Svenska

flyktingtlt
redo fr FN

Sophia vrdar
ldre utan
frdomar

Frlunda
r ngot p
spret

SIDAN 8

TISDAGEN DEN 11 MARS 2015

SIDAN 6

Eftermiddag: Klart och

soligt. 9 grader och nordostlig vind i 11 m/s.
Kvll: Fortsatt klart vder
och 5 grader. Nordostliga
vindar p ungefr 5 m/s .

VDRET

VSTFRONTEN
SIDAN 4

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Sahlgrenska glmmer
9 av 10 desinfektioner
I mndags presenterades en ny studie frn Gteborgs
Universitet som pekade p att viss operationspersonal
inte fljer hygienriktlinjerna. Studien identifierade
antalet gnger anestesipersonal borde ha desinfekterat sig sjlva under operationer, och jmfrde med hur

mnga gnger det verkligen skedde. Resultaten blev

att nio av tio nskade desinfektioner inte gde rum.
Men i verkligheten r det inte s allvarligt som det
kan lta. Anders Danemo, vrdenhetschef p Ortopedmottagningen frklarar.

Det r sjlvklart alarmerande, men det hr handlar

inte om kirurgerna som opererar patienter. Den hr
studien rr anestesisidan, som inte r i direkt kontakt
med patienterna, menar Anders Danemo.
SIDAN 2

Rubrik,
rubrik, rubInitiativ
rik, rubrik,fr fler
rubrik, rubrdirigenter
kvinnliga


SIDAN 10

SIDAN 7

REDIGERAT AV: IDA STERBERG

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

11 MARS 2015

Brister i vrdhygien bara

fr dem utan patientkontakt
Ny studie visar att narkospersonal glmmer nio av tio desinfektioner

GTEBORG: Personer ansvariga

fr narkos glmmer i mnga

fall att sprita hnderna under
operationer. Men att de inte r i
kontakt med patienterna gr att
problemet inte r s stort som
det verkar.
I mndags presenterades en
ny studie frn Gteborgs Universitet som pekade p att viss
operationspersonal inte fljer
hygienriktlinjerna.
Studien
identifierade antalet gnger
anestesipersonal borde ha desinfekterat sig sjlva under operationer, och jmfrde med hur
mnga gnger det verkligen
skedde. Resultaten blev att nio
av tio nskade desinfektioner
inte gde rum. Men i verkligheten r det inte s allvarligt som
det kan lta. Anders Danemo,
vrdenhetschef p Ortopedmottagningen frklarar.
Det r sjlvklart alarmerande, men det hr handlar
inte om kirurgerna som opererar patienter! Den hr studien
rr anestesisidan, som inte r i
direkt kontakt med patienterna, sger Anders Danemo.
PERSONAL FRN anestesisidan bestr frmst av narkospersonal, som r ansvariga
fr sjlva svandet av patienterna. De hller koll p hjrtrytm, gonryckningar och vriga tecken frn patienterna.
Allt genom apparater som inte
kan steriliseras. Deras plats i
operationssalen r vl avskiljd
frn de som opererar genom
ett genomskinligt plastdraperi,
och kommunikationen drver
sker bara muntligt.
Det r en skarp skiljelinje
mellan narkospersonalen och
operatrerna. Inga bakterier
kan spridas ver draperiet. Det
r som tv olika rum, berttar
Anders Danemo.

Vrdenhetschef Anders Danemo spritar av hnderna. Sprit tar kl p bakterier och agerar desinficerande, men rcker inte fr att gra ngonting helt sterilt...


Foto: Victor Bergh Alvergren

EN OPERATIONSSAL delas
in i tre olika hygienzoner; den
smutsiga, den rena och den sterila. Den smutsiga delen bestr
enbart av golvet, som likvl
tvttas ordentligt mellan varje
operation. I den rena zonen befinner sig narkospersonalen,
och de skall enligt riktlinjerna
vara vl handspritade och desinficerade. Slutligen finns den
sterila zonen. Hr r skerhetsfreskrifterna enorma, allting
r sjlvklart desinficerat och

luften byts stndigt ut genom

ett lugnt flde s att inga bakterier skall kunna sprida sig.
Det r i den sterila zonen
operatren och operationsskterskan befinner sig, och det r
hr patientens ppna sr finns.
Det r hr hygienen r avgrande, sger Anders Danemo.
STUDIEN HANDLAR sledes
enbart om den s kallade rena
zonen, och har inte underskt
hur det str till med de som ope-

rerar. Inte heller vriga delar

av sjukhuset har underskts.
Sdant kontrolleras lpande
genom vanliga rutinkontroller,
och uppvisar inga problem.
Lser man i GP kan man
tro att det handlar om rent haveri. Men brister i en specifik
personalkatergori kan inte direkt verfras till en annan, sger Anders Danemo.
Studien visar ocks att skillnaderna r stora mellan olika
typer av vrd. Ortopedi r den

specialitet dr riktlinjerna uppfylls mest, medan det inom pediatri, barnsjukvrd, uppfylls
minst. Detta r dock enbart en
enda studie, och Anders Danemo ser grna fler studier fr att
se hur det ser ut ven inom andra omrden. Frst d kan man
slippa generaliseringar.
Victor Bergh Alvergren

Rster p stan: Vad tycker du om att anestesipersonal brister i hygienen?

