dagens samhlle 15

#22 2015

James
Nottingham

Den brittiske skol

utvecklaren James
Nottingham ker land
och rike runt fr att
frelsa fr svenska
kommuner. Budska
pet? Sluta att distrahe
ra er med sdant som
inte spelar roll. Och:
Pisa r en bluff!
text Kina Lundqvist
foto Jenny Leyman

ver 200 frstelrare och rektorer r

samlade p Krinova incubator i Kris
tianstad. I den svarta skinnsoffan p
scenen sitter en man i kavaj, jeans
och sneakers. Nr det r dags att ta ver sa
len presenterar kommunens utvecklingschef
honom som ngot av en guru i skolvrlden.
Som tur var sa hon det med glimten i gat,
annars hade jag blivit generad, kommenterar
James Nottingham senare. andra sidan be
tyder guru lrare p sanskrit, s kanske r jag
en guru trots allt.
Hur som helst r James Nottingham den
brittiske lraren och skolutvecklaren som
blivit ngot av en frlsare inom svensk sko
la. Han besker konferenser, kommuner och
skolor; och frelser om lrande och vad som
har strst betydelse fr att eleverna ska gra
framsteg i skolan.
Flera beskriver honom som en riktig estra
dr. Han var huvudtalare p Skolriksdagen
i april och besker Sverige tvtre gnger i
mnaden fr att prata i olika sammanhang.
Idag har turen allts kommit till Kristian
stad. Nr han frelser anvnder han hela sce
nen. Kroppen tycks vara ett minst lika viktigt
instrument som bildspelet p storbildsskr
men. Mycket av materialet knns igen frn tidi
gare och hans budskap r tydligt: Slpp distrak
tionerna och fokusera p det som r viktigast.
Han ppekar att mellan 90 och 95 procent
av allt som grs i skolan har positiv effekt.
Det r nstan fr ltt att hitta saker som
skolan kan gra fr att frbttra elevernas re
sultat. Frgan r drfr inte om det fungerar
utan om det fungerar bttre n ngot annat.

James Nottingham tror inte p

lxor fr att kontrollera vad
elever har lrt sig. Ge dem
frberedelser fre lektionerna
istllet, det har avsevrt
mycket strre effekt.

I svensk debatt rder ingen brist p utspel om

vad skolan behver. Ett populrt politiskt ex
empel r mindre klasser. Ett annat anvndan
de av IT. Eller fr den delen friskolornas vara
eller inte vara. Men sdana frslag ger James
Nottingham inte mycket fr.
Det r ptagligt och ltt att se men har
ganska liten betydelse. Vad som verkligen spe
lar roll r sdant som r svrare att prata om.
Som undervisningens kvalitet och hur hga
frvntningar lrarna har p eleverna.
Budskapet knns igen frn den nyzeelnd
ske forskaren John Hattie. Han som ftt rock
stjrnestatus genom sina bcker om synligt
lrande som visar vad som har strst pver
kan p elevernas lrande.
I toppen hamnar sjlvbedmning, det vill
sga nr eleverna ger sig sjlva och ven var
andra feedback. Fr det krvs att eleverna vet
vad de ska lra sig, vad lraren har fr fr
vntningar och vad som behvs fr att upp
fylla dem.
John Hatties material bygger p samman
stllningar av hittills 1200 metalanalyser be
stende av 65000 studier som totalt represen
terar 250 miljoner elever.
Resultaten har haft stor betydelse fr James
Nottinghams eget arbete; frst som lrare, se
dan som skolledare och slutligen som frel
sare och skolutvecklare.
Men de trffades frst 2013 nr de
talade p samma konferens.

