SPRKTEST

Att frga efter rtt

kunskaper
ERIKA LYLY

Sprktest i svenska blev en brnnhet frga i

valrrelsen 2002, nr folkpartiet lade fram ett
frslag om sprktest i svenska som krav fr
svenskt medborgarskap. Debatten kom enbart
att glla personer som inte har svenska som
modersml. Men ocks den som r fdd med
svenskan kan bli svensktestad. Erika Lyly
verblickar aktuella sprktest i svenska
avsedda fr vuxna. De fungerar bst nr de
siktar mot speciella uppgifter som vntar
testpersonerna.

rgan om man borde ha sprktest i

svenska var fr ngra r sedan hett
stoff i den politiska debatten. Problemet d var om det var berttigat att ha
sprktest i svenska som krav fr svenskt
medborgarskap eller inte. Svaret frn politiskt hll och frn sprklig expertis var
att det inte var rimligt att infra sprktest

i det sammanhanget. Det ansgs att det

kunde vara diskriminerande. Det har faktiskt tidigare krvts intyg p behrskning
av svenska av personer som skt svenskt
medborgarskap, men detta krav ansgs
med tiden s meningslst och godtyckligt
att man p 1970-talet upphrde med intygen.
Sprktest har traditionellt anvnts fr
diagnostik och kunskapskontroll inom
sprkundervisningen. Sprktest i svenska
anvnds i dag fr att testa skandes behrighet fr bl.a. hgre studier och som
grund fr antagning till vissa hgskolor.
Dessutom anvnds sprktest i svenska i
mycket begrnsad utstrckning inom arbetslivet. Det finns allts ett antal sprktest i svenska som det finns skl att inventera. De presenteras i den hr artikeln. Jag
har koncentrerat mig p de test som r avsedda fr vuxna.
Tidigare hade sprktesten en inriktning p grammatik och lexikon. Att beSPRKVRD 2005/3 19

hrska ett sprk innebar att behrska

sprkets ordfrrd och grammatiska
struktur, ansg man. Man var allts inte
medveten om betydelsen av de yttre betingelser som orden och formerna alltid
omges och styrs av. I dagens sprktest
mrker man en tydlig frskjutning; testen
r konstruerade med tanke p vad testpersonerna ska anvnda sprket till, och hur
de med sprkliga medel kan uppn ett
visst syfte. Dagens sprktest, tminstone
de som str p vetenskaplig grund, prvar
allts vad sprkvetare brukar kalla pragmatisk sprkfrmga.
En p senare tid mycket anvnd handbok fr testkonstruktrer, med en klart
uttalad pragmatisk inriktning, r Language Testing in Practice av Bachman och Palmer. Den har ven haft betydelse fr de
svenska testen. Frfattarna har p ett
skdligt stt skapat en mycket anvndbar
modell fr vad sprkfrmgan r fr ngot. De utgr frn att sprkfrmgan primrt bestr av vad de kallar en organisatorisk kompetens och en pragmatisk
kompetens. Den organisatoriska kompetensen innefattar bde kunskapen om
ord, ordbjning, grammatik och frmgan att sammanfra de formella sprkliga
enheterna till text. Den pragmatiska
kompetensen rr frmgan att anvnda
sprket fr rtt syfte och anpassa det socialt, genremssigt och stilistiskt. Till detta
kopplar de en s kallad strategisk kompetens, som innefattar sdant som planering, problemlsning och vrdering. Tar
man hnsyn till alla dessa kompetenser fr
det viktiga konsekvenser fr sprktesten.
Ett annat anvndbart underlag fr
testkonstruktrer r Europardets nivskala. Den ingr i Europardets publikation A Common European Framework of
Reference for Languages, som r resultatet
20 SPRKVRD 2005/3