Foto: Victor Bergh Alvergren

Kerstin, pensionr
Det tycker jag inte om! Jag
funderar p alla mina besk,
men jag har aldrig tnkt p
ngra problem!

REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

Leila, student
Jag blir orolig! De har ingen
empati eller respekt heller.
Men man drar sig inte frn att
g till sjukhuset, fr man r
tvungen nd.

Ingemar, pensionr
Jag tycker det r konstigt att
man inte kan flja riktlinjerna,
men jag r inte orolig.

Gunilla, sjukskterska
Det r skrmmande, men
det kan nog vara s beroende
p hur man mter. Jag jobbar sjlv i vrden, men inte p
Sahlgrenska!

Karin, molekylrbiolog
Det r ganska allvarligt. Det
finns inga alternativ, s de
mste skrpa rutinerna!

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

11 MARS 2015

Mstare ska
minska sitt avfall
ner, dr drygt 30 hushll ingr
i projektet. Fr att sprida kunskap, har hushllen ocks som
uppgift att blogga p projektets
hemsida.
Rent praktiskt har vi olika testfamiljer frn olika kommuner, och de har lite olika familjekonstellationer. Det r ensamhushll, stora barnfamiljer
och pensionrer. Vi har utmanat dem att de under ett rs tid
ska minska sin avfallsmngd
till hlften. Vi ska allts tillbaka till 80-talet, r det tnkt.

GTEBORG: Minimerings-

mstarna r ett projekt som

strcker sig genom hela Vstra
Gtalandsregionen. Syftet r att
f befolkningen att minska sin
avfallsmngd, genom att utmana hushll runtom i regionen.
Hanna Hellstrm r koordinator
fr projektet.

Vi kunde se att avfallsmngden inom regionen kade. Sedan 80-talet har den frdubblats. Vi r nstan uppe i ett
halvt ton per person och r nu.
Om alla i hela vrlden skulle
konsumera som vi gr i Sverige,
s skulle det g t 3.7 jordklot,

vilket r helt ohllbart, menar

hon.
PROJEKTET Minimeringsmstarna formades av Gteborgsregionens kommunalfrbund.
De kontaktade Vstra gtalandsregionen, och fick genom
dem med fler kommuner. Projektet innefattar nu 7 kommu-

PROJEKTET KOMMER att

pg under hela 2015, och januari fick en rivstart.
De fick vga allt sitt avfall
i tv veckors tid. Efter det fick
de ha kpstopp i en hel mnad.
D hinner man reflektera ver
hur mycket ondiga saker man
kper.
I januari nsta r kommer deltagarna ha en stor avslutningsfest. Med tillhrande
80-talstema, sger Hanna Hellstrm.
Sara Kappelin

I KORTHET

Oljeutslpp vid
Stora Fr, Gteborg
Under frmiddagen upptcktes
ett oljeutslpp vid Stora Fr
i Gteborgs sdra skrgrd.
Kustbevakningen berttar
att det ska rra sig om minst
250 liter olja som runnit ut i
vattnet.
- Det kommer troligtvis frn
ngot lite strre fartyg, det
r fr mycket fr att komma
frn en fritidsbt, sger Jesper
Bckstedt, som r vakthavande befl vid Kustbevakningen.
- Oljan ligger strandnra,
vi har personal som plockar
upp det som gr med hvar
och skopor. En frunderskning har inletts, men ngot
misstnkt fartyg har inte identifierats.
TT

Nya Gullbergsvass
klart om 30 r

Gullbergsvass ska frvandlas till flera stadsdelar med

plats fr 15000. Det berttar projektchefen Carl-Anton
Holmgren till GP. Men omrdet kommer inte vara frdigt
frrn r 2045. Bostder, butiker och kontor ska ta plats.
Men ven kanaler och parker
planeras. Hittills har det skissats p tre olika stadstyper
med namnen Kvartersstaden,
Klusterstaden och Europastaden. I slutet av mnaden ska
konsultgruppen presentera en
rapport om Gullbergsvass. Och
senare i vr ska en frstudie
som gjorts av lvstranden Utveckling vara klar.
TT

Svettekrka blir
namnet p ny bastu
Vstnytt utlyste tidigare en
namntvling gllande den
kommungda bastun i Frihamnen som invigdes fr ngra
veckor sedan. Mnga frslag
kom in varav sex av dem gick
till final. Bakom vinnarfrslaget str Anders Broman. 2530
rster kom in, och enligt GP
fick Svettekrka nstan hlften av rsterna.

Foto: Sara Kappelin

Hanna Hellstrm r koordinator fr projektet.



Gratis resor fr vrdtagare

TT

Mtesplats fr
seniorer

GTEBORG: Snart kan vrdta-

gare i Vstra Gtaland f ka

gratis med vsttrafik mot uppvisande av vrdkallelse.
Det skulle underltta fr patienterna och dessutom f fler
att ka kollektivt, sger Birgitta Adolfsson som sitter i Hlsooch sjukvrdsutskottet i Vstra
Gtalandsregionen.
REDAN IDAG betalar Vstra
Gtalandsregionen fr vrdtagares resor till och frn sjukhuset. Men ofta r det mnga
papper som skall skickas och
undertecknas av mnga personer, innan pengarna r vrdtagaren tillhanda. Birgitta
Adolfsson (FP) vill minska administrationen och underltta
fr patienterna, genom att lta

Nu ska vrdtagare f ka gratis om de visar upp sin vrdkallelse

Foto: TT Bild

vrdkallelsen fungera som biljett i regionens kollektivtrafik.

