan
2012 och 2013.
Det har varit mycket uppmrksamhet kring hur bananer produceras, bde vad gller hur arbetarna har det, men
ocks kring gifter. D blir intresset bde fr ekologiska bananer och Fair trade-bananer
strre, sger Maria Granefelt
p Fair trade Sverige.
TROTS DEN stora kningen
toppar svenskarna inte listan
ver konsumtion av Fair tradebananer. I Storbritannien r
till exempel en tredjedel av alla
bananer som sljs Fair trademrkta. Under 2014 vill Fair
trade Sverige rikta strlkastarljuset mot just bananerna. I
en nyutkommen rapport pekar
organisationen p hur tuffare
konkurrens om billiga bananer
innebr frsmrade villkor fr
dem som producerar dem. Visionen r att varannan banan
som sljs i Sverige vid rets
slut ska vara Fair trade-mrkt.
Gustaf Rosenskld

Jonas Gamberg r butikschef och har mrkt en kad efterfrgan p Fair trade-bananer.  Bild: Gustaf Rosenskld

Men rttvisemrkt ingen sjlvklar vg

Stt press p stora bananproducenter i stllet fr att bidra till
att det startas mnga nya sm
med frre anstllda. Det r ett
tnkbart alternativ till den vxande Fair trade-industrin, menar Lena Ekelund, professor vid
Sveriges lantbruksuniversitet.
Hon ser bde fr- och nackdelar
med rttvisemrkta bananer.

Jag tror att de hr gigantiska

fretagen har stor makt och
de har ocks stor mjlighet att
gra ngonting som r bra. Om
de gr en liten frbttring p
sina plantager s kommer det
ha strre effekt n att man satsar p mindre plantager som

berr mnga frre mnniskor.

Kan man d stta press p dem
och frska g in och kolla vad
de gr s kanske det r dr
man ska lgga krutet, sger
Lena Ekelund, professor i hortikulturell ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
SAMTIDIGT kan Fair trademrkningen fungera som startskott fr positiv utveckling, menar Lena Ekelund.
Det kanske r precis den
nageln i gat som de stora fretagen behver fr att frbttra.
Maria Granefelt, press- och
omvrldsansvarig p Fair trade Sverige, ppekar att ocks

strre producenter i likhet

med mindre odlare kan vlja
att Fair trade-mrka sin verksamhet, men delar tanken om
Fair trade-mrkningen som katalysator fr andra positiva frbttringar i bananindustrin.

JAG TROR att nr fretagen

ser en kad efterfrgan p Fair
trade-mrkta bananer s frstr de att det finns en konsumentefterfrgan p schysst
framstllda bananer och d
kommer de stora fretagen ocks att gra sina egna taganden. Fair trade-mrkningen r
en del av det hela.
Enligt Lena Ekelund, pro-

fessor vid SLU, r det svrt att

veta vad som r viktigast fr
konsumenter som vljer banan
i mataffren. Rttvisemrkt
och ekologiskt glider ltt ihop,
menar hon. Och de val man
som enskild kund gr nr man
vljer banan i mataffren gr
inte srskilt stor skillnad, menar hon.
Det lilla avtryck man gr
har frmodligen inte lika stor
betydelse som hur bra du mr
av att vlja ngonting du sjlv
tror p. Ska man vlja ngot
bra kanske man inte ska kpa
bananer ver huvud taget utan
svenska pplen.
Gustaf Rosenskld

Rusch efter klamydiamedicin p ntet

Fler och fler svenskar vill kpa
medicin p ntet. Efterfrgan p
antibiotika mot klamydia vxer
mest.
Vi tror att det beror p
skmsfaktorn. Att man inte vill
ge sig till knna helt enkelt, sger Per-ke Sandvold p Lkemedelsverket.

Varje mnad genomfrs ungefr 200000 svenska skningar

p lkemedel p Google. Det visar en underskning som Livsmedelsverket har varit med
och tagit fram. Allra starkast
Antalet googlingar p klamydiamedicin
kar efterfrgan p antibiotika
har kat lavinartat.

