Full Text 01

Uppsala Universitet
Teologiska institutionen
Religionshistoria C2, 15 hp
VT 2014
Handledare: Gabriella Gustafsson
Muhammed Ibn Abd al-Wahhab och de

islamska feministerna
Ett mte om kvinnans roll i ktenskapet
Filip Fagerberg
901213-4194
f.fagerberg@gmail.com
Abstract
The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called
Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist.
This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd alWahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work
to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is
the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare
their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage;
men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his
wife. The purpose of this paper is to ask two different interpretations of the same issues, with
the same verses in the Quran against each other to see how they resemble or differ from each
other to try to contribute for a greater understanding of the interpretative pluralism in Islam.
The paper concludes that these two movements are looking at the three points with different
eyes and in different ways as they are originated from two different contexts and have
different purposes when their interpreting the verses from the Quran.
Keywords: Gender, Islam, Women, Muhammed Ibn Abd al-Wahhab, Wahhabism, Islamic
Feminism, West, Saudi Arabia, Marriage, Religion, Quran
1
Innehll
1.
2.
3.
4.
Inledning.......................................................................................................................................... 3
1.1
Introduktion ............................................................................................................................. 3
1.2
Syfte och frgestllning ........................................................................................................... 4
1.3
Metod....................................................................................................................................... 4
1.4
Material ................................................................................................................................... 6
1.5
Teoretiska utgngspunkter och definitioner ............................................................................ 8
1.6
Avgrnsning .......................................................................................................................... 10
1.7
Tidigare forskning ................................................................................................................. 11
1.8
Disposition............................................................................................................................. 13
Wahhabism .................................................................................................................................... 15
2.1
Historisk bakgrund till wahhabismen .................................................................................... 15
2.2
Grunderna i wahhabitisk teologi och fiqh ............................................................................. 18
2.3
Wahhabismens roll i dagens Saudiarabien ............................................................................ 20
2.4
Kvinnans roll i ktenskapet ................................................................................................... 22
Islamisk feminism ......................................................................................................................... 27

3.1
Den islamiska feminismens framvxt ................................................................................... 27
3.2
Exempel p tankegngar hos ngra islamiska feminister ...................................................... 29
3.3
Grundlggande islamisk feministisk teologi och fiqh ........................................................... 31
Analysdel ....................................................................................................................................... 33
4.1
Islamisk feminism i mte med wahhabism ........................................................................... 33
5.
Diskussion ..................................................................................................................................... 39
6.
Slutsatser ....................................................................................................................................... 43
7.
Kllfrteckning.............................................................................................................................. 46
1. Inledning
1.1 Introduktion
En gng var jag i Uppsalas mosk fr att beska en fredagsbn dr en man grna ville bertta
fr mig som ny hur allt gick till. Nr folk brjade strmma in i moskn sa han till mig: Du
frstr, det finns lika mnga tolkningar av islam som det finns muslimer samtidigt som han
tittade runt som fr att demonstrera hur olika alla kldde sig och sg ut. Nr jag tittade upp
och kollade mer noggrant var det mycket riktigt en salig blandning av folk med olika nationell
bakgrund. Vissa kom kldda i vardagsklder, kanske direkt frn jobbet, andra hade en virkad
typ av mssa p huvudet. Sedan fanns ocks de som hade en lngre klnning, lngt skgg och
en sorts turban p huvudet. Dessa, sa mannen, var de som hade en fundamentalistisk syn p
islam. Det var en tanke som fljde med mig eftert; vilka var dessa fundamentalister?
I media, i politiken och i vardagligt tal kan man ibland hra om islam som kvinnofientlig, som
ett hot mot vst och som vldsbejakande. Ett land som brukar tas upp som exempel r
Saudiarabien. Mitt intresse fr Saudiarabien och dess kvinnosyn vcktes nr jag lste
journalisten Thina Thunanders bok Resa i Sharialand (2010) som r ett reportage om
kvinnors situation i Saudiarabien. Det framstlls som ett land dr kvinnan inte fr g runt utan
sin man, 1har sina plikter i hemmet, 2 inte har samma rttigheter som sin man till skilsmssa 3
och dr kvinnors heltckande kldsel r i frebyggande syfte mot mns sexuella lustar. 4
Inriktningen av islam som r med och styr i Saudiarabien kallas wahhabism. Wahhabismen r
en rrelse som efter vad som sgs verkar vara en kvinnofientlig och fundamentalistisk gren av
islam men som sllan definieras i vardagligt tal. Min nyfikenhet fr denna rrelse och dess
kvinnosyn gjorde att jag ville ta reda p hur detta motiverades frn grunden fr att uppn en
djupare frstelse. I denna uppsats kommer fokus lggas p grundaren Muhammed Ibn Abd
al-Wahhhabs wahhabism. En annan rrelse jag tidigare intresserat mig fr r islamisk
feminism, en rrelse som sin sida vill lyfta kvinnors rttigheter i samhllet och den
muslimska sfren. Tv grenar frn samma stam som till synes kan uppfattas vara likt tv
ndar p ett snre men som i denna uppsats stlls mot varandra i ett mte.
Thunander, T. (2010). Resa i Sharialand. Ett reportage om kvinnors liv i Saudiarabien. Stockholm: Leopard
frlag: 13, 34.
2
Thunander, 2010: 37.
3
Thuannder, 2010: 40-41.
4
Thunander, 2010: 25.
Min egen frfrstelse infr skrivandet av denna uppsats, frutom det jag tidigare lrt mig,
prglades frmst, som frmodligen hos mnga andra, av medias bild av det man hr om islam.
Det vill sga att den i vissa fall framstlls som kvinnofrtryckande, vldsbejakande och farlig.
Detta gjorde att jag ville ta reda p hur det egentligen var inom en av islams mer utsagt
kontroversiella grenar, samt frska visa p det jag lrt under min tid p teologiska
institutionen att religion inte alltid r s statiskt och ensidig utan innefattar oftast en bred
pluralism.
Med denna uppsats vill jag bidra med frstelse dels fr hur och varfr det ser ut som det gr i
dagens Saudiarabien men ocks, frmst, fr att visa p tv sidor av det mngsidiga ansikte
som islam br. Precis likt det som mannen i moskn ville pvisa fr mig s r kldstilen
liksom tolkningspluralismen stor inom islam.
1.2 Syfte och frgestllning

Studien kommer att behandla wahhabismen, utifrn grundaren Muhammed Ibn Abd alWahhab, fr att underska hur han motiverar kvinnans roll gentemot mannens roll i
ktenskapet p tre punkter i motvikt mot en islamisk feministisk tolkning. Detta i syfte fr att
visa p och underska hur liknande frgor kan tolkas olika inom islam. P s stt r det tnkt
att studien ska frska bidra med en kad frstelse kring tolkningspluralismen inom islam
till skillnad frn den bilden av islam som ofta framstlls i media, politiken och vardagligt tal
dr islam inte alltfr sllan framstlls som en inriktning.
Frgestllning: Hur motiverar Muhammed Ibn Abd al-Wahhab kvinnans roll i ktenskapet p
punkterna om mannens rtt till fyra fruar, mannens rtt att sl sin hustru samt mannens hgre
stllning gentemot kvinnan och hur bemts detta av en islamisk feministisk tolkning?
1.3 Metod
Denna studie lutar sig delvis mot en historisk-kritisk metod och en innehllsanalytisk metod.
Den historisk-kritiska metoden handlar om att lsa olika beskrivningar av historiska hndelser
som man sedan kritiskt granskar, jmfr och drefter drar slutsatser fr att frska f fram en
helhetsbild av hur och varfr det ser ut som det gr. Det kan exempelvis vara att man frsker
ta fram historik kring Jesus levnadstid eller som i detta fall hur en islamisk rrelse vuxit fram.
Genom att lsa kllor som tar upp just det specifika man vill ta reda p historiken kring
behver man f reda p bland annat kontext, ursprung och andra faktorer som kan ha pverkat
det man vill studera. Utifrn detta jmfr man mellan olika kllor fr att drefter dra slutsatser
utefter vad litteraturen och kllorna beskriver. Genom jmfrelse av litteratur blir resultatet en
4
kritisk granskad historik av det specifika man ska studera. Det r ven viktigt att vara vaksam
p frfattarens utgngspunkter och syften som kan ha frgat berttelsen och litteraturen.
Ngra exempel p faktorer som kan pverka r vem frfattaren riktar sig till, frfattarens
bakgrund samt vilka kllor hen bygger p. Historia r ngot som mnniskor sjlva konstruerar
och stter ihop och kan drfr se och uppfattas olika beroende var och vem man frgar.
Metoden syftar till att ta reda p hur det sg ut tidigare fr att frst det som r idag.5 I denna
metod definieras historia som: History in this fundamental and anthropologically universal
sense is a cultures interpretive recollection of the past serving as a means to orient the group
in the present. Det vill sga insamling av information av det som hnt tidigare fr att frst
och kunna orientera sig efter hur det ser ut idag.6
Med hjlp av denna metod har jag kunnat placera in bde Muhammed Ibn Abd al-Wahhab
och de islamiska feministernas ider och tankar i en historisk kontext som gjort det mjligt att
frst dessa rrelsers sikter och utgngspunkter. Jag har ven tagit upp kritik kring mina tv
huvudbcker och frskt gra mig medveten om deras utgngspunkter och hur det eventuellt
kan ha frgat materialet. I denna uppsats har jag anvnt mig av metoden genom att jag lst
och jmfrt sekundrlitteratur som beskrivit dessa rrelsers framvxt och kontext. I den mn
jag har haft mjlighet har jag inhmtat litteratur och information s pass brett jag kan med
olika frfattare och utgngspunkter. Jag har frmst anvnt av mig av tv bcker som grund
sedan satt vrig litteratur i relation till varandra, vilket har hjlpt mig f fram en kritisk
granskande bild av, hur och varfr dessa rrelsers vuxit fram samt varfr deras sikter och
tolkningar ser ut som det gr. Uppsatsen r indelad i tv historikkapitel, ett fr wahhabism
och ett fr islamisk feminism. I bda kapitlen fljer avsnitt som syftar till att ge en helhetsbild
av rrelsernas utgngspunkter fr att p s stt ge en grundlggande historik fr de bda
rrelserna. Detta har hjlpt mig att komma framt fr att kunna stlla tolkningarna mot
varandra i det sista avsnittet.
Den historisk-kritiska metoden kommer att kompletteras med en innehllsanalytisk metod.
Metoden definieras som: a research technique for making replicable and valid inferences
from texts (or other meaningful matter) to the contexts of their use.7 I detta arbete har jag
framfrallt anvnt metoden i mitt avsnitt dr jag stllt tolkningarna mot varandra. De olika
5
Rpke, J. History i: Engler, S. & Stausberg, M. (2011), The Routledge handbook of research methods in the
study of religion. Abingdon, Oxon: Routledge,: 286-289.
6
Rpke, 2011: 287.
7
Nelson, C. and H. Woods, Jr. R. Content analysis i: Engler S. & Stausberg M. (2011), The Routledge handbook
of research methods in the study of religion. Abingdon, Oxon: Routledge,: 110.
delarna motiveras av Koranverser som tolkas olika av de bda rrelserna. Jag har d gjort en
innehllsanalys av Muhammed Ibn Abd al-Wahhab och de islamiska feministernas tolkningar
och argument. En text har inte alltid bara en mening utan tolkas och uppfattas olika beroende
p lsarens kontext och utgngspunkter vilket jag syftar till att visa p genom en
innehllsanalys.8
Jag anser att bda dessa metoder kompletterar varandra p ett bra stt. Detta d jag frst gr
upp en ram med historik och utgngspunkter fr de bda rrelserna som jag sedan fyller med
en innehllsanalys av deras tolkningar och argument vilket frst presenteras och sedan
diskuterar. Mitt syfte handlar om att bidra till en kad frstelse fr tolkningspluralismen
inom islam och fr att frst hur dessa skiljer sig t behvs en s heltckande bild som mjligt
vilket jag anser dessa tv metoder hjlpt mig med.
1.4 Material
Mitt material bestr till strsta del av sekundrlitteratur, det vill sga litteratur av frfattare
som i andra hand refererar till primrkllorna som r skrivna av Muhammed Ibn Abd alWahhab eller ngon islamisk feminist. Anledningen till att jag frmst anvnt mig av
sekundrlitteratur r mestadels p grund av att primrlitteraturen r p arabiska vilket r ett
sprk jag inte behrskar. Detta gller frmst Ibn Abd al-Wahhabs verk. Gllande islamisk
feminism har jag haft svrt att f tag p primrkllor. Detta har dels berott p att sprket inte
alltid varit p engelska eller svenska men ven fr att de helt enkelt har varit svrtillgngliga.
Jag har lyckats f tag p en av Fatima Mernissis bcker som jag anvnt mig av nr jag stllt
tolkningarna mot varandra. Problemet, som jag ser det, med sekundrlitteratur r att jag
endast fr lsa andras tolkningar av primrtexter vilket jag inte kan veta huruvida de har blivit
frgade eller inte. Det jag kan gra r att frska gra mig medveten kring om och hur
sekundrkllorna kan ha frgat primrmaterialet. D min frgestllning syftar till att stlla tv
olika tolkningar mot varandra i tre olika frgor anser jag att det rcker med sekundrlitteratur.
Hade frgestllningen exempelvis handlat om hur man tolkar en viss vers hade det eventuellt
varit n mer ndvndigt att kunna det arabiska sprket d jag hade behvt analysera orden p
originalsprk frn Koranen och drefter visat p olika tolkningar av den versen. Utifrn
frgestllningen och syftet blir denna uppsats mer som ett exempel och en redovisning p
Nelson and Woods, 2011: 112.
hur olika tolkningar frn tv rrelser kan se ut vilket jag anser gr att det rcker med den
sekundrlitteratur jag har haft till frfogande.
Som bas fr wahhabismkapitlet och kapitlet fr islamisk feminism har jag frmst anvnt mig
av tv bcker, vrig litteratur har anvnts som komplement samt fr att jmfra kllor. Den
bok jag till strsta delen utgtt ifrn i wahhabismkapitlet r skriven av Natana DeLong-Bas
och heter Wahhabi Islam From Revival and Reform to Global Jihad (2004). Hon r sjlv
lektor i teologi vid Boston College i USA och i hennes bok framgr det att hon r en populr
frelsare i mnet.9 Kritik som har riktats mot DeLongs-Bas bok r att den delvis r
finansierad av Saudiarabien samt att hon endast anvnder wahhabitiska kllor och inte ngra
wahhabitkritiska kllor.10 11Det framgr att andra erknda forskare lst boken och hon r en av
f frfattare som har lst de flesta av Muhammad Ibn Abd al-Wahhabs verk. Jag har inte hittat
en s utfrlig bok som redogr fr s pass mnga av Ibn Abd al-Wahhabs verk som Natana
DeLong-Bas bok p engelska. Hennes historiska genomgng och hennes kapitel om Ibn Abd
al-Wahhabs syn p kvinnans roll i ktenskapet passar ven bra fr min frgestllning.
Dessutom har hon skrivit om wahhabism p Oxford Bibliographies i en artikel med samlad
forskning om mnet vilket fr ses som en ytterligare kvalitetsgaranti.12
Gllande islamisk feminism har jag frmst anvnt mig av Jonas Svenssons bok Muslimsk
feminism. Ngra exempel (1996) som r utgiven av Teologiska Institutionen i Lund. Efter vad
jag har hittat r hans bok ett av de strre verken som skrivits om islamisk feminism inom den
svenska akademin. Exempel p andra svenska akademiker som skrivit om islamisk feminism
r lektor Susanne Olsson som skrivit en artikel i Invandrare & minoriteter (Nr.2 april 2007)
om muslimsk feminism. I artikeln gr hon igenom vad den muslimska feminismen str fr
samt versiktligt ett antal ganska vanligt frekommande frgor och verser som brukar tas upp
och diskuteras av islamiska feminister som Riffat Hassan och Fatima Mernissi.13 Olssons
artikel har jag till viss del anvnt mig i kapitlet om islamisk feminism. Andra artiklar jag har
anvnt mig av r frn bland annat Nawal El Sadaawi som likt andra islamiska feminister
9
http://www.oxfordislamicstudies.com/Public/ed_advisors.html, hmtad 16/5 2014.