Idag mste resekvitton undertecknas och godknnas av
en rad instanser innan patienten fr de 60 kronorna, eller
vad det r, som hon lagt ut, tillbaka.

DET R resefretaget Vsttrafik som har hand om i stort stt

alla kollektivtrafik i regionen.
Och eftersom att Vstra Gtalandsregionen ger Vsttrafik,
s tror Birgitta Adolfsson att
frslaget kommer g igenom.
Alla jag har pratat med har
varit positiva och redan god-

knts av en rad instanser. Om

tv veckor kommer kommunfullmktige att ta ett beslut och
sedan r det bara detaljer. Frhoppningsvis kommer detta bli
verklighet snart.

Freningen Boihop frelser

p Karl Gustavsgatan om boende fr seniorer under vren.
Freningen vill f pensionrer
att tnka framt och planera
sin situation i frvg fr att
underltta livet som ldring. I
morgon den 11 mars kommer
en arkitekt att bertta om hur
man kan frbttra belysningen
hemma. Och den 15 april kommer de att diskutera hur man
skapar bogemenskaper fr
ldre. Freningen Boihop har
redan gemensamma boenden i
Majorna och Mlndal, men nu
planerar de att starta fler.
TT

Eskil Blohme
REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

4 Inrikes/Urikes

VSTFRONTEN

11 MARS 2015

Svenskt tltprojekt ska

Refugee Housing Units bygger temporra smhus fr att erstta

Gteborg: I megaflyktinglgre-

na i Mellanstern och Afrika

trngs mnniskor i tlt utan
vare sig belysning, vrme eller
ventilation. En lsning till det
problemet kan bli svenskdesignade temporra smhus. I maj
kommer produktionen vara i
full gng.
Inte sedan andra vrldskriget
har s mnga mnniskor varit p flykt i vrlden. Mnga
av dem beviljas asyl i Europa
och andra vstlnder, men de
flesta stannar i konflikternas
grannlnder i enorma flyktinganlggningar.
Mnniskor tvingas ofta bo i
enkla flyktingtlt utan elektricitet, vrme och ventilatiojn. Men nu ska en tillfllig
Ikeastad byggas i norra Irak.
UNHCR har bestllt ett stort
antal Refugee Housing Units
(RHU) frn svenska designfirmorna ChenKarlsson och
Kanter&Karlsson i samarbete.
Det kommer handla om minst
30 000 per r. Dennis Kanter
r en av skaparna till projektet.
- Mnga flyktingar bor runt

12 r i lgren. S det hr blir

ngon form av interrimslsning. Mellan de provisoriska
tlten och ett permanent boende, sger Dennis.

Fr nrvarande
finns det inga
liknande projekt
Det r ett svenskt bistnd i
svensk ingenjrsanda. Projektet r finansierat av Ikea, och
ska vara lika lttbyggt som
deras produkter. Det handlar
om tillflliga hus med fnster,
riktiga vggar och lampor
drivna av solpaneler.
Idn r att byta ut flyktingtlten mot ett tligare, hemtrevligare, skrare och mer praktiskt alternativ.
Men det brjade ngon helt
annanstans, i Formens hus,
en innovationsplattform i lilla

Dennis Kanter r projektledare fr Refugee Housing Units.

Bild: John Falkirk

bruksorten Hllefors. Konstfacksalumnen Johan Karlsson

ledde ett projekt i att skapa
friggebodar som skulle kunna
fungera som bostder i flyktinglger.
Projektet fngade bland annat Ikeas designchef Lennart
Ekmarks intresse, som satte
honom i kontakt med Ikeas
vlgrenhetsavdelning Ikea
Foundation, som i sin tur kontaktades av FN:s flyktingorgan UNHCR. Efter att ha ftt
uppdraget kontaktade Karlsson sin gamla studiekollega,
Dennis Kanter.
- Fr nrvarande finns det
inga liknande projekt n detta. Det r unikt i sin klass och
konkurrerar med andra lsningar som just tlten.
Men projektet tog tid. Uppgiften var inte ltt de skulle
skapa ett hus som var billigt,
ltt att bygga, ltt att transportera, och inte vga mer n
100 kilo.
Mest problem hade de med
vgg och takpanelerna. De
skulle vara billiga, kunna st
emot regn och kyla samtidigt
som de skulle vara tillrckligt
luftiga fr att klara ventilationen. Priset per enhet fr inte
vara mer n 1200 dollar. De
behvde ocks vara ltta att
frakta.
- Framfrallt prisbildningen var det svraste. Vi har
haft vldigt hga krav p oss
att de inte fr kosta fr mycket, och det har varit komplicerat. Samtidigt ska de vara
ltta att frakta och stta upp.
Husen fr inte heller upplevas som fr bra. I mnga lnder med stora flyktinganlggningar oroar sig regeringarna
fr att flyktingarna ska ha det
fr bra och att de drfr inte
ska vilja flytta senare. Det fr
helt enkelt inte vara fr drgligt att bo dr.
En annan anledning r att
om flyktinglgrena upplevs
som fr trivsamma s minskar omvrldens intresse. Folk
ser d problemen som lsta
och tappar intresset fr att
hjlpa.

