Djur p

cirkus ingen
sjlvklarhet

Svehof frlorar
nyckelspelare
SPORT SIDAN 7

LOKALT SIDAN 2

Men, TV4: vad

ska jag jobba
med d?
KRNIKA SIDAN 8

Kvll: Molnen skingrar sig

och det finns chans fr sol.
7-8 grader. Vstlig vind.

FREDAGEN DEN 11 APRIL 2014

VDRET

VSTFRONTEN
SD vlkomna till
Gteborgs skolor
Eftermiddag: Mulet och
risk fr regn. Cirka 7 grader.
Vstlig vind 3 m/s.

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Rektor: Det r inget ltt beslut

SIDORNA 4-5

Trefaldig
tekniktriumf


SIDAN 3

Peter Srner, Miranda Karlsson och Lukas Fu vann tvlingen Teknikttan p Chalmers.

Bild: Rebecka Svensson

REDIGERAT AV: JESPER HLANDER

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

Belastningen
p Sveriges
kvinnojourer
kar markant
GTEBORG: Antalet kvinnor

som sker hjlp hos Sveriges

kvinnojourer har kat med 56
procent.
Samtidigt har antalet anstllda minskat. S ser statistiken som ROKS, Riksorganisationen fr kvinnojourer och
tjejjourer, utkom med igr.

11 APRIL 2014

Djur i manegen
trots protester

Fler kvinnor och unga tjejer skte till landets kvinnojourer n man tidigare berknat. ven personalsiffran
var lgre n den frvntade.
Jourerna gjorde under ret
stora stdtgrder fr kvinnorna och tjejerna, nd blev
det svrt att ta emot alla som
skte hjlp.
Under 2012 fick jourerna
stdfrfrgningar frn 23 339
kvinnor, siffran var 2013 36
380 stycken. En kning med
drygt 56 procent.
I VSTRA GTALAND har
ROKS elva kvinnojourer. En
av dem r Kvinnojouren Frideborg i Mlndal/Hrryda.
Hr har man definitivt knt
av den kade belastningen.
sa Andersen arbetar som
kvinnosamordnare p Frideborg och berttar att man
inte har kunnat ta emot alla
de kvinnor och unga tjejer
som skt sig dit.
Vi har ftt hnvisa mnga
kvinnor vidare fr att vi inte
haft rum fr de som skt. Under frra ret fick vi hnvisa dubbelt s mnga vidare
som under 2012, vilket var
mnga, sger hon.
SA BERTTAR att belggningen p boendet har varit
hg, ngot som man ven kan
se i statistiken r ett nationellt problem. Hon frklarar
att kvinnorna bor kvar lngre idag n vad de gjorde frut.
Det har bidragit till att man
inte kan ta emot lika mnga
skande.
Kvinnorna vntar ofta
p en ny bostad, ngot som
tar lng tid d det inte finns
ngra lgenheter. Det gr
att hela ruljansen tar stopp
och vi mste hnvisa till andra boenden, men de har ofta
samma problem, sger hon.
FRIDEBORG R en av de tv
jourerna i Vstra Gtaland
som har barnansvariga p
boendet. sa sger att hon
mrkt av en stor kning av
barn som fljer med kvinnan.
2011 hade vi 1300 barnvernattningar, frra ret
hade vi 1882.
Varfr tror du att det skett
en kning dr?
Jag vet inte faktiskt, det
r svrt att ga. Kanske har
kvinnor lttare att ska hjlp
idag. Det syns mer i media
om kvinnovld och det r mer
uppmrksammat, sger hon.
Linna Frid
REDIGERAT AV: HANNA KLUMBIES

P Cirkus Brazil Jack finns det i r hundar och hstar. Liv Linder p DJurens Rtt tror inte att Sveriges djurskyddslagar rcker till fr att skydda djuren. 
GTEBORG: Med den stun-

dande vren kommer ocks

cirkusarna till Gteborg. P
Heden pgick under torsdagen
febrila frberedelser infr kvllens frestllning. P plats fanns
ven hstar och hundar som
ingr i cirkusens framtrdande.
Men djur p cirkus r lngt ifrn
en sjlvklarhet.
Trolle Rhodin, cirkusdirektr
p Cirkus Brazil Jack, r helt
p det klara med vad han tycker krvs fr att utgra en riktig
cirkus.
Man mste ha djur. Hstarna var en central del av cirkusen som koncept nr det startade i England fr runt 250 r sedan. Clownerna och akrobaterna kom frst senare, sger han.
Det r inget litet projekt som
tar form omkring honom. Turnsllskapet p 60 man ska beska 130 orter p 180 dagar och
r vana vid att resa och riva
sitt tlt s gott som dagligen.
Trolle Rhodin r kldd i reflexjacka, grova arbetarbyxor
och mssa. Det r inte ltt att
vid en frsta anblick tro att han
r direktr fr Sveriges ldsta
cirkus.
I r har vi hstar och hundar men det varierar frn r
till r. Vra artister r frilansare frn hela vrlden s utbudet
r lite olika. Vissa r har vi mer
exotiska djur som elefanter och
kameler, sger han.
ENLIGT TROLLE Rhodin r
djurskyddsreglerna fr turnerande cirkusar i Sverige omfat-

