UPPSALA UNIVERSITET

Juridiska institutionen
Terminskurs 3
HT 2015

Sakrtt
Kod:

PM-uppgift nr 21
Analysera frutsttningarna fr ganderttsfrvrv genom bearbetning av annan persons
material.

140

1 Inledning
Det finns flera olika stt att kunna bli rttmtig gare av en sak, s.k. laga fng. Det tre fng
som finns r: derivativt fng, exstinktivt fng och originra fng. Derivativa fng r
vergngar mellan tv parter, s som gva och kp. Exstinktivta fng r framfr allt
godtrosfrvrv.1 Jag kommer inte g in djupare p dessa tv fng. Originra fng r
ursprungliga ganderttsfrvrv, t.ex. fynd i naturen. Bearbetning och sammanfogning av
olika material tillhr ocks denna kategori. De r knda under termerna specifikation och
accession.2 Jag kommer i detta PM koncentrera mig p specifikation med utgngspunkt i tv
scenarion. Nr man av misstag eller uppst bearbetar ngons material, eller nr man bearbetar
ngot t sin uppdragsgivare.

2 Bearbetning t en uppdragsgivare
2.1 Kp eller tjnst
De sakrttsliga utgngspunkterna r att om ngon tillverkar en ny sak t bestllaren, och sjlv
bistr med bde arbete och material, s freligger ett kp. Bestllaren skyddas frn
tillverkarens borgenrer och gandertten gr ver, frst nr bestllaren har ftt saken i sin
besittning. 3 Ett undantag finns fr konsumenter, enligt 49 konsumentkplag (1990:932) dr
sakrttsligt skydd uppkommer genom avtalet och om varan r specificerad. Vid tjnster, e.g.
reparation, r utgngspunkten att man har separationsrtt till varan man har lmnat in. ven
om reparatren har anvnt sitt eget material och frbttrat objektet, s gr gandertten inte
ver. Kunden har separationsrtt till sin vara, om den betalar fr det utfrda arbetet.4 Ett
problem som kan uppkomma r om tillverkaren har bearbetat ngon annans material och gr i
konkurs innan varan r utlmnad. Det dyker frmst upp nr betalningen sker i frskott eller
nr materialet har stort vrde. Annars skulle tillverkarenskonkursbo lmna ut varorna, nr de
ftt betalt fr bearbetningen.

2.2 Teorier om sakrttsligt skydd vid bearbetning

Hur liten materialinsats kan bestllaren lmna innan det blir en tjnst? Frgan r avgrande
eftersom det sakrttsligaskyddet aldrig gr ver vid tjnster, Almn tillmpar
obligationsrttsliga regler. Almns kommenterar till 2 i Lag (1905:38 s1) om kp och byte
av ls egendom5, r att om kparen ger ett material som r nstan obetydligt i jmfrelse med
tillverkningskostnaden, d ska det fortfarande rra sig om ett kp. Tillverkaren fr d
gandertten till kparens material genom specifikation. 6 Almens regel om bearbetning,
innebr att tillverkaren ej kunde bli gare till den nya sak som hade bearbetas fram om
bestllaren hade gett material, om inte materialets vrde var en frsvinnande liten del i
frhllande till arbetet. T.ex. kan en mlare genom att mla p bestllarens duk f duken
1

Sakrttens grunder Gran Milquist 7 upplagan 2015 s 31

Sakrttens grunder s 29
3
Sakrtt avseende ls egendom Torgny Hstad 6 upplagan 2011 s 44 hdanefter sakrtt
4
Sakrtt s 44-45
5
I lagen rckte det att kparen gav material till tillverkaren fr att det skulle vara en tjnst
6
Jan Ramberg, Johnny Herre, Kplagen en kommentar (1 aug. 2013, andra upplagan, Zeteo) Lag kommentar till
2 kplagen.
2