Husen r billiga, ltta att bygga, ltta att transportera, och de vger inte mer n 100 kilo.

- Nr det kommer till det

har vi mest gtt p magknsla. Det r ju ett hus och inte
ett tlt, s det r mer kns-

lan av det som spelar in. Efter frsk i bland annat Etiopien och Libanon har UNHCR slutligen beslutat att be-

Antal asylskande barn i Gteborgs skolor kommer kartlggas

Gteborg: I dagslget finns inga

siffror p hur mnga asylskande barn som gr p skolor

runt om i Gteborg. Nu har man
brjat samla in data fr att f information om detta. Statistiken
ska synliggra elever, samt underltta fr hur man ska jobba
med elever i skolan.
Helen Svelid r planeringsledare p Stadsledningskontoret
i Gteborgs kommun.

Siffrorna kommer att
gra olika problem mer synliga.
Idag finns de asylskande barnen inte med i statistiken. Men
det pverkar ocks hela skolan.
REDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

Informationen kan hjlpa till

att organisera nr det gller
studievgledning och undervisning i elevernas modersml, sger Helen Svelid.

Det kan vara viktigt att ha

information om hur mnga
asylskande barn det finns p
en viss skola, fr att ha detta i
tanke nr man ser till resultaten som en viss skola presterar.

Analyser av de resultat som grs just nu blir lite
ofullstndiga, eftersom mnga
asylskande barn kommer hit
senare under skoltiden. De gr
ju inte i skolan i nio r. Ska vi

sedan jmfra med andra, s

stller vi helt olika krav p olika elever, sger Helen Svelid.

I dagslget finns inga planer

p ett kat ekonomiskt std
frn Gteborgs kommun till de
skolor som har fler asylskande
barn. Helen Svelid vet inte om
detta kan komma att ndras
beroende p vad statistiken
sger. Siffrorna berknas vara
frdigstllda till hsten.
Malin Bergstrand

Pojke i gr trjan har klippt i rosa papper. Pojken i randig trja verkar uppspelt.
Bild: TT

Inrikes/Utrikes 5

VSTFRONTEN

11 MARS 2015

lsa lgertrngsel

de nuvarande tlten som saknar rimlig komfort

I KORTHET

Flygstrejken r ver

Sverige: Den elva dagar lnga

strejken bland flygbolagets

Norwegians piloter r slut.
Konflikten, som pverkat
ver 150000 passagerare,
har inneburit att nstan alla
bolagets inrikesflygningar i
Skandinavien stllts in, plus
de flesta flygningar mellan
Stockholm, Oslo och Kpenhamn.Det norska bolaget
understryker att det kommer
att tar lite tid innan trafiken
flyter normalt. Orsaken r att
varken flygplan eller besttningar finns p rtt flygplats.
I morgon eftermiddag rknar
bolaget med att planen ska g
enligt tidtabell enligt norska
NRK.
TT

Franska atleter dda

i helikopterkrasch
Spanien: Tio

personer dog
i en helikopterkrasch i
norra Spanien under
grdagen. Av
dessa var tre
knda idrottare: olymCamille Muffat, en
piska simma- av de dda atleterna
ren Camille
Foto: Mark J.
Muffat, brotTerrill / TT
taren Alexis
Valestine och seglaren Florence Arthaud. Det var under
inspelningen till verlevnadsprogrammet Dropped som
tv helikoptrar kolliderade.
Anledningen till kraschen r
fortfarande oklar.
TT

Ukrainakrisen lngt
ifrn lsning
Ukraina: Trots de senaste da-

Projektet testades bland annat i Etiopien, i ett lger fr somaliska flyktingar. Bild: World design impact

stlla sin frsta omgng tlt.

Gr allt som det ska s kommer de leverara minst 30 000
hus om ret Fretaget kom-

mer ven att fungera som ett

social stiftelse - alla pengar
som kommer in kommer att
g till produktutveckling och

produktionseffektivisering.
Igr hll Dennis Kanter ett
fredrag om sina hus p Hgskolan fr Design och Konst-

hantverk, dr han tidigare

studerat.
John Falkirk

Fler Gteborgare n Stockholmare lever p bidrag

Gteborg: Nstan 40 procent fler

lever p sociala ersttningar och

bidrag i Gteborg n i Stockholm.
Det visar en underskning som
slpps av Statistiska centralbyrn. Men samtidigt ligger andelen bidragstagare p en lgstaniv i hela Sverige.

Andelen personer som lever p sociala ersttningar

och bidrag var lgst i Stockholms ln under frra ret.
Dr lg andelen bidragstagare
p 10,9 procent. I Vstra Gtalands ln lg andelen p 14,9.
Det innebr att nstan 40 procent fler Gteborgare n StockREDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

holmare frsrjdes med bidrag.

Men verlag s minskar antalet bidragsfrsrjda i landet.