tande och blir stndigt strngare. Ngot han sger att han
uppskattar.
Det finns ju gott om platser
runt om i vrlden dr djuren
har det smre n hr i Sverige,
sger han.
I ett tlt lngst bak p omrdet str en handfull hstar
och blickar ut i luften medan
tltbygget dnar utanfr. Vid
vagnen bredvid har en liten inhgnad rests fr att cirkusens
Huskies och Lapphundar ska
kunna rra p sig under dagen.
Dessa fyrbenta artister har ett
lika pressat schema som sina
tvbenta kollegor.
Flera nycirkusensembler turnrar dock nufrtiden helt utan
djur. Djurens Rtt har lnge
kampanjat fr djurfri cirkus
och Liv Linder p organisationens kontor i Gteborg tror
inte att Sveriges djurskyddslagar rcker till fr att skydda
cirkusarnas djur helt ut.
Det finns ju ett problem
i att de tvingas resa runt, bo
trngt och mste prestera vad
som fr dem r onaturliga beteenden varje kvll infr en publik, sger hon.
DJURENS RTT arbetar fr
ett frbud mot att anvnda sig
av djur p cirkusar d de anser
att cirkuslivet inte r frenligt
med djurens intressen.
Hsten r ju ett djur som
helst vill vandra och beta hela
dagarna, jag tror inte att de r
njda p dessa sm ytor, sger
Liv Linder.
Ett flertal djurarter r redan

frbjudna att visa upp p cirkus till exempel apor, giraffer,

strutsfglar, krokodildjur och
kngurur. Djurens Rtt hoppas

BIld: Lisa Grettve

att denna lista snart kommer

att utvidgas med elefanter och
sjlejon.

Resningen av cirkustltet p Heden r i full gng. 

Jens Wingren

BIld: Lisa Grettve

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

11 APRIL 2014

Kvarnbyskolan segrare i
regionfinalen av Teknikttan
GTEBORG: Kra gummibands-

drivna bilar ver ett bord, f

kartongflygplan att lyfta frn
marken och svara p kluriga frgor. Det var ngra av momenten
som ttondeklassarna betygsattes i under rets regionfinal av
Teknikttan. Klass 8a p Kvarnbyskolan kammade hem segern
och nu vntar riksfinal.
Varje r anordnas Teknikttan fr landets ttondeklasser.
rets tema var transportmedel
och elevernas uppgift var att
tillverka tre fungerande fordon
drivna med gummiband. Sex
klasser frn Vstsverige visade
igr upp sina bilar, flygplan och
btar infr juryn p Chalmers.
Fr att n hit har eleverna tidigare kvalat in genom ett teknikprov som utfrts i skolorna.
KVARNBYSKOLAN 8a i Mlndal stod som segrare efter sista
tvlingen som bestod av en frgesport. Nu vntar riksfinal i
Karlstad 22 maj. Lukas Fu, Peter Srner och Miranda Karlsson representerade klassen i
finalmomentet men fick std
frn hejaklacken i publiken.
Men en vinst var inget klassen
hade rknat med.
Vi kvalade in som smsta
lag. Dessutom har vi inte haft
ngon teknik p schemat denna terminen. Som tur r har
ngra lrare stllt upp och haft
teknik med oss nd, sger Miranda Karlsson.
Frutom en finalplats fr

Segerjubel frn Peter Srner, Miranda Karlsson och Lukas Fu som representerade klass 8B frn Kvarnbyskolan. 

klassen 7500 kronor i prispengar.

Det blir en klassresa till
Boda borg, sger Lukas Fu som

Btar tillverkade av ngra av de tvlande i Teknikttan. 

Bild: Rebecka Svensson

tycker teknik blir mer intressant d man stter in det i ett

koncept som detta.
BARBARA LINDGREN r projektledare fr Teknikttan i
den vstsvenska regionen. De
senaste rapporterna om smre
skolresultat bland svenska
elever r ngot hon har mrkt
av.
Vi ser det p resultaten nr
vi rttar teknikttan i kvaltvlingen. P de femton frgor som
eleverna fr svara p r det
nstan ingen som kan svaren.
Hon hoppas att sdana hr
tvlingar kan f eleverna nyfikna och hlla intresset vid liv.
Barn r ju nyfikna frn
grunden men ngonstans p
vgen tappar de det. Det kan
vara att lraren inte rcker till

eller grupptryck.
Till namnet kan Teknikttan
uppfattas som en tvling enbart fr tekniknrdar, men Barbara Lindgren menar att det r
ett projekt fr alla.
Det handlar om s mycket
mer n teknik. ven de som gillar att skriva kan vara med eftersom klassen ska fra en lagbok. Tvlingen engagerar hela
klassen och skapar en lagknsla.
DRYGT 240 SKOLOR i Vstsverige fick en inbjudan till
tvlingen, men endast 70 skolor valde att delta.
Det r ett stort bortfall och
lngt ifrn alla anmler sig. Vi
frsker pminna och informera men vi rcker inte alltid till,
det r svrt att hinna med att

Bild: Rebecka Svensson

ka till alla skolor.

Hon tror att lrarens instllning r a och o i sdana hr
projekt.
Viljan hos eleverna r inte
tillrckligt. De behver uppbackning av engagerade lrare.
Rebecka Svensson

Barbara Lundgren, projektledare fr

Teknikttan i Vstsverige.

Bild: Rebecka Svensson

Frre anmlda brott med ddlig utgng

men trots stora polisira insatser fortstter vldet att ka

brott med ddlig utgng i Vstra Gtalands ln har minskat

under frsta kvartalet 2014,
jmfrt med samma period
frra ret. Vldet har dremot
kat och polisen kan inte se en
frbttring trots stora insatser.

vld. Under frsta kvartalet i r

har det anmlts tio fall av fullbordat mord, drp och misshandel med ddlig utgng till polisen i Vstra Gtaland. Siffran fr
samma period frra ret var 15
anmlda brott, detta innebr en
minsking med 33 procent.

