ANDREAS ANDERSSON

Begreppskartor
ett verktyg fr bttre frstelse
Lrare och elever kan ha nytta av att stanna upp och
reflektera ver hur olika matematiska begrepp hnger ihop.
I det sammanhanget kan begreppskartor vara ett
ndamlsenligt verktyg.

in morbror, som r matematik- 1991), att vgen till frstelse delvis gr

lrare, pstod att fram till och genom rkning men att vi mste hjlpa
med gymnasiet mter eleverna eleverna att reflektera ver vad de rknar
inte matematiken, de rknar! Utgende p och hur det hr ihop med vad de rkfrn mina egna erfarenheter r jag beredd nade p igr, i frra veckan och ven vad
att hlla med. Under min skolgng och de senare skall rkna p.
Ett explicit verktyg fr att uppmuntra
ven senare p universitetet har matematik till mycket stor del handlat om typtal, eleverna att reflektera ver sitt eget lrangamla tentor, algoritmer och memorering de kan vara begreppskartor (eng. concept
av dessa fr att lsa uppgifter. Inom peda- maps). Begreppskartor introducerades av
gogisk forskning har studier sedan lnge Joseph D Novak p 1960-talet och bestr
av hierarkiskt ordnade
visat att elever till stor del
begrepp som r frbundlr sig utantill och ofta
Andreas Andersson
na med namngivna lnhar en ytlig frstelse av
r doktorand i Matematik
kar som tillsammans bilmnena i skolan (Marton
dar pstenden (se figur
et al, 1977). Den lranmed mnesdidaktisk inriktning
1). Frstelse av begrepp
deprocess som bestod i
vid Mlardalens Hgskola
och samband mellan olika
att vi lser sida upp och
begrepp r viktigt fr att
sida ner av vningsuppgifter ... hller i skrivande stund p att utveckla ett matematiskt tnkande. Dessa
bli historia, skriver Slj (2000). Slj begreppskartor kan ge verblick ver strmenar att minirknare och datorer har re eller mindre omrden inom matematitagit ver mycket av algoritmrkningen ken och fungerar bra som komplement till
men pongterar vikten av att vi frstr andra moment i matematikundervisningde principer som gller fr hur matematis- en. Jag tnkte kort presentera hur konka operationer fungerar och hur man skall struktioner av begreppskartor kan anvntnka nr man anvnder dem. Jag anser, das fr undervisning/inlrning, examinavilket ven forskningen stder (Sfard, tion och inom didaktisk forskning.

44

NMNAREN NR 2 2002

Linjr algebra
behandlar

behandlar

Linjra ekvationssystem
uppkommer vid lsning av

Differentialekvationer

uppkommer vid
studier av

Luftstrmmar
kring flygplan

uppkommer vid
studier av

Kemiska
jmvikter

Avbildningar

t ex

t ex

Speglingar

Rotationer

anvnds inom

anvnds inom

Datorgrafik

Figur 1: Begreppskarta som jag ritade upp under frsta lektionen i Linjr algebra fr att visa p
tnkbara praktiska tillmpningar.

Anvndning av begreppskartor
Undervisning/Inlrning
Begreppskartors anvndning i undervisning fungerar p alla stadier. Novak frklarar utfrligt i boken Learning how
to learn (1984) hur begreppskartor kan
introduceras fr elever i olika ldersgrupper. Som lrare uppfattar jag det som
nyttigt att infr ett undervisningstillflle
konstruera en eller fler egna begreppskartor. Det hjlper mig att klargra viktiga
begrepp och ger mig anledning att noggrant fundera ver vilka slags relationer
det finns mellan begreppen.
Jag ser mjligheter att anvnda begreppskartor som introduktion, repetition samt
under sjlva kursen. Begreppskartor kan
fungera som ett stt att synliggra elevers

frkunskaper vid introduktion av ett nytt

omrde inom matematiken fr att drigenom lttare kunna bygga vidare p dessa
frkunskaper. Som grupparbetesuppgift
lmpar sig begreppskartor bra. Eleverna
kan frst konstruera egna begreppskartor,
exempelvis utifrn en lista av begrepp som
lraren har skrivit p tavlan, och drefter
delas klassen in i grupper fr att diskutera
dessa och enas om ett gemensamt frslag.
Gruppernas begreppskartor kan pryda
vggarna i klassrummet fr att eventuellt
skapa ytterligare diskussioner i klassen.
Begreppskartor anvnds ven fr inlrning och strukturering bland doktorander.
En doktorandkollega beskrev hur en lrare

NMNAREN NR 2 2002

45

hade konstruerat en begreppskarta under

slutet av kursen vilket hade hjlpt honom
att bttre frst kursens moment och hur
dessa hrde ihop. En annan kollega anvnder begreppskartor i sin forskning om
finansiell matematik fr att f en verblick
ver vad han har gjort inom sitt forskningsprojekt och hur han skall g vidare.
Det r ofta vldigt nyttigt att konstruera tv eller flera efterfljande begreppskartor fr samma omrde ty den andra r
ofta avsevrt bttre n den frsta. Det
finns ven goda mjligheter fr elever att
bygga vidare p deras redan pbrjade
begreppskartor vilket frhoppningsvis kan
strka deras knsla fr kontinuitet i undervisningen.
Den aspekt som Novak betonar mest r
att begreppskartor ger lraren mjligheter att upptcka elevers missuppfattningar och drmed mjlighet att hjlpa eleverna att rtta till dessa. Didaktisk forskning
betonar dock alltmer att lrare br fokusera p vad elever kan istllet fr p deras
missuppfattningar.