16 dagens samhlle

#22 2015

Sedan dess har vi varit goda vnner och samarbetat. Vr relation bygger p msesidig respekt fr varandras
arbete, och vi r ocks varandras kritiker nr
det kommer till vrt arbete.
James Nottingham driver det icke-vinstdrivande fretaget Challenging Learning som
numera ven finns registrerat i Sverige. Det
r det enda fretag i Skandinavien som har
rtt att jobba med skolutvecklingsprogrammet Visible Learning Plus, som bygger p John
Hatties resultat om vad som fungerar bst i
klassrummet.
Hittills har cirka 50 svenska kommuner anlitat Challenging Learning, och i princip varje
dag arbetar ngon av fretagets tio heltidsanstllda eller tjugo deltidskonsulter i Sverige.
I snitt drar fretaget in mellan 1 och 2 miljoner kronor om ret frn svenska kommuner, vilket motsvarar mindre n 10 procent
av verksamheten. De flesta kunderna finns
i Danmark, Storbritannien, Australien, Mellanstern och USA.
Synligt lrande handlar om att identifiera vad
som fr eleverna att gra strst framsteg i sin
kunskapsutveckling. John Hatties sammanstllning rangordnar hur stor effekt olika metoder och insatser har.
I Sverige har vi inte samma tradition av effektstudier inom pedagogisk forskning. Hur
stor betydelse har egentligen resultaten
fr svensk skola?
Det dr r en distraktion! Och fr att
vara rlig r det srskilt en svensk distraktion. Tror folk verkligen att Sverige r s an- yngre barn och p tonringar ser man att det
norlunda frn resten av vrlden? Att svenska nstan har obetydlig effekt p sm barn men
barn inte skulle gynnas av feedback, klass- desto strre inverkan p de ldre.
Jag skulle nd fresl att inte ge lxor dr
rumsdiskussioner eller tydliga avsikter med
eleverna ska g igenom vad de lrt sig. Ge dem
undervisningen?
Hattie har aldrig sagt att hans samman- frberedelser fre lektionerna istllet, det har
stllning ger ngot land det
avsevrt mycket strre effekt.
rtta svaret. Han har aldrig
Det gller inte minst i Svelskar lagom
hvdat att hans forskning
rige dr det finns stora gap
skulle vara helt applicerbar
mellan elever, ppekar han.
namn: James Andrew Nottingp Sverige. S varfr kritiseHan viftar med en hand i lufham, 44 r.
ra den falska idn att han har
ten en bit under den andra.
Familj: Hustrun Jill, tre barn.
psttt det?
Ni behver jobba med
Gr: Pedagog, frfattare och
dem som r hr nere och
Istllet freslr James Notfrelsare. Driver fretaget
ge dem en chans att komtingham att man br betrakChallenging Learning.
ma ikapp fre lektionerna
ta synligt lrande som frslag
Bakgrund: Fdd och upps att de kan hnga med.
p vad som troligtvis komvuxen i England. Jobbat p en
mer att fungera.
Chansen r att frberedelgrisgrd och volontrarbetat i
Men om du tror att det
ser har en mycket strre efSydafrika fre utbildningen till
hr inte fungerar i det hr
fekt fr eleverna n mindre
lrare. Drefter lrare, skollelandet, lt oss hitta ngon
klasser eller nya skolbyggdare och skolutvecklare. Starforskning som sger att det
nader.
tade eget fretag 2006. Har
inte gr det. Men det finns
Han r ocks oroad ver
skrivit bckerna Utmanande
inte, tminstone inte nnu.
vilken
vikt som fsts vid Pisa,
undervisning i klassrummet
John Hattie har ocks ftt
kunskapsprovet dr Sverige
och Uppmuntra lrande.
kritik fr att han genom att
vid den senaste mtningen
Gillar med Sverige: Jag lstitta p genomsnittliga effektappade mest i hela OECD.
kar fenomenet lagom. Det r
ter dljer stora skillnader.
Pisa r en fullstnen sund instllning att lagom
dig bluff. Ett urval av
Vad som har liten betydelse
kan rcka ibland.
fr en elevgrupp kan ha stor
15-ringar gr ett prov
Favoritcitat: John
effekt p en annan.
i tv timmar var tredje
Lennon: Nr jag
Ett sdant exempel r lxr som i princip bara
gick i skolan frgade
or. P det hela taget sgs lxbestr av matematik.
lrarna vad jag ville
or inte ha srskilt stor effekt
Ja, det ger oss en aning
bli nr jag blev stor. Jag
p elevernas resultat. Det glom hur lnder presteskrev Lycklig. De sa att
ler framfr allt traditionella
rar i det hr sammanjag inte frstod uppgiften och
lxor med uppgift att repetehanget och det r intressant
jag sa att de inte frstod livet.
ra ngot frn undervisningen
att frga sig varfr. Men nej,
Lyssnar helst p: Mycket!
i efterhand.
det ska inte styra frndDeep Purple, Pink Floyd, The
Men delar man upp det p
ringar i svensk utbildning.
Who med flera.

Nationella prov visar inte hur mycket eleven utvecklas och det r vad som spelar roll. De
som utformar de hr testen har uppenbarligen
inte frsttt vad lrande handlar om.