Bild: Rebecca Lundberg mot knssjukdomen klamydia.
REDIGERAT AV: REBECCA LUNDBERG

- Det lite frvnande fr oss

att just antibiotika hade den
starkaste kningen senaste
halvret, sger Per-ke Sandvold.
- kningstakten var orovckande fr just antibiotika
som r ett smalt och ganska
specifikt omrde. Det r en
ganska stor del som r ute och
letar efter lkemedel. Vi vill ju
grna att de gr till lkare och
apotek och inte sjlvdiagnostiserar sig.
ENLIGT Lkemedelsverkets
hemsida r risken dels att f
helt fel lkemedel men ocks

att medicinerna innehller

farliga mnen och fr hga doser. Dessutom varnar Per-ke
Sandvold fr att man kan utveckla antibiotikaresistens om
man nyttjar fr mycket.
Ett av de lkemedel som r
mest eftertraktade att kpa p
ntet r antibiotika mot klamydia. Precis som andra receptbelagda lkemedel fr det endast
kpas p godknda apotek.
Per-ke Sandvold menar
att medicinerna frmst r populra bland ungdomar. Han
tror att lttillgngligheten i
att kpa p ntet, kombinerat
med att man slipper g till ung-

domsmottagningen och bertta

om det, ligger till grund fr problemet. Han pekar ocks p
unga mnniskors instllning
till medicin.
- Vi har sett i andra underskningar att ungdomar r mer
riskbengna. De knner till att
det kanske inte r ett godknt
preparat men att det vl inte
spelar s stor roll. Den typen av
attityd kanske inte gamla Agda
som r 80 r har och hon kanske inte tnker likadant. Hon
gr nog till sin lkare om hon
vill ha ngonting.
Viktor Strmberg

GTEBORG 7

VSTFRONTEN

10 APRIL 2014

Stenson mogen fr
ngot riktigt stort
Hemmaklubbarna Gullbringa och Barsebck har stora frhoppningar p vrldstrean
Idag gr startskottet fr rets
US Masters. Frra ret vann
australiensaren Adam Scott. I r
heter favoriten Henrik Stenson.
I varje fall om man frgar gteborgarens hemmaklubbar.
Den rliga turneringen The
Masters firar i r 80-rsjubileum. Tvlingen spelades fr
frsta gngen 1934 och banan
har sedan dess alltid varit
densamma. Augusta National
ligger i Nordamerikas djupa
skogar och r bland golfeliten
USA:s mest ansedda bana.
Henrik Stenson, som r rankad trea i vrlden, deltog i The
Masters fr frsta gngen 2005
och tog d ver Jesper Parneviks 60:e plats frn ret innan.
Henriks bsta placeringar r
frn 2007 och 2008 d han bda
gngerna kom p en 17:e plats.
Frra ret placerade Henrik sig
p en 19:e plats, slagen av sina
tv landsmn Fredrik Jacobson
och Peter Hanson.
RICHARD THRNQVIST, som
r golfchef p Gullbringa golfklubb dr Henrik tillbringade
sina tre frsta golfr, beskriver
framfrallt greenerna p Augusta National som svrspelade.
Man mste kunna skruva,
och nnu viktigare r att veta
var p green man inte fr lgga
bollen. Ligger man p fel sida
r man chansls. Greenerna r
oerhrt snabba och svra, sger
Richard.


Henrik
Stenson
r fdd i
Ytterby
utanfr
Gteborg. Dr

US Masters
US Masters, eller The Masters Tournament som den egentligen heter, r en
rlig golfturnering fr utvalda golfspelare.
Tvlingen spelas alltid i april och alltid p
samma bana - Augusta National Golf Club.
Tvlingen, som i r fyller 80, startades 1934
av Augustas grundare Bobby Jones och Clifford Roberts. Flest segrar har Jack Nicklaus
och strst segermarginal har Tiger Woods
- med 12 slag. The Masters r starkt traditionsbunden, till exempel rver vinnaren
en grn kavaj frn fregende rs vinnare.
Turneringen r en av fyra Majors.
Augusta Nationals tionde hl Camellia, som r en asiatisk vxtgrupp, r ett 453 meter lngt par 4. 

bodde han med sin familj i femton r och flyttade sedan till
Bjrred i Skne. Som tolvring
brjade han spela golf p Gullbringa golfklubb.
Richard Thrnqvist, som ocks r golfpro p Gullbringa,
har gjort 3D-analys av Henriks
sving med fina resultat. Richard tycker dock att Henriks
form r en aning svajig.
Henrik har vldigt bra
svingvrden. Henriks form har
dremot inte varit p topp det
senaste. Golf r i och fr sig
en sport dr svingen och for-

Henrik d han vann Jerringpriset i

januari i r. Bild: Frankie Fouganthin

Krnikr:
Viktor Strmberg

men kan svnga vldigt fort,

frn halvbra till vrldsklass
och tvrt om. Det r det som r
charmen och frustrationen med
denna sport.
HENRIKS SENASTE seger var
i november frra ret i Race
to Dubai European tour. Som
sammanlagd vinnare i turneringen fick Henrik stlla sig
hgst upp p pallen och ta emot
prissumman p drygt fyra miljoner euro. Richard Thrnqvist
var dr och sg Henrik vinna.
Jag sg Henrik live i Dubai

och han hade grymt bra bolltrff d. Framfrallt var han

inne i sin egen zon och hade allt
fokus dr.
Nr Henrik som femtonring
flyttade till Skne brjade han
spela p Barsebck golfklubb.
Det var p Barsebck han utvecklade sitt golfspel och brjade elitsatsa. Ulf hrvik r en
av garna p Barsebck golfklubb. Han tror att Henriks
form kommer att rcka lngt i
r.
Henrik har den unika frmgan att skrpa spelet nr

