Argentina

17 november Flamman 

Vattnet r vrt, understryker de

demonstrerande kvinnorna i Andalgal.
FOTO: Motstndet.

Vi lever i en
verklig gruvdiktatur
Sedan flera r har befolkningen frn en liten stad hgt uppe i Anderna ockuperat delar av parken framfr ingngen
till hgsta domstolen i Buenos Aires. Kampen handlar om att stoppa ett transnationellt gruvprojekt som sprider
cancer i en smstad med bara 19000 invnare, 110 mil frn huvudstaden. Flammans Dick Emanuelsson har beskt
Argentina och rapporterar om ett hoppingivande lokalt motstnd mot den transnationella gruvindustrin.
Dr det sker ett miljbrott finns det
ocks en korrumperad politiker. Hr har
vi en helt igenom korrumperad struktur.
Fr att inte tala om regeringen. Men den
som tar priset r den provinregeringen
som mest verkar vara en fretagsledning fr gruvbolagen, sger han.
1994 anlnde den dvarande argentinske presidenten Carlos Menem i sllskap med lnsguvernren Arnoldo Castillo och topparna fr gruvkonsortiet
Minera Alumbrera till den lilla staden
Andalgal. Den hade d bara 12000 invnare. Gruvkonsortiet mlade upp en
blomstrande framtid fr mnniskorna
och regionen. Menem och Castillo nickFortsttning sid 10

FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

Videofilmen p tre minuter och tio sekunder visar lamadjur, vackra blommor,
Andernas majesttiska bergstoppar,
den flygande kondoren som med sitt
vingspann p tre meter r Andernas
kung. Men idyllen r falsk, menar Alejandro de las Cuevas. Fr bakom det
gigantiska gruvprojektet Minera Alumbrera i den nordliga provinsen Catamarca, som filmen gr reklam fr, dljer
sig en cynisk stld och frgiftning av
regionens vatten.
Den regionale klagaren i provinsen
Catamarca, Juan Gomez, frklarar hur
gruvfretagen lyckas f tillstnd och
koncessioner i Latinamerika fr gruvbrytning som inte lever upp till de lagar
och regler som gller:

Alejandro de las Cuevas, sprkrr fr motstndet mot gruvan Minera Alumbrera som gs av de
transnationella schweiziska Glencore och de tv canadensiska Goldcorp och Yamana Gold.

10

Argentina

Flamman 17 november 2016

S ser en gruva i ett dagbrott ut i Andalgal. FOTO: Motstndet.

ade och log. Ett nytt bostadsomrde fr

5000 mnniskor skulle byggas liksom
ett hgkvalitativt sjukhus. 2000 personer skulle f fasta jobb i gruvan.
Inget av dessa lften uppfylldes. I dag
arbetar bara 50 personer i gruvans dagbrott, ett av Latinamerikas strsta som
nu, efter snart 20 rs drift, brjar se slutet. Fr den ska stngas kring 2019 eftersom alla gruvreserver har exploaterats.
I Andalgal lmnar konsortiet en fasansfull verklighet efter sig: en enorm
avfallsbassng av giftiga tungmetaller
som filtreras ner i grundvattnet. Dessutom finns minst fyra andra lckor i en
300 kilometer lng rrkanal som transporterar mineralerna ut i grundvattnet
och frgiftar andra samhllen i provinserna Catamarca och Tucuman.
Gruvkonsortiet utgrs av tre fretag
med schweiziska Glencore i spetsen.
Det ger 50 procent av aktierna i Minera Alumbrera. De resterande aktierna
frdelas mellan de tv kanadensiska fretagen Goldcorp och Yamana Gold som
frfogar ver 37,5procent respektive
12,5procent. Varje r producerar Alumbrera i genomsnitt 400000 ton koncentrat som innehller cirka 100000 ton
koppar och 8,5 ton guld. Fretagskonglomeratet producerar ven 935 kilo do-

rerat guld och 1900 ton av det kemiska

mnet molybden.

