Magasinet Ark h15

NUMME R 1 // 201 6
MAGASINET SOM
TAR DJUR P
ALLVAR
Fishing boat, Hunan Province, China.
Hjlp oss
rdda datorn
Din laptop behver hjlp. De flesta brbara datorer i vrlden tillverkas
kring Yangtzefloden i Kina. Men efterfrgan tr hrt p naturtillgngarna.
Tillsammans med myndigheterna har vi drfr tagit fram en plan som
gr att bde naturen, jttepandan och regionens 480 miljoner invnare
kan leva och utvecklas. Ta fram datorn och ls mer p wwf.se
Ledare
Oscar Petr
Mnniskor r djur sa lraren Lennart under en av alltfr mnga
Visst, djur har rttigheter, sedan april frra ret r det till exempel
biologilektioner. Inte vrldens mest kontroversiella uttalande direkt.
terigen olagligt att ha sex med djur. Innan 1944 fanns det nmligen
Pltsligt slr en av mina klasskamrater handen hrt i bnken och
ett liknande frbud, men det togs bort i samband med att djursky-
utbrister att mnniskor minsann inte r djur. Mnniskor r mnn-
ddslagen togs i kraft samma r. Man tnkte sig att den nya lagen
iskor!.
skulle tcka in frbud mot tidelag ocks, men efter att djurskydds-
Hur r egentligen vr relation till andra djur? En sommar blev vr
myndigheten haft svrt att flla fr brottet valde man allts att
katt Gustaf pkrd. Utan frskring kostade operationen ver tjugo
terigen gra tidelag frbjudet. Nu kan man allts efter 70 r inte
tusen fr att han kanske skulle verleva. Nr jag berttar fr min
lngre ha sex med sin egen eller andras egendom.
kollega p jobbet att jag har fr avsikt att betala, skrattar hon t
mig. Helt ofrstende.
Vi behver ndra vrt synstt p andra djur.

Ingen ska behva bli ifrgasatt fr att vilja betala en operation fr
Vad r det som fr mnniskor att se djur som ngot annat n

individer, likt oss? Makten att ga djur?
tjugo tusen fr att rdda en vn och familjemedlem. Det hr magasinet handlar om att behandla djur som ngot annat n egendom
Det r nmligen s att djur enligt lag, ses som just egendom. Ls
egendom om vi ska vara petnoga. Saker. Om ngon skadar en
- som individer.
Som en del av vrt samhlle, inte av oss.
katt kan personen bli dmd fr skadegrelse. Och ett upphittat djur
rknas som hittegods.
Oscar Petr
Mohamed Yussuf
Emilia Berntsson
Alice Nilsson
Pr Fredriksson
Linus Degerskr
Antonia Tsatsa
Madeleine Gartus
Carolina Sandsten
Sebastian Sandstrm
Estrid Wagersten
Oscar Dahlgren
Karl-Oscar Skeppstedt
Micael Thernstrm
Patricia Higson
Stefan Berg
Chefredaktr
Reporter
Chefredaktr
Reporter
Layoutansvarig
Reporter
Bildredaktr
Reporter
Webbredaktr
Reporter
Webbredaktr
Webbredaktr
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016
Nyfiken p redaktionen?
Ls mer om oss p
ark.jmg.gu.se
Omslagsfoto:
Linus Degerskr
Ark grs av studenter vid JMG och r en

bilaga till vstfronten.se.
Ansvarig utgivare:
Ulla Steri
NUMMER 1 // 2016
TAMA RENAR
P GRDEN
TRENDIGA
REPTILER
GLENN FLYTTAR
HEMIFRN
17
LILY R INTE
LNGRE RDD
ATT BEVARA
DE DDA
8
24
SKDA FGEL
I GTEBORG
I DJURENS
TJNST
14
16
26
HLSA
SUICIDALA DJUR
COWSPIRACY
VERVIKTIGA DJUR
EXOTISKA HUSDJUR
32
KATTERNA
HITTADE HEM
36
SISTA
VILAN
42
HISTORIA
VILDSVINENS REVANSCH
IUCN:S RDA LISTA
KATTENS HISTORIA
EN DAG P
STOR & LITEN
45
52
HUSDJURETS
SISTA RESA
56
KULTUR
HANEN BAKOM TIKEN

UNDERHLLNING
DIGITALA DJUR
MER N BARA BACON
Foto: Wikimedia
UPPFOSTRAN
OCH MOTION
62
FRN SABEL
TILL SELFIE
64
70
KRNIKA
74
ENGAGEMANGETS
VGOR
R DET MODEPARAD ELLER?
75
"Insekten Acyrthosiphon pisum, knd som rtbladlus,

sprnger sig sjlv fr att skydda sin omgivning. Den tar allts
medvetet livet av sig fr att offra sig till rovdjuren, exempelvis nyckelpigan, som hotar deras slktingar."
Ls mer om suicidala djur p sidan 32.
NSTA
NUMMER
82
83
TRENDIGA
REPTILER
TEXT & FOTO: LINUS DEGERSKR
Kaniner, marsvin, fglar, hamstrar, mss och rttor.

Mnga r de som haft ett smhusdjur hemma under
uppvxten. Men det hller p att ndras. Enligt Statistiska centralbyrn har de svenska hushllen med ngot av dessa husdjur minskat kraftigt de senaste ren.
Under perioden 2006 till 2012 har exempelvis antalet
hushll med fgel halverats. Mest har mss och rttor
minskat i popularitet, med nrmare 70 procent.
Reptilernas popularitet har dremot inte rubbats
med ren enligt Ulf Renstrm. Han driver djuraffren
Mlndals zoo och reptil och tror det finns mnga
anledningar till att mnniskor vljer en reptil som
husdjur.
1. Landskldpadda
2. Leopardgecko
3. Majssnok
1.
2.
3.
Mnniskor idag vill grna ha ett husdjur som inte

skrpar ner eller luktar. Man vill ha ngot lttsktt,
sger han.
Mnga oroar sig ver att lmna sina husdjur ensamma under arbetsdagen. Det behver du inte oroa
dig fr med exempelvis en dla eller majssnok.
En kameleont sitter inte och lngtar efter dig
precis, sger Ulf Renstrm.
Det r frmst dlor som sljer. Ulf Renstrm sger
att sljkamelont, skggam och leopardgecko r de
mest efterfrgade reptilerna bland kunderna. Landskldpaddor r ocks relativt populra. Ormar ssom
majssnok och kungspyton str bara fr omkring fem
procent av frsljningen.
Precis som inom mode och heminredning gr det
trender inom husdjur. Det som r mest aktuellt bland
reptiler r s kallad frgmorfning. Det innebr att
uppfdare genom avling fr fram olika frgvariationer p reptilerna. Leopardgeckos och majssnokar
finns i en uppsj av olika frger och mnster, ngot
som allt oftare efterfrgas bland kunderna enligt Ulf
Renstrm. Ju ovanligare frg desto strre plnbok
mste du dock ha.
r du intresserad av att skaffa en reptil r det viktigt
att du r vl plst. Besk ocks grna en djuraffr
innan du bestmmer dig.
Jag tycker det ur ett rent pedagogiskt syfte r
viktigt att du bde fr se djuren som ungar och som
vuxna innan du bestmmer dig. P s stt vet du vad
som vntar dig, sger Ulf Renstrm.
STOR OCH LITEN
Det kan skilja

mycket mellan vuxen och barn. Den
lilla sljkameleonten
p bilden r tta
veckor gammal, hr
i jmfrelse med sin
fullvuxna moster.
LILY R INTE RDD LNGRE

TEXT & FOTO: CAROLINA SANDSTEN
Ni kommer nog aldrig att

kunna g p ngon hundkurs
med Lily sa hundpsykologen till matte Tina Andersson.
Spanska vattenhunden Lily
var rdd fr bde mnniskor
och hundar. Men trning ger
frdighet. ven fr hundar.
tina som visar rdsla genom att skrmmas

med sitt skall. Molly som har en neurologisk sjukdom dr brosk bildats vid svalget.
Nr hon skller piper det. Det r svrt att
skrmma bort andra hundar d. Lily sitter nra mattes ben. Huvudet gr frn vnster till hger nr hon
hller koll p gruppen. Elva hundar i en ring p parkeringen med varsin matte bakom. Kurstillflle med
hundgarutbildningen Karisma. Snart ska gruppen
g upp mot skogen tillsammans och trna p att
passera varandra. Instruktren Lotta Gemborg ger
startsignalen.
Nu. Det kan vara med eller utan koppel bara det
sker lugnt och frsiktigt. Vi matar nr det behvs. Ta
hellre det skra fre det oskra. Ingen ska tycka att
det r obehagligt.
Gruppen rr sig genom skogen. Altalus orangefrgade slpande koppel r en skarp kontrast till de
frmultna lven.
Hundarna kan bli lite galna nr det r frostigt.
Grset blir s krispigt, konstaterar en av garna.
Belning. Lily stter sig ner fr att f en godis. Nr
hon stller sig upp och fortstter g har flera lv
fastnat i baken. Hundar som gtt om i lugn och ro
belnas med godis. Hundar som blivit passerade och
tagit det med ro belnas ocks.
Midsommar 2014. Tina Andersson, hennes sambo
och deras tv barn har precis hmtat hem Lily frn
kenneln. Lily trycker sig mot hallvggen. Vill inte g
in lngre n s. Tioriga Vilmer rkar lmna drren
ppen. En sekund. Sen sticker Lily. Tina hinner inte
ta p sig skorna utan fr springa barfota ver komposthgen p grden.
Jag lyckades fnga in henne. Sen fick vi ha henne
kopplade i en lng lina i brjan. Vi litade inte ett
smack p henne, sger matte Tina Andersson.
Lily var ett r och tre mnader men hade bara miljtrnats i tv dagar. Resten av sitt liv hade hon levt i
10
flock p kenneln ute p landet.

Tv mnader efter midsommarafton. Grannparet
har kommit ver till familjen Andersson. Fem personer sitter ute p terassen. Grannfrun vill klappa
hunden. Nrmar sig. Lily morrar och backar in mot
den vita putsfasaden. Grannfrun fr ner handen fr
att stryka det lockiga huvudet. Pang. Lily hugger.
Hon var stressad och trngd. Det var en dum
situation dr hon inte kunde komma undan, sger
Tina Andersson.
Men beteendet var ofrsvarbart och skapade oro.
Veterinren tyckte att familjen skulle lmna tillbaka
Lily. Hundpsykologen som Tina hade tv lnga samtal med var ocks skeptisk. Frsta samtalet var ver
telefonen. Den andra gngen trffades de utanfr
en barack p en tom hundgrd. Lily stack in under
baracken direkt och vgrade komma fram under
hela tiden.
Psykologen sa att vi hela tiden mste hlla koll
p henne. Bde vad gller hundar och mnniskor. Att
Lily aldrig skulle kunna g p ngon hundkurs. Hon
ville inte sga lmna tillbaka henne rakt ut men
indirekt s knde jag att det var det hon menade,
sger Tina Andersson.
P KENNELN HADE LILY inte sttt srskilt hgt i
rang bland de andra hundarna. Hon var sist ut i en
stor kull och fddes fr liten. Hon fick mycket hjlp
fr att kunna leva vidare.
Egentligen var hon inte till frsljning. Hon var
fr lg och gick inte att avla p, sger Tina Andersson.
Nr Tina och hennes sambo trffade Lily p kenneln frsta gngen var hon krleksfull och kom fram
fr att fria.
Det kndes som att Lily sa Ta med mig hem.
Sen blev hon livrdd nr hon vl fick komma hem
till oss. Vi knde bara Vad har vi gjort?!, sger Tina
Andersson.
Tillbaka p parkeringen. Tillsammans med sin
matte stller sig hundarna i ett lngt led. En sista
vning. Rejlt med avstnd till den framfr. Det
par som str lngst bak brjar lngsamt sicksacka
sig fram genom ledet. Runda till hger och sen till
vnster. Det tas upp godis ur fickorna regelbundet.
Belning fr bibehllet lugn. Nr det r Lilys tur byter Tina sida med henne de gnger som hon ser att
svansen darrar lite. Det visar att Lily kan lita p att
Tina tar ansvar. Instruktren Lotta Gemborg pratar
hgt med gruppen.
Nu ska hundarna tnka h, vad gott det r med
godis. Oj, dr kommer en annan hund men det gr

ingenting fr hr gr jag med matte och ter godis.
Det gr att skapa fram ett skrmt beteende eller
underbygga redan existerande rdslor. Ett vanligt
fel som mnga djurgare gr. Oftast helt omedvetet. Nr djuret r som rddast s grs ett frsk att
minska rdslan genom att till exempel ge djuret mat.
D uppmuntras beteendet. Ngot som inte bara gller hundar.
ETT ANNAT EXEMPEL R nr en hst ska ka hsttransport. Hsten kan vara vldigt rdd fr att vara
lastad och instngd i transporten. Om den sedan
rkar ut fr ngot farligt under frsta frden eller blir
rdd fr skakningarna och rrelsen blir det frknippat med ngot obehagligt. Belnas den d med mat
efter frden s uppmuntras det rdda beteendet. D
blir hsten vldigt svr
att lasta in nsta gng.
1. Ozzy fr belning efter
att ha strosat genom
Linda Keeling r professor
skogen
i djurskydd och forskar
2. Lily har ntligen blivit
p djurens beteende och
nyfiken p livet igen.
vlfrd.
3. I vntan p att f trna
Vi tror att vi lugnar
p att ta skinka p komdjuret. Men p sikt blir
mando.
istllet effekten den motsatta. En anledning till
att sdana hr extrema
ville prova. Vid det frsta tillfllet stod gruppen i
rdslor uppstr, sger hon.
en ring p parkeringen nr Tina och Lily anlnde.
Bland hundar kan rdslor ven vara genetiska. ValHundinstruktren Lotta Gemborg sade d hgt
pen rver dem. Ny finsk forskning visar dessutom p
Skingra er, skingra er! Hr kommer det en rdd
hur tiken kan pverka sina valpar nr de r nyfdda.
hund!.
r hon en dlig mamma och
ofta lmnar valparna ensamma
SEDAN DESS HAR DET handlat
i valpldan kar chansen att fr
om att Lily ska finna sig tillrtta.
Det kndes som att
att de ska utveckla rdslor. Ett
F henne att knna sig trygg.
Lily sa Ta med mig Bde hemma hos och tillsamannat samband som pvisats i
hem. Sen blev hon
samma underskning r att fr
mans med familjen. Hon hade
lite daglig motion kar risken
bara miljtrnats litegrann innan
livrdd nr hon vl
fr s kallad bullerrdsla och
hon flyttade frn kenneln. Det
fick komma hem till
separationsngest.
var precis innan familjen skulle
oss.
Familjen bestmde sig till slut
hmta Lily.
fr att ha kvar Lily. Frmst fr
D fick hon testa att ka in
att det inte r s ltt att bara ha
till stan. Men det var alldeles fr
en hund p prov nr det finns barn med i bilden.
sent, sger Tina Andersson och fortstter.
Man kan inte sga Vi ska skaffa hund och ha
Jag frstr i efterhand att det var dligt fr en s
den ver sommaren bara fr att sedan sga Nej,
pass gammal hund att pltsligt byta milj.
tyvrr s kan vi inte behlla den. Det r elakt. Band
Kurserna p Karisma har varit till stor hjlp. Fokus
hinner skapas, sger Tina Andersson.
ligger p att bygga trygghet och Tina har ftt trna
S Tina kontaktade hundgarutbildningen Kap sin ledarroll. Allting de lr sig p kurserna har
risma. Anmlde sig till en kurs. Hon ppekade att de
de sedan kunnat trna p hemma. G med slpande
kanske inte skulle kunna delta men att hon grna
koppel. Byta sida vid mte p promenader s att
"
11
Tina gr ytterst
Hon ska kunna lita p att jag tar ansvar, sger
Tina Andersson.
Lilys svarta koppel slpar i backen. De frusna deltagarna i gruppen r p vg tillbaka till klubbhuset.
Kaffet lockar. Lily stannar och nosar p den skrovliga vggen i tunneln. Leonbergern Ozzy ser sin
chans. Nosar henne i baken. Lily vnder sig om och
tittar p Ozzy. Inget skall. Ingen morrning. Istllet
fortstter hon lugnt att g mot klubbhuset.
FR ATT UNDVIKA ATT skrmma slag p sitt djur
r det viktigt att gradvis exponera djuret fr det
som kan vcka obehag. Ett steg i taget. Ska hsten
tids nog ka hsttransport till en tvling s fr den
frsta gngen testa att stlla sig i transporten. ppna
drrar. Andra gngen stngs
hsten in. Belnas direkt. D
uppmuntras beteendet att st
i transporten. Utan att vara
rdd. Efter det kan transporten kras lite kortare svngar
bara fr att lra hsten att det
inte r farligt nr det rullar eller skakar.
Gr du en hastig inbromsning d skrmmer det
inte hsten p samma stt. Den har redan mnga
goda erfarenheter frn transportboxen, sger Linda
Keeling.
Efter fyra kurser med Karisma r Lily som en ny
hund. Eller hon har gtt tillbaka till att vara lika
livfull och nyfiken som hon var nr Tina och hennes
"
sambo trffade henne frsta gngen p kenneln.

