Gabriel Kronberg | Religion 1 |

Judendomen
SKRIFTLIGT

REDOGRELSE FR JUDENDOMEN
Den judiska religionen bygger p principen att det bara finns en
allsmktig, allvetande och alltid nrvarande Gud. Gud agerar som
skaparen av svl universum som mnskligheten, och r dessutom
rttvis. Enligt SO-rummet gavs Guds lag, Torah, till Moses p berget
Sinai uppenbarar sin karaktr och sin vilja fr sina barn. Det r en del i
den judiska tron att Gud fortfarande agerar aktivt i vrlden som den r
i dag, och att han upprttar en personlig relation med var och en av
hans anhngare. Det r av den judiska traditionen att hlla Guds lagar
och fra helighet i varje aspekt av deras liv. Det r deras vertygelse

att judarna r Guds utvalda folk, vars ansvar r att freg med gott
exempel via helighet och moral till resten av vrlden.
Judendomen anses ofta vara som en gemenskap, detta enligt SOrummet; De anser sig vara en integrerad del av en global gemenskap.
Mnga av de judiska traditionerna r baserade runt familjen och
aktiviteter.

FRKLARA SAMBAND OCH DRA SLUTSATSER

Judendomens tradition speglar uppfattningen att mnniskor r skapade
utifrn Guds avbild. Mnga tolkningar har gjorts fr att frklara detta
begrepp, bland annat att mnniskan har en kapacitet fr moral och
tacksamhet, till skillnad frn andra djur, att de har en inblick i en vrld
som skiljer sig frn andra arter och befinner sig nrmare Gud.
Dessutom anser mnga att de har en knsla av sig sjlv och relationer
som r gudalik. Traditioner pstr att mnniskan har en fri vilja, vilket
innebr att de vljer sina egna handlingar, vilket innebr ett stort
ansvar.
Enligt en hemsida vid namn Myjewishlearning lr Talmud ut att inom
varje mnniska finns en Yetzer Tov (bengenhet att gra gott) och en
Yetzer Ra (bengenhet att gra ont). Vid alla tillfllen r judar
medvetna om det korrekta tillvgagngssttet liksom frestas av fel
tillvgagngsstt. Dessa kmpar inom oss, samtidigt som mnniskor
kmpar fr att gra de rtta besluten. Judendomen begrnsar
mjligheten till flera gudar, och anser att det endast finns en Gud, och
att Gud r okroppslig. Nr det gller frhllandet mellan Gud och den
enskilde, r det talat om som en metafor: kung - underste, frlder barn, herde - fr, lskare - lskade, och s vidare. Varje individs
relation med Gud r unik och djupt personlig.

MNNISKOSYN OCH GUDSUPPFATTNING

Islam, judendom och kristendom anses alla vara abrahamitiska
religioner. Detta innebr att de alla dyrkar guden Abraham. Eftersom
samtliga av de tre religionerna tror p samma Gud, tror de ocks p en
del av samma skrifter. P grund av sprkskillnader kallar de Gud fr
olika namn, men det r i princip en och samma Gud. De tror att Gud r
skaparen av universum, och samtliga r kraftigt monoteistiska. Alla tre
religionerna hrstammar ocks frn sydvstra Asien, varav
Judendomen och kristendomen hrstammar frn dagens Israel. P
Wikipedia str det skrivet att anhngare av de tre religionerna tror