Ett borgerligt frslag fr att komma till rtta

med kunskapsraset har varit att infra betyg
redan i rskurs fyra. En frga som James Nottingham betraktar som helt irrelevant.
Det handlar inte om lder utan om hur
provresultat och betyg anvnds. Prov r som
en yxa, den kan anvndas fr att hugga ved
eller fr att skada mnniskor. Och betygen r
bara ett stt att visa hur det gr fr barnen.
Hans stora invndning r hur prov och betyg anvnds fr att rangordna elever.
Jag kan inte sga hur mycket du har utvecklats genom att jmfra dig med ngon
annan. Dremot kan man anvnda prov regelbundet fr att jmfra hur mycket framsteg en elev gr och se vad den behver lra
sig mer av.
Vad skolorna testar visar allts inte ndvndigtvis vad ett barn har lrt sig. Dr ser han
de svenska nationella proven som helt meningslsa.
De gr ju inte att jmfra ver tid. Vad r
pongen? De visar inte hur mycket eleven utvecklas och det r vad som spelar roll. De som
utformar de hr testen har uppenbarligen inte
frsttt vad lrande handlar om.
Men det har han. De senaste 20 ren har
han jobbat med ngra av vrldens mest erknda forskare och suttit med och observerat
tusentals lektioner. Allt fr att identifiera vad

som r viktigast nr det gller elevers lrande.

Till och med fritiden gr till att frst lrandeprocessen nnu bttre. P senare r har
han gtt flera kurser i vin och ven lrt sig att
bde ka skidor och spela golf.
Jag vill se vilka frustrationer och motivationer som finns och vad jag kan applicera p
teorier om lrande.
Lrande handlar om passion. Jag lrde
mig inte alls srskilt bra i skolan, vad handlade det egentligen om?
Han var klassens clown och blev alltid utslngd fr att det skulle bli lugn och ro i klassrummet. Istllet fick han tillbringa stora delar av skoltiden med att g fram och tillbaka
i korridorerna.
Vad skulle dina lrare ha gjort annorlunda?
Vad alla lrare br gra i en sdan situation: hitta stt att hjlpa barnet att vxa och
utvecklas. Istllet letade mina lrare efter stt
att etikettera mig och skicka ut mig.
nd valde han att tervnda till skolan
som lrare. Idn fddes nr han i sina sena
tonr kte p volontrresa till Sydafrika. Dr
jobbade han p en skola med 500 elever och
tre vuxna varav ingen var utbildad lrare.
Jag gillade det s mycket att jag tnkte att
jag kanske skulle vlja den yrkesbanan. Skolan var en s dlig upplevelse fr mig, skert
kunde jag gra ett bttre jobb n mina lrare. n

Vinnare av KFS pris i Affrsmssig samhllsnytta 2015:

Havets Hus i Lysekil

Havets hus har gjort framstende insatser fr samhllsnyttan och bedriver
en affrsmssigt hllbar verksamhet som gynnar lokalsamhllet i flera olika
dimensioner: Biologisk mngfald, utbildning, kunskapsverfring, integration och ekonomi. Arbetet genomsyras av trovrdighet och visar p mjligheten och nyttan med ett stort samhllsansvar som strcker sig utanfr
krnverksamheten.

Havets hus r ett enastende exempel p hur en aktr oavsett storlek kan
leva som man lr och hur hllbarhetsarbetet skapar en bred samhllsnytta,
sger Monica Ericsson, vd p kfs
KFS r arbetsgivarorganisationen fr samhllsnyttiga fretag. Vra medlemmar
finns representerade i hela landet och deras verksamhet har stor betydelse fr utvecklingen av servicen till medborgarna. Det nyinstiftade KFS-priset syftar till att
premiera medlemsfretagen och ven lta andra inspireras av hur man jobbar i
praktiken med lngsiktigt hllbar samhllsnytta. Ls mer p www.kfs.net/kfspriset
Klarabergsviadukten 70 C, 8 tr. 111 64 Stockholm Tel: 08-556 009 50. www.kfs.net

Liisa Eriksson Hundertmark, vd Fyrishov,

Eva-Lott Swanberg, ordfrande Havets
hus, Sylvia Michel, vd Kraftringen.
Fyrishov i Uppsala och Kraftringen i Lund
fick hedersomnmnanden och en delad
andraplats fr enastende insatser inom
samhllsnyttan.