Min son Vilmer och Lily leker varje dag, sger
Tina Andersson och fortstter.
Han tyckte att hon var jttetrkig i brjan. Nu
har han ftt henne att lska bollar lika mycket som
han gr.
I somras fick Lily ka tg med sin familj frn Gteborg till Hlsingland. Hon lg i hundkupn tillsammans med tio andra hundar. Omrdet var ganska
litet. Alla gare hade olika bild av huruvida hundarna
ska hlsa p varandra eller inte.
Hela situationen var stressande fr mig. Det lg
tv jtteschfrar bredvid henne, sger Tina Andersson.
Men tgresan gick utan problem. En annan social
framgng r relationen med grannparet. Efter attacken turades de om att
g in i huset nr familjen
Andersson inte varit hemma.
Satte sig ner i samma rum
som Lily. Vande henne. Mlet
var att de tids nog skulle
kunna rasta henne.
Hon lyfte inte ens p gonen. S aktivt ville hon
ignorera dem, sger Tina Andersson.
Nu r lget helt annorlunda. Nr grannparet kommer hem till familjen Andersson blir Lily lycklig. Hon
mter dem i drren. Viftar med svansen. Hlsar glatt.
I somras var vi borta en vecka och d bodde hon
hemma hos dem. De r hur tajta som helst, sger
Tina Andersson.
Hon lyfte inte ens p

gonen. S aktivt ville
hon ignorera dem
12
Mnga villle klappa Lily mot hennes vilja bara fr att hon r s fluffig.
13
TAMA RENAR P GRDEN

P grnsen mellan Arvidsjaurs och Arjeplogs kommun.
Nra Skellefte lv. Samebyn Maskaur. Dr ligger Btsouj
samecenter. Egentligen heter platsen Gasa vilket betyder gs. Ngot som kan bottna i att det landar mngder
av gss hr tidigt p vren.
14
Text: Carolina Sandsten Foto: Michael Johansson/Carolina Sandsten

Det klingar i renarnas halsklockor.Orsaken r
lav. Kombinationen av en svamp och en alg
som samarbetar. Alla renarna lskar lav. Men
det finns en tydlig hierarki i gruppen. Ledarrenen identifieras delvis genom sina stora horn
men framfrallt genom sitt fretrde. Han ter
frst.
15
SKDA FGEL I GTEBORG
Mnga tror nog att de enda fglarna som finns i Gteborg r fiskmsar och duvor.
Nu r det dags att sticka hl p den myten.
HN
P hsten kan du se spnnande fglar som blser in
frn Atlanten, till exempel
grlira, bredstjrtad labb,
vitnbbad islom och klykstjrtad stormsvala.
JONSEREDS STRMMAR
Har du tur kan du f syn p en
kungsfiskare, en riktig frgklick
vid n. Dessutom finns dr bde
bokskog och granskog. P vren kan
SLOTTSSKOGEN
Eftersom fglar trivs i skogsmilj r Slottsskogen en bra milj att skda fgel i. Hr
finns bland annat rrhns, grsnder och
FISKHAMNEN
Hr kan du se olika sorters msar och trutar, som fiskmsar, havstrutar och silltrutar. Under vintern kan du
se lite ovanligare msar, trutar och storskrakar som
DELSJN
Vid Delsjn kan du f se en och
annan mindre hackspett och andra
fglar som trivs i skogen och vid
Text & foto: Estrid Wagersten
16
NGGRDSBERGEN
Hr finns det fglar som
trivs i skogsmilj, bland annat korsnbbar, lvsngare,
morkulla och kanadags.
lenn
flyttar hemifrn
Text & foto: Emilia Berntsson
Bara tta veckor gammal

r han numera ensam i
vrlden. Bortlmnad till
frmlingar, lngt frn
tryggheten. Typ.
Hundvalpen Glenn har
flyttat hemifrn.
1.
2.
3.
18
Klockan r halv tta p morgonen. Jag vaknar av

att ngot rycker i mitt hr och slickar mig i nacken.
Ngon frsker vcka mig, frmodligen den med
vrst morgonhumr i hela vrlden, lite fr tidigt. Men
Glenn har vaknat och han r kissndig. Det r lrdag
morgon och min frsta heldag som hundgare har
brjat. Jag tar ett djupt andetag och biter ihop. Nu ska
vi g ut!
Att skaffa en valp r ett stort ansvar. Vilken ras
passar bst fr ens livsstil? Hur blir hen rumsren?
Vad hnder om hen blir sjuk? Det finns ondligt med
frgor som man mste, om n inte ha svaren p, i
alla fall ha funderat ver innan det r dags att ta
steget att bli med hund. Jag har sjlv funderat i flera
r p att skaffa hund och har nu ntligen hittat en
ras som jag tror passar mig. Russkiy Toy, en relativt
ny ras i Sverige och den har drfr inte hunnit bli s
vlknd nnu.
Det r en liten hund med stor personlighet,
sger Marcus Sderstrm som tillsammans med sin
fru Therese Edestedt Sderstrm har Amor Deas
kennel som fder upp just Russkiy Toys.
Du mste frbereda dig p att det r otroligt
mycket jobb med en liten valp, det r mycket man
mste lra dem och det tar vldigt mycket tid.
Kenneln har de haft sedan 2009 och n s lnge
har de hunnit med tio kullar. Men Marcus har ven
tidigare erfarenhet av hunduppfdning d hans
mamma under ungefr 20 r
haft uppfdning av dansk1. Marcus Sderstrm
med de tta veckor
svenska grdshundar. Pasgamla valparna
sande nog s har Marcus och
2. Berit Sundin med
Therese en kull som r tre
ngra av de vuxna hunveckor gamla nr jag kontakdarna.
tar dem frsta gngen. Efter
3. Allt gr att tugga p.
4. ven mattes klosax.
ett besk p kenneln r jag kr
och en av valparna, Glenn, ska f flja med mig hem.

Snart i alla fall. Fr ven om man har tingat sin valp
s slutar inte frgorna dr. Den frga som verkar
vcka mest sikter p de olika hundforum som finns
r hur tidigt man egentligen borde hmta sin valp.
r det vid tta veckor eller tolv?
DET R EN GRMULEN FREDAG, precis en sdr
trkig dag som det bara kan vara i Sverige i mitten av
november. Bilen rullar in p grusuppfarten utanfr
det lilla huset dr Marcus och Therese bor och har sin
kennel. Valparna har hunnit bli tta veckor och det
har blivit dags fr mig att hmta Glenn. S fort den
bla ytterdrren ppnas r det full fart. Fem fullvuxna
hundar i olika frger kommer skllande emot mig nr
jag kliver innanfr drren. Alla vill upp i ansiktet och
pussas. Helst samtidigt. Jag vadar genom havet av
hundar fr att ta mig upp p vervningen dr de tre
sm valparna vntar, ovetandes om vad som komma
skall. Att livet snart ska vndas upp och ner.
Det enda vi egentligen gr som frberedelse r
vaccination, besiktning hos veterinr och s frsker vi brja med grunduppfostran s gott det gr,
berttar Therese.
Tv av valparna ska f nya familjer idag, de ska f
komma till sina nya hem, och en av valparna ska f
stanna kvar hos sin mamma. Men d utan sina tv
brder, utan sina lekkamrater.
Det r allts inga speciella frberedelser fr valparna
innan det r dags att skiljas frn tryggheten, men desto mer frberedelse fr de nya garna. Berit Sundin
och hennes man Rolf Sundin har lnge funderat p att
skaffa hund, egentligen nda sedan barnen flyttade
ut.
Det kommer bli ett perfekt sllskap fr mig p
dagarna eftersom jag r frtidspensionerad och jag
r ensam hemma nr Rolf r p jobbet, sger Berit.
Drfr bestmde de sig fr att kpa Glenns bror,
Ludde. Fr att frbereda sig har Berit bde lst p
ordentligt om vad det innebr att skaffa valp och
kpt diverse hundsaker, bland annat en hundsng,
leksaker, matsklar och lite godis. Allt som kan behvas infr tillkningen.
Vi har dock haft lite problem med att hitta ett
halsband som passar, det finns nstan inga halsband som r s sm att de sitter kvar p lilla Ludde,
berttar Berit. S tillslut fick vi ta ett katthalsband
s lnge!
JA, DET R SVRT ATT FRST hur sm de faktiskt r.
S fort vi kommer hem inser jag att Glenn r nnu
4.
"
Det r en liten hund

med stor personlighet.
mindre n jag trodde. Utan sina syskon bredvid sig

framtrder det allt tydligare. Han r otroligt liten,
fr enkelt plats i mina handflator. Tanken slr mig,
har jag hmtat honom fr tidigt? r han verkligen
tillrckligt utvecklad fr att klara sig utan sin mamma? Gosedjursrven som jag kpt vntar p Glenn
nr vi kommer innanfr drren men den r nstan
dubbelt s stor som honom. nd envisas han med
att bra runt den i munnen. verallt. Hans favoritleksak, hans nya trygghet. Han vljer den direkt. Av
alla leksaker han ftt, tuggben, bollar, en toffla som
piper, s r det just rven som blev frstahandsvalet.
S det r inte bara Glenn som springer runt i lgenheten. Det r Glenn och hans kompis Rven.
Enligt Svenska Kennelklubbens regler fr man tidigast hmta en valp nr hen r tta veckor.
Vid ungefr sex, sju, tta veckor s brjar valparna verkligen prglas p sin matte och husse, berttar Marcus. Drfr gller det att verkligen frska
komma ivg till dem som r valpens nya gare s att
valpen prglas p dem och inte p oss uppfdare.
Men det r inte bara prglingen som avgr nr det
r dags att lmna sin mamma, det r nmligen ocks
ungefr d som mamman brjar stta bort valparna.
Valparna blir lite mer sjlvgende, de fr inte
mjlk frn sin mamma lngre utan de klarar sig helt
enkelt sjlva p ett helt annat stt, sger Therese.
Men det pgr alltid en vldigt stor diskussion
runt just detta mne och det r mnga uppfdare
19
"
20
Det r inte bara Glenn som

springer runt i lgenheten. Det r
Glenn och hans kompis Rven.
som inte slpper sina valpar frrn vid tio veckor,

vissa inte frrn vid tolv precis som med katter. Men
hundar r inte som katter, katter behver lra sig
mycket mer frn sin mamma n vad en hund behver.
de som fresprkar att valpen stannar lite lngre

hos sin mamma. Natasja r utbildad hundpsykolog
och hundinstruktr och hon r ytterst tveksam till
Svenska Kennelklubbens regel om tta veckor.
Under socialiseringsperioden finns det tv
veckor d valpen r som allra mest knslig; vid tta
Berit r lite orolig ver hur Ludde kommer reagera

nr han kommer till sitt nya hem och fr frsta
gngen r utan sin mamma men fr Therese och
Marcus r det vardag.
Sjlvklart r ju allting vldigt nytt fr valparna
och de kan bli lite gnlliga frsta kvllen eller s.
Men sedan vnjer de sig direkt vid att matte eller
husse r nya mamman, sger Therese. Valparna vill
hitta en ny trygghet och det gr oftast vldigt fort.
Men det r bra att ta det lite lugnt de frsta dagarna
s att de hinner vnja sig vid sina nya liv.
Och detta blir vldigt tydligt s fort jag kommer
hem med Glenn.
KLORNA SLR MOT GOLVET. Sm, sm dunsar
varnar mig fr att jag, som vanligt, nstan trampar
p Glenn i hans strvan att vara nra. S fort han
inte ser mig s piper han. Det r som att konstant ha
en skugga efter sig, en skugga som man av misstag
kan rka sparka ivg, trampa p. Det r lrdag kvll
och jag har redan lrt mig g som om jag ker lngdskidor. Men ett och annat glid ver golvet har det
Vrlden blir vldigt stor fr en liten Russky Toy och sikterna gr isr om nr man ska hmta sin valp.
nd blivit fr Glenn nr han inte flyttat sig tillrckligt snabbt, med det obligatoriska dliga samvetet
hos matte. Ska han verkligen vara s nra? Tanken
och tolv veckors lder. D mste man vara vldigt
slr mig terigen, hmfrsiktig med vad man utstter
tade jag honom kanske
valpen fr, annars kan man utstta
lite fr tidigt?
Det lter som om en gris blir valpen fr ondig stress, berttar Natasja. Drfr r det vldigt
plgad till dds dr ute vid dumt att valpen ska gra ngot s
Att sikterna gr isr
lekplatsen.
om nr det r lmpligt
drastiskt som att byta hem vid en
att hmta sin valp r
s knslig lder. Hon anser allts
det ingen tvekan om, mnet diskuteras flitigt p
att man istllet ska hmta valpen nr den r mellan
i princip alla djurforum som finns. Men det som
nio och elva veckor gammal. Men Marcus hller inte
str klart r att det r nr valparna r mellan fyra
med.
till tolv veckor, under socialiseringsperioden, som
Hade jag ftt bestmma hade jag grna slppt
de verkligen formas. Natasja Ravenklint r en av
hundarna redan vid sju veckor, sger Marcus. ven
"
21
om det r jobbigt fr mig, fr man hinner nd fsta

sig vid dem. Men fr deras egen skull, och fr de
nya garnas skull. Ju mer tid de har tillsammans nr
hunden hller p att prglas, desto bttre.
DET R DOCK INTE BARA VALPARNA som pverkas av flytten, ven mamman knner sklart av att
hennes barn tas ifrn henne.
Det r vldigt olika hur mamman reagerar nr
valparna tas ifrn henne. Jag tror att mamman till
den hr kullen, Nadja, kommer bli lite orolig och g
och leta lite ikvll. Men det r ju inte som att de blir
deppiga eller nere direkt. Hon kommer fortfarande
ha sllskap hr, vi har fyra andra hundar och ska
behlla en av valparna s det borde inte vara ngon
fara, sger Marcus.
Natasja har liknande erfarenheter.
Jag tror nog nstan att jag aldrig har trffat en
tik som inte varit lttad nr valparna ntligen kt,
de blir mer och mer krvande och allt jobbigare ju
ldre de blir, sger hon. Det r faktiskt ocks ganska
vanligt att man behller en av valparna p kenneln
vilket sjlvklart gr det lttare fr mamman.
Det r sndag och Glenn vill inte g ut. S fort halsbandet ker p s brjar han skaka. Det r kallt ute
och grset r tckt av frost. Direkt nr tassarna fr
kontakta med den frusna marken kommer paniken
p riktigt. Det lter som om en gris blir plgad till
dds dr ute vid lekplatsen. Jag skms. Tnk om folk
tror att jag slr honom eller ngonting! Hans tjut fr
mitt hjrta att g i tusen bitar och allt jag egentligen
ville ha var lite bajs. Men jag r fr svag, jag ger upp.
Jag och min plgade mini-gris vnder fr att g in
i vrmen igen. Det gick inte den hr gngen heller.
terigen sls jag av tanken att jag gjort ett misstag
nr jag hmtade honom s tidigt. Men pltsligt hnder det. Det rycker till i kopplet och Glenn springer
tillbaka till grset. Han kissar! Det kanske kan bli bra
det hr trots allt.
National Geographic Stock / Michael Nichols / WWF
WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll
Bli Tigerfadder p wwf.se/tigerfadder
Skaffa katt
ATT BEVARA DE DDA
en frysbox i Naturhistoriska museets kllare liggerde dda djur som allmnheten lmnar in till museet.
En blmes vilar inuti en genomskinlig terfrslutbar
plastpse. Dr ligger ngra kylblock och vad som
ser ut som en pse med skogsmss. Lngst ner p
frysgolvet str plastpsar frn vlknda matbutiker,
innehllande strre djur. Christel Johnsson, museets
konservator, tog en gng sjlv med en hare som hon
hittade dd p vg till arbetet.
Tyvrr fr vi inte in lika mnga djur numera.
Efter larmen om fgelinfluensan blev folk allt mer
42
24
frsiktiga, sger hon.

Hon r uppvuxen i omrdet och beskte ofta
museet under sin barndom, fr att senare praoa hr.
Ngon annan plan n en framtid som konservator
tycks inte ha funnits. En konstnrlig utbildning p
Gustavus Primus i Gteborg tog henne vidare till
konservatorutbildningen vid Helsingfors zoologiska
museum. Efter en kort tid vid riksmuseet i Stockholm var hon till slut tillbaks vid Naturhistoriska
museet i Gteborg, dr hon spenderat strre delen
av sina 18 yrkesverksamma r.
1.
2.
3.
1. De strre djuren ppnas

upp och behandlas i flrummet. Hr finns tillgng
till hj- och snkbart
arbetsbord och grvre
arbetsverktyg.
2. Christel Johnsson vid
sitt arbetsbord. I frgrunden en strandskata.
3. En igelkott som restaurerats som museibeskarna snart kommer kunna
klappa.
I arbetsrummet ligger museihunden, kllarvningens

enda levande djur, och vilar. Skrivbordet talar om en
kreativ person. Arbetsredskapen r nra till hands,
skalpeller, penslar, pinsetter och saxar. Hr ligger
fjdrar och behandlat skinn, p vggarna hnger
fotografier p svenska och utlndska vilda djur. En
strandskata r upphngd ver arbetsytan och en
tornseglare frn Fgelcentralen ligger fastnlad p en
bit frigolit. Den ser ut att sova. De flesta djuren som
monteras hamnar i museetes arkiv. Djuret ppnas
upp, tms p inlvor. Det enda som sparas r kraniet,
som rengrs och torkas. Sedan formas en ny kropp av

trull som skinnet monteras p.
Arbetets lngd kan variera, men oftast tar det
omkring en dag att montera en fgel, sger Christel
Johnsson.
Hur brukar folk reagera nr du berttar att du
arbetar som konservator?
De flesta blir mest frvnade ver att jag r
kvinna. Det r ett blodigt arbete och folk ser framfr
sig att man ska vara en gubbe.
TEXT & FOTO: PR FREDRIKSSON
43
25
EN DAG I
DJURENS TJNST
Lnsstyrelsens djurskydd arbetar fr att djuren ska f ett vrdigt liv.
Samtidigt hotas de till livet och drunknar i falsklarm om vanvrd.
Vi fljde med kontrollanterna under en arbetsdag.
TEXT & FOTO: PATRICIA HIGSON
tt bestmt tryck med pekfingret p ringklockan i plast. Tystnad. Det lter ingenting. Bara
vinden som p avstnd drar i tallkronorna.
Har det gtt fram ngon signal? Ett tryck
till. Fortfarande helt tyst. Tomas ser fundersam
ut, sneglar in genom glasrutan p porten till ett
lgenhetshus i Vstra Frlunda. Vntar lite till.
Sedan hrs snabba fotsteg och en lgenhetsdrr
ppnas. Nina kommer ut och hller upp porten
med ena armen. I den andra hnger en kolsvart
staffordshire bullterrier som i sin iver gr allt fr
att slita sig loss. Hunden vid namn Dolly piskar
envist med svansen och den skra tungan far
omkring.
"
Det r en ondigt stor del av

tiden som gr t till besk som
visar sig vara obefogade.
Vlkommen in, sger Nina som kmpar med

att hlla den unga hunden i styr samtidigt som
hon visar vgen rakt fram.
NINA HAR SKT TILLSTND hos Lnsstyrelsen
fr att fda upp hundar. Det r drfr Tomas r hr.
Han r djurskyddskontrollant i Gteborg och har
kommit fr att se om Nina uppfyller de krav som
stlls enligt Jordbruksverkets regler. Med sig har
han en rd prm som dljer en checklista. Blckpenna och pappersblock r redo.
Sedan 2009 har Lnsstyrelsen hand om landets
djurskydd. Innan dess lg ansvaret p varje kom-
42
28
mun. Djurskyddet jobbar fr att se till att djuren

mr s bra som mjligt. Det utfrs bde frebyggande kontroller inom lantbruket, men de gr ven
kontroller om ngon anmlt en privatperson fr
vanvrd. Ngot som blivit ett huvudbry fr kontrollanterna. ver hlften av anmlningarna visar sig
rra falsklarm. Och just sllskapsdjuren str fr en
betydande del av dessa.
Det r en ondigt stor del av tiden som gr
t till besk som visar sig vara obefogade. Vi vill
hellre ka till planerade besk och stllen dr det
verkligen behvs, sger Maria som r lnsveterinr i Vstra Gtaland.
KONTROLLANTERNA HAR RTT att besluta om
ett djur ska omhndertas enligt djurskyddslagen.
Ett sdant frbud kan sedan leda till ett djurfrbud.
Men arbetet innefattar mer n bara ingripande och
kontroller. De skter ven olika sorters tillstnd
kopplade till djurverksamhet. Hunddagis, zoobutik
och ridskola krver tillstnd, men ocks hunduppfdare som i Ninas fall, behver ha ett godknnande frn Lnsstyrelsen. Platsen inspekteras
noggrant, liksom djurens kondition. Det r mycket
att hlla reda p och det r inte alltid ltt att avgra
hur det str till nr kontrollanten inte r dr.
Det gller att bilda sig en uppfattning bde om
hur det r p plats och hur personen verkar vara.
Man blir ngot av en mnniskoknnare, berttar
Tomas.
Ett batteri av frgor r frberedda och bakas in i
en lugn samtalsform.
Hur ofta klipps klorna? Vad anvnder du fr
foder? Hur ser en vanlig dag ut?
Tomas fyller anteckningsblocket med krkor
REPORTAGE
"
Det hnder att vi blir hotade, bde fysiskt

och psykiskt. Jag har blivit slagen och ftt
brev hemskickade.
medan Nina visar upp lgenheten.

