> a a FORHOR Dnr: K 5822-04 Sign: IL Band: Férhérsledare: Kom Rolf Collin Férhdrsplats: Telefon: Férhérsdatur 2004-05-06 KI: 08.40 Hérd person: Billing, Leif Personnummer: ’ Postadress: Tin bost: Mobittfn: Anstallning: Tel: StAllning till: Ci misstanit Cimaisig Divine) annan Férhérsvittne: Tok: Sprak: Anledning till fSrhéret / underrattelse om misstanke fr: Férsvarare: Innan forhéret pabérjas dir Billing informerad om att forhéret sker inom ramen for den férundersékning mot Olle Liljegren som han sitter haktad for samt att det ven kommer att ing& i det beslutsmaterial som tillstinds 6verdklagaren Peter Hiirtting angdende inledd forundersékning mot tjinsteman inom polismyndigheten Stockholm. Bil undvika att svara pa den eller siger att han inte svarar pi frégan enti det for jing blir ocks4 informerad om att, i det fall han tycker nagon friga ar kéinslig, kan han forundersékningsledningen ar kant att verksamheten med killhantering ar sarskilt kanslig med. tanke pa olika personers sikkerhet. Billi Vinskriminalavdelningen i Skane med ansvar fr kiillhanterare. 1g anstilldes vid polisen 1975 och tjtinstgor i dag som kommissarie pa Billing fick arbetsuppgifien som ansvarig for kilihanterare niir han bérjade sin tjanst vid kriminalunderrittelsetjiinsten den 1 september 1997. Inledningsvis i fSrh6ret kommer olika begrepp att Prklaras.2 266 Forts. foshdr med Billing, Leif 2004-05-06 08.40 K 5822-04 Informatér: En informiatér ir en person som av en kontrollant prévats och godtagits som informator. Med detta forestis att en person i frtroende har kimnat uppgifter om brott eller brottslingar vid mer tin et tillfille och bedmis som tillfrlitlig. T den varderingsskéla som anvéinds skall han vara ligst B. Begreppet kontrollant kan uppdelas i tv olika begrepp. Med kontrollant frestis en polisman som har blivit utsedd som ansvarig for informatérshanteringen vid huvudenbet eller polisomride eller polismistardistrikt. Det finns ocksd en myndighetsansvarig kontrollant med vilket férests en polisman i befalsstallning som har utsetts att vara ansvarig for informatorshanteringen vid polismyndigheten, Billing tr av uppfattningen att dessa twa begrepp anvainds ven av andra myndigheter i Sverige. Hanterare: Den polisman som driver informatéren och som har godktints av kontrollanten, som hanterare. Det tir ocksé ett SnskemAl att det finns en bitriddande hanterare pa var Killa. Innan dessa begrepp infrdes och informatérsverksambeten byggdes ut si finns det en del polismiin som forr hade en informatér som har behallit denna, dar det inte har varit mojligt att introducera en bitréidande hanterare. Tnom informationsinhiimtningen finns det ett ytterligare begrepp som anviinds pa lite olika satt, Uppgiftslimnare, tipsare etc tr en person som hor av sig sjalvmant i olika sammanhang och det handlar d& om tilifilliga kontakter med polismiin. Nar denne uppgifislimnare, tipsare etc har bedémts vara trovairdig och vinder sig till en enskild polisman kan denne upphojas till informatér, Den polisman som d4 har kontakter med denne person kan registrera sig som hanterare under forutsattning att han godkinns av Kontrollanten. Informatéren registreras da med ett kodnamn och ett lépnummer. Hans identitet ar inte kiind for annan tn den som triffar honom. essa personer som kimnar information beniimns gemensamt som killa. Nar det galler registrering av informator sé registreras denne under hanteraren med ett kodnamn och ett Spnummer. Under detta kodnamn kan enbart en informator vara registrerad. Kodnamnet kan dock anvandas till fler informatérer men d& under olika hanterare. Lopnumret gor dock att ‘man hela tiden kan sirskilja vern som ar informatdren. PA friga uppger Billing att man kan inte ba fler fin en informatér registrerad under samma kodnamn.3 Forts, ferhor med Billing, Leif 2004-05-06 08.40 267 K 5822-04 Nagon ging 1998-1999 