PAGE 1

ven att det finns profeter som Gud har snt fr att undervisa folket.
Judendom, kristendom och islam delar mnga historier om profeter i
deras heliga bcker. Alla tre religioner tror att anhngare r skyldiga
att lyda en moralisk kod som har lagts fram av profeterna. Samtliga
religioner anser dessutom att Jerusalem r en viktig helig plats, men av
olika anledningar.
Det finns viktiga skillnader mellan de tre abrahamitiska religionerna.
Kristna tror att Jesus var Gud frkroppsligad och agerade som messias
som tillt anhngare att komma in i himlen. Enligt samma artikel p
Wikipedia, str det ytterligare om judendomen och islam, dr de
erknner Jesus som en profet men tilldelar inte gudomlighet till
mannen. Muslimer tror att Muhammed var den sista och strsta profet,
men de anser inte honom gudomlig. Medan islam och kristendomen
tror p en dag av dom, vilket innebr frlsning eller frdmelse, gr
judendomen inte det.
Guden av judendomen har ocks en unik relation med varje Judisk, och
har en speciell mnniskosyn. Enligt en hemsida som strvar efter att
upplysa om religioner, vid namn about religion ber vissa fr att
upprtthlla en anslutning, andra erknner Guds nrvaro i allt omkring
dem och vissa judiska gra bde och. Den allmnna uppfattningen r
att de egenskaper och frmgor Gud har r bortom mnsklig frmga.
Judendomen lr ut att varje mnniska r lika viktig eftersom varje
mnniska r skapad utifrn Guds avbild, och varje mnniska r kapabel
att gra stora verk p grund av detta.

IDENTITET I RELATION TILL RELIGION OCH LIVSSKDNING

Formning av identitet genom judendomen kan betyda mnga saker.
Judendomen, strikt sagt, r inte en ras eftersom judar inte delar ett
gemensamt ursprung eller en genetisk kod. Till exempel r ashkenazer
och sefarder bde judiska, medan ashkenazer ofta kommer frn
Europa, men sefarder ofta frn Mellanstern vid Spanien eller Marocko.
Mnniskor av mnga olika ursprung har blivit judiska under
rhundradena. ven om dagens Israel ofta kallas det judiska
hemlandet, innebr inte det ett automatiskt judiskt medborgarskap
eftersom judar har spridits ver hela vrlden i nstan 2000 r. Drfr
kommer judar frn lnder ver hela vrlden till Jerusalem.
Att vara judisk innebr att du r en del av det judiska folket, antingen
p grund av att du fddes i ett judiskt hem och kulturellt identifierar

PAGE 2

dig som judisk eller fr att du utvar den judiska religionen (eller
bda). Kulturistisk judendom innehller saker ssom judiska livsmedel,
seder och ritualer. Till exempel fds mnga mnniskor in i judiska hem
och ter judisk mat med Shabbat ljus, men stter aldrig sin fot i en
synagoga. En judisk identitet sknks automatiskt till barn som fds av
judiska mdrar (enligt ortodox och konservativ judendom). Denna
judiska identitet stannar med dem hela livet ven om de inte aktivt
utvar religionen.
Den religisa judendomen omfattar tron om religionen i sin helhet. Hur
en person utvar den judiska religionen kan ta mnga former och
delvis av den anledningen finns det olika rrelser inom judendomen. I
slutndan innebr judisk att vara medlem av en kultur, en religion,
och en folkgemenskap. Att vara judisk innebr att vara mnga olika
saker samtidigt.

RELIGIONERNAS SYN P OLIKA FAKTORER

Sexuellt umgnge mellan mn r tydligt frbjudet enligt Torah. Sdana
handlingar frdms med starka ord, som motbjudande. Det finns bara
en annan synd som beskrivs som lika stark, och det r synden att gifta
om sig med en kvinna som du skiljt dig frn efter att hon har varit gift
med en annan man. Enligt Wikipedia r synden om sexuella relationer
mellan mn straffbart med dden, precis som ktenskapsbrott och
incest.
Ngot som r viktigt att pongtera r att det r homosexuella
handlingar som r frbjudna, inte homosexuell lggning. Judendomen
fokuserar p en persons handlingar snarare n en persons nskeml.
En mans nskan att ha sex med en annan man r inte i sig en synd, s
lnge han inte agerar efter denna nskan. I sjlva verket kan man sga
att en man som knner sig ha sdana nskningar, men inte agerar p
dem r vrd mer i meriter n en mnniska som inte knner sdana
nskningar alls, precis som att ngon som avstr frn flsk eftersom
det r frbjudet frtjnar mer meriter n den som avstr frn flsk
eftersom hen inte gillar smaken.

PAGE 3