Lngst in till hger ligger en hg
med valpar och sover. Vita, bruna
och rosa sm knyten. Endast fyra
veckor gamla ligger de p varandra och snusar p en filt. Tikarna
Destiny och Hulda tassar omkring i
vardagsrummet. Destiny r mamma
till de sm valparna. Hon r nnu
rund om magen som svnger rytmiskt nr hon vaggar fram.
Arbetet som djurskyddskontrollant
r inte alltid fridfullt. Det hnder att
kontrollanterna mter hot och vld.
Det r stundtals ett utsatt arbete d
de oftast ker ut p egen hand. Tomas berttar att han sjlv varit med
om obehagliga situationer.
Det hnder att vi blir hotade,
bde fysiskt och psykiskt. Jag har
blivit slagen och ftt brev hemskickade. Det r ofta tomma hot,
men man vet ju inte. De kan hota
med sjlvmord och ven hota att
skada djuren.
Tomas berttar att det gller att
tnka sig fr och frska behlla
lugnet. Folk reagerar p olika stt.
De som blir anmlda kan bli arga
och ledsna. De kanske knner att de
blivit felaktigt anklagade fr ngot.
Det pverkar ju oss eftersom
man har det i bakhuvudet nr man
fattar ett beslut.
Risken att utsttas fr hot har gjort
att kontrollanterna numer har varsin
partner som de tar kontakt med under dagen fr att se att allt str rtt
till. De stmmer av med ett samtal
eller ett litet sms. Tomas berttar att
jobbet har satt sina spr.
Min sambo sger att jag alltid
backar nr jag ska knacka p hos
folk. Det r en reflex att knacka p
och sen ta ngra steg tillbaka fr
att st stabilt ifall ett djur eller en
djurgare kommer farande och man

riskerar att bli nedputtad.

Vi slr oss ned i kket.
Fyra stolar i furu runt ett slipat bord.
Nina lyfter upp Dolly som lugnar
sig d hon fr vila i mattes kn.
Vggarna r ljusbl. Halva delen
tcks av svartvita tavlor p Elvis
Presley som vant ler in i kameran. Den andra halvan tillgnas
inramade fotografier p staffordshire bullterriers. I snart 25 r har
Nina haft hundar av samma ras.
Tyvrr har staffarna ftt
ofrtjnt dligt rykte. Det beror p
garna. Det r alltid garen som br
ansvaret fr hur hunden blir, det
gr inte att skylla ifrn sig, sger
hon.
Fr att gra sig redo fr den nya
utmaningen som uppfdare har hon
gtt en uppfdarutbildning och lst
en kurs i beteendevetenskap. Hon
stller regelbundet ut sina hundar och r mn om att de ska m
bra. Efter en grundlig genomgng
knner sig Tomas njd.
Jag anser att anskan r
komplett, s det borde inte vara
ngra problem att f tillstnd.
Frhoppningsvis kan du f det
innan jul.
EN KORT BILRESA tar oss tillbaka

till kontoret. En flagga med emblem
vajar utanfr i snlblsten. Rakt
framver str kranarna som gteborgska giraffer och hnger med
halsarna. Djurskyddet har nyligen
flyttat till Lnsstyrelsens lokaler
p Sdra Hamngatan, bakom ett
par tunga drrar i massivt tr. Hr
arbetar tta av totalt omkring 40
personer i lnet. En del p heltid,
andra p deltid. Djurskyddet tampas
med en redan anstrngd ekonomi.
29
"
Tyvrr hnder det att folk trttnar p djuren och

slnger ivg dem. De tnker att det inte rr dem
sjlva. Men att husdjur r domesticerade vilddjur
verkar de inte ha koll p. Djuren har inte vad som
krvs fr att klara sig utomhus sjlva.
REPORTAGE
Och vrre lr det bli. Nyligen meddelade regeringen att
de vill dra ned p anslaget. Fr Vstra Gtaland innebr det att djurskyddet fr 4,5 miljoner kronor mindre
redan nsta r.
Det betyder att vi blir av med
tta tjnster. Det fr sklart konsekvenser. Rent krasst finns det
risk att vi missar ngot viktigt i
vrt arbete och det knns vldigt
trkigt, berttar Tomas.
minimera att kontrollanten ska ta med sig bakterier

frn en plats till en annan.
DJURSKYDDSKONTROLLANT
Djurskyddslagen bestmmer hur du
ska ta hand om dina husdjur. I den
str att om ett djur r sjukt, skadat
eller p annat stt visar tecken p
ohlsa ska djuret snarast ges ndvn-
Samtidigt kan allt fler titulera

sig som djurgare. Tomas berttar att det tycks vara inne att
skaffa husdjur. Han sger att
de ser en klart kad andel som
skaffar djur utan att ha tillrcklig kunskap. Mnga ser djuren
som en gullig accessoar och
inser inte vad det innebr. Det
slutar med att vissa gr sig av
med dem.
Tyvrr hnder det att folk
trttnar p djuren och slnger
ivg dem. De tnker att det inte
rr dem sjlva. Men att husdjur r domesticerade vilddjur
verkar de inte ha koll p. Djuren
har inte vad som krvs fr att
klara sig utomhus sjlva.
dig vrd.
Tillstnd krvs exempelvis om man
har fler n tio katter eller hundar
eller om man fder du upp fler n tre
kullar katter eller hundar per r.
En rutinkontroll av djurskyddskontrollanterna bokas hgst 24
timmar innan s att garen inte
hinner tgrda eventuella brister
men samtidigt r frberedd p att
ngon kommer. Kontrollanterna kan
TILLBAKA UPPFR TRAPPAN. En

whiteboardtavla p hjul pryds av en karta
ver lnet. Kvadratiska lappar i regnbgens alla frger har placerats ut ver
kartan fr att visa vart kontrollanterna
ska bege sig hrnst. Inne p kontoret
sitter Tomas mittemot sin kollega Hans.
Lgmld radiomusik fyller rummet. De
knappar p varsitt tangentbord, tskilda
av en skrm. P en hylla str sm leksakshstar uppradade. En adventsljusstake
lyser behagligt.
Jobbet r vldigt skiftande. Det kan
glla allt frn salamandrar till elefanter.
Vi arbetar med alla slags djur, och det r
vl det som r det roliga, sger Hans.
Tomas har arbetat som kontrollant i 16
r och han upplever att jobbet blir mer
och mer administrativt.
Nr jag brjade var vi ute mer n
vi var inne. Nu r det tvrtom. Det r
mycket tid framfr datorskrmen.
komma med rd och tips eller skriva

anmrkningar som mste tgrdas.
HAN BERTTAR att det de ibland mter

i arbetet r misr. Frn ammoniaklukt
Frra ret genomfrdes totalt 1544
som kryper ut genom ett brevinkast eller
rutinkontroller i Vstra Gtaland
att hela golv tcks av en tjock hinna avsamt 1332 kontroller efter inkomna
fring. Kryp som krlar ur matsklar och
anmlningar frn allmnheten. 716
Han sger att sllskapsdjur
tovig pls. Men trots att elndet aldrig
var uppfljande kontroller, 198 gllde
normalt sett r dligt rustade
tycks utrotas s menar han att han trivs
anskan om tillstnd och 56 gllde
fr ett liv utan hem. Just nu
med arbetet.
vriga renden.
har Djurskyddet problem med
Visst gr vi nytta. Det r ett stimumnga kaniner som slpps ut.
lerande arbete. Bde fr djuren som fr
De frkar sig rekordsnabbt och
det bttre men ocks fr djurgaren.
sprider sig, men folk tnker inte
Nr vi omhndertar ett djur kan det
p att de kan bli ganska gamla.
hnda att garen blir upprrd. Men i slutndan r det
Vi har ett liknande problem med katter men det r
mnga som frstr och sger att vi gjort ett bra jobb.
betydligt lttare att hitta nya hem till dem. Majoriteten
Att det nd var bra det vi gjorde och att vi faktiskt
av djuren som omhndertas r frvildade katter. Tyvrr
hjlpte till.
har sommarkatten inte frsvunnit.
EN TRAPPA MED tummat handrcke snirklar sig ner
en vning i Lnsstyrelsens lokaler. Hr ligger frrdet
dr skyddsklder med logotyp hnger p rad. Det r
hit kontrollanterna kommer in frn garaget efter att ha
varit p besk inom lantbruket.
En intilliggande sektion r som ett slags saneringsrum dr det finns dusch och handfat. Det r till fr att
31
3232
SUICIDAL A
nga hvdar att djur inte

har tankemnstret fr
att kunna fatta ett aktivt
beslut att avsluta sina liv, men de
allra flesta r verens om att djur
kan bli deprimerade. De som inte
anser att djur kan ta sina egna liv
pekar p djurs uteblivna egenskap
att ha en jag-medvetenhet. Papegojor plockar sina fjdrar nr de
mr dligt och bjrnar i fngenskap matvgrar tills de svlter ihjl.
Men detta rknas inte som aktivt
DJUR
Om djur kan beg sjlvmord eller inte r omtvistat. En del hvdar att djur saknar medvetenheten
som krvs, medan andra pekar p fngenskap
och depression.
eftersom djuret gr det p grund av

depression, och sledes inte fr att
de vill d.
Det finns dock flera exempel p
nr det verkar vara s att djuret
faktiskt gjort ett val som direkt
resulterar i att deras liv avslutas.
Mngder av djurrttsaktivister
menar ocks p att djur i fngenskap blir s deprimerade att de
utfr aktiba handlingar som leder
till dden.
RTBLADLUSEN
Insekten Acyrthosiphon pisum,
knd som rtbladlus, sprnger
sig sjlv fr att skydda sin
omgivning. Den tar allts medvetet livet av sig fr att offra
sig till rovdjuren, exempelvis
nyckelpigan, som hotar deras
slktingar.
SJLVSTANDADE VALAR
FLIPPER DRNKTE SIG SJLV
I november 2012 strandsatte sig ett stort antal

grindvalar p Nya Zeeland, och en dag senare
hittades elva dda valar. I januari 2014 hnde
det igen. Denna gng var det 50 grindvalar som
hittades dda. Varfr valarna gr detta r oklart,
men en teori r att en sjuk val lyfter huvudet upp
p stranden fr att d - och de andra i gruppen
fljer efter.
Mot slutet av den knda tv-serien mrkte trnaren att Flipper blev mer och mer deprimerad.
Trnaren berttade att Flipper simmat mot
henne, tittat henne i gonen och tog ett andetag
innan hon sjnk till botten av tanken.
Den hr typen av beteende har uppmrksammats efter det, att delfiner slutar andas medvetet fr att sjunka till botten och drunkna.
VI UTPLNAR BDE VR PLANET OCH DJUREN

Under hsten 2014 slpptes dokumentren Cowspiracy p Netflix.
Skaparna Kip Andersen och Keegan
Huhn utforskar i dokumentren
vilka effekter djurhllning har p
miljn. I en versvmning av grafer
och faktarutor lr vi oss hur den
moderna djurhllningen frstr vr
planet. Dokumentren lr oss bland
annat att det krvs 2500 liter vatten
fr att producera en enkel cheeseburgare, vilket motsvarar lika
mycket vatten som tv mnaders
duschande.
En annan upptckt i Cowspiracy r

att ktt- och mejeriindustrin r ansvarig fr mer koldioxidutslpp n
samtliga transporter i hela vrlden.
Cowspiracys pedagogiska framtoning har tagits emot vl av tittarna
men dokumentren fokuserar inte
srskilt mycket p hur djuren i sig
pverkas av den globala kttindustrin.
Detta har istllet den ideella organisationen Djurrttsalliansen gjort
till sin mission att visa fr vrlden.
Genom att lansera hemsidan
Djurfabriken har de visat hur modern djurhllning pverkar djuren

p grdarna.
Djurrttsalliansen har under flera
r med kamera dokumenterat hur
det ser ut p djurfabriker och vad
som frsigr bakom stngda drrar.
Resultatet r chockerande.
Fr att se med egna gon,

besk djurfabriken.se
HLSA
VI VERGDER VRA HUSDJUR

vervikt och fetma r idag ett av vra allra strsta folkhlsoproblem. Men det r inte bara hos oss mnniskor det
existerar, utan viktproblemen projiceras ven p vra husdjur. Uppemot 40 procent av landets katter, och mellan 20
till 30 procent av hundarna berknas lida av det. ven bland
smgnagare ssom kaniner och marsvin finns problematiken.
Vi utfodrar vra djur precis som oss sjlva. Vi belnar
oss sjlva med godsaker och d gr vi det med vra husdjur
ocks. Vi tror att vi r snlla, sger Linda Isaksen, legitimerad
djursjuksktare p Mlnlycke djurklinik.
Mnga skaffar husdjur, framfrallt hund, utan att riktigt ha
tnkt ver hur mycket tid som krvs fr att skta om dem
ordentligt.
Mnniskor lever i ett stressat samhlle och man har inte
tid att motionera sina djur s mycket som de behver, sger
Linda Isaksen.
Mnniskans allt onyttigare fdointag tillsammans med bristande motion drabbar allts i allt strre utstrckning ocks
vra fyrbenade vnner.
Djuren kan inte styra vad de ter, det gr vi fr dem,
sger Linda Isaksen.
FLJDSJUKDOMAR AV DJURFETMA
LINUS DEGERSKR
Precis som med oss

mnniskor kan fetman
leda till diabetes.
S UNDVIKS VERVIKTEN
Ge ett hgkvalitativt foder som r anpassat
fr just ditt husdjur. Foder som sljs hos
veterinrer och i djuraffrer hller hgre
kvalitet n de i dagligvaruhandeln.
Ge ditt husdjur den motion den behver.
Kolla upp hur mycket motion exempelvis en
specifik hundras krver innan du bestmmer
dig fr husdjur.
Hll nere p godsakerna. Visst kan du ge ditt
husdjur godsaker d och d, men d gller det
att anpassa mngden foder ocks.
Om ditt husdjur lider av vervikt br du g till en veterinrklinik och f ett viktminskningsprogram framtaget.
Det innehller vanligen en motionsplan, samt att du
fr ett bantningsfoder rekommenderat fr just ditt
djur. Ungefr var fjrde vecka sker uppfljningsbesk
fr att kontrollera programmets effektivitet.
Lungsjukdomar
r en annan
mjlig fljd av
vervikten.
Ett verviktigt
djur lper kad
risk fr hjrtbesvr.
Leversjukdomar
kan ocks drabba
ett verviktigt djur.
Den kade vikten leder

till kad belastning
fr leder. Fljden blir
artroser.
ILLUSTRATION: PR FREDRIKSSON
33
De exotiska husdjurens mrka baksida
Text: Stefan Berg
Mnga arter hotas av handeln med exotiska

husdjur. Kpare och butiksgare r sllan
medvetna om den ofta illegala handeln och
de negativa konsekvenserna.
I Game Of Thrones hade en karaktr en orm i ett avsnitt. Mnaden efter det sldes det massor med ormar,
berttar Thomas Berg Hasper. Foto: Linus Degerskr
Nr forskaren Thomas Berg Hasper p Gteborgs

som tas frn havet r det en som kommer till affr.
Universitet lste en artikel om exotiska husdjur i GUHandeln med exotiska djur kan leda till att arter blir
journalen reagerade han starkt p den naiva bild som
utrotningshotade. En orsak r uppfdningen. En del
gavs och skrev ett lsarbrev.
djur kan fdas upp i andra klimat, men andra r mer
Ett universitet har verktyg att leta upp informaknsliga.
tion. De skrev att det r helt
Vissa djur, som kameleonter och ormar,
Vissa djur, som
okej med exotiska husdjur. Det
kan inte reproduceras bortom sin naturliga
kameleonter och
r ett problem, sger han.
milj. Enda lsningen blir att fortstta ta
ormar, kan inte
Berg Hasper skrev sin masdem frn naturen, sger Berg Hasper.
reproduceras bort- Det EU-sekretariat som ska se till att hanteruppsats i marinbiologi om
om sin naturliga
handeln med korallfiskar och
deln frblir legal har ftt mycket kritik. Det
milj. Enda lsning- r svrt att f en verblick ver legal och
lste in sig p den ofta illegala
en blir att fortstta illegal handel menar Berg Hasper.
handeln med exotiska djur.
Nr fiskar skickas frn Bra- ta dem frn natu Mnga fretag sger felaktigt att de fr
silien till Europa tar resan minst ren.
en helt legal handel. Det r mycket pengar
10 timmar med flyg.
i det och stor lobbying s EU vill ha kvar en
Det behvs mycket vatten fr varje fisk, luften i
reglerad handel i stllet fr att stoppa den helt.
vattnet tas upp vldigt snabbt. Fr att spara p vikt
I Norge, som str utanfr EU, har man lnge haft
brukar de ha fiskar i vldigt lite vatten. Fr tio fiskar
frbud mot kp och frsljning av exotiska djur. Ny-
34
HLSA
" Efter filmen Hitta Nemo r
clownfiskarna nstan frsvunna. Fr att det r mnga
som vill ha en Nemo i sina akvarier hemma. Foto: Nick Hobgood
NGRA PROBLEM MED
EXOTISKA HUSDJUR
- Arter som inte kan reproduceras
bortom sin naturliga livsmilj tas
frn naturen. Successivt blir hela
arter utrotningshotade.
Djur r inte till fr att vi ska anvnda dem,

utan de har sin plats i ekosystemet, men vi ser
inte det utan vi ser dem som ngot man kper
och har hemma och dr en s kper man en ny,
sger Thomas Berg Hasper.
Foto: Stefan Berg
ligen frskte man riva upp det, men regeringen

hll fast vid frbudet. Hr i Sverige r frgan mindre uppmrksammad och det saknas akademiska
studier.
- WWF och Naturskyddsfreningen tittar p
det men inte i s stor utstrckning, sger Berg
Hasper.
Han tillgger att det ofta r trender som avgr
vilka djur som blir populra.
- Efter filmen Hitta Nemo r clownfiskarna
nstan frsvunna. Fr att det r mnga som vill
ha en Nemo i sina akvarier hemma.
Fr en art som behver mycket sol

r terrarium inte nog fr att skapa
viktiga D-vitaminer.
Otillrcklig information frn djuraffrer leder till dlig kosthllning.