Frra ret sjnk siffran med
1,6 procent i hela riket och ligger nu p en historiskt sett lg
niv. Detta enligt en underskning gjord av Statistiska
centralbyrn p personer i ldrarna 20-64.
Sedan brjan av nittiotalet har andelen endast varit
lgre tv gnger tidigare. Bidragen och ersttningarna
som redovisas i underskningen r sjukpenning, sjuk-

garnas framsteg fr vapenvilan i stra Ukraina r krisen

lngt ifrn ver, varnar Tysklands utrikesminister FrankWalter Steinmeier.
- Den r ett frsta steg fr att
lugna ner situationen, men vi
vet alla att vi fortfarande r
vldigt lngt ifrn en lsning,
sger han under ett besk i
Bulgarien, dr han ven understrk att landet kommer
behva omfattande ekonomiskt std framver. Enligt
FN:s uppskattningar har mer
n 6000 mnniskor ddats i
striderna.
TT

Hundra gripna
i studentprotester
Burma: ver hundra studen-

I Vstra Gtaland lever fler p socialbidrag n i Stockholms ln. Men samtidigt frsrjs allt frre med socialbidrag i Sverige.

och aktivitetsersttning, tidigare kallat frtidspension,

ersttning vid arbetslshet
samt
ekonomiskt
bistnd.

Foto: Ida sterberg

Den enda bidragsform som

kade ngot var sjukpenning.
Patricia Higson

ter har gripits av polisen i

Burma under ett protestmte
fr en ny utbildningsreform.
Sedan november frra ret har
studenter protesterat mot reformen. En krngrupp skulle
marschera till huvudstaden
Rangoon, men deras tillstnd
drogs in och de stoppades av
polis. Studenterna skte skydd
och uppgav att de blev slagna.
I fredags slog polisen till mot
ett liknande mte i Rangoon.
TT
REDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

6 SPORT

VSTFRONTEN

11 MARS2015

Christian Bckman omfamnas av Nicklas Lasu efter att han gjort ml i en match mot Bryns tidigare under ssongen.


Foto: TT Bild

Frlunda laddar om
ISHOCKEY: Efter en veckas

matchuppehll r det p torsdag dags fr Frlunda Indians

att kliva p Scandinaviums is fr
den frsta kvartsfinalen i SHL.
Efter
en
formstark
avslutning p grundserien
r gteborgslaget redo att ta
ytterligare ett kliv fr att ta sig
vidare i slutspelet.
rets tv frsta mnader
inleddes med en rad av skador
och sjukdomar. I mitten p

januari
rkade
Christian
Bckman ut fr en otck tackling
i ett mte med Skellefte.
Den resulterade i en kraftig
hjrnskakning och en lng vg
tillbaka. I torsdags stod han ter
p is i den sista seriematchen
mot Lule. Ngot som krvde
rejlt med kraft frn veteranen.
Det var otroligt jobbigt men
det var ocks sknt att knna att
jag r tillbaka. Nu kan jag titta
framt och g in i ett slutspel
med knslan att det kommer

att bli bttre, sger Christian

Bckman till Frlunda Indians
hemsida.

KORT
EFTER
Bckmans
skada drabbades ven Magnus
Kahnberg av en hjrnskakning
efter en tackling av Bryns
Lukas Kilstrm. Fr Kahnberg
har det inte gtt lika bra med
terhmtningen.
Han
har
fortfarande inte blivit av med
yrseln.
I februari insjuknade stora

delar av laget i magsjuka.

Anton Axelsson har varit borta
med axel- och handledsproblem
och i slutet av februari skadade
Robin Figren foten i en
nrkamp med Frjestads OleKristian Tollefsen. Figren har
fortfarande inte terhmtat
sig och det r nnu oklart om
han kan medverka i den frsta
kvartsfinalen.
TROTS MOTVINDEN under
de senaste mnaderna har

Frlunda
Indians
lyckats
hlla en hg niv och landade
p andra plats i serietabellen.
Och Christian Bckman ser
optimistiskt p de kommande
veckorna.
Jag tycker att vi har bde
bredd och spets och vi har
hittat de nycklar som krvs.
Det bsta med Frlunda r
att du vet att varje r finns
mjligheten att vinna.
Kajsa Kalmus

Roger och Frlunda r ngot stort p spret

KRNIKA: Ftter.

Handleder.
Axlar. Huvuden. Magsjukor.
Hindren har varit mnga under
de senaste tv mnaderna.
Men Frlunda har nd hittat
en vg att behlla skrpa infr
rets viktigaste period. P
torsdag inleds kvartsfinalerna
i SHL.
Jag hyser stor beundran fr
trnare Roger Rnnberg.
Han har gng p gng visat
att han hellre utvecklar n
avvecklar. Om ngon inte
presterar gr han till sig sjlv
och granskar sitt stt att
coacha. Fr mig r detta en
otrolig styrka. Att kunna ta

ansvar fr sdant som gemene

man vill skylla ifrn sig fr r
stort. Jag tror dessutom att
detta skapar en ovrderlig
trygghet i laget. Alla kan
knna att det finns utrymme
fr svackor och fr mjlighet
att lra av sina misstag. De
fr dessutom stttning nr det
hnder. Roger str bakom sina
spelare i alla vder och gr
framfr och visar vgen nr det
krvs.
Med Roger Rnnberg i
ryggen klarade man att vnda
vinterns negativa trend och
visa att man klarar av att
vinna matcher trots skador och
skavanker. Spelare som annars

hller en lgre profil har tagit

kliv och gjort uppoffringar fr
att dra sitt str till stacken.
Ordet egoism existerar inte i
indianernas playbook.

