You are on page 1of 2

Byrkratin bakom knslorna

Musik r s mycket mer n knslor. Bakom lten vi hr p radion dljer sig ngot annat n
artisternas ambition att berra. Innan en kompositions olika fragment sammanfogas till den helhet
vi kallar fr en lt genomgr den utstuderade processer av modifiering och frdling (eller
frvanskning). Denna manipulation sker bakom kulisserna och oftast utan artistens eller
konsumentens vetskap. Lyssnaren som mnar att avnjuta resultatet i form av en frdig lt bryr sig
dock frmodligen inte om detta omfattande och anala frarbete som utfrs av producenter, mixare,
redigerare, assistenter, masteringstekniker och praktikanter. Dessa arbetare jobbar fr en ringa
penning, under prekra arbetsfrhllanden och i princip dygnet runt. Att f uttrycka sig kreativt,
hoppet om ra och bermmelse samt livssituationen som utgrs av att f jobba med sin egen och
andras hobby anses vara ln nog. Detta r kulturarbetarens livsbetingelser. Vi skulle egentligen
kunna kalla dem fr kulturproletrer eftersom de bortsett frn den lga lnen ven tenderar att
husera lngst ned i den kulturella produktionshierarkin.

Kulturproletr (utbrnd)

Att konsumenten inte gnar ngon strre uppmrksamhet t kulturproletrernas insatser kan liknas
vid den beteendemekanism som uppstr nr vi kper genmodifierade produkter i livsmedelsaffren.
Vi ser den frdiga produkten som genom effektivt iscensatt marknadsfring lyckats vertala vra
sinnen att den hr varan mste vi bara ha, men vi reflekterar inte ver vilket arbete som ligger
bakom framstllandet. Vi njer oss med en frggrann paprika eller ett saftigt pple.

Bakom kulisserna

I avseendet musik vill lyssnaren frst och frmst berras av de knslor musikens upphovspersoner
mnat att frammana. En bra (frggrann) lt anses vara en fet (saftig) lt och r ltt att relatera till
p ett emotionellt plan. De flesta njer sig med detta. Det som dljer sig bakom kulisserna r
emellertid som redan antytts ngot annat n knslor. Hr finns en historia av minutist planerad
arbetsdelning och rationalisering, eller fr att hlla fast vid grnsaksmetaforen, genmodifiering.
Det lyssnaren uppfattar som en bra lt kan beskrivas som en form av modifierade sanningar, en
slags alternativa kulturfakta som framstllts under pressade arbetsfrhllanden. Det r sledes i
detta skeende kulturproletrerna kommer in i bilden. Varje musikstycke r ett resultat av detta
expertsystem, dessa lgavlnade och hoppfulla aktrer. Spelar gitarristen lite osvngigt? Inga
problem. Misstagen kan fixas med hjlp av avancerad datorkraft. Ljudfilen skickas ivg till den i
arbetsledet som r expert p att bearbeta osvngiga gitarrer. Datorn utgr det primra
arbetsverktyget och ljudfilerna manipuleras eller byts ut genom precisa ingrepp. Detta r dock
endast en av mnga inblandade specialister i arbetsledet. Ligger de av trummisen omsorgsfullt
placerade slagen aningen efter eller fre i tid? Att trumslagaren r inkonsekvent i sina prestationer
r inte heller ngot problem. ven sdana brister kan tillrttalggas i datorn med hjlp av en ondlig
mngd digitala musikverktyg. Det sker utan trummisens vetskap som av naturlig anledning
(undanhllande av information) tillts leva i tron att hen spelar otroligt bra. Truminspelningens
ljudspr skickas till den som r expert p att modifiera och redigera otajta trummor. Genom strikt
preciserade och kliniska moment som r allt annat n berikade av sjlsligt innehll korrigeras
trumslagarens misstag och sledes mnsklighet. Detta arbetsutfrande, likt vriga moment, krver
en oerhrd disciplin och i princip autistisk precision. Hller sngtagningarna inte mttet i avseendet
tonhjd? Inga problem. Sngarens fadser kan med i det nrmaste osannolikt detaljfokus korrigeras
av den som r proffs p att automatisera bristflliga vokala prestationer. Detta sker utan
vokalistens vetskap. Nr sngfgeln hr det frdiga resultatet tror hen sledes att hen sjunger
fantastiskt bra, vilket torde betyda att lgnen nr egot.

Musikernas anstrngningar som frevigats i digitalt format i form av ljudfiler hackas genom
dessa ingrepp upp och modifieras i minsta bestndsdel. Detta till den grad som musikindustrin
definierat som en godtagbar lgstaniv fr vad som anses uppfattas som bra spelat eller en bra
och fet lt. Dessa kulturproletrers strikt detaljerade arbetsmoment kan inte beskrivas som kreativa
sysselsttningar. De r snarare byrkratiska och alienerande till sin form. Varje ljudspr kodifieras,
modifieras och manipuleras genom detaljstyrning och den ursprungligen autentiska
ljudinspelningen transformeras till ngot nytt.

Redigerade (upphackade) ljudfiler (knslor) Arbetsdelning

Nr det frsta steget av denna sanningsmodifiering genomfrts skickas spren likt ett formulr
mellan Frskringskassans frvirrade handlggare vidare till nsta instans fr bedmning till nsta
niv av specialister. Om det manipulerade resultatet i form av en nstan frdig lt anses hlla mttet
fr det stmpeln OK och bedms tillrckligt dugligt fr att skickas vidare i arbetsledet. Vid de
tillfllen detta inte r fallet terfrs stycket till fregende expert som str beredd att utfra
kompletterande ingrepp. Ljudmassan skickas sedan n en gng ivg till ytterligare en specialist som
r redo att genomfra n mer kontroll och modifiering. Proceduren upprepas ett ytterligare antal
gnger tills alla ndvndiga bedmningar genomfrts och godknts. Ett otal instanser och experter
senare r kompositionens nu rationellt korrigerade fragment sammanfrda till ett slutgiltigt resultat.
Produkten r redo att salufras. En frdig lt har slutligen skapats och kan adderas till varukorgen.