Den stängda Basketligan

- en studie om hur den svenska basketligans internationella konkurrenskraft kan

förbättras

Bojan Cvilak

Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp
Vårterminen / Springterm 2010
Handledare / Supervisor: Åke Berglund
English title: The Closed Basketball league: a study of how the Swedish Basketball League's international
competitiveness can be improved
Tack
Först och främst så vill jag tacka alla som har hjälpt mig kring denna uppsats.

Min handledare Åke Berglund har betytt otroligt mycket då han ständigt har uppmuntrat mig
till att fortsätta skriva trots att jag vid upprepade tillfällen tappade orken. Hans åsikter och
funderingar kring ämnet och teorierna har varit ovärderliga.

Mina studiekamrater och opponenter, Anna Öhr, Denicé Karlsson och Sara Andersson har
bidragit med många bra tips och synpunkter som har förbättrat uppsatsens kvalitet.

Samtliga som har intervjuats har varit otroligt tillmötesgående och vänliga. Ett särskilt stort
tack till er för att ni ställde upp.

Slutligen så vill jag tacka min flickvän, mina vänner och min familj för att de har stått ut med
mig under tiden då jag har fokuserat på skrivandet, utan deras stöd hade jag inte kunnat
genomföra det.

Stockholm 28 maj 2010

Bojan Cvilak
Sammanfattning
Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar
det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i
basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte
sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig
uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra
ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och
regionala sammanhang är oregelbundna.
I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och
kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,
2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans
struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.
Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell
konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har
för syfte.

Nyckelord
Basketligan, systemteori, konkurrens, stängd liga, basket

Abstract
The Swedish Basketball League is one of few European national leagues (regardless of sport)
that have a closed league structure in team sports. Since the 92/93 season, the highest Swedish
league in basketball has been closed and the promotion and relegation has rested primarily on
economic grounds, and not results. This is very rare in Europe and in academic literature a clear
distinction is made between European and American sports structure. One factor that
contributes to the closed nature of the league is that the champion- and other top team's
participation in European and regional context is irregular. The paper applies a systems theory
perspective and theories of competition and competence building are used as supporting
theories. Five players, including three with international experience, two coaches and a
basketball-focused chronicler give their views on how the league's structure affects their, and
therefore the leagues international competitiveness. The study results indicate that there is a
high potential for improved international competitiveness, but that change is needed in the
structure and perception of what the Swedish basketball league has for purpose.

Keywords
The Swedish basketball league, systems theory, competition, closed league, basketball

3
Tack .............................................................................................................................................. 2
Sammanfattning .......................................................................................................................... 3
Abstract........................................................................................................................................ 3
Inledning ...................................................................................................................................... 2
1.1 Bakgrund ..........................................................................................................................................2
1.2 Den europeiska och amerikanska synen på idrott ........................................................................2
1.3 Den Svenska Basketblandningen ....................................................................................................3
1.4 Problemdiskussion ...........................................................................................................................4
1.5 Övergripande forskningsfråga........................................................................................................6
1.6 Syfte...................................................................................................................................................6
1.7 Avgränsningar ..................................................................................................................................6
1.8 Definitioner .......................................................................................................................................6
1.9 Disposition ........................................................................................................................................6

2. Metod ....................................................................................................................................... 8
2.1 Forskningsansats ..............................................................................................................................8
2.2 Förförståelse .....................................................................................................................................8
2.3 Urval..................................................................................................................................................9
2.4 Datainsamling ...................................................................................................................................9
2.5 Intervjuguide .................................................................................................................................. 10
2.6 Forskningsetiska principer............................................................................................................ 10
2.7 Genomförande ................................................................................................................................ 10
2.8 Undersökningens kvalitet .............................................................................................................. 11
2.9 Metoddiskussion ............................................................................................................................. 12

3. Teori ....................................................................................................................................... 13
3.1 Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................................... 13
3.2 Systemteori ..................................................................................................................................... 13
3.2.1 Slutna system .......................................................................................................................... 14
3.2.2 Öppna system ......................................................................................................................... 15
3.3 Konkurrens..................................................................................................................................... 16
3.3.1 Köparnas förhandlingsstyrka inom sportindustrin ............................................................ 17
3.4 Kompetensutveckling .................................................................................................................... 17
3.5 Relationen mellan de olika teorierna och kritik .......................................................................... 18

4. Resultat .................................................................................................................................. 20
4.01 De intervjuade ......................................................................................................................... 20
4.1 Skillnader mellan öppna och slutna seriesystem ......................................................................... 20
4.1.1 ”Det finn ingen riktig nerv i ett slutet, halvprofessionellt tävlingssystem” ....................... 20
4.1.2 ”Det finns inga riktiga konsekvenser i en stängd liga” ...................................................... 21
4.1.3 ”Det fanns nog en bra tanke med att ha en stängd liga” .................................................... 21
4.1.4 ”Man blir bekväm” ................................................................................................................ 21
4.1.5 ”Hur påverkas den internationella konkurrenskraften?”.................................................. 22
4.1.6 ”Vi har svårt att locka till oss talanger”............................................................................... 22
4.1.7 ”Mycket av makten har hamnat hos klubbdirektörerna ”................................................. 23
4.1.8 ”De som är etablerade gynnas helt klart av ligastrukturen” ............................................. 23
4.1.9 ”Lösningen för ligan blir att man försöker skapa underhållning” .................................... 23
4.2 Konkurrens..................................................................................................................................... 24
4.2.1 ”Rivaliteten bland klubbarna är inte så påtaglig” .............................................................. 24
4.2.2 ”Klubbarna sitter i en bra förhandlingsposition” ............................................................... 24
 4.2.3 ”Ligaklubbarna känner inte av någon konkurrens underifrån, de sitter säkert så länge de
sköter ekonomin” ............................................................................................................................ 25
4.2.4 ”Det finns många substitut i storstäderna” ......................................................................... 25
4.2.5 ”Fans ” .................................................................................................................................... 26
4.3 Kompetensutveckling .................................................................................................................... 26
4.3.1 ”Vi går framåt” ...................................................................................................................... 26
4.3.2 ”Strukturkapitalet ser olika ut från klubb till klubb” ........................................................ 27
4.3.3 ”Det finns ganska bra förutsättningar för lärande inom basketligan” ............................. 27
4.3.4 ”Anpassningen till omvärlden går långsamt” ...................................................................... 28

5. Analys ..................................................................................................................................... 29
5.1 Analys av basketligan ur ett systemteoretiskt perspektiv .......................................................... 29
5.2 Analys av basketligan som bransch utifrån Porters konkurrensmodell ................................... 30
5.3 Analys av kompetensutvecklingen inom basketligan .................................................................. 31
5.4 Sammanfattning och integrering av teorierna ............................................................................ 32

6. Slutsatser................................................................................................................................ 33
7. Rekommendationer............................................................................................................... 34
8. Diskussion .............................................................................................................................. 36
9. Kritisk reflektion................................................................................................................... 37
9.1 Förslag till fortsatt forskning ........................................................................................................ 37
Källförteckning................................................................................................................................ 38

Figurförteckning

Figur 1. Porters 5 konkurrenskrafter ........................................................................................ 16

1
Inledning
I denna del presenteras framförallt bakgrund, problemdiskussion och syftet med uppsatsen

1.1 Bakgrund
Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor som tillämpar det stängda
seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 1992/93 har den högsta svenska ligan i basket varit
stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga.
Detta är väldigt ovanligt i Europa då europeisk lagsport vanligtvis karaktäriseras av användandet av
pyramidmodellen där den lägsta och högsta nivån är sammankopplad (Groll, Koopmann & Hänsch
2008, s. 6).
En annan företeelse som inte är särskilt vanlig ur europeisk synvinkel är att många klubbar vid
omvandlingen valde att kalla sig för en blandning av sina egna ortsnamn och amerikanska namn,
vilket huvudsakligen är en amerikansk tradition (Wenner, 1998, s. 66). På det viset uppstod
Stockholm Capitals, Norrköping Dolphins, Solna Vikings, Sundsvall Dragons, Jämtland
Ambassadors, Kvarnby Evergreens och flera andra. Utöver detta är det intressant att notera att de
svenska basketklubbarna inte har valt att bli delar av större idrottssällskap, som exempelvis AIK,
DIF eller Hammarby IF.
Under tidsperioden som serien har varit stängd så har vissa klubbar lyckats skapa en sportslig och
ekonomisk kontinuitet i sina verksamheter, och här åsyftas framförallt Norrköping Dolphins som
bland annat är den första svenska klubben som har lyckats bygga en egen arena samt Plannja basket
som har blivit svenska mästare 7 ggr sedan 1997 (Basketligans historia, 2010). Genom åren har
olika evenemang som all-star matcher anordnats och man har även haft gästspel av före detta NBA-
stjärnorna Magic Johnson och Scottie Pippen. Ligan har också av olika anledningar drabbats av en
ovilja till internationella satsningar, och deltagandet i europeiska cuper har över åren varit
oregelbundet.
Basketligans historia har varit turbulent, med många konkurser och lag som har försvunnit mitt
under rådande säsonger. Den drabbades också av ett stort bakslag 2006 när man fick en
huvudsponsor för ligan i form av OBOL Investment som senare visade sig vara ett blufföretag.
Förbundet menar dock att man har inte har lidit nämnvärt av detta i efterhand (Both & Norman
2008, s.22 )
Sedan 2008/09 har dock Norrköping Dolphins medverkat i den baltiska ligans andradivision, vilket
har inneburit ett trendbrott. I april 2010 vann man denna turnering och 6e maj 2010 fick klubben
beskedet att de kommer få en plats i seriens högsta division, vilket utan tvekan är en enorm
framgång för klubben, men också för ligan.

1.2 Den europeiska och amerikanska synen på idrott

I Europeiska kommissionen arbetsdokument, The European Model of Sport (1998) och i
policydokumentet White Paper on Sport (2007) konstateras det att finns flera faktorer som är
specifika för europeisk idrott och att europeisk amatör- och professionell idrott går in i varandra då
man tillämpar de öppna seriesystemens princip, där de bästa lagen går upp i seriesystemen och där
lagen som presterar sämst går ner. Man menar även i dokumenten att den europeiska idrotten måste
förstås utifrån dess specifika sociokulturella roll i samhället.

2
Enehag (2008, s. 1) menar att idrotten i USA är annorlunda organiserad och att professionell idrott
och amatöridrott är starkt åtskilda och att amatöridrotten tydligt uppmuntras i samband med
akademiska studier. Idrottsmännen får dock inte under några som helst omständigheter få betalt för
att tävla under tiden som de studerar på college (ibid).

De professionella ligorna å andra sidan, som exempelvis NBA, NFL,MLB etc. drivs utifrån
premissen att professionell sport är underhållning och business samt att de är världens bästa ligor i
respektive sport. När man blir mästare i dessa ligor så kallas lagen världsmästare, trots att de inte
möter utländska lag (Fort, 2000,s. 432). Lagen som presterar sämst på planen åker inte ur serien,
tvärtom så får de en större chans till att få en bra ett bra val på draften. Det slutna, professionella
systemet är enormt komplext och innefattar en mängd olika faktorer och aktörer som får det att
fungera. Det finns bland annat lönetak, lyxskatt, kollektivavtal, draft etc. (Enehag, 2008, s. 2).

Professionell lagidrott definieras inom litteraturen som specifik eftersom den antas ha en
annorlunda logik än andra industrier (Jeanrenaud & Késenne, 2006, s. 28). Inom professionell
lagidrott är samproduktion en förutsättning för att branschen ska existera. Utan motståndare har
man ingen liga vilket innebär att klubbar är motståndare men också samproducenter. En annan del
av denna logik är att branschen tjänar på att ha fler starka aktörer eftersom man utgår från att fans
vill ha ovisshet om slutresultatet (Enehag, 2008, s. 2). Slutligen så har denna bransch en
kundlojalitet som är ovanlig och i vissa fall extrem då lojaliteten till idrottslag kan utgöra en viktig
del av individers identitet (Ross & Szymanski 2008, s. 6).
På samma sätt är logiken och konkurrenssituationen specifik för idrottsmännen. De tävlar om
lagframgång, men också om individuell ära och framgång, eftersom deras individuella
prestationer/statistik gör dem attraktiva på marknaden(samtidigt som laget måste fungera optimalt).
Klubbarna konkurrerar bland annat om att få fans, sponsorer, de bästa spelarna, de bästa tränarna,
att vinna titlar etc.
Kort och gott så har professionell idrott en logik som liknar en förenklad variant av kapitalismens
där konkurrens, effektivitet och prestation sätts i fokus (Eliten är liten, men växer 2007, s. 9) men
där det också finns olika inneboende drivkrafter och logiker som måste hanteras på rätt sätt för att
lag och individer ska uppnå framgång. Porter pekar på 5 olika krafter som påverkar konkurrensen i
en bransch och dessa kommer senare tas upp i uppsatsen och diskuteras.

1.3 Den Svenska Basketblandningen

Inom den svenska elitherrbasketen har man skapat något som kan ses som en blandning av det
amerikanska och det europeiska systemet. Man har stängt den högsta serien så att man inte kan åka
ur på sportsliga grunder, och genom åren har man använt sig av en elitlicens som syftar till att
fungera som en garanti för att klubbarna inte ska gå i konkurs under pågående säsong. Detta har
numera anammats av flera andra sporter, som exempelvis hockeyn och fotbollen (Basketligans
historia, 2010), fast med skillnaden att dessa sporter har öppna seriesystem.

Det finns olika inträdeskrav för de klubbar som aspirerar på att ta sig upp till ligan och dessa berör
teman som exempelvis budget och hallkapacitet (Allmänna bestämmelser för deltagande i ligan,
2010, s. 5). Dock så har man inte som i USA en helt professionell liga då många aktörer i
basketligan räknas som semiprofessionella (Eliten är liten, men växer, 2007 s. 53). En annan

3
skillnad är att antalet platser i ligan inte är begränsat, utan att en enskild bedömning av varje
förenings kvalitet sker (Basketligans historia, 2010).

Det understödjande systemet med collegelag existerar inte i Sverige, däremot finns det ett flertal
basketgymnasier där elever kan kombinera studier med basket.

Denna struktur menar man har haft som syfte att skapa en stabil situation för klubbarna med
förhoppning om att de ska kunna tänka långsiktigt i deras sportsliga och ekonomiska satsningar och
undvika att gå i konkurs (ibid).

1.4 Problemdiskussion
Idrotten har under de senaste decennierna påverkats enormt mycket av samhällets förändring.
Många idrotter kämpar för att märkas och synas och detta leder ibland till åsikter om att man borde
koncentrera kvalitén i en stängd liga och inom hockey och speedway diskuteras detta ibland, men
än så länge så är basketligan den enda lagsportsligan i Sverige som är stängd.