samlar de som sedermera blivit kallade myndighetsansvariga Kontrollanter frén de tre storstiidema samt rikskriminalpolisen och sammanstiller en modell. ‘Denna modell utbildas sedan sathtliga myndighetsansvariga kontrollanter i Sverige i. ‘Troligtvis Arsskiftet 1999-2000. Denna utbildning sker dirfir att det ska bli likartat i Sverige. ‘Som ett resultat av denna modell man arbetade fram &r ocks4 tinkt att varje myndighet skall utbilda sina kiillhanterare med samma grundplatta. Huruvida detta sker i hela Sverige efter exakt den modell kinner Billing inte till, men tanken var att utbildningen skulle vara den samma. ‘Att kilhanteringen har styrts upp och organiserats fir ocks4 for att det ska bli effektivitetsvinster, Man ska ha regler s& att hiinsyn tages i bevishiinseende och allmiint for att rittssikerheten ska bli hég. Nar det giller att styra en killa s& ar detta ombjligt, framforallt i de fall att informatéren sjalv ar kriminell. Det viktiga tir dock att informatdren inte tllts att beg& egna brott for att man ska né framging i ett drende. Det som ocksé tir viktigt ar att man dokumenterar vad som franikommer vid kontakter med sin informatér och att det ar myndigheten som ger denna information och inte den enskilde hanteraren, Meningen tr att denna information man erhiller skall Himnas vidare till kriminalunderrittelsetjansten for att pa sA sitt bearbetas och att resurser kan séittas in fOr att stiivja den akinella brottslighet. Nir det giller dokumentationen Sver métena mellan hanterare och informatér si ska hanteraren fora en logg ver detta, Det finns ingen skillnad mellan de polismiin som ar placerade pd en kallhanteringsgrupp eller en vanlig hanterare som arbetar ute iden vanliga verksamheten. Nar behov uppkommer skall uppgifterna om brott och brottslingar fras 6ver pa underrittelseuppslag. Det betonas att det ar inte uppgifterna i loggen som skall foras ver. Kontrollantens funktion ar ocksé att vara ett bollplank och diskutera de uppgifter som jinformatéren kimnar till hanteraren. Kontrollanten skall hair, i de fall det behGvs, Konstatera aft detta fungerar inte juridiskt eller praktiskt och i vissa fall fir man gé hgre upp i hierarkin fOr att ta hjilp angiende juridiska spérsmél4 Forts, férhor med Billing, Leif 2004-05-06 08.40 268 K 5822-04 Loggen tir inte att betrakia som en fjinsteanteckning utan ar en anteckning som stéd for minnet t hanteraren. PA frdga om det air ndgonting som man avrider fin i utbildningen och som exempel ges lin av tillhorigheter mellan hanterare och informatér s4 uppger Billing foljande: Det man rekommenderar air att det ar att det ska vara en professionell relation mellan hanteraren och informatéren. D y s allts& en strikt yrkesméssig och far inte utvecklas tll privat karaktiir, Nar det galler platser att triffas p& sA ar det sikerhetst platsema kan vara olika, Man avrider dock av nimnda stkerhetsskil fri att man ska tiffs il man miste bedéma och informatérens bostad. Nir det giller forhillande att man triffas i hanterarens bostad sé air det av samma sjal Klart olimpligt att man triffas hemma hos hanteraren. Detta giller framfor allt nlir informatGren ir kriminell. ‘Nigra ekonomiska mellanhavanden mellan hanterare och informatér bedémer Billing, som han nyss berittat, inte vara limpligt med tanke pa att det d& Overgar till mer privat karaktii. De enda ekonomiska mellanhavanden som ska ske ar de omkostnadsersittningar och gratifikationer som forekommmer. Nar det giller begreppen stédkip och stidférsaljning sé forstér Billing vad som syftas med orden men han uppger att ide fall att man anvainder sig av ett s4 kallat stSdkép, det vill siga képa nagot olagligt si tr det under en forundersdkning och inledd bevisprovokation. Begreppen, menar Billing, skall inte blandas in i informatérshantering. Billing har inte nagon handkassa, Han har delegation upp