Att skriva historia

Studieguide till sjlvstndigt arbete/examensarbete i historia vid

Linnuniversitetet

Version HT-16
Innehllsfrteckning

Inledning............................................................................................................. 3
1. Mlsttning med sjlvstndigt arbete.............................................................3
Sjlvstndigt arbete p 31-60 hp-niv 7,5 hp (G1F)........................................3
Sjlvstndigt arbete/examensarbete p 61-90 hp-niv, 15 hp (kandidat) (G2E)
......................................................................................................................... 4
Sjlvstndigt arbete/examensarbete p avancerad niv 15 hp30 hp
(magister/master)............................................................................................ 4
2. mnesval och handledning............................................................................. 4
Val av mne..................................................................................................... 4
Handledning..................................................................................................... 5
Etik................................................................................................................... 6
Bibliotek och arkiv............................................................................................ 7
Boktips............................................................................................................. 8
3. Arbetets utformning........................................................................................ 8
Grafisk presentation......................................................................................... 8
Sprket............................................................................................................. 9
Frkortningar.................................................................................................... 9
Disposition....................................................................................................... 9
Bilder, tabeller och diagram...........................................................................12
Omfng.......................................................................................................... 13
4. Kllbelgg och hnvisningar.........................................................................14
Noter.............................................................................................................. 14
Kll- och litteraturfrteckning........................................................................17
5. Uppsatsseminariet........................................................................................ 20
6. Arbetsgng och bedmning..........................................................................21
Kriterier fr bedmning av uppsatskurs.........................................................22
Referenslista..................................................................................................... 23
Bilaga: Exempel p kll- och litteraturfrteckning jmte exempel p fotnoter..25

2
Inledning
Att skriva uppsats r en av de centrala uppgifterna i humanistisk och samhllsvetenskaplig utbildning.
Det ger en inblick i svrigheterna och gldjen i att sjlv skapa vetenskapliga texter. Denna handledning
r ett komplement till gllande kursplaner en bas, en frsta orientering och en stomme i det fortsatta
arbetet med att skriva uppsatser i historia. Hr fresls ven en mall fr disposition, referenslistor och
notsystem. Fr den som vill ska alternativa framstllningsstt ges en del litteraturtips fortlpande i
texten.

Allt ryms inte p dessa sidor. Det rr sig hr framfr allt om hantverksmssiga tips och rd. Mer sub-
stantiella upplysningar om teori, metod, arkivvsende och biblioteksvningar frutstts givna i andra
undervisningsmoment.

Lr dig hantverket grundligt i ett tidigt skede, skriv ner alla kllor och referenser korrekt frsta gngen
du anvnder dem, s blir det mer tid ver till det roliga forskningen och skrivandet.

1. Mlsttning med sjlvstndigt arbete

Avsikten med det sjlvstndiga arbetet r att ge den studerande tillflle till fortsatt och frdjupad v-
ning i att p egen hand arbeta med historiskt kllmaterial och historisk litteratur. Uppsatsen skall visa
att den studerande p begrnsad tid kan:

identifiera, formulera och avgrnsa en vetenskaplig frgestllning;

samla in vetenskaplig litteratur och kllmaterial;
diskutera forskningslge, skilda perspektiv, teorier och metoder fr underskningen;
besvara den stllda frgan (mer eller mindre fullstndigt)

Detta skall ske med vetenskaplig stringens och framlggas skriftligt fr ventilering p seminarium. Ett
aktivt deltagande p seminarierna, vari ingr kravet p fullgrande av en srskild opposition p ett
annat arbete samt att som respondent diskutera sitt eget arbete, skall ka frmgan att diskutera och
analysera vetenskapliga texter p ett sakligt, infallsrikt och nyanserat stt.

Sjlvstndigt arbete p 31-60 hp-niv 7,5 hp (G1F)

Betoningen ligger p frdighetstrning och vningsmomentet. Grundlggande r frmgan att

stlla en historisk frga som r mjlig att besvara utifrn de givna frutsttningarna.
Uppgiften innefattar inlsning och bruk av ngra av de mest centrala verken p forsk-
ningsomrdet.
Historiska metoder och argumentationsteknik tillmpas p ett mindre underskningsomrde
och ett begrnsat kllmaterial.
Uppsatsarbetet kan med frdel organiseras i projektform med grupphandledning fr en strre
grupp studenter.