av flerrig forskning, utfrd av ledande

tillmpade lingvister och pedagogiska
specialister frn 41 medlemslnder. Nivskalan kan beskrivas som en checklista
dr man explicit anger vad sprkinlrare
kunskapsniv fr kunskapsniv ska lra
sig fr att kunna anvnda sprket kommunikativt.
I nivskalan finns tre kunskapsniver
A, B och C, dr C r den hgsta. Det
verordnade begreppet, som all inlrning
ska syfta till, r kommunikativ sprkfrdighet. Drmed avses nog s traditionella
sprkfrdigheter: frst tal och skrift, tala
och skriva. I nivskalan finns ocks en nivlistning fr kvalitativa aspekter som
genremssig och stilistisk bredd, grammatisk korrekthet, flyt, frmga att fra
dialog och diskutera och ocks frmgan
att anvnda sambandsmarkrer och andra
sammanbindande drag. Alla dessa frdigheter och aspekter r noggrant angivna
fr varje kunskapsniv. Om man relaterar
de svenska sprktesten till nivskalan befinner de sig p niv C. Detta gller givetvis enbart de test som rr svenska som andrasprk. Niv C r i sin tur indelad i tv
niver, C1 och C2. Framfr allt C1 r av
intresse i det hr sammanhanget. Klarar
man den nivn, kan man frst innehllet
i lngre komplicerade facktexter och
sknlitterra texter samt uppfatta stilskillnader; man kan skriva en idiomatisk och
vlstrukturerad text av viss lngd; man
kan frst talat sprk ven om det inte r
klart strukturerat; man kan i olika sociala
och professionella sammanhang tala sprket flytande och spontant utan att allt fr
mycket leta efter ord och uttryck.
Test fr invandrare och utlnningar
Sfi-provet r ett nationellt prov som mter
elevernas sprkkunskaper inom sfi-un-

dervisningen; frkortningen sfi betyder

svenska fr invandrare. Provet utarbetas
vid Centrum fr tvsprkighetsforskning
vid Stockholms universitet och r avsett
att vara ett std fr lrarna vid betygsttningen. Sfi-provet har en klar pragmatisk
inriktning. Det r utformat s att det tydligt testar elevernas frmga att anvnda
sprket som kommunikationsmedel. Provet r uppbyggt kring sprkfrdigheterna
lsfrstelse, hrfrstelse, skriftlig och
muntlig frmga. Stor vikt lggs vid elev-

ernas kommunikativa sprkfrmga vid

sidan av deras frmga att hantera grammatiken, orden och fraserna. Se exempel i
rutan hr intill!
Tisus r ett nationellt behrighetsgivande test i svenska. Namnet tisus r en
frkortning av test i svenska fr universitets- och hgskolestudier. Testet r avsett fr
studenter med utlndsk gymnasieutbildning. Syftet r att kontrollera att studenterna har de frdigheter i svenska som behvs fr att klara akademiska studier p
svenska. Fr produktionen av testet ansvarar Institutionen
En uppgift i sfi-provet
fr nordiska sprk
Skriv en inbjudan
vid Stockholms universitet.
Du ska ha en fest om ngra veckor. Eftersom dina
Tisus har en tydvnner kommer frn olika lnder vill du att de ska
lig
pragmatisk inriktta med sig mat frn sina hemlnder. Skriv ett kort
ning.
Det r uppoch bjud en vn p festen.
byggt kring sprkfrSkriv varfr du har fest, nr och var festen r och
digheterna lsfrstbe vnnen ta med sig en matrtt frn sitt land.
else, skriftlig frdighet och muntlig frDen skrivande uppmanas vidare att brja och sluta
dighet. Deltesten r
inbjudningskortet p ett passande stt. Skrivuppkonstruerade s att
giften fljs av en uppgift dr det gller att koppla
de speciellt framhrtt social fras till rtt situation enligt fljande:
ver de kunskaper
Vad sger du?
som behvs fr hgskolestudier: frmDu har bjudit dina vnner p middag. Under
gan att snabbt hitta
middagen talar du med vnnerna i olika situatioviss information, frner. Vad sger du? Ls om situationerna hr under
mgan att skapa en
och vlj rtt fras lngst ner p sidan. Skriv frasens
text som innehllsnummer till hger.
mssigt motsvarar
En av dessa situationer r Vnnerna tackar fr
den givna uppgiften
maten. Vad sger du? Det finns tta svarsalternativ
och frmgan att beatt vlja mellan av typen: Tack det r bra, Ja, det gr
skriva, utreda, argubra, Det var s lite m.fl. Hr r det den sistnmnda
mentera och spekulefrasen som ska kopplas till den aktuella situationen.
ra. Vid den skriftliga
uppgiften bedms
inte bara hanteringen
SPRKVRD 2005/3 21