Det r ny statistik frn Brottsfrebyggande rdet (BR) som

visar de nya siffrorna om ddligt

GLENN SJBERG arbetar p

lnskommunikationscentralen
i Gteborg och menar att det

GTEBORG: Antalet anmlda

ddliga vldet r en nedtgende trend som inte ndvndigtvis beror p polisens insatser.
Siffrorna kring brott med
ddlig utgng har sedan flera
r tillbaka gtt nedt. Det r
inget som r speciellt fr detta
r, sger han.
BRs rapporter visar p att
det har varit en minskning sedan 2010 d det rapporterades
in 21 brott med ddlig utgng.

2011 lg siffran p 19 och 2012

p 9. 2013 kade det till 21.
Glenn Sjberg sger att det r
svrt att sga vad minskningen
av det ddliga vldet beror p.
Enligt honom handlar resultatet inte om att brotten gtt ner.
NR DET KOMMER till brott
mot personer, s som misshandel och sexualbrott s har det
skett en kning frn 2013.

Det ddliga vldet har

minskat lnge men skottlossningarna har inte gjort det.
Varfr fler verlever idag handlar nog snarare om hur bra
akuten tar hand om skottskadade och inte om ngot annat.
Fr ett par r sedan kunde man
nog inte rdda en person med
tre skott i buken, sger han.
Daniel Winberg
Linna Fridh
REDIGERAT AV: HANNA KLUMBIES

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

11 APRIL 2014

Gymnasieskolorna

I likhet med de andra skolor vi har pratat med tillter Hvitfeldtska gymnasiet besk frn Sverigedemokraterna och dess ungdomsfrbund. Journalisten Irena Pozar frn Nyheter 24 menar attt man mste visa motstnd och

Sverigedemokraternas ungdomsfrbund siktar p att

GTEBORG: Sverigedemokra-

terna och Sverigedemokratisk

ungdom r vlkomna till skolan
p samma villkor som andra
riksdagspartier och ungdomsfrbund. Det svarar de sju kommunala gymnasieskolor i Gteborg som vi har pratat med.
Vi har frgat representanter
fr sju av de 14 kommunala
gymnasieskolorna i Gteborgs
stad om Sverigedemokraterna
eller Sverigedemokratisk ungdom, SDU, r vlkomna att beska skolan p samma villkor
som andra riksdagspartier eller andra riksdagspartiers ungdomsfrbund. Alla svarade ja.
ATT ALLA PARTIER som r
representerade i kommunfullmktige, regionfullmktige eller riksdagen ska behandlas
p lika villkor av Gteborgs
kommunala
gymnasieskolor,
REDIGERAT AV: ELLINOR ROSTEDT

beslutade utbildningsnmnden
redan infr valet 2010.
Den policyn har inte ndrats
sedan dess. Bakgrunden r att
myndigheter mste vara opartiska och inte fr gynna en politisk inriktning framfr en annan.
Magnus Hall r rektor p
den kommunala gymnasieskolan International School of the
Gothenburg region. De har valt
att bjuda in Sverigedemokraterna, men beslutet har inte
varit sjlvklart.
Vi hade jttestora diskussioner kring om vi skulle bjuda
in dem eller inte 2010. Vi har
60 olika nationaliteter p vr
skola, s vi var tvungna att underska om elever skulle knna
sig hotade. Till slut beslutade vi
oss fr att de skulle f komma
hit och frklara sig, s elevrdet skickade en inbjudan. Men
de dk aldrig upp, sger han.

DET VAR Sverigedemokrater- SOFIA HANSON r ordfrannas platser i kommunfullmk- de i Sverigedemokratisk ungtige som blev slutligt skl till dom vst, dr Gteborgs stad
att skolan nd valde att bjuda ingr. I r vill man hinna trffa
in dem.
Vi r en skola, s vi ska
uppmuntra vra elever att ta
egen stllning, fatta sina egna
beslut och bilda sig en uppfattning om olika saker. Det r
inget ltt beslut, men det som
fllde avgrandet var att vi r
en kommunal skola och Sverigedemokraterna r representerade i kommunfullmktige, sger han.
Magnus Hall tillgger att
skolans elever sjlva kan fatta
vlavvgda beslut.
Jag knner att jag har ett
s stort frtroende fr elevernas kunskap och omdmesfrmga. De kan analysera vad
andra sger och faller inte fr
Sofia Hanson, ordfrande i Sverigedemotomma ord, sger han.
kratisk ungdom vst.
Bild: SDU

mnga gymnasieelever.
Alla gymnasieskolor i hela
regionen r mlet. Vi siktar
hgt och har anstllt tv personer som sysslat frst och frmst
med skolbesk.
Sofia Hanson menar att deras skolbesk brukar engagera,
men ser samtidigt problem i de
situationer som ibland uppstr.
Det r oftast ett vldigt
stort intresse vid vrt bord. Vid
enstaka tillfllen kan det bildas en stor mobb framfr vrt
bord och de skriker glpord och
allt mjligt och hetsar och har
sig. Och d str det en mindre
skara som inte vgar g fram
och som faktiskt r intresserade av vr politik.
IRENA POZAR, journalist p
nttidningen Nyheter 24 skrev
Att ge rasister plattformar att
uttrycka sina unkna sikter
p kommer aldrig att generera

GTEBORG 5

VSTFRONTEN

11 APRIL 2014

vlkomnar SDU

I KORTHET

Frskte framkalla
krnreaktion i kket
NGELHOLM: En 33-rig man

kokade ihop radioaktiva mnen p spisen i ett frsk att

stadkomma en krnreaktion
hemma i kket i en lgenhet i
ngelholm. Nu talas han fr
brott mot strlskyddslagen.
Kammarklagare Lars Magnusson framhller att avsikten
inte tycks ha varit att skada
andra mnniskor.
Han gjorde det fr att se
om det gick, sger klagaren
till TT.
Men det hade kunnat sluta
illa. De bda stridsmedlen som
mannen tillverkade skulle
potentiellt kunna dda hundratals personer, enligt klagaren.
Mannen kontaktade sjlv
Strlskerhetsmyndigheten
nr experimentet gick snett
och han medger de faktiska
omstndigheterna.
TT

Influensalkemedels
effektivitet kritiseras
STOCKHOLM: Det stora lager

inte lta Sverigedemokraterna och dess ungdomsfrbund beska skolan dr elevrna ska knna sig trygga. 

