Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

FORSKNINGSRAPPORT
Vren 2015
Sektionen fr Hlsa & Samhlle
VFU Ekonomprogrammet

Ekonomens roll och arbetsuppgifter

CS Produktion AB

Frfattare:
Jennifer Eriksson
Erika Johansson
Grupp 2B-4

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Handledare:
Jennifer Emsfors

Sammanfattning
Det finns mnga olika frestllningar om vad rollen som ekonom innebr, i fljande rapport har
drfr en studie genomfrts fr att analysera ekonomens roll och arbetsuppgifter. Vi har valt att
inrikta oss p ett tillverkande fretag med syftet att f en djupare frstelse fr rollen som vd.
Vr teoretiska referensram som sttt till grund fr analysen av den insamlade empirin, r baserad
p Jan Lindvalls bok Controllerns nya roll. Fr att samla in empiri har en kvalitativ metod
anvnts, intervjuer och observationer har drfr kombinerats fr att f en s bred uppfattning
som mjligt.
Resultatet frn studien visade att de personliga egenskaperna hos samtliga medarbetare r av stor
betydelse, ven fretagets relationer bde internt och externt r en vsentlig del. Den viktigaste
resursen i fretaget r deras affrssystem, Monitor, som r oerhrt integrerat i verksamheten.
Slutligen finns det inte mycket faststllda regler, eftersom mnga arbetat p fretaget under en
lng tid gr mycket av arbetet p rutin.
Slutsatsen vi kan dra utifrn resultatet r att rollen som ekonom och vd, r mycket bred och gr
drfr inte att placera i ett generellt fack.

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Innehllsfrteckning
1. Inledning............................................................................................................................1

1.1. Teoretisk referensram............................................................................................... 1

1.2 Metod................................................................................................................... 2
2. Analys...............................................................................................................................4

2.1 Rollen................................................................................................................... 4
2.2 Relationer.............................................................................................................. 5
2.3 Rutiner.................................................................................................................. 6
2.4 Regler................................................................................................................... 6
2.5 Resurser................................................................................................................ 7
3. Slutsats..............................................................................................................................9
Referenser...........................................................................................................................10
Bilagor................................................................................................................................11

Bilaga 1 - Observationsprotokoll.................................................................................11
Bilaga 2 - En veckas dagboksanteckningar frn VD..........................................................14
Bilaga 3- Intervjuguide............................................................................................. 17
Bilaga 4- Transkribering intervju 1............................................................................... 19
Bilaga 5 - Transkribering intervju 2..............................................................................30

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

1. Inledning
Denna studie har genomfrts med anledning av att vi i kursen Ekonomens roll och
arbetsuppgifter praktiska erfarenheter, har ftt i uppdrag att granska ekonomens roll och
arbetsuppgifter i praktiken genom att samarbeta med organisationer och yrkesarbetande
ekonomer. Vi har ftt mjligheten att samarbeta med det produktionsbaserade fretaget CS
Produktion AB, lokaliserade i Sffle. Fretaget r kontraktstillverkare och levererar kompletta
maskiner samt system. Infallsvinkeln i arbetet r att skapa en djupare frstelse fr vad det
innebr att arbeta som vd i ett litet fretag, syftet r drmed: Syftet med den hr rapporten r
att skapa en djupare frstelse fr ekonomens roll i arbetslivet utifrn Lindvalls (2009) modell.
Mer konkret att f en inblick i rollen som vd i ett litet, privat fretag.

1.1. Teoretisk referensram

I fljande avsnitt beskrivs Lindvalls modell som r den teoretiska referensram studien utgr
ifrn, och som ekonomens roll och arbetsuppgifter analyseras utifrn. Modellen bygger p fem
olika aspekter vilka r rollen, relationer, rutiner, regler och resurser.
Den frsta aspekten, Rollen, som Lindvall (2009) beskriver handlar om samspelet mellan
personen, yrkesrollen och andra viktiga aktrer som rollinnehavaren mste frhlla sig till. I
modellen talar man om jaget, mig och de andra fr att beskriva detta samspel. Jaget
handlar om vem man r som person och om vilka personliga egenskaper man besitter. Nr man
talar om mig r det istllet privata- och yrkesroller som r i fokus. Dessa kan individen
medvetet g in och ut ur vilket ger mjlighet till distans och reflektion. De andra r aktrer
som man har ett ansvar gentemot. (Lindvall, 2009)
Det andra R:et, relationer, r viktigt eftersom att rollinnehavare berrs av relationer i ngon
form. Samtidigt r relationer viktiga fr att skapa en integration inom fretaget och det kan
drfr vara intressant att titta p det sociala kapitalet. ven beroendegraden av andra aktrer tas
upp hr. (Lindvall, 2009)
Tredje R:et, Rutiner, r viktigt eftersom de pverkar strukturen i arbetet d rollinnehavarens
agerande till stor del styrs av vilka rutiner som finns etablerade. Rutinernas omfattning inverkar
ven p mngden beslut man har att ta stllning till, detta berr bde rollinnehavaren och
1

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

fretaget ekonomiskt. I denna del tittar man ven p hur arbetet r disponerat tidsmssigt och
vem som r initiativtagare i fretaget. Det kan sga mycket om rollinnehavarens tidsfokus och
engagemang. (Lindvall, 2009)
Det fjrde R:et, regler, kan sga mycket om vad som uppmrksammas i fretaget. Regler kan
vara en form av medveten styrning som anvnds fr att frmja ett visst beteende, de r drfr ett
stt att skapa en gemensam uppmrksamhet i en verksamhet. Lindvall (2009) lyfter ven fram
frgan om vad som faktiskt r mjligt att uppmrksamma p ett riktigt stt. (Lindvall, 2009)
Det sista R:et, Resurser, har till fljd av den tekniska utvecklingen hastigt frndrat villkoren i
fretag, valet av informationssystem fr drmed en viktig betydelse. Dagens informationsteknik
har blivit ett stt att skapa nya organisatoriska mjligheter p, vilket kan vara ett stt att hantera
en kad konkurrens. Att titta p hur fretag medvetet arbetar med olika typer av information kan
drfr vara intressant. Att inrikta informationshanteringen till omrden som strategiskt r
srskiljande, har blivit allt viktigare fr fretag idag. (Lindvall, 2009)

1.2 Metod
I kommande avsnitt presenteras fretaget som analyseras i rapporten. Fortsttningsvis
presenteras och motiveras de metodval vi gjort fr att samla in den empiri som behvts fr att
underska syftet.
Fretaget vi samarbetar med har en omsttning p 35 miljoner kr och cirka 30 anstllda, varav 4
har ekonomirelaterade arbetsuppgifter. Att de r kontraktstillverkare innebr att de tar sig
komplicerade specialbestllningar vilket gr arbetsuppgifterna mycket varierade, det krvs drfr
en bred kompetens inom flera omrden och frmgan att lsa problem som uppstr.
En viktig aspekt r att Jennifer tidigare varit anstlld p fretaget samt r dotter till vd:n, hon kan
drfr vara ngot frgad av sina tidigare erfarenheter. Detta kan ven vara en frdel, eftersom vi
lttare kan f en djupare frstelse fr fretaget och drmed disponera tiden effektivare. Det kan
ven knnas naturligare fr de anstllda med ngon de knner, istllet fr att tv oknda personer
kommer till fretaget. Samtidigt kan Erika fungera som en neutral motvikt d hon kan analysera
situationerna opartiskt med en ofrgad syn. En kvalitativ metod har anvnds som
forskningsmetod dr bde observationer och intervjuer har genomfrts fr att samla in data.