Ett tisus-prov i muntlig frdighet

Det muntliga provet r ett samtal
mellan dig, en eller tv andra deltagare
och en testledare. En srskild bedmare
r normalt ocks nrvarande.
Samtalet inleds med en kort presentation av dig sjlv fr de andra. Drefter
fljer en diskussion kring ett av
nedanstende teman.
Testtagarna fr tre diskussionsteman p
frhand och uppmanas att frbereda sig
genom att sjlva skaffa fram information
frn t.ex. tidningar, radio, tv och Internet. De fr samtidigt ocks reda p
enligt vilka grunder de kommer att
bedmas.

av ordfrrd och grammatik utan det

lggs ocks stor vikt vid textens organisation och sammanhang. Vidare testas den
kommunikativa frmgan.
Provet i svenska fr utlndsk vrdpersonal, frkortat PSV, r avsett fr alla som
har vrdyrkeslegitimation frn annat land
n Sverige och som inte har svenska som
modersml. Det r speciellt viktigt fr
personer som har sin utbildning frn lnder utanfr EU/EES-omrdet och som
fr att f svensk legitimation mste styrka
att de har kunskaper i svenska. Provet anordnas av Folkuniversitetet. Det motsvarar niv C1 p Europardets nivskala.
Detta sprktest har en tydlig pragmatisk inriktning. Det r uppbyggt kring
sprkfrdigheterna lsfrstelse, hrfrstelse, skriftlig produktion och muntlig
produktion. Syftet med lsfrstelsen r
att testa frmgan att snabbt hitta viss information, grna i lag- och frfattnings22 SPRKVRD 2005/3

text. Syftet med hrfrstelsen r att

kunna uppfatta vardagliga dialoger,
siffror, namn, instruktioner m.m.
och syftet med den skriftliga produktionen r att prva frmgan att
i skrift kunna ge rd, informera, resonera och utreda. Det muntliga
provet gr ut p att klara av ett vanligt socialt samtal och ett patientsamtal och att muntligt kunna beskriva och frklara saker som hr
ihop med yrkesomrdet. I testet ingr ocks ett moment som r olika
beroende p yrkeskategori. Provet
fr t.ex. sjukskterskor gr ut p att
testdeltagarna fr lyssna p ett samtal mellan tv sjukskterskor och utifrn det skriva en rapport enligt given mall. Provet testar frmgan att
verfra tal till skriftsprk, korrekt
uppfatta och skriva ner provsvar,
namn p lkemedel, doseringar etc. och
att fr vrigt anvnda yrkesomrdets specifika sprk, ord och uttrycksstt.
Test fr alla
Inte bara de som har annat modersml n
svenska fr ibland sina svenskkunskaper
testade. I utbildningssammanhang, och
ngon gng i arbetslivet, kan man rka ut
fr svensktest, oavsett vilket modersml
man har. Ett sdant test r hgskoleprovet,
ett studiefrdighetstest. Fr att kunna
delta i hgskoleprovet frutstts modersmlskompetens i svenska. Provets syfte r
att mta de skandes frutsttningar att
klara hgskolestudier, oavsett studieinriktning. Hgskoleprovet r inget specifikt sprktest. Det mter framfr allt frmgan att tnka logiskt och se och frst
samband. I provet finns nd tv moment
som kan klassificeras som sprkliga: lsfrstelse i bde svenska och engelska och