Bild: Rebecca Lundberg

beska alla gymnasieskolor i regionen i r

i en avveckling av rasism, i
en krnika som publicerades i
onsdags. Hon tycker att Skolverkets rekommendationer i
frgan om vilka politiska intressen som br slppas in i
skolorna r problematiska.
Eftersom Sverige uppenbarligen sviker oss antirasister
i det hr s mste eleverna st
och skrika utanfr. Jag tycker
inte det ligger lika mycket p
rektorerna som p riksdagen,
regeringen och Skolverket att
se till att man inte uppmuntrar
rektorer att slppa in rasister
och fascister i skolorna.

ANGENDE SDU-besk p
svenska gymnasieskolor ser
Irena Pozar avvgningen mellan att en grupp elever knner
obehag och att SDU fr komma
till tals i konstruktiva debatter,
som klar.
Jag tror att man aktivt

mste visa motstnd och inte

lta SDU och SD komma in i de
hr rummen dr man ska kunna knna sig trygg och dr de
inte ska kunna utva sitt frtryck p minoriteter. De kommer inte omvndas i en debatt.
Det har redan gtt s lngt att
folk far s illa av att vara med
dem och d tycker jag att det
gr fre allt annat.

ORDFRANDEN i SDU vst,

Sofia Hansson, ser i stllet
skolbesken som mjligheter
att visa motsatsen fr elever
som betraktar frbundet som
frmlingsfientligt.
D r det bra att de kommer fram och pratar med oss,
s de fr sina frdomar obekrftade. Om det finns ett obehag infr vra besk r det ju
trkigt. Men d fr man passa
p att prata med oss, fr det r
definitivt helt obefogat. Vi r

ett folkvalt parti och vi r strre n flera andra partier. Det

hade inte alls varit bra om inte
vi fick komma till tals p samma stt som alla andra.

NR DET KOMMER till SDU

och skolbesk p skolor i Gteborg finns sedan tidigare ett
par utmrkande hndelser.
2011 anmlde Sverigedemokratisk ungdom Schillerska
gymnasiet i Gteborg till Justitieombudsmannen, JO.
I samband med omvalet till
regionfullmktige valde Schillerska att inte slppa in SDU i
skolan av skerhetsskl. Dvarande rektorn Anders Johansson menade att man inte kunde
ta emot SDU mot bakgrund av
att besket var anmlt med s
kort varsel.
SDU:s ordfrande Gustav
Kasselstrand menade dock att
rektorns frklaring bara var

svepskl och att rektorn nekade SDU tilltrde av andra anledningar n fr att upprtthlla den allmnna ordningen
p skolan.
I efterhand riktade JO kritik mot Schillerska gymnasiets
rektor fr att han nekade SDU
tilltrde till skolan. Man ansg
att rektorns beslut hade indirekt samband med frbundets sikter och att det drmed
stred mot den s kallade objektivitetsprincipen i regeringsformen, ngot som alla rektorer
mste frhlla sig till.
Samma r slutade SDU:s
besk p Hvitfeldtska gymnasiet med att en sten kastas
mot en bilruta och att dvarande partifretrdaren William Petzll fr lttare skador.
Hkan Bernhardsson
Gustaf Rosenskld

av influensalkemedlet Tamiflu som Sverige har byggt upp

r mer eller mindre vrdelst.
Tabletterna r nstan verkningslsa konstaterar forskare
efter att ha ftt tillgng till
tidigare dolda data frn tillverkaren Roche.
Under flera r har forskare
ifrgasatt lkemedlets effektivitet, samtidigt som tillverkaren, schweiziska Roche, vgrat
lmna ut de ursprungsdata
som lg till grund fr godknnandet. Bevis fr att Tamiflu
kan frhindra en pandemi saknas, helt enkelt.
Men enligt Anders Tegnell,
statsepidemiolog och tidigare
avdelningschef p Socialstyrelsen, tillfr rapporten inte
ngot nytt.
Att effekten r mttlig har
man vetat om hela tiden.
I stllet, sger han, har Sverige gjort bedmningen att en
liten effekt r bttre n ingen
alls. Ngra alternativ finns
inte.
Johan Nilsson/TT

Blufflkare jobbade i
flera r utan examen
MALM: En man anstlldes

2010 som allmnlkare i

Landskrona och jobbade dr
under flera r, trots att han
inte hade ngon lkarexamen.
Frst i r, efter att det framkommit brister i hur han skrivit journaler, avsljades den
falske lkaren, som ocks ska
ha skrivit ut narkotiska preparat till sig sjlv.
Inspektionen fr vrd och
omsorg, IVO, riktar nu skarp
kritik mot Region Skne som
anstllt mannen, rapporterar
P4 Malmhus.
Efter upptckten pbrjar
myndigheten nu en granskning av regionen.
TT
REDIGERAT AV: ELLINOR ROSTEDT