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Fr att kunna studera naturligt frekommande situationer, anvndes observation fr insamling av

data (Alvehus, 2013). Vi valde att genomfra en ppen observation i form av skuggning dr vi
passivt fljde fretagets vd och gare, Anders Eriksson 51 r gammal, under en arbetsdag (bilaga
1). Data kunde samlas in frn bde mten, telefonsamtal och andra arbetsaktiviteter. Materialet
kompletterades drefter med dagboksanteckningar frn vd:n (bilaga 2). Observationen
genomfrdes samtidigt av oss bda fr att fnga s mnga aspekter som mjligt av vd:ns arbete.
En frdel med ett gemensamt observationstillflle var den jmfrelse och diskussion av
respektives material som var mjlig i efterhand. Observatrseffekten (Alvehus, 2013) kan
pverka materialet d den observerade kan knna sig obekvm eller agera annorlunda. Effekten
tror vi dock reduceras med anledning av Jennifers anknytning till fretaget. nnu en frdel r att
Jennifer redan r insatt i vissa delar av vd:ns arbete och kan drmed frst uppgifter och
situationer som uppstr utan att behva avbryta observationen fr frgor.
Fr att samla in data om hur personerna p fretaget tnker och knner, genomfrdes ven
fabricerade situationer i form av intervjuer. Metoden gjorde det mjligt att se om personernas
bild av verkligheten stmde verens med det som observerats. Vi valde att genomfra
semistrukturerade intervjuer fr att respondenten skulle ha mjlighet att pverka samtalets
innehll (Alvehus, 2013). Intervjun (bilaga 3) utgick ifrn 5 huvudomrden baserade p
Lindvalls (2009) modell, den kompletterades sedan med ett antal frgor ifall samtalet skulle
hamna utanfr huvudomrdena.
Tv intervjuer genomfrdes som spelades in och transkriberades, de varade i cirka 30-40
minuter. Den frsta intervjun var fretagets vd (bilaga 4), fr att f en mer nyanserad bild
intervjuades ven fretagets ekonomiansvariga (bilaga 5). Fr att skapa en s naturlig situation
som mjligt fr respondenten, gjordes intervjuerna var fr sig. Jennifer intervjuade vd:n, utifrn
sin befintliga kunskap kunde hon lttare skapa ett djupare samtal. Erika genomfrde en intervju
med den ekonomiansvariga fr att f en mer nyanserad bild av materialet frn intervjun med
vd:n. En nackdel med intervju som datainsamlingsmetod r att de spelades in, vilket kan ha en
hmmande effekt dr uttalandena blir mer reserverade. Fr att undvika denna problematik sndes
det transkriberade materialet till de intervjuade fr eventuella rttelser.

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

2. Analys
I kommande avsnitt analyseras de 5 R:en, rollen, relationer, rutiner, regler och resurser enligt
Lindvalls (2009) modell. Mer detaljerad information finns i bilaga 1-5. Ett strre fokus har lagts
p rollen, relationer och resurser d dessa r av strre vikt p fretaget.

2.1 Rollen
Lindvall (2009) lyfter fram att personliga egenskaper i en del fretag kan vara mer avgrande n
en examensinriktad utbildning. De personliga egenskapernas betydelse, som Lindvall beskriver,
r karaktristiskt fr CS Produktion. Flexibilitet och initiativfrmga r egenskaper som lyfts
fram av vd:n. Den ekonomiansvariga p fretaget anser ven att man mste vara lyhrd och
ordd fr att utfra arbetsuppgifter som ligger utanfr sitt huvudomrde. Att just dessa
egenskaper lyfts fram som viktiga, skulle kunna vara en fljd av att fretaget r litet med f
anstllda. Storleken gr att de olika yrkesrollerna arbetar nrmare varandra vilket kan leda till en
bttre verblick av fretaget som helhet. Detta kan i sin tur innebra att man tydligare ser var
behovet av arbete r strst, ven om det ligger utanfr rollinnehavarens huvudomrde. Till fljd
av detta blir rollindelningen inte lika tydlig, man ser inte enbart sina individuella arbetsuppgifter
som viktiga utan frstr vrdet av samtliga arbetsuppgifter. Fretagets ml blir i strre
utstrckning den individuella rollens ml. Vd:n beskriver att rollerna gr ihop och att man fr
utfra arbetsuppgifter ven utanfr sitt omrde. Den ekonomiansvarige p fretaget delar denna
uppfattning och anser att man inte r lst i sin roll och instngd i ett fack p samma stt som i ett
strre fretag. (Lindvall, 2009)
En frdel med en sdan syn p rollen kan vara att fretagsidentiteten strks vilket gr de
anstllda mer lojala gentemot fretaget. Enligt Lindvall (2009) kan en stark fretagsidentitet
skapa en vi knsla som gr individerna mer bengna att agera i enlighet med fretagets
intressen. En nackdel med breda roller kan vara den otydlighet som uppstr om en ny person
kommer in i fretaget. Fr en ny medarbetare kan det vara svrt att veta vad som frvntas av
den specifika rollen. (Lindvall, 2009)

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Nr det gller vd rollen specifikt, finns det ingen tydlig avgrnsning mellan yrkesrollen och den
privata rollen. Det som karaktriserar yrkesrollen r att man medvetet kan g in och ur den,
vilket skapar utrymme fr reflektion (Lindvall, 2009). Enligt vd:n r det svrt att hinna med allt
som behver gras, den privata- och den yrkesmssiga- rollen gr drfr ofta ihop. Nr
yrkesrollen gr ihop med det privata finns det inget utrymme fr den reflektion som Lindvall
talar om. Vd:n berttar ven i intervjun att han stndigt funderar ver hur han ska finna en balans
mellan rollerna, vilket kan vara en konsekvens av utebliven reflektion. Kan man som aktr inte
distansera sig frn yrkesrollen r det svrt att granska den frn ett utifrnperspektiv, det blir
drmed svrare att finna den balans som han talar om. Att dessa roller gr ihop r ngot som
blivit vanligare i och med den kade mobiliteten (Lindvall, 2009).

2.2 Relationer
P CS Produktion r bde interna och externa relationer viktiga. Lindvall (2009) beskriver att
den tilltagande specialiseringen av arbetsuppgifter i mnga fretag frsmrar gemenskapen
mellan de anstllda. CS Produktion har en stark intern gemenskap och faller drfr inte in i den
kategorin. Enligt Lindvall tar det ven tid att skapa en msesidig tillit i de sociala relationerna
(Lindvall, 2009). En stor tillit r utmrkande fr fretaget, de starka band som finns r ett resultat
av en lng tids arbete tillsammans. Utmrkande fr fretaget r att samtliga medarbetare har varit
med sedan uppstarten av fretaget. En uppfattning r drfr att fungerande relationer r en
central del i fretaget d de byggt upp det tillsammans.
Enligt Lindvall (2009) finns det en bild av att ekonomer r osllskapliga personer som inte har
ngot strre intresse fr interna relationer. Denna bild stmmer inte verens med de som arbetar
med ekonomi p CS Produktion. Vd:n menar att alla p fretaget p ngot stt r beroende av
varandra. Den ekonomiansvariga instmmer, hon menar att mycket av arbetet syftar till att
avlasta vriga anstllda genom att rycka in dr det behvs. Detta visar att det finns ett intresse fr
interna relationer, till skillnad frn den bild som Lindvall beskrev som vanlig. ven utveckling
och underhll av de sociala relationerna r ndvndigt fr relationers verlevnad (Lindvall,
2009). Det finns aktiviteter i fretaget som skulle kunna ses som viktiga moment fr att vrda
relationerna. Det hlls till exempel mnadsmte dr de anstllda fr utrycka eventuella sikter.
Externa relationer verkar ven vara viktiga fr fretaget och ngot de medvetet arbetar med.
Utifrn det som observerats ser man att vd:n under sina arbetsdagar ofta har mte med kunder
5

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

eller leverantrer, bde per telefon och personliga mten. Enligt Lindvall (2009) finns det en
tanke om att tekniken kommer att erstta de personliga mtena i framtiden (Lindvall, 2009),
detta r dock svrt i och med specialtillverkningen fretaget arbetar med. Samtal med kunder r
en viktig del av processen fr att resultatet ska uppfylla kundens nskeml. ven om tekniken
stndigt utvecklas r det svrt att frmedla uttryck och knsla p samma stt som vid personliga
mten, vilket gr dem svrersttliga.

2.3 Rutiner
Eftersom mycket av arbetet sker p rutin, kan det vara svrt att applicera det i ett dagligt schema.
Vd:n menar att han kan ha en id om hur dagsschemat ska se ut men att det r svrt att hlla sig
till det, ofta tillkommer andra uppgifter p vgen. ven den ekonomiansvariga som kan tnkas
ha rutinmssiga arbetsuppgifter instmmer, och menar att ett frutbestmt schema inte r
realistiskt genomfrbart. Hon tror dock att detta r naturligt p grund av fretagets storlek, och
att de drfr mste arbeta med saker som ligger utanfr deras egentliga arbetsomrde. Istllet fr
att arbeta efter ett bestmt schema har de deadlines och bestmda mten. Mycket av det som gr
p rutin rr hur man sammanstller en order, hur produktionen planeras och andra
tillvgagngsstt fr olika processer.
Enligt Lindvall (2009) har en ekonom mjligtvis tv dagar om ret dr schemat ser annorlunda
ut, medan alla andra dagar har ett frhllandevis ofrndrat schema (Lindvall, 2009). Denna teori
stmmer inte in p CS Produktion och srskilt inte p vd:n, vilket var tydligt under observationen
d han ofta fick avbryta sitt arbete fr att besvara telefonsamtal eller frgor frn kollegor.