140
genom specifikation. Detta ligger ganska nra nuvarande kplag. I 2 KpL (1990:931) r det
ett kp fram tills att bestllaren tillhandahller en vsentlig del av materialet. Det sakrttsliga
skyddet uppkommer nr vsentlig del r uppfyllt.
Hstad har ifrgasatt om det r rimligt att obligationsrttsliga regler ska f bestmma nr
man ska f sakrttsligt skydd. Bland annat leder det till mrkliga grnsdragningar. Om
material lmnas fr ett vrde, s kan man eventuellt f separera slutprodukten vid en konkurs
hos utfraren. Om pengar dremot lmnas av samma vrde s kommer de inte kunna
separeras vid ett konkursutbrott. 7
Den andra lsningen som har presenterats r om en s kallad identitetsomvandling har
skett. Hstad argumenterar fr att ganderttens ska anses verg till bearbetaren ifall en ny
sak skapas, om inte vrdet av bearbetningen r avsevrt mindre n materialets vrde.8 Den
hr regeln skulle i hgre utstrckning ge bearbetaren gandertten till bestllarens material n
regeln som nmndes ovan. Huvudargumentet fr identitetsregeln r att den r lttare att
tillmpa och drar en klarare grns mellan olika tjnster som skulle kunna ge gandertt.9 Ett
std fr att identitetsomvandling skulle kunna vara en gllande princip hittar vi i NJA 1959 s
590. Dr hade en bonde kpt sm grisar p avbetalning med ganderttsfrbehll. Trots att
bonden helt klart hade sttt fr den vsentliga vrdekningen p djuren fick garna separera
djuren vid bondens konkurs. Det tyder p att bearbetarens insats r ovsentlig om bestllarens
material skapar identiteten.10
Hstads regel har kritiserats av bl.a. Forsell. Han menar att regeln r fr strng mot
bestllaren. Tillverkarens borgenrer mste respektera avtalet. Den frdiga produkten ska
tillfalla bestllaren om inte srskilda skl anges dremot, vilket Hstad inte framfr i boken.11

2.3 Slutsatser om sakrttsligt skydd vid bearbetning

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det r oklart vad som hnder med gandertten
vid uppdragsbearbetning p annans material. Det har funnits lagstiftningsfrslag som
tillmpade och frtydligade den frsta regeln, men det genomfrdes aldrig. 12 Nu har vi tv
konkurrerande teorier. Undertecknad fredrar identitetsregeln. Den har ett bttre samspel med
det vriga rttsvsendet, angende alla borgenrers lika rtt. Om man inte anvnde den hr
regeln skulle materialborgenren f fretrde framfr lneborgenrer genom att de kan
separera stora vrden. Om regeln anvnds, kan samtliga borgenrer fr ta del av vrdet av det
bearbetade och det ger ett bttre exekutionsunderlag hos legotillverkaren. Det borde ge
tillverkaren bttre mjligheter att ta ln frn banker och strka deras stllning generellt mot
bestllaren. Forsells kritik tycker jag r lite obefogad. Bestllaren kan ltt skydda sig frn
denna situation genom att inte betala i frskott, eller skaffa sig skerheter som tcker upp fr
materialets vrde. Om det rr sig om komplicerade frhllanden eller stora vrden torde detta
regleras i kontrakten. Milquist konstaterar att ven om det frekommer legotillverkning s har
detta inte gjort ngra avtryck i praxis.13
7

Sakrtt s 45
Studier i sakrtt. Torgny Hstad 1 upplagan, 1980 s 37
9
Studier i sakrtt. S 39
10
Sakrtt s 46
11
Forsell, Hans Litteratur SvjT 1981 s 538-539
12
SOU 1988:63 s 211
13
Sakrttens grunder s 30
8

140

3 Bearbetning utan garens samtycke

3.1 Doktrin
Nr ngon av misstag eller medvetet tagit en annans material fr bearbetning, kan bearbetaren
f gandertt genom specifikation. Ofta r det en ny sak som skapas, t.ex. en mbel av annans
virke. Specifikation ska drfr ses som ett stt att lsa en konflikt nr tv parter har
andledning att anse sig vara gare till samma sak.14 Undn har uttalat att desto vrdefullare
det nedlagda arbetet r i frhllande till materialet, desto lmpligare r det att ge
bearbetaren gandertten till det nyskapade fremlet. Men det kan inte rra sig om en
matematisk proportion utan det mste finnas utrymme fr prvning av omstndigheterna i det
enskilda fallet.15 Hstad tycker att bearbetaren ska f gandertt om bearbetningen vsentligt
verstiger vrdet av materialet, men konstaterar att det inte har preciserats i praxis hur
mycket vrdefullare arbetet ska vara.16 Ingen av frfattarna menar p att det krvs godtro fr
specifikation. 17 Dessutom har det utryckts en vilja att erstta ursprungsgaren fr vrdet av
materialet, annars skulle specifikanten gra en obehrig vinst. 18