6 INRIKES/UTRIKES

VSTFRONTEN

11 APRIL 2014

Nobelpristagare
gstade Gteborg
GTEBORG: Nobelpristagaren

Roger Kornbergbeskte nyligen

Gteborgs universitet.Men enligt honom sjlv r inte Nobelpriset hansstrsta bedrift.
Det r upptckten i sig som
betyder mest.Det r sdana
gonblick vi lever fr.
I Wallenbergsalen vid Gteborgs universitet hll Roger
Kornberg, professor i biokemi,
en frelsning i tisdags: The
End of Disease. Initiativtagare
var Nobel Prize Inspiration
Initiative (NPII), ett projekt
finansierat av Nobelstiftelsen
och lkemedelfretaget AstraZeneca. Syftet med projektet
r att slussa nobelpristagare
till universitet vrlden ver
fr att hlla fredrag och delta

Roger Kornberg
Namn: Roger Kornberg
Aktuell: Nobelpristagare i kemi 2006
p besk p Gteborgs universitet.
Upptckt: Kartlggning av enzymet
polymeras som r verksamt nr DNA
fr ver geninformation till RNA - bland
annat i virus.
Praktiskt anvndningsomrde:
Medicin mot virussjukdomar i framtiden

i diskussioner med studenter

och unga forskare. Vstfronten
fick mjlighet att tala med Roger Kornberg.
Varfr fick du Nobelpriset?
Jag har gjort en strukturbestmning, en kartlggning,
av ett mycket stort cellulrt
komplext maskineri. Det kallas RNA-polymeras. Det bestr
av ett dussin olika, mycket stora molekyler som kopierar de
genetiska meddelandena frn
DNA till RNA.
DU HAR kallat bilden av
RNA-polymeras i arbete fr
vacker varfr?
Jag skulle sga att nstan
varje molekyls struktur skulle kunna beskrivas som ngot
vackert. Det r alltid ett skdespel att betrakta. Vad som r attraktivt r inte bara elegansen
i designen utan att f ta del av
hur den utfr sin funktion. Denna funktion r s sjlvklar nr
man ser den men r nd ngot
som vi inte p frhand kunnat
ana.
Nr du insg att kartlggningen av enzymet var mjlig - hur kndes det d?
Nr vi frstod att strukturproblematiken var lst var

det mycket spnnande. Man

har vldigt f sdana stunder i
livet - som mnniska eller forskare. Det r sdana gonblick
vi lngtar efter. De r sklet
till varfr vi utvar det hr yrket. Vi hoppas p den sllsynta och extraordinra knslan
av tillfredsstllelse som kommer av att lsa ett svrt problem och sedan se resultatet.
Jag sger ofta till studenter att
priserna r s mycket mindre
gldjande och mindre betydelsefulla n upptckterna sjlva.
Och att alla kan gra en stor
upptckt.
HUR KAN vetenskapen bota
sjukdomar?
En av mina kollegor sa en
gng att all vetenskap r tillmpad vetenskap. Det r bara
en tidsfrga. Och han frutsg
att varje upptckt som gjorts,
i slutndan kommer att hitta
ett ndaml och vara till nytta
fr samhllet. Vid upptckter
inom biologin, handlar det nstan alltid om behandling eller
botemedel fr sjukdom.
Hur kan din upptckt hjlpa?
Vrt eget arbete r ett
blygsamt exempel p detta. Vi

Frre stopp med

snabbare tg

Nobelpristagare Roger Kornberg. 

kunde inte frutse dess eventuella praktiska vrde. Det visade sig att min frstelse av
den grundlggande mekanismen hos RNA-polymeraset kan
bidra till att skapa nya mediciner. Inom en inte alltfr avlgsen framtid kan vi f ett brett
spektrum av lkemedel liknande antibiotika. Antibiotika
anvnds idag fr att behandla bakteriella sjukdomar. Blir
man sjuk av ett virus dremot

Bild: Paul Sakuma

s finns det ingenting lkarvetenskapen kan gra utom

att ge stdjande vrd och vnta p att immunfrsvaret ska
bota sjukdomen. Hr kan vrt
arbete ha ett betydande vrde framver. Vr kunskap kan
gra det mjligt att ta fram
lkemedel mot virus. Medicin
som kan bota allt frn enklare
frkylning till ddliga sjukdomar som HIV.
Pia Landin

24 miljarder euro ska koppla ihop Skandinavien

GTEBORG: I onsdags kom

slutrapporten fr projektet Den

Skandinaviska 8-miljonersstaden. Det r ett infrastruktursamarbete mellan Sverige, Norge
och Danmark. Genom utbyggd
jrnvg och nya hghastighetstg ska Oslo, Kpenhamn och
Vstsverige bli en ny storregion.
Men kan kraven p snabba restider innebra frsmrade frbindelser fr regionens mindre
stder?
Projektet har ftt sitt namn
efter det antal mnniskor som
bor i vad initiativtagarna kallar den skandinaviska korridoren. Med detta menas omrdet
mellan Oslo och Kpenhamn,
dr bland annat Gteborg ingr. Visionen r att dessa tta
miljoner mnniskor ska knytas
nrmare varandra. P s vis
ska en gemensam skandinavisk arbetsmarknad bildas.
Fljden blir ett fretagsklimat som kan konkurrera med
storstadsregioner p kontinenten. Fr att detta ska vara mjligt mste kommunikationerna
frbttras. Jrnvgen r idag
undermlig, och de tre lnderREDIGERAT AV: SIMON KARLSSON

na beslutar om sin infrastruktur var fr sig. Drfr startade

lokala makthavare projektet
fr att gra lndernas respektive regeringar uppmrksamma
p behoven.
BLAND FRSLAGEN finns
hghastighetstg mellan Oslo
och Kpenhamn med restid p
tv och en halv timme samt
utbyggnad till dubbel- och fyrspr. Man vill ocks satsa p
fler direkttg mellan strre stder. Patrik Andersson r vd fr
det kommunala Business Region Gteborg som jobbar med
projektet, och han menar att
tgen troligtvis kommer stanna
p frre platser i framtiden.
Det blir ganska f stopp.
Utredningen har inte pekat p
var stoppen kommer ligga, men
de blir inte fler utan snarare
frre, sger han.
Han menar att de regioner
som ligger utanfr storstderna trots detta kan dra nytta av
tgsatsningarna och bli en del
av 8-miljonersstaden.
Man kopplar noder till
transporter till hghastighetsjrnvgar. S det krvs ju s-

dana investeringar, sger Patrik Andersson.