Djuren fr inte rtt nringsmnen
och blir stressade, sjuka eller dr.
- Djur som slpps ut och hotar

ekosystem, till exempel drakfiskar
frn Stilla havet som slpps ut frn
akvarium i Atlanten.
35
Katterna hittade hem

hos familjen Moe
Fr mnga katter i Sverige r hemlshet en

verklighet. Men det finns de som jobbar fr att
ge dem herrelsa katterna ett krleksfullt hem.
De tre katterna Bozze, Liza och Kaiyza fick ett
nytt liv hos familjen Moe i Bollebygd.
Text & foto: Antonia Tsatsa
"
judet av tassar som flyger ver parkettgolvet.

En lng svans frsvinner bakom den gr soffan.
Snabbt efter kommer Kaiyza. Hon jagar Liza runt,
runt i vardagsrummet. Vid fnstret ligger Bozze
och kisar mot den blndande novembersolen. Inte ens
nr Liza frser till reagerar Bozze. Han r van.
Bozze r en kta Katten Gustaf. Han lskar att
ligga och gosa och mysa. Men Liza och Kaiyza busar
jttemycket, berttar Anna Moe.
Idag knner sig katterna hemma i familjens villa p
Tallvgen. Men fr bara ngra mnader sedan sg de
tre katternas liv vldigt annorlunda ut.
Sedan familjen Moes tidigare katt blev sjuk och
avlivades knde familjen en saknad.
Det var s konstigt nr ingen kom springande till
drren nr man kom hem. Men nr jag kommer frn
affren nu hinner jag knappt komma innanfr drren
innan det r tre katter nere i kassen fr att ta reda p
vad jag har handlat, sger Anna.
FAMILJEN HADE EGENTLIGEN bestmt att de inte
skulle skaffa en ny katt frrn till hsten. Eftersom de
har kattvana visste de vilket ansvar det innebr.
Man blir ju s lst om man vill ka ivg ver sommaren. Man kan inte lmna kattungar ensamma, sger
Anna.
Men en dag var Anna inloggad p sin Facebook. Det
dk det upp ett inlgg frn Rvlanda Jourhem fr katter. Det som fngade hennes uppmrksamhet var att
en av katterna var vldigt lik familjens tidigare katt.
Och s sg jag en bild p tv jttesta kattungar
som bodde p ett jourhem. Liza och Bozze r syskon,
och nr de var sm var det nstan omjligt att se skillnad p dem.
Vare sig det r katter,

hundar eller kaniner har
vi alltid ett ansvar. Det hr
r djur som har blivit domesticerade och som nu
r beroende av mnniskan
fr att klara sig.
Siw gren, Djurens rtt.
Det var s familjen lrde knna Qamilla Carlsson, som

jobbar med den ideella freningen Djurens chans.
Hon hade hittat Liza och Bozze.
De var nyfdda och lg i en husgrund. Syskonen
bodde nu tillsammans med sin mamma i jourhem hos
Qamilla.
I Sverige finns det omkring 60 djurhem som alla
arbetar fr att ge katter en ny start. Den frmsta
anledningen till att katter hamnar p hemmen r just
hemlshet. Men alla fr inte plats. Nstan var tionde
katt i Sverige r hemls.
Det r en uppskattad siffra som har tagits fram
av mnniskor som arbetar med hemlsa katter, sger
Siw gren, sakkunnig p organisationen Djurens rtt.
DET FINNS MNGA ORSAKER till att en katt lever
som hemls. Det kan vara s att katten smiter eller
springer bort. Sedan hittar den helt enkelt inte hem
igen. Det finns ven katter som fds vilda.
Det kan vara av en katt som redan r hemls eller
en katt som springer ute och inte r kastrerad, sger
Siw gren.
37
I Annas trygga famn. Bozze protesterar sllan nr ngon vill kela.
Det hnder dessutom att katter blir utslngda av sina

gare, trots att det i Sverige r olagligt att medvetet
verge ett djur. Siw gren menar att det inte finns
tillrckligt mycket kunskap om vilket ansvar man som
mnniska mste ta nr man skaffar djur.
Vare sig det r katter, hundar eller kaniner har
vi alltid ett ansvar. Det hr r djur som har blivit
domesticerade och som nu r beroende av mnniskan
38
fr att klara sig, sger Siw

gren.
Hon menar att innan
man bestmmer sig fr
att skaffa djur mste man
vara sker p att man kan
ge djuret ett gott liv och
ett bra hem.
Innan Bozze och Liza
var tillrckligt gamla fr
att lmna sin mamma
hlsade Anna och de tv
dttrarna ofta p. De
krde familjens lilla bl
Hyundai till Rvlanda
minst en gng i veckan.
De trffades fr frsta
gngen nr katterna var
ungefr fyra veckor gamla.
S de har verkligen vxt
ihop. Det blev en perfekt
matchning, sger Qamilla.
Och Anna har varit med
s mycket som mjligt.
Hon var med vid katternas
frsta vaccination och nr
de fick chip.
Anna har ju varit med
p alla steg. Jag r vldigt
noga i adoptionsprocessen och ser till att det
matchar. Det blir vldigt
mnga frgor om hur
deras liv och familj ser ut,
och om hur mycket de r
borta och s. Jag knner
ju katterna och vet vilka
behov de har. S jag r lite
av en matchmaker, sger
Qamilla.
Hon menar att familjen
Moe hade tur som hittade katter som verkligen passade dem. Och familjen passade fr katterna.
Det r ju alltid lttare nr det r en kattunge.
En vuxen katt har ju redan sin personlighet. Med
kattungar r det ju lite s att man vxer ihop p ngot
vis, sger Anna.
Frsta veckan i juni kunde de ntligen ta med sig
Liza och Bozze hem. Kaiyza r det senaste tillskottet
i familjen. Men till skillnad frn de tv syskonen var

Kaiyza ldre nr hon flyttade in.
DET VAR I BRJAN AV HSTEN som Qamilla sg ett
inlgg p en kp- och slj sida. En katt hade setts till
vid jrnvgsrlsen i Bollebygd.
Dr gr det inte bara lokal- och regionaltg. Det
kr dessutom frbi godstg. Det r helt enkelt en
livsfarlig plats fr en katt, sger Qamilla.
Hon bestmde sig drfr fr att ka dit fr att
kontrollera om katten var hemls. Hon kom till
jrnvgen klockan halv elva p kvllen, strax innan
godstget kr frbi. Dr hittade hon en ensam randig
katt. Kaiyza. Hon hade bosatt sig under en kundvagn
vid banvallen. Nr Qamilla kom var Kaiyza upptagen
med att leta efter mat i en buske. Qamilla stllde ner
transportburen. Hon ppnade en matburk och stllde
fram den.
Kaiyza mdde bra nr jag hittade henne. Hon
sprang in i buren p direkten. Vissa katter fr vi stta
flla fr att kunna ta in. Men Kaiyza verkade bara vara

vldigt glad ver att slippa bo vid banvallen, sger
Qamilla.
Tanken var frn brjan att familjen Moe skulle vara
jourhem t Kaiyza, i vntan p att Qamilla hittade
ett hem t henne. Nr Kaiyza hade bott hos familjen
i tv veckor bad Qamilla Anna att skicka ett foto till
adoptionsannonsen.
Jag tnkte bara: Men Kaiyza r ju vr katt, berttar Anna.
FAMILJEN HADE BLIVIT S fst vid Kaiyza att det
kndes fel att lmna bort henne. Anna berttade fr
sin man att Qamilla ville ha ett foto till annonsen. Och
hans svar gjorde Anna lugn.
Han sa bara: Varfr d? Vi ska vl behlla henne?.
Det finns en uppfattning om att katter klarar sig
sjlva. Katten r det enda husdjuret som vi slpper ut
utan tillsyn.
39
"
Det var jttejobbigt i brjan nr

man sg att hon tnkte: 'Det hr
r kanske det sista jag fr ta nu'
Men i verkligheten r det svrt fr en hemls katt att

verleva.
Nr det r kallt kan katten f frostskador och
frfrysa. De sker ofta vrme exempelvis frn varma
bilmotorer. Och det r ju en ddsflla, sger Siw
gren, frn Djurens rtt.
Precis som katter med ett hem blir ven hemlsa
katter sjuka och skadade. Skillnaden r att de hemlsa katterna d inte fr vrd p samma stt. Hemlsa katter fr dessutom fr lite mat och lider ofta av
nringsbrist.
De mste alltid kmpa om de resurser som finns.
Hemlsa katter lever i en stndig kamp, sger Siw
gren.
Qamilla har ftt uppleva hemlsa katters lidande p
nra hll.
Det r ju s att katter rras av det de har varit
med om. Det r ett ganska stort trauma fr en liten
kattunge att bli utslngd. Nr man adopterar en katt
har den ofta ett annat behov n vad en hemuppfdd
katt har. Om inte annat har den ofta ett annat bagage,
sger hon.
OCH FAMILJEN MOE har mrkt av att Kaiyza har
pverkats av att leva som hemls. De frsta veckorna
mrktes det extra tydligt nr det var dags fr mat. De
tre katterna kom springandes till matsklarna. Bozze
och Liza t, men Kaiyza hll sig i bakgrunden. Nr
Bozze och Liza hade gtt rensade Kaiyza vartenda fat.
Det var jttejobbigt i brjan nr man sg p henne
att hon tnkte: Det hr r kanske det sista jag fr ta
nu, sger Anna.
Kaiyza kan fortfarande springa ivg om dttrarna
Maja och Molly har kompisar hemma. Om det r fr
mycket oknt folk trivs hon inte.
Man mrker p henne att hon inte r bekvm med
det. Men vi mrker skillnad p henne fr varje dag
som gr. Hon blir bara mer social och kelen, sger
Anna.
40
Bozze kryssar mellan blomkrukorna p fnsterkarmen.

Dottern Maja reser sig fr att lyfta ner honom.
Bozze, du vet ju att du inte fr vara dr, sger hon.
Ja, fast det dr r den enda porslinskrukan som
r kvar. S vi kanske ska dra den i golvet ocks, sger
Anna och skrattar.
Bozze jamar i protest nr Maja avbryter hans utforskande av blommorna.
Vra tidigare katter har alltid varit totalt ointresserade av blommor, men de hr tre har tuggat p varenda blomma. S jag har insett att det inte blir ngra
julrosor eller hyacinter i jul. Det r ju jttegiftigt. Men
det r bara att gilla lget. Mnga gnger handlar det
kanske inte om att det r katterna som ska anpassa
sig, utan det r ju vi som fr gra det, sger Anna.
Qamilla menar att mnga inte tnker p att katten
faktiskt ska vara en del av familjen.
Det r en sak man mste tnka p nr man skaffar djur. Alla hgtider och s, djuren ska vara med
dr ocks. Katter blir ju upp till tjugo r gamla, sger
Qamilla.
De r ju familjemedlemmar. Det r som vi brukar
sga, de r vra hriga barn, sger Anna.
HEMLSA KATTER
Det finns ver en miljon katter i Sverige. Men det
r svrt att uppskatta hur mnga katter som r
hemlsa. En siffra som ofta nmns r 100 000.
Hemlsa katter fr ofta fr lite mat. Risken r
ven stor att de fr sjukdomar och skador som
inte behandlas. Kldskador kan dessutom uppst
p ron och svans.
Hemlsa katter r katter som har blivit vergivna, har sprungit bort eller som helt enkelt r
fdda vilda.
Kllor: Scb, Lnsstyrelsen
OM DU MISSTNKER ATT EN KATT R HEMLS
Stt upp lappar i omrdet fr att leta

upp eventuell gare
Kontrollera om katten r mrkt med
exempelvis chip eller halsband
Om du inte hittar garen - kontakta
djurhem och se om de kan ta hand om
katten
Kontakta Lnsstyrelsen
Var med vid omhndertagandet fr att
se till att rtt katt omhndertas
Klla: Lnsstyrelsen
Sista vilan
TEXT & FOTO: STEFAN BERG
Det finns ett antal djurbegravningsplatser i Sverige, men det rder brist p dem.
Reglerna fr begravning av husdjur skiljer sig t i landet. Detta beror p att det r
olika om kommunerna klassar dda djur som avfall eller inte. Vissa kommuner tillter
begravning av djur innanfr kommungrnsen och man fr hra av sig till kommunens
miljkontor fr att veta om man fr begrava i sin trdgrd.
Djurbegravningsplatsen Djurvilan ligger

cirka en mil utanfr centrala Karlstad.
42
Det r juldagen och mnga har satt ut sm facklor vid sina forna
husdjurs gravar. Mnga gravar r vldigt vlsktta, till och med
de som har funnits sedan 1970-talet.
Den hr djurbegravningsplatsen drivs av den idella freningen Djurskyddet Karlstad. Den ldsta djurkyrkogrden
i Sverige r Kakns djurkyrkogrd i Stockholm. Vrldens
kanske kndaste djurkyrkogrd r Cimetire des Chiens
i Paris som tros vara en av de frsta djurkyrkogrdarna
i vrlden. Hr ligger bland annat hstar, apor, lejon och
fiskar begravna.
P begravningsplatsen finns ocks en minneslund i

form av ett trd i vilket hnger utsmyckningar av djur i
kopparplt.
43
NaturePL.com / Andy Rouse / WWF
Ge bort ett medlemskap i Panda Planet p wwf.se
WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll
Vet du ngot barn

som gillar djur?
EN DAG P
STOR & LITEN
Hunddagis r praktiskt fr mnga hundgare.

Hundarna slipper vara ensamma hemma och fr
trffa kompisar, men alla hundar fungerar inte tillsammans. Drfr blir dagisgruppernas uppbyggnad
oerhrt viktig fr din hunds vlmende. Det kan skilja
oerhrt frn dagis till dagis.
TEXT & FOTO: LINUS DEGERSKR
KLOCKAN 07.45
Kasper viftar p svansen nr han och matte hlsar
p Nadja ute vid entrn. Han har en neongul reflexvst p sig, det r mrkt denna morgon.
Han stller sig p bakbenen och lgger upp
tassarna p grinden till en av hundhagarna och
sger god morgon. Han stter sig och vntar
stilla medan matte och Nadja pratar klart. Sen
fljer han med genom den lnga hallen med
beige linoleummatta, frbi fem hundhagar, in i
rummet med tegelrtt klinkergolv och tar plats
i sin hundhage.
Kasper r en svart flatcoated retriever. Han r
en stor hund, med ett avlngt ansikte och stora
ron som hnger ner lngs kinderna. Han r
svart frn topp till tass. Det enda som bryter
upp det svarta r de bruna gonen och en lng
rosa tunga som lyser nr munnen ppnas.
Hunddagis har blivit allt vanligare. Sveriges
hunddagisfrening tror att antalet som ppnat
i landet minst har frdubblats de senaste tio
ren. 2014 tog Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands
ln emot 100 anskningar om verksamhet fr
hunddagis, kennel eller uppfdning av hundar,
att jmfra med 39 anskningar r 2010. Mnga
hundgare ser det som ett ypperligt stt att ta
hand om hunden under arbetsdagen. Samtidigt
frs en debatt gllande stora barngrupper med
stressig och hgljudd tillvaro till fljd fr vra
barn p frskolan. Inte s konstigt. Men det r
f som p samma vis reflekterar ver hur vra
hundar faktiskt mr i sina dagisgrupper.
46
Trots att hundar r flockdjur betyder inte det

att de trivs i alla grupper. Hur en hund mr
p dagis beror helt p hur dagisgruppen stts
ihop.
Hunddagiset Stor och liten i Krra p Hisingen
gs av Nadja Anglw, 28 r. Hon har drivit dagiset sedan september 2012. Om alla kommer har
hon, och kollegorna Emma och Sofia, sammanlagt 35 hundar att ta hand om under en dag.
Hon har genomgtt en hunddagisutbildning och
har haft med hundar att gra hela sitt liv.
Jag har jobbat p bde fantastiska och hemska hunddagis. Det skiljer jttemycket mellan
stllena och hur de skter hundgrupperna. P
vissa stllen har de bara en enda stor grupp,
sger Nadja.
P Stor och liten har hundarna delats in i
smgrupper i varje hage. De strsta gruppen r
p sex hundar.
Det gller att skapa en grupp dr dynamiken
r rtt. Ibland fr du testa dig fram. Det r inte
s att vi slnger ihop hundar p mf och s
fr det vara s, det r viktigt att de trivs med
varandra, sger Nadja.
Forskning visar att hundar anvnder sig av en
mngd olika signaler nr de kommunicerar med
varandra i en grupp. Med svans, ron, kroppshllning, gon och lppar fr att nmna ngra.
ven saker som hundars storlek och utseende
kan pverka hur de relaterar till varandra.
Driver du ett hunddagis r det viktigt att kunna

lsa dessa signaler korrekt fr att veta om en
grupp hundar trivs med varandra. En grupp
som inte mr bra ihop visar det. D anvnder
de mest dominanta hundarna sig av aggressiva
signaler medan de undergivna kommer att visa
signaler av rdsla. En hierarki mellan hundar
r specifik fr just den gruppen. Drfr r det
viktigt att para ihop individer som trivs med
varandra och sedan behlla den grupperingen.
Kim r hundpsykolog och jobbar med problembeteende bland hundar men anordnar
ocks hundtrningskurser. Hon r inte positiv
till hunddagis och vill frbli anonym eftersom
hundvrlden r liten och hennes uttalanden
skulle kunna pverka hennes levebrd. Detta d
hon bland annat har kursdeltagare som driver
hunddagis. Kim betonar att fr mnga hundar tillsammans leder till spnningar, oro och
stress i gruppen. Hundar r precis som mnniskor och kommer inte verens med alla i sin
omgivning.
Hunddagis med grupper om fyra eller sex
hundar i varje r mycket bttre fr hundarna.
D r den gruppen tillsammans hela dagen och
det r samma hundar som trffas i stort sett
varje dag, sger Kim.
DAGSSCHEMA STOR & LITEN
DAGSSCHEMA STOR&LITEN
06.30 - 09.00
06.30
- 09.00
Inlmning
av dagishundar
Inlmning av dagishundar
09.15 - 12.00
09.15
- 12.00
Promenader
och aktivering.
Promenader och aktivering.
12.00 - 13.00
12.00
13.00 lunch fr personalen
Vila fr -hundarna,
Vila fr hundarna, lunch fr
personalen
13.00
- 13.30
Lunch fr de hundar som ska ta

13.00
- 13.30
Lunch
de hundar som ska ta
13.30 - fr
15.00
Eftermiddagspromenad
13.30
- 15.00
Eftermiddagspromenad
15.00 - 18.00
Vila och hemgng fr hundarna

