Tommy Rfsbck, 37161

E. Analys av vetenskaplig artikel om mobbning som gruppfenomen.

Addressing school bullying: Insights from theories of group processes
Artikeln r skriven av Hymel, Mclure, Miller, Shumka, och Trach.
Syftet r att utforska tidigare forskning och teorier fr att ge skolorna material att utveckla sin
antimobbningsverksamhet utgende frn.
Artikeln r en litteraturstudie och kllorna som hnvisas till r bde mnga och knns tillfrlitliga.
Skribenternas text och tankar gr i enlighet med hnvisningar, och drfr anser jag studien uppfylla
kraven p reliabilitet och validitet.
De har valt att genomfra studien eftersom mnga antimobbningsprogram inte r grundade i
forskning och tagit fasta p den sociala miljn, och har drfr ftt kritik fr oeffektivitet.
Skribenternas slutsat r att lrare skall aktivt pverka och frebygga mobbning, samt ha en god
kontakt med eleverna. Genom att involvera samhlle, hemmen och skolan kan man frebygga
mobbning p en helt annan niv n att endast pverka i skolan. Elevers lder och nr det r mest
effektivt att arbeta med mobbningsfrbyggande lmnade oklart, men stark misstanke om just
lgstadietiden grundades. Ytterligare diskuterar de vikten av att lraren r en rollmodell och ingjuter
mod att st upp vid mobbning.

Understanding the Psychology of Bullying. Moving Toward a Social-Ecological

DiathesisStress Model.
Artikeln r skriven av Swearer och Hymel, bde proffessorer vid universitet i Amerika.
Artikelns syfte r att skapa frstelse bland barn och unga gllande mobbningens negativa effekter p
alla inblandade.
Frgestllningen behandlar drfr; Hur pverkar mobbning de deltagande i mobbningssituationen?
Studien r en litteraturstudie med mnga olika studier och kllor, vilket ger knslan av stark
reliabilitet och validitet.
Frfattarna hnvisar ven till sig egna socialekonoligska stress- och srbarhetsmodell som ett verktyg
att bttre frst mobbningens effekter.

Tommy Rfsbck, 37161

Frfattarna framhver bieffekter av att vara delaktig i mobbning, bde fr mobbaren, sidostende och
offret. Genom att undervisa barn och ugna om betydelsen av att respektera varandra kan man
frbttra situationen och vlmendet hos alla inblandade parter. Dessutom framhver de
mobbningens komplexa och frnderliga karaktr i kombination med milj och omstndigheter, som
gr varje mobbningssituation unik.

Bullying and the peer group: A review.

Salmivalli r skribenten till artikeln.
Artikeln r utfrd genom litteraturanalys och strvar till att genom tidigare forskning kartlgga hur en
grupp motiveras och pverkas till aktivt och passivt deltagande inom mobbningssituationer.
Litteraturen som anvnds uppfyller kraven p validitet och reliabilitet.
Genom att sammanfatta och kategorisera olika mobbningsrelaterade mnen och skeenden, s ges
klarhet och tydlighet, vilket ytterligare kar studiens reliabilitet. Kategorierna som anvnds r:

mobbarens avsikt
klasskamraternas deltagande och roller i mobbningssituationer
varfr klasskamrater inte ingriper
individuella skillnader
bildandet av klicker och deras deltagande i mobbning
pverkan i klassrummet
att vara offer fr mobbning och effekter av anpassning i klassrummet
innebrd fr ingripande i mobbning samt konklusioner och framtida aspekter.

Slutsatsen av artikeln r att mobbning kan vara lika mycket baserat p den personliga relationen
mellan mobbare och offer, som den kan vara ett resultat av sociala roller och gruppinteraktion.
Salmivalli betonar vningar dr individerfr trna sin empatiska frdighet och se situationer ur olika
sociala stllningar, o.dyl. fr att bredda individens perspektiv och frstelse.

Bullying in Classrooms: Participant Roles From a Social Network Perspective.

Hiutsing, Gijs, Veenstra och Ren.
Syftet med underskningen r att underska om och hur mobbning kan vrderas och identifieras med
gruppfenomen och sociala ntverk.

Tommy Rfsbck, 37161

Underskningen genomfrdes med web-enkt till k 5- 8 och syftade till att utrna de olika rollerna
som frekommer i mobbning och hur dessa tar sig uttryck. Enkten skickades ut och besvarades av 19
elever i underskning 1 och 523 i underskning 2.
Litteraturen som hnvisades till ansgs vara relevant och enktens process, uppbyggnado ch svar
knns reliable och valida.
Enktens svar gav information om: vilka rollerna r, hur mobbning sker/frsvaras/osv. , och vilka
relationerna mellan dessa roller r.
Resultatet r att eleverna beskyddade dem inom sina egna sociala ntverk, oberoende av stllning. De
som mobbade hade en hgre grad av beskydd av andra som mobbar.
Underskningen kan anvndas fr att identifiera grupprocesser i klassen och hur gruppen fungerar
utanfr lrares kontroll, och p s stt ge lraren mera information om hur eleverna r och hur
utbredd mobbningen r.

Bullying as a Group Process: Participant Roles and Their Relations to Social Status
Within the Group
Skribenterna r Salmivalli, Lagerspetz, Bjrkqvist, sterman, och Kaukiainen.
Syftet med underskningen r att underska vad andra elever i en grupp gr om en elev blir mobbad.
Frgestllningar:
1. Vilken roll tar de barn, som inte r mobbare eller mobboffer, i en mobbningssituation?
2. Hur medvetna r barnen om sin roll i mobbningssituationer?
3. Hur r barnens sociala status relaterad till deras roll i mobbningssituationer?

Data samlades in med en enkt som 573 elever i ldern 12-13 svarade p.
Studien knns bde valid och reliabel, eftersom metodkapitlet presenterades tydligt och
underskningen anknyts med tidigare forskning.
Resultatet av underskningen visar att en individs knstillhrighet avgr till en del vilken roll man
antar i mobbningssituationer. Det r vanligare att pojkar r mobbare och flickor beskyddar.