Under tiden som ligan har varit stängd har den europeiska basketen genomgått en stor förändring
och allt fler ligor och spelare har blivit professionella. Det finns idag exempelvis upp till 6 (i lägre
eller högre grad) professionella ligor i vissa länder (Italien, Spanien, Frankrike). Antalet
professionsidrottare har ökat dramatiskt och ligor och spelare som befinner sig i gränslandet mellan
amatöridrott och elitidrott flyttas ner i seriesystemen. I Sverige har inte något motsvarande skett.
Antalet professionsidrottare ligger enligt det svenska basketförbundet på ca 120st (Eliten är liten,
men växer 2007, s. 53) och den siffran ändras inte nämnvärt från år till år.

Vid ett forskarseminarium om elitidrottspolicys vid Stockholms Universitet i april 20101

konstaterades det att dagens idrott i väldigt hög grad påverkas av tre krafter: professionalisering,
internationalisering och kommersialisering. Veerle De Bosscher konstaterade vid föreläsningen att
dessa krafter i samspel gör så att idrotten måste förstå att ”att stå still innebär att gå bakåt” då
utvecklingen går väldigt fort.

Kommersialiseringen har lett till TV-avtal som har gett pengar och spridning av sporter som man
tidigare inte ens kunde föreställa sig. Numera är inte NBA det enda alternativet för den
basketintresserade, i mars 2010 tecknade Euroleague, som grundades år 2000, ett avtal som gör att
ligan kommer sändas i 185 länder (Euroleague, 2010) och 2008 grundades NBA China (NBA,
2008) som i framtiden tros bli en mäktig aktör på marknaden. Kommersialiseringen av basketen har
lett till att det numera finns fler och fler starka aktörer på en global, konkurrensutsatt marknad.

Internationaliseringen är även den väldigt påtaglig och under det senaste decenniet har det
exempelvis skett ett ökat samarbete och utbyte av idéer, regler och aktörer mellan USA och Europa
(Yu, P, 2003, s. 224). Internationella basketspelare har i större utsträckning börjat spela i NBA
samtidigt som allt fler amerikanska spelare spelar i Europa och även reglerna inom de respektive
kontinenterna har påverkats och inspirerats av varandra. Förlängningen av 3poängs linjen i Europa
och införandet av zonförsvar är exempel på detta. Ett annat sätt som internationaliseringen syns

1
2010-04-28 Seminarium med Veerle De Bosscher, Vrije University Brussels: Effective and Efficient Elite Sport
Policies. An international comparative study on the sport policy factors leading to international sporting success.
Stockholms Universitet
4
tydlig på är att det inom Europa har uppstått åtskilliga regionala och europeiska ligor och cuper som
komplement till de nationella ligorna där Euroleague, Eurocup, EuroChallenge, Adriatiska ligan,
Baltiska ligan, VTB ligan och Balkanska ligan är de mest framstående exemplen.

Professionalism är den tredje kraften som idrotten måste förhålla sig till då den drivs fram av att
individer vill bli så bra som möjligt inom sin idrott. Det innebär också att de som är bra nog får
betalt för att utöva sin sport och därmed möjligheten att utveckla sin talang så långt det går. För att
en utveckling av kvalité ska kunna ske anses det allmänt att det är nödvändigt med stora mängder
kvalitativ individuell träning och betydelsefulla matcher. Något som inom företagsvärlden
motsvaras av kompetensutveckling. Enligt modern managementlitteratur är en mycket viktig del av
affärsutveckling att kompetensen hos de anställda utvecklas (Berglund & Blomqvist 2004, s. 63),
då vi går allt mer mot ett kunskapsbaserat samhälle, där individer inte är utbytbara i samma
utsträckning som maskiner. Detta innebär att kompetensen hos spelarna och coacherna bör
utvecklas för att enskilda klubbar, ligor och branschen som helhet ska växa och bli mer
konkurrenskraftig gentemot andra ligor och länder.

Inom systemteorin talar man om öppna och slutna system och hur dessa påverkar dess aktörer.
Slutna system har i vårt samhälle en speciell klang, då det generellt anses att konkurrenskraften ofta
minskar eftersom omvärlden förändras i en allt snabbare takt (Ahrenfelt 2001, s. 88). Länder som
har haft en sluten karaktär tas ofta upp som exempel på slutna system som enligt teorin har en
tendens att bli platser där revirtänkande och ineffektivitet råder. Senge (1995, s49) ger i sin bok om
lärande organisationer exempel på hur företags- eller branschstrukturer påverkar beteendet hos
människor, och förklarar hur tröghet och ineffektivitet ofta är produkter av system och inte av
människor.

Därmed är det inte så att alla system som är mer eller mindre slutna är ineffektiva. Exempelvis så
har de professionella ligorna i USA haft stora framgångar och i många avseenden leder de
utvecklingen inom respektive idrott. Dock så är det inte självklart att det alltid kommer förhålla sig
så. Szymanski och Valetti menar i deras artikel (2005, s. 4) att öppna seriesystem inom idrott leder
till större investeringar i spelare, samtidigt som benägenheten att dela med sig av förtjänster (som
klubbarna gemensamt erhåller genom tv-avtal) minskar. Noll (2002, s. 169) framhåller i sin studie
av den engelska fotbollsligan att ett öppet seriesystem leder till högre spelarlöner och ökade
publiksiffror samt att ”competitive balance” inte påverkas negativt av denna struktur. Deras
slutsatser är att spelarna och organisationerna, och därmed idrotten gynnas av öppna seriestrukturer.
Peter J Sloan (2006, ss. 19-20) anser å andra sidan att det inte är okontroversiellt att helt och hållet
överlåta idrottsklubbar till marknadskrafterna då stor ojämlikhet i styrka kan uppstå, vilket inte
antas vara bra för ligornas ”competitive balance”.

I en tid där elitidrotten förändras, och där olika krafter samverkar för att driva på utvecklingen så
uppstår det en mängd frågor om hur ligor och dess aktörer kan bli mer konkurrenskraftiga. I
dagsläget finns det över 100 professionella basketligor i världen (Eliten är liten, men växer
(2007:11) s 47) och för att ligorna ska bli mer konkurrenskraftiga så utvecklar de olika strategier.
Den svenska basketligans slutna karaktär gör det befogat att diskutera och undersöka hur den
internationella konkurrenskraften påverkas av det existerande systemet.

5
1.5 Övergripande forskningsfråga
Hur kan den svenska basketligan och dess främsta aktörer (spelare, coacher) bli mer
konkurrenskraftiga internationellt?

1.6 Syfte
Huvudsyftet med uppsatsen är undersöka hur basketligans konkurrenskraft kan ökas. Avsikten är att
kartlägga spelares och coachers erfarenheter av det existerande systemet, identifiera drivkrafter och
hinder inom systemet samt presentera förslag på förändringar utifrån teori och empiri.

1.7 Avgränsningar
Uppsatsen avgränsas till att enbart fokusera på den Svenska Basketligan, vilket medför att övriga
ligor som skulle kunna tas upp (bland annat Basketettan och Damligan, men även andra europeiska
ligor) inte behandlas. Det skulle vara intressant att göra en mer omfattande studie eftersom det
säkerligen finns en hel del intressanta perspektiv på ämnet om man studerar det ur ett bredare
perspektiv. Vidare kommer inte heller teman som finansiering, marknadsföring, kulturskapande
eller dylikt undersökas.

1.8 Definitioner
NBA (den professionella amerikanska basketligan, rankad som världens bästa liga)

Euroleague (basketens motsvarighet till champions league inom fotbollen, en liga där de bästa
klubbarna ur flera europeiska länder tävlar om titeln som Europas bästa lag)

FIBA (internationella basketförbundet)

Svenska Basketligan (den högsta serien för basket i Sverige)

Basketettan (näst högsta divisionen i Sverige, uppdelad i norra och södra serien)

ACB (den spanska högstadivisionen, rankad som den bästa ligan i världen efter NBA)

Leb Oro(den spanska andradivisionen(rankad som en av Europas bästa ligor)

Draft (Efter varje säsong får de 30 NBA-klubbarna välja 2 spelare per lag från de spelare som finns
tillgängliga på marknaden). Ju sämre resultat ett lag har föregående säsong desto större chans har
det att få välja först i draften).

Index rating(En statistisk parameter som aktörer i Europa förhåller sig till, vilket leder till ett ökat
effektivitetstänkande då negativ statistik inräknas )

Bosmandomen (EG-domstolen beslutade 1995 att idrottsklubbarna inom EU skulle tillåtas ha

valfritt antal spelare som var medborgare i EU-länder, enligt principen om fri rörlighet och
anställning inom EU).

1.9 Disposition
I kapitel 2 presenteras uppsatsens metod, forskningsansats, författarens förförståelse, urval samt
tillvägagångssättet. I slutet av detta kapitel framförs även de kritiska reflektionerna kring den valda
metoden.

6
I kapitel 3 redovisas teorierna som ligger till grund för studien. Systemteori, konkurrensteori och
kompetensutvecklingsteori diskuteras.

I kapitel 4 tas empirin upp som har framkommit genom intervjuer där spelare, coacher och en
basketfokuserad skribent ger sina synpunkter på ämnet för studien.

I kapitel 5 sker analysen och det är här de teoretiska utgångspunkterna kopplas till resultatet som
har framkommit genom intervjuerna.

I kapitel 6 presenteras slutsatser och rekommendationer som baseras på analysen.

I kapitel 7 förs en diskussion kring studien i dess helhet och en kritisk reflektion sker. I slutet av
detta kapitel presenteras och diskuteras även förslag på framtida studier.

7
2. Metod
I följande avsnitt kommer en genomgång och diskussion ske kring den använda metoden,
forskningsansatsen, urvalet, forskningsetiska aspekter och tillvägagångssätt.

2.1 Forskningsansats
Inom forskning talar man om två olika ansatser då man vill undersöka något. Det finns en kvalitativ
och en kvantitativ ansats. Den kvantitativa lämpar sig särskilt väl då man vill få fram siffror och
statistik kring fenomen och brukar vanligtvis sammankopplas med den positivistiska
forskningstraditionen. Den kvalitativa är lämpligare för att få en djupare förståelse av hur
människor upplever händelser, fenomen etc. Detta forskningsideal har sin grund i hermeneutiken.
Man brukar säga att man bör använda sig av denna ansats om man vill få svar på frågor som hur
och varför, medan den föregående ger svar på hur många av något. Bryman (2002, s, 250)
definierar kvalitativ forskning som en kunskapsteoretisk ståndpunkt som är interpretativ, och där
fokus ligger på deltagarnas subjektiva förståelse av den sociala verkligheten som undersöks.
Kvalitativ forskning är konstruktionistisk, vilket innebär att man anser att den sociala verkligheten
är skapad och upprätthålls av människor.

Denna studie handlar om en bransch där människor ses som en fundamental resurs, och där siffror
och tabeller troligtvis kan säga väldigt mycket om branschen, men det är inte det som är avsikten i
denna studie. Fokus ligger istället på att beskriva och få förståelse för hur basketligans aktörer
upplever att de påverkas av det slutna systemet. Det är en tolkningsfråga om hur man upplever
skillnader mellan olika system. Därför är det i detta fall önskvärt att få en djupare förståelse för hur
branschfolket tänker och resonerar och det är därför en kvalitativ, tolkande ansats kommer
användas. Eftersom uppsatsens handlar om den svenska basketligans aktörers subjektiva
uppfattningar angående det nuvarande systemet så kan resultaten inte anses vara allmängiltiga eller
generella. Studien är deduktiv, vilket innebär att undersökningen görs utifrån tankar och idéer som
har existerande teorier som grund.

2.2 Förförståelse
Författaren har studerat företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap på Södertörns
Högskola, och läser numera affärsutveckling på Stockholms Universitet på c-nivå. Utöver detta är
han aktiv som professionell spelare och har spelat i basketettan och basketligan i Sverige. Han har
även under 5 års tid spelat professionellt i EBA(spanska 4e ligan, fungerar bland annat som
farmarliga åt ACB-ligan).

Bryman (2002, s. 37) menar att det är svårt för en kvalitativ forskare att vara värderingsfri och
objektiv, och att den som forskar på detta vis bör stärka medvetenheten om detta genom att
reflektera över de egna erfarenheterna och värderingarna. Under uppsatsskrivandets gång har detta i
så stor utsträckning som möjligt eftersträvats.

8
2.3 Urval
För denna studie har fyra olika aktörsgrupper urskiljts.

• Spelare som har tillbringat hela sin professionella spelarkarriär i Sverige(2st)

• Spelare som har erfarenhet av det europeiska systemet med upp- och nedflyttning som
främst baseras på lagets prestation (3st)

• Coacher som har erfarenhet av den svenska ligamodellen (2st)

• En skribent som bevakar basketen i Sverige

Tanken med urvalet har varit att aktörer på olika nivåer med olika erfarenheter och perspektiv ska
få framföra hur de ser på det aktuella ämnet. Det har varit väldigt viktigt att få intervjua spelare som
har erfarenheter från andra seriesystem då en av utgångspunkterna har varit att det borde föreligga
en viss skillnad i hur de resonerar i förhållande till dem som framförallt har varit aktiva inom
Basketligan. Några större skillnader i åsikter har dock inte framkommit under intervjuerna. Urvalet
kan beskrivas som ett bekvämlighetsurval som enligt Bryman (2002, s. 115) är en metod som
tillämpas då man använder sig av de respondenter som finns tillgängliga och att den är en vanligt
förekommande metod vid bl.a. organisationsstudier. Av praktiska skäl har urvalet begränsats till
Stockholmsområdet. Det finns en medvetenhet om att studien kan få en viss likriktning i svaren då
aktörerna är verksamma inom ett närliggande geografiskt område samt att de är i en liknande ålder.

2.4 Datainsamling
Primär data: I denna uppsats består primärdatan av semistrukturerade intervjuer med spelare,
coacher och en basketfokuserad skribent. Vid semistrukturerade intervjuer följer intervjuaren ett
manus men det finns ett stort utrymme för de intervjuade att komma med åsikter och tankar som
inte direkt tas upp i frågeställningarna (2002, s. 302). Detta sätt att utföra intervjuer på lämpar sig
då man vill ta reda på hur den intervjuade tänker och resonerar (2002, s. 300) och samtidigt låta
personen röra sig i olika riktningar eftersom detta ger kunskap om vad intervjupersonen upplever
som viktigt.

Strukturen för intervjun har gjorts upp i förhand, och samma frågor diskuterades med samtliga
respondenter för att på så sätt underlätta datainsamlingen och göra den enklare att bearbeta.

Tanken med denna uppsats är inte att generera generell kunskap, utan att se hur några utvalda
verksamma aktörer inom den svenska basketligan upplever det slutna systemets inverkan på ligans
och dess aktörers internationella konkurrenskraft.

Sekundär data: Till denna uppsats har ingen akademisk litteratur kunnat hittas som berör just detta
område, och därför har teoribildningen och datainsamlingen skett utifrån källor som vanligtvis
kanske inte förknippas med basket. Teorier inom öppna/slutna system, konkurrens och
kompetensutveckling har använts och artiklar som berör elitidrott och skillnaderna mellan den
europeiska och amerikanska synen på ligastrukturer har utgjort grunden för diskussionen och
tolkningen av resultatet. Merparten av artiklarna har genomgått en peer review vilket ökar deras och
därmed uppsatsens tillförlitlighet.