15.00
- 18.00
Vila och hemgng fr hundarna
KLOCKAN 08.30
P Stor och
liten fortstter hundarna att
droppa
in. Det
gr
lugnt
till. De
flesta
sitter p
golvet och
vntar medan
Nadja pratar
med husse eller
matte och fljer sedan med till sina hagar. En hund
som inte trivs p dagis blir orolig och olycklig nr
den lmnas p morgonen.
Nr Bosse, en gr grand danois, ntrar hallen
lyfter Plectus p huvudet. Det r hans halvbror
som kommit. Han knner igen Bosses husses
rst.
Nej inget sdant dr trams hr idag Bosse.
Hr du det? sger Nadja medan hon pratar med
husse.
Bosse tittar p Nadja.
Bosse och Plectus har trffat varandra under
helgen och rykt ihop. P dagis delar de samma
hage. Samma hage som frvrigt Kasper tillhr,
samt en rottweiler, en bullterrier och en golden
retriever. Plectus gr in hos kompisarna. Alla
hlsar p varandra innan lugnet lgger sig.
KLOCKAN 09.30
Det regnar, och har gjort s under hela morgonen.
Drfr luktar det av blt hund frn alla riktningar.
Det r ingen direkt angenm doft. Det r nrmast
knpptyst i lokalen. Anmrkningsvrt, d det nu r
nrmre 30 hundar p plats. Majoriteten ligger stillsamt och vilar i ngon av de mnga ftljer och soffor
i skinn som finns utspridda i hagarna. Det enda som
bryter upp den stillsamma ljudbilden r lilla Balou.
Han harklar sig och hostar frekvent. Nadja uppmrksammar situation och flyttar Balou till en tom hage.
Ifall det skulle vara smittsamt.
Titt som ttt skller ngon av hundarna.
Nadja knner igen vartenda skall och vet direkt
vilken hund som lter.
Freja, sluta sklla!
Och s tystnar ocks skallen.
47
Hur hunden trivs p dagis beror mycket p

personalen. De blir den fasta punkten under
mnga timmar varje dag. Trygga individer som
hundarna r lugna med r jtteviktigt.
Har du en hund som trivs p dagis och har
den dr lilla kullen som den bor i och har personal som knyter an med den s blir den trygg.
En trygg hund kan vara helt lugn och g och
lgga sig, sger Kim.
Hundarna brjar piggna till frn morgonvilan och det brjar rra sig i hagarna. I hagen
mittemot Kaspers springer tre smhundar och
busar med varandra. vriga hundar i hagen
bryr sig inte nmnvrt utan ligger kvar. I Kaspers hage sitter Bosse och Plectus p varsin
dyna i samma soffa. Kasper har precis rest sig
och leker med golden retrievern Seven.
Det r dags fr dagens frsta promenad. Alla
hundar gr inte ut samtidigt utan de gr ut i
omgngar.
Ofta r det lttare att g ut med en liten
grupp n med bara tv hundar. D blir de en
flock och gr bttre, sger Nadja.
Det frsta gnget r tillbaka efter sin promenad. Tassarna torkas och de lufsar lugnt
tillbaka till sina hagar. Det rasslar frn selar
och flappar frn ron och mungipor ute vid
ingngen nr hundarna skapar av sig vtan i
plsen. Doften av blt hund lgger sig ter som
ett tungt skikt i luften.
Kasper kommer in frn sin promenad. Han
hoppar runt, viftar p svansen och hlsar p
alla i hagen. Tillslut kommer han till ro och
lgger sig och vilar. vriga hundar intar vilolge direkt, efter en snabb hlsning sklart.
Det r tyst.
KLOCKAN 11.00
Det r dags fr hundarna att f lite mentaltrning.
Det finns flertalet leksaker fr att lta hundarnas
hjrnor jobba.
Ska en hund bli sknt trtt s mste du komma t
den fria hjrnan. Den mste f aktiviteter s den blir
trtt i huvudet, fr trtt i kroppen blir den bara en
liten stund, sger Kim.
Kim tycker dock inte att ett hunddagis ska
st fr aktivitetstrning d det kan bli rrigt
fr hunden. Det blir svrt att veta vem den r
trygg med, personalen eller garen.
48
Flatcoatedretrievern Kasper gldjs t

besken nr han vilar i sin hage
Nadja kan frst det sttet att tnka kring

trningen.
Jag hade inte velat att ngon annan skulle
trna mina hundar. Men vi gr det fr att
hundarna ska f mental trning. Vi jobbar med
fysisk- och mentalstimulans. Skulle ngon invnda s skulle vi givetvis sluta, sger Nadja.
Nadja sger att den mentala stimulansen bygger upp hundarnas sjlvfrtroende och att de
mr bra av det.
Kasper jobbar intensivt med att hitta godisbitar som gmts under sm rda och gula hrdplasttorn. Han vlter tornen med nosen som
febrilt sniffar efter de gmda godsakerna.
Bra Kasper! Kolla dr ocks, sger Emma och
pekar mot ett torn som fortfarande str upp.
Krafs! Sniff! Krafs! Kasper har vlt alla torn.
Han jobbar nu med nsta del av utmaningen.
P trbasen, dr plasttornen nyss stod, finns
trluckor som gr att flytta i sidled.
Under dessa gmmer sig mer godis och det r
Kaspers skande efter detta som fyller rummet
med ljud. t hger. Sen vnster. Sen tillbaka.
Varje lucka flyttas flera gnger i sidled under
jakten.
Kasper hittar den sista godisbiten. Dags fr
nsta hund. Kasper lunkar bort till den hundkorg han brukar ockupera i hagen och sluter
gonen.
Nu r det tid fr mys med hundarna. De samlar
sig runt Emma nr hon stter sig ner i soffan
i hagen mittemot Kaspers. Alla som vill blir

kliade, men vissa avstr d trttheten tar verhanden. Snart vljer alla vilan.
KLOCKAN 14.00
Det r knpptyst i hundhagarna, snr som p en
och annan suck av trtthet. Kanske rent av fr tyst.
Vad har du gjort nu Nelson, sger Nadja bestmt.
Dalmatinern Nelson har tuggat snder ena
armstdet p den vinrda tresitssoffan i hans
hage. Han sitter nu helt obrydd i ftljen bredvid och tittar p Nadja. Det ligger vit ullig
stoppning ver hela golvet. Att Nelson r den
skyldige gr att avslja p de vita tussarna i
mungipan. Silvertejpen ker fram fr att laga
hlet. De flesta sofforna har p ngot vis blivit
hoplappade med den tliga tejpen.
Hundarna brjar terigen vakna till liv. Kasper reser
sig frn bdden och strcker ut sin lnga svarta
kropp och skakar ut trttheten. Det r dags fr
eftermiddagspromenaden. Det r samma procedur
som vid frmiddagspromenaden.
Det regnar inte lngre, men molnen ligger
tunga och vgrar slppa igenom solen. Grset
r tungt av en hel dags regn och det klafsar om
tassarna nr de mter marken. Promenaden
den hr eftermiddagen r inte speciellt lng.
Nadja leder konvojen med halvbrderna Plectus
och Bosse, men Kasper r ocks med. Han gr
tillsammans med praktikanten Jenny och luktar
sig fram lngs trottoaren.
49
D och d stannar en hund till, lyfter p benet, eller

stter sig och utrttar sina behov. D stannar hela
konvojen temporrt, fr att fortstta framt igen
sekunden senare.
Tillbaka p dagis igen. Sele av, torka tassarna, tillbaks in i hagen. Nsta gngs tur. Kasper hlsar kort
p kompisarna innan han lgger sig i hundbdden
igen. Det r avslappnat i hagen.
KLOCKAN 15.30
Nu brjar hundarna att g hem fr dagen. Det mrks p
vissa att de knner p sig att det snart r dags att bli hmtad. Ett par hundar r lite rastlsa och skller sporadiskt.
50
En kortare skallkedja bildas men tystnar lika fort som den

uppkom.
Kasper blir hmtad i hagen. Vid ytterdrren str
matte och vntar.
Hej Kasper gubben!
Kasper springer glatt ner till henne och hlsar.
I handen har matte hans reflexvst. Den plockar
Kasper snabbt ifrn henne med munnen. Han ger
tillbaks den och sitter och vntar medan matte
frgar om hur dagen varit. Kasper sger hejd och
lmnar dagis fr den hr dagen.
Imorgon kommer han igen.
Orangutangen r allvarligt hotad av utrotning. Nra 90 % av antalet orangutanger har

frsvunnit de senaste femtio ren. Detta beror till stor del p att regnskogen, deras livsmilj,
skvlas fr att ge plats t oljepalmsplantager. Vrldsnaturfonden WWF arbetar fr att skydda
regnskogarna och dess invnare, bland annat genom att upprtta nationalparker och skapa
frutsttningar fr ett hllbart uttag av naturresurser, till exempel genom FSC-certifiering.
Std vrt arbete, bli Orangutangfadder idag! wwf.se/orangutangfadder
Pongo pygmaeus Bornean orang-utan. Russell A. Mittermeier / WWF-Canon
Mjuk, orange och hemls
TERTGET
VILDSVINENS REVANSCH
TEXT: SEBASTIAN SANDSTRM
I konflikt med mnniskan, men vildsvinet har en underskattad roll i ekosytemet. Foto: Richard Barz, Wikimeda
fter att ha varit frsvunnen i ver 300 r har

vildsvinet tertagit sin
plats i den svenska faunan. Men vildsvinets tertg
har medfrt utmaningar.
2014 frstrdes 42 700 ton
spannml villatrdgrdar
bkades upp och Inte ens
de dda fick frid nr vildsvin
bkarde i naturnra kyrkogrdar.
Carl Gustaf Thulin p SLU
forskar bl.a. om biologisk
mngfald och faunarestaurering. Han r trtt p den
negativa bild som stndigt
mlas upp av vildsvin i pressen.
- I den allmnna debatten ses de enbart som ett
42
52
problem. Men deras roll

i ekosystemet r underskattad. De gr en otrolig
nytta. Samma sak som vra
lantbrukare gr, pljer och
sr. Men dr lantbrukaren
bara sr en monokultur, av
till exempel havre och raps,
sr vildsvinet en mngfald.
De bryter upp en yta dr vad
som helst har chans att vxa.
terintroduktionen av vildsvin skedde av en slump.
Svenskarna utrotade arten p 1600-talet, men p
1940-talet rymde vildsvin
frn hgn i Sdermanland
och Skne. P 70-talet tog
man ett riksdagsbeslut som
gjorde att vildsvinet blev en
del av den svenska faunan.
Vildsvinet hade ftt laglig rtt att stanna i Sverige. Carl Gustaf Thulin menar att vi mste visa
mer tolerans gentemot vildsvinsstammen.
- Problemet uppstr nr vildsvinen, orkidngarna och alla de naturskna landskapen ska
komprimeras p en liten sidoyta som vi inte
brukar effektivt. Dr ska all mngfald, som vi
vill ska finnas, trngas. Det r dr d konflikten
uppstr. Men det r inte vildsvinets fel. Det r
fr att vi inte accepterar strning i vra brukade miljer.
VILDSVINSSTAMMEN KAR
1940: Vildsvin rymmer frn hgn i Skne
och Sdermanland
2008: Finns omkring 60 000
2015: Berknas finnas mellan 200 000300 000 vildsvin.
HISTORIA
verige har erknt en

internationell deklaration, med syfte
att terintroducera
lokalt utrotade djur. Hr r
tre djur som skuulle kunna
terinfras i sverige
KRRSKLDPADDA: En 20
cm lng skldpadda. Frsvann cirka 2800 f.kr. Idag
p vg att frsvinna helt
frn Europa.
IUCN:s rda lista r dyster

Det r inte alltid de mest knda
arterna som ligger nrmst grnsen till utrotning. Alla har vi hrt
om isbjrnens svrigheter med
ett varmare klimat, men det finns
hundratals arter som befinner sig
i likande situationer.
FAKTA: IUCN
Foto: Wolfgan zimlinger

VISENT: En europeisk Bisonoxe. Sista vilda visenten
ddades 1927. Idag terintroducerad i Polen.
Naturvrdsunionen (IUCN) hller

just nu p att sammanstlla en
global och internationell rdlistning. Man kartlgger s mnga
olika arter som mjligt, och hur
de ser ut idag och framver.
Hittills har man kartlagt ver 79
000 arter.
STPPVIPA
Foto: Valen Aure

SAIGAANANTILOP: Enda
antilopen som funnits i
Europa. Finns nstan bara
i Kazakstan och r nra
foto:
utrotning.
Vipan terfinns frn Ryssland

till Sudan men trots att den r
skyddad i flera lnder minskar
populationen. Varfr, r inte helt
faststllt. Men en kvalificerad
gissning av forskare pekar p
bristen p fda, som uppstr p
grund av mnniskans expanderande jordbruk och jakten p
pgr i de lnder dr arten inte
r skyddad.
TITICACAPADDA
Telmatobius Culeus
terfinns bara p ett stlle,
Titicacasjn vid grnsen
mellan Bolivia och Peru.
terigen r det mnsklig
inverkan som kan bli slutet
fr denna art. Antalet har
minskas drastiskt d deras
habitat blir miskas av
mnniskan, och att de helt
enkelt konsumeras av mnniskan i en ohllbar mngd.
COZUMELTVTTBJRN
Gr bara att finna p n
Cozumel vid mexikos kust.
Med sina 35-43 cm kallas den vanligtvis Pygmy
Racoon.
Turism, hundar och katter hotar dess verlevnad
p den enda platsen de
existerar p. Tvttbjrnen r listad som Critially
Endangered - den mest
kritiska kategoriseringen
innan utrotning.
Bilder: Wikimedia
Foto: Richard Readin
43
53
"FY KATTEN!
Katten
Efter reformationen blev det

frbjudet att svra med religisa
uttryck. D ersatte man djvulen
med katten, eftersom srskilt
svarta katter lnge har frknippats
med satan i folktron. Svordomar
som Fy katten! och Det var som
katten! fds.
ETT GUDOMLIGT GOSEDJUR

NYTTODJURET 2000 F.KR.
SL KATTEN UR
TUNNAN...
De tidigaste bevisen fr kattens

betydelse finnes i det forntida
Egypten. Tamkatten hll rttor och
mss borta frn sdesfrrden nr
mnniskorna nu blivit bofasta, och
blev det mest populra husdjuret.
KATTMUMIER
Tamkatten var lyckoamuletten in i
dden. Katterna fddes upp, ddades
och balsamerades fr att sedan
offras till gudinnan med katthuvud.
Mumifieringen kan verka motsgelsefull
med tanke p att ddandet av en katt
skulle straffas med dden.
Var en tradition med ursprung

i 1500-talets Danmark. Man
hngde upp en tunna, i vilken
man placerat en katt. Mn, ikldda
fantasifulla drkter och bevpnade
med klubbor och svrd, red sedan
fram till tunnan och slog till den.
Den som lyckades sl snder
tunnan krntes till kattakung av
byns kvinnor. Ibland verlevde
katten, ibland inte.
SAY CHEESE!
SVERIGES SVAR P EGYPTEN

Sveriges ldsta kattfynd r daterat
100 e.Kr. En mnniska hade begravts
tillsammans med en katt vilket
bevisar den jordfstes hga status.
Genom fotografier och skriftliga

kllor dokumenteras i slutet av
1800-talet kattens frndrade
status: En sjlvklar familjemedlem.
Katten vilar i famnen p barnen,
och har nu blivit ett husdjur i den
moderna bemrkelsen.
2000-talet
DEN MEDELTIDA KATTEN

Medeltida stder var djupt beroende av
katter och deras jaktinstinkt. Stderna,
med sina stora mngder mnniskor och
avfall, tampades med bde mss och
rttor. Ute p landet huserar istllet
ladugrdskatten, vilket har bevisats
genom kattskelett i grdsmiljer.
Grumpy Cat och The Two-faced

Kitten r bara ett axplock av
internetkndisarna. Sta eller
irriterande? 12 miljoner trffar
p Youtube och hriga twitteranvndare talar sitt eget sprk.
Kattens popularitet lever kvar,
men nyttodjuret har frvandlats
till gosedjuret.
TEXT: ALICE NILSSON

KLLA & FOTO: UTSTLLNINGEN KATTEN, HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUM
42
54
HISTORIA
DEN VILDA MAKTEN