DeLong-Bas, (2004): viii Preface. Hon skriver att hon ftt finansiellt std och material fr hennes arbete frn
King Abd al-Aziz Foundation for Research and Archives till sitt arbete. Det framgr att fonden har sitt ursprung i
Riyadh, Saudiarabien.
11
DeLong-Bas, N. (2004). Wahhabi Islam: From Revival and Reform to Global Jihad. New York: Oxford
University Press, Inc: 15-17. Anledningen r enligt henne att de wahhabistkritiska kllorna r fr polemiska
och skrevs fr lngt efter hans publika r.
12
DeLong-Bas, Natana. Wahhabism, 14 december 2009.
http://www.oxfordbibliographiesonline.com/display/id/obo-9780195390155-0091. Hmtad 16/5-2014
13
Olsson, S. (Nr. 2 April 2007). Feminism och islams kllor. Invandrare & Minoriteter , ss. 15-18.
10
anvnder en historiografisk metod fr att omtolka det som str i Koranen. Hon gr bland
annat igenom hur kvinnorna hade det innan islams tid samt en genomgng av profeten
Muhammeds fruar som hon anser r viktiga frebilder fr muslimska kvinnor.14
Om vi tergr till Svensson r han idag docent vid Linnuniversitetet och har genom ren
publicerat ett antal bcker som behandlat frgor kring islam, knsfrgor och nytolkning.15
Han gr i boken igenom kontexten och historiken bakom den muslimska feminismen samt gr
igenom ett antal knda muslimska feminister, deras ider och deras nytolkningar. Jag har inte
funnit ngon explicit kritik mot boken men den kritik man kan rikta mot hans bok r att
urvalet av muslimska feminister inte motiveras i boken. Detta gr att man som lsare inte fr
en uppfattning om dels varfr han gjort de val han har gjort men ocks vilka andra val som
finns och som han har uteslutit. De urval som jag har gjort av islamiska feminister motiveras
dels av att de bemter ngon eller ngra av de tre frgorna som jag har valt ut samt att de
skiljer sig t i tolkningarna av dessa frgor vilket sammanfaller med mitt syfte att visa p
tolkningspluralismen inom islam.
I avsnitt 4.1 anvnder jag mig av en primrklla som r Fatimas Mernissis bok The veil and
the male elite (1992) som ett exempel p en tolkning av frgan om mannens rtt till att sl sin
hustru. Mernissi r en islamisk feminist och sociolog frn Marocko som bland annat gjort sig
knd fr att anvnda sig av historiografiska metoder nr hon gr tolkningar, vilket kommer
visas lngre fram.
Nr jag citerat koranverser r de hmtade frn Mohammed Knut Bernstrms versttning frn
2002. P vissa stllen har jag med K.V. Zetterstns versttning frn 1917 fr att visa p
skillnader i svenska tolkningar av Koranen.
1.5 Teoretiska utgngspunkter och definitioner

Jan Hjrpe tar i sin bok 99 frgor om islam (2004) upp tv olika feministgrupper inom islam.
Den frsta gruppen sger han str fr en profan feminism; dr ser man frtrycket mot
kvinnor som ngot som speglar resten av samhllet dr de sociala och ekonomiska
strukturerna har en stor roll. Om de ndras, kommer religionen (och dess tolkning) att flja
efter. Det vill sga att en frndring av de rdande strukturerna i samhllet behvs fr att
religionen ska kunna frndras. Den andra gruppen hller frmodligen med den frsta
gruppen om att detta r ett strukturellt samhllsproblem men som enligt dem bst lses genom
14
15
Saadawi, N. E.Woman and Islam. Special Issue Women and Islam 5, num 2 (1982): 194-198.
http://lnu.se/personal/jonas.svensson. Hmtad 16/5-2014.
frndring inom islam. Detta sker genom omtolkning av Koranen, Sunnan och de islamska
traditionerna.16 Det r den gruppen som jag valt att fokusera p. Att benmna islamisk
feminism som en rrelse r dock inte helt oproblematiskt eftersom det r en vldigt heterogen
rrelse med lngt ifrn ett gemensamt synstt och motiveringen till att jag vljer att skriva
islamisk feminism br tydliggras ytterligare.
Definitionen av islamisk feminism utgr frn Svenssons bok och blir som fljer:
Utgngspunkten fr islamiska feminister r att de genom nytolkning argumenterar fr lika
rttigheter fr muslimska mn och kvinnor p alla plan, socialt, ekonomiskt, religist och
politiskt. Med feminism avser jag ingen vetenskaplig teori utan att de islamiska feministerna
grundar sina ider och krav p, samt legitimerar sin verksamhet med hjlp av en islamsk
religis tradition, nrmare bestmt Koranen, Sunnan och den islamska historien och
historieskrivningen.17
I definitionen finns en viktig tskillnad som kommer att gra sig n mer tydlig i kapitlet om
islamisk feminism. Det finns en grupp som i denna uppsats innefattar Riffat Hassan och
Sisters in Islam som frmst nytolkar utifrn Koranen och Sunnan, dessa anser jag att man
skulle kunna kalla fr islamiska feministteologer. Fatima Mernissi utgr istllet frn en
historiografisk metod fr att legitimera sin stndpunkt. Eftersom denna rrelse innefattar fler
n bara en nytolkningsform har jag varit noga med att skriva ut deras namn och inte beskriva
detta som en rrelse med en gemensam sikt. Ibn Abd al-Wahhabs tolkning kommer allts
stllas mot ngra olika islamiska feministers tolkningar och inte mot en hel rrelse.
Med rrelse menar jag, utifrn nationalencyklopedins definition: Organisation av personer
som kmpar fr ett gemensamt ml.18 Detta kommer att tydliggras fr lsaren lngre fram.
Nr jag i det islamiska feministavsnittet pratar om modernistiska och traditionella rrelser
och tolkningar finns det en viktig skillnad. Skiljaktigheterna har jag tagit frn Svenssons bok.
Under 900-talet e.v.t bestmde man sig att de fick vara slut med insamling av fler ahadith19
fr att man tyckte sig kommit fram till en fullstndig uppsamling och en frdig islam.
20
Inom den traditionella tolkningen har man sedan hllit fast vid att man ska g tillbaka till de
ahadith som finns tillngliga fr att f svar p frgor, detta kallas fr taqlid. Detta var ngot
16
Hjrpe, J. (2004). 99 frgor om islam och ngot frre svar. Stockholm: Leopard frlag. 64-65.
Svensson, J. (1996). Muslimsk feminism. Ngra exempel. Lund: Teologiska Institutionen i Lund: 8-9.
18
rrelse. http://www.ne.se/sve/rrelse, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-07-16.
19
Ordanmrkning: P arabiska r ahadtih plural av hadith.
20
Svensson, 1996: 18.
17
som den modernistiska islah-rrelsen kritiserade och menade p att man mste vga in hur det
ser ut idag till tolkningarna och inte bara utg frn det som tidigare har faststllts. Fr
modernisterna r kllorna desamma men man lgger in dimensionen av att det ska vara
aktuellt fr samhllet.21 Det som helt enkelt definierar en islamisk modernistisk rrelse r att
den uppkommit under den muslimska reformationstiden, det vill sga under 1800-talet e.v.t,
att den har kopplingar till islah-rrelsen och att de tolkar fr att de ska passa dagens samhlle.
Detta kommer tydliggras mer i det islamiska feministkapitlet.
D wahhabism r ett svrdefinierat begrepp d den frmodligen ser annorlunda ut idag
jmfrt med hur den sg ut frn brjan har jag valt att definiera wahhabism utifrn den
wahhabitiska lran som grundaren Muhammed Ibn Abd al-Wahhab frmedlade.22 En bild av
hur den kan ha frndrats samt hur wahhabismen yttrar sig i dagens Saudiarabien presenteras
i avsnitt 2.3.
1.6 Avgrnsning
Uppsatsens syfte r att visa p tv olika rrelsers tolkningar av kvinnans roll i ktenskapet.
Kvinnans roll i ktenskapet avgrnsas till tre delar; mannens stllning gentemot kvinnan,
mannens rtt till att sl sin hustru och mannens rtt till fyra fruar. Dessa tre delar r ngra av
de klassiska frgor man diskuterat inom islam. Anledningen till att jag valde ut dessa var
fr att det dels finns tydliga Koranverser kring dessa punkter vilka kan diskuteras, dels fr att
det r frgor som jag personligen har intresse av att underska nrmare samt att det r delar
som bde islamiska feminister valt ut och Ibn Abd al-Wahhab bemtt och diskuterat i sina
texter d det just r hyfsat klassiska frgor. Dessa frgor, ska sgas, bygger inte endast p
Koranen utan har ett strre spektra med Sunnan och ahadith. Drefter fljer ven mnga
kommentarer och diskussioner frn olika rttslrda. Jag har dock endast valt att fokusera p de
Koranverser som tar upp dessa punkter. Detta dels fr att det skulle krvas vldigt mycket
arbete att g igenom Koranen, Sunnan, ahadith och kommentarer men ven fr att Koranen r
den klla som str hgst inom islam vilket jag anser gra det legitimt att i denna uppsats nja
sig med den. Avgrnsning fr wahhabism blir Muhammed Ibn Abd al-Wahhabs tolkningar
utifrn DeLong-Bas bok och avgrnsningen fr islamisk feminism r ngra utvalda islamiska
feminister som diskuterat dessa frgor. I avsnittet om Ibn Abd al-Wahhabs syn p kvinnan tas
21
Svensson, 1996: 73-74.

Kommentar: Detta r mycket svrt att veta och det behvs en strre plattform fr att redogra fr hur dagens
wahhabism skiljer sig t frn Ibn Abd al-Wahhabs wahhabism, hur den utvecklats samt hur wahhabism yttrar sig
i dagens Saudiarabien. Dock r detta min uppfattning efter vad jag har lst. Detta fr helt enkelt ses som ett
vidare mne att utforska.
22
10
det ven upp om sex i ktenskapet, detta r fr att det hr ihop med hans argumentation och
resonemang kring kvinnans roll i ktenskapet.
Avsnittet som behandlar wahhabismen i nuvarande Saudiarabien r egentligen ett avsnitt som
skulle tcka upp en hel uppsats. Drfr r syftet och avgrnsningen med avsnittet att det
endast ska ge en vidare historik frn Ibn Abd al-Wahhabs dd fram till idag och ge en
enklare bild av hur wahhabismen prglat Saudiarabien till idag. Relationen mellan
wahhabism och Saudiarabien r ett stort omrde och krver som sagt en strre plattform fr
att man ska kunna redogra fr det p ett bra stt. Jag anser dock att avsnittet r ndvndigt d
jag vill koppla ihop delarna och p ett stt som gr uppsatsen aktuell med historik och nutid.
Uppsatsen kommer endast behandla feministisk sunnitisk islam detta p grund av att sunnitisk
och shiitisk islam skiljer sig s pass mycket t nr det gller fiqh och teologi. Att ta med bda
skulle enligt mig bara rra till det fr lsaren och komplicera arbetet. Det beror ven p att Ibn
Abd al-Wahhabs tolkningar r inom den sunnitiska islam.
1.7 Tidigare forskning

Forskningen om wahhabismen verkar, efter vad jag har lst, skjutit i hjden efter
terrorattentatet 9/11 2001 mot World Trade Center. Frklaringar till frgan om varfr
terrorattentatet skedde och vilka som lg bakom behvde f sina svar och mnga akademikers
blickar riktades mot Saudiarabien fr att hitta kllan till detta. Mnga ville visa p hur
wahhabismens fader, al-Wahhab, var grundaren till denna onda maskin som hade utvecklat
delar som al-Qaida och andra jihadistiska rrelser. Efter den 9/11 har mycket inom
forskningen handlat om relationen mellan samhlle, politik, jihad, vld och terror,
wahhabism, islam och Saudiarabien.23 ven forskning kring den anstrngda relationen mellan
sufism, shia och wahhabism om bland annat dess historiska rtter har gjorts. Detta r fr att
wahhabismen genom historien motarbetat bland annat just dessa tv inritktningar av islam.24
Forskning innan 11 september finns sklart ocks och har behandlat Saudiarabien som stat,
framvxten av wahhabismen och ngra versttningar av Ibn Abd al-Wahhabs texter ur hans
bok om tawhid, Kitab al-Tawhid.25 Madawi al-Rasheed r professor i socialantropologi och
har skrivit en del bcker om Saudiarabien. Hennes bok frn 2013 A most masculine state :
23
DeLong-Bas, 2004: 3-5.