till en viss summa att sjlv besluta ‘om omkostnadserstitining. Han har inte delegation att besluta om gratifikation. I de fall att man snabbt behéver ha fram en summa runt 50,000 under en pigiende forudersdkning si kan man ff detta men en férutsattning ir att bank d4 ar Sppen. Nir det giller delegation s8 uppger Billing som exempel att de summor som tidigare namnts i ferhdret 50,000 tir inte att betrakta som omkostnadsersittningar. Som exempel néimner’ han att om en hanterare behbver skaffa ett telefonkort eller en telefonpAfylining till sin informattr s&> a Ne) 5 Forts. frhér med Billing, Leif 2004-05-06 08.40 K 5822-04 maste denne ringa till kontrollanten for att f4 det vidimerat och darefter kan s klart hanteraren sjillv Hagga ut pengama sf linge och det handlar dé om ndgra hundralappar. Nar det gller utbetalning av perigar tll informatéren, nar det giller gratifikation, s& kr detta en summa som har beslutats efter resultat av myndigheten och alla sidana utbetalningar skall bevittnas, Man skall vara minst tv personer nr summan 6verlimnas till informatéren. Nir det giller omkostnadsersittningar si de fall som tidigare niimnts, tex telefonkort s4 finns det ett Kvitto frin hanteraren och d& godtager man detta. Nar det gillér andra omkostnadserséittningar som inte det finns kvitto pa galler samma regler fir utbetalning som vid gratifikation. Nir det giller att kina pengar till hanteraren som skall Hionas dver till informatéren sf har Billing inte hand om denna del. Han kan inte dra sig till minnes att det finns nigot angivet om hur snabbt det dter skall redovisas til den som har betalt ut pengarna. Men han menar att det ska ske skyndsarnt. ‘Nar det giller hur man ska agera som hanterare om killan vill Kimna Sver ett varuprov eller -vapen, sf ar rekommendationema klara och det ar att man skall aldrig befatta sig med varuprov eftersom man bedémer att dessa tir meningsl6sa i utredningar. Billing har sjily inte upplevt denna situation. Nar det gller om en informator vill Kimna ver vapen men kiver cexsiitining, s& bir det i sf fall betraktas som en gratifikation vilket Billing ej sjalv kan besluta om. Men policyn air att svensk polis inte ska k6pa information utan betala for uppnddda resultat av den information man erhallit. Det tir inte praxis att man vid polismyndigheten i Sk&ne kiper in de vapen man fér kinnedom om som figurerar pa stan, men méjligheten finns att gra ett fterkip fr att f& bort ett vapen. Pa frliga uppger Billing att han aldrig har varit med om att polismyndigheten har limnat ut ett ‘vapen till kriminella personer som ska ha dessa f8r att "brascha" med, skydda sig eller silja vidare. Nir det giller om en informatér skall 4ka till en annan stad eller annat land for att dir vara red p& ett méte mellan exempelvis siljare och kGpare av narkotika, vapen eller nAgot annat lagligt sé menar Billing att en forutsittning for deta ar att informatsren inte sil begtr ngot prott, Det han d& kan erhalla ar omkostnadserstttningar vilket &r delegerat tll kontrollant attForts. forhir med Billing, Leif 2004-05-06 08. 0 K 5822-04 besluta om, Saledes kan inte hanteraren sjaly besluta om en sAdan resa. Det hanteraren inte kan. besluta om det fr att resan skall ske pa hanterarens/myndighetens uppdrag, d v s att myndigheten skall betala utan det maste kontrollanten besluta. Man kan dock inte hindra informatiren fiiin att sjiilv bekosta och resa ivag fur att nirvara vid motet. Dock far han di ‘uppmaning att inte beg brott, Under informationsinhamtandet sf gors det fortlépande riskbedémningar av bide hanteraren och kontrollanten. Forhdret dr intalat under medhdrning av den h6rde som Gnskar ta del av fOrhGret j utskrivet skick innan det Idimnas utan erinran. ForhOret avslutat klockan 09.43. Férhéret ar genombist och med infrda indringar lamnats utan erinran/ RC 17 maj -04. Avskrivet efter band/IL,