IDI AMINS KROKODILER
HITLER OCH BLONDI
MUSSOLINIS LEJON
Den ugandiske diktatorn hade mnga
Hitler utvecklade redan under frsta
Diktatorn Benito Mussolini fljde alla de
utstuderade stt att dda sina mnga
vrldskriget ett krt och nra fhllande
machoideal som den facistiska propagan-
phittade och riktiga motstndare. Ett
till hundar. Den mest knda r schfer-
dan krvde. S att kra sportbil samtidigt
av de mer makabra var att kasta dem till
tiken Blondi, som mtte sitt cyanidfyllda
som man uppfostrade sitt eget lejon var
sina krokodiler p ddens .
de i bunkern under Berlin i maj 1945.
nstan en sjlvklarhet.
FOTO: WIKIMEDIA
FOTO: BUNDESARCHIV
THATCHERS KATT
BARACK OBAMA & BO
FOTO: WIKIMEDIA
CALIGULA & INCITATUS
Det var inte ofta Thatcher kpte in varor
Lnge har presidentmbetet krvt hun-
Caligula har blivit beskylld fr mnga
frn Sovjetunionen, men en burk tonfisk
dgande och familjen Obama r inget
hemskheter, men sin hst lskade han.
blev det, frn en stormarknad i Moskva
undantag. Efter lng debatt och skande
Halsband med delstenar, havre spetsad
till katten Wilberforce: Chief Mouser to
fann man sig till slut den Portugisiska
med bladguld och han ville utropa hsten
the Cabinet Office.
vattenhunden Bo.
till konsul i senaten.
FOTO: WIKIMEDIA
FOTO: EXECUTIVE OFFICE OF THE PRESIDENT
FOTO: WIKIMEDIA
43
55
HUSDJURETS
SISTA RESA
Att ta farvl av ett lskat husdjur r ofta
en omvlvande upplevelse. Fr veterinrer
som genomfr avlivningen r det en vanlig
uppgift som de utfr p ett vrdigt stt.
Fr djurgare r det ett tillflle dr frgor om
livet och dden kommer nra och dr man
fr mta sorgen, kanske fr frsta gngen.
Text &
foto:
Estrid Wagersten
issan ligger p det vita hj- och snkbara

bordet i Veterinrhuset i Vrnamo. Agnes
klappar henne p magen, knner med fingrarna genom den svarta plsen och hittar njuren.
Nlen blnker till som hastigast innan den frsvinner in i plsen. Andhmtningen blir lngsammare
och lngsammare. Svansen r onaturligt stilla.
Agnes tar fram stetoskopet. Hon lyssnar en minut.
Hjrtat hrs inte lngre.
Agnes Block har jobbat som veterinr i Vrnamo
sedan 2003 och avlivningar som denna r vardag fr
henne. Under vissa perioder avlivar hon flera djur
varje dag.
Ibland knner jag mig som Doktor Dd, sger
hon. Jag r ju veterinr jag ska vl bota djuren.
Inte bara dda dem hela tiden.
En viktig del i samband med avlivningar r att
veterinren r tydlig och frklarar hur sjlva
avlivningen gr till i frvg, s djurgarna vet vad
som vntar deras husdjur. Dessutom r Agnes noga
med att under sjlva avlivningen bertta exakt vad
det r som hnder.
Ofta brukar djuret lngsamt somna in nr man
sprutat in avlivningsvtskan. Men ibland hnder det
att djuret rycker till eller brjar yla. D r det viktigt
att man har berttat fr garna innan vad som kan
hnda ven nr djuret r medvetslst, s de inte tror
att det r ngot som har gtt fel. Djuret knner
ingenting, utan det r bara energi som ska ut ur
kroppen eller luft som ska ut ur lungorna.
Dr Agnes jobbar r det ocks viktigt att barnen
r inkluderade.
Det r nstan bttre att frldrar tar med sig
sina barn, s de fr veta hur det gr till och inte gr
hemma och undrar vad det var som hnde "slog
veterinren ihjl vr katt med en kofot eller?" D r
det bttre att barnen fr se att det inte var farligt,
att katten bara somnade och att de fr vara med och
sga hej d.
Att sga hej d till ett husdjur kan, fr djurets
gare, vara ngot av det svraste och jobbigaste som
finns. Speciellt om husdjuret har varit en god vn i
mnga r. Susan Brenning fick ha sin hund, Tachi,
hos sig i mer n tolv r och av de tolv ren var sjukdomsret och avskedet det jobbigaste.
58
DET ENDA SOM TYDER P att det har funnits en

hund i Susans hus p Krleken i Halmstad, ungefr
11 mil frn Vrnamo, r de inramade fotografierna.
Och hundhalsbandet som hnger ovanfr tavlan p
Tachi nr han var valp. Allt annat har slts eller getts
bort. Susan Brenning kunde inte f egna barn och den
vita, lurviga shih tzu och lhasa apso-blandrasen var
inte bara ett husdjur, utan ocks en lskad familjemedlem.
I november frra ret brjade de frsta tecknen
komma. Ngot var inte som det skulle med Tachi.
Ibland var han stel i hela kroppen eller drabbades av
ett ovntat krampanfall, hans syn och hrsel
frsmrades drastiskt och efter en underskning visade det sig att han hade cystor p prostatan. Frst
frskte Susan och hennes man Christian ge honom
smrtstillande och andra mediciner. Men allt
eftersom tiden gick insg de att Tachi inte skulle bli
frisk igen.
Vi hll honom vid liv fr vr skull, inte fr hans
skull. Fr hans skull hade det varit bttre att inte
lida, sger Susan om hunden Tachis sista tid.
I FLERA VECKOR TNKTE Susan och hennes man
att det var dags att ta med Tachi fr ett sista besk hos veterinren. Men varje gng ndrade de sig
och ville vnta ngra dagar till. Under vissa stunder
mdde Tachi nd bra. Somliga dagar, nr bde Susan
och Christan tog med honom p en lng promenad,
verkade det som att han inte var sjuk alls. Skulle de
verkligen avliva honom nd?
Det r inte helt ovanligt att gare till ett djur
som br avlivas velar hit och dit i flera veckor innan
de verkligen bestmmer sig fr att djuret ska avlivas
och ker till veterinren, berttar veterinren Agnes
Block.
Varje r avlivas tusentals hundar i Sverige. Det
finns ingen exakt statistik men uppskattningsvis avlivas 6000 hundar varje r p olika kliniker i Sverige.
Att fatta beslutet om att Tachi skulle avlivas var
jobbigt. Men Susan hade ftt hra av en bekant att
nr hunden har fler dliga dagar n bra dagar, d r
det dags. S tillslut knde Susan och Christian att
det var hg tid att hra av sig till veterinren.
59
Som vetirinr tvingas Agnes Block ibland att avliva djur. Hr r hon med Katten Missan som fick sig ett fint insomnande.
P ett stt hade det varit lttare om veterinren

hade sagt till oss att nu mr er hund s dligt att ni
mste avliva honom, sger Susan, men vi var tvungna att fatta beslutet sjlva.
De fick en tid p kliniken en timme efter telefonsamtalet och det var bara att ta frukost och g ut
p en sista promenad med Tachi.
I Djurskyddslagen str det att en avlivning ska g
smrtfritt till; djuret ska allts inte behva lida i
ondan. Veterinren ska drfr kunna anpassa sig vl
efter situationen.
r djuret uppstressat och oroligt kan djuret behva f en lugnande tablett och kanske till och med
smnmedel innan man ger sprutan med avlivningsvtskan. r djuret dremot lugnt rcker det ibland
med enbart avlivningssprutan. Agnes berttar att
det gller att vara uppmrksam p bde djuret och
garna fr att avlivningen ska vara s lugn och trygg
som mjligt.
BILRESAN TILL KLINIKEN, som ligger strax utanfr
centrala Halmstad, var jobbig. Susan ville passa p
60
och sga hejd till sin hund, men Tachi gillade inte att
ka bil och hade svrt fr att lugna ner sig. Vl inne
hos veterinren fick Tachi ett lugnande medel, och
innan det hunnit brja verka var det dags att sga
hejd.
Jag ville gosa med Tachi, och sga hejd, men
han ville ner och sniffa p golvet. Han fattade ju inte
alls vad som var pvg att hnda, sger Susan.
S smningom blev Tachi lugn och fick ligga i Susans famn. Med huvudet mot Susans axel fick Tachi
frst smnmedel i kroppen och sedan sprutades
avlivningsvtskan in.
Det kndes som att han sov i min famn, minns
Susan.
Nr veterinren kontrollerat att Tachi verkligen
var dd fick Susan g ut genom en separat utgng
s hon inte skulle behva g genom vntrummet dr
det skulle sitta andra mnniskor med sina levande
djur. Allt pappersarbete och all betalning hade fixats
i frvg, det var inget Susan skulle behva tnka p
nr hon precis sett sin hund somna in.
Fr en del mnniskor r ett husdjurs dd den
frsta kontakten med dden. Man har inte varit med
om att ngon nra slkting eller vn har gtt bort

och dden kan knnas abstrakt och lskig.
Som veterinr r det viktigt att tnka p att det
r ett lskat husdjur, en familjemedlem som avlivas,
sger Agnes. Det ska drfr inte
behva vara allt fr traumatiskt, utan det ska
vara ett fint avslut.
Oavsett om det r en
katt eller en fgelspindel som avlivas.
Detta r ngot som
Agnes har ftt med sig frn
veterinrhgskolan i Uppsala.
Som veterinr mste hon vara uppmrksam p bde
djuret och mnniskorna, och hlla sig lugn och
dmpad.
Det r ju inte rtt lge att tjoa och stimma, sger
Agnes, men det mrker man sjlv och det r inte s
svrt att anpassa sig efter situationen.
Missan ligger kvar p det hj- och snkbara bordet. Hennes gare har redan sagt hejd. Nu ska hon
transporteras till Flattinge Smdjurskremering, dr
kroppen ska kremeras. Sedan kommer askan spridas
ut i familjens trdgrd.
Eftersom Tachi fick ett fint avslut knner Susan
att hon nu kan tnka p dden p ett lite annat stt.
Jag trodde att det skulle vara lskigare, sger
hon.
Nu frstr hon att dden inte behver vara traumatisk, utan den kan vara ett sista insomnande som
kan vara lugnt och stilla. Susan tror att detta kan
hjlpa henne i framtiden nr hennes nra och kra
blir ldre och nrmar sig sina sista dagar.
"
ligger ett fotoalbum. Hon tar upp albumet och brjar blddra i det. Hon kollar p bilderna flera gnger
i veckan fr att minnas sin hund. Dr fr man se en
skymt av fdelsedagar, soliga sommardagar, vnner
som gosar med Tachi och
lnga promenader
i svl kyla
och sn som
vrme.
Nr man
ser vissa
bilder skrattar
man, vissa bilder gr
att man brjar grta, sger
Susan. Men varje gng vi tittar upptcker vi ngot
nytt som vi inte tnkt p. Det r ett fint stt att minnas honom p.
Bilresan mellan Krleken och Galgberget, dr
Tachi ligger begravd, tar ungefr sju minuter. Susan
r tyst under strre delen av bilfrden.
Mellan de nakna bokarna uppe p Galgberget
skymtar gravarna. Somliga r lite mindre, med ett
kors och ett namn. Andra betydligt strre och mer
utsmyckade med lnga dikter om farvl.
Hr har vi promenerat mycket med Tachi, berttar Susan nr hon lmnar grusvgen fr att g mot
Tachis grav.
Christian stannar till och pekar.
Vid det hr trdet brukade han stanna fr att
kissa.
Hr uppe vilar Tachi. Best bud str det p den
lilla stenen. Susan sjunker ner vid graven, borstar
bort lven och minns sin hund.
Christian brukar trsta mig och sga att Tachi
hade ett vldigt bra liv. S lskad som han var, det
r det inte mnga djur som fr uppleva. Det r frst
och frmst p grund av att vi inte kunde f barn som
jag har ftt sa den omsorg och krlek ver Tachi
istllet.
Men Susan kommer inte kpa en ny hund. Inte nu
i alla fall.
Jag hade inte klarat av att g igenom nnu en
avlivning, sger hon.
Susan funderar p om Tachi r i himlen eller om
det kanske finns en hundhimmel.
P ett stt knns det som att det r ett definitivt
slut. Och d r sorgen extra stor. Fr man ta med
sig hunden in i himlen? Det r det nog mnga som
undrar.
Jag hade inte klarat

av nnu en avlivning
SORGEARBETET EFTER TACHIS DD har varit en

lng och ganska jobbig process. Det har gtt ungefr
tre mnader sedan Tachi somnade in. Christian hanterade sorgen genom att gra ett fotoalbum till sin
fru. Susan har pratat med sina vnner om sin hund.
Men hon har ftt olika reaktioner nr hon berttat
att Tachi behvde avlivas. Ngra av Susans vnner
frskte skmta med henne de frstod inte att det
gjorde ont att Susan hade frlorat sin hund.
Tachi var ju en familjemedlem. Men om man
inte har haft ett eget husdjur kan det vara svrt att
frst, sger Susan.
Samtidigt r det mnga som har frsttt att frlusten av Tachi var, och fortfarande r, jobbig.
De flesta har varit vldigt fina gentemot mig,
sger Susan med ett leende.
Susan har precis tit lunch. P matbordet
61
LEKFULL UPPFOSTRAN OCH NDVNDIG MOTION
Att tvla ka
nske inte l
ngre r aktu
att trna oc
ellt, men
h leka med
husse str
fortfarande
hgst p list
an.
- Knner hu
nden ingen
gldje i det
finns det in
den gr,
gen anlednin
g att forts
Pl Annerst
tta, sger
rm.
a
ch Nix
essie o k.
N
r
a
s
und
sina h ad, spr och undar,
n
r med
h
d
a
y
d
l
is
e
v
i
m
ar
at m
tvling
h tvl
nnerstr
ationsPl A rnar infr et trnat oc r ett gener
a
t
jade vis
pg
-tal
hur de
an 90 in. Just nu gammal, br l
d
e
s
r
a
P
r
Han h asen Tervue essie, 10 r t, bestmde rna
N
ga
lig
v r
o
n
a
in
r
e
l
n
v
a
a
l
l
s
r
t
a
elit
a
r vete lngre var
g
g
N
l
.
e
skift
inte
gs att
var da
vlingar
att t m att det
str
Anner n.
la
y
p h l
allra flesta
arbetar de
s
tt
m
r
st
Anner
llts att r
Enligt Pl
ttavisning. A
r
ll
ti
p.
v
ti
ro
si
po
a till
endast med
dis eller glad ng skall
nas med go
ni
l
r
be
T
.
de
te
en
in
te
be
ffas
teende bestra
Felaktigt be
positivt.
alltid vara
r spring i benen
a Nixa dremot, ha
tam
n
a
vild
er
m
n
De
visste att Pl skulle
r ver. Nr kenneln
s det rcker och bli
med sig den
nya hunden fick han
arbeta mycket med den
lite vl
bli
n
en om det ibland ka
absolut jobbigaste. v
r grunderna
ha
hon
att
r gamla Nixa
mycket, visar den 1,5
energi i verskott.
t trning. Gldje och
fr tvling och mycke
Det finns flera olika grenar att tvla och

trna i. Dribland sk, dressyr och agility.
42
62
En av utmaningarna r att utfra olika

kommandon p avstnd.
Hr skall hunden inte rra sig fram eller

bak, utan bara p stllet.
Pl gm
itar som Nixa eller
b
v
r
o
k
na
r
uppskur n skjuter ut n
darna
all, r
a
f
d
att hun tt
e
s
s
l
n
e
il
h
g
v
c
a
o
d
ls
e
i
n
d
e
,
g
n
fr a
e
in
an
Belning nen under vn etta fr att h orna, och dels
n
k
u
D
ic
.
f
mer i m bra ifrn sig
tt
inte p
allts a
r
ansikte,
Nessie g sera p hans
ning, r
is
.
v
t
a
b
t
b
t
a
sn
ku
tt.
tillr
skall fo skall komma
rm av
gjort r
da, i fo bit tills man
en
n
g
in
h
n
n
l
e
b
ka
orv
f en k
sta som
Det vr nta med att
r v
man f
att hundarna p ett

Trning som detta grs fr
tion som behvs fr att
mo
den
lekfullt stt skall f
lnga promenader eller
m bra. Motion i form av
ker dock inte hela vgen.
en och annan joggingtur rc
har blivit framavlade
som
Hundar, i synnerhet raser
eta med problemlsning.
fr arbete, behver ven arb
Efter en promenad p tv
- Det mrker man direkt.
sjlvklart trtta, men
timmar i skogen s r dom
bara 30 minuter sk
er
terhmtar sig snabbt. Eft
slut fr resten av
helt
a
var
eller dressyr kan dom
m.
dagen, sger Pl Annerstr
hmtar ett
inte fr alla. Hunden
r
pp
ho
d
me
rt
po
Ap
ms inte
m ett hinder. Hr bed
freml som ligger bako
t, utan ocks
nden hmtar fremle
bara p vilket stt hu
n strr nudda planket om ma
f
a
rn
klo
s
en
e
Int
et.
hopp
n domarna.
var efter full pott fr
undar
erar h ste
s
s
e
r
d
an
nr m
n du m
ste ha ra rtt, uta ka att hun
m
n
n
ma
t
t g
n kan
dar at
r alltid
lningen
dinstl te tvinga hun ande och ma aldrig. Det tet,
n
u
r
G
in
st
det
strer
te det
du kan
s r
ar fru
kar in
n
r att nd kan det v ttar - men
u
f
h
fa
. Oc
m.
la
visa. Ib um som inte t bttre stt l Annerstr
P
t
d
e
r
r
e
den
visa
at, s
mste
ot ann
vi som an testa ng
m
s fr
TEXT & FOTO: OSKAR DAHLGREN
r du intresserad av hur dressyr appliceras

p tjnstedjur? Kika in p vr hemsida och
trffa kommissarie Magnus Sderberg och
hunden Caxe. Ark.jmg.gu.se
43
63
HST I
LAGENS NAMN
TEXT & FOTO: MICAEL THERNSTRM
Polisrytteriet str prydligt uppstllt fr fotografering ngon gng under det tidiga
90-talet.
FOTO: POLISEN
64
"En chock af ridande polis fr att rensa torget.

P Vasagatan, Upplandsgatan, Barnhusgatan och
Drottninggatan samlades inom kort en stor mngd folk.
Till att brja med var det jmfrelsevis lugnt och folket
uppmanades att af flera talare att skingra sig.
D kom det pltsligt till en sammanstdning.
Polisen drog blankt och hgg in. Hvarvid flera srades.
En person erhll ett hugg i hufvudet s att blodet
forsade. En annan frdes sansls bort. Gng p gng
gjorde den ridande polisen attack, slende omkring sig."
S skrev GP den 21 april 1902 efter de blodiga

rstrttskravallerna som utspelat sig i
Stockholm.
nder denna tid var ridande poliser nstan

genomgende hmtade frn kavalleriet,
vilket kan frklara det kraftiga vldet som
demonstrationerna mttes av. Nr taktik
hmtad frn
Europas slagflt satts in mot demonstranter, blir
det resultatet man kan frvnta sig. 50 r tidigare,
1847, hade det rent militra frbandet Kronprinsens
husarer satts in mot folkmassor i Gteborg tillsammans med andra militra frband.
De saknade alla kunskaper i att hantera demonstranter, vilket resulterade i huggskador och skottlossning. Svensk polis anvnder sig fortfarande av
hstar, men oftast i ett betydligt fredligare syfte n
att rida ner rstrttsaktivister medan man svingar
sin sabel. Fr inte ens nr det var som vrst under
de demonstrationer som urartat i kravaller, har
ridande polisen dragit kallt stl mot naket ktt.
DEN SPECIELLA KNSLAN som kan infinna sig nr
man befinner sig innanfr vggarna p en statlig
myndighet 2015 vill inte riktigt trnga sig p som

den brukar. Det r inte bara 113 r som skiljer mellan
kavallerichocken p Stockholms gator och polishstarna uppe vid Stora Torp. Hr blandas en betydligt
trevligare stmning med doften av h, spillning
och frustande levande djur. Susanne Johansson har
arbetat vid polisrytteriet sedan 2003 och har stor
vana med alla de levande varelser som finns i stallarna.
Dr har vi stallkatten, pekar hon nr den lilla
tingesten frsker flla alla i sin nrhet.
STALLARNA TILLHRDE TIDIGARE Stora Torps
herrgrd, innan de kptes och rustades upp av kommunen just fr polisens rkning p 60-talet. D med
elva man och 15 hstar. Nstan lika mnga r de idag
och fortfarande i samma stallar. Lngst med mittgngen str hstarna prydligt uppradade i boxar
och nyfikna mular sticker fram ver sina grindar nr
Susanne Johansson berttar om polishstars betingning och det urval som polisen gr nr det kommer
65
Polishstar under matkravallerna 1917. Mitt i