Exempel p sdan litteratur r: Abou El Fadl, K. (2005). The Great Theft: Wrestling Islam from the
Extremists. San Francisco: HarperCollins.
Al-Rasheed, M. (2007). Contesting the Saudi State: Islamic Voices from a New Generation. New York:
Cambridge University Press.
Algar, H. (2002). Wahhabism: A Critical Essay. Oneonta, NY: Islamic Publications International,
25
Vogel, F. E. (1993). Islamic Law and Legal System Studies of Saudi Arabia. PhD thesis, Harvard University,
24
11
gender, politics and religion in Saudi Arabia snuddar vid mitt mnesval. Boken behandlar
genusfrgor i Saudiarabien. Den har dels en historisk genomgng fr att visa p hur och
varfr det ser ut som det gr fr kvinnor i dagens Saudiarabien. Hon fokuserar inte bara p
Ibn Abd al-Wahhab utan visar ocks exempel p hur lokala, gamla seder och traditioner har
gjort som det har blivit. Denna bok har jag anvnt mig av till viss del i uppsatsen.
Jag har hittat och valt ut tv akademiskt litterra verk p engelska som behandlar
wahhabismens ursprung och Muhammad Ibn Abd al-Wahhabs liv och teologi. Som jag
exemplifierade i min bakgrund och kommer visa p lngre fram i avsnitt 2.3 talas det sllan
om i media och p ntet i Sverige vad wahhabismen egentligen str fr utan man stannar vid
fundamentalistisk eller bokstavstrogen etc. ven fast vissa i Sverige, efter vad jag har
hittat i media och lst i Thunanders bok, verkar se Saudiarabien som ett kvinnofrtryckande
land har det inte gjorts s mycket forskning som frklarar om vad som ligger i grund fr den
religisa maktens kvinnosyn.26 Inom svensk forskning r ett exempel Jonas Otterbecks artikel
relationen mellan wahhabism och musik, musik som r frbjudet i Saudiarabien men som
idag verkar vara p vg in i samhllet, vilket kan bidra till den sociala frndring och
utveckling som verkar ske i Saudiarabien.27 Gllande svensk forskning har jag inte hittat
srskilt mycket kring just wahhabism och kvinnosyn. Vad detta beror p finns det nog en del
frklaringar till. En enkel frklaring jag sjlv tnker r att det helt enkelt r fr att intresset fr
wahhabismen har expanderat sedan den 11/9 vilket r drygt 13 r sedan vilket inte r alltfr
lnge sedan.
Gllande tidigare forskning inom islamisk feminism behandlar mestadels den litteratur jag har
hittat islamisk feminism och dess historia, ngra versatta verk till engelska av islamiska
feminister, genomgng av hur lget ser ut fr kvinnor i olika muslimska lnder och
diskussioner om hur vst har pverkat den muslimska vrlden.28 En del forskning finns ocks
kring feminismen i Egypten dr vissa hvdar att den har sitt ursprung, men ocks frn lnder
som Iran och lnder i mellanstern.29 P svenska finns det bcker som tar upp islamisk
26
Lnkar till exempel p sdan mediaframstllning finns i vriga referenser fr vidare lsning kring
Saudiarabien, wahhabism och kvinnor 7. Kllfrteckning.
27
Wahhabi ideology of social control versus a new publicness in Saudi Arabia - Springer. tkomstdatum 05
juni 2014. http://link.springer.com.ezproxy.its.uu.se/article/10.1007%2Fs11562-012-0223-x.
28
Exempel p sdan forskning r: Ahmed, L. (1992). Women and Gender in Islam: Historical Roots of a
Modern Debate. New Haven, CT: Yale University Press.
29
Exempel p sdan forskning r: Mojab, S. and Afsaneh H. (2000). Women of Iran: A Subject Bibliography.
Cambridge, MA: Iranian Womens Studies Foundation,
Haddad, Y. (2005). The Study of Women in Islam and the West: A Select Bibliography. Hawwa: Journal of
Women of the Middle East and the Islamic World 3.1: 111157.
Maududi, S. (1972). Purdah and the Status of Woman in Islam. Lahore, Pakistan: Islamic Publications.
12
feminism versiktligt, exempelvis Jan Hjrpes 99 frgor om islam. Jag har funnit en annan cuppsats som handlar om islam, ktenskap och kvinnor som berr mitt mnesval i viss
utstrckning. Studien r en kvalitativ intervjustudie och gr ut p att frfattarna intervjuar
muslimska mn om deras syn och frvntningar p ktenskapet och kvinnan.30 Svenssons bok
skrevs 1996 och r fortfarande en av de bcker p svenska, som jag har hittat, som behandlar
den islamisk feministiska historien samt gr in p islamiska feministers sikter med ett
djupare angreppstt.
En studie kring Ibn Abd al-Wahhabs kvinnosyn stlld mot islamisk feminism r ngot som,
efter vad jag har hittat, tidigare inte har gjorts, i alla fall inte i Sverige. Detta fyller
frhoppningsvis en liten lucka dr bde wahhabism och islamiska feministers sikter fr ljus
samt att bda stlls mot varandras tolkningar.
1.8 Disposition
Efter introduktionsdelen kommer min huvudtext att delas in i kapitel 2 och 3. I avsnitt 2.1
Historiskt bakgrund till wahhabismen tar jag upp hur och varfr wahhabismen vxte fram. I
avsnitt 2.2 Grunder i wahhabistisk teologi och fiqh tas Muhammed Ibn Abd al-Wahhabs
teologiska och rttsliga utgngspunkter fr tolkning upp. Vidare i avsnitt 2.3 Wahhabism i
dagens Saudiarabien gr jag igenom hur wahhabismens stllning ser ut i modern tid och p
vilket stt det prglar det saudiska samhllet. I sista delen i detta avsnitt 2.4 Kvinnans roll i
ktenskapet gr jag djupare in p wahhabismens motivering bakom mannens stllning
gentemot kvinnan i ktenskapet. I avsnitt 3.1 Islamisk feministisk teologisk historik gr jag
igenom utgngspunkterna och historiken fr islamisk feministisk teologi. I avsnitt 3.2
Presentation av ngra muslimska feminister gr jag igenom ett antal knda islamiska
feminister inom den islamiska feminismen och deras ider. I avsnitt 3.3 Islamisk feministisk
teologi och fiqh gr jag likt i avsnitt 2.2 igenom grunderna och utgngspunkterna som
muslimska feminister anvnder sig av i klltolkning. Drefter fljer ett analyskapitel 4.1
Islamisk feminism i mte med wahhabism stller jag den wahhabitiska tolkningen av mina tre
utvalda delar mot den islamisk feministiska tolkningen. Mot slutet finns en diskussionsdel dr
jag sjlv reflekterar och diskuterar ver uppsatsens innehll. Uppsatsen rundas av med en
slutsatsdel dr jag i mer strukturerad form svarar p min frgestllning.
30
Kvist, H. & Sunesson, J. (2014) Min kvinna - en kvalitativ intervjustudie om muslimska mns syn p kvinnan
och knsroller. Malm hgskola/Hlsa och samhlle
13
14
2. Wahhabism
2.1 Historisk bakgrund till wahhabismen
Den historiska bakgrunden till den wahhabitiska rrelsen tar sin brjan i Najd under 1700talet, som r en provins i den norra delen av dagens Saudiarabien. Najd var provinsen som
stod i skuggan av den vstliga provinsen Hijaz som var knd fr sin rika islamska kultur,
handelscentra, utbildning och ett centrum fr mnga muslimer samt ett populrt pilgrimsml
d bde Medina och Mecka ligger i Hijaz.31 Provinsen Najd var inte knd fr srskilt mycket
och hade inget strre religist rykte om sig utan fungerade mestadels som en genomfartsled
fr karavaner p vg mot strre stder som Damaskus, Kairo och Baghdad. Inga strre makter
hade brytt sig om Najd vilket gjorde Najd till en ganska isolerad och orrd provins.32
Tidigare och under denna period hade den islamska kulturen tagit t sig influenser och intryck
frn utomstende religioner.33 Influenser som srskilt skiljde sig frn den islamiska kulturen
var att vissa grupper och muslimer hade brjat med vad som kan liknas vid helgonkult.
Gravar dr bermda, av olika anledningar, muslimer lg begravda blev populra pilgrimsml
och det var inte ovanligt att man brjade anvnda utomstende ting i naturen eller att man
sjlv skapade olika ting som symbolik fr historiska hndelser eller myter som brjade
anvndas i rituella sammanhang.34 Det fanns muslimska lrda som tyckte att detta hade gtt
alldeles fr lngt och att dessa riter inte var ngot som tillhrde den riktiga och
ursprungliga islam.35 Det skulle vara som det str skrivet i Koranen: Det finns ingen annan
gud n Gud . Det man fresprkade kallas tawhid, som kan versttas till tro p en enda
Gud eller absolut monoteism.36
Det som var lite extra speciellt med denna rrelse var att den i princip bara innefattade
Ulamas och inte ngra lekmannarevolutionrer.37 Natana DeLong Bas beskriver rrelsen
som evolutionr och inte revolutionr.38 Det vill sga att dessa evolutionrer sg frgan
om denna monoteism, tawhid, som ngot som fr ta tid p sig att vxa fram i ett samhlle och
inget som gr att frndra direkt. En av dessa evolutionrer var Muhammad Ibn Abd alWahhab.
31
DeLong-Bas, 2004: 7.
Commins, D. (2006). Wahhabi Mission and Saudi Arabia. London: I.B Tauris & Co Ltd.: 7-8.
33
34
35
DeLong-Bas, 2004:9.
36
37
38
32
15
Muhammed Ibn Abd al-Wahhab fddes mellan 1702-1703 i staden al-Uyaynah i provinsen
Najd.39 Han vxte upp i en familj med starka kopplingar till den Hanbalitiska rttsskolan d
han hade slktingar och familjemedlemmar som var rttslrda inom denna rttsskola.40 Han
blev under sin uppvxt snabbt en mycket insatt och lrd man som tog sin islamska tro p ett
stort allvar. Det fanns mnga frgor han tyckte var viktiga, det man bland annat kan se i hans
bcker var att han skrev en hel del om skyddet av fattiga och kvinnor men det viktigaste fr
honom var frgan om tawhid.41
Ibn Abd al-Wahhab sg influenserna frn andra kulturer som ven andra muslimska lrda sg
under 1700-talet och brjade sjlv predika och brinna fr frgan om tawhid.42 Genom samtal
och dialog med bde lekmn och andra lrda hoppades han kunna skapa en frndring i
samhllet.43 D han sjlv var en mycket plst person ansg han sjlv att han hade de medel
som behvdes fr att kunna skapa en frndring. Han brjade i sin hemstad al-Uyaynah med
att diskutera frgan om tawhid med stadsborna.44 Ibn Abd al-Wahhab ansg att dialog, att visa
exempel p hur folket gr fel och undervisning var det bsta medlen fr att f fram sitt
budskap samt f andra att inse vikten av tawhid. Syftet var att f folk sjlva att frst och
tnka fr att komma fram till vikten av tawhid, det var en process bde fr individer och fr
hela samhllet.45
DeLong-Bas skriver att den religisa makten i staden sg att Ibn Abd al-Wahhabs reformider
var ngot som inte bara skulle pverka vissa individer utan riskerade att sprida sig ver hela
samhllet. Drfr sg de sin egen makt vara hotad och nr tanken om tawhid ven brjade
stta sig hos vissa av ledarna tyckte de majoriteten av styrande att det gtt alldeles fr lngt.
Ibn Abd al-Wahhab blev tvingad ur staden och begav sig ut p en pilgrimsfrd mot Mecka.46
Efter resan till Mecka reste han runt till olika stder dr han varvade studier med undervisning
och fortsatt dialog, dock mttes han av mycket blandat gehr.47 48 Han skrev en bok om
tawhid, Kitab al-Tawhid, som snabbt spreds runtom i Najd. Han stannade upp i staden
Huraymila dr han hamnade i en kontrovers med en grupp mn dr han frskte tillrttavisa
39

41
DeLong-Bas, 2004: 17-18.
42
43
44
45
46
47
Commins, 2006: 11.
48
DeLong-Bas, 2004: 21-22.
40
16
dem med att sex var ngot som endast fick ske i ktenskapet, ngot som mnnen inte
gillade.49 Detta ledde till ett mordfrsk mot honom och han insg att han behvde lite
assistans frn hgre instans fr att lyckas n ut med sitt budskap. Han tervnde till sin
hemstad som nu styrdes av en man som hette Ibn Muammar som Ibn Abd al-Wahhab
lyckades f till ett samarbete med. Om Ibn Abd al-Wahhab stttade honom och hans politiska
ambitioner skulle Ibn Muammar sttta hans religisa budskap.50 En taktik som mnga
reformatorer under denna tid anvnde sig av.51
Under perioden av deras samarbete skulle tre stycken mycket speciella och kontroversiella
hndelser ga rum som skulle f hans liv att ta en viss vndning. Jag kommer inte g in p
hndelserna mer djupgende utan bara snabbt och versiktligt d hndelserna r viktiga men
har en viss betydelse fr fortsttningen. Den frsta hndelsen var att han sjlv bestmde att
man skulle hugga ner trd dr man hngt upp heliga saker i staden.52 Den andra var att han lt
frstra ett monument ver en grav dr en av Profeten Muhammeds frsta kompanjoner tillika
den frsta kalifens, Umars, bror ligger begravd.53 Den tredje hndelsen som fick bgaren att
rinna ver fr mnga var nr han lt stena en kvinna till dds som hade haft sex utanfr
ktenskapet.54 Vidare frklaringar, diskussioner och motiveringar till varfr steningen gde
rum finns men som jag hr inte kommer att g in nrmare p.55 Efter den tredje hndelsen
bekrftade det fr mnga om hur extrem han var. Trots std och ptryckningar frn andra
Ulamas till den tredje hndelsen fick de politikerna att inse att Ibn Abd al-Wahhab var en
extrem man som utgjorde ett hot mot hela regionen. 56 Nr Ibn Muammar fick ett brev frn en
av sina viktigaste handelspartners om att han antingen skulle dda Ibn Abd al-Wahhab eller
utvisa honom fr att inte bli av med skatteintkter frn nrliggande omrden vgrade han
nd.57 Ibn Muammar blev tillslut sjlv ocks mordhotad och knde att han inte hade ngot
strre val och fick Ibn Abd al-Wahhab att lmna staden, han stllde in sitt sikte mot alDinyah.58
49

51
52
53
DeLong-Bas, 2004: 25-26.
54
DeLong-Bas, 2004: 27-28.
55
56
57
58
DeLong-Bas, 2004: 33-34.
50
17
I al-Dinyah lyckades han, via en kvinna som hade fastnat fr hans budskap om tawhid, blir
presenterad fr en viss Muhammad Ibn Saud.59 Ibn Abd al-Wahhab presenterade sin lra fr
Ibn Saud som till en brjan inte riktigt fastnade fr den. Det gjorde dremot hans fru. I
samband nr Ibn Abd al-Wahhab lovade att om du hjlper mig att sprida och hlla fast vid
min lra kommer du att f rika belningar i form av mark, var det ngot som intresserade ibn
Saud. 60 Dessa slt ett samarbetsavtal dr Ibn Saud lovade att hjlpa Ibn Abd al-Wahhab att n
ut och fresprka tawhid s lnge al-Wahhab gav honom religis legitimitet, ett samarbete
som str fast n idag.61 Ibn Saud blev en mycket framgngsrik fltherre och lyckades ta t sig
och ervra mark som senare skulle forma dagens Saudiarabien. Detta gjorde wahhabismen till
en militant rrelse eftersom man genom legitimitet av Ibn Abd al-Wahhab fick gra som man
gjorde, ven fast det kanske inte var hans primra ml och syfte att bedriva krig personligen.
Det viktiga fr Ibn Abd al-Wahhab var inte allt land som de lyckades ervra utan att hans
budskap skulle f n fram och bidra till frndring. Muhammed Ibn Abd al-Wahhab drog sig
senare tillbaka frn att ha varit den ledande imamen och haft inflytande i den Saudiska
expansionen. Han fortsatte med undervisning och egna studier innan han avled senare ngon
gng mellan 1791 och 1792.62
2.2 Grunderna i wahhabitisk teologi och fiqh

Ngot som r viktigt att komma ihg innan vi gr vidare, och som DeLong Bas tar upp, r att
islam inte bara handlar om att tro rtt utan ven att leva rtt. Beroende p hur man som
muslim har handlat och levt sitt liv kommer Gud en dag att dma efter detta. Detta var ngot
som Ibn Abd al-Wahhab tog p stort allvar dr hans tanke var att rtt tro ger rtt beteende.63
Ibn Abd al-Wahhab vxte som bekant upp i ett omrde dr den Hanbalitiska rttsskolan hade
ett av sina starka fsten och mycket av den grund al-Wahhab stod p hmtades drifrn. Den
Hanbalitiska rttsskolan grundades av Ahmed Ibn Hanbal och r en av de fyra strre knda
rttskolorna inom sunniislam.64 Inom alla rttskolor str Koranen alltid verst sedan fljer
Sunnan, drefter ser det olika ut gllande vidare tolkning av en viss frga.65 Det ses ocks
olika p Sunnan. I den Hanbalitiska rttsskolan ska man i frsta hand helst g efter de ahadith
som ligger nrmast profeten Muahammed, bde i tid och vem som skrivit ner den och berttat
59

