Sofia Nerbrand: Ett folkmord r ett folkmord

onsdagens riksdagsvotering rstade S, M, C, V, MP mot att

erknna det pgende folkmordet p kristna och andra

minoriteter i Syrien och Irak. Det r ynkligt. Omvrlden mste
reagera p alla tnkbara vis mot Islamiska statens frfrande
vergrepp p mnniskor. Motsatsen r ett historiskt svek, som fr
konsekvenser i generationer.

Folkmord r ett av de vrsta brotten mot mnskligheten. Att

dda barn, vldta kvinnor och halshugga mn r avskyvrt. Inte
nog med bestialiteterna, det r tankefiguren bakom som r mest
skrmmande. Att mnniskor ska mrdas drfr att de tillhr en
viss grupp. Deras ktt, blod och tro r brottet som ska bestraffas
med dden.
Kanske r det vidrigheten i sig som gr det svrt att frhlla sig
nyktert till den. Erknna att den finns. I Sveriges riksdag
debatterade hromdagen partierna huruvida Islamiska staten fr
nrvarande gr sig skyldig till folkmord. Den blodtrstiga sekten
skr halsen av assyrier, kristna, yezidier och andra religisa och
etniska minoriteter en masse i denna stund. Kristna och shiiter
bervas livet drfr att de existerar de passar inte in i Islamiska
statens facit fr hur mnniskor ska leva.

Det borde vara sjlvklart att erknna att det pgr ett folkmord,
att det fr konsekvenser i generationer framt, att det skapar en
fantomsmrta av en svunnen kultur. Europa r fortfarande
prglat av folkmordet p judar fr drygt 70 r sedan. Det skulle
aldrig f hnda igen. nd skedde det i Rwanda. nd sker det
just nu i Syrien och Irak.
r det d inte mrkligt att en bedvande majoritet i Sveriges
riksdag gmmer sig bakom formalia och egocentrisk realism?
Vid voteringen i riksdagen rstade 79 ledamter (Liberalerna,
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samt tre
moderater: Hanif Bali, Finn Bengtsson och Niklas Wykman) fr
ett erknnande av folkmord. Hela 230 rstade emot. Ynkligt.
Att regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljpartiet
argumenterade emot att kalla ett folkmord fr ett folkmord r
pinsamt. Som Europaparlamentarikern Lars Adaktusson ppekat:
I regeringens pgende kampanj fr en plats i FN:s
skerhetsrd blidkas fretrdare fr vrldens diktaturer kritik
mot mnniskorttsbrott och korrupta system erstts av bjudresor
och trevliga utflykter. Europaparlamentet och den amerikanska
kongressen har, precis som de irlndska och de litauiska
parlamenten, rstat fr att kalla Islamiska statens vergrepp fr
folkmord.

Det handlar inte bara om en moralisk plikt att

faktiskt benmna folkmord fr ett folkmord.

Det handlar inte bara om en moralisk plikt att faktiskt

benmna folkmord fr ett folkmord. Det har nmligen betydelse
fr hur framtidens Mellanstern ska se ut, bde
befolkningsmssigt, politiskt och geografiskt. Det har betydelse
fr hur vrt flyktingmottagande ser ut. Om assyrier och andra
utsatta minoriteter ska f stanna och hur vi skyddar dem p
asylboenden, dr de r hotade av sympatisrer till Islamiska
staten.

Det har betydelse fr hur vrt skerhetsarbete ser ut i Europa

och vilka insatser vi stter in fr att stoppa Islamiska statens
framfart. Det r dags att bde uttala och reagera mot att den
vldsbejakande islamismen r det strsta extremistiska hotet mot
Europa.
Det har betydelse fr hur vi bekmpar Islamiska staten. Den fria
demokratiska vrlden inklusive Sverige behver skala upp
sina militra insatser mot den ddsbringande sekten.
S kalla en spade fr en spade. Ett folkmord r ett folkmord.
SOFIA NERBRAND r redaktr i SvD Skerhetsrdet. Hon r
ocks ordfrande i tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och
poddpratar i PK-liberalerna.

Ofrklarligt velande om folkmordet 1915

Den rdgrna regeringen br leva upp till tidigare lften om att erknna
folkmordet p armenier, assyrier och pontiska greker. Fler
underskningar r inget annat n en undanflykt, skriver doktoranden
Vahagn Avedian och forskaren Svante Lundgren.

Vid en manifestation till 100-rsminnet av det armeniska folkmordet

samlades mnga mnniskor p Sergels torg den 24 april i fjol. Foto: Nora
Lorek/TT

DEBATT | FOLKMORD
Regeringens frkrlek fr utredningar i folkmordsfrgan beror knappast
p omsorg om forskningen, utan snarare p att man vill vinna tid. Allt
medan offrens efterkommande fr fortstta att vnta p ett klart
stllningstagande frn den humanitra stormakten.
I mars 2010 erknde Sveriges riksdag folkmordet p armenier, assyrier
och pontiska greker. Den dvarande regeringen beklagade beslutet och
begravde det i juli 2013 utan att ha gjort det till en del av sin
utrikespolitik. Det var inte verraskande. Carl Bildt ville inte ha ett
erknnande och nr det kom struntade han helt sonika i det.
Vi trodde att en rdgrn regering skulle vara annorlunda, inte minst
eftersom det var den dvarande oppositionen som drev genom
erknnandet. Vi inte bara trodde det; vi hade ftt tydliga lften om det.
Urban Ahlin, som d var utrikespolitisk talesperson fr
Socialdemkraterna, kritiserade velandet och frskrade i ett uttalande i
Dagens Nyheter i mars 2013 att en framtida socialdemokratisk regering
ska respektera riksdagsbeslutet. Detsamma gjorde Stefan Lfven i en
intervju fr Assyria TV i mars 2014.
Tillfrgad om hur det blir med detta meddelade utrikesminister Margot
Wallstrm i riksdagen den 31 oktober 2014 att regeringen avser att
noggrant underska de politiska och folkrttsliga aspekterna av frgan.
Tillfrgad p nytt vren 2015 tillknnagav Wallstrm att regeringen i
samarbete med externa experter genomfr en versyn av hur vi
benmner och frhller oss till historiska massvergrepp.