bild synd Hjalmar Branting fras till skerhet.
Foto: Stockholms Stadsarkiv
Vi vill ha vldigt lugna hstar, psyket r ju det viktigaste hos en polishst. Vi kper hstar precis som
andra, letar p ntet och ibland hr folk av sig med
en hst de tror passar, sger hon.
Hon ppnar den gallerfrsedda drren till boxen, dr
kallblodet Nixon skrapar lugnt med hovarna i het.
Sinnebilden av en ilsken stridshingst som skulle kasta
sig in i en skrikande mobb blir svr att uppmana, men
det mrks att det r mycket muskler som skulle vara
svrt att f stopp p om det vill sig illa.
Han ser lite arg ut men han r inte det, sger Susanne nr hon kliver in och klappar det stora djuret
med van hand.
Nixon r med sina 17 r en rutinerad polishst och
det ska nog mycket till fr att gra honom allt fr
uppspelt ver frmmande mnniskor.
De r jttesnlla, verkligen. Vi har dem mycket
p stan, s de r vldigt vana vid folk och det r vldigt mnga som vill komma fram och klappa dem.
INNAN POLISEN SKAFFAR en ny hst ltar man
alltid testa den innan, med olika former av strande
inslag.
42
66
-Vi tar med miljtrningssaker, en presenning, lter dem g ver en flagga, ngot som skramlar, bara
fr att se den frsta reaktionen frn hsten. De r
flyktdjur och vi vill se hur hsten reagerar nr den
inte vill, men vi vill.
Om hsten visar sig ha ett passande lynne brukar
man frska f hsten p prov en mnad.
-Vi vill testa den i trafiken och liknande. Tror vi
fortfarande att det kan bli ngot av den s kper vi
den.
Frr kpte polisen in oinridna unghstar som man
trnade sjlva redan frn start, men det r ngot som
man varit tvungen att sluta med.
Nu r vi inte s mycket folk som vi var d och
skulle aldrig klara det. Nu kper vi in dem nr de r
fem, sex r s de helst ska vara grundinridna. S kan
vi fokusera p att brja trna dem direkt.
Det tar mellan sex mnader och ett r fr polisen
att trna en hst innan den kan tas ut fr att arbeta
p fltet.
Frr hade vi nstan bara svenska halvblod, men
nu avlar man mycket p tvlingshstar, de ska hoppa
och de ska vara flashiga i dressyr med fint steg och
sdant. D blir de mer nerviga och inte det vi ska ha

som polishstar, de ska vara den dr lugna trygga
typen som kan g p stan i timmar.
Rytteriet har drfr brjat se sig om efter andra raser. Bland annat har man kpt in tv stycken
engelska arbetshstar av rasen shire, ven knd som
vrldens strsta hstras.
Den strsta hon r en och ttiotre i mankhjd.
Sen har vi en vallack, de funkar jttebra, en tjeckisk
kladrub, s vi ser oss betydligt mer om efter andra
raser nu n frr, berttar Susanne Johansson.
Hon trivs vldigt bra p sitt jobb. En arbetsplats som
r bland de sista som fortfarande anvnder hstar
inne i stderna i sin yrkesutvning. Nr hon brjade
p rytteriet fanns det 20 hstar i stallarna och 17
aktiva poliser.
Vi r tio poliser som arbetar med rytteriet just
nu och det r vldigt f. Vi ska bli tolv snart och vi
hoppas att det ska ka ytterligare.
Bland alla de leende mnniskor hos polisrytteriet
finner man stallchef Helene Granat, som arbetat
i polisstallarna sedan 1993, nr det var bde fler
hstar och karlar. Av de fem civilanstllda som skter stallet och de tio poliserna vid stallarna r det
endast tre som r mn.
Nr jag brjade var det bara gubbar i stallet, ja
mn d, sger Helene Granat med ett leende.
Likadant med poliserna, det var en kvinna som
red, sen blev det mer och mer kvinnor och mer blandat. Men nu r det bara kvinnor och tv mn bland
de ridande poliserna.
Nr Susanne Johansson brjade 2003 var bilden
en annan.
D var vi hlften kvinnor och hlften mn bland
poliserna och en man som chef i stallet. Sen har det
minskat hela tiden, berttar hon.
DE GAMLA STALLARNA renoverades upp runt millennieskiftet och ledde till en betydligt bttre arbetsmilj fr de som arbetade i stallet och inte minst fr
hstarna.
Det r roligt att vara med och sett hur det sg ut
innan, frr, p 90-talet och hur det ser ut nu. Det r
absolut en positiv frndring,
speciellt fr hstarna som fr
1. Polisrytteriets
st i boxar. De mr mycket
stallar vid Delsjn.
bttre och det r lttare att
2. Sadlar upp.
hlla rent.
3. Helene Granat
Frr nr de stod i spiltor
och Susanne
Johansson med
tryckte de allt h och annat
Urax.
lngst in i spiltan, det sg ut
1.
2.
3.
43
67
Susanne Johansson med Nixon, som visar upp

hela sitt charmiga register fr kameran.
42
68
som ett bombnedslag nr man kom p morgonen. Nu r det mycket lttare att hlla rent och
snyggt, berttar Helene.
"
DET RDER INGEN BRIST p poliser som grna

skulle vilja arbeta med polishstarna, men det beror
p vad polismyndigheten vljer att lgga pengar p.
Det r en dyr verksamhet, men med sex ekipage
kan vi gra otroligt mycket. Vi anvnds mycket i
stora folksamlingar. Fotbollsmatcher, festivaler,
cruising, demonstrationer och vi reser runt mycket.
Med sex hstar kan vi flytta p en ganska stor
mngd mnniskor p ett enkelt stt.
I en tid nr det skrivs om hur polisen distanserar
sig frn den breda massan och att polisen oftare
vljer att frlita sig mer p teknik n att prata med
mnniskor verkar ridande poliser nstan vara en
kvarleva frn en annan tid.
Nr vi r ute och rider tv och tv fr vi s
otroligt mycket kontakt med folk. De blir glada nr
vi kommer. Mnga vill komma fram och klappa och
prata med oss nr vi har hstarna. Det r inte s
mnga som gr fram och knackar p rutan nr tv
poliser sitter och patrullerar i sin bil.
Nr Susanne brjade hade man fr vana att rida hela

gruppen med sex hstar tillsammans.
Och det ser inte s vlkomnande ut, s det skiljer
sig mycket frn hur vi arbetar nu, nr vi gr tv och
tv s fr vi vldigt mycket kontakt och drigenom
vldigt mycket information, exempelvis p helgdagskvllarna nr vi jobbar med 1020 vanliga poliser mot
vld i krogmilj.
Hstarna rr sig d runt Avenyn, Jrntorget och
Lngatorna, dr det ofta finns en tydlig risk fr att
det ska bli lite stkigt under helgerna. Dr man pratar med ordningsvakter och lugnar ner stmningen
bara genom sin nrvaro.
Det r en lugnande inverkan, det hnder att folk
ropar efter oss om att vi frhindrar brk bara genom
att rida frbi. D knner man att man blir glad, det
knns ju jtteroligt.
PATRULLERNA BRUKAR VARA UTE till tre p
helgntterna och det blir ju en speciell stmning nr
alla som tror sig ha hstvana ska komma fram nr de
ftt sig lite fr mycket innanfr vsten.
Hstarna reagerar ju litegrann, men de r s
vana att det oftast inte hnder s mycket. En del kan
ju nstan stoppa in hnderna i munnen p hstarna
och vissa av hstarna kan ju vara lite mer, naffsiga.
S det hnder ibland att de blir bitna och man
Nr vi r ute och rider tv

och tv fr vi s otroligt
mycket kontakt med folk.
Mnga vill komma fram
och klappa och prata med
oss nr vi har hstarna.
fr bara sga t dem att, vad sa jag?.
Det hnder dock att det kan hetta till lite mer n
den enskilde verfrfriskade hstlskaren, kravaller
intrffar fortfarande och det r ngot man trnar
aktivt med hstarna.
Hettar det till s samlas vi i den stora gruppen
p sex och d vnder det vldigt snabbt frn att vara
det stora gosedjuret till vldigt mycket muskler som
kommer emot en.
Fr att undvika att hstarna skulle skada mnniskor
har man utvecklade system fr att lra hstarna hur
de ska bete sig i olika situationer.
Fr att trna att g emot grejer s har vi en stor
boll som r nrmare en och en halv meter hg, s
ska de g emot den medan nn str och hller emot
den, s det blir ett tryck. Fr att lra sig att ven om
det r nn som hller emot s ska de g p. Men har
man vl ftt det syfte man velat s gr vi isr tv och
tv lika snabbt igen.
De vrsta situationerna fr hstarna numer r fotboll, nr det kastas smllare och bengaler som kan
skrmma hstarna.
De smller ngot fruktansvrt s d har vi ronproppar p dem, nr vi vet att det kan bli mycket
ljud. Men fr de en sdan smllare bredvid sig s
hjlper det inte. Den flyktknslan de har i sig, de vill
bara komma drifrn d.
Efter Gteborgskravallerna 2001 gick det rykten
om att man varit tvungna att avliva en eller flera
hstar.
Det trycket som hstarna fick vara med om
d det var det vrsta som hnt, men att ngon var
tvungen att avlivas stmmer inte alls, det var en hst
som hade ftt ngot sr som fick sys. Annars klarade
de sig, trots att det var tuffa tag.
Men i regel mts man av mycket leenden som
man inte fr annars som polis, avslutar Susanne
Johansson.
43
69
Collien Lassie r en av vrldens mest knda och lskade hundar.

Hon r huvudkaraktren i Eric Knights korthistoria som senare
utvecklades till de n idag populra filmerna. Men vad vet vi
egentligen om hanen Pal som portrtterade tiken Lassie?
Pal fddes 1940 och debuterade 1943
i "Lassie Come Home". Han fortsatte
spela huvudrollen i sex filmer till.
Nr han avled 1958,

18 r gammal, drabbades hans gare
och trnare Robert
Weatherwax av en
depression.
Pal var en av 1500

hundar som provspelade fr rollen
som Lassie.
Initialt ville skaparna av Lassie ha en tik som

huvudrollsinnehavare. Att det till slut nd
blev en hane som spelade Lassie beror p
att hanarnas pls r tjockare och mer fluffig.
Till en brjan var Pal endast tnkt som

en stunthund som skulle utfra scener i
vatten. Pal imponerade dock s mycket
att han fick ta ver huvudrollen.
TEXT: MOHAMED YUSSUF
42
70
KULTUR
Djurhllning
Gatukatten Bob
James Bowen
Hunden
K erstin E kman
I denna barnklassiker fr vi
flja en kos vardag. Dagarna
r lika varandra, men i
drmmarna sker ventyren. Dr kan kon sjunga
popsnger och g p bio.
Hon tar sig till och med till
Paris och New York!
Den verkliga historien om

hur en gatukatt och en mnniska rddade varandra.
Missbrukaren James Bowen
hittade en skadad, rd katt.
Han bestmde sig fr att
ta hand om den, och sakta
men skert fick James liv en
ny mening.
En valp springer bort i en

snstorm. Nu mste han p
egen hand lra sig att verleva i den kalla skogen. Kerstin
Ekman har tagit steget in i
hundens medvetande. Och
lsaren fr p ett unikt stt
ta del av hur djuret upplever
omvrlden.
T he R escuers
Down Under (1990)
Fantastic M r . Fox
(2009)
P lanet of the A pes

(1968)
T he L ast L ions (2011)
En tjuvjgare i Australien har

stllt in siktet p en sllsynt
guldrn, men pojken Cody
vill annat. Han blir i sitt
frigivningsfrsk kidnappad
och hoppet str till mssens
FN:s bsta agenter, nmligen Bernard och Bianca.
Hr bjuds vi p en hstfrgad stop motion-rulle

signerad Wes Anderson
med allt som hr honom
till. En dysfunktionell familj,
roliga huvudbonader, ett
fantastiskt soundtrack och
s klart Bill Murray. Dubbelt
Oscarsnominerad.
Fyller guldbrllop om ngra r,

men r lika aktuell nu som
d. Det rcker att nmna
den oddliga repliken "Take
your stinking paws off me,
you damned dirty ape", och
att kompositren Jerry Goldsmith dirigerade musiken till
filmen ifrd gorillamask.
E nsammast i vrlden
M agda E ggens
En dag flyttar familjen in till
stan. Kvar lmnar de kattungen. Detta r berttelsen om
hur stor och hemsk vrlden
kan vara fr en ensam katt.
Det m vara en barnbok,
men den r lika gripande fr
alla ldrar.
Ur en kos dagbok
Beppe Wolgers och
Olof L andstrm
Fr bara 50 r sedan levde

det nstan en halv miljon
lejon p vrt klot. Idag r det
knappt 20 tusen kvar och
de fortstter att minska. I
den hr dokumentren som
r filmad i Botswana fr vi
flja en lejonmamma som
kmpar fr det som betyder
ngot. Hennes ungar.
ANTONIA TSATSA
OSCAR PETR
71
DIGITALA DJUR
"
P VR HEMSIDA KAN DU SE REDAKTIONEN SPELA

GOAT SIMULATOR: ARK.JMG.GU.SE
Alla djur r egentligen getter.

Strutsar r getter med fjdrar p.
Armin Ibrisagic
GOAT SIMULATOR
Har du ngon gng undrat hur det r att vara en
sjlvdestruktiv get? I sdana fall r Goat Simulator,
frn svenska spelutvecklaren Coffe Stain Studios,
spelet du vntat p.
Jag slsar en hel del arbetstid p Youtube. En vacker dag hittade jag getvideos p Youtube, och mitt liv
frndrades fr alltid. Fr dem som inte vet s finns
det tusentals videos p getter som gr dumt skit p
Youtube. Helt sjukt. Hursomhelst s fick jag idn att
gra ett spel dr man spelar som en get, sger Armin
Ibrisagic som r en utav spelets utvecklare, angende
hur idn till spelet vcktes.
Om du undrar vad spelet gr ut p sger Armin
Ibrisagic fljande:
Ja, spelet heter Goat Simulator. Om namnet inte
sljer in dig p spelidn s mste du helt enkelt hata
att ha kul.
HATOFUL BOYFRIEND
Stt dig in i rollen som enda mnskliga student p St.
PigeoNation, en gymnasieskola fr hgpresterande
fglar. Du mste delta i klubbverksamheter, studera
hrt och frhoppningsvis finna krleken.
Lter det konstigt? Hatoful Boyfriend ett typexempel p japansk humor. Hmningslst galet som torrt
ironiskt. Titeln r en dubbel ordlek, ocks detta typiskt
japanskt de japanska tecknen fr hatoful kan lsas
ut som bda de engelska orden heartful och hurtful,
samtidigt som hato r det japanska ordet fr duva.

42
72
PR FREDRIKSSON
LINUS DEGERSKR
KULTUR
Grisar r vldigt intelligenta. De anses vara
smartare n hundar och r bde lttlrda och
lojala. De har bland annat anvnts p samma
stt som jakthundar, men ocks till att spra
minor och som vallgrisar fr att skydda fr
mot varg. Grisar r ven utmrkta simmare
och har anvnts i olika cirkussammanhang.
GRISEN
Mycket mer n bara bacon. Fakta om

mnniskans andra bsta vn.
Lnge har grisen levt tillsammans med mnniskan. Det ldsta namnet p de som bodde
Sverige r svioner, vilket r en fregngare till
svearna. Svionerna var svindyrkare och hade
grisen som symbol i mnga sammanhang.
Under vikingatiden stod grisen i centrum vid
midvinterblotet och offrades till gudarna.
Tamsvin har funnits i Sverige

i ver 4500 r. De hrstammar
frn Europa, Sdra Asien och
Afrika. I dag finns det ver en
miljard grisar runt om i vrlden.
Flsk r det ktt som vi ter

mest av i Sverige. Vi importerar
allt mindre ktt frn Danmark
och Tyskland. Det kan bero p
att ktt frn dessa lnder innehller en hg andel antibiotika.
Linderdsgrisen r den enda ofrdlade lantrasen av gris i Sverige.

Den kan beskrivas som en slags
urgris tillsammans med vildsvinet.
Linderdsgrisen levde i Sknes
skogar fram till 1800-talet.
iLLUSTRATION: lADYOFHATS
Grisar r i stort sett alltare som

slukar allt de kommer ver. De tuggar i
sig potatisskal och andra rester som vi
inte tycker om. Tidigare t grisen en mer
varierad kost. Numera ter den mer kpt
foder vilket pverkar smaken p kttet.
Deras viktigaste naturliga beteende r att f

bka. En industrigris inomhus p betonggolv sover 19 timmar och ter i en halvtimme per dygn.
En gris i det fria bkar och ter 14 timmar.
TEXT: PATRICIA HIGSON
43
73
nge har media och kultur engagerat

mnniskor i djurfrgor. Det har ofta varit
ett intensivt men kortvarigt engagemang i
svallvgorna av filmer och medias drev.
Vi ser hur engagemanget minskar och kar

med drevet. Det blir ju inte p samma stt som
det var innan nr alla sg och lste samma. Men
ibland kan det bli ett jtteengagemang ver
kort tid, sger Mariann Eriksson marknadschef
p Vrldsnaturfonden.
Bland djuren som svenska folket engagerat
finns noshrningsungen Nelson, som sommaren 1995 upptog alla lpsedlar. Eller schimpansen Ola, som 1988 adopterades av en stockholmsfamilj men blev en lng fljetng med
trdrypande avslut.
ENGAGEMANGETS
VGOR
TEXT: MICAEL THERNSTRM
Nu senast s tnker jag p lejonet Cecil som

fick ett stort genomslag, eller Al Gores film frn
2006, vi sysslar ju inte bara med djurrtt, vi
arbetar ju ven med att bevara den milj som
djuren lever i, s att de ska f finnas i sin naturliga milj och att bevara den biologiska mngfalden. sger Mariann Eriksson.
En tydlig strmning som kunnat ses r hur
internet lett till en minskat intresse bland
den stora massan. Sedan internets intg i de
svenska hemmen har medias roll i hur dreven
utvecklas ndrats. Mnga ser fortfarande p TV
och lser kvllstidningarna men de alternativa
vgarna har tagit ver bland de insatta.
Det r klart att det engagerar, inte p samma

stt som tidigare nr alla satt och tittade p
Hylands hrna och alla visste allt om samma
sak som alla andra. Fr vr del och fr att f ut
vrt budskap s var det egentligen bst nr det
bara fanns tv kanaler.
74
ETT REPORTAGE OM UPPKLDDA HUNDAR