61
DeLong-Bas, 2004: 34-35.
62
63
DeLong-Bas, 2004: 41, 91.
64
Hjrpe, J. (2010). Om islamisk rttstradition och dess aktuella problematik, Familj religion rtt. (red.
Singer, Jnter-Jareborg och Schlytter): 186
65
Abdal-Haqq, (2002). Islamic Law. An Overview of Its Origin and Elements, The Journal Of Islamic Law and
Culture: 69-74.
60
18
ngot som Ibn Abd al-Wahhab hll med om. 66 67 Inom exempelvis den Malakitiska
rttsskolan krvs inte att en hadith mste ligga rtt fr att vara godknd. Ett krav som dock
alltid gller r den som skrivit ner ahadith mste haft ett friskt sinne och inte vara en knd
lgnare. 68 Ngot som Ibn Abd al-Wahhab pekade p extra starkt gllande Sunnan och
ahadith var att istllet fr att fokusera p att underska isnader, ngot man hade gjort mycket
innan, skulle man lsa ahadith och ta till sig efter vad det stod.69 70
Som det togs upp i historikdelen uppstod denna reformrrelse pgrund av alla nya intryck
som islam hade tagit t sig. r 900 e.v.t ansg lrda att man inte kunde komma lngre med
tolkningen av Koranen och Sunnan, allt var fullbordat. Tv av de begrepp som anvnds inom
fiqh r idjtihad och taqlid. Idjtihad kan beskrivas som egen tolkning eller nytolkning av
kllorna, taqlid r istllet hrmning eller att ta efter vad tidigare rttslrda har sagt om
kllorna.71 Det de rttslrda gjorde r 900 e.v.t var att stnga drren fr idjtihad och
uppmanade att endast anvnda sig av taqlid. Det som al-Wahhab gjorde var att ppna drren
fr idjtihad och frska nytolka kllorna fr att skapa en islam som var s lik den
ursprungliga som mjligt.
Det som Ibn Abd al-Wahhab framfrallt fresprkade var tawhid, ngot som bst kan
definieras som absolut monoteism. Allts att man absolut inte fr dyrka eller att det inte fr
finnas ngon annan Gud vid sidan av Gud.72 Den andra viktiga komponenten hr r shirk
vilket menas med att man p ngot stt bortser frn eller skadar tawhid.73 Shirk innebar att
saker som magi, dyrkan av helgon och att all form av offerkult skulle vara frbjudet. Enligt
al-Wahhab finns det starka grunder i bde Koranen och i ahadith att det r en ofrltlig
synd och att man kommer hamna i helvetet.74
Sammanfattningsvis kan man sga att teologin bygger p att ha rtt tro; det vill sga det som
finns i Koranen och ahadith samt tawhid, ger rtt beteende; det vill sga avstndstagande frn
shirk samt rtt beteende efter det som str i Koranen och ahadith
66

Svensson, 1996: 19.
68
Abdal-Haqq, 2002: 71.
69
70
Voll, John O. "Wahhbyah." Encyclopedia of Religion. Ed. Lindsay Jones. 2nd ed. Vol. 14. Detroit:
Macmillan Reference USA, 2005. 9653-9655. Gale Virtual Reference Library. Web. tkomstdatum 1 maj 2014.
71
Svensson, 1996: 18.
72
73
DeLong-Bas, 2004: 61-62.
74
67
19
2.3 Wahhabismens roll i dagens Saudiarabien

Den frsta Saudiska staten uppkom som bekant under Ibn Abd al-Wahhabs levnadstid och
existerade mellan ren 1744-1818. Under den perioden hade Muhammed Ibn Saud ervrat
stora delar av den arabiska halvn.75 Delar av armn hade tagit Ibn Abd al-Wahhabs lra p
ett s stort allvar att de p egen hand, utan ngon srskild order frn Ibn Saud, gav sig ut i
omrden kring nuvarande Irak och dvarande Storsyrien fr att frstra gravar och mosker
som man kunde koppla till shirk.76 Detta gjorde att omkringliggande lnder blev mycket
oroliga vilket ledde till ett flertal attacker frn Egypten och det Ottomanska riket som ville
stoppa denna nya form av islam.77 Saudiska staten fll samman 1818 men teruppstod mycket
tack vare den starka wahhabitiska grund som fanns i omrdena som olika grupper, med Ibn
Sauds familj i spetsen, samlades kring och staten teruppstod 1824. Detta hll fram till 1891
d en stor familjefejd stllde till ett stort kaos. Detta underblstes av att en annan mktig slkt,
al-Rashid, tog ver huvudstaden Riyadh med std frn Ottomanska riket som ocks
kontrollerade delar den arabiska halvn. Den yngsta sonen, Abdul Aziz, i Ibn Saud familjen
som 1891 blev statschef flydde landet och var i exil men tervnde senare 1902 fr att bygga
upp det land som hans pappa och hans frfder en gng haft med wahhabism som religist
hjlpmedel. Han lyckades terta Riyadh med olika slktingar och allierade och det saudiska
riket kunde senare igen teruppst 1932. Hans son, Saud, gifte sig med en kvinna frn den
wahhabitiska slkten som en symbolik fr deras allians.78
Fram till den frsta oljan d produktionen p allvar brjade ta fart under 1950-talet var
Saudiarabien ett av vrldens fattigaste lnder. Ngon infrastruktur fanns knappast och landet
bestod mestadels av nomadiska stammar och bnder. Landet var vldigt isolerat vilken de
saudiska medborgarna frmodligen trivdes ganska bra med.79 Ottomanska riket, som tidigare
utgjort det strsta hotet, hade innan denna tidpunkt blivit bankrutt och kontrollerades nu av
bland annat Storbritannien och Frankrike, ngra andra strre hot fanns inte. Ibn Saud
beslutade 1932 att landets grundlag skulle utg frn Koranen och stommen fr rttsystemet
75
Kosebalaban, M. A. (2009). Religion and politics in Saudi Arabia: Wahhabism and the State. Colorado: Lynne
Rienner Publishers, Inc.: 58.
76
Kosebalaban, 2009: 58-59.
77
Kosebalaban, 2009: 59.
78
Kosebalaban, 2009: 59-65.
79
Kosebalaban, 2009: 67.
20
vara byggd p den Hanbalitiska sharialagen.80 Frutom rttsystemet skulle wahhabismen vara
styrande gllande utbildning och fungera som moralisk kompass fr folket.81
Landet r idag en monarki och har hittills endast styrts av sner till Abdul Aziz. Att lyda
under en kung r ocks ngot som motiveras av Ibn Abd al-Wahhab. 82 Ett ministerrd finns
ocks som vid viktiga frgor och beslut rdgr med de religisa ledarna i landet. De religisa
ledarna fljer generellt Hanbaltitiska riktlinjer men har mjlighet att gra egen idjtihad om
svaret inte framgr klart i Koranen eller Sunnan.83 Ett stort problem fr mnga wahhabiter
som varit genom modern tid r gllande Saudiarabiens samarbete med framfrallt USA men
ocks vriga vst med oljan. Under 1950- och 1960-talen nr avtalen mellan Saudiarabiens
olja mot amerikanskt frsvar av landet var det en stor diskussion i landet. ena sidan tyckte
kungen man behvde hjlp med frsvaret och att ha USA som bundsfrvant ansg vara
mycket bra. andra sidan drog den religisa makten t andra hllet och ville hlla landet
fortsatt isolerat utan utomstende pverkan.84
Idag kan man generellt dela in invnarna i tv lger, dels de regimtrogna och dels
oppositionella wahhabitgrupper som hvdar att moderniseringen och samarbetet med USA
har pgtt alldeles fr lnge. Det r ur den senare gruppen som bland annat al-Qaida
hrstammar och ven andra jihadgrupperingar.85 Stam- och klansamhllet r ngot som
fortfarande existerar och det som ska st i centrum fr saudier r familj och slkt vilket ven
var ngot Ibn Abd al-Wahhab pongterade.86 Islam r den enda religion som fr utvas
offentligt och det finns ven en speciell sedlighetspolis, mutawwa, som bland annat hller koll
p att kvinnor klr sig tillrckligt anstndigt och att ingen dricker alkohol.87
Madawi Al-Rasheed menar p det r fr enkelt med att sga att wahhabismen sjlv har gjort
att det ser ut som det gr i dagens Saudiarabien, framfrallt fr kvinnor. Vissa menar p att
det r fr att det fortfarande r uppbyggt som ett klansamhlle, vilket befster patriarkala
former. Detta menar hon p r fel d andra lnder med liknande samhllsform slppt fram
kvinnor i samhllet och politiken i mycket strre grad n Saudiarabien. Hon menar istllet p
80
Saudiarabien. http://www.ne.se/lang/saudiarabien, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-05-15.

Commins, 2006: 105.
82
Commins, 2006: 115.
83
Commins, 2006: 116.
84
Commins, 2006: 108.
85
Hjrpe, 2004: 201.
86
Saudiarabien. http://www.ne.se/lang/saudiarabien, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-05-15.
87
Thunander, 2011: 18-19.
81
21
att det beror p att Saudiarabien har en ideologi som nrmast kan beskrivas som religis
nationalism. Shr skriver hon sjlv: It is the interaction between the state, religious
nationalism, and social and cultural forms of patriarchy that seems to have locked Saudi
women in a situation considered by many to be unique in its extreme forms of exclusion.88
I svensk och internationell media har man kunnat lsa under det senaste ret om saudiska
kvinnors kade mjligheter att f brja kra bil.89 90I en artikel frn Helsingborgs Dagblad
frn 2009 kunde man lsa under rubriken Kvinnor vdrar morgonluft i Saudiarabien att en
kvinna valts till att bli utbildningsminister med fokus p kvinnors utbildning. Det tas upp hur
kvinnliga aktivister i Saudiarabien nu hoppas kunna kra bil, att kunna rra sig fritt utan
sllskap av en manlig slkting, att kunna arbeta utanfr hemmet och att kunna befria sig frn
den ptvingade svarta kldseln.91 I SVT:s Uppdrag Granskning frn den 2 februari 2011
framkommer det i ett reportage om ett moskbygge i Gteborg att Saudiarabien bidrar med
mycket pengar uppbyggnaden och detta exempel gller inte bara i Sverige. I vissa fall har det
ven frekommit frhandlingar dr saudiska shejker tagit p sig att finansiera allt i utbyte mot
att de sjlva fr vlja imamer fr att senare sprida den wahhabitiska lran.92
2.4 Kvinnans roll i ktenskapet

Kvinnosynen inom wahhabismen r som bekant en rtt knslig och kritiserad stndpunkt frn
mnga olika hll. Om man tittar p den period och kontext som Ibn Abd al-Wahhab levde i
var det egentligen inte mycket som stack ut frn hans lror om kvinnans roll i ktenskapet
gentemot mannen. De mesta av hans uppfattningar var inom normala grnser fr vad som
ansgs generellt, det vill sga utifrn den kontext han levde i samt utifrn den Hanbalitiska
88
Al-Rasheed, M. (2013). A Most Masculine State: Gender, Politics and Religion in Saudi Arabia . New York:
Cambridge University Press.:16-19.
89
Fler kvinnor kr i Saudiarabien. svt.se. tkomstdatum 23 april 2014. http://www.svt.se/nyheter/varlden/flerkvinnor-kor-i-saudiarabien.
90
Saudi Women Renew Push for the Right to Drive, Hope for Symbolic Show of Support from Obama.
Text.Article. Associated Press, 27 mars 2014. tkomstdatum 23 april.
http://www.foxnews.com/world/2014/03/27/saudi-women-renew-push-for-right-to-drive-hope-for-symbolicshow-support-from/.
91
Kvinnor vdrar morgonluft i Saudiarabien Newsline Arkiv. tkomstdatum 23 april 2014.
http://uppsalauniversitet.newslinearkiv.se.ezproxy.its.uu.se/articles/16432319?highlight_query=saudiarabien+%
2Bkvinnor.
92
Saudiarabiskt finansierad mosk p Hisingen granskas i Uppdrag Granskning (1/2), 2011. tkomstdatum 23
april 2014. http://www.youtube.com/watch?v=rU1SC234GrI&feature=youtube_gdata_player. Saudiarabiskt
finansierad mosk p Hisingen granskas i Uppdrag Granskning (2/2), 2011. tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.youtube.com/watch?v=O6DhFLHNQ1E&feature=youtube_gdata_player.
22
rttsskolan, detta enligt DeLong-Bas.93 Drmed sagt att han inte tog kvinnans stllning p
srskilt stort allvar, snarare tvrtom. DeLong-Bas vill visa p att kvinnofrgan var ngot som
han tog mycket serist p och ngot som han visade en stor angelgenhet fr, vilket
terspeglas bde i hans texter och att han ofta samtalade med kvinnor vilket visar p att han
sg dem som mnniskor.94 Bara att han ansg att kvinnan, oavsett lder och fas i livet,
skulle f mjlighet att ge sitt medgivande fr den man hon skulle gifta sig med var en sikt
som skiljde sig ifrn andra sunnirttsskolor.95
D han sjlv lst och frsttt att profeten Muhammed bde hjt kvinnans stllning samt tagit
frgan om kvinnors roll p stort allvar s gjorde han detsamma. I en av hans stora bcker,
Kitab al-Nikah Boken om ktenskap,96 tar han upp mycket som tcker bde mannen
och kvinnans roll i ktenskapet.97 Boken bygger p Koranverser, ahadith och diskussioner
med tidigare utsagor frn andra rttslrda.98 I ett ktenskap har bde mannen och kvinnan
rttigheter och skyldigheter, liksom i det dagliga livet. Kvinnans rttigheter och skyldigheter
delade han upp dessa i tv delar; muamalat och ibadat. Ibadat r frhllandet hon har till
Gud och muamalat frhllandet mnniskor emellan. Frhllandet till Gud r lika fr bde
mn och kvinnor dr det framfrallt handlar om att leva efter de fem grundpelarna. 99Dock
sg frhllandet till mnniskor, d framfrallt relationen mellan man och kvinna i ett
ktenskap, olika ut med rttigheter och skyldigheter.
Jag har identifierat och valt ut fyra olika delar inom ktenskapet dr mannen och kvinnans
rttigheter och skyldigheter skiljer sig t enligt Ibn Abd al-Wahhab. De delar jag kommer
fokusera p r sex, mannens rtt till flera fruar och mannens hgre stllning gentemot kvinnan
samt hans rtt att tillrttavisa henne genom slag. Delen om mannens verlgsenhet och
tillttavisning r frn vers 4:34 i Koranen och legitimering fr polygami bygger p vers 4:3.
100 101
Dessa verser kommer mer i detalj att presenteras och diskuteras i avsnittet dr
93