r det rimligt att se ett s
pass stort geografiskt omrde som en sammanhllen
region jmfrbar med europeiska storstder?
Ja, sjlvklart. Strckorna
finns ju dr idag. Det r bara
att man kortar restiden och
frigr kapacitet p den andra
jrnbanan.
INTRESSET FR projektet
frn den svenska regeringen
har varit ganska svalt. Enligt
Patrik Andersson har Norge
kommit betydligt lngre. Men
han pekar p att regeringen p
senare tid varit aningen mer
entusiastisk.
Nu sger ju till och med
Anders Borg att de kan titta p
hghastighetsalternativ.
Om
satsningen antas r det fortfarande oklart hur finansieringen ska g till. Nr det gller satsningar av den hr typen
brukar staten skjuta till mest,
sger Patrik Andersson som
inte utesluter att en del av notan kan hamna hos de enskilda
regionerna.

Oslo till Kpenhamn p tv och en halv timme kan bli verklighet. 



Av rapporten framgr det

att den slutgiltiga kostnaden kommer hamna p 24
miljarder euro. Kommer
investeringen i slutndan
lna sig fr skattebetalarna?

Bild: Classical Geographer

Jag r alldeles vertygad

om att den hr typen av infrastruktursatsningar betalar sig.
Det hr r den mest strategiska
satsningen Sverige har framfr
sig, sger Patrik Andersson.
Jonathan Ryberg

SPORT 7

VSTFRONTEN

11 APRIL 2014

Blir fetare trots att

vi trnar mest i EU

I KORTHET

Superstjrnan kan
missa cupfinalen

GTEBORG: Sex av tio svenskar

sger sig trna regelbundet visar en ny rapport frn branschorganisationen Livsmedelsfretagen nd blir vi allt tjockare.
Finns det en trningsmyt utbredd i Sverige?
Vad folk uppger att de gr i
trningsvg r kanske inte riktigt det man faktiskt gr utan
ngot man istllet nskar man
gjorde. Personer tycker kanske att de gr och trnar flera
gnger i veckan men s blir de
sjuka eller fr inte barnvakt
och s blir det inte av, sger
Christina Berg, dietist och docent inom kostvetenskap.
Sverige r det land i EU som
trnar mest. Nya siffror visar
att sex av tio svenskar trnar
regelbundet och att efterfrgan
p hlsosam mat, sportartiklar
och medlemskap till gym hela
tiden kar. Trots detta visar
underskningar att vi samtidigt blir alltmer feta.
Stora delar av veckan gr
vi s mycket annat dr vi r
stillasittande och den tiden
kar ocks. Nr det handlar om
att frbrnna kalorier s r det
drfr inte skert att vra trningspass faktiskt medfr kad
frbrnning.
VARJE R spenderar svenskarna cirka 50 miljarder kronor p

Inget mljubel fr Ronaldo i helgens

ligamatch. 
Bild: Andres Kudacki
SPANIEN: Cristiano Ronaldo r

Svenskarna spenderar 50 miljarder om ret p motion och hlsa. 

motion och hlsa. Alla tror inte

dock att dessa positiva siffror
r helt korrekta.
Jag ser nog faktiskt inte att
sex av tio trnar regelbundet.
Det vi mrker hr hos oss r att
de som redan r med oss trnar
mer. Jag tror fortfarande det
finns en stor grupp p utsidan
som skulle behva komma in
i det hr med rrelse och trning, sger Barbro Grdelv,
trningsansvarig hos Friskis &
Svettis i Gteborg.
Hon sger att den vanligaste

anledningen till att inte trna

r att folk inte har tid medan
hennes sikt r att det handlar om att prioritera. Hon sger
ocks att det sjlvklart finns
mnga anledningar till varfr
trningen stannar upp eller
inte pbrjas och hnvisar d
till en samhllssituation med
stress eller var i livet folk befinner sig.
CHRISTINA BERG menar att
energibalansen mellan kost
och motion r den viktigaste

Bild: Anton Mencin

faktorn i paradoxen att vi trnar mer kontra att vi blir allt

tjockare. Men hon nmner ocks polariseringsproblematiken.
ven om vissa grupper r
mycket p gym, rr p sig och
ter rtt s finns det andra
grupper som inte gr det alls.
Det r svrt att frndra sig
sjlv och att hjlpa andra till
frndring. Vi saknar forskning
och studier inom detta omrde och trevar oss fram, sger
Christina Berg.
Marie Schagerlind

Tegstedt flyttar till Berlin

tades att Frida Tegstedt lmnar

Svehof fr Berlin. Mycket tyder
p att ocks Jamina Roberts
lmnar klubben. -Hon har ett
antal frslag som hon tittar p,
sger sportchefen Anders Eliasson.
Under grdagen kom GT med
uppgifter om att landslagsmeriterade
Svehofspelarna
Jamina Roberts och Frida Tegstedt bestmt sig fr att lmna
klubben. Senare bekrftades
ocks Svehofs sportchef An-

ders Eliasson att en av vergngarna var klar.