2.4 Regler
En generell uppfattning som vi ftt under tiden p fretaget, r avsaknaden av formella regler fr
hur saker ska g till. Det r hgt i tak och de anstllda verkar ha frhllandevis fria tyglar fr
hur de ska utfra sitt arbete. Uppfattningen delas av den ekonomiansvariga som menar att vd:n
medvetet valt att lta de anstllda skta sina uppgifter p ett stt dr de knner sig bekvma. Nr
frgan tas upp med vd:n anser han att det inte behvs s mycket regler eftersom alla har jobbat
dr s lnge, alla kan sina arbetsuppgifter s vl att det mesta gr p rutin.
Lindvall (2009) menar att den uppmrksamhet som betonas i ett fretag r historiskt betingad.
Med det menar han att de ramar och regler som finns i ett fretag uppdateras hela tiden beroende
6

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

p problem som uppsttt tidigare och blir drfr grunderna till nya ramar och regler (Lindvall,
2009). Drfr kan det vara s att det som vi observatrer uppfattar som regler, istllet blivit
underfrstdda sjlvklarheter som r s inarbetade att det helt enkelt gr p rutin. Kanske har de
kommit s lngt att den omdefiniering av fretagets regleringar som normalt brukar ske enligt
Lindvall, inte lngre behvs d alla arbetat dr s lnge, vilket har gjort att de redan vet hur olika
situationer och problem ska hanteras.

2.5 Resurser
Den resurs som bde vd:n och den ekonomiansvariga menar r avgrande fr att de ska kunna
utfra sitt arbete, r fretagets affrssystem Monitor. Systemet har endast anvnts i cirka ett r
p kontoret och tcker nu samtliga arbetsomrden. Detta kan ses som mer tidseffektivt eftersom
allting finns samlat dr, vilket underlttar sammanstllningen av bland annat offerter. Vd:n r
mycket positiv och menar att han har hg tilltro till systemet, han anser ven att det inte finns
ngon anledning till att ifrgastta det. Lindvall menar dock att misstag i ett integrerat system fr
strre konsekvenser n i ett isolerat program, eftersom misstaget sprids i hela systemmiljn. En
frdel med affrssystem enligt Lindvall (2009) r att man med hjlp utav sdan teknik kan
automatisera, standardisera och optimera allt fler av personalens arbetsuppgifter. P s vis frigrs
tid som kan anvndas till att utveckla fretaget framt (Lindvall, 2009).
Ytterligare en resurs som observerats och som vd:n betonar r av stor vikt, r de verktyg som
finns tillgngliga fr att ta del av extern information. Fretaget verkar inom en bransch med stor
konkurrens, det r drfr avgrande att ha koll p andra fretag. Vd:n frklarar i intervjun att de
frutom att ringa och beska kunder och konkurrenter, ven nrvarar vid mssor och vid s
kallade klustermten, vilket r sammankomster dr kollegor inom branschen kan utbyta
information. nnu en resurs de anvnder r en prenumeration hos ett fretag som aktivt letar nya
arbeten hos potentiella kunder, om de hittar ngot som kan vara aktuellt snds ett nyhetsbrev till
tjnstens prenumeranter.
ven Lindvall (2009) belyser vikten av information och hur IT-utvecklingen har gjort den mer
ltttkomlig fr den moderna ekonomen (Lindvall, 2009). Dock tar Lindvall inte upp den typ av
information vi hnvisar till, han lgger istllet stort fokus p IT-resurser s som affrssystem och
liknande. Fr CS Produktion r dock de resurser som anvnds fr att ta del av information om
andra fretag i branschen, avgrande fr dess verlevnad. Branschen r uppbyggd som ett nt av
7

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

kontakter, ingr du inte i det kan det innebra slutet fr fretaget. Sdana resurser r drfr minst
lika viktiga.
Sammanfattningsvis kan man se att fretagets beroende av affrssystemet r stort, och att
implementeringen av Monitor bde har positiva och negativa aspekter. Styrkorna med
programmet r att allting r lttillgngligt och blir drfr bde kostnadseffektivt, men framfrallt,
tidseffektivt. Man kan dock ifrgastta att hela kontorets verksamhet hnger p att systemet
fungerar, ven om de gr regelbundna backuper skulle det vara frdande om det av ngon
anledning slutar fungera.

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

3. Slutsats
Vi anser att Lindvall har tagit fram en utfrlig modell som gr att applicera p CS Produktion d
de fem omrdena r relevanta i analysen av ekonomens roll. Dock r det svrt att applicera hans
exempel p de personer vi har observerat, teorin som presenteras r vldigt kopplad till rollen
som controller och IT-utveckling. Vi upplever drfr att mnga viktiga delar blir frbisedda, till
exempel s var det svrt att koppla hans teori till avsnittet om resurser, mycket var fokuserat p
IT-system specifikt fr controllern. Fr att boken skulle vara till strre nytta fr oss, hade vi
nskat mer generella exempel som r tillmpbara p andra roller n just controllern.
Avslutningsvis, fr att besvara vrt syfte, har vi kommit till insikt med att ekonomens roll r
mycket bred och gr inte att placera i ett generellt fack. CS Produktion r ett litet fretag med
frhllandevis f anstllda, vilket kan vara bidragande till ekonomens breda roll. Fortsttningsvis
r rollen som just vd, extra bred eftersom denne fungerar som en mittpunkt i fretaget som ska
lnka samman alla omrden till en helhet. En slutsats r drfr att vd:n i sitt arbete r vldigt
beroende av ntverkande och relationen till andra, bde inom fretaget men ven med
konkurrenter och kunder i branschen. Att en ekonoms arbete kunde vara s socialt, var ngot vi
inte hade insett nr studien inleddes.

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Lindvall, J. (2009). Controllerns Nya Roll. Stockholm: Norstedts Akademiska Frlag .

10

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Bilagor
Bilaga 1 - Observationsprotokoll
Person: Anders Eriksson, VD
Plats: CS Produktion AB, Sffle
Datum: 2015-04-08
Tidpunkt: 07.10 13.39

11

Tid
07.10
07.15 08.45

08.46 09.00
09.01 09.10
09.11 09.20
09.21 09.32
09.33 09.50
09.51 10.01

10.02 10.04
10.05 10.08

10.09 10.20

10.21 10.23

10.24 10.39
10.40 10.44
10.45 - 10.55
10.56 11.04

11.05 11.08

11.08 11.19
11.20 11.26

11.27 11.32
11.33 11.53

11.54 12.04
12.05 12.08
12.09 12.14

Hndelse
Observationen brjar
Mte med kund/leverantr.
Diskussion om eventuellt
sammarbete.
Konstruktr ringer, pratar om CS
optimal
Plockar fram fakturor och gr
igenom dessa.
Ringer samtal fr att
prisfrhandla om IT tjnster.
Gr en kalkyl p ett jobb
(efterkalkyl).
Kafferast med vriga anstllda,
avslappnad stmning.
Den frsljnings- och planerings
ansvariga kommer in, diskussion
om ett pgende projekt dr det
finns problem med leverantr
frn underleverantr.
Skriver ett mail till kund om
eventuell leveransfrsening.
Lser igenom mailen, bland annat
ftt mail om ett godknnande
angende frsenad leverans.
En elskerhetsarbetare kommer
in fr att kontrollera el
anslutningar.
Ringer samtal till en leverantr
fr att kolla leveranstid p en
bestllning.
Brjar leta efter ett kontrakt.
Ringer samtal till Nordea.
Letar efter ett kontrakt.
Ringer samtal fr att diskutera
leveranstid angende ett Volvo
projekt.
Ringer ett samtal till leverantr.
Stller ngra kompletterande
frgor om en bestlld order.
Diskussion om ny produkt med
produktionsansvarig
Ringer samtal till en annan
leverantr angende en frsenad
leverans.
Personlig tid
Pratar med en
produktionsarbetare om
belggning i verkstaden.
Gr och pratar med den
inkpsansvarige om inkp.
Beredning
Inkommande telefonsamtal frn
en sljare.