Studenter som lser p lrarutbildningen skall i samband med att det sjlvstndiga arbetet presenteras
ven redovisa en didaktisk reflektion ver uppsatsmnet. Denna reflektion kan antingen vara en inte-
grerad del av uppsatsen eller ett avslutande tillgg till uppsatsen.

3
Sjlvstndigt arbete/examensarbete p 61-90 hp-niv, 15 hp (kandidat) (G2E)

I frhllande till arbeten p lgre niver krver arbetet p denna niv en mer omfattande och
sjlvstndig inventering av kllmaterial och tidigare forskning p detta och nrliggande omr-
den.
Detta fr att kunna klarlgga vilka metoder, perspektiv och teorier som kan vara anvndbara
samt motivera de som vljs. Ett reflekterat anvndande av teori r p denna niv ett krav.
Arbetet br ha en balans mellan diskussionen kring arbetets frutsttningar, sjlva undersk-
ningen och analysen av den, samt de slutsatser som dras.
Som avslutning r det lmpligt att frutom en redovisning av uppndda resultat, peka p hur
en fortsatt underskning kan frdjupas och fortsttas.
Arbeten p denna niv skall publiceras i DiVA (se vidare nedan, s. 10). Infr publiceringen
granskas texten terigen av examinator s att uppenbara fel och brister som uppmrksammats
av seminariet r tgrdade. Studenten har en vecka p sig fr detta arbete.

Studenter som lser p lrarutbildningen skall ha en tydlig didaktisk inriktning p uppsatsen.

Sjlvstndigt arbete/examensarbete p avancerad niv 15 hp30 hp (magister/master)

Om samma vetenskapliga problem behandlas som i arbetet p grundniv mste den empiriska
basen breddas s att tidigare hypoteser och preliminra resultat kan prvas.
Hgre krav p sjlvstndighet i alla uppsatsskrivandets moment stlls: fortsatt litteratur- och
materialskning, tolkning, frklaring och utvrdering av resultaten.
Kringsynen br ocks vara strre s att frfattaren kan bedma och framhva vilka resultat
som r av strst intresse i relation till tidigare forskning.
En strre tyngdpunkt p slutproduktens vrde markeras genom att en preliminr upplaga
ventileras och frfattarens frmga att inarbeta seminariets synpunkter i en slutversion ingr i
uppgiften och i betygsttningen. En slutversion lmnas in senast en mnad efter ventileringen
och ligger till grund fr betyg och publiceras i DiVA.

Studenter som lser p lrarutbildningen skall ha en tydlig didaktisk inriktning p uppsatsen.

2. mnesval och handledning

Val av mne

Sjlvstndigheten i valet av mne kar successivt under utbildningens gng i och med att studentens
insikter om vad som r mjligt och intressant att forska om blir strre. Men ett personligt intresse fr
det valda mnet r oftast en frutsttning fr ett bra resultat. ven i de fall arbetet ingr i ett tema eller
projekt br det vara mjligt att finna en vinkel som knns personligt angelgen. Alla mnen mste
godknnas av seminarieledaren/examinator.

Det br observeras att mnets formulering oftast r preliminr, och att det r meningen att frfattaren
sjlv skall gra den definitiva avgrnsningen och problemformuleringen, efter litteraturgenomgng,
materialinventering och PM-ventilering. Om strre omarbetningar sker som ger mnet en helt ny ka-
raktr n det hade frn brjan mste handledaren och seminarieledaren kontaktas.

4
En uppsats kan om mnet s krver, exempelvis vid komparation mellan tv arbetskrvande undersk-
ningar, skrivas i samarbete mellan tv eller flera studenter efter godknnande av examinator. Samar-
betet fr inte vara ttare n att det klart framgr i arbetet vem som gjort vad. Eftersom examensford-
ringarna fr kandidatexamen krver ett sjlvstndigt arbete mste de enskilda bidragen i ett gemen-
samt arbete preciseras, frslagsvis i ett frord eller en bilaga.

Arbeten p avancerad niv, som avses kunna anvndas vid anskan till forskarutbildning, br skrivas
enskilt.

Handledning

Handledare utses av examinator. Om ngon vill byta handledare tas kontakt med examinator eller
studierektor.

Redan vid valet av mne r det regel att frfattare och handledare gemensamt diskuterar tnkbara
aspekter p mnet, litteratur och kllmaterial. Kortfattade tips om litteratur och kllor, som utgr en
utgngspunkt fr arbetet lmnas till den studerande.