9
2.5 Intervjuguide
En intervjuguide har tagits fram för denna undersökning (se bilaga) och den har en öppen struktur
som tar upp de tre olika teoretiska områdena som behandlas i uppsatsen. Frågorna har ibland
diskuterats i olika följd, och det har funnits tendenser till att de olika ämnena går in i varandra,
vilket har lett till följdfrågor, och det har alltid hittats intressanta perspektiv och nya infallsvinklar
på de teman som har berörts. Intervjuguiden har haft en hög grad av strukturering, men en relativt
låg grad av standardisering då frågorna ibland har behandlats i olika följd och med fokus på olika
aspekter.

2.6 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2001, s. 6) tar upp 4 etiska principer som bör tas i beaktning vid forskning och för
denna studie har samtliga varit relevanta. Dock är konfidentialitetskravet det viktigaste då
undersökningen bygger på intervjuer med aktörer som verkar inom ett specifikt system som är
relativt litet till sin omfattning. Så gott som samtliga har framhållit att de inte har något emot att
deras namn nämns, men då ämnet kan upplevas som kontroversiellt och för att undersökningen ska
ha så hög sanningshalt som möjligt så har de intervjuade förblivit anonyma. Intervjuerna spelades
in med hjälp av en diktafon och transkriberades varpå de sedan blev raderade.

De som intervjuades fick information i förväg om intervjuns syfte och ändamål

(informationskravet) och de blev även informerade om att deltagandet i undersökningen helt och
hållet var frivilligt och att de kunde avbryta intervjun när som helst(samtyckekravet). De blev även
informerade om att de uppgifter som har samlats in endast kommer användas till denna studie
(nyttjandekravet). På detta vis har hänsyn tagits till samtliga etiska krav som vetenskapsrådet har
ställt upp.

Det är även på sin plats att nämna att samtliga deltagare har varit oerhört tillmötesgående och
vänliga samt att de har uttryckt en önskan om att få läsa den färdiga uppsatsen som kommer skickas
till dem via e-post.

2.7 Genomförande
I studien har sju individer intervjuats. De intervjuade har kontaktats via e-post eller telefon och
sedan har intervjuerna skett individuellt på gemensamt valda platser.

Informationsinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där den på förhand skapade
intervjuguiden har använts som hjälpmedel. Intervjuerna har föregåtts av en allmän diskussion där
en presentation av båda parterna har skett och där studiens syfte, teoretiska bakgrund och de etiska
ställningstagandena har berörts.

Samtliga intervjuer har spelats in med hjälp av en diktafon, och sedan transkriberats, dock har inte
allting skrivits ner ordagrant, då det som har diskuterats i många fall inte har berört det aktuella
forskningsområdet. Eftersom svaren och frågorna omedvetet har kommit att gå in i varandra och då
vissa ord och frågor fick förklaras under intervjun så har den huvudsakliga meningen i svaren
koncentrerats. Svaren har sedan strukturerats upp efter de olika frågeområdena och därefter har det
skett en första empirisk analys där de uttryckta åsikterna sammanfattades och jämfördes. Slutligen
så har en teoretisk analys genomförts där svaren har analyserats utifrån de använda teorierna.
Analysen har därefter mynnat ut i ett antal slutsatser, rekommendationer och frågeställningar.

10
2.8 Undersökningens kvalitet
När en kvalitativ undersökning ska bedömas finns det forskare som menar att kriterier som används
vid kvantitativ forskning som reliabilitet och validitet inte är adekvata (Bryman 2002, s. 258).
Bryman (ibid) anser att trovärdighet och äkthet är lämpligare kriterier för en kvalitativ
undersökning. Trovärdigheten består av fyra delkriterier som har sin motsvarighet inom kvantitativ
forskning. Tillförlitlighet- intern validitet, överförbarhet- extern validitet, pålitlighet- reliabilitet, en
möjlighet att styrka och konfirmera- objektivitet.

Tillförlitligheten har i denna uppsats eftersträvats genom att reglerna för hur en undersökning bör
göras har följts i så stor mån som möjligt. Dessa regler beskrivs i metodkapitlet, och processen
kring urval, datainsamling mm har beskrivits så detaljerat som möjligt för att tillförlitligheten ska
öka. En annan innebörd av detta kriterium är att resultatet har rapporterats till de personer som ingår
i undersökningen. Detta kriterium har dock inte fullföljts helt då 2 av deltagarna på grund av
tidsbrist inte har velat ta del av de nedskrivna intervjuerna. Dock har de flesta intervjuade haft
liknande och tydliga åsikter vilket har gjort att få otydligheter har uppstått. Målet med att de
intervjuade ska få se och konfirmera det nedskrivna resultatet har varit för att få bekräftelse för att
den beskrivna bilden är riktig (ibid, s. 259). Både delar som utgör tillförlitlighetskriteriet har i
studien efterföljts i så stor mån som möjligt.

Överförbarheten för denna studie är svag då den troligtvis är för liten för att dess resultat ska kunna
anses vara aktuella vid en senare tidpunkt eller i en annan kontext. Enligt Bryman (2002, s. 260)
bör kvalitativa forskare sträva efter att producera fylliga beskrivningar av detaljer som ingår i en
kultur, och förhoppningsvis så har detta i viss mån uppnåtts. Ett problem som blir påtagligt i studien
är att samtliga intervjuade aktörer är aktiva inom Stockholmsregionen, vilket kan ge en speciell
vinkel på undersökningen. Det är en intressant fråga ifall aktörer som är verksamma inom andra
delar av Sverige skulle ha liknande tankar och åsikter i ämnet. Det är även möjligt att studien skulle
ha kunnat se annorlunda ut om de intervjuade inte var etablerade spelare i basketligan utan unga
som är på väg upp.

Pålitligheten har eftersträvats genom att forskningsprocessens alla faser tydligt beskrivs för att
läsaren ska kunna bedöma hur undersökningen har gått till. Under skrivandets gång har författaren
varit tvungen att bli medveten om och reflektera över sin subjektivitet då hans förförståelse inför
ämnet troligtvis påverkar hans objektivitet. Detta har inte varit oproblematiskt, då författaren själv
har erfarenheter av spel i både öppna och slutna seriesystem. Pålitligheten hade även kunnat ökas
ifall studien hade utförts av fler personer, men då detta inte har varit möjligt så har det bästa möjliga
gjorts av situationen.

Medvetenheten om dessa faktorer har även påverkat möjligheten till att styrka och konfirmera
studiens innehåll. Bryman (2002, s. 261) menar att det är granskarnas uppgift att slå fast i vilken
utsträckning resultaten kan styrkas och för detta kriterium kan det vara en nackdel att författaren har
skrivit uppsatsen själv och att det har funnits en förförståelse som kan ha haft en inverkan.
Samhällelig forskning kan dock aldrig vara fullständigt objektiv, men Bryman (ibid) menar att det
ska vara uppenbart att forskaren inte medvetet har låtit personliga värderingar eller sin teoretiska
inriktning styra utförandet och slutsatserna av en undersökning. Detta har eftersträvats genom hela
uppsatsarbetet.

11
Slutligen så är äkthet ett kriterium som tas upp i kvalitativ forskning, men det berör kriterier som
väcker mer generella frågor som rör forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet, men de anses
inte har ett stort inflytande inom forskningen och tas därför inte upp i denna undersökning (Ibid).

2.9 Metoddiskussion
I denna studie har semistrukturerade intervjuer utförts då tanken har varit att man ska beröra vissa
specifika ämnen, fast utan att hålla sig alltför specifikt till själva frågorna. Meningen var att de
intervjuade skulle kunna få ge sin syn på saken, och även vidareutveckla sina tankar. Intervjuguiden
som gjordes för detta ändamål utformades utifrån de olika teoretiska områdena, och anpassades till
basketligans struktur. Här finns det frågetecken kring ifall denna guide skulle ha kunnat utformas
annorlunda, så att frågorna inte går in i varandra. Flera gånger har diskussionerna fått ett drag av
likriktning, vilket kan tyda på att intervjuguidens utformning har haft en inverkan.

Då de begrepp som har använts vid intervjuerna är vanligare inom företagsekonomi än basket så
kan man anta att en viss skillnad i tolkning av begreppen föreligger. Detta har dock utvecklats innan
och under intervjuernas gång och en gemensam bild av begreppens innebörd och möjliga tolkningar
har under tiden vuxit fram. Dock finns det en viss risk för att den gemensamma diskussionen och
definitionen av de olika orden har lett till ett visst perspektiv på de berörda ämnena. Slutna system
och konkurrens är exempel på ord som berör teorier, men de är också värdeladdade. Att de
teoretiska utgångspunkterna är sammanflätade och bygger på en logik som grundas i det
kapitalistiska konkurrensfrämjande tankesättet är också faktor som kan ha gett intervjuerna en viss
prägel.

Urvalet har på grund av tidsbrist begränsats till 7 individer från stockholmsregionen som tillhör
olika aktörsgrupper, och det hade varit väldigt intressant om man hade gjort en undersökning där
man ser på hur exempelvis enbart inhemska eller utländska spelare och coacher upplever
frågeställningarna. Från början var en av tankarna med urvalet att det kanske skulle finnas skilda
åsikter och resonemang bland de som har spelat utomlands och de övriga, men under
undersökningens gång har detta inte kunnat märkas. Det är dock värt att reflektera kring ifall
undersökningen hade sett annorlunda ut ifall urvalet hade sett annorlunda ut.

12
3. Teori
Här presenteras den för uppsatsen valda teoretiska referensramen som ligger i grund för studien.

3.1 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer de för uppsatsen relevanta teorierna presenteras. Först följer en presentation
av systemteorin, därefter följer teorin kring konkurrens och sedan berörs teorin kring
kompetensutveckling. Därefter vävs teorierna samman i ett avsnitt där relationen mellan dem
diskuteras.

Tankarna kring systemteorin bygger på Oscar Öqvists bok Systemteori i praktiken, Carl Norrboms
Introduktionsbok till systemteori och Bo Ahrenfelts teorier från boken Förändring som Tillstånd.
Därefter presenteras Michael Porters konkurrensteori och en teori kring köparnas förhandlingskraft
inom idrottsindustrin. Slutligen presenteras teorin om kompetensutveckling, och den understöds
framförallt av ett urval från Åke Berglunds och Anders Blomqvists texter.

Texterna som används i uppsatsen kring idrottsindustrin är hämtade från olika håll, vissa är
publicerade i European Journal of sports management, och andra är EU-dokument, uppsatser och
även Riksidrottsförbundets publikationer. De som behandlar temat öppna vs slutna ligor gör det
med fokus på förhållandet USA - Europa. Akademiska artiklar som behandlar den svenska
basketligans struktur eller stängda europeiska ligor har inte kunnat hittas.

3.2 Systemteori
Systemteorin är en interdisciplinär teori som utvecklades på 1950-talet av biologen von Bertalanffy.
Den är en teori som likt matematiken kan tillämpas inom många olika vetenskapliga discipliner och
idag används den bland annat inom sociologi, biologi, statsvetenskap, företagsekonomi och fysik.
Teorin bygger på synen att olika delar kan utgöra ett system, och att detta system kan ha olika
karaktär. Ett system kan utgöras av allt ifrån en atom till en skola eller ett land. Det är skillnaden i
hur systemet fungerar i förhållande till dess omgivning som bestämmer dess karaktär. Systemteori
innebär dock ofta en synsätt snarare än en teori, då system skapas av människor (Norrbom 1971, s.
10). För att ett system ska kunna analyseras så måste en viss begränsning göras, eftersom man
annars riskerar att ta hänsyn till en oändlig mängd information.

Att tänka systemiskt innebär att se saker i termer av helhet och inte i delar. Det står för ett cirkulärt
tänkande istället för ett linjärt och det handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer,
funktioner, sammanhang och mönster (Öqvist 2003 s. 14). Vanligtvis brukar systemteorin tala om
två polariserade system, det slutna och det öppna systemet. Det slutna systemet beskrivs i
företagsekonomiska termer bäst som monopol eller oligopol och det öppna systemet beskriver
aktörer på konkurrensutsatta, avreglerade marknader (Ahrenfelt 2001, s. 135). Ett problem med
begreppen är att system sällan är helt slutna eller helt öppna. En enkel definition kan formuleras på
följande vis (Norrbom, 1971, s. 30): öppna system påverkar och eller påverkas av sin omgivning
medan slutna system varken påverkas av eller påverkar sin omgivning. Det är dock väldigt svårt att
hitta helt slutna eller helt öppna system. Ett sätt att komma runt problematiken är att använda sig av
mer/ mindre öppna system som definition(Norrbom 1971, s. 30).

Graden av öppenhet som systemen kan ha avser framförallt två saker (ibid, s. 31):

13
 • Omgivningen och dess förändringar i de avseenden som är betydelsefulla för systemet

• Återföring av information, eller feedback

Öqvist (2003, s34) menar att öppna system återfår sin balans vid negativ feedback, då de informeras
om att de gör något fel samt att de växer vid positiv feedback. Slutna system menar han kan
hämmas av negativ feedback, och om de får positiv feedback utan felkorrigerande funktioner så kan
det leda till att farligt agerande uppmuntras vilket kan leda till en kollaps för hela systemet.

Enligt den gamla systemteorin är det viktigt att system har en lämplig grad av öppenhet. Vid för
stor öppenhet påverkas systemet alltför mycket av förändringar i omgivningen, vilket gör att den
interna stabiliteten rubbas. Om system har alltför liten grad av öppenhet så kan systemet inte
anpassa sig till omgivningens krav.

Under de senaste decennierna har systemteorin utvecklats och nya begrepp och idéer har
tillkommit. Inom den gamla teorin menade man att organismer eller organisationer strävar efter att
uppnå ordning och balans, medan den moderna systemteorin menar att de befinner sig under
ständig förvandling och evolution (Öqvist 2003, s.109). Uttryck som är viktiga är självorganisation
och självförnyelse då man menar att system har en inbyggd tendens till att omstrukturera sig och
bygga upp en ny ordning på en mer integrerad nivå (ibid). En slutsats av detta att man måste inse
värdet av instabilitet före jämvikt, då man menar att system går från tillstånd av instabilitet till
tillstånd av relativ rigiditet för att slutligen återigen hamna i instabilitet.

3.2.1 Slutna system

Slutna system, eller delvis slutna system har ingen eller väldigt liten kontakt med kontext och
omvärld. Sådana system brukar inte släppa in något från utsidan, och eftersom systemet inte får
byggklossar utifrån så minskar energinivån inuti det (Ahrenfelt 2001, s. 89). Allt mer energi går åt
till självcentrerade mål istället för gemensamma mål, och inom exempelvis företagsekonomi så är
byråkrati är ett vanligt resultat av denna sorts system. Det leder ofta till uteblivet ledarskap och ett
ökat revirtänkande. Öqvist (2003, s. 113) menar att organisationer som envisas med att bevara sin
gamla struktur, vilket endast kan ske till priset av att de stänger ute omvärlden, till slut uppvisar
typiska förstelningstendenser. Han menar att engagemanget och intresset kommer plana ut och att
fokus kommer ligga på hur man skall ekonomisera med sina begränsade resurser. Alla insatser
kommer ha en defensiv, avvärjande prägel och institutionen upphör att vara en levande och lärande
organisation (Ibid).