Varaktighet
Jennifer Eriksson & Erika Johansson
90 minuter
B2-4

14 minuter
9 minuter
9 minuter
11minuter
17 minuter
10 minuter

2 minuter
3 minuter

11 minuter

2 minuter

15 minuter
4 minuter
10 minuter
8 minuter

3minuter

11 minuter
6 minuter

5 minuter
20 minuter

10 minuter
3 minuter
5 minuter

12

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Resultat:
Frekvens
Totalt
Mottagna samtal

9
2

Total varaktighet
(min)
57
19

Ringda samtal

38

5,4

Totalt
Lsta

2
1

5
3

2,5
3

Skrivna

Mte
Kund/leverantr

Totalt

135

67,5

Mte - kollegor

Totalt

59

11.8

Arbetsuppgifter

Totalt
Fakturor

6
1

68
9

11.3
9

Kalkyler

11

11

Offerter

20

20

Beredning

25

12.5

Telefon

E-mail

Hitta kontrakt

Genomsnitt
(min)
6,3
9,5

13

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Bilaga 2 - En veckas dagboksanteckningar frn VD

Mndagen den 29 mars, 2015
Tid
07.15 09.30

09.31 09.34
09.35 09.45
10.00 12.00
12.00 13.00
13.00 14.00
14.00 15.00
15.00 15.15
15.16 15.19
15.20 16.30

Hndelse
Lser igenom mail (2 minuter),
genomgng infr
leverantrsmte
Ringer en leverantr fr att frga
om leverans.
Kafferast
Leverantrsmte
Lunch
Frsljning av en verktygsmaskin
Kalkylarbete fr offert
Ringer till konsult fr att tala om
ISO 900
Ringer kund
Offertarbete

Varaktighet
135 minuter
3 minuter
10 minuter
120 minuter
60 minuter
60 minuter
60 minuter
15 minuter
3 minuter
70 minuter

Tisdagen den 30 mars, 2015

Tid
07.30 08.50
08.50 09.00
09.00 09.05
09.06 09.10
09.11 09.15
09.16 09.35
09.35 09.50
09.50 10.20
10.20 10.45
10.45 10.51

11.10 11.16
11.17 11.21
10.22 11.30
11.30 12.30
12.35 13.00
13.00 14.05

14.30 16.00

Hndelse
Genomgng av jobb i verkstad
Kontroll av ritning p ett
pgende jobb
Genomgng av mail
Ringer leverantr
Invencon ringer
Bereda ett jobb i monitor
Kafferast
Genomgng av offertstock
Offertarbete
Utredning av fakturor och hur de
ska hanteras (ekonomiansvarig
frgar)
Ringer SE Bygg
Ringer kund angende order
Offertarbete
I verkstaden fr genomgng p
diverse arbetsstationer
Lunch
Mte med produktionsansvarig
och inkpsansvarig angende en
order
Besk av Invencon, diskussion
om den norska marknaden

Varaktighet
80 minuter
10 minuter
5 minuter
4 minuter
4 minuter
24 minuter
15 minuter
30 minuter
25 minuter
6 minuter

6 minuter
5 minuter
68 minuter
60 minuter
25 minuter
65 minuter
90 minuter

14

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4
16.00 16.50
17.00

Redovisningsarbete med kvitto

frn revisorn
Hemgng

50 minuter

Onsdagen den 1 april, 2015

Tid
07.30 08.15
08.20 08.25
08.25 08.30
08.31 08.33
08.34 08.45
08.46 08.49
08.50 08.52

08.52 09.03
09.04 09.06
09.07 09.30
09.30 09.45
09.45 13.00

13.00 13.30
13.30 13.50
13.51 15.56
13.57 13.35

13.40 14.10
14.10 14.30
14.40 14.43
14.46 14.50
14.50 16.00
16.00 16.10
16.10

Hndelse
Kolla lget i verkstaden
Lser mail
Svarar p 2 mail
Ringer kund angende ett mte
Gr kundorder i Monitor med
tillhrande inkp
Personalrende
Lser ett inkomande mail
angende en ev ndring av en
order
Utredning av ev ndring p ett
pgende jobb
Samtal frn Uddeholm smp
angende besk i eftermiddag
Skriva kontrakt p frsljning
av verktygsmaskin
Kafferast
Besk av Uddeholm smp och
diskussion om frsljning av CS
Optimal
Lunch
Problemdiskussion med IT
leverantr (mte)
Leverantr ringer angende
frsening av leverans
Genomgng med arbetare i
verkstaden som haft 1 veckas
semester
Offertarbete
Skriva nya frsljningsorder
Samtal frn en kund
Produktionsfrga, besk frn
verkstad
Offertarbete
Avslutar dagens arbete
Hemgng

Varaktighet
45 minuter
5 minuter
5 minuter
2 minuter
9 minuter
13 minuter
2 minuter

11 minuter
2 minuter
23 minuter
15 minuter
195 minuter

30 minuter
20 minuter
5 minuter
38 minuter

30 minuter
20 minuter
3 minuter
4 minuter
70 minuter
10 minuter

Torsdagen den 2 april, 2015

Tid

Hndelse

Varaktighet
15

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4
07.20 08.15
08.15 08.27
08.28 08.30
10.00 11.00
11.01 11.10
11.55 12.02
12.03 12.10

Diverse verkstadsfrgor
Lsa mail
Svara p 1 mail
Leverantrsmte
Ringer underleverantr
Kundsamtal
Samtal med Jennifer, angende
hennes och Erikas besk nsta
vecka
Bered frsljning i Monitor
Lunch
Prata med Metall fack om
inhyrning av personal i telefon
Mte med Sffle kommun
Tillbaks p jobbet
Skicka frfrgan p delar till
underleverantr fr en offert
Hemgng

12.11 12.30
12.30 12.50
13.05 13.18
13.28 16.00
16.10
16.10 16.50
16.50

55 minuter
12 minuter
2 minuter
60 minuter
9 minuter
7 minuter
7 minuter

19 minuter
20 minuter
13 minuter
152 minuter
40 minuter

Fredagen den 3 april, 2015

Lngfredag ledig
Resultat:
Frekvens
Totalt
Mottagna samtal

14
5

Total varaktighet
(min)
81
21

Ringda samtal

60

6,6

Totalt
Lsta

8
5

33
26

4,125
5,2

Skrivna

2,33

Mte
Kund/leverantr

Totalt

637

106,166

Mte - kollegor

Totalt

347

49,57

Arbetsuppgifter

Totalt
Fakturor

6
1

68
6

11.3
6

Kalkyler

60

60

Offerter

303

Telefon

E-mail

Genomsnitt
(min)
5,7
4,2

50,5
16

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4
Beredning

43

gra order

50

Redovisningsarbet
e

21,5
2
50

17

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Bilaga 3- Intervjuguide
Vi har valt att anvnda oss utav ett semi-strukturerat upplgg och vi har drfr valt att inte
frbereda s mnga frgor till intervjun. Nedan r dock ngra vgledande frgor som vi tnkt
anvnda oss utav som en ingngspunkt. Vi kommer ven att inleda intervjun med att presentera
oss sjlva och vad syftet med vrt arbete r.
1.
2.
3.
4.
5.

Vem r du och hur har du hamnat dr du r idag?

Vilken roll spelar du i fretaget och hur beroende r du av dina kollegor?
Hur lgger du oftast upp din arbetsdag?
Upplever du dig styrd eller kontrollerad i ditt arbete?
Hur beroende r du av olika verktyg, s som affrssystem eller Excel, i ditt
arbete?

Vr tanke r att brja med den frsta frgan och sedan utg drifrn beroende p de svar vi fr,
frga 2-5 r dock ett extra std om det skulle behvas. Nedan finns ven extrafrgor ifall vi
knner att samtalet inte riktigt flyter p eller om vi skulle komma in p fel spr.
Extrafrgor
Rollen:
1.
2.

Har du ltt att skilja p privatliv och ditt yrkesliv?

Vilka personliga egenskaper anser du r viktiga att medarbetare har hos er?

Rutiner:
3.
4.

Har ni ngra standardiserade aktiviteter som berr all personal/ delar av den?
r ditt arbete vldigt strukturerat eller tar du det frn dag till dag?

Regler:
5.
6.

Finns det vissa regleringar fr hur ni ska g till vga med vissa renden?
Finns det regleringar utifrn som ni mste ta hnsyn till?

Relationer:
7.
8.

Hur mycket arbetar ni med era relationer till leverantrer och kunder?
Jobbar ni mycket med relationerna mellan de som arbetar i produktionen och p
kontoret?

