Ingen kollaps i sikte

fr Xi Jinpings Kina.

f nyheter om det nya kina

OMVRLDEN

och d brukar det i Sverige

utkomma bcker om det nya
Kina. Den frsta boken med denna titel sg dagens ljus fr 102 r sedan.
Frfattaren hette Erik Nystrm och hans
Nya Kina (1914) var det fre detta kejsardmet i ster som just blivit republik.
Snarare n en frsk start blev republiken en period av extremt kaos. President
Yuan Shikai suspenderade parlamentet
och sedan fortsatte utvecklingen i alltmer
auktoritra banor. P 1930-talet inledde
Chiang Kai-shek en reformperiod och d
gav Nystrm ut nsta bok, nu med titeln
Det nyaste Kina (1936). Strax eftert
utbrt andra vrldskriget i stasien, och
Nystrms bcker hamnade p antikvariat igen. Det r verkligen ingen ltt sak att
frutsga utvecklingen i vrldens folkrikaste nation. Det kanske farligaste blindskret r nsketnkandet att allt med
tiden kommer att bli som i vst.
I r har det dykt upp ett verk med titeln
Det nya Kina. Den repressiva stormakten.
Frfattare r journalisten Jojje Olsson,
skarpt kritisk mot landet i ster. Klokt nog
gr hans bok inte s lngt som tidigare
alltid felslagna frutsgelser om en kommande kollaps fr Folkrepubliken. Men
den allmnna tendensen i boken lmnar
oss fga tvivel om att landet styrs av ett
system utan framtid. Det Kina som Olsson konstruerar r p vg att svikta under
trycket av enorma problem. Hans text verkar som en spegelvnd Erik Nystrmskildring: medan den senare var optimistisk mitt i krigsherrarnas Kina, r den frre

djupt pessimistisk gentemot den rika och

synbarligt stabila stormakten av idag.
Boken inleder mycket sympatiskt med
att understryka behovet av mer information om Kina i Sverige. Jojje Olsson visar
att varken statsrd eller vanliga medborgare tycks kunna elementra fakta om
kinesisk historia och geografi. I september hlls till exempel ett viktigt internationellt toppmte i Hangzhou en stad
som f i Sverige ens vet var den ligger. Den
r dubbelt s stor som Berlin. P flera stt
lever vi med en passerad vrldsbild, dr
odlingens utposter r Suez och Rio Grande. Hr borde den svenska skolan ha en
roll att fylla genom att uppdatera oss till
det 21:a rhundradet.

en frvntningarna p att f ny kunskap om Kina i Olssons bok sviks

ganska omgende. Lngt ifrn att presentera oknda fakta eller resonemang upprepar den i stort sett de reportage som nstan dagligen mter oss i medierna. Rder
det okunskap i Sverige om Kinas miljproblem eller Xi Jinpings hrda linje nr
det gller mnskliga rttigheter? Knappast. Med stor kraft slr boken in en ppen
drr. Och, kan man tillgga, Olssons bok
r redan skriven. I Den kinesiska drmmen
frn 2015 presenterar frre ambassadren
Brje Ljunggren dagens Kina, betydligt
mer heltckande, faktarikt och analytiskt
n vad detta verk frmr.
Jojje Olsson har helt rtt i att ingen kan
vara auktoritet p Kina som inte regelbundet vistas i landet fr att lyssna till dess
egen rst. Han fregr med gott exempel
genom att terge egna intervjuer p plats.
Frutom dessa verkar hans bok dock bara
byggd p lsning av andra journalistiska

Licensierad till Jojje Olsson <jojje@inbeijing.se>

produkter, inklusive utskick frn nyhetsbyrer. Nstan allt han hnvisar till r
skrivet av vsterlnningar (och han citerar ven ett par engelsksprkiga Hongkongkineser). Detta reser frgor om urval
och kllkritik. Tydligt r att frfattaren
har klippt och klistrat med engelska texter, som nr han nmner att en internetaktivist har ftt Human Rights Prize of the
French Republic. Varfr har frfattaren
inte anvnt ngot material p kinesiska,
det sprk som anvnds i landet han skriver
om? Det nmns i alla fall inte i hans litteraturfrteckning.
Katalogen ver utmaningar r vlknd:
korruption, miljfrstring, separatism
i ytterregionerna och vxande kinesisk
nationalism. Den mest centrala punkten
r enpartistaten och dess intolerans mot
avvikande politiska sikter. De flesta av
frgorna har i ngon form existerat under
hela frfattarens livstid. I boken lter det
nstan som om de dykt upp de allra senaste ren.