Jag kan bekrfta att Frida
Tegstedt kommer att lmna Svehof fr Berlin
EN FRLUST av 26-rige Tegstedt, som har vunnit sju SMguld med klubben och gjort
nio landskamper innebr ett
stort avbrck fr Partilleklubben. Om 23-rige Jamina Roberts med fyra SM-guld p sin
meritlista och dessutom ett
EM-silver med landslaget lmnar finns det tv platser att

fylla. Anders Eliasson tror trots

detta att Svehof r bra med i
konkurrensen med utlndska
klubbar nr det kommer till att
behlla spelare. Han frklarar
att det i dessa fall mngt och
mycket handlar om den sociala
biten.
Jag tror att Svehof ligger
lngt framme dr. Vi kan mycket vl vara med och konkurrera. Frida Tegstedt tappar vi ju
fr att hennes pojkvn Jesper
Nielsen spelar i Berlin och det
r ju de tillflligheterna som
r. Hade Jesper Nielsen spelat
i Svehof s hade Tegstedt troligtvis skrivit p ytterligare ett
kontrakt med Svehof.
FR 23-RIGA Jamina Roberts r ingen vergng klar.
Anders Eliasson berttar att
hon sker sig utomlands och att
hon har ett antal frfrgningar
som hon just nu ser ver. ven i
det fallet kan en handbollsspelande pojkvn vara en viktig
faktor. Emil Berggren spelar
fr tyska Bergischer men enligt
en kommentar till GT ligger
Danmark nrmast till hand fr
Roberts.

Landslagsmeriterade Frida Tegstedt lmnar Svehof. 

Bild: Rickard Nilsson

Frre rekordhllaren
stngs av 18 mnader

Inga lopp fr Powell. Bild: Matt Slocum

JAMAICA: P torsdagen kom

Att hon vill ut, det vet vi

och det r mycket tnkbart att
hon lmnar Svehof. Hon har
spelat i Svehof och gjort den
resan och r med i landslaget
och har en kille som heter Emil
Berggren som r utomlands
och r proffs. Dr r ocks en
anledning till att hon vill hitta
ngot. De har varit srbo i ett
antal r s man kan ju frst
det resonemanget.
Bde Tegstedt och Roberts
sitter p utgende ettrskontrakt. Det kom drfr inte som
ngon nyhet fr klubben att
spelarna ville rra p sig.
Fr ngra mnader sedan
brjade det ryktas om spelarflykt frn Svehof och d svarade jag att s kanske det m
vara. Men detta r ngonting
som vi har vetat om nda sedan vi skrev kontrakten fr ett
r sedan., vi vet ju redan idag
hur det ser ut nsta r. Det r
inga nyheter fr oss. Men spelarflykt har det ju inte blivit
fr Jenny Alm har skrivit p,
s ven Ida (Odn) och Filippa
(Idhn).
ven Elin Enhrning r klar
fr spel nsta r.

domen 18 mnaders avstngning fr Asafa Powell,

den frre vrldsrekordhllaren
p 100 meter.
Jamaicas antidopningsjury
levererade domen tv dagar
efter att ytterligare tv av landets friidrottsstjrnor dmts
till avstngning, bland annat
Powells frra trningspartner
Sherone Simpson. ven diskuskastaren Allison Randall
avstngdes.
Asafa Powell missade VM
frra ret p grund av det
dopningsprov med spr av den
frbjudna substansen Oxilofrin som han lmnade vid de
nationella msterskapen den
21 juni 2013. Avstngningen
rknas frn det datumet och
gller drmed till den 20 december i r.
Powell, 31, har frsvarat sig
med att det som har intrffat
varit utom hans kontroll och
har skyllt p kosttillskott som
han ftt av sin trnare Chris
Xuereb. Jamaicas Antidopningskommission krvde en
tvrig avstngning.
Tremannajuryn var enhllig
i sin dom. Ordfrande Lennox
Gayle sade att juryn kommit
fram till att Powell varit oaktsam som ftt i sig preparatet.
Powell satte vrldsrekord
tv gnger, 2005 med 9,77 och
2007 med 9,74, och har tagit
tv VM-brons.

Viktor Strmberg

TT-Reuters

Jamina Roberts ser ocks ut att lmna Svehof

GTEBORG: I gr kvll bekrf-

skadad i vnster lr och missar Real Madrids ligamatch

i helgen mot Almeria. Det r
ocks hgst tveksamt om han
kan spela den spanska cupfinalen mot Barcelona nsta
onsdag.
Enligt tidningen AS kan Ronaldo vara borta i tv veckor
och d lr han ven missa den
frsta semifinalen i Champions League.