Nr frfattaren har orienterat sig r det lmpligt att gra upp en plan fr arbetet och en preliminr
disposition fr uppsatsen. Den redovisas s snart som mjligt till handledare och examinator. Redo-
visningen sker skriftligt i en PM p ngon eller ngra sidor, minst en vecka fre det seminarium, som
fr arbeten p G2E-niv samt avancerad niv brukas till en genomgng av arbetets upplggning. Pro-
memorian fr arbetet p G1F-niv fungerar som ett enskilt arbetspapper fr student/handledare. Fl-
jande punkter br behandlas utan att vara fullstndigt avklarade:

titel
grna motivering av valet av mne
huvudfrgestllning/ar
knd litteratur med anknytning till mnet
tnkbart kllmaterial
vrigt du vill ha synpunkter p, till exempel val av underskningsomrde, tidsavgrnsningar,
teoretiska/metodiska problem.

Det r allts inget fel att formulera sin PM relativt ppet infr diskussionen vid PM-seminariet
och/eller med handledaren. Erfarenheten sger att syfte och frgestllningar kan komma att formuleras
om bde en och flera gnger under arbetets gng.

ven om arbetet frutstter en relativt stor sjlvstndighet str handledaren till frfogande fr rd,
anvisningar och problemdiskussion. Boka tid ngra dagar i frvg med din handledare och lmna
grna i frvg ett underlag fr diskussionen/frgorna du har. Vid handledningstillfllena br varje gng
ett konkret delml upprttas och tidpunkt fr redovisning och diskussion av detta verenskommas.

Den skriftliga handledning du nu lser utgr utgngspunkten fr uppsatsskrivandets formalia och r

den som i frsta hand skall konsulteras fr rd och anvisningar. I andra hand finns fler handledningar
om uppsatsskrivande att nyttja och i tredje hand handledaren:

Eric Johannesson & Marie-Christine Skuncke, Lathund fr doktorander och uppsatsfrfattare,

2. uppl. (Meddelanden: Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1, 1985), r

5
 inriktad p formella frgor. Med vissa frndringar frekommer flera av deras rd framfr allt
vad gller noter och referenser i denna handledning.
Arne Jarrick & Olle Josephsson, Frn tanke till text: En sprkhandbok fr uppsatsskrivande
studenter (Studentlitteratur, 1996), inriktar sig mer p textens begriplighet.
Anna Gtlind & Magnus Linnarsson, Konsten att skriva en fotnot: Vetenskaplig formalia fr
humanister, (Studentlitteratur, 2015) behandlar formalia.
Kate L. Turabian, A Manual for Writers of Term Papers, Theses, and Dissertations, 7. rev.
uppl. (The University of Chicago Press, 2007), ger skrivregler och rd fr engelsksprkiga
arbeten/delar av arbeten.

Handledning sker p G1F-niv till stor del lmpligen i grupp och som en del i vriga moment p del-
kursen. Varje uppsats skall dock ha en srskilt utsedd handledare som lser och kommenterar uppsat-
sen i sin helhet infr seminariebehandlingen.

Handledningen skall betraktas som tidsbegrnsade undervisningstillfllen. En norm fr handledning

p kandidat- och magisterniv r att studenten maximalt kan begra en handledarinsats i form av m-
ten och kontakter, inklusive kommentarer och vgledning kring PM, om sammanlagt fyra timmar (i
form av korta idutbyten, e-post, telefonsamtal och/eller lngre diskussioner) samt tv hela kommente-
rade genomlsningar av manus i olika stadier av uppsatsarbetet.

Kommentarer frn handledaren gller i frsta hand mer vergripande riktlinjer fr arbetet och
analysen. I vissa fall kan mer sprkliga kommentarer frekomma och markeringarna fljer d
vedertagen standard inom frlagsvrlden. Se till exempel
http://www.formfaktorn.se/dok/korrektur.pdf.

Nr uppsatsen i sin helhet r klar i manuskript lmnas den till handledaren fr genomlsning och nr
denna gett klartecken kontaktas examinator som organiserar ett seminarium och texten distribueras till
vriga kursdeltagare. Om inte annat anges sker detta via kursens lrplattform.

Etik

Etiska vervganden r relevanta fr historiker ur tv aspekter. Det handlar om respekt och normer fr
upptrdande dels gentemot kollegor och publik, dels gentemot de mnniskor som behandlas i det ve-
tenskapliga arbetet.