Bild: Wikimedia Commons

det drar ihop sig p de sista hlen. I tidigare Masters har han
varit i ledningen tidigt i turneringen men inte kunnat hlla
ihop det hela vgen. Men denna gng tror vi han r mogen
fr ngot riktigt stort, sger Ulf
hrvik.
ven Richard Thrnqvist har
stora frhoppningar infr de
kommande dagarna.
Kan han hitta zonen och
knslan fr de snabba och svra greenerna har han chansen
att vinna - definitivt!


Jesper hlander

r jag var ungefr sex r gammal var jag fast besluten om att i framtiden,
d skulle jag leva p att spela fotboll. Nr jag idag, 16 r senare knyter p
mig fotbollsskorna knner jag att jag att jag har lyckats. Okej, vi snackar
inte Premier League eller La Liga. Inte Allsvenskan eller Superettan. rligt talat
hade jag nog haft svrt med tempot i division sex. Det handlar om korpfotboll.
Korpens tredjedivision. En fotbollens soptipp fr i bsta fall fredettingar. I vanliga fall en sn som jag aldrig har varit tillrckligt bra fr att kallas fredetting.
Det r en skdeplats fr snedsparkar, usla sidledspass och ibland pltsliga men
underhllande psykbryt.
DET FINA med Korpen r att den ger oss relativt mediokra spelare chansen att
vara kungar i ytterst begrnsat universum. Korpens tredjedivision r en spelplan
dr till och med ngon med tv vnsterftter kan vinna dueller och glidtackla. Ta
emot och spela fram. Gra ml och peka upp mot himlen som mlgest, inte ndvndigtvis fr att man r religis utan fr att man har sett brasilianska vrldsmstare gra s fler gnger n det gr att rkna till.
Ikvll r det korppremir fr min del. Nr du lser det hr r matchen slut sedan lnge. Antagligen sitter jag just nu och grmer mig ver ett missat frilge.
I bsta fall raljerar jag ver motstndarfrsvarare nr jag beskriver ett av mina
ml. Har vi vunnit glider jag p moln i en vecka. Har vi frlorat hatar jag mig
sjlv. Hur det n gr kommer jag att knna jag att jag lever.
REDIGERAT AV: REBECCA LUNDBERG

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

Emelie Hagbard

KRNIKA

isste ni att det kan vara fett jobbigt att

vara hetero? Jo, det r sant. Speciellt om
man bor i Italien. Det verkar i alla fall
grundaren av den helt nya organisationen
Etero Pride Italia tycka. Etero Pride menar nmligen att heterosexuella och deras behov och problem
diskuteras alldeles fr lite i dagens samhlle. Detta
vill Etero Pride rda bot p genom att ordna Europas
frsta straighta Pridefestival. P programmet str bland annat
hetero-fotboll, heteroboxning, hetero-rugby,
hetero-beach volleyboll
samt zumba klasser fr
straighta personer(eller
som jag brukar kalla
det: idrott). Det kommer ocks arrangeras
en sknhetstvling dr
Mr och Miss Straight
ska krnas. P sikt vill
organisationen ocks
brja snda heterovnlig TV och radio samt ge ut en
hetero-tidning(eller som jag brukar kalla det: TV, radio och tidning).

10 APRIL 2014

Brist p solljus
kan vara ddligt

Heteros
i alla
lnder
frena
eder

P ETERO PRIDES hemsida kan man lsa fljande:

I dessa tider diskuteras homosexualitet konstant.
Heterosexuella tas fr givna av bde massmedia och
samhllsinstitutioner som tycks vara vertygade om
att heterosexuella inte har ngra problem eller behov.
Detta r helt fel.
Okej. Lt oss ta en tyst minut och begrunda detta
uttalande, kanske f en styrkekram samt andas i fyrkant en stund. Personerna bakom Etero Pride menar
allts p allvar att det pratas alldeles fr lite om heterosexuella och deras behov i dagens samhlle.
Urskta mig en sekund jag ska bara hmta min
Captain Obvious-outfit innan jag kan g vidare.
.
S, nu r jag tillbaka: HALL ETERO PRIDE ITALIA
R DET INTE LITE GRANN TVRTOM?!
r det inte lite s att hela samhllet liksom r uppbyggt fr att passa heterosexuella personer p cirka
ALLA stt?
JAG HAR VERKLIGEN tagit p mig mina absolut
snllaste perspektiv-glasgon fr att frska frst
det hr. Jag har tnkt att Etero Pride-gnget kanske
vill ta fasta p det problematiska med att det finns
en stel heteronorm som kanske inte bara knns kvvande fr hbtq-personer utan ocks fr straighta. Att
Etero Pride finns till fr att ge mnniskor mjlighet
att utforska fler hetero-identiteter en de som dagligen
prnglas p oss genom media och sociala normer.
Men sen lser jag en intervju med grundaren Giuliano Visalli (ja han ser exakt ut som han lter, dvs som
en omslagsmodell fr valfri Harlequin-roman) i VICE
och tas snabbt ner p jorden igen. Giuliano Visalli sger att han i flera r mrkt av att mnga heterosexuella i hans nrhet haft svrt att komma ut som straighta, att de varit obekvma i sin sexualitet. Han pratar
om ett samhlleligt frfall dr kvinnor har ignorerat
sin biologiska klocka allt fr lnge och drfr blivit
barnlsa kta 40-ringar som vill sno andra kvinnors
makar, och dr mnnen frlorat sin maskulinitet och
blivit fjollor som vaxar gonbrynen (sic!).
Giuliano Visalli vill helt enkelt komma till de traditionella heterovrdenas rddning och hylla lite goa
1800-tals ideal med en festival.
Hrligt. Kmpa hetero-lobbyn!
Antar att Barilla r huvudsponsor.

VSTFRONTEN

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: AXEL NORN

Fr mnga soltimmar r skadligt fr hlsan, men att helt undvika

solen r inte heller optimalt. Ny forskning visar att de vistas fr lite i
solen lper strre risk att d i frtid. 
FOTO: Nils Gruvebck

Ny studie motsger tidigare forskning

Drick ditt lunchkaffe ute i solen det r bra fr hlsan
och kan frlnga livet. Det visar en ny studie som genast
fr mothugg av andra forskare.

vi r fel eftersom vi ser att de som fljer dessa riktlinjer har en frdubblad risk att d i frtid. Vi tror att vi
i stllet br ha dem som man har i sdra Australien.

Fr mycket solning kan ge farlig hudcancer, men fr

lite r inte heller bra. Under 20 rs tid har forskare
vid Karolinska institutet och Lunds universitet fljt
drygt 29000 kvinnor. Vid studiens brjan fick kvinnorna svara p frgor om sina solvanor. Under uppfljningsperioden registrerades drygt 2500 ddsfall av
alla mjliga orsaker, men framfr allt hjrt-krlsjukdom och stroke. Forskarna jmfrde sedan dem som
uppgav att de undvek solen med dem som var mest
aktiva i solen.
Risken att d i frtid var dubblerad fr dem som
undvek solen. Skillnaden var vldigt statistiskt skerstlld, sger Pelle Lindqvist, docent vid Karolinska
institutet.Forskarna, som presenterar sina resultat
i Journal of Internal Medicine, tror att orsaken kan
vara lga halter av D-vitamin, ett vitamin som kroppen tillverkar med hjlp av solljus.
Vi i Sverige har samma riktlinjer som man har i
norra Australien, det vill sga nra ekvatorn. Det tror

DEN NYA STUDIEN har inte gtt obemrkt frbi

utan dms ut av andra forskare. Yvonne Brandberg r professor i vrdvetenskap vid Karolinska institutet och bitrdande vetenskaplig sekreterare i Cancerfonden. Och hon r kritisk.
Den grupp som undvek solen i den hr studien utgjorde bara sex procent av alla kvinnor. Det var allts
en liten subgrupp. Dessa kvinnor var ocks fetare,
hade smre utbildning och smre socioekonomiska
faktorer, jmfrt med de andra. Men framfr allt hade
de fler andra sjukdomar. Allt detta tyder p en mer
ohlsosam livsstil, vilket skulle kunna frklara den
skillnad i ddlighet som forskarna sg.
Men det lter ju sknt, att sitta i solen och
dricka sitt lunchkaffe, eller?
Det r precis vad folk vill hra, men enligt min mening finns det inget i den hr studien som sger att det
skulle vara srskilt nyttigt.

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Simon Carlsson

KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Nils Gruvebck

Reportrar: Beatrice Dalghi, Linnea Fridh, Gustaf Rosenskld,

Viktor Strmberg
Ansvarig utgivare: Per Alm

Reportrar: Jesper hlander, Rebecka Svensson

TT/Johan Nilsson/Rebecka Svensson

Redigerare: Ida Nordn, Rebecca Lundberg, Axel Norn