De 10 rikaste gruvmagnaterna
i vrlden
Enligt den ekonomiska nyhetsportalen
Bloomberg r de tio rikaste gruvmagnaterna i vrlden goda fr 116 miljarder
dollar, eller 1056 miljarder svenska kronor. Det r 76 miljarder kronor mer n
vad den svenska staten berknas ha i
inkomster 2017.
De multinationella gruvbolagen har
allts en gigantisk makt i egenskap av
sitt kapital. Men deras aktieinnehav begrnsar sig inte enbart till gruvhantering. De finns i flera branscher. Mexikanen Carlos Slim, som styr ett mediemonopol i Mexiko, r ett illustrativt exempel. Frn medierna kan han i praktiken
bestmma den politiska agendan.
I en intervju med CNN 2013 sa den
chilenske universitetsprofessorn Marcel
Claude att Chile tar sig friheten att sknka 25 miljarder dollar varje r till de multinationella bolagen som opererar inom
gruvsektorn fr att dessa ska kunna generera vinster. Men de har inte de 20000
dollar som det kostar att utbilda en student vid universitetet under fem r.

Dr det sker ett

miljbrott finns det
ocks en korrumperad politiker

100 miljoner liter grundvatten

per dag

Chiles ekonomiska pulsder och Anaconda och det andra nationaliserade

USA-fretaget Kennecott inledde konspirationerna mot vnsterregeringen
som resulterade i militrkuppen den 11
september 1973. Det visar vilket enormt
politiskt inflytande dessa gruvgiganter
har p politikerna.
Befolkningen i Andalgal har kmpat i mnga r mot gruvbolaget. Nu r
vi hr framfr Hgsta domstolen fr
att uppmrksamma dem p att inte ge
starttillstnd fr det tre gnger strre
gruvprojektet Agua Rica (gott vatten).
Befolkningen i Andalgal verklagade
beslutet om gruvbrytning i Agua Rica
fr sex r sedan och nu ska fallet upp
i hgsta domstolen. Vi har en stor samling bevis p de miljskador som gruvkonsortiet har orsakat i regionen, sger
Alejandro som till vardags r lrare i
Andalgal.

P samma latitud som Andalgal fast

p andra sidan Anderna ligger Chile
och staden Copiapo. Inte lngt drifrn
finns en av vrldens strsta koppargruvor i dagbrott, Chuquicamata. Vnsterpresidenten Salvador Allende som
regerade mellan 1970 och 11 september
73 nationaliserade gruvan frn USAbolaget Anaconda. Kopparen var och r

Som van bergsklttrare i Anderna knner han regionen utan och innan. I fallet
Alumbrera r den jttelika avfallsdammen belgen p en plats dr den utgr
en geologisk risk. Frn Google Earth
kan man se den seismiska sprickan.
Dessa fretag r fullstndigt oansvariga. De har inte bara frstrt dricks-

Det r den nyliberala modellen i ett

ntskal, sger Alejandro de las Cuevas
och ser ut ver de koloniala byggnaderna dr Argentinas Hgsta Domstol
sitter, den instans som invnarna i Andalgal har stllt sitt hopp till, trots att
varken Alejandro eller hans kamrater
framfr tltet hyser ngra illusioner om
att domstolen kommer att ge dem rtt
nr den ngon vecka senare ska ta upp
fallet.

Argentina

11

17 november 2016 Flamman 

Nr den sista frukten har plockats, nr det sistatrdet har

huggits ner, nr den sista fisken har fiskats och den sista
floden har frgiftats kommer mnniskan till slut att inse att
pengarna inte gr att ta. Men d r det fr sent. UT MED
GRUVKONCESSIONEN! Foto: Motstndet i staden Andalgal.