Det frmsta inomvetenskapliga hotet hr r en slutenhet, en provinsialism i intellektuell mening dr

teoretiska val inte anses mjliga att diskutera, dr bara de nrmaste kollegornas eller mest lttillgng-
liga texterna anvnds, grna frn det egna lrostet. Positivt formulerat blir dygderna p detta omrde
ppenhet, dialog, argumentation och vidsynthet vad gller perspektiv, teori och metod likavl som i tid
och rum.1

Mnga av riktlinjerna i denna skrift syftar just till att lgga grunderna fr en ppen argumentation som
gr det mjligt fr lsarna att se hur frfattaren underbyggt sina teser.

1 sterberg 1990, 1718.

6
Det finns ven en mer handfast begrnsning d man sysslar med nu levande mnniskor och/eller hn-
synen till deras anhriga. En rad sekretessbestmmelser gller d. Den viktigaste r kanske 70-rsre-
geln fr knsligt material frn till exempel socialvrden. Sdant material kan anvndas, men studenten
mste d se till att anonymisera materialet s att ingen individ kan identifieras och lida men genom
publiceringen. Eventuellt mste en kod stllas till opponentens frfogande s att uppgifterna kan kont-
rolleras. Ett exempel dr sdana vervganden spelade en viktig roll r i Tomas Sderblom, Horan
och batongen: Prostitution och repression i folkhemmet (1992).2 Ocks om studierna gller ldre tid
stlls etiska krav i frga om vr respekt fr, men ocks vr kritiska instllning till, de mnniskor som
studeras. Dessa kan inte s ltt formaliseras, men frfattaren br i ngot skede av skrivandet vervga
hur frgor av detta slag skall hanteras.

Se vidare Etiska riktlinjer fr sjlvstndiga arbeten p grundniv och avancerad niv p fakulteten
fr konst och humaniora, faststllda i maj 2013.

Bibliotek och arkiv

Utnyttja de resurser som Universitetsbiblioteket och stads- och kommunbiblioteken har. I mnga fall
har de egna arkiv vl vrda att utforska. Linnuniversitets arkiv hittar ni beskrivna under:

http://lnu.se/ub/soka/arkivsamlingar

Vxj stadsbiblioteks ldre samlingar (hribland Stiftsbibliotekets samlingar):

http://bibliotek.vaxjo.se/web/arena/samlingar

Kalmar stadsbiblioteks ldre samlingar:

http://www.kalmar.se/Invanare/Fritid-och-kultur/Biblioteken/Bibliotek/Stifts--och-gymnasiebiblio -
teket/

Kommunarkiv och folkrrelsearkiven har mngder med kllor som kan anvndas fr arbeten grundade
i lokalt material. Se till exempel http://www.kulturparkensmaland.se/1.0.1.0/15/1/

Universitets bibliotekspersonal svarar p frgor om litteratur och kan hjlpa till med litteratursk-
ningar ur bibliografier och databaser som Libris, Artikelsk och Historical abstracts. Biblioteket kan
ven lna in litteratur frn andra universitetsbibliotek genom fjrrln samt i vissa fall handlingar frn
offentliga svenska arkiv. Mnga tidskrifter r tillgngliga i elektronisk form.

Libris r den stora databasen fr vetenskaplig litteratur vid svenska universitet. 3

Universitetsbibliotekets mnesguide fr historiemnet med lnkar till, bland annat, generella och m-
nesdatabaser, arkiv, tidskrifter och bcker finner ni via fljande lnk:

http://libguides.lnu.se/historia

2 Nr ett arbete introduceras i uppsatsen fljs modellen Frfattare, Titel (utgivningsr), som i detta
exempel.

3 http://www.libris.kb.se/.

7
Ett mste fr att finna sin vg till arkiven r Lars-Arne Norborg, Kllor till Sveriges historia (2. uppl.
1972).

I dag har vi tillgng till mnga arkiv via ntet. Nationella arkivdatabasen, NAD, har utmrkta skmj-
ligheter som br konsulteras fr svenska arkiv. Stora mngder handlingar i svenska offentliga arkiv r
tillgngliga i digitaliserad form genom Riksarkivets informationstjnst SVAR och Digitala
forskarsalen. Linnuniversitetet har tillgng till denna tjnst. G in p UB:s webbsida och sk upp
SVAR under fliken Databaser fr att kunna logga in.