Forskning
Begreppskartor har anvnts och anvnds
bde fr kvantitativa och kvalitativa studier. I de kvantitativa bedms begreppskartorna enligt liknade kriterier som beskrevs
ovan. Det har visat sig vara mest utslagsgivande att helt enkelt ge studenter ett tomt
papper och ge dem i uppgift att konstruera en begreppskarta ver det givna omrdet, se Ruiz-Primo (2000). Andra alternativ kan vara att ge dem begreppen och
lta dem gra kopplingarna sjlva eller att
ge dem en frdig begreppskarta dr vissa
begrepp och lnkord tagits bort.
Vid kvalitativa studier beskrivs oftast
ett litet antal elevers frstelse. Begreppskartor kombineras med intervjuer, diskussioner mellan elever om begreppskartor
eller att elever uppmuntras till att bertta
hur de tnker nr de ritar begreppskartorna. Dessa tre situationer videofilmas fr
att sedan kunna analyseras ingende. Syftet
r d att mer noggrant beskriva hur elever
tnker och resonerar. Allmnt r beskrivande kvalitativa studier vanliga inom det
matematikdidaktiska forskningsfltet.

Examination
Studier, och skert dina erfarenheter, har
visat att examinationsform och innehllet
i examinationerna till stor del styr vad
eleverna lr sig. Bolte (1999) visar hur
begreppskartor tillsammans med skrivna
esser utgr en uppskattad och rttvisande examinationsform, om det nu finns
sdana. Bedmningen av begreppskartor
kan gras enligt flera kriterier. Vanligen
bedms den hierarkiska strukturen,
begreppens antal, lnkarna och deras
namngivning samt tillhrande exempel.
Fr utfrligare diskussioner om bedmning av begreppskartor rekommenderas
Novak (1984), Bolte (1999), Chinnappan
et al (1999). Begreppskartor kan ven vara
bra som underlag fr muntlig tentamen
dr de kan anvndas som diskussionsunderlag.

46

NMNAREN NR 2 2002

Avslutning
Jag vill med figur 2 visa ytterligare ett
exempel p hur en begreppskarta kan se
ut. Denna visar p samband mellan olika
typer av fyrhrningar. Figurerna visar att
begreppskartor kan vara olika stora samt
kan beskriva mnga olika omrden. Novak
utvecklade ursprungligen begreppskartor
i syfte att anvnda dem inom fysikundervisningen och jag har sett mnga exempel
p att de anvnds bde inom humaniora
och samhllsvetenskap.
Det r viktigt att vi i skolan kompletterar rkning och algoritmer med vningar
dr elever ges mjlighet att reflektera ver
uppbyggnaden och sammanhangen inom
matematiken. Om vi bortser frn detta
blir matematikinlrningen som att lsa en
roman dr vi inte alls frstr sammanhangen mellan de olika kapitlen i boken.

Fyrhrningar
med tv par
parallella sidor

med ett par

parallella sidor

Parallellogram

med rta vinklar

Trapetsoid
med sidor av
samma lngd

Romb

Rektangel

med sidor av
samma lngd

med rta vinklar

Kvadrater
Figur 2: Begreppskarta ver fyrhrningar.

Detta tror jag leder till att eleverna tappar

trden och drigenom intresset fr matematiken.
I mina forskningsstudier i matematik
med mnesdidaktisk inriktning har jag fr
avsikt att p ngot stt anvnda mig av
begreppskartor eller studera deras effekter p elevers frstelse. Om ni har erfarenheter eller frgor om begreppskartor
fr ni grna hra av er till mig p adressen:
andreas.andersson@mdh.se

REFERENSER
Bolte, L. (1999) Using Concept Maps and
Interpretive Essays for Assessment in Mathematics. School Science and Mathematics.
Official Journal of the School Science and
Mathematics Association. v. 99(1) p. 19-30.

Chinnappan, M., Lawson, M. & Nason, R.

(1999). The use of concept mapping procedure to characterise teachers mathematical
content knowledge. Making the difference.
Proceedings. Editor(s): Truran, J. M.,
Truran, K. M. Mathematics Education
Research Group of Australasia Inc., Sydney,
NSW (Australia) 1999. p. 167-176.
Marton, F. m fl. (1977). Inlrning och
omvrldsuppfattning. Stockholm.
AWE/Geber.
Novak, J., Gowin B. (1985). Learning how to
learn. Cambridge University Press. N.Y.
Ruiz-Primo, M. A., Schultz, S. E. & Shavelson, R. J. (2001). Comparison of the
Reliability and Validity of Scores from Two
Concept-mapping Techniques. Journal of
Research in Science Teaching, Vol. 38, No. 2,
p. 260-278.
Sfard, A. (1991). On the dual nature of mathematical conceptions: Reflections on processes and objects as different sides of the
same coin. Educational Studies in Mathematics 22: 1-36.
Slj, R. (2000). Lrande i praktiken. Stockholm. PRISMA.

NMNAREN NR 2 2002

47