Det slutna systemet har enligt Ahrenfelt (2001, s. 89) en egen inneboende logik, och människorna
som utgör systemet anpassar sig därefter. Kritisk reflektion och ifrågasättande uppmuntras inte då
förändring inte är önskvärt enligt systemets logik. Sönderfallet av energi inom ett system i samma
ögonblick som systemet skapas(ibid).

14
3.2.2 Öppna system
Öppna system brukar definieras av 4 kriterier (Ahrenfelt 2001, s. 99).

• Det sker ett upptag av materia och energi från utsidan in till systemet, liksom utsläpp
inifrån och ut.

• Kontakten med yttervärlden påverkar inte de inre processerna negativt. Ett öppet system
förändrar sig kontinuerligt och anpassar sig till den kontextuella dynamiken.

• Över tid ökar såväl den inre som den yttre ordningens komplexitet och det sker en
differentiering av delarna. Aktiviteter och dynamik på ledarnivå och organisatorisk nivå.

• Det pågår en mycket extensiv kontakt med livsvärlden både vad gäller intag som utsläpp.

Öppna system är med andra ord system som ständigt är i kontakt med omvärlden och som genom
kontinuerlig anpassning hänger med i eller driver på utvecklingen. Till skillnad från slutna system
är inte stabilitet det eftertraktade stadiet, då det öppna systemet är processinriktat och förändring ses
som en självklar del av organisationens existens. Öppna system leder även till specialisering, då det
är en förutsättning för överlevnad.

En av de viktigaste faktorerna för ett systems överlevnad är att inte bara materia utan även
information kommer in i systemet. Den viktigaste informationen för system är negativ feedback,
som innebär information om avvikelser från systemets kurs. Negativ feedback är livsviktigt för
system som existerar i en föränderlig omgivning (Norrbom, 1971, s. 32). Den moderna
systemteorin betonar dock att även positiv feedback har en väldigt viktig funktion i utvecklingen
(Öqvist, 2003 s. 113).

När man tillämpar systemtänkandet på företagsekonomiska problem så kan man som tidigare nämnt
urskilja två olika motsvarigheter, monopol (eller oligopol) och konkurrensutsatta marknader. Båda
har sin egen inneboende logik, och de beskrivs nedanför:

• Monopollogik innebär enligt Ahrenfelt (2001, s. 135) att företag och branscher är medvetna
om att kunden inte har andra val och att den därför måste acceptera det erbjudande som
finns. Detta leder till en viss mentalitet inom företag då kunden hamnar i ett underläge och
ett starkt beroendeförhållande skapas mellan kunden och företaget.

• Konkurrenslogik å andra sidan innebär att företag och dess medarbetare är beroende av
kunden, eftersom kunden har valmöjligheter, vilket gör att företaget måste förändras för att
tillgodose kundens behov (ibid, s. 141).

15
3.3 Konkurrens
Porter identifierar 5 konkurrenskrafter som tillsammans påverkar och definierar en branschs
struktur. Se figur nedan.

Bild hämtad från http://www.verakonsulter.com/images/branan.gif

Figur 1. Porters 5 konkurrenskrafter

Denna modell används vanligtvis då man vill analysera en branschstruktur och den består av fem
olika krafter som påverkar dess aktörer. Dessa är: nyetableringshot, substitutionshot, köpares och
leverantörers förhandlingsstyrka och rivalitet mellan nuvarande konkurrenter.

De fem krafterna bestämmer tillsammans intensiteten i branschkonkurrensen och lönsamheten

(Porter 1996, s. 27). Inom nationalekonomin talas det om perfekt konkurrens där det inte finns
några hinder för etablering och där produkter och företag är helt lika. I verkligheten ser det dock
sällan ut så då det vanligtvis finns krafter som motverkar en perfekt konkurrans.

• Nyetableringshot

Ett etableringshinder kan vara stordriftsfördelar vilka avskräcker potentiella nyetableringar genom
att göra så att nyetableringen antingen måste startas i stor skala direkt, vilket medför stora
kostnader, eller starta i liten skala och finna sig i kostnadsnackdelarna.

Ett annat hinder är produktdifferentiering, som innebär att etablerade företag har en kundlojalitet
som gör att en ny produkt måste övervinna existerande kundlojaliteter. Detta förekommer ofta på
marknader som anses vara begränsade, dvs. att man måste ta existerande marknadsandelar från
andra.

Kapitalbehov är ett hinder som kan få många potentiella nyetablerare att ge upp eftersom vissa
branscher kräver allför stora kapitalinsatser. Långa inlärnings- och erfarenhetskurvor är också
faktorer som kan verka avskräckande. Kostnadsminskningar till följd av ökad erfarenhet
förekommer ofta i personalintensiva branscher där komplexa uppgifter ska lösas (ibid, s. 33).

• Rivalitetsgrad bland nuvarande konkurrenter

16
En branschstruktur beror i stor utsträckning på hur konkurrenterna agerar gentemot varandra. Ju fler
som konkurrerar desto fler olika strategier kan man se, och beroende på om branschen växer snabbt,
långsamt eller om den är mättad så förändras strategierna.

• Substitutprodukter

Alla företag konkurrera på något sätt med branscher som producerar substitutprodukter (Porter
1996, s. 43) . En bransch kan ha substitut inom något som upplevs som väldigt avlägset, exempelvis
kan en idrott som basket ha biofilmer som substitut om den klassificeras som ren och skär
underhållning.

• Köparnas förhandlingsstyrka

Köparna konkurrerar med branschen genom att tvinga ner priserna eller genom att förhandla fram
högre kvalitet. Detta leder till att branschen blir mindre lönsam, och att köparna får mer valuta för
pengarna.

• Leverantörernas förhandlingsstyrka

Leverantörer kan påverka en bransch genom att ändra priserna eller kvalitén på produkterna eller
tjänsterna som levereras. Med leverantörer kan exempelvis fackanslutna arbetare menas, och de kan
förändra förutsättningarna för en bransch genom att agera kollektivt och kräva en högra andel av
förtjänsterna.

3.3.1 Köparnas förhandlingsstyrka inom sportindustrin

Inom litteraturen som berör sportindustrin framhålls en faktor som specifik för denna, och det är
den omfattande förekomsten av fans. Fansens förhållande till den produkt som de konsumerar
skiljer sig enligt litteraturen från andra industrier eftersom kundlojaliteten antas vara extremt stark.
Att heja på ett lag är för många sportkonsumenter en del av deras identitet och en av innebörderna
av att vara ett fan är att man håller på sitt lag oavsett hur det presterar på plan (Ross & Szymanski
2008, s. 6). På grund av att det är en del av människors identitet så har de svårt att byta lag, vilket
gör att fans kan bli tvungna att acceptera höjda priser på biljetter eller sänkt kvalitet på lagen (ibid s.
5). Ett annat alternativ är att helt enkelt sluta gå på matcher.

Ross och Szymanski (2008, s. 54) menar dock att sportkonsumenter inte blir fans om de inte får en
djup känslomässig koppling till sporten och klubbarna, då de menar att sport som produkt inte säljer
sig av sig själv. Om detta inte uppstår förblir konsumenterna enbart konsumenter av underhållning
och inte fans, vilket gör att en sport lätt kan bytas ut mot andra former av underhållning som
exempelvis bio eller koncerter.

3.4 Kompetensutveckling
En av de största farorna för företag och branscher är när de inte upptäcker förändringar i
affärsmiljön. För att de ska kunna bli långlivade måste de anpassa sig och utvecklas. Framgångsrika
och långlivade företag fokuserar ofta på att utveckla humankapitalet inom företaget (Berglund &
Blomqvist 2004, s. 63). Om de anställdas kompetens inte utvecklas föreligger det en stor risk att
verksamheten inte heller kan utvecklas vilket på sikt är förödande. En viktig förutsättning för att
företag ska utvecklas är därmed att ledningen skapar förutsättningar för de anställdas
kompetensutveckling.
17
Ellström & Nilsson (1997, s. 18) menar att begreppet kompetensutveckling kan användas på olika
sätt. Ett sätt är att använda det då man syftar på de individuella lärprocesserna varigenom
kompetens förvärvas. Ett annat sätt är att syfta på hur organisationers kompetensutveckling ser ut
När en organisation har ett behov av ökad kompetens så kan en lösning på detta vara rekrytering
Andra sätt att påverka kompetensen på kan vara att skapa arbetsrotation eller att befordra folk inom
den egna organisationen (ibid).

Om fokuset ligger på att den egna organisationens medlemmar ska utveckla sin kompetens så kan
dock 3 övergripande strategier urskiljas (Berglund & Blomqvist 2004, s. 64):

• En företagskultur skapas som skapar förutsättningar för aktörerna att lära sig enskilt eller i
grupp. Här åsyftas sociala relationer som främjar utveckling av kompetenskällor.

• Strukturkapitalet utvecklas för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. System

och rutiner utvecklas för att underlätta detta .

• Adaptiviteten ökas, genom att man i högre grad samverkar med omgivningen, men också
anpassar organisationen till nya betingelser i omgivningen.

När dessa olika förutsättningar existerar kan ett omfattande erfarenhetsutbyte ske vilket kan skapa
förutsättningar för förändring och utveckling. Genom att utveckla kompetensen hos de anställda
kan företagen snabbare reagera på förändringar i omgivningen och även driva på utvecklingen inom
sin bransch (ibid).

3.5 Relationen mellan de olika teorierna och kritik

Teorierna som har tagits upp i detta avsnitt har en röd tråd, och det är tanken om att konkurrens
inom öppna system leder till kompetensutveckling som i sin tur leder till en större chans för
överlevnad och bättre anpassning till omvärlden och dess krav. Slutna systems anpassning till
omvärlden blir enligt teorin långsammare, eftersom de i mindre utsträckning får negativ feedback
vilket gör att de riskerar att halka efter i utvecklingen. Även positiv feedback utan felkorrigering
kan ha en farlig inverkan då exempelvis dåliga idéer och metoder kan överleva alldeles för länge
inom en sluten organisation. Aktörer som agerar inom det slutna systemet lägger enligt teorin allt
mer energi på att skydda sina intressen och revir samtidigt som hela systemets konkurrenskraft
minskar. Eftersom basketligan har en sluten struktur så finns det anledningar att undersöka hur den
anpassar sig till omgivningen, och hur konkurrenskraften och kompetensutvecklingen påverkas av
slutenheten.

Den huvudsakliga kritiken som kan riktas mot systemteorin är att den är alltför allomfattande vilket
leder till att den kan uppfattas som innehållslös. Problemet med att kalla den för teori är att den
egentligen bättre kan beskrivas som en filosofisk ståndpunkt. Styrkan med detta sätt att tänka på är
att det är lätt att applicera på verklighetens komplexitet, men å andra sidan kan systemteorin även
anklagas för att vara för generell när konkreta, enskilda händelser ska belysas.

Konkurrensteorin och teorin kring kompetensutveckling har en mer konkret form och de är lättare
att relatera till då de förklarar fenomen på en empirinära nivå.

Att använda dessa tre teorier i samband med varandra kan ha en ledande effekt då de stödjer
varandras logik eftersom de bygger på liknande grundantaganden. Det finns en inbyggd elitistisk
18
tanke i teorierna som handlar om att den bäst lämpade aktörerna och organisationen ska överleva,
vilket självklart kan ifrågasättas. Samtidigt så är det en verklighet som den svenska basketligan står
inför, då övriga europeiska länder har öppna seriesystem och utvecklingen går fort.

19
4. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet som har framkommit genom intervjuerna. Varje stycke inleds
med rubrik som är ett citat som är taget ur intervjumaterialet och tanken är att det ska spegla
avsnittets innehåll.

4.01 De intervjuade
Samtliga spelare och coacher är eller har varit verksamma inom den svenska basketligan under de
senaste åren. De flesta är väletablerade aktörer med flerårig erfarenhet och de är samtliga ungefär i
30-årsåldern. De intervjuade kommer benämnas på följande vis (spelarna med internationell
erfarenhet får INT tillagt):

• Coach1

• Coach2

• Spelare1

• Spelare2

• SpelareINT1

• Spelare INT2

• SpelareINT3

• Skribent1

4.1 Skillnader mellan öppna och slutna seriesystem

4.1.1 ”Det finn ingen riktig nerv i ett slutet, halvprofessionellt tävlingssystem”
Det mest utmärkande gemensamma tanken hos samtliga som intervjuades var synen på att
basketligan i många avseenden saknar nerv. Det finns ingen nervositet bland aktörerna eftersom
man inte kan åka ur ligan menar coach1. På samma sätt verkar det förhålla sig om placeringar i
tabellen, då inte ens mästarlagen alltid vill spela internationella cuper. Spelare1 säger exempelvis:
”det blir sällan på liv eller död, det spelar ju inte särskilt mycket roll hur man lyckas som lag”.
Coach1 menar att det är väldigt svårt att skapa nerver i matcher när man inte kan åka ut och när
resultatet inte medför någon konkret ekonomisk vinst eller förlust. Han anser att det är under press
som spelare formas och blir mentalt starka. Han anser att det är det stora antalet betydelselösa
matcher som gör att nerven försvinner och att man får för få högkvalitativa minuter per match.
”man tävlar inte om att spela i europiska cuper, man kämpar inte för att hålla sig kvar, vi deltar
knappt i regionala ligor och vi har ingen inhemsk cup, spelarna får för få värdematcher helt enkelt”.
Han menar att det enda som har en tyngd är att få en hemmaplansfördel i slutspelet eller bli svensk
mästare, men det verkar inte heller generera några väsentliga förtjänster eller överdrivet intresse
från media, sponsorer eller den större allmänheten. Coach2 framhåller att det är nödvändigt med
press och resultatkrav även för unga spelare eftersom det är så man jobbar i de framgångsrika
länderna i Europa.

20
4.1.2 ”Det finns inga riktiga konsekvenser i en stängd liga”
Samtliga påpekar att en effekt av ligans struktur blir att det inte finns några konsekvenser om man
inte presterar på det sportsliga planet. Om man blir sist i tabellen så åker man inte ut. Skribent1
säger exempelvis att ” det måste vara en tävlingsinriktad miljö så att det kan få konsekvenser för
individer, en stängd liga leder till att ett sportsligt resultat kan få vissa konsekvenser för föreningar,
men inte för individer”. SpelareINT1 menar att en öppen liga medför att varje match blir viktig, och
att matchresultat får konsekvenser. Han anser att basketligan genomsyras av avsaknaden av
konsekvenser för spelare och föreningar, förutom när de går i konkurs. Han pekar på att ” i de
övriga länder där jag har spelat har varje sekund av en match haft en betydelse, varje bollinnehav
har varit viktigt, och det tvingar fram ett konsekvenstänkande hos alla spelare som ligger långt ifrån
det man har här”. SpelareINT3 säger ”här har det hänt hur många gånger som helst att man spelar
en match som inte tänder till förrän det är några minuter kvar, den där tändningen som kommer av
betydelsefulla matcher dyker helt enkelt inte upp”. SpelareINT2menar att det är en väldigt stor
skillnad i inställningen hos spelarna i ligan och i andra länder eftersom de kan förlora deras jobb om
de inte presterar. I ligan handlar det för många om att etablera sig, men har de väl gjort det sitter de
relativt tryggt. Han säger att detta har gett upphov till frustration åtskilliga gånger eftersom han i
utlandet har vant sig vid en mer seriös inställning till sporten.