Utmaningen fr Frlunda
r nu att lyckas fortstta
surfa p vgen de hittat. Att
de lyckas hlla sig fokuserade
och lugna ven om de r tnda
och taggade. Alla rkar ut fr
svackor d och d, och det vore
ju oturligt om en sdan skulle
komma lagom till slutspelet.
Vi fr hoppas att de klarar sig
undan med endast vinterns
svacka denna ssong.
Nr spelarna ker igenom

det stora indianhuvudet in p

Scandinaviums is p torsdag
pbrjas den sista etappen p
en hrlig ssong. P Twitter
och hemsidor ser jag att flera
spelare r s laddade att
det pirrar i dem. De verkar
ha hrliga magknslor och
en tro p det bsta. Och
Roger har tillsammans
med sitt gng byggt
upp
ypperliga
frutsttningar
fr att resan ska
leda hela vgen till
Gtaplatsen.
Kajsa Kalmus

Emmylou Harris fr Polarpriset

KULTUR: Emmylou Harris blir

den frsta countryartisten som

fr Polarpriset.

Emmylou Harris med sin gitarr.



Foto: Wikimedia

REDIGERAT AV: KAJSA KALMUS

Fr kanske frsta gngen

lyckas Polarprisjuryn verraska
p samma stt som Svenska
Akademien. Emmylou Harris
blir den femte kvinnan av
sammanlagt
24
pristagare
som fr Polarpriset i den
populrmusikaliska klassen. I
stllet fr att lyfta fram Dolly

Parton eller ngon av hennes

mnga manliga countrykollegor
valde juryn en Red dirt girl
frn Birmingham, Alabama,
som Emmylou Harris sjunger i
en av mnga ltar som hon gjort
sjlv.
EMMYLOU
HARRIS
r
inte bara en gudabendad
stmsngerska utan ocks en
countrylegendar knd fr att
hlla armlngds avstnd till sin

egen genre. Samtidigt som hon

under mnga r samarbetat
med artister som Bob Dylan,
Dolly Parton och p senare r
Mark Knopfler har hon under
fem decennier hela tiden varit
en artist i sin egen rtt.
Hennes
countryltar
har alltid legat nra den
alternativa
rockmusiken.
Med sitt banbrytande album
Wrecking ball frn 1995
tnjde hon countryns grnser

p ett nytt stt, inte bara genom

att sjunga ltar av Neil Young,
Jimi Hendrix och Gillian Welch
utan ocks genom att vlja
producenten Daniel Lanois
som tidigare jobbat med bland
andra U2 och Peter Gabriel.
Ett nnu mer verraskande
val till priset r Evelyn Glennie. Som 12-ring frlorade
Glennie nstan all hrsel och
anvnder kroppen som resonanslda.
TT

KULTUR & NJE 7

VSTFRONTEN

11 MARS 2015

Unga tjejer tar ton

- med jmstlldhet som tema

I KORTHET

IS vrvar ny mlvakt
- debuterar ikvll
FOTBOLL: 20-rige Kristoffer

Bjrk r klar fr rgryte IS

och debuterar redan ikvll mot
Lindome, det meddelar idag
Gteborgsklubben p sin hemsida. Mlvakten har provspelat
i klubben en period, och belnas nu med ett kontrakt. Bjrk
kommer nrmast frn Dalstorps IF dr han var utlnad
frra vren frn Elfsborg.
I Kristoffer fr vi en vlvxt mlvakt med en gedigen
fotbollsutbildning som han
visade prov p under sin tid i
Dalstorp. Vi tycker att han och
Fredrik Andersson kommer
komplettera varandra vl och
egga varandra att fortstta
utvecklas, sger sportchefen
Kent Carlzon.
Oscar Petr

Karlskogaback
trffades av puck
- sprckte testikeln
ISHOCKEY: BIK Karlskoga

Martina Norn dirigerar fr frsta gngen Gteborg Wind Orchestra. 

GTEBORG: De har trffats

under fem intensivhelger sen i

hstas, idag har de intagit Gteborg Wind Orchestras lokaler
i Kronhuset. P scengolvet i den
rda tegelbyggnaden vntar ensemblen p att ngon ska fatta
taktpinnen.
Under frra spelret var fler
n nio av tio dirigenter mn.
Detta r ngot som Kultur i
Vst vill f ordning p genom
kursen Dirigent. Kursen r till
fr tjejer mellan 15-25 r som
vill prova p dirigentyrket.
Ett 30-tal skte och efter en
urvalsperiod med personliga
intervjuer fanns 8 musikaliska
tjejer kvar.
Det r stor skillnad att
spela med orkester, ljudet blir
s mktigt. Oftast brukar vi
spela instrumenten sjlva.