Ofta behver vi dock anvnda oss av mikrofilm fr att lsa ldre rgngar av tidningar, folkbokf-
ringsmaterial och andra arkivalier; dessa finns p UB och andra bibliotek, eller kan lnas in.

Boktips

I historia finns det en rad fackbibliografier att utnyttja. Viktigast fr forskning om svensk historia r
den till och med 1987 i tryckt form utgivna Svensk historisk bibliografi. Hela databasen frn 1771 till
2010 r elektroniskt skbar:

http://shb.kb.se/F/?func=file&file_name=find-b&local_base=shb

Anvndbara ingngar till svensk historiografi utgr antologierna Svenska historiker, red. Ragnar Bjrk
och Alf W. Johansson (2009) och Historieskrivningen i Sverige, red. Gunnar Artus och Klas mark
(2012). En bred litteraturversikt ver svensk politisk historia gavs 1993 med Britta Lvgrens Svensk
politisk historia.

Ett antal specialbibliografier kan hjlpa till att finna det svrtkomliga material som dljs i antologier,
festskrifter och tidskrifter. Ngra exempel ges nedan.

Revy ver stads- och kommunhistoria, som utgavs ren 19802000, ger ett brett smakprov p studier
med lokalhistorisk inriktning sorterade efter lokalitet. 4 Ett relativt stort antal landskapsbibliografier har
utgivits av till exempel Olle Wingborg.

Andra specialbibliografier rr arbetshistorisk litteratur (Parding 1989), presshistoria (Sundin 1995),

idrottshistoria (Yttergren 1992) och kvinnofrgan (Manns 1992).

3. Arbetets utformning
Det r inte ngot fel att uppsatser i historia br spr av frfattarens personlighet och att mnets karak-
tr pverkar dispositionen av uppsatsen. Drfr r anvisningarna formulerade s att de skall mjlig-
gra flexibilitet och samtidigt ge uppsatserna en viss enhetlighet i det yttre. De modeller som hr frs
fram bygger p beprvad erfarenhet. Fljer man dem fr den frdiga uppsatsen en logisk och funktio-
nell struktur som lter underskningsresultaten framtrda med maximal klarhet.

4 Se fr en versikt Revy ver stads- och kommunhistoria 19861990, red. Anna Kring Wagman &
Lars Nilsson, Stockholm 1996. ven andra nummer har problemorienterade versikter. Swedish
bibliography of urban history (1994) ger en engelsksprkig versikt.

8
Grafisk presentation

ven om man skriver och lser p skrmen mste man tnka p att den frdiga uppsatsen skall vara
tryckbar, vilket innebr att man behver gna uppmrksamhet t uppsatsens layout. Exempelvis skall
rubriker inte tilltas hnga lsa lngst ned p sidorna. Uppsatsen skall vara sidnumrerad, men omslaget
skall inte ha ngot synligt sidnummer.

Sprket

Sprket r historikerns frmsta arbetsredskap. Arbetet mste tillgodose elementra krav vad gller den
sprkliga utformningen. Lgg grna ner en extra anstrngning p den stilistiska formen, anvnd ett
variationsrikt men stringent sprk, var noga med definitioner, konsekvent terminologi etc. Dessa krav
betyder inte att uppsatsen mste vara ngot litterrt msterverk, men en tilltalande sprkdrkt bidrar
till att gra uppsatsen lsvrd, begriplig och mer intressevckande. Frvnande ofta finner man att det
rakt, klart och enkelt uttryckta ocks r det som fr framstllningen framt och ger lsaren aha-upple-
velser. Man skall inte ondigtvis gmma sig bakom ett tillkrnglat sprk och snrja in sig i lnga me-
ningar och passivkonstruktioner. Ett klassiskt gott rd r att man lser texten hgt fr sig sjlv. P det
sttet mrker man om den innehller ofullstndiga eller osammanhngande meningar.

Rkna vid planeringen av arbetstiden med behovet av tid fr en sprklig versyn av uppsatsen sedan
den i vrigt r frdigstlld.

Rd fr den sprkliga behandlingen ges i de redan nmnda handbckerna i uppsatsskrivning. Det enda
nst intill ndvndiga redskapet frutom denna PM r emellertid Svenska skrivregler (senaste uppla-
gan). Den kan svara p nstan alla frgor om korrekt sprkbruk p ett kort och koncist stt.

