Kromatin och epigenetik

Kromatin
Kromatin r det komplex av DNA och proteiner (ex. histoner) som bygger upp kromosomerna
i vra celler. DNA:t r d lindat runt proteinerna, och packas drmed i en extremt tt struktur
som gr att den drygt 2 meter lnga nukleotidsekvens som utgr vrt genom fr plats i den
lilla cellkrnan.
Kromatinstrukturen
Kromatinet packas i flera steg, dr beads on a stringformationen (uppbyggd av nukleosomer) r den minsta p 11
nm i diameter. Kromatinet packas i ttare och ttare niver
och bygger drmed upp kromosomerna.
Ett annat viktigt protein som kondenserar kromatinet
ytterligare r condensin, som hller ihop DNA:t i
systerkromatiderna under mitosen.
Kromatinstrukturen r dock dynamisk, vilket r ndvndigt
fr att DNA:t ska kunna vara aktivt genom replikation,
reparation, transkription och s vidare. Ttt packat, inaktivt
kromatin kallas heterokromatin och lsare packat, aktivt
kromatin kallas eukromatin. Det finns generellt frre gener i
heterokromatinet.
Vissa delar av kromosomerna r dock s gott som alltid ttt packat i heterokromatin.
Centromeren r den del av kromosomerna dr systerkromatiderna hlls ihop under mitosen.
Den fungerar ven som fstplatta fr kinetochoren som mikrotubulit fster i. Vid centromeren
finns en viss histon (CENP-A) som bidrar till den mycket tta packningen av kromatinet vid
centromeren.
Telomererna r kromosomernas ndar och bestr av repetitiva sekvenser som behvs fr att
skydda kromosomen och fr att den ska replikeras fullstndigt. ven telomererna r mycket
ttt packade i heterokromatin.
Kromatinstrukturen varierar under cellcykeln, och r mest dekondenserad under interfasen
och som mest kondenserad under mitosen.
Nukleosomen
Den minsta strukturella enheten i kromatin r nukleosomen. En nukleosom bestr av ett
komplex av histoner (H2a, H2b, H3 och H4) som bildar en oktamer, och av en DNA-sekvens
p 146 nukleotider lindad runt histonkomplexet. Histonerna i oktameren r evolutionrt
vlkonserverade, eftersom de spelar en s viktig roll fr DNA:ts packning. Nukleosomerna

kan pressas ihop till den typiska 30 nm-strukturen i bilden, som i sin tur kan bilda stora 300
nm-loopar. Dessa loopar uppstr d kromatinet r mer utdraget (dekondenserat).
Kromatinremodellering och histonmodifiering
Eftersom kromatinet r dynamiskt, exponeras DNA:t ca 4 gnger per sekund, vilket mjliggr
DNA-replikation
och
reparation
samt
transkription.
Exempelvis
kan
en
transkriptionsaktivator binda sig till en temporrt exponerad DNA-sekvens och binda till sig
ett kromatinremodellerande komplex som kan bana vgen fr transkription.
De kromatinremodellerande komplexen kan remodellera kromatinstrukturen bland annat
genom att byta ut histoner eller hela nukleosomer eller genom att knuffa ut histoner ur
strukturen och p s vis blottlgga DNA-sekvenser.
ven histonerna kan modifieras genom att svansarna p histonerna modifieras kovalent
genom acetylering, fosforylering eller metylering. Ofta r det aminosyran lysin i ngon av
histonernas svansar som modifieras. Acetylering och fosforylering leder till uppluckrande av
kromatinstrukturen medan metylering ger en ttare, mindre aktiv struktur.1
Histonmodifieringarna
regleras
av
enzymer
ssom
histonacetyltransferaser,
metyltransferaser, demetylaser och s vidare. Modifieringarna styr p s vis allts kromatinets
packningsgrad och drmed genernas aktivitet.
Histonkoden
Histonkoden kan definieras som de modifieringar histonerna genomgtt, och vilken effekt det
har p genernas aktivitet. Dessa histonmodifieringar pverkar kromatinstrukturen och
proteiner kan lsa av dessa modifieringar. Denna avlsning kan sedan trigga transkription
vilket genererar den genetiska koden och drmed resulterar i att proteiner och RNA uttrycks.

Epigenetik
Epigenetik handlar om (rftliga) frndringar i kromatinstrukturen, allts inte om
frndringar i nukleotidsekvensen i DNA! Som redan nmnts innebr frndringar i
kromatinstrukturen frndringar i genuttrycket. Epigenetiska frndringar r dock reversibla,
till skillnad frn genetiska, men de kan ven rvas i vissa fall.
Det finns olika typer av epigenetisk frndring. De tv viktiga r histonmodifiering och DNAmetylering (av ex. cytosin).
Kromatinstrukturens inverkan p genuttrycket r viktig att knna till. Epigenetiska
frndringar av kromatinet kan (liksom mycket annat) orsaka cancer.
1 Detta beror p att histonerna r positivt laddade, och drfr i sina omodifierade
tillstnd binder vl till den negativa DNA-helixen. Nr negativa grupper som
acetyl- och fosfatgrupper binder in blir histonerna mer neutrala och bindningen
till DNA:t minskar i styrka. Kromatinstrukturen luckras allts upp.