Stina Liderud r 18 r och

kommer frn Lidkping. Till
skillnad frn hennes kurskamrater som kommer frn gymnasier och hgskolor med musikinriktning lser hon sista ret
p tekniskt gymnasium. Men
musiken finns i blodet d bde
hennes mamma och pappa r
musiker.
Jag har spelat oboe i tta
r och varit med i mnga
olika orkestrar. Jag har ven
dirigerat i tv av dem.
Men hennes situation r
ovanlig. Kvinnor r kraftigt
underrepresenterade
inom
dirigentkren.
MARIT
STRINDLUND,
chefsdirigent p Folkoperan
i
Stockholm
r
dagens
gstlrare.
Vldigt sllan riktas det

Foto: Andreas Hedbck

kurser till unga mnniskor.

Det hr initiativet r unikt fr
Gteborg.
Det finns flera orsaker att
arbeta mot en mer jmstlld
yrkeskr men Marit Strindlund
vill belysa vikten av att
rekrytera frn hela poolen.
Annars kommer man att
g miste om hlften av alla bra
musiker.
KURSENS huvudlrare Merete
Ellegaard berttar att man gr
detta fr att skapa frutsttningar fr fler kvinnliga dirigenter. Historisk har fler dragit
sig mot utbildningarna nr det
funnits framstende kvinnliga
frebilder.
Ngon som skulle vilja vara
den frebilden r Martina
Norn, en av deltagarna med
musikalisk utbildning.

Det r nstan s man

skyller p sig sjlv att det
inte finns s mnga kvinnliga
dirigenter. Jag skulle vilja vara
den som vgar bryta mnstret,
men det r svrt att vnja sig
att st i rampljuset.
JUST DETTA R en av
punkterna man arbetar med
p kursen. Merete Ellegaard
sger att man arbetar mycket
med
sjlvuppmuntran
s
att tjejerna ska vga ta fr
sig mera. Man har ven haft
gstfrelsningar med fokus p
inspiration under vren.
I den takt som kvinnor tar
sig in i yrkeskren s ligger en
definitiv jmstlldhet mnga
decennier in i framtiden.
Andreas Hedbck

fr sannolikt klara sig utan

backen Adam kesson resten
av hockeyssongen. Hockeybacken trffades av ett skott
p pungen i mndagens match
mot Mora och testikeln sprack.
Det gjorde fruktansvrt
ont, jag lg bara och skrek, sger kesson till aftonbladet.se.
Han har nu opererats och
sger att skadan inte ska medfra ngra framtida men.
kesson kan inte spela
onsdagens match i hockeyallsvenskans slutspelsserie mot
Malm och mycket tyder p
att ssongen r ver. Det r
extra tungt fr Bik Karlskoga
som nu bara har fem backar
tillgngliga.
TT

Wyclef Jean upptrder

p Liseberg i maj
MUSIK: Hiphop-veteranen

Wyclef Jean r klar fr att

upptrda p Lisebergs stora
scen den 28 maj, enligt ett
pressmeddelande. Bokningen
r en del av en endagsfestival,
och Jean r en av tre artister
som spelar denna dag. Vilka
de andra tv blir kommer att
meddelas senare.
Sedan tidigare r bland andra Veronica Maggio, Jackson
Browne, The Cardigans och
Status Quo klara fr njesparken i Gteborg i vr och sommar.
TT

Ltta fingrar hos dirigent. 

Foto: Andreas Hedbck

Hg koncentration hos Martina Norn. 

Foto: Andreas Hedbck

Wyclef Jean. 

Foto: Wikimedia

REDIGERAT AV: KAJSA KALMUS

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

Beata Thor

KRNIKA

otstnd slutar inte att fascinera oss, srskilt inte i bcker och p bioduken. Att g mot
strmmen, stta ner foten, vga sga emot. Vi
flockas kring och vltrar oss i berttelser om mnniskor som vgar st upp fr rttvisa och jmlikhet. Vi dyrkar frihetskmpar. Bde fiktiva och
historiska. Men trots vr bjelse fr det fiktiva och
historiska motstndet ter det sig snudd p omjligt att engagera de stora massorna (som mer n
grna kper en biobiljett fr att f ta del av kampknslan) i striden fr ett jmlikt samhlle
utan diskriminering p grund
av kn, hudfrg
och sexuell
lggning.