TEXT & BILD: STEFAN BERG
75
Nr husdjursbutikerna ser en vxande kundkrets som kper modeklder

till sina hundar ser mnga detta som ett exempel p att vi
frmnskligar vra djur. Men fr Maria Sidor r det inget konstigt att
kl upp sina hundar om vintern. Varfr ska de inte hellre ha en fin
camouflagejacka, med lite pls och glitter p, n ett trkigt svart tcke?
undrar hon.
Julsortimentet hnger framme i hundbutiken Myone.
Carl Grimbergsgatan i Gteborg bor tv

hundar, dvrgspetsen Lisa och blandras
chihuahuan Jocke. De kommer inte direkt
rusande nr jag trder in i tvrummaren. Avvaktande hller de sig i hallen bakom matte. Lisa
r fyra r och aningen mindre frsiktig n tioriga
Jocke. S smningom kommer hon med sm tassljud fram ver parketten.
Jocke drjer kvar och morrar t mig. Det har sin
frklaring. Nr han var liten och st var det
mnga som kom rusande mot honom utan
att tnka. Det har gjort honom lite folkskygg med ren.
Det r en vanlig vardagskvll sent i
november. Hela dagen har Maria Sidor
jobbat och hundarna har varit hos sina
dagmattar, tv ldre damer som bor i
nrheten. Lisas dagmatte r mindre road av
hundklderna men nu nr det r kallt ute tvingas hon
nd krnga p Lisa hennes rda regnjacka.
Inomhus r hundarna endast kldda fr fest eller
fotografering men utomhus har de alltid klder s hr
rs. Maria Sidor ogillar s kallade funktionsklder och
klr hellre upp sina hundar mer kreativt.
-De ska ju nd ha klder fr annars fryser de, och
hundarna bryr sig inte om vad de har p sig och d
tycker jag Why not?
Hon har plockat fram hundarnas klder och lagt upp
"
76
p soff bordet. Nu visar hon entusiastiskt plagg efter

plagg. Frst ut, en liten tomtedrkt till Lisa.
-Den hr r ju inte praktisk ngonstans, sger hon.
Jocke har en likadan fast strre fr att matcha.
-Det blir extra roligt hela december att g med varsin tomtedrkt p dem. Det blir det staste staste
liksom.
P bordet str en skl med choklad. Bitarna r
inslagna i papper specialgjorda till Marias
och maken Sebastians brllop i somras.
En bild av brudparet pryder dem.
-Ta en! Vi har ngra ver om man
sger s. Vi var ju tvungna att bestlla tusen stycken s vi har vl tv, tre
hundra kvar.
Sebastian, som ocks bor hr, r ironiskt
nog allergisk mot hundar och fr anvnda sig av piller
och nsspray. I december ska paret p brllopsresa
till USA.
- Jag har redan idag suttit och googlat hundbutiker.
I frsta hand fr att det r billigt i USA men de r ju
ocks galna nr det gller sdant hr.De gr allt, de
utstyrslar ju sina hundar lite vl mycket, men det
finnsvldigt mycket saker.
Hon tycker utbudet i Gteborg r magert, men besker flitigt de butiker som finns.
Why
not?
En av dessa r
Myone p Gustaf
Dahlnsgatan dr julskyltningen just kommit igng. Hr
mts kunderna av hyllor med julklder
och julartiklar fr hundar, allt frn hundjulkalendrar
till rutiga vstar och tomteluvor.
- Det r snt man bara kper fr ett speciellt tillflle.
Kl hunden ver jul, frklarar butikschefen Maria
Holmenskld.
Butikens strsta kundkrets r hstmnniskor, men
hundgarna tar en stark andra plats. Det finns en
hrna med hundklder dr man hittar bde funktions- och modeklder.
Det finns en vxande kundkrets som kper modeklder fr hundar enligt Maria Holmenskld och hon
tror den har vxt under en ungefrlig femrsperiod.
Ofta rr det sig om yngre kvinnor i tjugorsldern
med en kinesisk nakenhund eller en Chihuahuablandning.
P svenska kennelklubbens rliga listor ver de mest
populra hundraserna har bgge dessa hundraser
haft en stark stllning de senaste fem ren. 2014 gjor-
de dessutom
Folksam statistik ver vilka som
tecknat frskringar fr
olika hundar och kunde visa
att Chihuahuan var den populraste
hunden bland ungdomar under 25.
Maria Holmenskld tror detta vxande mode bland
unga kommer frn mediala frebilder.
- Det hr med vskhundar, det fanns ju knappt
innan. Det r ju ngot som verkligen har kommit frn
frebilder.
Hon fortstter:
- Vi har inte modeklder till srskilt stora hundar,
s det blir en inriktning p de sm hundarna. Det r
oftast dem som har ett behov av att ha klder p sig.
P CARL GRIMBERGSGATAN visar Maria Sidor upp
fler hundklder. En camouflage-mnstrad militrrock
med fyra ben, ett par slitna hundjeans, en prinsesskrona i guldpapper, ett par grna simglasgon.
Och s en av de utstyrslar hon tillverkat t hundarna, ett par nglavingar. Hon stter dem p Lisas rygg.
- Helt ondigt, men det ser bara jtteroligt ut
77
liksom. Och den hr damen bryr sig inte. Nr jag har

fest brukar jag stta p dem. Folk kommer ju hit och
d kan jag tycka det r lite roligt.
Maria tror att Lisa gillar att ha vingarna p.
- Hon tassar runt, svnger om och visar upp sig.
Maria Sidor klr endast sina hundar nr det r under
noll grader utomhus. Om sommaren finns annat till
hands.
Hon harklar sig skmtsamt d hon tar locket av en
cylinderformad lda. Den visar sig vara full av koppel
och halsband. Hon fiskar upp ett svart halsband prytt
med swarovskikristaller.
- Den hr kpte jag till och med innan jag hade ftt
en hund. Jag tnkte: Ngon dag har jag hund och d
ska jag ha det hr. S det var liksom i frebyggande
syfte.
Hon vxte upp i Ulricehamn. Familjen hade hund nr
Maria var tv r, men den minns hon inte. Drefter
fanns det inga hundar i huset.
- Vi hade bara kaniner. Skittrkigt! S nr jag blev
arton r s sa jag: "Nej mamma nu kan du inte sga
ngot lngre. Nu skaffar jag hund!"
Hennes drm var att ha en Chihuahua. Den uppfyllde bda hennes kriterier: liten och st. Paris Hilton
med sin Tinkerbell var en influens. Det blev dock fr
dyrt med en renrasig Chihuahua och istllet blev det
Chihuahua-korsningen Jocke.
Frutom hundintresset fanns tidigt ett intresse fr
Barbie-dockor. P gymnasiet gick hon textil och konfektion och fick idn att kombinera sina intressen och
brja sy hundklder.
Nr Maria tyckte att Jocke behvde sllskap blev det
dags fr en ny hund. Sebastian ville inte men fick ge
sig. Som kompensation fick han vara med och vlja,
med kravet att hunden skulle vara liten och st.
- Men alla hundvalpar r ju sta, s vi tittade p
hur de sg ut nr de var vuxna och kom fram till att
dvrgspetsar, de r ju lika sta som vuxna som de r
78
som valpar.
Maria och jag har nu suttit hr och pratat en timme.
Jag har ftt klappa Lisa men Jocke har inte riktigt blivit bekvm med mig nnu. Och nu tittar han skeptiskt
p mig igen.
- Ja, Jocke. Vad r det fr skummis som r hr? sger
Maria Sidor.
P UPPSALA UNIVERSITET arbetar Ingvar Svanberg,
forskare i kulturzoologi och etnobiologi samt expert
p sllskapsdjurets kulturhistoria.
Han menar att vi kan se ett vxande behov av att
skapa sin egen identitet runt sin hund. Det r mer
rdande i USA och Japan, men frekommer allt mer
ven i Sverige. Ingvar Svanberg ppekar vidare att
tendensen attfrmnskliga husdjur har vxt under en
lngre tid, inte minst vad gller hundar.
- Vi definierar allt mer hundarna som att de vore
mnniskor, som en jmnlik varelse i hushllssituationen. Ngra vldigt speciella uttryck r att vi numera
bor tillsammans med dem, att de frses med mnskliga namn. De finns de som upplever att de kan tala
med sina hundar och s vidare.
En frklaring till detta ser Ingvar Svanberg i att hushllen blivit mindre.
- Oftare har den moderna mnniskan ett behov av
att vilja ge och f knslor som inte fanns tidigare. D
behver man dela den knslan med ngon. Det r inte
ltt. Mnniskor r inte alltid plitliga. De kan svika,
men det gr inte hundar. Och det har vi ofta ftt hra
i de intervjuer vi gjort att frn hundar och katter fr
man den dr frbehllslsa krleken.
Ingvar Svanberg tycker att det r viktigt att understryka att det hr inte r ngot helt nytt.Det finns
historiska paralleller man kan dra till nutidens trender.
- Det finns exempel p hgstndspersoner som visar
upp bortklemade hundar p mlningar frn 1600-talet. Det finns en anekdot om en borgarhustru som
"
Hon tassar runt,

svnger om och visar upp sig
79
fdde upp sin hund p vin och mjlk. Nr hunden dog

s ville hon att den skulle begravas p kyrkogrden
prsten, han var vl inte s road av det dr.
och
Om
Jocke och Lisa var lite trtta p onsdagskvllen,
det mer liv och rrelse p lrdag frmiddag d det
r
r dags fr den sedvanliga rutten.
Det r en bitande kall vinterfrmiddag och Maria
ngrar att hon inte tog p sig vantar.
Hundarna rnner glatt framt i sina utstyrslar. Jocke
har en blvitrandig trja med tillhrande luva som
Maria sytt till honom. Lisa har en rd regnrock. Pltsligt springer Jocke bort bland trden och trjan snor
sig fel om hans ben, den brjar bli fr liten, eller han
fr stor.
P andra sidan vgen kommer en kvinna med en stor
lufsig hund och Jocke och Lisa stter igng att sklla i
kr. Reaktionen blir nd ett leende.
- Det hade nog inte hnt om jag haft en strre hund
som brjade sklla, ppekar Maria Sidor.
Nr Maria, hundarna och jag fortstter promenaden
ned till vre Husargatan ser vi en speciell reaktion i
mnga av de mtande gngtrafikanternas ansikten.
Efter en liten sneglande blick nedt p hundarna
fortstter de ned fr gatan med ett leende p lpparna som inte fanns dr frut.
Jag har lagt mrke till en ldre dam som lnge har
vandrat bakom oss, med kontaktskande blickar. Hon
hinner ikapp oss vid hrnet.
- r det modeparad eller?, sger hon. Men hon gillar
Jockes trja.
De reaktioner som Maria Sidor fr r oftast
positiva men lngt ifrn alltid. Ibland hr
hon folk mumla ngot om henne lngre
ner p gatan. Det finns ocks de som
konfronterar henne.
- De sger: Nej men, va? Har du
klder p hunden? Ja! sger
jag d. Lgg dig i dina egna
problem och inte mina. Jag
sger grna vad jag tycker
och tnker s det skiter
jag fullstndigt i.
De starkaste
reaktionerna
har Lisas rosa
skor ftt.
- Skorna
ska vi
inte
80
tala om! Djurplgare har jag ftt hra. Jag fr ju frklara fr folk att hon blir kldskadad annars.
P Facebook har hon ftt nnu starkare reaktioner.
Ett tag var hon med i en hundgrupp. Nr hon lade
upp en bild p Lisa i sina skor blev det rabalder.
- Dr fick jag sna kommentarer s jag fick g ur
gruppen. Folk har ju ingen vett och etikett. Jag var
djurplgare och fruktansvrt och hit och dit. Och det
var ju trkigt, den dr hundgruppen var ju rtt rolig.
MYONE R FRSIKTIGA med att lgga ut bilder av
pkldda hundar p Instagram.
- Det dr r ngot som verkligen delar hundsverige. Det finns de som skriver Gud vad gulligt och
det finns de som sger att det r djurplgeri i stort
stt. Det r kontroversiellt fortfarande, sger Maria
Holmenskld.
Hennes egen erfarenhet r att olika hundar reagerar
olika p hundklder. En del hundar, menar hon uppskattar att bli pkldda.
- Men det finns mnga hundar som absolut inte vill
ha ben p sina klder, som tycker att det r hemskt
obehagligt att g med. Och overaller kan vara jttesvrt med hundar. Det r inte s mnga hundar som
trivs med det.
Ingvar Svanberg tycker det r viktigt att understryka att klder r ngot som hunden sllan faktiskt
behver.
- Det handlar inte om hundens behov utan om mnniskans. Samma med julklappar. Hunden kanske fr
ngot gott att tugga p men den har ingen aning om
att det r en julklapp.
Maria Sidor pongterar att hon aldrig tvingat
sina hundar ha ett plagg som de sjlva inte
ville men vissa gnger upplever hon att
hundarna verkligen mr bra av att ha
klder p.
- Nr vintern kommer ser man
depressionen i gonen p Lisa,
tills hon fr p sig de dr rosa
skorna. Du vet p vren nr
de slpper ut korna nr de
har varit inne? S ser
hon ut nr hon fr
p sig skorna! Hon
bara flyger fram
och skuttar
och hoppar.
Bli Djungelfadder p wwf.se/djungelfadder
NaturePL.com / T.J. Rich / WWF WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll
Gr en gorilla
lite glad
Emilia Berntsso
n
vinterjacka och den dr svarta med plskrage r

ju bara S fin? D r minnet kort och skygglapparna har kt p igen.
Det finns de som hvdar att det r naturligt
att bra pls och djurhudar, det har vi gjort
sedan stenldern. Men det tycker jag r ganska
talande, att det var just p stenldern vi gjorde
detta. Fr tiderna frndras och s ven vra
normer. Vi sover inte i grottor lngre och vi har
andra material att gra klder av. Utvecklingen
Det finns f saker som kan vcka s
vardag. Numera rcker det nmligen att
mycket knslor som vansktta eller
dela ngonting p Facebook och s har
misshandlade djur. Fr ngra mnader
man gjort dagens goda grning. Man har
sedan brjade det spridas en bild frn
spridit vidare informationen, d finns det
den polska organisationen Otwarte
kanske ngon annan drute som faktiskt
Klatki som jag tror dk upp i de flestas
agerar. Problemet kommer ju nr alla
Facebook-flden. Bilden frestllde en
tnker s.
aktivist brande en fldd rv och bilden

vckte stor uppmrksamhet. Helt pltsligt
i alla fall jag verkligen tror ska ndra
var alla vldigt engagerade i plsindustrin.
vrlden. Och det gr de! Ett tag i alla fall.
Men vad gjorde

folk egentligen
fr att frhindra
att det hnder
igen? Inte mycket skulle jag tro.
"
Numera rcker det nmligen

att dela ngonting p Facebook
och s har man gjort dagens
goda grning
Som vanligt i Sverige r det ganska
82
Men det finns nd ngra bilder som
Fr hur mnga tnker p den syrianske
mycket snack och vldigt lite verkstad.
lille pojken som drunknade i Medelhavet
Det r enkelt att tycka och tnka, men att
nr vi pratar flyktingstrmmar idag? Och
faktiskt gra r jobbigare. Speciellt sedan
hur mnga kommer ihg bilden p den
de sociala medierna gjorde intg i vr
fldda rven nr det r dags att kpa
har gjort att vi inte lngre behver anvnda

djuren fr att hlla oss varma.
Jag sjlv har rkat kpa en jacka med
plskrage nr jag var 18. Jag var helt enkelt
omedveten om att det var riktig djurpls. Dlig
urskt, jag vet, men jag tnkte helt enkelt inte
riktigt. Men min medvetenhet kar, idag skulle
jag aldrig kpa ngonting med riktig pls. r det
tack vare Facebook-delningarna jag sett? Kanske
det, kanske har det gjort mig lite mer medveten.
Fast det rcker inte med att dela en bild. Man
mste ta stllning, gra ett aktivt val. Och ven
om det inte var just bilden p den fldda rven
som fick mig att inse problematiken s hoppas
jag att i alla fall ngra personer aktivt har valt
att inte kpa den dr plskragen efter att ha
sett bilden frn den polska organisationen. Jag
hoppas att vi tack vare att problemen lyfts fram
och fr spridning i sociala medier kan inse vad
vi faktiskt gr mor vra medresenrer i livet. Fr
d kanske din delning p Facebook faktiskt var
dagens goda grning.
VILL DU SE MER?
STATENS
BSTA VN
KOGNGET
G in p ark.jmg.gu.se
och spana in radio &
tv-reportagen nedanfr.
LFISKARNAS
MARDRM
LIVSAVGRANDE
VNSKAP
I nsta nummer
KAMPHUNDEN
Det svartstmplade sllskapsdjuret.
FISKMSDAMEN
Kvinnan som r bsta vn med en fiskms.
SOMMARCIRKUSAR
Ett reportage utanfr manegens magi.
83

Magasinet Ark h15

Загружено:

Сведения о документе

Авторское право

Доступные форматы

Поделиться этим документом

Поделиться или встроить документ

Параметры публикации

Этот документ был вам полезен?

Это неприемлемый материал?

Авторское право:

Доступные форматы

Magasinet Ark h15

Загружено:

Авторское право:

Доступные форматы

NUMME R 1 // 201 6

Fishing boat, Hunan Province, China.

biologilektioner. Inte vrldens mest kontroversiella uttalande direkt.

Pltsligt slr en av mina klasskamrater handen hrt i bnken och

utbrister att mnniskor minsann inte r djur. Mnniskor r mnn-

Hur r egentligen vr relation till andra djur? En sommar blev vr

katt Gustaf pkrd. Utan frskring kostade operationen ver tjugo

terigen gra tidelag frbjudet. Nu kan man allts efter 70 r inte

tusen fr att han kanske skulle verleva. Nr jag berttar fr min

lngre ha sex med sin egen eller andras egendom.

Vi behver ndra vrt synstt p andra djur.

Vad r det som fr mnniskor att se djur som ngot annat n

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

Ark grs av studenter vid JMG och r en

HANEN BAKOM TIKEN

R DET MODEPARAD ELLER?

"Insekten Acyrthosiphon pisum, knd som rtbladlus,

Ls mer om suicidala djur p sidan 32.

Kaniner, marsvin, fglar, hamstrar, mss och rttor.

Mnniskor idag vill grna ha ett husdjur som inte

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

STOR OCH LITEN

Det kan skilja

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

LILY R INTE RDD LNGRE

Ni kommer nog aldrig att

tina som visar rdsla genom att skrmmas

flock p kenneln ute p landet.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

godis. Oj, dr kommer en annan hund men det gr

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

sambo trffade henne frsta gngen p kenneln.

Hon lyfte inte ens p

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

TAMA RENAR P GRDEN

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

Text: Carolina Sandsten Foto: Michael Johansson/Carolina Sandsten

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

SKDA FGEL I GTEBORG

Text & foto: Estrid Wagersten

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

Bara tta veckor gammal

Klockan r halv tta p morgonen. Jag vaknar av

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

och en av valparna, Glenn, ska f flja med mig hem.

Det r en liten hund

mindre n jag trodde. Utan sina syskon bredvid sig

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

Det r inte bara Glenn som

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

som inte slpper sina valpar frrn vid tio veckor,

de som fresprkar att valpen stannar lite lngre

Berit r lite orolig ver hur Ludde kommer reagera

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

om det r jobbigt fr mig, fr man hinner nd fsta

National Geographic Stock / Michael Nichols / WWF

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Bli Tigerfadder p wwf.se/tigerfadder

ATT BEVARA DE DDA

frsiktiga, sger hon.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

1. De strre djuren ppnas

I arbetsrummet ligger museihunden, kllarvningens