4.1.3 ”Det fanns nog en bra tanke med att ha en stängd liga”
Då intervjuerna genomfördes kom man väldigt ofta tillbaka till en och samma punkt, nämligen vad
det var som var tanken med skapandet av en sluten liga. Skribent1 säger exempelvis ”tanken var ju
att man skulle gynna de inhemska spelarna när man stängde ligan, men så har det ju inte blivit,
istället tar man genvägar till framgång genom att köpa in utländska spelare”

Samtliga intervjuade verkar anse att det finns en bra tanke med en stängd liga, men att det inte
riktigt har visat sig fungera lika bra i verkligheten. Flera anser att fördelarna är uppenbara: större
ekonomisk stabilitet, långsiktiga sponsoravtal, långsiktighet och trygghet för alla parter, möjlighet
att satsa på egna produkter utan att åka ur serien, etc. De intervjuade menar dock att väldigt få
klubbar har haft som idé att satsa pengar på svenska spelare och att man i alltför många fall har valt
att investera i internationella sett medelmåttiga spelare. Coach1 menar att svenska spelare inte
heller har gynnats av den lägre skatten för utländska spelare (artistskatten) utan den har tvärtom haft
en diskriminerande effekt.

Han menar att det vore bra med en stängd liga om man tänkte långsiktigt och satsade på egna
spelare, ”men det gör man ju inte, man tar ju bara in en massa utländska spelare och ger dem en
massa pengar, sen så försvinner de”. De flesta framhåller att en stängd liga kanske inte vore en
dålig idé om en större andel av spelarna och coacherna vore heltidsproffs, och om det fanns en
begränsning för hur många svenska spelare man måste ha per lag. De menar också att det inte har
skett någon större utveckling på den fronten sedan ligan startades. De flesta intervjuade menar att
antalet svenska heltidsproffs är mer eller mindre konstant.

4.1.4 ”Man blir bekväm”

Ett återkommande ord som dyker genom intervjuerna är bekvämlighet. SpelareINT2 menar att ”Det
är bekvämt att spela i basketligan och inte alls lika mycket jobb som i andra ligor”. De flesta menar
att det på sätt och vis är skönt att slippa känna press och bli stressad för att det inte går bra, men
samtidigt så är det kanske inte den bästa formeln för att bli bättre. De menar att det nog är många

21
som har en viss distans till basketen som yrke, och att de kanske inte tar det hela på så stort allvar
som de som ”lever med kniven mot strupen”. Coacherna menar att det finns en utbredd
bekvämlighet bland spelarna i ligan, och att man också kan se hur många av de utländska spelarna
slappnar av efter ett tag när de kommer hit. Spelare2 påpekar ” i början när de kommer så är de
hungriga och ambitiösa, men sen så tappar de ofta fokus och de märker att det inte finns något att
förlora och att ingen riktigt bryr sig. Då börjar de jaga egen statistik för att kunna åka vidare.
Samtidigt så är kriterierna för framgång eller misslyckande otydliga, det blir ju väldigt subjektiva
bedömningar”

Skribent1 menar att bekvämligheten är påtaglig i basketligan och att det inte skapar förutsättningar
för att hänga med i utvecklingen. ”I många andra länder har man tagit sig an utmaningen att försöka
hänga med i det internationella racet, här verkar det som att många har gett upp, med undantag för
Norrköping” menar han. Flera av de intervjuade påpekade att de tycker att det känns konstigt,
särskilt med tanke på att Sverige organiserade EM i basket 2003, vilket var en enorm händelse i alla
avseenden och där man skulle ha kunnat förvänta sig ett uppsving för basketen som sport.

4.1.5 ”Hur påverkas den internationella konkurrenskraften?”

Många av de intervjuade uppvisar en osäkerhet när det gäller frågan om hur den internationella
konkurrenskraften påverkas. Å ena sidan menar coach1 att den svenska basketligan håller en
relativt hög nivå i vissa avseenden, men han pekar också på det faktum att det finns få svenska
coacher med internationella erfarenheter eller ambitioner. Han menar även att Sverige har få spelare
som spelar utomlands och att det överlag är väldigt svårt att veta hur man ska jämföra sig då det
inte sker något större utbyte. Enligt honom finns det dock ett intresse utomlands för unga svenska
spelare som talangscouter bedömer som talangfulla.

Spelare2 menar att han inte har en känsla av att ha halkat efter i europeiska sammanhang då han har
haft möjlighet att spela internationella matcher under somrarna med landslaget, och på så sätt fått
mäta sig mot andra spelare och lag. Att det svenska landslaget förra sommaren var ett steg ifrån att
kvalificera sig till EM är enligt honom ett tecken på att man är på rätt väg.

Men de flesta spelarna som intervjuades har inte riktigt reflekterat över hur den internationella
konkurrenskraften påverkas. ”Man tänker inte riktigt så långt i och med att man inte mäter sig mot
andra länders lag. Det blir ju mer att man fokuserar på de lagen man ska möta i ligan, man tänker
nog inte så mycket längre än så. Jag tror inte att det är särskilt många som upplever att de är en del
av en internationell marknad” menar spelare1 .

4.1.6 ”Vi har svårt att locka till oss talanger”

Så gott som samtliga intervjuade menar att det finns få svenska proffs och att det blir allt svårare att
få talanger att satsa på basket. Coach1 menar att de stora talangerna går till fotboll, hockey,
handboll och även innebandy, vilket enligt honom är fullt förståeligt. Coach2 anser å andra sidan att
Sverige har gott om talanger, men att det händer något efter 18års åldern och att övriga europeiska
länder går ifrån och får fler och fler proffs.

Skribent1 upplever det som att han ser att allt fler talangfulla basketcoacher går till dambasketen
där de enligt dem själva har en större chans att ta sig ut på den europeiska marknaden, då damligan
har en öppnare karaktär. Han menar att de framsteg som Sverige gör i världsrankingen i väldigt hög
grad beror på damernas framgångar internationellt. Överlag anser han att den seriösa
22
basketdiskussionens fokus alltmer handlar om damerna och att herrbasketen har tappat dess
självklara dragningskraft. Han menar att de enda städerna där det verkar finnas ett genuint
engagemang är Luleå, Norrköping och Sundsvall.

4.1.7 ”Mycket av makten har hamnat hos klubbdirektörerna ”

Skribent1 påpekar ”I och med att ligan är sluten hamnar ju mycket av makten hos klubbdirektörerna
och på något sätt har de skaffat sig en orörlig maktposition och den stora frågan är om de använder
sin makt på rätt sätt” Han utvecklar sitt resonemang ” de är de enda i det här systemet som är
professionella och de sitter väldigt säkert. Styrelser, coacher och spelare är utbytbara. Styrelserna är
ofta tandlösa och skapas mest för att de är en nödvändighet, men det vore intressant att se en
förskjutning mot mer ansvar och befogenheter för styrelserna”. Detta är ett tema som många av de
intervjuade återkommer till, att det inte är spelarnas eller coachernas prestation som är avgörande,
utan att all verklig makt finns hos dem som är klubbdirektörer. Det är de som avgör om en klubb
ska satsa på något eller inte. Samtliga framhåller att det nuvarande systemet i många fall premierar
mediokra satsningar, där det viktigaste är att klubben inte går back, utan att verksamheten kan
fortsätta, vilket i deras ögon leder till minskad kvalitet. Spelare2 och SpelareINT2 menar dock att
det finns positiva sidor av detta system, och det är att det finns många klubbar som kan få ha ett
eller ett par mellanår utan att gå i konkurs, vilket på sätt och vis är en trygghet och garanti för att
elitbasketen inte kommer dö ut på dessa orter.

Samtliga menar att det finns både positiva och negativa sidor med detta system, och
Skribent1 framhåller att det finns många exempel på klubbdirektörer som är fantastiska på att jobba
med näringslivet, men att det också är otroligt att det inte diskuteras oftare om vad effekterna har
blivit av detta system och hur maktbalansen ser ut.

4.1.8 ”De som är etablerade gynnas helt klart av ligastrukturen”

Samtliga intervjuade menar att den existerande ligastrukturen definitivt har gynnat de som har
etablerat sig, både individuellt, men också på klubbnivå. Spelarna och coacherna anser inte att det
har skett en större förändring under det senaste decenniet vad gäller maktförhållandena, och inte
heller vad gäller karriärmöjligheterna inom basketligan. En intressant åsikt som kommer fram bland
de intervjuade är att det generellt sett är mer lönsamt och att man har större karriärmöjligheter som
basketdomare än som spelare eller coach. Spelare1 framhåller att ”Det känns inte som att det är de
inhemska spelarna som är i fokus, det är väl när klubbar inte har pengar som de säger att de ska
satsa på sina egna produkter”. SpelareINT2 menar att det känns konstigt att spela matcher och veta
att domarna tjänar mer på att döma en match än vad många av medspelarna gör på att spela i en
månad. Han, precis som flera andra som har intervjuats anser att det är självklart att domarna ska ha
bra betalt, men att det definitivt är önskvärt att de svenska spelarna, och i synnerhet de unga får
bättre betalt så att de kan ägna mer tid och energi åt att bli bättre på basket. Samtliga upplever att
det är en prioritetsfråga, och att klubbarna ofta väljer att tänka kortsiktigt och ta in utländska
spelare.

4.1.9 ”Lösningen för ligan blir att man försöker skapa underhållning”
Många av de intervjuade framhåller att en konsekvens av seriesystemets brist på spänning är att
basketligans klubbar har försökt skapa drag kring enskilda stjärnor, eller shower i anslutning till
matcherna. Exemplet där Scottie Pippen kom till Sundsvall 2008, åtskilliga år efter att ha avslutat
sin karriär vittnar enligt Skribent1 om en ovanlig syn på elitbasket ur europeisk synvinkel. Coach2
23
anser att man på detta vis skapar en andraklassens underhållning som skadar ligans trovärdighet.
”Jag har väldigt svårt att tro att ett topplag i en seriös liga skulle göra något sådant här, det känns
mer som en cirkus, tänk er att ett allsvenskt lag tar in en sedan lång tid tillbaka pensionerad
fotbollsspelare för ett par matcher mitt under pågående säsong, det finns ju inte”. Han menar att
detta seriesystem också har lett till att publiken har blivit underhållningsfokuserad, och att många
åskådare bara har lärt sig att uppskatta när det sker något spektakulärt. Flera av de intervjuade
framhåller att det är en del av denna logik som gör att basketligan exempelvis endast aktivt stödjer
en enda blogg, och att dess huvudsakliga fokus ligger på dunkar. Man menar att det är ett exempel
på hur den underhållningsfokuserade synen på basket sprids genom basketligan.

4.2 Konkurrens

4.2.1 ”Rivaliteten bland klubbarna är inte så påtaglig”

Samtliga intervjuade upplever det som att det finns en ganska stor skillnad i hur seriösa de olika
klubbarna är, vissa, framförallt Norrköping och Plannja framhålls som riktigt seriösa klubbar
medan de övriga hamnar mittemellan. Spelare2 menar att ”Det finns en ganska hög rivalitetsgrad
mellan vissa klubbar och ju längre säsongen går desto viktigare blir matcherna, det är inget tvivel
om det. Men generellt sett så kan man väl säga att det har varit en sorts vapenvila under många års
tid och att det nu är Norrköping som förändrat spelreglerna helt och hållet genom byggandet av
deras arena och internationella deltagande. Nu har ju insatserna helt plötsligt höjts rejält. Det ska bli
kul att se hur de övriga klubbarna kommer parera detta”. De flesta intervjuade anser att Norrköping
har lagt basen för en framtida dominans i basketligan, och de ser inte hur de övriga klubbarna ska
lyckas konkurrera med dem. De flesta menar dock att det inte verkar finnas en överdrivet stor
rivalitetsgrad bland klubbarna, även om de har olika intressen och visioner.

4.2.2 ”Klubbarna sitter i en bra förhandlingsposition”

Samtliga intervjuade menar att klubbarna sitter i en bra sits i förhållande till spelarna och
coacherna. De framhåller att det framförallt är tre faktorer som gör att denna situation uppstår och
att de är: Bosmandomen, avsaknaden av ett spelarfack, samt spelarnas möjlighet till att gå till
klubbar i basketettan och spela upp dem till ligan. Coach1 påpekar att ”Klubbarna vet ju om att
spelarna inte har så många valmöjligheter, de vet exempelvis att spelarna inte kan gå till en klubb i
en lägre division och ta upp den. Går man ner så gör man det för varva ner, spelare och coacher vet
att de har begränsade möjligheter och då kan de hålla nere lönerna”. SpelareINT1 menar att
”Klubbarna har ju en otrolig fördel när de ska förhandla, särskilt i Stockholm, de kan hålla ner
lönerna så mycket de vill. De vet att folk vill spela på så hög nivå som möjligt och de utnyttjar det
till fullo. ”

De intervjuade menar att det finns ett visst behov av ett spelarfack eftersom de menar att ett
kollektivt agerande är nödvändigt för att stärka förhandlingspositionen för spelarna gentemot
klubbarna. Flera nämner hur domarna exempelvis har skaffat sig en maktposition inom ligan då de
agerar kollektivt, vilket varken coacherna eller spelarna gör. Å andra sidan anser SpelareINT2 att
”svensk lag gör ju så att spelare har det bekvämt och bra, så det kanske inte är jättenödvändigt då vi
inte har några större problem, det finns liksom inga konfliktsituationer, men det är ju sjukt att folk
har 1000 kr i månaden och tränar 10 ggr och spelar 2 matcher i veckan ”. Han menar att ”Det är ju
nog så att det är ett fåtal spelare som har det bra och kan leva på sporten, 2-3 st per lag, men alla
andra behöver ju hjälp, de har ju ingen förhandlingsposition, de vet ju inte hur det funkar” Spelare2
24
talar om att det finns ett behov av standardiserade kontrakt och avtalspensioner bland annat, och
han menar att det är en naturlig del av en utveckling i en sport som kommersialiseras.

Coach2 anser att spelarna har tappat extremt mycket makt eftersom Bosmandomen har gjort att
man kan ta hit hur många utländska spelare som helst, ” i många länder har man ju löst detta genom
att fastslå hur många inhemska spelare man måste ha i varje lag, men här har man inte gjort det. Här
kan man i kombination med artistskattens effekt få billigare och duktigare utländska spelare som
dessutom oftast är hungrigare än de inhemska”.