Synonymordlistor hjlper till att variera sprket i uppsatsen. Svenska akademiens ordbok (SAOB) ger
information om ordens historia och gr det mjligt att flja betydelsefrndringar ver tid. Detta red-
skap r drfr extra viktigt fr en historiker. SAOB finns tillgnglig i tryckt form och p webben:

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Frkortningar

Anvnd i frsta hand etablerade frkortningar som kan hittas i Svenska akademiens ordlista (SAOL);
Rosn 1978, 579 och Carlsson 1980, 675; Svenskt tidningsindex eller Svenska skrivregler. Frkortning
markeras konsekvent med punkt (rekommenderas numera), eller utan (med fast mellanslag).

Fr anvndande av frkortningar i kll- och litteraturfrteckningen, se nedan. Om andra frkortningar

anvnds frklaras de i en srskild frkortningslista.

Disposition

Fljande huvudpunkter br finnas med i uppsatserna:

9
Framsida

Se lnken https://lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/bibliotek/publicera-i-
diva/examensarbete-mall_2007.docx. Observera att detta dokument mste anpassas till den typ av
arbete du skriver. En B-uppsats r exempelvis inte ett examensarbete.

Tnk p att ge ditt arbete ett intressevckande och rttvisande namn. Vanligt r att man anvnder hu-
vudrubriken fr att vcka lsarens intresse och underrubriken fr att visa vad arbetet handlar om. Till
exempel: D barn var lnsamma: Om arbetsdelning, barnarbete och teknologisk frndring i ngra
svenska industrier under 1800- och brjan av 1900-talet, av Lars Olsson.

Titel- och abstractsida

Syftet med denna sida r att redogra fr uppsatsens hela innehll i starkt koncentrerad form s att en
lsare ltt kan f en god bild av uppsatsens innehll utan att behva blddra i den.

Hr skall en s kallad kolofon finnas, vilket i praktiken innebr att man terger de uppgifter som finns
p omslaget. Dessa uppgifter kompletteras med ett sammandrag (abstract) av uppsatsen, vilket inte
br verstiga 250 ord. Av sammandraget skall uppsatsens syfte, kllmaterial och viktigaste resultat
framg. I vissa fall kan det ven vara befogat att tillfoga ngra nyckelord (58 ord) som kan bidra till
att ringa in uppsatsens mnesomrde. Nyckelorden skall vara ord som inte sjlva ingr i sammandra-
get eller i uppsatsens titel.

Uppsatser p kandidatniv och hgre mste ha bde en svensk och en engelsk titel fr att betyget skall
kunna registreras i Ladok. Fr B-uppsatser r detta inte ett krav, men en rekommendation. Det r inte
ett krav att den engelska parallelltiteln finns med i uppsatsen, men en engelsksprkig titel lmpar sig
vl som rubrik fr ett engelsksprkigt abstract. P kandidatnivn och hgre krvs ett engelsksprkigt
abstract, vilket kommer att publiceras i DiVA. DiVA fungerar ven som ett elektroniskt arkiv fr
universitetets uppsatser. Fulltextpublicering i DiVA r dremot inte ett obligatorium.

Innehllsfrteckning

Hr skall uppsatsens samtliga rubriker finnas med liksom numret p den sida man kan finna dem p.
Det r viktigt att ven i innehllsfrteckningen skilja p olika rubrikniver, genom grafisk utformning.
En tumregel r att s som rubrikerna ser ut i texten skall de ocks se ut i innehllsfrteckningen.

Av innehllsfrteckningen skall det framg var man kan hitta kll- och litteraturfrteckning, bildfr-
teckning och eventuella bilagor. Dremot skall varken abstractsidan eller innehllsfrteckningen sjlv
frtecknas.

Rubrikerna till uppsatsens huvudkapitel skall numreras. Eventuellt kan det vara relevant att ven num-
rera underrubriker.

Observera att kll- och litteraturfrteckning, bildfrteckning och bilagor inte skall numreras som ka-
pitel (detsamma gller i frekommande fall frord, epilog och exkurs). Bilagorna rknas upp litet ne-
danfr resten av innehllet i innehllsfrteckningen och numreras inbrdes om de r fler n en. Det
mste ocks framg vad det r fr bilagor. Lgg mrke till att bilagorna r det enda i innehllsfrteck-
ningen som kan sakna sidhnvisning.