vattnet. De har ven frstrt det lager

av jord och vxtlighet i regionen som
r ndvndigt fr sjlva livets existens.
Men gruvfretagen utnyttjade lagen
frn 1990-talet som underlttar dessa
gruvinvesteringar med gigantiska konsekvenser fr miljn som r omjliga att
kontrollera, fortstter Alejandro.
Regionen dr det transnationella gruvkonsortiet etablerade sig r en halvken
dr allt r beroende av floderna varifrn
befolkningen hmtar sin fda. Det r
mycket komplicerat och kostsamt att
borra. Det regnar knappt ngonting och
huvuddelen av vattnet kommer frn glacirerna eller de fossila vattenkllorna.
Vi talar om en synnerligen knslig
geologisk region dr bergen och klipporna r mycket sprda och ltt gr
snder. Vi bergsklttrare kallar dem fr
ruttna klippor, sger han.
Omrdet i Andalgal deformerades fullstndigt av gruvkonsortiet som brt mot
alla etiska regler om ekologi och vattenkllor.
Varje dag exploderar nio ton med
ammoniumnitrat som genererar damm
i mngder i en region dr det inte gr
att motverka det med vattensprutor. Det
fr svra fljder fr luften som mnniskorna inandas. Drtill har vi avfallsdammen dr alla giftiga kemikalier,
som ngra frfattare kallar fr kemisk
soppa, och metaller koncentreras men
dr lckorna fr konsekvenser fr mnniskorna.
Dessa gifter trnger inte bara ner i
grundvattnet. Med floderna frflyttas
de tiotals mil drifrn till provinsen
Tucuman. ven dr drabbas mnniskorna av sjukdomar nr de tar vattnet som
kommer frn Anderna och gruvbryt-

kemiska processen och sedan transporteras det till avfallsdammen, med

sina lckor. Detta vatten anvnds ven
som en injektionsmotor fr den 300
kilometer lnga kanalledningen dr de
koncentrerade mineralerna transporteras. Vattnet pumpas och anvnds fr att
dessa torra mineraler inte ska fastna i
det stora rret. Det betyder att nr det
blandade och giftiga vattnet kommer
fram till lnet Tucuman avleds de drefter ner i floden Sal. I vattnet har myndigheterna i Tucuman ptrffat mycket
tungmetaller.

Agua Rica, frn motstnd till seger

Demonstranter grips av kravpolisen i protesterna 2009-2010. Kampen gav resultat.

Agua Ricaprojektet frbjuds i praktiken att
inleda prospektering och exploatering av ett
tre gnger s stort omrde som de tidigare
projekten. FOTO: Motstndet.

ningen. Till och med provinsguvernren

har protesterat i Buenos Aires.
Dagligen pumpar gruvkonsortiet
upp mer n 100 miljoner liter frn en
fossil grundvattenklla som inte reproducerar sig. Vattnet anvnds i den

Om vatten och luft

frvandlas till allvarliga hlsorisker r den
kulturella, sociala och
ekonomiska deformationen desto vrre

Om vatten och luft frvandlas till allvarliga hlsorisker r den kulturella,

sociala och ekonomiska deformationen
desto vrre, understryker Alejandro.
Den frsta stora frgiftningen som
uppstr r social, kulturell och ekonomisk. Den tar tag i dig och korrumperar alla samhllsskikt. Den brjar med
politiker och religisa ledare. Sedan
fortstter de med att splittra familjen
och sedan delas folket i samhllet upp.
Mnniskor som har varit jordbrukare
och eller verkat inom jordbruksindustrin inser pltsligt att det har uppsttt
fiendskap i samhllet, sger han.
Effekterna knns ocks i den regionala ekonomin. Mnniskor brjar vrdera
saker p ett annat stt. Produktionen i
Andalgal-regionen av oliver, vin eller
stsaker brjar frlora sitt vrde. Regeringen slutar att investera fr att utveckla
regionens ursprungliga produktionskrafter eftersom det inte finns en reell
infrastruktur som mnniskorna kan
leva av som inte utgrs av gruvprojektet.
Gruvbrytningen genererar aldrig

ngon nytta av ngot som helst slag.