Det
romantiserade
motstndet

Det r en sak att kalla sig antirasist eller

feminist och dela en status med viktigt budskap
p facebook. Aktivt motstnd krver mer.
Misstolka mig inte, att tala om vad man str fr
och att sprida det budskapet ocks betydelsefullt.
Men det rcker inte s. Det kan, i min mening,
bli ltt att gmma sig bakom de ord vi vljer att
beskriva oss med. Att kalla sig antirasist eller
feminist betyder ingenting om man inte beter sig
drefter. Str upp fr det man utger sig fr att
vara. Mer n en gng har jag sttt p mn som
kallar sig feminister fr att sedan nd falla in i
trtta, gamla diskriminerande mnster eller folk
som grna understryker att de inte r rasister
fr att i nsta andetag slnga ur sig sikter som
inte gr att tolkas som annat n rasism. Men i det
allra flesta fall anvnds tckmanteln bara fr att
skyla lathet. Det mste ju vara s mycket enklare
att inte sga ifrn nr dessa orttvisor sker, ltsas
att man inte sg eller hrde fas att man vet vad
som r rtt och fel.
Hatten av till de fantastiska mnniskor som
dag ut och dag in faktiskt kmpar aktivt fr att
frndra vrt samhlle. De som tar debatten och
gr skillnad p riktigt. Som mts av nthat och
trakasserier fr att de ppet och rligt sger precis
vad de tycker och visar att det finns alternativ till
den hrskande normen. De som inte tittar bort eller ltsas att de inte hrde fr att slippa ta diskussionen, igen och igen och igen.
Till alla oss andra, som inte riktigt orka vill jag
ge fljande uppmaning. Vi ska inte nja oss med
att andra kmpat fre oss. De skulle aldrig vilja
att vi lutade oss tillbaka nr vi inte r framme
nnu. Ls fr all del bcker om modiga mnniskor
och se filmer om historiskt motstnd. Men inspireras av dem, lr dig att vakna varje morgon, vssa
armbgarna och ta stllning fr ett jmlikt samhlle. Det ska jag frska gra. Om och om igen.

Selma (2015)
En film fr alla oss som inte
minns: Om medborgarrttsrrelsens avgrande gonblick och Dr Martin Luther
King JR:s outtrttliga kamp.
En fantastisk berttelse vl
vrd alla de hyllningar den
hittills mottagit. S viktig.

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

11 MARS 2015

Ser inte felen

bara frmgan
GTEBORG: Pitbullen Sophie r Gteborgs frsta vrd-

hund. Hennes arbetsuppgifter r till exempel att sprida

gldje och att hjlpa ldre att aktivera sig. Igr var hon
p Seniormssan fr att visa upp sig sjlv och sin verksamhet.
Vrdhundsfraren
Yvonne Ericsson
och Sophie r ett
sammansvetsat
par som sedan
ngra mnader
tillbaka hjlper till
med ldrevrd, exempelvis p dagsverksamhet fr
dementa i Askim.
Tanken med Sophie r att hon ska
hjlpa seniorerna
till ett aktivare liv,
men ocks att hon
ska skapa gldje
och ibland kanske
bara kunna lugna
ngon med sin
nrhet.
Hon kan ka
gemenskapen fr
dem som r dr
men vi kan ocks
ha henne som trningskompis, sger
Yvonne Ericsson.
Sophie anvnds
bde i stora grupper men ven
under mer privata
hembesk.

Hon ska ju fungera med alla, ven med personer

som har handikapp utan att bli rdd eller arg, sger
Yvonne Ericsson. En hund ser inte vra fel p samma
stt som mnniskor utan ser bara vra frmgor. En
vrdhund, som bulldogen Sophie, r extra trnad i att
inte vlja bort ngon
som kanske annars
anses vara lite annorlunda.
IGR VAR SOPHIE
och Yvonne Ericsson
p besk p Seniormssan fr att sprida
kunskapen om vrdhundar och fr att
visa vad det r. Intresset var definitivt stort
och pensionrerna
flockades runt Sophie
som verkade njuta av
uppmrksamheten.

YVONNE ERICSSON
tror att vrdhundar
kommer bli allt vanligare d man mrker
att seniorerna mr
bra av att trffa dem.
Och mr man bra s
behver man mindre
vrd och mindre mediciner vilket i sin tur
p lngre sikt innebr
besparingar.
Att man blir glad
av hundar r ju ltt
att sga men svrare
att bevisa men att
medicineringen har
Men det r inte
minskat r fakta. Och
vilken hund som
det r inte bara vrdPitbullen Sophie hjlper ldre att aktivera sig.
Foto: Erik Espeland
helst som fr bli
tagarna som mr bra
just vrdhund. Sophie
av Sophie. ven i persohar genomgtt bde mentala tester och en ettrig
nalen har man mrkt av att det blir bttre stmning
utbildning fr att f rknas som kvalificerad fr sitt
och korttidsfrnvaron har minskat efter vrdhundens
yrke d det r viktigt att hunden r social med alla
intg i verksamheten.
sorters mnniskor och att hon alltid r ordd.
Emilia Berntsson

Bioaktuella filmer om motstnd att lra sig av:

Pride (2014)
nnu en verklighetsbaserad
skildring av motstnd. Hr r
det Storbritannien 1984. Gayaktivister och gruvarbetare enas i
sin kamp till tonerna av oddlig
brittpop.

Timbuktu (2014)

En angelgen berttelse om att

leva under fundamentalistiskt
frtryck. Timbuktu skildrar hur
livet frndras fr mnniskorna
i norra Mali nr jihadister tar
ver makten och infr strnga
frbud och hrda bestraffningar. Filmen r underbart befriad
frn karikatyrer och stereotypa
beskrivningar och dessutom
otroligt vacker.

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Alice Nilsson

KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Ida sterberg

Reportrar: Victor Bergh Alvergren, Sara Keppelin, Eskil

Blohm, Malin Bergstrand, Andreas Hedbck, Beata Thor, John
Falkirk, Patricia Higson

Reportrar: Kajsa Kalmus

Ansvarig utgivare: Per Alm

Redigerare: Frida Bergstedt, Karl-Oskar Skeppstedt, Kajsa

Kalmus, Ida sterberg