ett svenskt ordkunskapsprov. Lsfrstelseprovet syftar till att mta frmgan att
tillgodogra sig text fr att f fram information, frst ider, sammanfatta huvudtankegngar, dra slutsatser m.m. Ordkunskapsprovet gr ut p att vlja det ord av
fem alternativ som frklarar bjudordet eller r synonymt med det. Fr att vlja rtt
alternativ krvs ofta att man r allmnorienterad inom mnga mnesomrden.
Ordkunskapsprovet kan drfr till en del
mera ses som ett prov i allmnbildning n
ett rent sprkprov.
En uppgift i hgskoleprovets
ordkunskapsdel
Jade
A. mineral
B. isflak
C. fartyg
D. matjord
E. buske
I antagningsprovet till Polishgskolan
ingr tv prov i svenska. Antagningsprocessen inleds med ett sprktest och avslutas med ett uppsatsprov. Sprktestet bestr av fyra delar: ett stavningstest, som
gr ut p val av rtt stavat ord, ett ordkunskapsprov dr det gller att vlja rtt frklaring eller synonym till bjudordet, ett
lucktest dr man ska fylla i utelmnade
ord i en text och ett dispositionstest som
bestr av en snderstyckad text dr bitarna ska fogas ihop till en godtagbar
sammanhngande text. Syftet med ordkunskapsprovet r att f underlag fr att
bedma om de skande har en viss allmnbildning. Lucktestet och disposi-

tionstestet prvar testpersonernas frmga att uppfatta text och kunna se sammanhang. Stilnivn i testuppgifterna r
tmligen formell. Den motsvarar sprket i
debattartiklar, p ledarsidor och i utredningar. Det r en stilniv som poliser ofta
stlls infr. Uppsatsprovet brukar ha mnen med anknytning till polisverksamhet
och etik. Av vikt vid bedmningen av
uppsatserna r att texten har sammanhang och att svenskan r utformad p ett
ngorlunda bra stt.
Det har frekommit kritik mot sprktestet, framfr allt fr att det skulle vara
diskriminerande mot skande med andra
modersml n svenska. Detta har underskts och man har konstaterat att det inte
statistiskt gr att finna ngonting som tyder p att skande med svenska som modersml skulle ha klarat provet bttre n
andra. Drfr har man, trots kritik, behllit svensktestet, men snkt kraven ngot.
En uppgift i antagningsprovet
till polishgskolan
Fyll i de ord som utelmnats i
nedanstende text! Det gr inget
om det ifyllda ordet inte r korrekt
stavat. Gissa grna! Bara ett ord
ska fyllas i p varje stlle.
Brottsligheten drabbar samhllet
bde ekonomiskt och fysiskt i form
av _________________ lidande
och tragedier. Vi mste frhindra
och ________________ all
brottslig verksamhet i ett s tidigt
skede som _________________.