3.2 Praxis
Det finns tre rttsfall som rr gandertt genom specifikation:
NJA 1934 s 29. I fallet hade Lina tagit ver en koja och bearbetat den till ett boningshus.
Arbetet ansgs vara s omfattande, med om och tillbyggnader, att ven om den gamla stugan
inte revs blev hon gare till stugan genom specifikation.
Hovrttsml: T 899-13. Fallet handlar om ett par som kpte en fastighet och p denna
fanns en stuga som de totalrenoverade. Problemet var att stugan inte ingick i fastigheten och
de ursprungliga garna ville ha den tillbaka. Hovrtten konstaterar att det har varit ett otroligt
omfattande arbete, dr man i praktiken rivit stugan, fr att bygga upp och gra den bebolig.
Det krvdes stora mngder nytt material, tillsammans med omfattande om- och
tillbyggnadsarbete fr att terstlla stugan till fungerande skick. Alla dessa omstndigheter
gjorde att gandertten gick ver till fastighetsparet genom specifikation.
Hovrttsml: T 11611713. Ett sambopar, Elisabeth och Sverker, hade kpt en gammal
fiskebt och totalrenoverat den. Elisabeth var registrerad gare, men Sverker pstod att genom
ett omfattande renoveringsarbete hade bten gtt ver genom specifikation. Hovrtten
konstaterade i fallet att det hade krvts en betydande del nytt material fr arbetet och att detta
i sig hade lett till en stor vrdekning. Skeppet hade enligt Hovrtten blivit en ny sak som
skulle kunna g ver genom specifikation. Hovrtten menade dock att det krvs ytterligare ett
rekvisit. Den aktuella bearbetningen ska bekostas eller utfras av den som hvdar att
gandertten har gtt ver. Bearbetningen mste ha skett i ett sjlvstndigt frhllande till
ursprungsgaren. I mlet lyckades inte Sverker visa att han sjlv finansierat hantverkarna och

14

Svensk sakrtt i ls egendom sten Undn 10 upplagan 1976 s 87-88

Svensk sakrtt i ls egendom s 87
16
Sakrtt s 47
17
Sakrtt s 47, Svensk sakrtt i ls egendom s 88-89
18
Svensk sakrtt i ls egendom s 89,
15

140
materialet i den utstrckning som han har psttt. gandertten gick inte ver genom
specifikation.

3.3 Slutsatser om specifikation

Vilka r frutsttningarna fr att svensk rtt ska lta gandertt g ver genom specifikation?
Det fallen och doktrin r verens om r att det krvs en stor arbetsprestation som r mer vrd
n det ursprungliga materialet. I varje fall var en stor del nytt material och objekten
terstlldes till ursprunglig funktion, samt att en vrdekning skedde. Det rekvisit hovrtten
lgger till i sista fallet har inte diskuterats i doktrin. Det har snarare frutsatts att man av
tankspriddhet eller okynne har bearbetat ett material utan ursprungsgarens tilltelse. Fallet
fr bekrfta utgngspunkten att om ett medgivande har getts eller att garen har insyn och
kanske till och med betalat delar av arbetet, d kan ett objekt inte frvrvas genom
specifikation. Om det rr sig om legotillverkning, se resonemang ovan.
Frutsttningarna fr att f ngot genom specifikation r sledes: 1) Du bearbetar
ngonting utan ursprungsgarens vetskap. 2) Du bekostar allting sjlv, s som hantverkare
eller utfr arbetet sjlv med ditt eget bekostade material. 3) Arbetsinsatsen ska vara stor i
jmfrelsevis med det ursprungliga materialet. De nstkommande punkterna r lite oskra
men domstolarna har tagit upp dem i fallen, dock har det inte diskuterats srskilt ingende i
doktrin. 4) I varje fall har en stor mngd nytt material kompletterat ursprungsobjektet. 5) och
objektet har terstllts till sin ursprungliga funktion. Detta anser jag r det mest oskra. Alla
andra rekvisit kan uppfyllas utan att terstlla ursprungsfunktionen. 6) I alla fall har det skett
en strre vrdekning, men det r enbart i det sista fallet som det nmns uttryckligen i
domsklen. I det frsta hovrttsfallet saknades bevisning fr vrdekningen. Observera att det
r kumulativa rekvisit.
Avslutningsvis mste det pongteras att det r betydligt lttare och skrare om en
bestllare innan renoveringen antingen undersker vem som ger objektet noggrant, kper
objektet eller skriver in sig som samgare istllet fr att frlita sig p denna rttsregel.

140

Kllfrteckning
Offentligt tryck
SOU: 1988:63 Om kommission och dylikt

Litteratur
Gran Milquist Sakrttens grunder 7 upplagan 2015
Torgny Hstad Studier i sakrtt 1 upplagan 1980
Torgny Hstad Sakrtt avseende ls egendom 6 upplagan 2011
sten Undn Svensk sakrtt i ls egendom 10 upplagan 1976

vrig litteratur
Forsell, Hans Litteratur SvjT 1981 s 538-539

Lagkommentar
Jan Ramberg, Johnny Herre, Kplagen en kommentar (1 aug. 2013, andra upplagan, Zeteo)
Lag kommentar till 2 kplagen

Rttsfall
NJA 1934 s 29
HovR T 899-13 (lpande avgranden)
HovR T 11611713 (lpande avgranden)