Ytterligare en faktor som nämns av Coach1 är att det finns en kultur som innebär att man inte ska få
veta vad andra aktörer tjänar. I vissa kontrakt står det till och med att man inte får berätta för andra
lagkamrater hur mycket man tjänar, vilket inte underlättar för spelarna vid förhandlingar med
klubbarna. ”Alla vet ju hur mycket hockey- och fotbollsspelare tjänar, det är väl klart att föräldrar
uppmuntrar barn till att satsa om de vet någonting, här vet man ju ingenting”.

4.2.3 ”Ligaklubbarna känner inte av någon konkurrens underifrån, de sitter säkert så

länge de sköter ekonomin”
Ovanstående är något som samtliga aktörer påpekade, att det i princip inte finns någon känsla av att
man måste vara på sin vakt, utan att det gäller att få verksamheten att gå runt och så länge som man
klarar detta så har man ingenting att oroa sig för.

Coach1 tycker att det är bra att det finns kriterier för att spela i ligan, men att det samtidigt inte
finns någon morot, ”man kan inte köra en Åshöjdens BK(Ett fiktivt lag som sportjournalister ofta
refererar till när ett lag från ett litet samhälle tar sig högt upp i seriesystemet) precis”. Mindre
klubbar kan inte skapa riktig entusiasm när de inte kan ta sig upp sportsligt i seriesystemet.
Spelare1 säger ”Det är ju väldigt konstigt att man anser att just basketklubbar är totalt oförmögna
att anpassa sig till de krav som ställs när man tar sig upp till en högre division”. Det är ju en sak att
ha en godkänd ekonomisk plan, men en helt annan att inte kunna spela till sig rätten att spela i en
högre division, menar han. Flera intervjuade anser att den inbyggda tröghetsmekanismen i
ligastrukturen gör så att entusiasmen som kan uppstå när ett lag i basketettan presterar bra lätt
kommer av sig då alla (publik, sponsorer, spelare) snabbt inser att det inte är det sportsliga
resultatet som kommer avgöra om klubben får gå upp eller inte. På samma sätt menar de att det inte
heller uppstår en förbindelse mellan publik och klubb när ett lag riskerar att åka ur och då det
verkligen gäller för fansen att stödja sitt lag. Likgiltighet istället för delaktighet bland bottenlag är
inte ovanligt, menar SpelareINT3.

4.2.4 ”Det finns många substitut i storstäderna”

Många av de intervjuade menar att elitbasketen har lyckats etablera sig i städer där det inte finns
överdrivet många konkurrenter, men att substituten blir allt fler för varje dag som går. Spelare2
anser att basketen har lyckats stå upp ganska bra mot det stora antalet underhållningsformer som
har uppstått, och påpekar att man trots allt har lyckats få regelbundna tv-sändningar på Viasat,
vilket vittnar om att det trots allt går framåt. Men att ligabasketen har svårt att hävda sig i
storstadsregionerna är något som alla som har intervjuats är överens om. De konstaterar att Malmö
inte har ett ligalag, att Gothia från Göteborg har haft svårt att få publik (under tiden som uppsatsen
har skrivits har det konstaterats att Gothia inte kommer ställa upp i basketligan framöver då en
marknadsundersökning har visat att endast 2% av göteborgarna kan tänka sig gå på en

25
basketligamatch) och att stockholmstraktens lag lider av att det ofta är relativt tomt och tyst på
läktarna.

4.2.5 ”Fans ”
Många av de intervjuade menar att det är en oroväckande att så få människor är villiga att betala för
att se på matcherna och de flesta upplever det som att en alltför stor del av publiken utgörs av
ungdomar från den egna föreningen som får gratisbiljetter till matcherna. De menar även att det inte
verkar finnas någon smärttröskel för klubbarna som redan har en plats i ligan då de helt enkelt
anpassar sin budget och ”har ett mellanår”. Många uppger att de har spelat eller sett flera matcher
där publiken knappt har överstigit 200 personer och de upplever det som att det inte finns någon
tydlig vision inom basketligan om hur man vill agera mot den hårdnande konkurrensen. Det
ansvaret verkar ligga på de enskilda klubbarna menar de. Att nationell media inte rapporterar
särskilt mycket om basket upplevs också som en av anledningarna till varför det inte finns något
större publiktryck.

Man menar även att det inte finns någon särskild supporterkultur att tala om i basketligan och att
publiken i de flesta klubbarna kan klassas mer som åskådare än fans. Att klubbarna inte är beroende
av publikintäkter är på sätt och vis en fördel menar Spelare2 som påpekar att klubbarna på så sätt är
flexibla och att de kan överleva i kristider genom att anpassa sig efter omständigheterna.

4.3 Kompetensutveckling

4.3.1 ”Vi går framåt”

En slutsats som kan dras av intervjuerna är att spelarna och coacherna anser att Per Källman
(landslagschef) och förbundet har gjort ett stort jobb med att implementera tankar och visioner om
hur den fysiska delen ska utvecklas hos basketspelarna i ligan. Samtliga framhåller att det är
mycket vanligare med fysträning idag än förut och att det överlag märks i vissa aspekter av spelet.
SpelareINT3 menar att ”en stängd liga skulle ju kunna skapa förutsättningar för ett långsiktigt sätt
att träna på och jag tror att man faktiskt kan se en viss skillnad sen tidigare, många spelare har ju
blivit fysiskt starkare. Det kan man ju verkligen berömma förbundet för. För 10 år sen gick man ju
aldrig till gymmet, nu har ju nästan alla klubbar ett ganska seriöst fysupplägg”.

En annan del som förbundet får beröm för av samtliga är den utveckling som har skett på
coachsidan, där samtliga upplever det som att coacherna har blivit bättre och bättre och att det är
förbundets utbildningar som har gjort att en ökad kompetens kan märkas.

Flera av de intervjuade menar att dagens unga spelare som kommer upp till ligan har högre
kompetens än de som kom upp tidigare, och att satsningarna på basketgymnasier säkerligen har en
del att göra med detta. Att många före detta elitspelare får basketspelande barn är också något som
alla uppmärksammar och den kanske viktigaste faktorn som flera tar upp är att man idag tack vare
internet kan läsa om och se på basket från alla delar av världen utan att anstränga sig särskilt
mycket. Detta har gjort att möjligheterna till kompetensutveckling i stor utsträckning har förflyttats
till individerna.

En återkommande tanke hos spelarna är dock att mycket av kompetensutvecklingen beror på vilken
coach de får och i vilken klubb de hamnar i. De uppger även att det inte verkar finnas ett särskilt
sorts spel som präglar basketligan och dess lag.
26
Flera av de intervjuade poängterar dock att kompetensutvecklingen ofta sker på ett sätt som inte
utvecklar spelarnas eller ligans internationella konkurrenskraft. De menar att spelare formas och
utvecklas till att spela på positioner som inte är hållbara på en internationell marknad. Båda
coacherna menar att det är svårt att få fram långa spelare som spelar på ett sätt som fungerar
internationellt . Coach1menar att ”Det finns många exempel på spelare som spelar i basketligan på
positioner som är totalt orealistiska i internationella sammanhang och vi får ofta fram spelare som
inte har de kvalitéer som behövs på den alltmer internationella marknaden. Vi måste få ett bättre
urval och jobba med spelarna med den globala verkligheten i sikte om vi vill kunna hävda oss”.

4.3.2 ”Strukturkapitalet ser olika ut från klubb till klubb”

Samtliga som har intervjuats menar att det ser dåligt ut med strukturkapital i många av de svenska
klubbarna. De menar att det varken finns klassiska spelstilar som definierar klubbarna, eller tydliga
och starka organisationer bakom lagen (förutom Norrköping och Plannja). Dessa två klubbar är de
enda klubbarna som verkar ha en tydlig idé om hur de vill spela basket, och det är oftast de som är
favoriter i basketligan, menar Coach2. Flera av spelarna menar att det inte finns någon röd tråd i
ligan. Spelare2 menar att ”kulturbärarna i svenska klubbar är ofta en spelare eller en tränare, men
klubbarna och ligan har inte riktig någon röd tråd. Det finns inte heller så starka ungdomssektioner
så man kan inte riktigt bestämma vilken typ av spelare man behöver. Man är beroende av att ta in
spelare utifrån”. De intervjuade upplever det som att klubbarna försöker göra det bästa av
situationen och anpassa sig därefter. Att kontinuerligt jobba med sjukgymnaster, sportchefer,
instruktioner för vad som behövs för att spela på en viss position i en viss klubb etc. verkar inte
heller vara standard. Samtliga uppger att det är tillfälligheter som avgör hur de kommer utvecklas
och mycket hänger på vilken klubb man är i och vem som är coach just då.

4.3.3 ”Det finns ganska bra förutsättningar för lärande inom basketligan”
Både spelarna och coacherna anser att det finns relativt goda möjligheter för basketligans aktörer att
lära sig mer om basket. De anser att det stora antalet utländska spelare och coacher som kommer till
Sverige ger en hel del värdefulla insikter och idéer. De alltmer utbildade coacherna och de svenska
spelarna med internationell erfarenhet bidrar med också med nya kunskaper. Dock är inte detta
något som systematiskt sprids, utan det handlar mer om individer som lär sig av andra individer
under pågående säsonger. Basketligan har enligt spelarna och coacherna inga särskilda metoder för
att skapa sociala möten där det skapas förutsättningar för lärande. Flera av de intervjuade menar att
det är ovanligt med föreläsningar eller information från basketligan men att det troligtvis hänger
ihop med ekonomin. Att basketförbundet har börjat sprida allt mer information via den officiella
hemsidan är något som flera uppmärksammar. Vissa av spelarna menar att det är synd att man på
klubbnivå inte använder sig av dvd-analyser av matcher och individuella insatser i större
utsträckning, eftersom detta kan ge en ökad förståelse för hur ett lag och dess individer kan
förbättra sin prestation. SpelareINT3 uttalar sig så här om det ”det är katastrofalt dåligt i Sverige,
det är verkligen något som behövs för lag och spelare. Det taktiska är ju också riktigt dåligt, du
behöver ju taktiska redskap, men här säger man ofta bara att man ska fokusera på sitt eget spel,
vilket är bra, men det räcker inte helt”. De flesta intervjuade menar att det förekommer en del
individuella utvecklingssamtal, men att det skulle kunna ske oftare.

Att förutsättningarna för både effektiv träning och lärande finns är det däremot inget tvivel om
menar flera. Coach2 framhåller att ”det finns otroliga förutsättningar för lärande och framgång. Vi
har ju allt som behövs här, vi har bra hallar, gym och en del internationellt erfarna spelare och
27
coacher, numera har vi också en bra coachutbildning, så det finns ju egentligen bra förutsättningar
både för att träna och för att lära. Men vi har ett stort problem med avsaknaden av värdematcher
och den internationella erfarenheten. Klubblagen blir lätt bekväma och då blir ju de svenska
coacherna och spelarna bra på att möta varandra, men det sker inte en verklig anpassning till resten
av Europa”.

4.3.4 ”Anpassningen till omvärlden går långsamt”

Samtliga intervjuade anser att man verkar ligga några steg efter och att det finns vissa exempel som
är representativa för hur saker och ting utvecklas. Coacherna framhåller framförallt ett exempel,
som är att ligan kommer vänta med att flytta ut 3poängslinjen i år (FIBA har beslutat att
3poängslinjen ska flyttas med 50 cm och man har gett klubbarna upp till 2 år på sig att göra detta). I
Spanska Adecco Leb Oro (andradivisionen) flyttade man exempelvis fram linjen direkt när det blev
klart att man i framtiden skulle behöva göra det. Det är ett tydligt exempel på hur man har agerat
proaktivt istället för reaktivt, menar coacherna. På så sätt har man fått uppmärksamhet och en fördel
i kampen om de bästa spelarna, som i sin tur får en fördel gentemot övriga spelare. I Sverige
kommer man alltså vänta med detta, vilket utan tvivel gör att de svenska spelarna och coacherna
kommer hamna i ett underläge jämfört med deras europeiska motsvarigheter, åtminstone inom den
närmaste framtiden. Det minskar deras möjligheter till specialisering och anpassning till de nya
reglerna, och därmed deras marknadsvärde, menar samtliga intervjuade.

Ett annat exempel som nämns är hur man i övriga europeiska länder spelar en nationell cup under
den pågående säsongen, som gör att spelarna får ytterligare några fler värdematcher. Både coacher
och spelare anser att det är otroligt viktigt att man spelar så många betydelsefulla matcher som
möjligt, eftersom övriga Europa gör det.

Att man ännu inte har infört en statistisk parameter som är standard på alla nivåer i Europa sedan
många år tillbaka(Efficiency ranking, se definitionerna) är ytterligare ett exempel på sen
anpassning. Coacherna och spelarna som har spelat utomlands menar att det är en viktig detalj som
det tar tid till att anpassa sig till, eftersom det tvingar en spelare att bli mer effektiv, vilket ger dem
som tidigt har vant sig vid det en fördel som i slutändan ökar deras marknadsvärde och
konkurrenskraft.

På samma sätt menar man att lagen inom ligan inte heller anpassar sig särskilt mycket, utan att man
kan se lagstrukturer och spelare som spelar på positioner som inte är realistiska i internationella
sammanhang. Detta menar man är en direkt följd av att lagen inte deltar i internationella ligor och
cuper, vilket gör att ligan får en inbördes logik som skiljer sig från omvärldens. Flera nämner
Solnas guldgivande satsningar på korta spelare som ett exempel på en lagstruktur som har gett bra
resultat i ligan, men som troligtvis få skulle satsa på i ett internationellt sammanhang.

28
5. Analys
I denna del kommer empirin att kopplas till teorin

5.1 Analys av basketligan ur ett systemteoretiskt perspektiv

I teoridelen förklarades systemteorins grundläggande idéer kring öppna och slutna system. Här
presenteras de i korta drag.

Öppna system definierades i teoridelen som system som är i ständig kontakt med omvärlden och
som genom en kontinuerlig anpassning hänger med i eller driver på utvecklingen. De präglas av en
inre variation och strävar inte efter stabilitet då de är processinriktade och förändringsbenägna.

Öppna system leder i regel till en specialisering av systemets delar, då det är en förutsättning för att
de ska överleva. När systemet får negativ feedback, som vid avvikelser från systemets kurs så
korrigeras systemet och när det får positiv feedback så utvecklas det och uppstår i nya och mer
integrerade former.

Slutna eller delvis slutna system har ingen eller väldigt liten kontakt med kontext och omvärld. De
släpper inte in något från utsidan, och eftersom systemet inte får byggklossar utifrån så minskar
energinivån inuti det. Allt mer energi går åt till självcentrerade mål istället för gemensamma mål
och engagemanget och entusiasmen minskar inom dem.