10
Introduktion eller inledning

Introduktionen eller inledningen r det frsta av uppsatsens huvudavsnitt. I introduktionen skall mnet
presenteras och sttas in i sitt sammanhang. Inledningen kan ofta delas in i flera avdelningar, med eller
utan egna underrubriker. Brja med en kort inledning till exempel om en hndelse, ett de eller ett
problem som leder lsaren direkt in i uppsatsens mnesomrde. Sedan grs en fixering av uppsatsens
syfte meningen med uppsatsen och frgestllningar, som anger mer preciserade delml p vgen
att uppfylla uppsatsens syfte. Uppsatsens disposition presenteras.

Metod, kllmaterial, teori och forskningslge

Metoden r detsamma som att beskriva hur man vetenskapligt tnker g tillvga fr att genomfra
underskningen och vilket kllmaterial man mnar anvnda. Om man ser ngra eventuella risker eller
begrnsningar p grund av metodvalet br detta talas om. Hit hr ocks att man mste diskutera vilka
avgrnsningar man har gjort och om dessa kan pverka resultatet.

Underskningens kllmaterial br ges en utfrlig presentation och diskuteras kllkritiskt. Vad r det
fr typ av material? r det handskrivet eller tryckt? Finns det olika utgvor av materialet, och i s fall,
vilken har du anvnt dig av? Om tidningsmaterial anvnds i uppsatsen br man skilja mellan redak-
tionellt material, nyhetsbyrmaterial och ledare eller annan siktsjournalistik. 5

Eventuella teoretiska vervganden och tidigare forskning p omrdet br diskuteras, srskilt i uppsat-
ser p kandidatniv eller drver. I arbeten p 3160 hp-nivn br dessa avsnitt dremot inte ges allt-
fr stort utrymme. Forskningslget kan rra studier som anvnt samma perspektiv, teori eller metoder,
underskt samma fenomen men i en annan tid och plats etc. P hgre niver skall forskningslget
uppfattas relativt vitt, men heltckande kan man aldrig bli. Bde litteratur och tnkbara kllgrupper
skall vrderas med avseende p frtjnster och anvndbarhet i frhllande till uppsatsens syfte. Sam-
manfattningsvis kan frfattaren konstatera vad man redan vet och vilka framkomliga vgar det tycks
finnas fr att n uppsatsens syfte bde vad gller perspektiv, teori, metod och tillgngligt kllmaterial.

De rubricerade freteelserna kan diskuteras i ett sammanhllet metodkapitel eller under srskilda ru-
briker/underrubriker. Det r ocks mjligt att lta hela detta avsnitt ing som ett eller flera underkapitel
under introduktionskapitlet.

Bakgrundsavsnitt

Eventuellt finner man att en bakgrundsbeskrivning behvs i uppsatsen fr att leda lsaren in i det
problem/fenomen som studeras i uppsatsen. Omfattningen av bakgrundsavsnittet kan variera mycket
beroende p hur allmnt knt det behandlade omrdet kan anses vara. I vissa arbeten r det ver huvud
taget inte ndvndigt. I andra r det lmpligt att behandla bakgrunden i redogrelsen fr den empiriska
underskningen i stllet fr att ge den ett eget kapitel.

5 Den som vill anvnda sig av dagstidningar i sina uppsatser hittar uppgifter om upplagor, politisk frg
etc. i databasen Nya Lundstedt p Kungliga Biblioteket: http://www.kb.se/samlingarna/tidningar-
tidskrifter/soka/Nya-Lundstedt-tidningar/. Ett anvndbart referensverk r Den svenska pressens
historia 15, (20002003).

11
Uppsatsens huvuddel

Det r i detta avsnitt kllorna och sekundrlitteraturen anvnds fr att besvara frgestllningarna och
uppn uppsatsens syfte. Kllorna analyseras, litteraturen anvnds fr att ge std t analysen och egna
slutsatser dras. Det r hr vldigt viktigt att man r tydlig, att det klart framgr vad som r hmtat ur
kllor och litteratur, nr litteraturen r citerad eller refererad, vad som r egna slutsatser och vad man
bygger dessa p.

Den hr delen av uppsatsen kan mycket vl best av mer n ett kapitel. Kanske behvs ett kapitel till
varje frgestllning, eller ocks kan en annan relevant indelning gras.

Sjlva underskningen kan presenteras tematiskt eller kronologiskt beroende p mnets karaktr.
Analysen och diskussionen kan ske fortlpande eller i sjlvstndiga avsnitt. En sjlvstndig, mngfa-
cetterad reflektion ver de egna fyndens mening och vrde samt resultatens frhllande till tidigare
forskning r en av uppsatsskrivandets huvudpunkter.