95
96
Min versttning frn engelska.
97
98
99
DeLong-Bas, 2004: 126-127.
100
Koranens Budskap (2002): s.118. Vers 4:34: MNNEN SKALL ha ansvar fr och omsorg om kvinnorna
med [den styrka och] de andra fretrden som har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] frsrjare.
Rttfrdiga kvinnor frttar dmjukt sin andakt [infr Gud] och dljer [fr andra] det som Gud har dolt. Om ni
ser illvilja hos dem, frmana dem d och varna dem och [om detta inte hjlper] hll er borta frn deras nattlger
och [som sista utvg] tillrttavisa dem handgripligen. Om de sedan visar sig medgrliga, sk d inte sak med
dem. Gud r upphjd, stor [i frsvaret av den svage].
94
23
wahhabism stlls mot islamisk feministisk tolkning. Anledningen till att jag lagt till sex som
en punkt hr r fr att jag dels vill tydliggra Ibn Abd al-Wahhabs resonemang kring mannen
och kvinnans rttigheter och skyldigheter. Dels fr att det hnger ihop med delen kring
mannens rtt att sl sin hustru.
ktenskapet sg Ibn Abd al-Wahhab som en norm, det fanns inget fastslaget i Koranen om att
man var tvingad att ing i ktenskap men att det vore konstigt om man inte gjorde det. Ibn
Abd al-Wahhab ansg att det var endast i ktenskapet sexuella behov fr tillfredsstllas och
att det var det sexuella begret, hos framfrallt mannen och viljan att reproducera som fr
bda parter oftast gr att det leder till ktenskap.102 Det r alltid mannens ansvar att
kontrollera sin sexualitet och drfr inte kan ha sex med vem som helst utan att vara gift.103
Mannen har rtt till sammanlagt fyra fruar men mste d ocks kunna behandla och frsrja
alla p samma stt gllande ekonomi, skydd, mat och sex.104 Mannen har ocks rtt till att
gifta sig med en kvinna som inte r muslim, detta fr att hans sexuella begr skulle kunna
tillfredstllas utifall han bodde i ett omrde med f muslimska kvinnor. Kvinnan hade enligt
Ibn Abd al-Wahhab endast rtt till en make och fick endast gifta sig med en muslimsk man.
Det rekommenderades att kvinnan tminstone skulle haft menstruation innan ett ktenskap,
vilket ven styrks i Koranen men som ocks motsgs d profeten Muhammed gifte sig med en
flicka som var 6 r.105 Han fresprkade att kvinnan skulle f vara med och ha en sikt vid val
av man vilket var en ganska ovanlig sikt i denna tid och kontext. Dock mste kvinnan alltid
ha ett godknnande frn en wali, manlig vakt eller frmyndare. Mannen och kvinnan som
gifter sig med varandra br ocks ha en jmlik status i samhllet. Kvinnan har alltid rtt att
tacka nej till en man med lgre status n henne sjlv men fr inte tacka nej till en man med
hgre status. 106
Mannen mste betala en symbolisk summa vid ktenskapets brjan, som inte behver vara
pengar men ngot som bda kommer verens om, detta kallas mahr. Det r en mycket vanlig
101
Koranens Budskap (2002): s.115. Vers 4:3: Om ni r rdda att inte kunna behandla de faderlsa med
rttvisa, tag d [andra] kvinnor som r tilltna fr er till hustrur tv eller tre eller fyra; men [begrnsa er till] en
enda om ni inte tror er om att kunna behandla alla lika eller [vnd er till] ngon av dem som ni rttmtigt
besitter. Detta gr det lttare fr er att undvika partiskhet.
102
103
104
DeLong-Bas, 2004: 136-137.
105
DeLong-Bas, 2004: 136-137.
106
DeLong-Bas, 2004: 145-146.
24
tradition som styrks av Koranen och frekommer i de flesta muslimska ktenskap.107 108
Utver mahr fr hon som sagt allt underhll som kan tnkas fr att hon ska m bra och hon
har ven rtt att till sina egna godelar samt rtt att behlla sin ln om hon arbetar. Om inte
mannen klarar av att tillfredstlla sin fru med allt underhll har hon rtt att skilja sig eller
acceptera att g ner en niv ekonomiskt.109 Mannen fr absolut inte skada sin fru varken
fysiskt eller knslomssigt utan ska freg med gott exempel eftersom han r i en sorts
maktposition.
Sex anses vara mycket viktigt och en plikt fr bde mannen och kvinnan och syftar i frsta
taget till reproduktion. Mannen kan krva att f sexuell tillfredstllelse men inte s att det p
ngot stt skadar kvinnan eller hindrar henne frn sina religisa plikter som alltid gr frst.
Detta syftar till en verenskommelse mellan mannen och kvinnan menar DeLong-Bas, ngot
som i detta fall tolkas olika.110 Har mannen flera fruar mste han tillbringa max fyra ntter
med varje fru fr att hon ocks ska kunna f sin tillfredstllelse och det r endast hon som fr
bestmma om mannen kan hoppa ver ngon natt eller inte d det r hans plikt. Fruarna fr
inte heller vistas i samma rum utan en verenskommelse med varandra, detta fr att man ska
kunna ha ett privatliv med varandra.111 Mannen har allts inte total kontroll ver kvinnan utan
bda har rtt till sex inom vissa tidsperioder. Rttigheterna bda har r att de endast fr ha s
mycket sex som bda klarar av. Vgrar kvinnan sex d inget hindrar henne frn att ha det har
mannen rtt att tillrttavisa henne med ett slag. Dock br, precis som det beskrivs i Koranen
vers 4:34, andra metoder anvndas innan. Detta kallas fr nushuz, som bokstavligen betyder
motstrvighet eller olydnad.112 Om en man p ngot stt visat nushuz vid ngon av sina
plikter har ven kvinnan rtt att tillrttavisa mannen, dock inte genom slag.113
Fr att gra en kort sammanfattning kan man tydligt se hans grundlggande uppfattningar om
mannen och kvinnans olika rttigheter och skyldigheter i ktenskapet. Kvinnans skyldigheter i
ktenskapet r att ge hennes make sex, fda barn och visa honom lydnad. Mannens
skyldigheter r ge sin fru sex, mahr samt ge henne och deras barn allt underhll som
behvs.114 Rttigheterna r ngot fler och r svrare att gra en generalisering p men
107
Koranens Budskap (2002): s.115. Sura 4:4: Ge kvinnorna som en ren sknk deras brudgva; men om de
frivilligt avstr ngot av den, fr ni ta emot och njuta det med gott samvete.
108
109
DeLong-Bas, 2004: 163-164.
110
DeLong-Bas, 2004: 168-169.
111
112
113
114
25
innefattar bland annat kvinnans rtt att skilja sig om inte hennes make kan uppfylla sina
skyldigheter, plikter, och mannens rtt till att tillrttavisa sin fru med slag, efter att andra
metoder anvnts, om hon vgrar sex. Hans stndpunkter kommer i mer detalj diskuteras i
avsnitt 4.1.
26
3. Islamisk feminism
3.1 Den islamiska feminismens framvxt
Den frsta islamisk feministiska strmmen kom i en tid d mnga muslimska lnder kmpade
fr sjlvstndighet frn de olika kolonialmakterna. Vissa sg att mycket av de saker som gtt
fel och anledningen till hur det sg ut var vsts fel. I de koloniserade lnderna, framfrallt i
Nordafrika och mellanstern, hade folket mycket begrnsat tilltrde till politiken och inte
samma rttigheter som kolonisatrerna i landet. En antikolonial och nationalistisk rrelse
vxte fram dr man till en brjan krvde mer inflytande och rttigheter men som senare ledde
till krav p sjlvstndighet.115 Religionen, frmst islam, anvndes fr att strka sin
argumentation i krav p sjlvstndighet. Samtidigt sg man att den vsterlndska modellen
frde med sig vissa innovationer som var anvndbara fr att fra samhllet in i en mer
modern anda. En rrelse vid namn islah-rrelsen vxte fram med uppdraget att finna en
skallad gyllene medelvg dr man dels starkt skulle hlla sig fast vi den religisa
traditionen men samtidigt anamma delar av den vsterlndska kulturen. Islah-rrelsens syfte
var inte en vsternisering utan en modernisering och i denna modernisering skulle islam vara
en naturlig del. 116 Den islamisk feministiska rrelsen kom som en del ur detta fr att i samma
veva strka kvinnors rttigheter.
Det var i Egypten den islamisk feministiska vgen frmst tog sin brjan med juristen Qasim
Amin i spetsen i slutet p 1800-talet.117 Ngot som genomsyrade den tidiga rrelsen var
kvinnors rtt till utbildning, motstnd mot religisa seder som begrnsade kvinnor samt skarp
kritik mot att islam genom historien uteslutande tolkats av mn. Det var mn som hade skrivit
ner, kommenterat och kommit fram till hur man som muslim skulle leva. Kritiken riktades
mot att det var mn som hade kommit fram till hur bde mn och kvinnor skulle leva som
muslimer.118 Kvinnor hade allts knappt ftt sga till i en frga som skulle pverka hela deras
liv. Detta argument anvnds ven som motivering fr nytolkning av islamiska feminister.119
Man frskte visa p vilka stora frdelar det skulle ha fr samhllet om kvinnor fick utbilda
115
Svensson, 1996: 35-49.

Abu Khalil, Asad, and Mahmoud Haddad. "Il." The Oxford Encyclopedia of the Islamic World. : Oxford
University Press, 2009. Oxford Reference. 2009. Date Accessed 12 Jul. 2014
<http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195305135.001.0001/acref-9780195305135-e1176>.
117
Kommentar: Detta var ca 1884-1899. Svensson, 1996: 21.
118
Svensson, 1996: 29.
119
Wadud, A. (2006). Inside the Gender Jihad. Oxford: Oneworld publications.: 96.
116
27
sig fr att p s stt kunna skta sina plikter p ett bttre stt.120 Efter Egyptens
sjlvstndighet 1923 bildades den Egyptiska Feministunionen som man kan sga var den
frsta officiella freningen fr dessa frgor.121 Till en brjan var detta en rrelse som
frmst riktade sig till verklassen.122 Budskapet och mlet var att lyfta kvinnors bildande fr
att f in dem i politik och andra arbeten, gra om ktenskapslagen s att det bland annat skulle
bli 16-rs grns fr kvinnor att ing i ktenskap.123 Flera omkringliggande lnder fljde denna
trend och 1944 hlls Arabisk Feministkonferens arrangerad av just Egyptiska
Feministunionen dr representanter frn, utver Egypten, Irak, Libanon, Palestina och Syrien
nrvarade. Likt Ibn Abd al-Wahhab sg man detta som evolution snarare n en revolution
och att det var ngot som fick ta tid och ske successivt med tiden.124
Efter andra vrldskriget sg utvecklingen lite olika ut i lnder dr den islamiska
kvinnorrelsen hade fst sig. I exempelvis Turkiet valde man medvetet att ta en sekulr bana i
utvecklingen av landet dr religionen skulle vara fri frn staten och mnniskor sjlva f vlja
sin tro. 125I Algeriet dremot kmpade man lnge mot den franska kolonialmakten och den
islamiska identiteten blev snarare ngot som kopplades ihop med att vara algerier.
Kvinnofrgan och islam generellt gick snarare tillbaka till en mer traditionell inriktning fr
att markera sin nationsstolthet samt fr att ta avstnd frn Frankrike.126 Den islamiska
feminismen mrktes tydligt i framfrallt Turkiet och Egypten som infrde en s kallad
statsfeminism. 127 128 I Turkiet kom det i samband med sekularismvgen och i Egypten i
samband med Djamal Abd al-Nasirs tilltrde, i Europa r han mer knd som Nasser.129 130
Statsfeminismen innebar ett stort lyft fr kvinnor som nu lovades samma mjligheter som
mn att studera och delta aktivt i politik och arbete.
I mnga muslimska lnder kunde man se en liknande trend fram till sexdagarskriget som var
ett tungt nederlag fr framfrallt arablnderna.131 Den nya epoken som skulle innebra en
ny blomstring fr islam fick sig en trn d man frlorat mot vst. Efter sexdagarskriget
120
Svensson, 1996: 23.

Svensson, 1996: 31.
122
Svensson, 1996: 27.
123
Ahmed, L. (1993). Women and gender in Islam: historical root of a modern debate. New Haven: Yale
University Press.: 176.
124
Svensson, 1996: 27.
125
Svensson, 1996: 39.
126
Svensson, 1996: 44-45.
127
Svensson, 1996: 39.
128
Svensson, 1996: 47.
129
Svensson, 1996: 39.
130
Svensson, 1996: 47.
131
Svensson, 1996: 49.
121
28
hade sljbrandet, och andra traditionella muslimska klder kat som en demonstration i vad
som r muslimernas identitet.132 Efter kriget slpptes det lite p den statliga kontroll som hade
funnits och islamisk feminism kunde se ett nytt dagsljus i en friare form. 133 Frn 1970-talet
fram tills idag finns tendenser som visar p att den islamska feminismen tagit till sig en mer
radikaliserad syn. Det vill sga att tanken om att en yttre fiende finns, i detta fall oftast mn,
och att samhllet i sig r kvinnofrtryckande.134 Det har varit svrt fr kvinnor i muslimska
lnder, som kanske r lttare fr kvinnor i vsterlndska kontexter, att bygga sina argument
runt allmnna mnskliga rttigheter vilket har lett till att andra metoder ftt anvndas fr att
n fram med sitt budskap.135 Exempel p det fljer i nstkommande tv avsnitt.
3.2 Exempel p tankegngar hos ngra islamiska feminister

Fr att ge en bredare och en mer kompletterande bild av islamisk feminism ska jag kort g
igenom ngra knda islamiska feministers ider. Jag r medveten om att det finns andra
islamiska feminister som kanske borde ftt utrymme hr. D detta avsnitts syfte r att frska
ge en grundlggande bild av ngra feminister har jag valt ut ngra frn olika tidsspektra och
med olika sikter.
Qasim Amin r den person som fr anses som den frsta mest knda islamiska
feministdebattren. Han var en av de frsta att starta igng den islamiska feminismen, i alla
fall i de arabiska lnderna.136 En av hans huvudponger var att det var mycket tack vare att
kvinnor i vst slppts fram mer, ftt utbilda sig och ftt mer inflytande i samhllet som det
vsterlndska samhllet hade hamnat i framkant.137 Att kvinnor skulle f komma ut i
samhllet hade endast positiva aspekter vilket skulle frmja utvecklingen av samhllet.138
Argument som Amin anvnde fr att motivera sin stndpunkt var bland annat att kvinnan
genom utbildning dels skulle f en strre medvetenhet och drmed kunna ge barnen en bttre
uppfostran samt uppfra sig mer anstndigt bland mnniskor.139 Han tyckte ocks att
kvinnan skulle f vlja man sjlv utan inflytande frn ngon annan eftersom att fel kemi
endast leder till disharmoni i ktenskapet. Hans argumentation r ett tydligt exempel p hur
man i brjan frskte brja lite frsiktigt och spela p den traditionella spelplanen fr islam
med fokus p kvinnans roll i hemmet och samhllet.
132
Svensson, 1996: 52-53.