18

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Resurser:
9.
10.

Hur mycket arbetar du i Monitor (deras affrssystem)?

Hur arbetar ni medvetet med olika typer av information? T.ex. om kunder och
konkurrenter.

19

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

Bilaga 4- Transkribering intervju 1

Datum: 2015-04-16
Intervjuare: Jennifer Eriksson (J)
Intervjuad: Anders Eriksson, VD (A)

J - Till att brja med kan du f bertta lite vem du r och hur du har hamnat dr du r
idag
A - Jaa, jag r Anders Eriksson och jag fyller 51 r, och jag r dr jag r idag eeeh med anledning
utav att jag gjorde en s kallad management tryout, p de fretaget jag jobbade p och kpte d
produktionsdelen p det fretaget, BTG Klle inveting, och det va d r 2001 som jag startade
det, innan det var jag produktionschef p det fretaget. Jag har drivit det sedan dess.
J - Vilken roll spelar du i fretaget och beroende r du av dina kollegor?
A - Ja jag r ju VD i fretaget, och ger fretaget, men jag jobbar ju mest med frsljning. Jag
drar upp riktlinjer fr hur vi ska jobba
J - Hur beroende r du av dina kollegor?
A - Ja extremt beroende, jag r ju en bit sen s r ju de andra en annan bit och de r egentligen
mycket drfr jag startade fretaget, fr nr det hr blev aktuellt s var det nog ett beslut frn
garna utav fretaget i Tyskland att halvera personalstyrkan men d sa jag nej och d blev det
massa diskussioner som sedan mynnade ut i att jag blev erbjuden att kpa fretaget. Sklet till att
jag valde att starta fretaget var p grund utav att det var s bra medarbetare.
J - S du har byggt hela verksamheten p de medarbetare du har?
A - Ja de har jag
J - Hur ltt har du att skilja p privatliv och yrkesliv?
A - Ja de gr nog mycket ihop, de gr de nog. Om du frgar min fru s tycker hon nog de, men
ngorlunda bra kan jag nog skilja p det. Men det r klart att det gr ut mycket tid p hur man

20

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

ska gra olika saker osv. men det beror ocks mycket p att jag tycker det r ett vldigt roligt
jobb jag har
J - Kan du ge ett exempel p ngon gng nr du knt att det varit ett problem?
A - Ja men de r de ju dagligen, endera ska man lsa att man har fr mycket att gra eller s ska
man ha fr lite att gra, de r en stndig frga som jag har hur man ska balansera det
J - Kommer du fram till det tillsammans med din fru, eller bestmmer du sjlv?
A - De bestmmer jag sjlv, ska jag ringa till ngon, behver ngon hjlp med ngot osv.
J - Vilka personliga eg. anser du r viktiga nr man jobbar hos er?
A - Flexibla, initiativfrmga, yrkeskunskap
J- de som sitter p kontoret?
A - Aah men de r ju s, de mste vara vldigt flexibla och de mste kunna mycket och vara
vldigt bred i sin kompetens. De ska bedma vldigt mycket olika saker som de kanske inte har
en specialkompetens p men vi mste liksom lsa mnga olika situationer eftersom vi jobbar i s
mnga olika branscher, vi jobbar ju i allt ifrn livsmedel- papper- varv- vapen- frsvar- allt
mjligt.
J - Kan du ge ett exempel p en sn situation?
A - Jaa, nu sitter Niklas och rknar p ett vldigt stort uppdrag till Barilla i Filipstad, de r en
spec. produkt till tillverkningen utav hrdbrd, och de skapar ju naturligtvis vldigt mycket
frgor fr det har vi ju aldrig gjort frut. TYST. Gran hade ett jtte stort projekt till en ter
leverantr till pappersindustrin dr det va vldigt mycket frgor om specialkompetens om
svetsning som vi inte hade, d fr man ta hjlp utav kollegor i branschen fr att lsa det.
J - Hur lgger du oftast upp din arbetsdag?
A - T.ex. s kan det ju va att man har deadlines nr offerter ska lmnas in, d jobbar vi mot det.
Sen r det ju vldigt mycket att man har en tnkt plan fr dagen men den ndras oftast utav olika
saker som dyker upp. Drfr r de ju svrt att ha en exakt planering fr vad man ska gra, men

21

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

en grov planering har man ju med tnkta mten, och sen om man har deadlines och offerter man
mste gra
J - S du jobbar vldigt mycket frn dag till dag?
A - Ja
J - Har ni ngra standardiserade aktiviteter som berr all personal eller delar utav den?
A - Naeh, de gr ju olika saker, olika kompetenser
J - S ni gr ingenting tillsammans?
A - Nej de gr man ju inte, alla gr olika saker
J - S ni har inga aktiviteter som ni gr varje vecka?
A - Nej inte varje vecka men sen har vi ju ett mnadsmte dr vi samlar all personal, dr vi gr
igenom inneliggande orderstock, milj och hlsa, eventuell allmn info. andra frbttringar som
r stende punkter, ven frsljningsinformation om offerter som ligger ute. och ett veckomte
dr vi stmmer av veckans leveranser och ven produktionsplaneringen
J - r det ngon gng som personalen kan f ta upp sikter och funderingar?
A - Ja de r ju d p mnadsmtet
J - r det ofta de blir snna punkter?
A - Ja de r nstan varje mte, de kan vara t.ex. s har vi problem med mycket svrlsta ritningar
som blir fr svrlst pga. Att ritningarna blir fr litet och pluttigt. D ville de ha en skrivare med
strre format. Sen s kan de vara att de r rkigt under vissa svarvoperationer. Lite olika saker.
J - Vem lser det d?
A - Ja jag tar ju punkten och fr till protokollet och sen fr jag det vidare till ngon, det faller ju
till olika personer beroende p vad det gller.
J - Har du ett exempel p en sn situation som har hnt nyligen?
A - Ja det var ju nu till exempel en skrivare som jag fick bestlla en ny, en strre som kan hantera
A1 format. Mycket praktiska saker som inte fungerar
22

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

J - S det r inte s mycket frgor om kulturen eller atmosfren p arbetet?

A - Nej, det tar vi i regel p sidan av, vilket de kan bli mycket snna frgor, mer inofficiellt.
J - Kommer de ofta med det till dig?
A - Ja ibland kommer de till mig och ibland r det till ngon annan, de r olika, precis som p
alla arbetsplatser. Ibland r de ovnskap mellan olika personer och avdelningar och sdr
J - Upplever du dig styrd eller kontrollerad i ditt arbete?
A - Jaaa, naeej, bde ja och nej! Styrd i den bemrkelsen att man har vldigt ofta tidspress och att
man har massa olika deadlines hela tiden som man mste klara av d. Det r vldigt mycket
msten hela tiden, du ska leverera olika saker hela tiden
J - Du sger att det r vldigt mycket msten, kan du utveckla det?
A - Ja mycket med offerter, mnga som ska ha svar p leveranser, kostnader p olika saker,
kommunen som kommer med nn milj nisse som ska ha svar p olika saker, eller s ska man ta
beslut om investeringar, lmna affrsplaner och budgetar till sina finansirer eller banken.
J- S det r mest utifrn som du kan knna dig styrd ibland?
A - Ja, ven internt att folk krver att man mste fixa olika saker, de r rkigt, trngt, vi mste
bygga ut det r fr trngt, vart ska vi st? S nu bygger vi ut fr att de har varit trngt och farligt
fr de som svetsar, s bygger vi ut fr att det ska bli en bttre situation fr dom. Det har de varit
mycket diskussioner om nu och hur man kan flytta runt olika saker, det r ju inte helt klart hur
olika maskiner ska flyttas osv.
J - Men finns det regler som du inte kan bestmma ver som du mste rtta dig efter?
A - Jaa, men de r ju miljinspektren som va hos oss t.ex. han har ju massa regler som vi mste
flja d.. milj och hlsa regler allts,
J - r det svrt att upprtthlla sdana regler?
A - Naej, men de r ju att man mste jobba med s himla mycket olika saker s det blir liksom
svrt med tiden, att man ska hinna och jobba med snt plus att man ska ha allt annat som man
ska hinna med.
23

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

J - Hur frdelar du din tid d?