Ekonomiskt gynnar det inte mnniskorna. Visst kan man se en och en annan
med en ny bil, men gruvexploateringen
lser inte ngra problem fr varken
mnniskorna eller samhllet, understryker Alejandro.
Den negativa miljeffekten r grym.
Att inandas de oxiderade mineralerna
som exponeras av krossandet till fint
pulver r frdande fr hlsan, enligt
Alejandro. Den radioaktiva radongasen
r mycket ltt och transporteras i luften
och p marken tusentals kilometer innan
den frlorar sin radioaktivitet. Och mnniskorna i Andalgal lever precis intill
gruvan. Sedan 1997, d gruvbrytningen
inleddes, har cancerfrekvensen kat
med 800 procent. Det ret brjade luftvgssjukdomarna att ka kraftigt. I dag
r vattnet odrickbart.
Ngra r efter att gruvexploateringen
hade startat brjade ocks motstndet
mot de transnationella gruvbolagen. De
frsta ren sysselsatte gruvan 2000 personer. Men nr fretagets infrastruktur
och anlggning stod klar behvdes inte
fler n 50 anstllda. Resten stlldes p
gatan, som i alla gruvprojekt. S lngt
strckte sig fretagets sociala ansvar.
Arbetstillfllena har nu tagits ver av
robotar i den mekaniserade och datoriserade produktionen.
Agua Rica-projektet r tre gnger s
stort som projektet Minera Alumbrera
och ligger 25 kilometer norr om Andalgal. Det r en plats vars geologiska lge
egentligen gr det omjligt att husera en
gruva, menar Cuevas.
Floderna har sitt ursprung dr och
Fortsttning sid 12

12

Argentina

Motstndsfronten mot gruvprojektet Agua Rica i aktion: Andalgal r inte till salu!

flyter direkt till staden Andalgal. Floderna gr vidare till en region dr cancerfrekvensen r hg p grund av de
radioaktiva tungmetaller som orsakat
skelettcancer, sger han.
Detta projekt vckte stormar av protester kring 2010 och det tog tre r innan
stmningen av projektet kunde g frn
provinsdomstolen Catamarca till den
hgsta domstolen i Buenos Aires. Men
rttsapparaten, svl i Argentina som i
resten av Latinamerika, r oftast i allians med gruvbolagen, varfr det r oerhrt svrt att stoppa projektet. Mnga
av domarna har tidigare som advokater
sttt i direkt tjnst hos fretagen.
Tack vare vr lngvariga aktion hr
framfr hgsta domstolen och hela det
motstnd som pgtt i Andalgal ska
projektet nu prvas om ett par veckor.
Vrt krav r att befolkningen i Andalgal ska ha den mnskliga rtten att
leva och andas i en ren milj.
Den 14 december 2009 fick Alejandro och invnarna vetskap om att provinsregeringen p ett helt rttsvidrigt
stt beslutade att ge det schweiziska
gruvkonsortiet tillstnd att prospektera
i Agua Rica. Befolkningen upprttade
vgsprrar till ingngarna till alla gruvor i regionen. De utsattes fr en enorm
repression av de 200 utkallade kravallpoliserna och det var ett under att ingen
ddades.
Folk skts rakt i ansiktet av gummikulor, blev slagna och attackerade
av polishundar under tre dagar som
ockupationen pgick. Repressionen var
fruktansvrd och orsakade ett folkligt
uppror. Polisen arbetar exklusivt fr
gruvbolagen och vi lever i en verklig
gruvbolagsdiktatur. Men protesterna
tvingade provinsregeringen att pausa
projektet tills situationen hade lugnat
sig i Andalgal, sger Alejandro.
Intervjun med Alejandro de las Cue-

Flamman 17 november 2016

FOTO: Motstndet.