Svensson, 1996: 55.
134
Svensson, 1996: 59, 63.
135
Svensson, 1996: 63-65.
136
Ahmed, 1993: 145.
137
Ahmed, 1993: 144.
138
Svensson, 1996: 21.
139
Svensson, 1996: 23.
133
29
De flesta islamiska feminister var mn till en brjan men en tidig kvinna var Malak Hifni
Nasif. Hon hll med det mesta av det Amin ansg men gick ett steg lngre och ansg att det
var mnnens fel och att mnnen var det strsta hindret eftersom att det var mn som satt p
makten och drefter inte slppte fram kvinnor.140 Det fanns de som gick nnu lngre som
exempelvis Fatima Mernissis dr hon i sin bok Beyond the veil (1975) sger att det r
profeten Muhammeds fel att det ser ut som det gr. Enligt henne ville Muhammed endast hitta
ett stt fr att legitimera sin maktroll gentemot kvinnan samt att mn genom polygami skulle
f utlopp fr sina sexuella lustar. Detta med utlopp utlopp fr sinasexuella lustar r ngot
som hon senare tagit tillbaka.141 Sociologen Fatima Mernissi har i en av hennes bcker, The
veil and the male elite (1991), en historisk genomgng dr hon bland annat kritiserar Abu
Bakr, som enligt Mernissi hade en kvinnofientlig attityd, som en falsk traditionsfrmedlare
d han enligt henne en gng blivit piskad fr att ha vittnat falskt. Abu Bakr var en av profeten
Muhammeds nrmaste mn och den frsta kalifen och att ifrgastta honom som trovrdig
traditionsfrmedlare r ngot som r mycket kontroversiellt och som mnga har haft svrt att
acceptera.142 Mernissi och hennes bok The veil and the male elite kommer att tas upp
senare.
Ett ytterligare exempel p hur man kan anvnda historia som frklaringsmetod fr att
legitimera frndring finns i en artikel skriven av Jeri Altneu Sechzer. Frfattaren till artikeln
visar p att i det klansamhlle som existerade innan islam uppkom var det vanligare att
kvinnor hade mer inflytande inom politik, ekonomi samt att de hade mer att sga till om i
relationer.143 Detta r ngot som ven Sadaawi tar upp.144 Bland annat hnde det att kvinnorna
gifte sig med fler n en man, ngot som senare frbjds i Koranen. Detta menar Sechzer dels
beror p att Muhammed sg att mnga av mnnen var ute i krig och att kvinnorna drfr
behvde garanti fr att bli frsrjda utifall ngon av mnnen skulle d. Hon pekar ven p att
kalifen Umar, som var den frste kalifen efter Muhammeds dd, frmodligen haft ett finger
med i spelet d han bland annat stramade t reglerna fr kvinnornas kldsel samt att de inte
fick g till moskn.145 Sadaawi hnger p detta spr men menar ven att kvinnors minskade
rttigheter successivt frsmrades under ren efter Muhammeds dd. Sedan dess har det
140
Svensson, 1996: 26.

Svensson, 1996: 54-55.
142
Svensson, 1996: 147-148.
143
Sechzer, J. A. Islam and Woman: Where Tradition Meets Modernity: History and Interpretations of Islamic
Womens Status. Sex roles 51, num 56 (01 september 2004): 267268.
144
Sadaawi, 1982:194-196.
145
Sechzer, 2004: 269.
141
30
pgtt en strid mellan de som vill ha lika jmstlldhet, jmlikhet, rttighet fr egen ekonomi
och frihet fr bde kvinnor och mn och de p andra sidan som tyckte att det skulle vara
klasstyrt med ekonomin och som endast ville att mn skulle vara de som styrde.146
Sisters in Islam r en grupp kvinnor i Malaysia bedriver forskning om kvinnans roll inom
islam menar p att den traditionella tolkningen r ogiltig. Detta dels fr att det tidigare inte
togs ngon hnsyn till att Koranen var okronologiskt uppbyggd och att Koranen hade mnga
motsgelser. De ansg att man valt ut olika verser, som bland annat bidragit till
ojmnstlldhet, utan att ta hnsyn till vilken kontext den skrevs i men ocks i vilken ordning
allt var skrivet. De sg ocks att det arabiska sprket r mngtydigt och att det drfr gr att se
saker p mnga olika stt beroende p hur man verstter och tolkar vissa ord.147
Det man generellt ser inom den islamisk feministiska rrelsen idag r att samhllet ser
annorlunda ut; kvinnor r generellt mer utbildade och det r annan ekonomisk marknad dr
det krvs att fler r i arbete fr att samhllet ska kunna fungera p ett bra stt. Koranens text
var giltig nr den skrevs men idag r samhllet annorlunda och man behver hitta saker i
Koranen som kan anvndas idag. I takt med att samhllet utvecklas ska islam utvecklas. Vissa
islamiska feminister hvdar att eftersom Koranen str fr fred, rttvisa och att Guds rike ska
finnas p jorden kan inte detta uppns om mn och kvinnor r ojmnstllda.148
3.3 Grundlggande islamisk feministisk teologi och fiqh

Koranen och Sunnan str verst som de tv hgsta kllorna, som i alla rttskolor. Koranens
giltighet gr inte att diskutera, dock finns det olika syner p Sunnan.149 Likt Ibn Abd alWahhab sg islamisk modernistiska och feministiska klltolkare med stor vikt p Sunnan och
ahadtih. Ibn Abd al-Wahhab sg att de enda giltiga ahadith var de som lg nrmast profeten
Muhammed bde i tid och vem som hade berttat. Feministerna och modernisterna sg det p
liknande stt dock med skillnaden att de tyckte att man skulle gra utrensning av dem ahadith
som inte skulle vara till ngon hjlp fr dagens samhlle.150 Allts skulle man i frsta hand g
tillbaka till Muhammeds tid och personer i hans nrhet, redan dr rensade man ut en del och
drefter endast ha kvar de ahadith som kan fungera fr dagens samhlle. Vissa gick till och
146
Sadaawi, 1982: 197.

Svensson, 1996: 78-79.
148
Svensson, 1996: 81.
149
Svensson, 1996: 74-75.
150
Svensson, 1996: 84-85.
147
31
med s lngt att man ville rensa bort de ahadith som gick emot naturvetenskapen och
frnuftet. Man var ven, likt Ibn Abd al-Wahhab, emot taqlid.151
Enligt islamiska feminister r budskapet i Koranen i grunden fr jmstlldhet men pgrund av
en felaktig historisk utveckling dr mn har haft makten och tolkat Koranen hart det lett till
att det ser ut som det gr. Muhammed var en man fr jmstlldhet och som ville lyfta
kvinnans roll, en sak som enligt islamiska feminister borde ha fortstatt efter hans dd men
som tog stopp p grund av att det dels var mn som styrde samt att samhllskontextens
kvinnosyn sg ut p ett annat stt. Eftersom Muhammed hjde kvinnans roll br det ven
glla idag vid tolkning av de olika kllorna. Detta kan i sin tur leda till att man kan
ogiltigfrklara de ahadith som fresprkar kvinnofrtryck.152
S lngt kan man sga att feministiska och modernistiska klltolkare hll med varandra. Den
feministiska klltolkningen tar dock ett steg i en annan riktning hrifrn. Man argumenterade
att mnga ahadith var frfalskade eller hade skrivits fr att behaga manliga makthavare och
deras intressen.153 Ibn Abd al-Wahhab fresprkade att mn och kvinnor har olika rttigheter
och skyldigheter ngot som de islamiska feministerna menade endast begrnsade bda parter
samt att det tog bort huvudfokus frn Gud.154 Man ville ven lyfta fram profetens hustrur, som
ocks har skrivit ner ahadith, som rttfrdigande och viktiga exempel fr kvinnors rtt att
engagera sig politiskt, utbilda sig samt frihet att gra egna val.155
151
Olsson, 2007: 15.

Svensson, 1996: 87-92.
153
Svensson, 1996: 101.
154
Svensson, 1996: 91.
155
Sadaawi, 1982: 196-198.
152
32
4. Analysdel
4.1 Islamisk feminism i mte med wahhabism
Om vi brjar med motiveringen kring mannens hgre stllning n kvinnan bygger den
traditionellt p vers 4:34 i Koranen.156 Efter Mohammed Knut Bernstrms versttning lyder
den shr:
MNNEN SKALL ha ansvar fr och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra
fretrden som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] frsrjare. Rttfrdiga
kvinnor frttar dmjukt sin andakt [infr Gud] och dljer [fr andra] det som Gud har dolt.
Om ni ser illvilja hos dem, frmana dem d och varna dem och [om detta inte hjlper] hll er
borta frn deras nattlger och [som sista utvg] tillrttavisa dem handgripligen. Om de sedan
visar sig medgrliga, sk d inte sak med dem. Gud r upphjd, stor [i frsvaret av den
svage].
Det r den frsta halvan av denna vers som brukar anvndas i legitimeringen av mannens
hgre stllning gentemot kvinnan. Riffat Hassan, som vi tidigare bekantat oss med, ppekar
att detta r en vers som inte utsagt riktar sig till kvinnans roll i ktenskapet utan mot kvinnors
och mns roller i samhllet. Ordet frsrjare, p arabiska qawwam, har tidigare versatts
och kan ven versattas till frestndare, ansvara fr och herre. Enligt Hassan, likt till
synes Bernstrms versttning, har ordet i detta sammanhang betydelsen frsrjare och
menar till att mn br frsrja kvinnorna i samhllet. Detta syftar till att det endast r kvinnor
som kan fda barn och att de drfr behver hjlp med frsrjning frn mn d det krvs
mycket av kvinnan bde fr att fda och uppfostra barnet.157
En traditionell tolkning av versen menar p att kvinnor r underlgsna mn. Detta framgr
kanske inte s tydligt i Bernstrms versttning utan r mer tydligt i Zetterstns versttning
dr det str: Mnnen vare kvinnornas frestndare p grund av det fretrde, Gud givit
somliga framfr andra, och de utgifter av sina godelar som de hava; drfr skola ock de
rttskaffens kvinnor ska vara undergivna och aktsamma om vad som r frdolt, drfr att Gud
aktar dem. Om man tar samma passage dr det r understruket i Zetterstns vers blir
Bernstrms versttning: Rttfrdiga kvinnor frttar dmjukt sin andakt [infr Gud]. Det
understrukna ordet p arabiska r qanitat och har enligt Hassan en ursprunglig betydelse till
156
157
Anmrkning, I K.V Zetterstns versttning r detta vers 4:38.

Svensson, 1996: 122-123.
33
att syfta p en vattenbehllare som brs frn plats till plats, utan att ngot spills ut.158 Detta
kopplar hon ihop till en liknelse fr graviditet. Mn och kvinnor r allts mer lmpade fr
vissa funktioner och roller i samhllet, mnnen som frsrjare och kvinnan som
barnafderska, dock finns det inget som sger att det ena r smre eller mer underlgset n det
andra och drmed inget som gr kvinnan mer underlgsen mannen.159
Hr kan man se att en feministisk teologisk tolkning verensstmmer med Ibn Abd alWahhabs utgngspunkter med mn och kvinnors olika skyldigheter och funktioner i
samhllet. Hassan vill visa p att det inte finns ngot som sger att frsrjning ska vrderas
hgre n barnafdning vilket det traditionellt har gjorts. I DeLong-Bas bok tas det inte upp
ngot direkt utsagt om den hr delen av versen frutom att mn och kvinnor har olika roller
att leva upp till. Det nmns inget, efter vad jag har lst, om att mannens eller kvinnans roll ska
vrderas hgre n ngon annans utan bda har helt enkelt olika funktioner i samhllet. Detta
dels fr att det kommer spela roll i livet efter men det fungerar ven som en rekomendation
fr att det r d livet fungerar som bst. DeLong-Bas tar dremot upp att mn har mer makt
bland annat eftersom de till skillnad frn kvinnan har mjlighet att skilja sig nr de vill.160 Det
jag sjlv reflekterat ver i detta fall om hur man som utomstende kan uppfatta detta, r att
man ven kan se det som att mannen per automatik har mer makt ver kvinnan d det r han
som har till uppgift att frsrja och ta hand om henne och drmed har makt ver pengar och
stora delar av hennes liv vilket gr henne mer underlgsen i maktperspektiv.
Den andra halvan av vers 3:34 brukar anvndas till legitimering fr att mannen fr sl sin
hustru vid visad illvilja. I de flesta fall tolkas denna visade illvilja som en motstrvighet till
att utfra sina plikter. Detta kallas som bekant fr nushuz och har i vissa fall tolkats som att
det r tilltet att sl sin fru nr som helst hon inte utfr sina utsagda plikter.161 Inom Islam
finns det delade meningar med vad som menas att tillrttavisa handgripligen. Vissa menar
p att det endast ska vara ett ltt slag som en markering och andra som ett slag.162
Nushuz var ngot som Ibn Abd al-Wahhab endast ansg gllde nr kvinnan vgrade att ha sex
d detta r en av de viktigaste plikterna i ett ktenskap.163 Shr sger han sjlv om detta,
versatt av DeLong-Bas:If there appears from her indications of nushuz, in that she does not
158

Svensson, 1996: 122-123.
160
161
162
163
159
34
respond to him for pleasure/enjoyment or she responds to him with unwillingness or

reluctance, he should admonish her. And if she persists he should part company with her. And
if she still persists he should strike her other than violently/intensely/excruciatingly, that is,
other than forcefully, according to the saying of the Most High: And those women from
whom you fear disobedience then admonish them Q 4:34 the verse.164 Det han menar p r
att det br vara andra steg som gr fre det sista; frmana dem och varna dem sedan hll er
borta frn deras nattlger och som sista utvg tillrttavisa dem handgripligen.
Den sista punkten som ger mannen rtt att sl sin fru skulle enligt Ibn Abd al-Wahhab fungera
i samma syfte som de tidigare punkterna; att betona hennes fel och d f henne att bttra sig.
Det r inte meningen att det ska handla om att mannen i ngon sorts kraftdemonstrering ska
visa vem som bestmmer utan endast som en frmaning och pminnelse om att bda har
plikter som de bda som muslimer mste utfra. Som jag nmnt tidigare kan ven en kvinna
tillrttavisa sin man vid nushuz men d inte genom slag utan med konversation.165
Den islamisk feministiska tolkningen ser lite annorlunda ut. Jag kommer att fokusera p
Sisters in Islam och Fatima Mernissi fr att visa p tv skilda tolkningar av denna del av
versen.
Sisters in Islam trycker p ngra punkter som visar att versen har tolkats fel. De menar frst
och frmst att frmaningen inte r en frga om ngon maktkamp mellan hustrun och
mannen utan att frmaningen endast r menat som ett rd frn mannen till kvinnan. Samma
ord frmaning anvnds fr bde mn och kvinnor i andra delar av Koranen. Illviljan som
kvinnan visar, nushuz, som Ibn Abd al-Wahhab kopplade till sex, ser Sisters in Islam snarare
som att det r missmja i relationen vilket r ngot som bda mste jobba p fr att frbttra.
Likt det str i versen ska detta ske i tre steg dr man ven kan lgga till versen efter, 4:35, till
det frsta steget; 4:35: Om ni r rdda fr oenighet mellan en man och hans hustru, utse d
en skiljeman ur hans familj och en skiljeman ur hennes familj. Om inte steg tv, hll er
borta frn deras nattlger, hjlper kanske man behver vervga skilsmssa. Enligt Sisters in
Islam ska man inte ens behva komma till det tredje steget utan det ska rcka med de tv
frsta stegen. Dock frsvinner inte det tredje och mest problematiska steget frn Koranen.
Sisters in Islam menar hr p att man mste frska se p det ur ett strre sammanhang. Dels
r Koranen uppenbarad i en kontext, som skiljer sig markant frn hur det ser ut idag, dr mns
164
165

DeLong-Bas, 2004: 170-171.
35
vld mot kvinnor var mer vanligt. De menade ven p att man kan titta p profeten
Muhammed som enligt ahadtih och Koranen aldrig slagit ngon, alltid fregtt med gott
exempel och framfrallt aldrig slagit ngon av hans hustrur. Man menade ocks p att d
Islam frn brjan var en sorts reform var denna vers menad som ett frsta steg i
utvecklingen mot en jmstlld islam.166
Detta exempel visar enligt mig p hur Sisters in Islam blandar olika metoder. Jag kan dels
se att de anvnder en mer traditionell metod d de hnvisar till ahadith med Profeten som
exempel men ocks en mer modern metod nr de talar om att man mste frst det utifrn
den kontext som Koranen skrevs ner och p s vis motivera frndring.
Fatima Mernissi sg att denna del av versen var en konsekvens av konflikten mellan Umar
och Profeten Muhammed.167 Umar, som senare skulle bli en kalif, var innan han blev muslim
en av Muahmmeds strsta fiender som tillhrde den starka klanen Quraysh dr han hade en
hg position.168 Det var efter att en kvinna kommit till Muhammed fr att bertta om att
hennes make hade slagit henne och bad Muhammed att infra att man fick hmnas p sin
make d denna vers uppenbarades. 169 Muhammed ville sjlv frbjuda slag mot kvinnor men
Gud uppenbarade kort efter deras mte att det inte skulle frbjudas. Mernissi pekar p att mitt
i allt detta tumult var Muhammed mycket pressad av dels folk som ville f svar p sina frgor
och problem samt striden mot Umar.170 Dessa tv stod p varsin sida i denna frga dr
Muhammed helt ville frbjuda vld mot kvinnor och Umar ville behlla den gamla seden.
Umar gick helt emot Muhammeds lra d han ansg den vara frkastlig eftersom det gick
emot deras gamla gudar och seder.171 Enligt Mernissi kan konflikten mellan Umar, som dels
hade mnga anhngare, och Muhammed, som var pressad, gjort att Gud uppenbarade att
tillta slag mot kvinnor fr att slippa motstnd frn Umar och hans mn. Mernissi skriver:
How can we account for the fact that such important disagreement between the Prophet and
Umar, on violence toward women, was not made the subject of syntheses and treatises of fiqh
which put the Sunna (the Prophets tradition) into perspective for the believer? Svensson tar
upp att pongen som Mernissi vill gra i detta fall r att Islam inte alls r hotat p samma stt
idag som islam var tidigare och att versen idag drfr inte har ngon betydelse. Svensson tar
166
Svensson, 1996: 127-131.