De intervjuade upplever det som att basketligan har en relativt sluten struktur, där väldigt få lag
tävlar internationellt, och där de inte kan åka ur serien på grund av deras sportsliga resultat. Lag,
individer och klubbar får lite negativ feedback, eftersom de inte kan åka ut, vilket gör att en viss
bekvämlighet infinner sig. På samma sätt får de ibland en positiv feedback utan felkorrigering, som
leder till en utveckling i en annorlunda riktning, som exempelvis den underhållningsfokuserade
synen på basket. De intervjuade menar att ligan och lagen förvisso har en viss nivå av öppenhet då
man tar in utländska spelare och coacher, men att dessa måste anpassa sig till den existerande
logiken och strukturen, som enligt de intervjuade skiljer sig från den internationella. Slutenheten
har enligt de intervjuade gett upphov till en bekvämlighet hos både ligan, klubbarna och spelarna.
Spelarna som har internationell erfarenhet upplever det som att det finns en stor skillnad i
mentaliteten bland aktörer som är aktiva i öppna respektive det slutna seriesystem.

De intervjuade har inte riktigt en uppfattning om hur den internationella konkurrenskraften

påverkas, då det sällan sker jämförelser, vilket kan tolkas som att systemet inte får tillräckligt med
feedback. Den allmänna uppfattningen är att det går att urskilja en viss utveckling, men att andra
länders ligor, lag och individer blir allt fler och utvecklas snabbare. De flesta menar att det inte har
skett någon ökning av antalet svenska professionella basketspelare eller seriösa klubbar under tiden
som ligan har varit stängd. Detta kan ses som tecken på att det generella engagemanget minskar,
vilket är utmärkande för slutna system. Om man dessutom har i åtanke att det under denna period
inte har bildats intresseföreningar för spelare och coacher samt att det numera finns fler utländska
spelare i ligan än innan Bosmandomen så kan det ses som ytterligare ett tecken på att
engagemanget bland de inhemska aktörerna minskar.

Maktförhållandena i ligan upplevs som relativt statiska, och det verkar som att klubbarna och
aktörerna agerar i egensyfte, och att det inte finns ett välförankrat, gemensamt mål.
29
Man menar även att det inte har skett en internationellt gångbar specialisering, varken på aktörs-,
klubb- eller liganivå,(Norrköping och Plannja menar man är undantag) och att ligans internationella
konkurrenskraft står still medans många andra ligor går framåt, vilket innebär att den internationella
konkurrenskraften för både ligan och dess aktörer minskar.

Det upplevs som att den allmänna energinivån blir allt mindre, eller står still och detta menar man
speglas av det faktum att basketen får allt svårare att hävda sig i storstadsregionerna och att det är
svårt att få talangfulla ungdomar att välja basket före andra sporter. Flera menar att
basketdiskussionen har flyttat fokus från herrbasketen till dambasketen(som har en öppen
seriestruktur) och att allt fler ambitiösa individer ser sina möjligheter där.

Om man ska sammanfatta de intervjuades bild av basketligan utifrån det systemteoretiska

perspektivet så finns det tydliga signaler som pekar på att basketligan är ett relativt slutet system.
Det växer fram en bild av en liga där klubbarna och aktörerna är bekväma och där de ofta agerar ur
egenintresse, vilket enligt teorin är en naturlig effekt av ett slutet system. Specialiseringen som
enligt teorin är nödvändig i öppna system har inte uppstått och många av de intervjuade menar att
energinivån inom systemet står still eller minskar. Ett tydligt tecken på att det förhåller sig på detta
vis menar man är exempelvis att elitbasketintresset minskar i storstäderna samt att det inte har skett
en kollektiv organisering hos varken spelarna eller coacherna.

5.2 Analys av basketligan som bransch utifrån Porters konkurrensmodell

Porters konkurrensmodell bygger på 5 delar som tillsammans ger en bild av hur konkurrensen ser ut
i en bransch. I resultatdelen har de intervjuade gett sin syn på hur de ser på de olika krafterna som
påverkar konkurrensen i en bransch. Leverantörer (i detta fall spelare och coacher), rivalitet mellan
de olika aktörerna (klubbarna), substitut (andra underhållningsformer), kunder (publiken) och
nyetableringar (klubbar underifrån som vill upp) diskuteras utifrån deras möjligheter till påverkan.
Helhetsbilden som växer fram genom analysen ger en bild av en bransch som är utsatt för
omfattande konkurrens utifrån av andra basketligor, sporter och övriga underhållningsformer, men
minimal konkurrens inom själva branschen.

De intervjuade beskriver en liga där klubbarna har en stark position gentemot spelare och coacher
och där kollektivt agerande av dessa grupper inte används. Man menar att spelarna och coacherna
agerar själva och beroende på hur pass etablerade de är så får de i större eller mindre utsträckning
jobb. Dock begränsas de av den limiterade och oflexibla marknaden och många menar att klubbarna
använder sig av detta.

Vidare anser man att rivaliteten och konkurrensen mellan klubbarna är relativt liten då det inte finns
några konkreta faktorer som skulle kunna frambringa en större rivalitet. De är aktörer på skilda
orter, (med undantag för Stockholm, där det finns 2 elitklubbar) och de tävlar i större utsträckning
om status på den egna orten än de gör sinsemellan på ett konkret sätt. Även om det finns matcher
som har en större betydelse (Norrlandsderbyn exempelvis) så är inte rivaliteten särskilt påtaglig
menar de intervjuade.

De menar även att det är svårt för nya klubbar att etablera sig och skapa ett intresse för sporten
eftersom den utdragna processen kring ligaansökningar gör att engagemanget ofta avtar. Man
menar att detta dramatiskt försvårar nyetableringar vilket gör att det inte finns ett tryck underifrån
på klubbarna som redan finns i ligan.
30
Man framhåller att basketligan är utsatt för en enorm konkurrens utifrån, då nya
underhållningsformer uppstår hela tiden och där tv, internet, koncerter och andra sporter ständigt
höjer insatserna. De menar att basketligans aktörer inte verkar ha en gemensam vision av hur de ska
agera gentemot denna offensiv, men att man trots allt överlever och kämpar på.

Slutligen så menar man att kunderna (som i detta fall får räknas som publiken, eller fansen) inte
heller kan sätta någon nämnvärd press på klubbarna eftersom de då vanligtvis väljer att inte delta i
europeiska sammanhang eller så ställer de upp med billigare lag, och håller på så sätt budgeten,
oavsett publiksiffra. Man framhäver att det inte riktigt har uppstått en supporterkultur i de flesta
klubbar och att publiken kan klassificeras mer som åskådare än som fans. Man upplever det som att
många klubbar har skapat en ekonomi som inte är beroende av publiken för att gå runt och att det
för många klubbar inte verkar finnas någon undre smärtgräns, så länge som ekonomin fungerar. De
kan ju oavsett resultatet inte åka ur ligan.

Om man ska sammanfatta hur de intervjuade ser på basketligan ur en konkurrenssynpunkt så är

bilden relativt samstämmig. Konkurrensen utifrån är maximal, och man har ingen tydlig,
gemensamt förankrad vision om hur man ska bemöta den. Konkurrensen inifrån är minimal, och det
finns inga drivkrafter i strukturen som tvingar fram den.

5.3 Analys av kompetensutvecklingen inom basketligan

Kompetensutveckling kan enligt teorin skapas på tre sätt: uppmuntran av sociala relationer som
främjar utveckling av kompetenskällor och lärande, utveckling av strukturkapital och ökad
adaptivitet i förhållande till omgivningen. De intervjuade ger en splittrad syn på
kompetensutvecklingen inom basketligan. Å ena sidan menar de att det finns möjligheter för
individer att utveckla sin kompetens, men de menar också att anpassningen till omvärlden är
långsam. De framhåller att klubbarna ofta agerar på egna initiativ och där det inte finns en
gemensam vision för hur kompetensutvecklingen bland spelarna ska gå till. En vanlig lösning är att
man värvar kompetens utifrån på spelar- och coachpositionerna. Man menar att de största
övergripande insatserna har kommit från förbundet där satsningen på styrketräning och
coachutbildning är det som märks mest.

De intervjuade menar att det finns en hel del möjligheter till lärande, men att man som individ
måste söka efter kompetenskällorna. De uppger att det är ovanligt med elitfokuserade föreläsningar
och seminarier och att basketligan i sig inte skapar några särskilda förutsättningar för lärande. På
klubbnivå kan det se annorlunda ut beroende på vilken klubb man befinner sig i, och det generella
omdömet är att det idag finns stora möjligheter för spelare att själva utveckla sin basketkompetens
och få information via medspelare, coacher och internet, men att det skulle kunna göras mer på
detta område.

Strukturkapitalet inom basketligan och dess klubbar är inte särskilt utvecklat menar de intervjuade.
Det finns stora skillnader bland klubbar när det gäller synen och möjligheterna till detta, och det
verkar inte heller finnas tydliga ambitioner för att skapa ett strukturkapital. Det mesta upplevs som
utbytbart(coacher, spelare och spelstilar), och det finns ingen tydlig röd tråd i klubbarna eller ligan.
Då det mesta ofta byts ut får de aktörer som befinner sig i dessa klubbar ofta börja om från noll.

Ligans och lagens adaption till omvärlden upplevs av de intervjuade som långsam, och flera
konkreta exempel tas upp på detta, bland annat lagens struktur och den långsamma reaktionen på
31
flyttandet av trepoängslinjen. Det intervjuade menar att de upplever det som att omvärlden
förändras i en allt snabbare takt, och att man i ligan förvisso rör sig, men väldigt långsamt.

Det samlade intrycket bland de intervjuade är att det finns möjligheter för individer att utveckla sin
kompetens, men att det i stor utsträckning hänger på deras egen drivkraft. Systematiserad
kompetensutveckling för spelarna är det ont om från ligahåll, och klubbarnas strukturkapital är inte
särskilt utvecklat menar man. Man upplever även att det sker en långsam anpassning till
omgivningen, vilket gör att den internationellt gångbara kompetensutvecklingen blir lidande.

5.4 Sammanfattning och integrering av teorierna

I teoridelen beskrivs den röda tråden som binder ihop teorierna, och som går ut på att konkurrens
inom öppna system leder till kompetensutveckling som i sin tur leder till en större chans för
överlevnad och bättre anpassning till omvärlden och dess krav. Slutna systems anpassning till
omvärlden blir enligt teorin långsammare, eftersom de i mindre utsträckning får negativ feedback
vilket gör att de riskerar att halka efter i utvecklingen. Aktörerna som agerar inom det slutna
systemet lägger enligt teorin allt mer energi på att skydda sina intressen och revir samtidigt som
hela systemets konkurrenskraft minskar.

Om man analyserar svaren som de intervjuade har gett så kan man konstatera att det även där finns
en röd tråd, som i stor utsträckning påminner om den som presenteras i teorin. Ligans slutna
karaktär, med få lag som tävlar internationellt och inga lag som åker ut på sportsliga grunder, samt
bristen på konkurrens mellan klubbarna och avsaknaden av kollektivt agerande bland spelarna och
coacherna leder till en kompetensutveckling som är långsammare än i många andra länder, vilket
gör att den internationella konkurrenskraften minskar för ligan och dess aktörer. Även om
Norrköping och Plannja lyfts fram som bra exempel på klubbar som höjer ligans status och kvalité,
och förbundets satsningar på styrketräning och coachutbildningar ses som framgångar, så ändras
inte bilden nämnvärt av att ligans basketmässiga utveckling är långsam i förhållande till omvärlden,
som utvecklas allt snabbare och därmed lämnar ligan och dess aktörer allt längre bakom sig.

32
6. Slutsatser
Nedan presenteras de slutsatser som framkommer ur resultat- och analysdelen

I inledningen av uppsatsen berördes uppsatsens övergripande forskningsfråga som löd på följande

vis: Hur kan den svenska basketligan och dess främsta aktörer (spelare, coacher) bli mer
konkurrenskraftiga internationellt?

Uppsatsens första syfte har varit att kartlägga hur några utvalda aktörer upplever att de påverkas av
den existerande strukturen, och detta har behandlats utförligt i resultatdelen. I analysen har man
kunnat konstatera att ligan har en relativt sluten struktur och att många av de karaktäristiska
egenskaperna för slutna system kunde återfinnas. Det andra syftet med uppsatsen har varit att
utifrån teorin och empirin identifiera hinder och drivkrafter för en ökad internationell
konkurrenskraft. Detta presenteras nedanför. Det tredje syftet har varit att formulera
rekommendationer, och detta görs i nästa kapitel.

Utifrån teorin och empirin har följande hinder och drivkrafter identifierats:

1. Bristen på konsekvenstänkande hos de etablerade klubbarna, spelarna och lagen är farlig då

omvärlden ständigt går mot en ökad effektivisering.

2. Det aktuella systemet belönar mediokritet hos klubbar, lag och aktörer, vilket kan upplevas
som en trygghet, men det kan också vara en fara om man blir för bekväm.

3. Det oregelbundna deltagandet i internationella sammanhang gör det svårt för klubbarna,
coacherna och spelarna att utveckla deras kompetens. Detta sprider sig senare nedåt genom
ligan.

4. Bristen på positiv och negativ feedback i internationella sammanhang gör så att

utvecklingen går långsamt och ibland åt ett annat håll än omvärlden.

5. Det spelas ett stort antal betydelselösa matcher under en säsong på grund av att ingen kan
åka ur serien. Detta leder till ett bristande engagemang hos samtliga inblandade.

6. Bristen på värdematcher leder till en brist på engagemang och känslomässig anknytning till
elitbasket hos publik, spelare och media vilket leder till att det finns få fans. Många klubbar
väljer i sin tur att lägga sig på en miniminivå ekonomiskt och kämpar istället med
effektiviseringar.

7. Det sjunkande engagemanget i kombination konkurrensen från andra sporter och värvad
kompetens utifrån gör så att de egna aktörerna har allt färre arbetsplatser att hoppas på,
vilket leder till att färre satsar helhjärtat på att vara aktörer inom elitbasketen i Sverige.

8. I och med att man inte har professionalism som orubbligt kriterium så har man fortfarande
en liga där många aktörer är semiprofessionella, och detta är farligt då omvärlden går mot
ökad nivå av professionalism bland dess elitaktörer.

33
7. Rekommendationer
Utifrån studiens resultat och teori så har följande rekommendationer till basketligan och dess
aktörer formulerats:

1. Lagen som har de högsta tabellplaceringarna bör alltid ha som prioritet att tävla i
Europeiska cuper och regionala ligor, även om de inte vinner sina matcher och det är
kostsamt. Aktörernas och klubbarnas kompetensutveckling i internationella sammanhang
bör prioriteras framför kostnaden för att medverka. Detta kan innebära att man måste
prioritera annorlunda inom organisationerna, och att man exempelvis spelar med unga
billigare spelare med långtidskontrakt istället för dyrare, etablerade spelare med
korttidskontrakt. Ett systemteoretiskt resonemang kan ge intressanta perspektiv på detta.

2. Det måste finnas konsekvenser för dåliga sportsliga resultat. Att använda sig av det
europeiska ligasystemet skulle troligtvis leda till ett annorlunda tänkande bland både lag
och individer, och även om bara ett lag åker ur serien så skulle det sätta press på samtliga
lag att ta varje match oerhört seriöst, vilket skulle göra varje match betydelsefull, och på så
sätt skapa ett större värde för publiken och aktörerna.