Vrldens tio rikaste gruv- och metallmagnater

1. Mexikanen Alberto Bailleres r den rikaste inom gruvbranschen med en frmgenhet p 13,8 miljarder dollar. Han leder
fretaget Industrias Peoles.
2. Indiern Lakshmi Mittal har 13,5miljarder dollar i frmgenhet. Han r styrelseordfrande och majoritetsgare i ArcelorMittal, den strsta stlverkskedjan i vrlden.
3. Chilenskan Iris Fontbona frfogar ver en frmgenhet p 13,1
miljarder dollar. Hon kontrollerar Antofagasta PLC.
Alberto Bailleres.
4. Australienskan Gina Rinehart r god fr 13,1 miljarder dollar.
Foto: Presidencia de la
Hon r styrelseordfrande fr Hancock Prospecting.
Repblica Mexicana.
5. Ryssen Alexey Mordashov redovisar 12,7 miljarder dollar. Han
r majoritetsgare i Severstal, det tredje strsta stlverket i
Ryssland.
6. Ryssen Vladimir Potanin har 12,4 miljarder dollar i frmgenhet. Han r gare av Norilsk Nockel, vrldens strsta nickelproducent.
7.Mexikanskan Sara Mota de Larrea r en av de mktigaste
inom gruvindustrin med sina 9,7 miljarder dollar p kontot.
8. Ryssen Vladimir Lisan r god fr 8,9 miljarder dollar. Han reGina Rinehart.
dovisade 10,9 miljarder dollar i vinst fr sitt fretag Novolipetsk
Steel 2013.
9. Ryssen Oleg Deripaska har en frmgenhet som uppgr till 8,5 miljarder dollar. Han r
styrelseordfranden fr Basic Element.
10. Italienaren Paolo Rocca har 8,4 miljarder dollar p kontot. Han leder industrigruppen
Techint.
Sammanstllning: Dick Emanuelsson
Klla: Bloomberg

vas gjorde Flamman den 25 februari r.

Den 1 mars beslutade hgsta domstolen
att se positivt p Andalgal-invnarnas
verklagan. Men den skickade tillbaka
fallet till Provinsdomstolen i Catamarca.
Den sista veckan i augusti lste Rodolfo Cecenarro, domare i Provinsdomstolen och samma domare som hade beordrat polisstyrkorna i december 2009 att
sl ner protesterna i Andalgal, upp sitt
verraskande domslut. Gruvprojektet
Agua Chica stoppas av flera skl. Det
frsta r att det fick tillstnd p ett regelvidrigt stt. Men domaren, som be-

folkningen 2010 krvde skulle sparkas,

upprepade ocks samma argument som
Alejandro anvnt: hgsta domstolens
frberedande material kunde inte frbises av provinsdomaren. Han kunde bara
fatta ett beslut: att stoppa projektet.
Den 12 september i r bnkade sig de
tta fullmktigeledamterna i Andalgal. En punkt stod p dagordningen:
Agua Chica. Den lilla kommunens folkligt valda politiker lste upp den frsta
artikeln i domen:
Frbud mot utvinning av metaller

Sedan 1997, d gruvbrytningen inleddes,

har cancerfrekvensen
kat med 800 procent. Det ret brjade
luftvgssjukdomarna
att ka kraftigt. I dag
r vattnet odrickbart
(guld, koppar, bly, silver, etcetera) i det
som kallas dagbrott. Frbud mot utvinning av nuklera mineraler s som uran
och torium (radioaktivt kemiskt grundmne) i alla former, svl i dagbrott som
under jord, i alla stadier; prospektering,
utforskning, exploatering, utveckling,
beredning och utvinning i hela Andalgal-flodens avrinningsomrde.
I artikel tv frbjuds anvndandet av
cyanid, kvicksilver, svavelsyra, saltsyra,
fluorvtesyra och salpetersyra. Som avgrande ddsstt fastslr domens tredje
artikel: Frbud mot anvndning av vatten frn floder, bckar och naturliga reservoarer (bde ovan och under jord) fr
utvinningsverksamhet.
Det drjde dock inte lnge innan den
kvinnliga provinsguvernren Lucia
Corpacci svarade:
Vi r beredda att betala ett hgt politiskt pris fr utvecklingen av gruvnringen.
Hon uppgav att nya gruvprojekt ska
presenteras. Den politiska ledningen i
Catamarca sa ocks att den ska analysera den juridiska giltigheten i de tta
kommunfullmktigeledamternas beslut.
Argentinas David har gtt den nst
sista ronden mot den transnationella
gruvindustrins Goliat. Frgan r vem
som vinner den sista.
Dick Emanuelsson