Antagningsproven till journalistutbildningarna bestr i huvudsak av prov i

SPRKVRD 2005/3 23

svenska, hr exemplifierade av provet p

Institutionen fr journalistik, medier och
kommunikation, JMK, vid Stockholms
universitet. I det provet ska de skande
bl.a. ge prov p frmgan att sjlva producera text, dels genom att skriva en helt fri
text, som frutstter ett personligt grepp
om sprket, dels genom att skriva ett referat, dr det gller att sovra information
och att presentera ett innehll sakligt,
kort, klart och pedagogiskt.
Mera specifikt prvas frmgan att
skapa sammanhang i text i ett s.k. kontextprov. Detta r ett frhllandevis avancerat prov. Man har i en allmnt hllen
text plockat bort flera bokstver ur ett
stort antal av de betydelsebrande orden.
De skande ska sedan p tid fylla i de saknade bokstverna.
En uppgift i antagningsprovet
till journalistutbildningen
Fyll i luckorna i fljande vningsexempel genom att skriva in en
bokstav i varje tomrum!
Den 3 augusti 2001 revs Wankdorf-Stadion i Bern. Vi . . he . . n
att det inte fanns ngot . v . r att
bevara, att . r . . frfall och
bristande . . . likint . . er fr lnge
sedan frvandlat den an . . ka
fotbollsarenan till ett . urk . t
Funkis-Colosseum

Sprktest i arbetslivet
Man kunde tnka sig att genomtnkta
sprktest ocks skulle vara vanliga vid anstllning av ny personal inom arbetslivet.
Men s verkar inte vara fallet. Jag har
gjort en liten enkt om frekomsten av
24 SPRKVRD 2005/3

sprktest, dels med 12 rekryteringsfretag, som ju har en nyckelstllning vid nyanstllning av personal, dels med 100 av
de strsta fretagen i Sverige.
Av de tolv tillfrgade rekryteringsfretagen svarade bara fyra, och av dem uppgav tre att de inte hade sprktest. Ett enda
rekryteringsfretag skickade exempel p
tv sprktest som de brukade anvnda.
Dessa test ingick som deltest i ett strre
test vars syfte var att belysa begvning
inom det verbala, spatiala och numeriska
omrdet. I det ena sprktestet skulle man
att hitta motsatsord, i det andra synonymer. Dessa test r allts inte pragmatiskt
inriktade utan testar ordkunskap i strsta
allmnhet.
Av de hundra fretagen svarade bara
femton, och av dessa uppgav elva att de
inte anvnde sprktest. Fyra fretag gav
lite mer kommentarer, men inget av dem
hade ngra utarbetade sprktest. Vid ett
av fretagen fick de skande skriva en
uppsats som en del i anskningsprocessen. Ett annat fretag skrev att de ibland
anvnde ett test fr att skerstlla numerisk frmga, men de ansg att de fick en
god bild av de skande genom ett bra urval och omsorgsfulla referenser. Ett tredje
fretag hade mycket kundkontakter och
det uppfattades som srskilt viktigt att de
anstllda hade goda muntliga sprkkunskaper. Men fretaget hade inte ngra
egna sprktest. Man skaffade sig en bild
av de muntliga sprkkunskaperna vid anstllningsintervjuerna. Ett fjrde fretag
saknade sprktest i svenska vid rekrytering av ny personal, och beklagade detta.
Det frekommer skert en del svenskprov i det svenska arbetslivet som jag inte
ftt reda p. Men den lga svarsfrekvensen tyder nd p att det r ovanligt med
sprktest. Samma intryck har man p

fackligt hll. Ulf Andreasson p TCO:s

utbildningsavdelning och ledamot i det
partssammansatta Rdet fr integration,
uppger att han aldrig hrt talas om sprktest vid anstllning av dem som inte har
svenska som modersml. Arbetsgivare
och personalavdelningar bildar sig en
uppfattning om sprkfrmgan genom att
lsa anskningshandlingar och gra anstllningsintervjuer.
Att rekrytera personal genom anstllningsprov r ovanligt i Sverige, men dremot vanligt i flera europeiska lnder.
Ocks inom EU rekryterar man personal
till fasta tjnster genom ett uttagningsfrfarande, dr testning av sprklig frmga
p modersmlet spelar en mycket stor roll.
Det finns olika anstllningskategorier
inom EU-institutionerna, bl.a. de som i
uttagningsproven kallas A, B och C. I A
och B hittar man de hgre tjnstemnnen, handlggarna och assistenterna, i kategori C kontorister och sekreterare.
Dessutom finns det versttare och juristlingvister, d.v.s. jurister som ocks har
sprklig utbildning. De kunskaper och
frdigheter som testas i proven r anpassade till de arbetsuppgifter som de skande frvntas utfra. Testen har allts en
mycket pragmatisk inriktning. De r ocks konstruerade utgende frn den teoretiska ram som utgr grunden fr Europardets nivskala. A och B har samma prov.
Det grs i huvudsak p modersmlet och
bestr av uppsats, referat, ofta ocks av ett
prov i talskrivning och av en intervju. I
provet bedms de skandes frmga att
frst sammanhang, att kunna analysera
och sammanfatta.
Provet i kategori C bestr av fyra delar:
en intervju, ett brevskrivnings- och redigeringsprov, ett synonym- och ordbjningsprov samt ett sprkriktighetsprov.