Mernissi, F. (1991). The veil and the male elite: a feminist interpretation of womens rights in Islam. Reading,
Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company:155.
168
Mernissi, 1991: 141.
169
170
171
167
36
ocks upp det faktum att Gud skulle g i frsvarsstllning p detta stt inte heller r en helt
okontroversiell tolkning av Mernissi.172
Om vi gr in p mannens rtt att ha upp till fyra fruar bygger det p vers 4:3 i Koranen: Om
ni r rdda att inte kunna behandla de faderlsa med rttvisa, tag d [andra] kvinnor som r
tilltna fr er till hustrur tv eller tre eller fyra; men [begrnsa er till] en enda om ni inte tror
er om att kunna behandla dem alla lika eller [vnd er till] ngon av dem som ni rttmtigt
besitter. Detta gr det lttare fr er att undvika partiskhet.
Ibn Abd al-Wahhab ansg att det var fullt legitimt fr en man att ha upp till fyra fruar, dock
mste han kunna behandla alla lika gllande ekonomisk support, sex och frsrjning. Oftast
kunde det vara den ekonomiska biten som hindrade en man frn att skaffa ytterligare en fru.
Om fallet var s att en man knde minsta oskerhet till skaffa en fru till rekommenderade han,
likt det str i Koranen, att helt enkelt avst frn det.173
Om vi tittar p islamisk feministiska tolkningar hade Qasim Amin tv argument mot
polygami. I det frsta argumentet, utan std i Koranen eller Sunnan, menade han att flera
fruar i ett ktenskap i lngden skulle leda till disharmoni i ktenskapet. Barnen skulle inte
kunna f den uppvxt de behver. Andra argumentet byggde han p Koranen med en del ur
vers 4:3: men [begrnsa er till] en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla
lika och en del ur vers 4:129: Det r inte mjligt fr er att ge era hustrur lika behandling i
allt, hur uppriktigt ni n nskar det. Amin pvisade att det d var en omjlighet fr mannen
att ha fler n en fru. Anledningen till att han ansg det vara fel med polygami var att
kvinnan/kvinnorna per automatik fick en lgre status i ett polygamt frhllande.174 Bernstrm
tar upp i fotnoten till vers 4:129 att det finns kommentarer till denna vers som sger att det fr
mannen kan bli en moralisk frga om han kan ha flera fruar och samtidigt lska alla lika
mycket, vilket mannen br ha klart fr sig.175 Sisters in Islam gr p samma linje som Amin
och hvdar ocks att vers 4:3 endast syftade till mnggifte med faderslsa kvinnor fr att
lsa en problematik som fanns tidigare men som inte finns idag. 176
Som vi nu har sett stmmer de tidigare beskrivningarna i uppsatsen fr de olika rrelsernas
tolkningsmetoder. Ibn Abd al-Wahhab utgr alltid frn Koranen och Sunnan men kommer
172
Svensson, 1996:133.
174
Svensson, 1996: 23-24.
175
Olsson, 2007: 17
176
Svensson 1996: 78.
173
37
ibland med egna rekommendationer som han bygger p kllorna och tidigare diskussioner. De
olika islamiska feministerna anvnder sig ocks i relativt hg grad av Koranen och Sunnan
men anvnder samtidigt andra metoder fr att kunna n en frndring mot ett mer jmstllt
samhlle.
38
5. Diskussion
I brjan av mitt arbete tnkte jag att dessa tv rrelser skulle skilja sig rtt s mycket frn
varandra i tolkningen. Jag hade ocks tanken p att rrelserna skulle vara nstan varandras
motsatser, wahhabismen som den islamiska feminismens nemesis och tvrtom. Nr jag nu
stter mig ner fr att summera och diskutera vad jag har kommit fram till anser jag mig kunna
se att dessa rrelser har en del gemensamt. Bda ppnade upp fr idtjihad och stngde mer fr
taqlid. Bda rrelserna uppkom i en tid d hela den islamska vrlden var i frndring. Bda
sg tv stora problem i respektive kontext, Ibn Abd al-Wahhab att mnniskorna hade vnt sig
ifrn Gud och islamisk feminism att det var ett naturligt steg i den nya och moderna eran att
satsa p kvinnofrgan. Bda sg att Gud och Profeten Muhammed ville ngot annat n hur
islam yttrade sig i dvarande samhllen. Bda sg att saker behvde frndras, en reform, en
evolution.
Det r intressant att se i vilken grad kontexterna spelar in trots rrelsernas likheter. I
provinsen Najd som var dominerat av den mer strikta Hanbalitiska rttsskolan hade de
rttslrda, dribland Ibn Abd al-Wahhab, sitt stt att se p Koranen och Sunnan. Som alRasheed ger exempel p i sin bok var provinsen ven starkt traditionsbunden, traditioner som
inte alltid har s mycket med islam att gra men som har fljt med.177 Dem lnder i
framfrallt Nordafrika och mellanstern fick en annan relation till vst efter r av kolonialt
styre. Denna relation ledde i sin tur till att lnderna under det koloniala styret fick se och ta
del av hur vst hade gjort fr att ta sig framt i utvecklingen dr kvinnofrgan vara en viktig
del.
Om vi gr till Ibn Abd al-Wahhabs syn p kvinnan finns det en del saker att diskutera.
DeLong-Bas frsker i sin bok visa p att Ibn Abd al-Wahhab var en man som brydde sig om
kvinnor och tog deras rttigheter p ett mycket stort allvar. Bara att han pratade med kvinnor,
lt dem ha ett finger med i val av man, la alla sexuella begr och vergrepp till att vara
mannens ansvar,178 fresprkade att alla har rtt till utbildning, frskte uppmana till en
msesidig verenskommelse till att ha sex och att frsrja alla sina fruar p ett rttvist och
jmlikt stt gjorde honom till en man som brydde sig om kvinnan. Hr anser jag att det
handlar mycket om kontextfrstelse. I den kontext Ibn Abd al-Wahhab befann sig i var detta
ngot som kanske hjlpte kvinnor i stor grad till att f ett mer sjlvstndigt och rttvist liv.
Dessa frndringar skulle frmodligen inte vara lika aktuella i vst dr kontexten fr kvinnan
177
178
Al-Rasheed, 2013: 52-54.

DeLong-Bas, 2004: 190-191.
39
ser helt annorlunda ut. En annan stor faktor som spelar in r islam som livspaket; beroende
p hur man levt ditt liv p jorden kommer det att dmas efter den dagen man dr. Drfr r
det av stor vikt att man fljer de fem grundpelarna och lever efter det stt som man antingen
sjlv anser vara den rtta islam eller vad man har lrt sig att anse vara rtta islam. Fr Ibn Abd
al-Wahhab och efter vad han kommit fram till via de olika kllorna var detta hans syn p den
sanna islam. Har man detta i tanke r det enligt mig inte svrt att frst varfr hans islam
ser ut som den gr, drmed inte sagt att frst r samma sak som att hlla med.
Om vi nu riktar fokus p islamisk feminism uppstod denna rrelse dels under ett senare
rhundrade, framfrallt under slutet p 1800-talet, samt i en annan kontext. De nordafrikanska
lnderna, Turkiet och vissa lnder i mellanstern hade ett helt annat band till Europa n vad
Najdprovinsen under Ibn Abd al-Wahhabs levnadstid hade, d de antingen varit koloniserade
eller varit under kontroll av ett europeiskt land. Att sga att den islamiska feminismen uppstod
helt p egen hand r enligt mig felaktigt. Svensson tar upp att var i framfrallt i verklassen
iderna kring till att lyfta kvinnans rttigheter tog fart. En verklass som rrde sig i kretsar av
vsterlnningar bde i handelssyften men ven naturligt d de rrde sig i samma kretsar.179
Den feministiska vgen som tog fart p allvar under brjan p 1900-talet i Europa gav
skerligen inspiration till den islamiska feminismen. Skillnaden mellan dessa lnder gentemot
Saudiarabien var just deras nra kontakt med vst och dess modernitet som de sg som en
bidragande nyckel till en ny islamisk era. Detta fr nra frhllande till vst r ngot den
ocks ftt kritik fr frn islamskt hll. 180
Det finns dock en del problem med islamisk feminism gllande vissa personers
tolkningsmetoder som jag tagit upp i denna uppsats. Bland annat anser jag att tolkningen i
vissa fall blir fr godtycklig och att man vinklar svaren t det hll man vill. Nr de islamiska
feministerna redan har ett klart ml de vill frska uppn behver de bara leta fram saker som
legitimerar fr att komma fram till det svaret. Ska vissa omtolkare brja ndra och verstta
om ord kan det bli att man letar efter det som ska passa ens egen tolkning och dit man vill.
Detta anser jag mig se exempel p hos framfrallt Hassans tolkningar kring versen om
mannens hgre stllning gentemot kvinnan.
Fatima Mernissi r ett exempel p en islamisk feminist som gr utanfr de traditionella
ramarna nr det gller tolkning. Alla rttsskolor och de absolut flesta muslimer r verens om
179
180
Svensson, 1996: 27-28.