A - Ja det r ju det svra d, i ett litet fretag kan man liksom inte delegera fr alla har vldigt
mycket att gra, alla jobbar mycket vertid s att alla har jtte mycket att gra. Och vi hller p
hela tiden och pratar p hur vi ska gra, t.ex. s har vi nn person som inte har lika mycket att
gra men d har inte den personen kompetens att hjlpa till p det som vi har mycket att gra
med, som t.ex. frsljnings- och offertavdelningen d.
J - Vem r det som inte har det?
A - Ja nu till exempel s har det blivit frskjutningar s att hon som r ekonomiansvarig, GunBritt, har ftt lite mindre att gra nu men hon har inte kompetensen att gra offerter till exempel.
J - Skulle det vara aktuellt att utbilda henne d, eller hur lser ni det?
A - Ja det r de vi frsker fundera p hur vi skulle kunna lsa det, hon gr fakturering och snna
dr saker men hon skulle ju kunna gra nnu mer d. Jobba med lite enklare inkp till exempel,
men d mste hon komma in i det. Det r hela tiden sdana saker man arbetar med, hur man
skulle kunna frenkla och frbttra och hitta nya lsningar p.
J - Men om du ser din roll som VD, r det mer snna saker du borde arbeta med egentligen
istllet fr frsljning och snt eller?
A - Nej jag skulle vilja arbeta mycket mer mot frsljning
J - Men om du tnker din VD roll, r de det du borde gra eller r det de du vill gra?
A - Nej det r de jag borde gra och ska gra, som VD eeeeh r det ofta det som rdet r ocks
det som ofta r nyckeln till framgng i ett fretag om man r duktig p det. Och deteeehah,
tror jag att jag r ganska bra p.
J - S du knner att VD rollen r mest kontakter och slj?
A - Ja de r det. S r det nog i de flesta fretag, en VD det r vldigt mycket marknad och
frsljning. En VD som hller p med mindre grejer s det tror jag r.. ah, smre fr fretaget
d..

24

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

J - Okej, finns det mycket regler om hur ni ska montera maskiner och snt som ni mste ta
hnsyn till?
A - Naej, nej inte hur man monterar maskiner s utan de r ju de r ju vra kunder som stller
krav dr med hjlp utav ritningsdokumentation om hur det ska gras.
J - s det finns inga srskilda kvalitetscertifieringar eller liknande?
A - Aah, vi hller p och ska ta det nu, ISO 9000 finns det ett system som heter, de hller vi p
och tar. Det ska bli frdigt till hsten.
J - Kan du utveckla vad det innebr?
A - Ja! Det r en kvalitetsstandard som, eeeh, som r utarbetad fr svensk industri.
J - Fr svensk industri? S den gller inte utomlands?
A - Jo! eller aah, internationell industri d. Och en kan ven ha de hr inom andra inom
sjukvrd och alla mjliga snna hra d men det r en kvalitetsstandard som man jobbar efter
d.
J - Hur fr man den certifieringen?
A - Vi tar hjlp utav en konsult som gr arbetet och sen har man en eeeh en tredje part kallar man
den d, och d r det ett certifieringsorgan som man eeeh fr till sig som gr en, en extern
bedmning d.
J - Kan du ge en kort beskrivning vad det r fr slags krav?
A - Ah om man gr.. man beskriver hur man jobbar iiii den hr standarden och sen s r det
kommer dom och ser s att man gr som man skrivit ner dr d.
J - S de gr egentligen bara en uppfljning utav ert arbete s att ni gr det ni ska? Det r
inga srskilda regleringar?
A - Naej, nej men de r ju s att ehm.. man gr en beskrivning utav hur man jobbar med en order,
till exempel, inom fretaget, och d gr de in och fljer den ordern i alla steg dr d. Sen gr de
en kvalificering och ser om det verkar rimligt och sen sger de om de r okej och sen gr de ven

25

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

stickkontroller s att de ser att man verkligen gr s som man sger dr d. S de gr runt och
fljer en order i fretaget kan man sga d.
J - Om de fljer en order p det viset du beskriver och de sedan mrker att ngot inte
stmmer, fr ni ndra p det d?
A - Ah, d fr vi ndra p det.
J - Och vad skulle det kunna vara till exempel?
A - Ja om man har gjort ngot fel, men de gr ju inte bedmningen att om du gr s hr hade du
gjort det effektivare, det r inte s de arbetar utan de kontrollerar att det blir ett flde i en order
och sen att man gr som man har beskrivit.
J - Hur beroende r du av olika verktyg i ditt arbete? Till exempel affrssystem eller Excel?
A - Vldigt beroende! All vr verksamhet sker i det.
J - I Monitor? (affrssystem)
A - Ja. Dr sker offerter, produktion, lagerhantering, eh.. frsljning och fakturering frn vrt
ekonomisystem och tidsstmpling. S allting.
J - Och det tycker du fungerar bra?
A - Ja! Det funkar jtte bra.
J - Och vad skulle hnda om det inte fungerade?
A - D har vi stopp.
J - Ni har ingen back-up plan?
A - Nej. Allt finns dr.
J - Borde man inte ha en back-up plan?
A - Nej det har man inte och man borde inte ha det heller.
J - Vad gr ni d om det skulle g snder?

26

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

A - D har man inget att gra. Men det r ju ett vldigt driftskert system, vi kr back-uper och
har ett underhllsavtal med leverantren s det r ju ganska skert.
J - Har det varit ngra barnsjukdomar?
A - Nej. Men dremot s va det ju lite nr man kr i gng ett system sdr i brjan s r det ju
att det tar lite tid innan man lr sig.
J - Hur lnge tog det innan alla hade kommit in i det d?
A - Ja det har vi fortfarande inte gjort, nu har vi haft det i ett r.
J - Vilka r de krngligaste bitarna med det?
A - h, de r vl inget specifikt s utan de r att de r s stort ett snt dr affrssystem s att det
r mnga bitar man ska lra sig.
J - Hur arbetar ni medvetet med olika typer av information om kunder och konkurrenter
till exempel?
A - Man pratar vldigt mycket i telefon, ringer mnga, besker olika kunder och ah lser
tidningar
J - Du sger att du pratar mycket i telefon, vem r det du pratar med?
A - Kollegor, konkurrenter
J - S du kan ringa till en konkurrent och frga, hur r det?
A - Ja. Fast vi blir ju mer kollegor i branschen, vi blir ju inte s, konkurrenter har vi ju inte utan
man kan liksom ringa och precis som om man r konkurrenter kan man ju prata med dom fr
att man jobbar med samma saker.
J - S det r inget ovanligt?
A - Nej. Men de gr man ju inte s ofta utan man trffas p olika ah, typ klustermten
J - Vad r ett klustermte?
A - Ja de r ju allts snna dr samarbetsgrupperingar som finns d, allts det finns i olika
branscher, Paper Provins, de samlar alla fretag som hller p med papper och massa s har man
27

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

lite olika event dr. Stl och verkstad har alla olika verkstadsfretag i Vrmland, s det finns lite
snt. S kluster r ett snt stlle som man fr mycket information p.
J - Hur ofta r du p snna tillstllningar?
A - Jaaa, de r olika men de snittar vl p kanske varannan mnad kanske.
J - Vad r det fr information du letar efter d? Om konkurrenter?
A - Nej jag letar inte efter ngonting utan de r ju att man pratar och frsker f information om
hur lget r och s.
J - Vad r det fr typ av information som du knner r vrdefull fr er?
A - Ja om de har mycke jobb ute till exempel, om de har mycket att gra
J - Hur anvnder du den informationen d?
A - Nej d frsker man f reda p vad de har fr kunder och om de har mycket att gra och sen
se om man kan ocks f komma in p den kunden..
J - D hittar du nya kunder s ocks?
A - Ja det r ju ett exempel
J - Hur jobbar du annars med att hitta andra kunder?
A - Ja det r ju den svra biten fr det finns liksom inget givet stt att jobba med det dr, utan
mycket r de ju kontakter, att man fr reda p nn som har kanske nt behov d. Eller ocks s
pratar man om begreppet tvilling, allts att man kan ska p ntet exempelvis p en bransch d,
att man har en kund som jobbar inom en viss bransch och sen kan man ska andra fretag som
jobbar inom samma bransch och p det viset kan man leta upp en ny kund. Eller ocks s, ntet
r ju en bra informationsklla som om man surfar p ntet, random, och letar upp nya kunder p
det viset. Eller ocks de hr klustermtena s kan man ju f lite tips p nya marknader och nya
kunder.
J - Hur ofta arbetar du med att just ska upp nya kunder?
A - Ja de gr en ju, kanske.eeh, ja, ngra gnger i veckan kanske. Sen s har vi ju s hr att
man prenumererar p fretag som jobbar med det hr att leta upp nya kunder. D bygger det p
28