Denna versyn r nu klar. Rapporten r sammanstlld av Pl Wrange,

professor i folkrtt vid Stockholms universitet, och verlmnades till UD i
frra veckan. Rapporten innehller en frtjnstfull versikt av
folkrttsliga begrepp som folkmord, brott mot mnskligheten och
krigsbrott. Det r just rapportens ansenliga genomgng av olika aspekter
och underlag som gr vissa slutsatser och vervganden n mer
frunderliga och oroande. Detta beror dock inte bara p rapportens
frfattare.
Trots att utredningen frorsakades av regeringens brottning med
huruvida den ska respektera riksdagens folkmordserknnande specifikt,
var direktiven fr utredaren att behandla historiska massvergrepp
rent generellt. I rapporten talas drfr om allt frn Frintelsen till
kolonialism och japanska missgrningar under andra vrldskriget. Vi
stller oss frgan varfr man valde att gra utredningen med detta breda
fokus i stllet fr att rikta in sig p det alla vet att det egentligen handlar
om?
I enlighet med direktiven ger rapportfrfattaren inga rekommendationer,
vilket annars r vanligt i dyklika utredningar. Cynikern skulle nog sga
att det var ocks syftet. Den som vill erknna folkmordet hittar avsnitt i
rapporten till std fr det. Men s gr ocks den som inte vill erknna.
Vr strsta invndning mot rapporten r dock fljande mening:
Oavsett om regeringen vljer att agera p det ena eller p det andra
sttet br en noggrann egen underskning av massvergreppen freg
stllningstagandet. En sdan utredning skulle p ett flagrant stt avsga
existerande forskning och stllningstagande, bland andra, och ironiskt
nog, hos regeringens egen myndighet, Levande historia. I ett upprop i
juni 2008 d riksdagen skulle behandla frgan skrev ett 60-tal erknda
folkmordsexperter att Vgran att erknna ett etablerat faktum baserat
p kvalitativ och kvantitativ forskning kan betraktas som likvrdigt med
frnekelse.
Att gra fler underskningar blir inget annat n en undanflykt fr att
slippa mta sanningen. Och det r kanske det som r syftet. Fr
regeringen skulle det vara bekvmt att inte behva ta stllning till frgan
just nu. Erknnandet av Palestina och kritiken mot Saudiarabien har
redan kostat regeringen dyrt. Man vill nog inte sp p detta med den
frvntade turkiska reaktionen ocks, tminstone tills frgan om en
eventuell plats i FN:s skerhetsrd r avgjord. Dylikt kalkylerande hr
dock inte hemma i detta sammanhang som berr mnskliga rttigheter,
dr ledorden borde vara sanning och moral. Om det saudiska
rttssystemet prglas av medeltida brutalitet ska man sga det ven om

det saudiska kungahuset blir frargat. Som experterna skrev i uppropet

2008, ska man erknna folkmordet 1915 fr vad det r. P lng sikt
vinner man p ett sanningsenligt och rakryggat beteende.
Det officiella Sveriges engagemang i denna frga r minimalt. Ifjol
hgtidlighll riksdagen storstilat att det gtt 70 r sedan Auschwitz
befriades. Hundrarsminnet av det osmanska folkmordet p armenier,
assyrier och greker skulle ha passerat helt obemrkt i riksdagen om inte
tv riksdagsledamter p egen hand hade tagit initiativ till en
minnesstund. nnu mer anmrkningsvrt var det faktum att
hundrarsminnet, trots den stora mediala bevakningen av det, praktiskt
taget helt ignorerades av Levande Historia som lt hundrarsminnet av
Europas frsta folkmord under 1900-talet passera obemrkt.
Nr riksdagen fr snart sex r sedan fattade sitt beslut om ett
erknnande fanns det nnu ngra enstaka verlevande frn folkmordet i
livet hr i Sverige. En av dem, 100-riga Feride Rhawi i Sdertlje,
uttalade infr omrstningen i riksdagen att hennes sista nskan r att de
erknner det som jag har sett.
Hennes nskan gick d i uppfyllelse. Idag nskar offrens och de
verlevandes barn, barnbarn och barnbarnsbarn att regeringen ska ha
modet att g vidare p sanningens vg. I motsats till regeringen vill de
inte frdrja beslutet, utan f upprttelse nu.
Experternas uppmaning frn 2008 kvarstr: Idag betraktas Sverige
internationellt som en frkmpe fr mnskliga rttigheter. Det ligger
den svenska regeringen och riksdagen att leva upp till detta rykte. De
svenska myndigheterna borde drfr hjlpa Turkiet att bli en bttre
demokrati genom att p allvar konfrontera sin historia och erknna
folkmordet och inte genom ett fortsatt vacklande i villfarelsens och
svepsklens mrker.
Vahagn Avedian
doktorand i historia, Lunds universitet
Svante Lundgren
anknuten forskare, Centrum fr teologi och religionsvetenskap, Lunds
universitet

Frgor
1 Sammanfatta artiklarna vad handlar de om?
2 Varfr tror ni att den Svenska riksdagen inte kan komma verens om att
klassa det som sker i Syrien som ett folkmord?
3 Varfr r Svenska regeringen s ovillig att ta ordentlig stllning mot
folkmordet av Armenier i Turkiet 1915