Att dma av de exempel som ges i informationsmaterialet om provet r framfr

allt sprkriktighetsprovet inte professionellt gjort, vilket r synd.
En uppgift i uttagningsprov till
EU-tjnsteman, kategori C
Vilken av meningarna nedan r
bde skrivregelsmssigt och
grammatiskt korrekt?:
Fre intrdet hade landet
ungefr 10,4 miljoner invnare.
Innan intrdet hade landet cirka
10,4 miljoner invnare.
Innan detta intrdet hade landet
cirka 10,4 miljoner innevnare.
Fre intrdet hade landet
ungefr 10,4 miljoner innevnare.
Problemet med denna flervalsfrga
r att alla fyra alternativ r rtt!
Man kan anvnda bde fre och
innan framfr ett substantiv som
intrdet. Invnare och innevnare
str bda i Svenska Akademiens
ordlista. Inte heller formen detta
intrdet r fel i skrift, ven om den
har en regional och ltt talsprklig
prgel.
Uttagningsproven vid EU-institutionerna p A- och B-niv r ett bevis p att
det gr att konstruera goda mlinriktade
test fr specificerade arbetsuppgifter.
Men uttagningsproven fr kontorister
och sekreterare gr ett amatrmssigt intryck trots den pragmatiska inriktningen.
Det r ocks intressant att se vilken roll
modersmlet spelar inom EU-adminisSPRKVRD 2005/3 25

trationen. Det kan vara vrt att begrunda

den vikt som man internationellt ger modersmlet i tider som dessa d engelskan
ervrar fler och fler domner inom arbetsliv och utbildning.
Det finns bde nackdelar och frdelar
med sprktest. Ofta kan sprktest uppfattas som meningslsa, i synnerhet om de r
konstruerade s att de inte testar sprket
p ett stt som r relevant fr de testande.
Testen fungerar bst nr de har en pragmatisk inriktning: de siktar in sig p de
sprkliga uppgifter som vntar testpersonen i utbildning eller arbetsliv. En frutsttning fr att sprktest ska vara meningsfulla r att de r professionellt konstruerade. Det finns goda exempel p sdana sprktest, sfi-provet och tisus-testet.
Tisus-testet fr behrighet till hgre utbildning mste sgas var i hgsta grad re-

26 SPRKVRD 2005/3

levant. Men ju mer vagt och allmnt syftet r med ett sprktest, desto strre risk
att det blir ett slag i luften.

Erika Lyly r verksam vid Svenska sprknmndens sekretariat, dr hon bland annat
varit en av redaktrerna fr kombinationsordboken Svenskt sprkbruk.
LITTERATUR:
Bachman, L. & Palmer, A., 1996: Language Testing
in Practice. Oxford University Press.
Common European Framework of Reference for
Languages: Learning, Teaching and Assessment
(2001).Council of Europe. Cambridge University Press.
Sundberg, Gunlg m.fl. 2004: Tillmpad sprkvetenskap vid sprkfrdighetsbedmningar: tisus
sett ur sex valideringsaspekter. I: ASLA-information 30:12 (Svenska freningen fr tillmpad sprkvetenskap)