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

att det r kunder som har ett behov utav ett visst arbete eller kompetens och d ringer de till det
hr fretaget, InTech heter dehr fretaget d, s ringer de runt och frgar har ni ngra behov
utav inkp? Nej sger ett fretag, Ja! Sger nn annan, ah d skriver InTech ner det hr och
skickar ut till alla prenumeranter p deras tjnster. S sljer de en prenumeration p att de ska
ringa runt och frska hitta nya mjliga jobb d och sen skickas de ut i det ntverket.
J - Fr du mycket anvndning utav den prenumerationen?
A - Jaeh, jag r ju med dr ocheeehh. Och. Ah ngra kunder har jag ftt p det viset.
J - S det r vldigt varierat hur du fr nya kunder?
A - Ja, sen s r det ju mssor ocks till exempel
J - Tycker du det r effektivt?
A - Nja de r vl sdr, nu sista ret har jag varit p mnga mssor men det r inte mnga nya
kunder jag har ftt p det.
J - Kan det vara bra nd?
A - Ja, man trffar lite befintliga kunder och sprider namnet p fretaget
J - Men om du fr en kund, brukar den stanna kvar sen eller behvs det nya kunder hela
tiden? Eller fr ni liksom en kvot som rcker?
A - Det r lite olika, kunder som har investeringsjobb r ju vldigt oregelbundna, det kanske r 34 r mellan jobben dr. Sen s har vi vissa kunder som r kontinuerlig produktion, s det r lite
olika det dr.
J - S det behvs nd alltid nya kunder?
A - Ja. Vi har ett ml att vi ska ha 2 nya projektkunder med investeringsjobb per r och 5 nya
legokunder per r. Och legokunder r att man gr mindre typer utav jobb och att man sljer en
tjnst med bara svarvning, eller bara frsning, ja ett mindre tagande kan man sga. Och en
projektkund innebr att vi byggerihop en hel artikel kan man sga, vi levererar en frdig produkt.
J - Vilken typ av jobb har ni mest utav d?

29

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

A - I pengar rknat r det ju projektkunder som r strst. Frdelningen r vl 70-30 skulle jag
sga.
J - S avslutningsvis, har du ngot annat kul som hnder p fretaget just nu?
A - Jaa, vi hller p med en stor investering p en svarv, den r lite unik fr att det mjliggr en
viss arbetsoperation som vi r ganska ensamma om i Sverige. Och det r allts en maskin som
gr invndig bearbetning och svarvning.
J - Vad kommer det innebra fr er?
A - Att det kanske ppnar lite nya marknader, fr jag har ftt lite frfrgningar som de istllet blir
hnvisade till Finska leverantrer istllet. Sen s hller vi p och bygger ut litegrann. Vi hller
ven p med en ny produkt som r ganska lngt gngen s det hoppas vi att vi kommer igng
med snart.
J - Kan du bertta lite kort om den hr produkten?
A - Det r en produkt som vi har arbetat med i 6/7 r som vi har vrldspatent p. Och det r en
produkt som bygger p att man gr eneeh att man i en pappersfabrik som gr mjukpapper
kan hja produktiviteten ganska mycket, man spar kanske upp mot en par miljoner p att kra
vr produkt mot det systemet man kr idag d.
J - Vad tror du det hr kommer innebra fr er om den blir bra?
A - Ja om den gr bra kommer det ju g riktigt bra fr fretaget, vi kommer ju hja omsttningen
med ah, flera hundra procent.
J - Hur ser planeringen ut infr det hr projektet?
A - Ja nu det nrmaste ret s hoppas vi att vi fr ut tv snna anlggningar. Just nu har vi en
kund som vi jobbar med som vi kommer gra en provkrning p i brjan av maj och beroende p
hur den gr fr vi vl se vad nsta steg blir.
J - Hur ser du p din framtid i den hr processen?
A - Det kan frndra mitt arbete vldigt mycket, fr om det gr bra kan det bli s att jag bara
jobbar med det hr.

30

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

J - Hur lser du det med resten utav fretaget d?

A - Ja d kommer det bli s att ngon annan fr bli VD fr CS Produktion.
J - Hur knner du infr det?
A - Ja det knns vldigt spnnande, utmanande att f jobba med ngot helt nytt och jtte
spnnande att f arbeta med en ny produkt som kan sljas ver hela vrlden. Det r ju jtte roligt
att f gra en sn sak! En drm om det skulle fungera!

Bilaga 5 - Transkribering intervju 2

Datum: 2015-04-16
Intervjuare: Erika Johansson
Intervjuad: Gun-Britt Ljung, Ekonomiansvarig

E - Skulle du kunna bertta vem du r och hur du har hamnat dr du r idag?

G-B - Ja, jag r ju utbildad ekonom p gymnasieniv sedan 1986, och sen har jag mest jobbat
som ekonom men ven som spektr i 5 r p Atlas Copco i ml. Och sedan efter det jobbade
jag som vedspisansvarig p ett Electrolux fretag hr i Sffle under mnga r. Sen hade jag lite
kontakter som gjorde att BTG CS produktion behvde en ekonomi kunnig, och d kom jag in hr
och sen har det liksom rullat p.
E - Vad r det du framfrallt har hand om p fretaget r det t.ex. lner eller liknande?
G-B - Ja, eller det jag gr i huvudsak r att jag har ekonomi ansvaret p fretaget. med allt
vad det innebr. Det r fakturor in och fakturor ut och bokslut. Sen har jag ven lner. Men hr
p ett litet fretag blir det ocks lite av varje
E - Okej du sger att det kan bli lite av varje, men lgger du upp din arbetsdag p ett
speciellt stt nd? Ser det vldigt olika ut frn dag till dag eller ser det oftast ungefr
likadant ut?
G-B - I stort stt s r det vl samma, generellt s tittar jag p banken och hmtar hem
betalningar och knappar in de i systemet. Sen r det oftast leverantrsfaktur som gs igenom och
attesterar och grs betalningsklar och det r nyfakturor och leverantrsfakturor som kommer in
31

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

som kanske ska skickas ut fr attest. Sen r det kundfakturor som ska ut. Det r vl det jag gr i
huvudsak. Sen ibland kan det bli mer av den ena sorten en dag och mindre av den andra en dag.
Sen ngon dag i mnaden mste man gra typ bokslut s att man kan gra moms och
skatteredovisningar. S det kan skilja lite och sen ngon dag i mnaden gr man lnehanteringen.
Men det r i stort stt de grejerna man gr.
E - Vilka personliga egenskaper anser du r viktiga som ekonom p CS produktion AB?
G-B - Om man jmfr med strre fretag som jag har jobbat p tidigare och har erfarenhet av s
blir man mer instngd i ett fack p ett strre fretag. Man gr sin lilla bit sen vet man inte s
mycket mer om vad som hnder runt omkring. P ett litet fretag r det inte s och drfr tror jag
att man mste vara lyhrd och beredd p att gra lite av varje, och det tycker jag r kul fr d blir
man inte s lst i sin roll. Det kan ju bli att man fr rycka in lite hr och lite dr och drfr mste
man vara lyhrd. Och sen r det viktigt att man r ordd fr att gra andra uppgifter som kanske
ligger utanfr sitt huvudomrde.
E - Du sger att man kan f rycka in lite hr och var, skulle du kunna ge exempel p andra
uppgifter du kan f rycka in och hjlpa till med?
G-B - jaaa, man kan f rycka in och hjlpa till med att kolla olika typer av listor p tillverkning
eller lager som inte r mitt normala arbetsomrde. Ibland gr jag ocks tillverkningsorder nr
mina medarbetare har tjockt med jobb och drfr har jag frskt och lrt mig det ocks. Jag gr
order till verkstaden p vissa grejer, det r sdant man fr rycka in och gra ibland.
E - Intressant att du sger att du frskt lra dig nya saker fr att hjlpa dina
medarbetare, kan du bertta mer om det?
G-B - jaa eller det r nog mest ngot som blivit utan att jag tnkt s mycket p det tror jag. Jag
ser det nog inte som att jag tar p mig en massa annat jag inte ska. Jag tycker det knns som en
naturlig bit att hjlpas t, att kunna lasta av varandra r viktigt.
E - Det lter ju som att ni frsker att hjlpas t oavsett yrkesroll, hur beroende r just du
av andra p fretaget?
G-B - Just i mitt arbete och det jag gr lpande, dr r jag inte beroende av mina kollegor s
mycket, n det r jag inte. Jag skter mig vldigt mycket sjlv. Men p stt och vis r jag
32

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

beroende eftersom det kan ju komma fakturor som ska attesteras och betalningsattesteras och det
kan jag inte gra frrn den biten r gjord tillexempel. Men annars r jag mycket sjlvgende i
mina arbetsuppgifter.