3. Möjligheten att ta sig upp till ligan på sportsligt vis skulle i det långa loppet troligtvis skapa
en basketetta där flera klubbar skulle aspirera på att gå upp i ligan, och de skulle utifrån
deras specifika möjligheter skapa olika lag och klubbstrukturer. Fler arbetstillfällen kan
komma att skapas, och fler individer kan tänkas se sin chans att få ta sig upp i
seriesystemet. Detta skulle i kombination med den ökade satsningen från förbundets sida på
coachutbildningar kunna ge en intressant liga där fler ambitiösa coacher skulle kunna få en
meningsfull och verklig chans att bli bättre inom sitt yrke och ha en givande karriär. Som
det ser ut just nu finns det ett begränsat antal potentiella karriärvägar att ta inom
elitbasketen på herrsidan.

4. Olika former av entreprenörskap skulle uppmuntras i större utsträckning inom klubbarna då

de skulle se möjligheterna till att klättra i seriesystemet eller tävla internationellt. På detta
vis hamnar fokus på coachernas och spelarnas prestationer, och som troligtvis få motsätter
sig mot, i slutändan är vad elitidrott handlar om.

5. På detta vis kan man tänka sig att trycket underifrån med tiden skulle öka, och i
kombination med att lagen i ligan även tävlar om att åka ut så skulle konkurrensen mellan
klubbarna om coacher, spelare, publik och sponsorer öka. Detta borde enligt systemteorin
leda till en ökad specialisering bland klubbarna där olika spelidéer och strukturkapital
skulle kunna börja byggas upp. Detta skulle i sin tur gynna kompetensutvecklingen bland
spelarna och coacherna då de skulle bli tvungna att utveckla deras basketkompetens för att
överleva. Idag kan det tyckas vara viktigare att man har en klubbdirektör som kan få
ekonomin att gå runt än spelare som kan vinna matcher.

6. Spelarna och coacherna bör skapa intresseföreningar och tillsammans med ligan och
klubbarna diskutera om i vilken riktning man vill att ligan ska röra sig. Att kräva
standardiserade kontrakt och minimilöner, för att på så sätt sporra fler inhemska spelare till
långsiktiga professionella satsningar bör vara något att överväga, precis som regler om hur
många inhemska spelare man måste ha i lagen.
34
 7. En gemensam vision om vem ligan finns till för, och i vilken riktning den är på väg bör
diskuteras grundligt av samtliga parter, och en större medvetenhet bör skapas om vilka
konsekvenserna är av den existerande strukturen.

8. Genom att spelarna och coacherna agerar och förhandlar kollektivt kan ett tryck på ligan
och klubbarna skapas, som i sin tur kan leda till att klubbarna kan sätta en större press på
ungdomsklubbarna och basketgymnasierna att producera bättre unga spelare. Detta skulle
förhoppningsvis även leda till ett bättre urval.

9. Adaptiviteten mot omvärlden måste ökas, och anpassning till exempelvis trepoängslinjer
och statistik bör ske med automatik, och inte flera år efter att omvärlden har tagit till sig
detta. På samma sätt bör man göra allt man kan för att skapa värdematcher, vilket enligt
samtliga intervjuade är det som behövs mest, och en cup (som det finns en mängd exempel
på i Europa, Skribent1 nämner det engelska fotbollscupsystemet där klubbar från olika
divisioner möts) kan vara ett bra sätt att göra det på.

10. Att det föreligger ekonomiska skäl bakom klubbarnas beslutsfattande råder det troligtvis
inget tvivel om. Men om man har råd att ta in utländska spelare för att försöka vinna
ligan(som många klubbar har gjort genom åren) så kan man också överväga att skriva
långtidsavtal med unga talanger och sträva efter att tävla i europeiska sammanhang. Här
krävs en förändrad syn på vad syftet är med verksamheten och här kan ett helhetsfokuserat,
systemteoretiskt synsätt ge intressanta perspektiv på hur ligan och dess aktörer kan
förbättra den internationella konkurrenskraften.

35
8. Diskussion
De idéer och tankar som har tagits upp i uppsatsen har framkommit genom intervjuer med
framstående och etablerade svenska spelare och coacher, och även om de inte kan anses vara
generella och representativa för vad alla spelare och coacher tänker så finns det ändå en viss poäng i
de tankar som de uttrycker. Att man överlag bland spelarna inte är särskilt medveten om den
specifika logik som uppstår i en stängd liga är oroväckande i sig, då konsekvenserna om inte annat
bör diskuteras och klargöras tydligt från alla berörda parter.

Att den internationella konkurrenskraften ska öka behöver självklart inte vara ett mål då man kan ha
helt andra mål, (som lönsamhet, eller socialt ansvar) men om man vill att basket ska bli större som
sport och att antalet engagerade ska öka så bör man definitivt fundera på om man inom elitbasketen
är på rätt väg (i synnerhet med tanke på hur europeisk basket utvecklas).

Att det slutna seriesystemet är ytterst ovanligt, (och framförallt bland sporter vars aktörer
huvudsakligen får klassificeras som halvprofessionella) gör att det bör föreligga synnerligen
särskilda skäl för dess framtida existens.

Slutligen så måste basketligan och dess aktörer fråga sig själva vad de vill, och ifall de är medvetna
om hur sporten och dess spridning och popularitet påverkas av detta, ur svensk och europeisk
synvinkel ytterst ovanliga sätt att tävla på. Att det i dagsläget inte finns andra ligor i Sverige som är
slutna, och att klubbar med amerikanska tilläggsnamn är ovanligt bör ge en fingervisning om att
man kanske inte har lyckats bli den föregångare som man kanske hoppades på. Man bör överväga
att använda sig av det systemteoretiska perspektivet, och förhoppningsvis så kan man i framtiden
göra basketen till en sport som den svenska befolkningen i större utsträckning kan relatera till.
Förhoppningsvis kommer man då även ha en egen, modern historia där de egna spelarna och lagen
är i fokus, istället för att ligans mest uppmärksammade händelser är att Magic Johnson och Scottie
Pippen kom hit för att spela några matcher flera år efter att de hade avslutat deras basketkarriärer.

36
9. Kritisk reflektion
Här följer en kritisk reflektion, samt förslag till vidare forskning

Tanken med denna uppsats har varit att ge ett akademiskt bidrag med ett företagsekonomiskt
perspektiv på basket. Förhoppningsvis är det inte det sista bidraget. Uppsatsen kan förhoppningsvis
även ses som ett bidrag till den allmänna diskussionen som berör öppna och slutna ligor i Sverige
och Europa, även om den inte tydligt gör anspråk på det.

Svårigheten med uppsatsskrivandet har varit att hålla sig till en konkret analysnivå, då
diskussionerna med de intervjuade ständigt har svävat iväg och glidit in på allt från individer,
landslag, ungdomslag eller damlag och själva fokuset har därmed ibland inte blivit så tydligt.
Basketligan är inte en liga som är helt frånskild från den övriga verksamheten, då den är beroende
av att ungdomslagen och lagen i ligorna under serien producerar nya talanger, men också framtida
publik och intressenter. Den europeiska idrottens problem men också möjligheter ligger just i det att
elitidrotten inte är frånskild från amatöridrotten och det lokala samhället på samma sätt som i USA.
Å andra sidan har USA ett imponerande collegesystem som gör att idrottsutövarna inte slutar för
tidigt och samtidigt får en bra utbildning.

Teorierna som har valts har haft en klar röd tråd, men de har också gått in i varandra, vilket har
gjort att frågeställningarna ibland kan ha haft en ledande effekt. Att ett slutet system exempelvis
inte uppmuntrar till konkurrens är troligtvis inte en främmande tanke för många.

Intervjuerna har haft en hög relevans då de som har intervjuats är ansedda och respekterade aktörer
inom basketligan och deras åsikter är därmed i allra högsta grad väsentliga. Däremot kan man inte
påstå att 7 personers åsikt i ett ämne kan anses vara generell kunskap.

Inte heller är tanken bakom syftet, att en liga och dess aktörer ska ha som målsättning att öka den
internationella konkurrenskraften någon självklarhet, men det är ett inspirerande sätt att tänka på.

9.1 Förslag till fortsatt forskning

Då det hittills inte har publicerats särskilt många uppsatser som berör basket i Sverige, så finns det
ett stort behov av forskning inom detta område. Denna uppsats har gett upphov till en del tankar
som berör basketligans struktur, men det finns ett behov av både kvantitativa och kvalitativa
undersökningar som behandlar allt från finansiella analyser till kulturella aspekter. Samtliga
framtida bidrag är efterlängtade och önskvärda.

37
Källförteckning
Ahrenfelt, B. (2001), Förändring som tillstånd, Pozkal Poland: Studentlitteratur

Berglund, Åke & Blomqvist, Anders (2004), Affärsutveckling – att driva förändringsarbeten,
Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet

Both, J & Norman, M (2008), Renomméets inverkan på företag i kriser - en fallstudie. (C-uppsats i
marknadsföring)Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Bryman, Alan (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi

Ellström, Per-Erik & Nilsson Barbro (1997), Kompetensutveckling i små och medelstora företag : en studie
av förutsättningar, strategier och effekter, Linköping: Unitryck

Fort, Rodney (2000), European and North American Sports Differences (?), Scottish Journal of Political
Economy, vol 47, no 4

Jeanrenaud, C. & Késenne, S. (2009), The economics of sports and the Media, Cheltenham, Gloucs: Edward
Elgar

Noll, G, Roger (2002), The Economics of Promotion and Relegation in Sports Leagues, Journal of Sports
Economics, Vol. 3, No. 2, ss. 169-203

Norrbom, Carl (1971) Systemteori – en introduktion, Stockholm: K L Beckmans tryckerier AB

Porter, E.M., (1996), Konkurrensstrategi, Oskarshamn: Tryckeri AB Primo

Ross, Stephen, S & Szymanski, Stefan (2008), Fans of the world, Unite! : a capitalist manifesto for sports
consumers, Stanford: Stanford university press

Senge, M. P. (2004), Den femte disciplinen, Falun: Scandbook AB

Sloan, J, P (2006), Rottenberg and the Economics of Sport after 50 years, an evaluation, International
Association of Sports Economists, working paper series, paper no 06-08, ss19-20

Szymanski, S & Valletti, T, M (2005), Promotion and relegation in sports, Rivista di politica economica,
maggio-giugno

Wenner, Lawrence. A (1998), Mediasport, London: Routledge

Yu, P, K (2003), Harmonization Game: what Basketball can teach about Intellectual Property and
International Trade, The International Intellectual Property Law, Fordham International Law Journal, (vol
26:218)

Öqvist, Oscar (2007), Systemteori i praktiken: systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt
arbete. Växjö: Grafiska Punkten

38
Internetkällor, publikationer och policydokument

Artikel av Enehag, Peter (2008) The American model of sport

>www.idrottsforum.org/articles/enehag/bilaga2.pdf < (23.05.2010)

Basketligans hemsida (2010) >http://www.svenskabasketligan.se/static_history.html< Basketligans historia

(23.05.2010)

Groll, M., Koopmann, O & Härsch, K. (2008) Organisational aspects of sport in the European Union: a
status- report within the scope of the project “Sport in Europe – social, political, organisational, legal
transparency in Europe” ,German Sports University Cologne, Institute for European sports- development and
Leisure studies >http://www.sport-in-
europe.eu/images/stories/PDFFiles/organisational%20aspectsofsportintheeuropean.pdf< (23.05.2010)

Euroleagues hemsida (2010) >http://www.euroleague.net/news/i/68654/180/tv-agreements-mean-record-

euroleague-exposure< Tv agreements mean record euroleague exposure (23.05.2010)

Europeiska Kommissionen (1998), The European Model of Sport, Directorate-general, consultation document
of DG X >http://ec.europa.eu/sport/library/doc/a/doc248_en.pdf< (23.05.2010)

Europeiska Kommissionen (2007), White Paper on Sport, > http://ec.europa.eu/sport/white-

paper/doc/wp_on_sport_en.pdf < (23.05.2010)

NBA:s hemsida (2008) >http://www.nba.com/news/nba_china_080114.html< NBA announces formation of

NBA China (23.05.2010)

Riksidrottsförbundets (FoU-rapport 2007:11), Eliten är liten, men växer, förändrade perspektiv på elitidrott
>http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_746/scope_128/ImageVaultHandler.aspx< (23.05.2010)

Svenska Basketbollförbundets tävlingsbestämmelser > http://www.basket.se/files/%7B7C0262F7-599B-

47E0-8403-0414428B3E98%7D.pdf < Allmänna bestämmelser för deltagande i Ligan, version 2010-01-20
(23.05.2010)

Vetenskapsrådet. (2001), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm, Vetenskapsrådet

39
Bilaga: Intervjuguide

Bakgrund Beskriv kortfattat din bakgrund

Upplevelse av skillnaden mellan öppna/slutna system/ligor

Hur upplever du som aktör skillnaden mellan att vara en aktör i en öppen vs stängd liga?

Hur upplever du att detta påverkar din internationella konkurrenskraft?

Tycker du att utvecklingen inom ligan går i annorlunda riktning än i länder som har öppnare
karaktär?

Hur påverkas de olika aktörerna inom ligan av detta system enligt dig? (positivt, negativt)

Hur ser du på fördelar/nackdelar med detta system?

Konkurrens (på individnivå och lagnivå)

Hur tycker du att konkurrensen påverkas av att klubbarna inte går åker upp eller åker ur serien på
sportsliga grunder?

Hur påverkas konkurrensen av de krav som ställs på klubbarna då de vill komma upp till ligan?

Hur upplever du att klubbarnas förhandlingsposition gentemot de inhemska spelarna ser ut i

basketligan och hur påverkas det av att lagen inte kan gå upp på eller ner på sportsliga grunder?

Hur upplever du att konkurrensen om resultat, sponsorer, spelare, är mellan klubbarna?

Hur påverkas basketen enligt dig av de substitut som finns (andra sporter, bio, koncerter etc)?

Hur ser du på behovet av ett spelarfack?

Kompetensutveckling

Hur upplever du att kompetensutvecklingen inom basket ser ut hos individer och lag inom ligan?
(fokus på olika delar, taktik, teknik, fysik, etc)

Kan man se en annorlunda kompetensutveckling inom basket hos dem som kommer från ett annat
system?

Hur ser strukturkapitalet ut i basketligan enligt dig? Med detta menas allt som en klubb kan göra för
att skapa förutsättningar för effektivt lärande: finns det särskilda system eller spelstilar som klubbar
håller sig till, instruktioner för vad som krävs på vilken position, träningsmetoder, instruktions-dvd?
Organisationen bakom laget, finns det assisterande tränare, läkare, sjukgymnaster, sportchefer?

Hur skapas förutsättningar för lärande inom basketligan? (utländska spelare, coacher, föreläsningar,
analyser av basketmatcher på dvd, individuella utvecklingssamtal)

I hur stor utsträckning tycker du anpassas basketligan till omgivningen (jämfört med andra ligor,
sporter, etc)? (anpassning av regler, spelstruktur, statistik, etc)

40
41