r kommer vi in p en av bokens
verkligt svaga sidor. Den r utgiven
av Historiska Media men utmrker sig
genom en nstan total avsaknad av historiskt perspektiv. Nog hade det varit intressant att veta att Kina r enpartistat sedan
1928 (och innan styrt av kejsare och krigsherrar). Landet saknar demokratisk tradition. Det har genomgtt en period med
intensiv repression under tv diktatorer
av motsatt politisk kulr: Chiang Kai-shek
och Mao Zedong. I slutet av 1970-talet
utbildades det auktoritra men ekonomiskt liberala styre som fortfarande rder.
Ganska mnga utvecklingslnder fljer idag denna kinesiska modell. Den lilla n Taiwan med dess tidigare influenser
frn riksdagspolitikens Japan r ett srfall.
Dess demokrati kan inte tas till intkt p
att ocks Folkrepubliken en gng kommer
att omvndas till parlamentarismen.
Istllet fr att gna all kraft t vlbekanta problem borde boken kanske hellre diskutera det verkligt angelgna sprsmlet: Varfr fljer inte konsumtionssamhllet Kina det vsterlndska schemat? Varfr sker ingen demokratisering eller vergng till siktspluralism? Klagomlen ver
dagliga problem i Kina missfrsts ofta i
vst som ifrgasttande av systemet. Men
om fem r fyller kommunistpartiet hundra
och hos de breda massorna finns inga allvarligare tecken p invndningar mot dess
legitimitet.
Hr erinrar jag mig ett samtal med en
bekant, en privatanstlld i staden Aojiang.
Vederbrande tillhr inte minoriteten
av intellektuella dissidenter. Frn bokhandeln kom jag med ett exemplar av
Yijiu Basi Nian, Sun Zhongxus kinesiska versttning av George Orwells 1984.
Axess nr 9 2016 / Fackbcker 2016 87

Jag stllde frgan varfr det statsbrande partiet i Folkrepubliken klarat sig
s bra dr Sovjetunionens motsvarighet misslyckades. Min bekant svarade
s hr: Mnniskorna jmfr med tidigare kinesiska styren och konstaterar att
detta har levererat lugn och vlstnd. I
Kina kan man inte frestlla sig en bristekonomi och dr finns inget behov att
ka fr ngot, vare sig kapitalvaror eller
vardagsprodukter. Ett land med avancerade mobiltelefoner, moderiktiga
jeans och Starbucks r inte outhrdligt att leva i. Underhllningsindustrin
blomstrar och vad gr det att man inte
har Google nr man kan surfa p Baidu, ett universum av information? Eller
att Youtube saknas nr man har Youku?
Landet omges inte av ngon jrnrid,
utan det str var och en fritt att turista i
vst eller, om man har besparingar, studera vid ngot utlndskt lroste. Detta
r inte Sovjetunionen.

lngt min bekant. Kina str frvisso

infr betydande inre problem och i
Stilla havet spelar dess militr ett farligt
spel. Men r vsts politiska system en
sjlvklar frebild fr kineserna? Mnga
i medelklassen tycker nog att revolutioner i orange och rosa eller den arabiska vren r starka argument fr att inte
vga sig p en demokratisering. Varken
den vacklande europeiska unionen eller
presidentvalskampanjens USA inspirerar till ngra lovtal ver folkstyret. Som
Edward Snowden avsljat r det heller
inte skert att internet i vst r mindre
vervakat n i Kina. Mnskliga rttigheter r i sjlva verket ett ganska mngtydigt begrepp. I Folkrepubliken uppfattas det ofta som en medborgerlig rtt
till arbete och ett gott materiellt liv. Jojje Olssons verk tycks enkelt frutstta
att de flesta kineser aspirerar p politisk
frihet och pluralism. Boken hade vunnit
mycket p en problematisering av detta
resonemang. 7
n e ar ttosson
o e ti isto iavi
s ive sitets e ialise a stasiatisk isto ia. st o esso vi
ive siteteti i o
Zhejiang, Kina.

DET NYA KINA

DEN REPRESSIVA
STORMAKTEN
JOJJE OLSSON
Historiska Media

Flamlndaren Joachim Beuckelaers (15331575) kksscen frn 1566.

P gstabud
hos biskop brask
GASTRONOMI

essa rtter skulle serveras p julaftonen p biskopsgrden i Linkping p 1510-talet: spicken lax och
brd; stekt sill och l med senap; stockfisk med russin och mandel sknsk sill
och kokt smsill frsk fisk med spad lngor med olja eller fisk frn Bergen saltvattensfisk finska gddor eller annan torrfisk stekt fisk lax frn Bottenviken pplen och ntter.
Som synes var det frmst fisk p faten.
Julafton var under katolsk tid en fastedag, d skulle kosten vara tmligen enkel
och utan vare sig ktt eller smr. Lutfisken
(stockfisk) lever ju kvar i julens kulinariska traditioner som ett minne av Sveriges
katolska era.
Julaftonskosten ingr i biskop Hans
Brasks s kallade matordning, den frsta mer fylliga kllan till vad man t i Sverige under senmedeltiden. Sjlva julfirandet inleddes p juldagen med frstek, lummer (soppa p blod och mjl), skinkfat,

88 Fackbcker 2016 /Axess nr 9 2016

Licensierad
till Jojje Olsson <jojje@inbeijing.se>

pastej eller spad av koktt, smstek, ggost eller smrmos, en inbakad rtt, klenter, pplen, pron och gammelost. I forna tider fanns egentligen inte srskild julmat till julen t man samma typ av festmat som till brllop och andra hgtider.
Men nmnda rtter sger oss en hel del om
kosthllningen vid ett frnmt storhushll som biskopsstet, med mnga munnar kring bordet och hga krav p representation. De visar ocks p den livsmedelsimport som frekom under medeltiden: fisk frn vriga Norden och mer lngvga ingredienser som russin, mandel och
ven om de inte nmns hr kryddor.

iskop Brasks handskrifter har varit

knda lnge. Men nu finns strre delar
n tidigare tillgngliga fr fler, efter textkritisk analys och versttning frn fornsvenska och latin till nutida svenska av
docent Hedda Gunneng. Biskop Brasks
mltider. Svensk mat mellan medeltid och
renssans omfattar de skrifter som berr
hushllning och mltider; frutom matordningen med menyfrslag ven en
grdspraktika och tjnstebeskrivningar