E - Men skulle du sga att det r s generellt i hela fretaget eller finns det ett beroende
mellan er eller sker mycket av arbetet individuellt?
G-B - Nja, p kontoret r vi inte s beroende av varandra, n det r vi inte.
E - Men om en av er skulle frsvinna skulle man nd kunna fullflja arbetet?
G-B - Du menar om ngon av oss frsvinner fr gott?
E - Ja, eller om ngon tillflligt r frnvarande, mrks det tydligt d?
G-B - Tillflligt gr det ju ganska bra men om man sger organisationen som sdan s hade man
mrkt det tydligt om det gllde en lngre tid. Fr i och med att vi inte r s mnga om man sger,
s har ju var och en sina uppgifter och blir det ngon som r borta en lngre tid s blir det lite
besvrligt.
E - Men om ngon av er skulle frsvinna fr gott, tror du att det skulle vara svrt att
erstta den personen d?
G-B - Jaaa, det beror ju lite p vem det r som frsvinner fr om man sger mitt jobb s r
det kanske inte s svrt erstta. Det r ju ganska generellt fr alla fretag just ekonomibiten och
lnebiten, det skiljer inte s mycket. Men om man istllet tar de som jobbar med beredning och
tillverkning och sdant s kan de nog vara svrare eftersom det r vldigt specialiserade grejer vi
gr. I och med att vi har mycket projekttillverkning s krver det nog mycket erfarenhet. Men
generellt s tar det nog tid innan man kan stta sig in i mycket hr.
E - Har ni ngra aktiviteter eller saker som alla i personalen tillsammans gr regelbundet
t.ex. morgonmte eller liknande?
G-B - Ja, vi har informationsmte varje mnad som Anders vr VD hller i d. Dr informeras vi
om orderlge och om vi kanske har intressanta offerter ute och snt dr. Eller om ngon har
ngra sikter som behver plockas fram, det kan vara skerhetsfrgor och egentligen allting. Och
33

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

d r det alla p fretaget som fr vara med p de hr mtena d och de r p arbetstid s att alla
ska kunna komma. Sen rent trivselmssigt s brukar vi ha en jullunch varje r och ven en
sammankomst utanfr arbetstid fre semestern bara fr att ha trevligt.
E - Du sger att olika sikter som ngon av er kanske har tas upp p mtena, tycker du det
r viktigt?
G-B - Oh ja, jtte viktigt. Men det har aldrig varit ngot problem hr. Vi r ju inte s mnga. Det
r jtte viktigt att man kan sga vad man tycker om man sger.
E - Men skulle du vilja ha fler sna mten dr alla p fretaget samlas?
G-B - Nj, jag tycker nog det funkar bra som det r nu.
E - r ditt arbete vldigt strukturerat eller har du mycket regler som du mste flja?
G-B Det r vl de bokfringsmssiga bestmmelserna d, snt mste man ju flja och hlla
reda p. Vi har ju revisorer som granskar bokslutet och som ser s att man hller sig inom lagen.
Nr det gller lner finns det ocks mycket regler att hlla reda p och flja Men just interna
regler nr det gller mitt jobb s finns det inte ngot just snt dr speciellt
E - Men skulle du sga att ni har mycket regler generellt p fretaget?
G-B - N, inte speciellt mycket s. Det r ju mest skerhetsregler och sdana saker men annars
s har vi ganska fria tyglar hr tycker jag.
E - S du skulle inte sga att det r jtte styrt och kontrollerat p fretaget?
G-B - N, det tycker jag inte. Anders som r VD han frsker ju nog ha s lite styrt det gr men
sen r det ju vissa regler som man mste ha, men det r ju mest typ skerhet. ven arbetstider
med sklart men det r ju sjlvklara grejer tycker jag. Men annars vill nog Anders att vi anpassar
arbetet sjlva utifrn vad som knns bst fr oss sjlva. Det viktigaste r ju att tider fr arbeten
och uppgifter hlls och snt dr.
E - Tror du det r en skillnad jmfrt med ett strre fretag?
G-B - Ja det tror jag, fr att i ett sdant hr litet fretag knner nog var och en lite mer ansvar
gentemot fretagsledningen. Alla r nog mer intresserade av att fretaget ska g bra och att

34

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

allting ska fungera. Det tycker jag att jag mrker eftersom jag tidigare arbetat p ett strre
fretag, jag tror man r mer noga med att tnka p sna saker i ett litet fretag.
E - Hur beroende r du av olika verktyg i ditt arbete? Tillexempel system eller
datorprogram.
G-B - Dator och datorprogram r ngot man tyvrr r fruktansvrt beroende av hr, ligger datorn
nere kan man i princip inte gra ngonting. Jag r vldigt mycket vid datorn under min arbetstid.
S den klarar man sig inte utan.
E - S utan datorn hade det allts varit svrt att utfra arbetet?
G-B - Ja som det ser ut idag. Men det kan jag ju sga att nr jag brjade med det hr s satt jag
inte alls speciellt mycket vid datorer utan den utvecklingen r ngot som jag har varit med i. Det
har blivit en otroligt stor frndring p det. Det har hnt jtte mycket. Men jobbet gr inte att
gra utan datorn lngre.
E - Finns det ngra andra program eller system som r viktiga p fretaget?
G-B - Jaa det skulle ju i s fall vara vrt affrssystem. Det r ju vldigt viktigt. Vldigt viktigt fr
att allt ska fungera. Utan det hade det nog inte gtt att gra s mycket hr.
E- Du sger att det r vldigt viktigt, p vilket stt?
G-B P alla stt. Alla omrden tcks ju av det om man sger. Man kan princip inte gra
nginting utan det.
E- Men vad hnder om det inte skulle fungera?
G-B Det skulle ju sklart kunna f allvarliga konsekvenser. Om det gllde en lngre stund
skulle det pverka oss som litet fretag extra mycket. D kan man ju inte gra ngonting. Men
det ska mycket till fr att det ska uppst sna allvarliga fel.
E - Hur mycket arbetar ni med relationer till t.ex. kunder och leverantrer enligt dig?
G-B - Det r inte min grej riktigt s, men jag tycker nog att vi har ett bra sammarbete med bde
kunder och leverantrer. I och med att vi har mycket specialtillverkat s mste man g igenom

35

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

ordern vldigt noga med kunderna. Detaljer och snt. S det r viktigt med trffar och mten
med dem. Jag tycke nog att vi har nra kontakt med bde kunder och leverantrer.
E - S ni tycker det r viktigt att bygga upp relationer till era kunder?
G-B - Ja, oh ja!
E - Tror du att det r utmrkande fr er som r ett litet och tillverkande fretag?
G-B - Ja eller.. jag tror det r en vanlig missuppfattning att man har en bild av att tillverkande
fretag bara sysslar med tillverkning och att man sen kanske lter man ngon annan skta de
andra bitarna. Men r man ett litet fretag s r det viktigt att man engagerar sig och ligger i, fr
annars fr man kanske inga kunder. Vi specialtillverkar ju, s d r ju kontakten vldigt viktig till
kunden.
E- P vilket stt r kontakten till kunden srskilt viktigt fr er?
G-B jo men vi tillverkar ju helt efter kundens nskeml och behov. Det r ju inga frdiga
produkter som vi tillverkar hela tiden utan det mesta anpassas ju helt efter kunden. Det blir ju en
del detaljer som mste gs igenom noggrant och det r ju svrt utan kontakt till kunden.
E - Jag har ju nu intervjuat dig lite om ekonomens roll och arbetsuppgifter p ert fretag,
tycker du dr r ngot omrde jag missat?
G-B - Hmmm, svr frga. Jag kan vl sga det som jag nog redan sagt att hr r vl rollen inte
jtte klar och jtte tydlig. Hade du bett mig skriva ner exakt vad som ingr i min roll hade det
nog varit svrt, jag gr ju s mnga olika saker. Som jag sa innan s blir det att man gr lite av
varje, man gr lite hr och var. Det r vl det som r speciellt hr p fretaget.

36

Jennifer Eriksson & Erika Johansson

B2-4

37