TT-AFP

REDIGERAT AV: SIMON KARLSSON

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

Beatrice Dalghi

KRNIKA

yheten att TV4 har beslutat att lgga

ner sina lokala nyhetssndningar
ndde den smskaliga men ambitisa
Vstfronten-redaktionen tidigt p
onsdagsfrmiddagen. De f medarbetare som inte redan var ute fr att
producera morgondagens nyheter mottog beskedet
med ett sammanbitet lugn, rligt talat var vi nog
mer oroliga fr att f ihop morgondagens tidning
n fr hur vi ska f ihop vr frsrjning om tv r
nr vi tar examen. Men nog gick luften ur oss. Vi
r inte blinda, vi vet mycket vl vad vi har gett oss
in p.
JOURNALISTIKEN MR inte bra. Rapporter om
fngslade och mrdade journalister trffar oss
som hagelskurar samtidigt som vi allt oftare mottar sorgebud om
avvecklingar av nyhetsredaktioner. Det
r nog bara det att
jag ngonstans har
intalat mig sjlv att
det kommer hinna
vnda innan jag
sjlv fr smaka p
effekterna av det.
Men s tnker jag
p Halmstad. Jag
tnker p barndomsvnnen vars pappa
mttes av en hgtidlig beundran frn oss barn eftersom han jobbade
p tv. S vitt jag vet r han kvar dr n. Jag tnker p mina egna frldrar, i vars hem man alltid
har fljt nyhetssndningarna med tysk disciplin
och tabln r det schema efter vilket man inrttar
sin dag. Jag kunde aldrig begripa varfr man i all
vrlden skulle vilja se nyheterna klockan 21 om
man redan hade tittat 18 och 19. Varifrn kommer
de f sina lokalnyheter nu? Twitter? Skulle inte
tro det.

11 APRIL 2014

Samma runda
allt r frndrat

Men, TV4:
vad ska
jag jobba
med d?

I ETT PRESSMEDDELANDE frklarar TV4gruppens vd Casten Almqvist att de lokala

redaktionerna under mnga r har producerat
fantastisk journalistik som har haft stor betydelse bde fr landet och regionerna. Han slr
fast att det tveklst r s att den lokala journalistiken r viktig fr demokratin. Dessutom var
2013 ett bra r fr TV4 och tittarna sviker inte.
Men Casten menar att det hade varit sjlvbedrgligt att inte rkna med risken att de KOMMER gra det. Och d mste man vara frberedd. Det nya upplgget beskrivs av vd:n som en
ndvndig satsning fr att skra fretagets verlevnad och fr att kunna gra relevant journalistik framver. Nr 140 tjnster runt om i landet
ryker, kommer riksredaktionen fortsttningsvis
kompletteras med 25 inrikesreportrar p nio
orter i landet. De kommer bidra med nyheter till
de stora morgon- och kvllsndningar och fr
den alltjmt vxande publiken p webben. Men
om den lokala journalistiken r viktig fr demokratin, mste det ses som en samhllelig frlust
att TV4 rationaliserar bort den. Och hur man n
vrider och vnder p det s kan det inte anses
vara en satsning p journalistiken att erstta
140 tjnster med 25.

VSTFRONTEN

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: AXEL NORN

Sofia Bergman r bde ordfrande och utstllare i Konstrundan i Majorna. rets upplaga r den 18 i ordningen. 

I morgon drar Konstrundan i Majorna i gng. I r stller

ett 50-tal konstnrer ut. Sofia Bergman, ordfrande fr
Konstrundan i Majorna.
Vad kan en beskare av konstrundan i Majorna
frvnta sig?
En jttespnnande mix av massor av olika uttrycksstt. Jag var och kikade vid inlmningen p
Rda Sten. Dr r det allt frn stora skyltdockor till
delikata sm keramikverk. Det r mycket smycken.
Framfrallt mycket keramik. Det r mnga deltagare
i konstrundan som r keramiker. Det r vldigt rolig
konst som hnger p vggarna. Massor av olika uttryck. Allt frn akvarell, akryl, kollage, olja i en intressant blandning p Rda Sten.
Har verken eller konstnrerna ngon slags gemensam nmnare?
Nej, verken har inga gemensamma nmnare men
konstnrerna. Nr vi sker till konstrundan i Majorna
har vi ganska hga antagningskrav. Man mste vara
yrkesverksam och man mste ha sin atelj i Majorna.
Hur kommer det sig att ni har riktat in er p just
Majorna?
Jag vet inte. Jag tror snarare det var s frn brjan
att Majorna var en vldigt konstnrstt del av Gteborg. Det finns mnga ateljer och den typen av byggnationer som tillter ateljer. Drfr har vi bestmt att
Majorna r en bra grns.
Vad skall du sjlv stlla ut?
Jag skall stlla ut en mlning av nypon, ett kollage, det r olja i frsta hand. Hr i ateljn har jag massor av oljemlningar och glas i och med att jag arbetar
p ett glasbruk som heter Skruv, dr jag r formgivare.

FOTO: Frasse Levinsson

Hur skiljer sig rets konstrunda frn tidigare

upplagor?
Varje konstrunda blir olik den som r ret innan.
Alla konstrundor r olika de som har varit innan. Alla
verk r nya. Det enda som r likt frra ret r att samlingsutstllningen r vid Rda sten och att vi hller
till i Majorna.
Varfr r just du s engagerad i det hr?
Jag tycker det r hemskt kul att jobba i grupp. Nr
man jobbar som konstnr r man oftast vldigt ensam
i sin atelj. Det r bara p utstllningar som man trffas alla kollegor ihop.
Frasse Levinsson

Fakta

Konstrundan i Majorna r ett rligt evenemang som

hllit p sedan 1997 dr ett femtiotal konstnrer i
Majorna ppnar sina ateljer fr allmnheten. Allting
utgr frn Rda Sten Konsthall dr det finns en samlingsutstllning och information om hur man tar sig till
ateljerna. Konstrundan ger rum 12-14:e april 2014.

Ngra av Sofia Bergmans konstverk. 

FOTO: Frasse Levinsson

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Rebecca Lundberg,

KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Jesper hlander

Reportrar: Rebecka Svensson,Viktor Strmberg, Daniel

Winberg, Frasse Levinsson

Reportrar: Beatrice Dalghi, Linna Fridh

Ansvarig utgivare: Per Alm

Redigerare: Hanna Klumbies, Simon Carlsson, Ellinor

Rostedt, Axel Norn