Svensson, 1996: 27.
40
att Koranen r den hgsta kllan drfr kan det bli problematiskt nr hon sidostter Koranen
och istllet ger en historisk beskrivning som en frklaring till varfr det ser ut som det gr.
Oavsett hur och varfr en viss vers kan ha uppkommit tar det inte bort det faktum att Koranen
r Guds ord frmedlat av Profeten Muhammed. Det r ven kontroversiellt att ifrgastta
Guds intentioner som hon p ett stt gr nr hon skriver att Gud anpassade sitt budskap efter
de dvarande frhllandena i Muhammeds kontext. Samtidigt, vill man t en frndring och
g ett steg vidare r det kanske ndvndigt att stta in Guds ord i en kontext fr att visa att
det var ngot som existerade frut och som inte behver glla idag.
Man fr heller inte glmma att Muhammed Ibn Abd al-Wahhabs lra inte var helt
okontroversiell i sin kontext och tid d han sjlv och hans sikter mttes av mnga hot och
kritik frn rttslrda och andra muslimer. Det var inte direkt s att hans ider togs emot av alla
i befolkningen p ett positivt manr fr att sen vara frid och frjd, utan det var snarare en
kamp och jag frgar mig om han skulle ha haft lika stora framgngar utan samarbetet med Ibn
Saud.
Trots liknande syften att frndra den islamska vrlden har wahhabism och islamisk feminism
tagit tv helt olika vgar. Det som bland skiljer de bda t r att de har tv helt olika
utgngspunkter. Ibn Abd al-Wahhabs syn p att kvinnan och mannen har olika plikter,
skyldigheter och rttigheter i livet som behvs fr att det spelar roll i livet efter dden.
Islamiska feministers syn och utgngspunkter ligger snarare i nutiden och frn det faktum att
eftersom mn och kvinnor r lika mycket vrda ska de ha samma rttigheter och skyldigheter i
samhllet . Det r just dr skrningen ligger och handlar egentligen mest om hur man ser p
saken.
Fr att illustrera ett tydligt exempel kan vi terigen vnda vra blickar mot Saudiarabien och
dess lagstiftning som utgr frn Koranen och har Sharialagen som vgledare. Tittar man d p
vad som gller utifrn FN:s deklaration om mnskliga rttigheter och andra efterfljande
konventioner gr det absolut att se att lagen och samhllet r ojmnstllt och bryter mot en del
konventioner. Det r allts med internationella mtt mtt. Men, fr att vnda p myntet, har
man en tro och lever i en vrld dr det r av mycket stor vikt att leva rtt d detta liv inte r
slutmlet vad r det d som gr att internationella konventioner r mer rtt n deras tro och
samhllsystem? Detsamma gller islamisk feminism som argumenterar fr att Profeten frn
brjan faktiskt ville lyfta kvinnors rttigheter och att det drfr med hjlp av historiska
genomgngar, omtolkningar av verser och ord r medel nog fr att legitimera jmstlldhet
41
mellan man och kvinna. Betyder det d att islamisk feminism gr runt den riktiga islam och
dess tolkningsmetoder? Eller r det s att Koranen tolkats p ett felaktigt stt genom ren fr
att det i mngt endast r mn som styrt och tolkat? Det kanske inte var p det sttet Profeten
och Gud hade tnkt frn brjan? Eller r det bara att acceptera det som str i Koranen och r
traderat i ahadith r det som gller? Annars hade Profeten och Gud kanske gett utrymme fr
detta om s var fallet? Jag kan ven tycka mig se att de bda dessa rrelser vill kvinnan, och
mnnen, vl fast p olika stt. Det r frmodligen vad bda dessa rrelser ocks skulle pst
men vad som definieras som vl r upp till en sjlv.
Detta problem med att vilken sida som har mer rtt n den andra r ngot som finns i flera
religioner dr nya inriktningar bildas dr olika sidor hvdar sig ha mer rtt n den andra. Dock
tror jag att om man tittar utifrn ett vsterlndskt perspektiv p Saudiarabien tror jag att
mnga ser problematik med rdande frhllanden mellan man och kvinna.
Nya frdjupningsomrden efter denna uppsats skulle kunna vara att analysera en islamisk
feminists ider stlld mot Ibn Abd al-Wahhabs kvinnosyn. En annan uppgift skulle kunna
vara att jmfra diskursen om hur kvinnans roll i dagens Saudiarabien upprtthlls gentemot
Ibn Abd al-Wahhabs ider.
Mitt ml med denna uppsats har varit att visa p tolkningspluralismen inom islam och hur Ibn
Abd al-Wahhabs kvinnosyn i ktenskapet konfronteras mot en islamisk feministisk tolkning.
Jag har inte haft som intention att visa p att en sida har mer rtt n ngon annan. Min
frhoppning r att s inte varit fallet utan att jag lyckats visa upp tv av mnga synstt inom
islam. Fr att summera konstaterar jag att det i detta fall handlar mycket om de bda
rrelsernas kontext och utgngspunkter fr dess tolkningar av de olika Koranverserna.
42
6. Slutsatser
Syftet med min uppsats har varit att visa p tv olika rrelsers tolkningar fr att se hur man
kan tolka samma frgor p olika stt inom islam. Detta utmynnande i en frgestllning till att
ta reda p hur Muhammed Ibn Abd al-Wahhab motiverar kvinnans roll i ktenskapet p tre
punkter; mannens rtt att sl sin hustru, mannens rtt till att ha upp till fyra fruar samt
mannens hgre stllning n kvinnan stlld mot en islamisk feministisk tolkning. Ibn Abd alWahhab motiverar sin stndpunkt genom framfrallt Koranverser, ahadith och egna
tolkningar utifrn andras diskussioner och den Hanbalitiska rttsskolan. Koranverserna r
absoluta och gr inte att omtolka och ahadith ska ligga s nra Profeten Muhammed i bde tid
och frmedlare av ahadith som mjligt. Det viktigaste budskapet Ibn Abd al-Wahhab hade
var frgan om tawhid och avstndstagande frn shirk. I ktenskapet, och i det vardagliga livet,
ansg han att mannen och kvinnan har olika rttigheter och skyldigheter i livet p jorden dr
mannens skyldigheter frmst r att frsrja sin familj och sin hustru med bland annat pengar,
mat och sex. Kvinnans skyldigheter ligger frmst i hushllsarbetet och i att uppfostra barn
samt att tillfredstlla sin mans behov. Skyldigheterna infr Gud r detsamma fr bde mannen
och kvinnan. Rttigheterna r ngot fler och mer komplicerade att g in p men syftar enligt
DeLong-Bas till att bidra till dialog och fr ett hlsosamt liv och ktenskap. Exempelvis nr
det gller sex har kvinnan rtt till att sga nej om det gr emot hennes religisa plikter eller
om hon knner att det blir fr mycket.
Tittar vi p de tre punkterna kan man se att Ibn Abd al-Wahhabs rttighet och skyldighetstnk
speglas igenom ven hr. Gllande mannens rtt att sl kvinnan har han rtt till att sl sin fru
som en tillrttavisning, nushuz, om hon vgrade att ha sex utan angiven anledning vilket r en
av hennes skyldigheter inom ktenskapet. Dock ska detta fregs av tre stadier innan mannen
har rtt att sl sin fru. Detta mts i detta fall av Sisters in Islam och Fatima Mernissi. Sisters in
Islam gr en tolkning av orden i versen som legitimerar slaget frn mannen och menar p att
versen ska tolkas som att mannen ger ett rd till kvinnan. Ocks det faktum att de r en
process av flera steg gr att det inte ska krvas ett slag frn mannen utan att detta snarare
visar p att det r ett problem inom frhllandet som br ha lsts genom de tidigare stegen.
Mernissi gr en historisk genomgng dr hon frklarar att versen som legitimerar detta
uppkom i en tid d Profeten var mycket pressad och att Gud anpassade sina ord till hur
situationen var just d. Versen r drfr inte giltigt idag eftersom islam inte r hotat p samma
stt som d.
43
Om vi gr till nsta frga om polygami ansg Ibn Abd al-Wahhab att mannen hade rtt till
fyra fruar men var tvungen att kunna tillfredstlla alla p samma stt. Frn islamiskt
feministiskt hll ansgs detta av Qasim Amin vara omjligt. Dels fr att det i meningen efter,
i den vers som legitimerar fyra fruar, str att man ska kunna behandla alla fruar lika vilket inte
i praktiken inte fungerar d versen motsger sig sjlv. Dels ocks fr att det i vers 4:129 str
att det inte r mjligt att behandla alla fruar lika. Att ha flera fruar skapar ven disharmoni i
ktenskapet. Sisters in Islam menar p att eftersom versen nmner faderslsa kvinnor r det
endast dessa man fr gifta sig med som extra fruar. Detta finns inte p samma stt idag
vilket gr det inaktuellt.
Gllande mannens hgre stllning n kvinnan gr Riffat Hassan en nytolkning av den delen
av versen som traditionellt brukar anvndas fr legitimeringen. Hassan nytolkar betydelsen av
olika ord i versen och kommer fram till att ordet qawwam, frsrjare, syftar till att man ska
fungera som frsrjare och hjlp vid hustruns graviditet samt under den frsta tiden d
kvinnan inte har lika stor mjlighet att frsrja sig sjlv. Syftet med versen r allts enligt
Hassan att mannen ska hjlpa kvinnan d graviditeten r en speciell tid fr bda. Ordet qanitat
som verstts till undergiven eller frttar dmjukt menar Hassan ha sitt ursprung i att en
vattenbehllare frflyttas frn plats till plats utan att ngot spills ut, vilket kan tolkas som
graviditet enligt Hassan. Mn och kvinnor har allts olika funktioner i samhllet men som inte
syftar till att mannen r verlgsen gentemot kvinnan utan att man tillsammans ska hjlpas t
att komplettera varandra i olika skeden av livet. Ibn Abd al-Wahhab menar ven p att mn
och kvinnor har olika roller i samhllet. DeLong-Bas tar upp att mannen mycket riktigt har
mer makt n kvinnan d mannen bland annat r fri att skilja sig nr han vill utan ngra
specifika skl vilket inte kvinnan kan gra. Eftersom mannen har som skyldighet att frsrja
och ta hand om sin hustru kan man ven se det som att han har mer makt ver kvinnan. Det
finns inget utsagt om att mannen har ett hgre vrde n kvinnan dock kan relationen mellan
de bda uppfattas som ojmlik beroende p hur man ser p det. Ibn Abd al-Wahhab ser dock
det hela som en del i det muslimska livet.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att bda rrelserna ser p sakerna p tv helt olika
stt med tv olika utgngspunkter. Muhammed Ibn Abd al-Wahhab str fr en tolkning som
skulle kunna beskrivas som bokstavstrogen, i detta fall innebr det att han inte omtolkar
verserna eller ser andra lsningar utan ser och anpassar sin tolkning efter det som rakt av str i
Koranen, ahadith samt den Hanbalitiska rttsskolan. De islamiska feministerna ser sin sida
att ojmstlldheten mellan man och kvinna r ett problem i samhllet som behver lsas. De
44
ser inte islam som ett problem utan problemet r att islam genom ren tolkats fel dr det
saknats kvinnliga sikter om kvinnors frgor samt att man behver anpassa sig efter hur den
moderna samhllskontexten ser ut idag.
45
7. Kllfrteckning
Koranversttningar
Bernstrm, M. K. (2002). Koranens Budskap. Stockholm: Propurius frlag AB.
Zetterstn, K.V. (1979). Koranen. Stockholm: Wahlstrm & Widstrand.
Tidskrifter och litteratur

Abdal-Haqq (2002). Islamic Law. An Overview of Its Origin and Elements, The Journal Of
Islamic Law and Culture. Oxford: AltaMira Press.
Ahmed, L. (1993). Women and gender in Islam: historical root of a modern debate. New
Haven, CT: Yale University Press.
Al-Rasheed, M. (2013). A Most Masculine State: Gender, Politics and Religion in Saudi
Arabia . New York: Cambridge University Press.
Engler S, Stausberg M. (2011), The Routledge handbook of research methods in the study of
religion. Abingdon, Oxon: Routledge.
Commins, D. (2006). Wahhabi Mission and Saudi Arabia. London: I.B Tauris & Co Ltd.
DeLong-Bas, N. (2004). Wahhabi Islam: From Revival and Reform to Global Jihad. New
York: Oxford University Press, Inc.
Hjrpe, J. (2010). Om islamisk rttstradition och dess aktuella problematik, Familj religion
rtt. (red. Singer, Jnter-Jareborg och Schlytter) Kompendium: Introduktion till islamisk
rttsvetenskap Del II. Sammansatt av Jur. dr. Mosa Sayed HT 2012
Hjrpe, J. (2004). 99 frgor om islam och ngot frre svar. Stockholm: Leopard frlag.
Kosebalaban, M. A. (2009). Religion and politics in Saudi Arabia: Wahhabism and the State.
Colorado: Lynne Rienner Publishers, Inc.
Mernissi, F. (1991). The veil and the male elite: a feminist interpretation of womens rights in
Islam. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company.
Olsson, S. "Feminism och islams kllor". Invandrare & Minoriteter, num 2 April (2007): 1518.
Saadawi, N.Woman and Islam. Special Issue Women and Islam 5, num 2 (1982): 193206.
46
Sechzer, J. A."Islam and Woman: Where Tradition Meets Modernity: History and
Interpretations of Islamic Womens Status. Sex roles 51, num 56 (01 september 2004):
263272.
Svensson, J. (1996). Muslimsk feminism. Ngra exempel. Lund: Teologiska Institutionen i
Lund.
Thunander, T. (2010). Resa i Sharialand. Ett reportage om kvinnors liv i Saudiarabien.
Stockholm: Leopard frlag.
Wadud, A. (2006). Inside the Gender Jihad. Oxford: Oneworld publications.
Internet
Voll, John O. "Wahhbyah." Encyclopedia of Religion. Ed. Lindsay Jones. 2nd ed. Vol. 14.
Detroit: Macmillan Reference USA, 2005. 9653-9655. Gale Virtual Reference Library. Web.
tkomstdatum 1 aj 2014.
Saudiarabien. http://www.ne.se/lang/saudiarabien, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-0515.
Abu Khalil, Asad, and Mahmoud Haddad. "Il." The Oxford Encyclopedia of the Islamic World. :
Oxford University Press, 2009. Oxford Reference. 2009. tkomstdatum 12 juli 2014.
<http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195305135.001.0001/acref9780195305135-e-1176>.
Fler kvinnor kr i Saudiarabien. svt.se. tkomstdatum 23 april 2014.

http://www.svt.se/nyheter/varlden/fler-kvinnor-kor-i-saudiarabien.
Saudi Women Renew Push for the Right to Drive, Hope for Symbolic Show of Support
from Obama. Text.Article. Associated Press, 27 mars 2014. tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.foxnews.com/world/2014/03/27/saudi-women-renew-push-for-right-to-drivehope-for-symbolic-show-support-from/.
Kvinnor vdrar morgonluft i Saudiarabien Newsline Arkiv. tkomstdatum 23 april
2014.
http://uppsalauniversitet.newslinearkiv.se.ezproxy.its.uu.se/articles/16432319?highlight_quer
y=saudiarabien+%2Bkvinnor.
Saudiarabiskt finansierad mosk p Hisingen granskas i Uppdrag Granskning (1/2), 2011.
tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.youtube.com/watch?v=rU1SC234GrI&feature=youtube_gdata_player.
Saudiarabiskt finansierad mosk p Hisingen granskas i Uppdrag Granskning (2/2), 2011.
tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.youtube.com/watch?v=O6DhFLHNQ1E&feature=youtube_gdata_player.
rrelse. http://www.ne.se/sve/rrelse, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-07-16.
47
vriga referenser fr vidare lsning kring Saudiarabien, wahhabism och kvinnor

Ikea lxas upp av Saudiarabien. Expressen. tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.expressen.se/nyheter/ikea-laxas-upp-av-saudiarabien/.
Ikea raderade kvinnor i katalog i Saudiarabien. Expressen. tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.expressen.se/nyheter/ikea-raderade-kvinnor-i-katalog-i-saudiarabien/.
Saudiarabien. Sluta legitimera frtrycket Newsline Arkiv. tkomstdatum 23 april 2014.
y=saudiarabien+%2Bikea.
TT-AFP. Saudiska lften till kvinnorna. DN.SE. tkomstdatum 23 april 2014.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/saudiska-loften-till-kvinnorna/.
Vi kan inte f jmstlldhet i ett militariserat system. Stockholms Fria. tkomstdatum 16
april 2014. http://www.fria.nu/artikel/113318.
FN grillade Saudiarabien om kvinnor Newsline Arkiv. tkomstdatum 23 april 2014.
y=saudiarabien+%2Bkvinnor.
Saudi Women Renew Push for the Right to Drive, Hope for Symbolic Show of Support from
Obama. Text.Article. Associated Press, 27 mars 2014.
http://www.foxnews.com/world/2014/03/27/saudi-women-renew-push-for-right-to-drivehope-for-symbolic-show-support-from/.
Saudi women urged to get behind the wheel during US presidents visit to the country.
tkomstdatum 23 april 2014. http://gulfnews.com/news/gulf/saudi-arabia/saudi-womenurged-to-get-behind-the-wheel-during-us-president-s-visit-to-the-country-1.1309833.
Med dold kamera i svenska mosker med SVTs Uppdrag Granskning, 2013. tkomstdatum 23
april 2014. http://www.youtube.com/watch?v=f7Y_xfeTIVs&feature=youtube_gdata_player.
48

Full Text 01

Загружено:

Сведения о документе

Авторское право

Доступные форматы

Поделиться этим документом

Поделиться или встроить документ

Параметры публикации

Этот документ был вам полезен?

Это неприемлемый материал?

Авторское право:

Доступные форматы

Full Text 01

Загружено:

Авторское право:

Доступные форматы

Uppsala Universitet

Muhammed Ibn Abd al-Wahhab och de

Syfte och frgestllning ........................................................................................................... 4

Teoretiska utgngspunkter och definitioner ............................................................................ 8

Tidigare forskning ................................................................................................................. 11

Historisk bakgrund till wahhabismen .................................................................................... 15

Grunderna i wahhabitisk teologi och fiqh ............................................................................. 18

Wahhabismens roll i dagens Saudiarabien ............................................................................ 20

Kvinnans roll i ktenskapet ................................................................................................... 22

Islamisk feminism ......................................................................................................................... 27

Den islamiska feminismens framvxt ................................................................................... 27

Exempel p tankegngar hos ngra islamiska feminister ...................................................... 29

Grundlggande islamisk feministisk teologi och fiqh ........................................................... 31

Islamisk feminism i mte med wahhabism ........................................................................... 33

1.2 Syfte och frgestllning

Nelson and Woods, 2011: 112.

http://www.oxfordislamicstudies.com/Public/ed_advisors.html, hmtad 16/5 2014.

1.5 Teoretiska utgngspunkter och definitioner

Svensson, 1996: 73-74.

1.7 Tidigare forskning

DeLong-Bas, 2004: 3-5.

DeLong-Bas, 2004: 17.

DeLong-Bas, 2004: 23.

2.2 Grunderna i wahhabitisk teologi och fiqh

DeLong-Bas, 2004: 34.

DeLong-Bas, 2004: 73.

2.3 Wahhabismens roll i dagens Saudiarabien

Saudiarabien. http://www.ne.se/lang/saudiarabien, Nationalencyklopedin, hmtad 2014-05-15.

2.4 Kvinnans roll i ktenskapet

DeLong-Bas, 2004: 125.

Svensson, 1996: 35-49.

Svensson, 1996: 23.

3.2 Exempel p tankegngar hos ngra islamiska feminister

Svensson, 1996: 52-53.

Svensson, 1996: 26.

3.3 Grundlggande islamisk feministisk teologi och fiqh

Sadaawi, 1982: 197.

Olsson, 2007: 15.

Anmrkning, I K.V Zetterstns versttning r detta vers 4:38.

Svensson, 1996: 122.

respond to him for pleasure/enjoyment or she responds to him with unwillingness or

DeLong-Bas, 2004: 170.

Svensson, 1996: 127-131.

Al-Rasheed, 2013: 52-54.

Svensson, 1996: 27-28.

Tidskrifter och litteratur

Fler kvinnor kr i Saudiarabien. svt.se. tkomstdatum 23 april 2014.

vriga referenser fr vidare lsning kring Saudiarabien, wahhabism och kvinnor

Вам также может понравиться