Sammanfattning eller slutdiskussion

I sammanfattningskapitlet ges en kortfattad framstllning av uppsatsens syfte, frgestllningar och

huvudsakliga resultat. Den skall gripa tillbaka p syfte och frgestllningar.

Om det r lmpligt kan man, efter samrd med handledaren, lta sammanfattningen anta karaktr av
Slutdiskussion, dr lrdomar dras infr kommande underskningar. Ytterligaren en variant r att gra
kapitlet till en Konklusion, dr man sammanfattar underskningens slutsatser.

Kll- och litteraturfrteckning

En kll- och litteraturfrteckning r obligatorisk. Observera att detta inte r ett kapitel och allts inte
skall kapitelnumreras.

Bildfrteckning eller tabell- och figurfrteckning

En bildfrteckning eller tabell- och figurfrteckning r obligatorisk om uppsatsen innehller bilder,

tabeller eller andra illustrationer. Den kan placeras i anslutning till antingen innehllsfrteckningen
eller kll- och litteraturfrteckningen.

Bilagor

Strre diagram, kartor, tekniska utredningar eller tabler kan med frdel placeras i en bilaga efter hu-
vudtexten. Klla mste anges. Bilagorna skall numreras om de r fler n en och terfinnas i innehlls-
frteckningen.

12
Bilder, tabeller och diagram

Bilder

Lagen om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk (lag 1960:729 23) ger mjlighet att fritt
anvnda bilder i vetenskapliga publikationer under frutsttning att klla tydligt anges. De bilder man
utnyttjar skall tidigare vara offentliggjorda, om det inte r bilder till vilka man sjlv har upphovsrtten.
De skall ha ett samband med texten i det vetenskapliga arbetet och syftet med tergivandet skall vara
vetenskapligt och icke-kommersiellt. Bilder som inte kan motiveras utifrn uppsatsens syfte skall ej
frekomma.

Bilden skall utgra en helhet fr sig i texten och sledes vara frsedd med en rubrik eller bildtext och
en kllhnvisning. Detta innebr att bilden skall kunna avlsas oberoende av uppsatsens vriga text.
Bilderna mste dessutom frtecknas srskilt i en bildfrteckning.

Det sagda gller ven bilder hmtade frn internetkllor. Sk uppgift om bildens upphovsman och
eventuell tidigare publicering.

Tabeller, diagram och kartor

Tabeller, diagram och kartor behandlas som bilder i texten. De har alltid dels ett huvud som talar om
vad de innehller i ganska precisa termer, dels en kllhnvisning omedelbart efter som talar om de
referenser man vill beropa. I frekommande fall kan ven anmrkningar till tabellen; frklaringar till
tabellhuvuden, undantag etc. lggas direkt efter tabellen istllet fr i not. Exempel:

Tabell 1. Patienter intagna p Vxj lasarett r 1842

med diagnosen religis extas eller liknande

KN ANTAL MEDELLDER

Mn 15 21

Kvinnor 30 20
Klla: Vxj lasarettsjournaler r 1842, Centralarkivet, Vxj lasarett.

Se till att om mjligt anpassa formatet p tabellerna s att de inte strcker sig ver flera sidor eller i
ondan delas upp av sidbrytningar.

Det kan vara vl vrt mdan att lra sig hantera ett register- eller kalkylprogram (till exempel Excel)
om uppsatsarbetet innehller kvantitativa berkningar, men ocks fr att hlla reda p ett strre antal
individer eller hndelser.

Tabeller skall numreras och frtecknas i en tabellfrteckning.

13
Omfng

Omfnget fr ett sjlvstndigt arbete p 3160 hp-nivn skall vara 5 000 8 000 ord och fr ett
examensarbete p 15 hp 12 000 ord. Ett ordbehandlingsprogram ger besked om detta omfng som
motsvarar ca 20 respektive 40 sidor. 2,5 cm i marginaler, ett och ett halvt radavstnd gr det mjligt
fr seminariedeltagarna att anteckna under seminariefrberedelserna med uppsatsen.

Om frfattaren vill verskrida detta omfng, br denne ta kontakt med handledaren s snart som mj-
ligt. Oftast r en ytterligare avgrnsning av mnet att rekommendera.

Det mste understrykas att det sagda endast utgr riktlinjer. Naturligtvis r det uppsatsens kvalitet och
inte antalet sidor som r avgrande vid betygssttningen. En viktig del av uppgiften r dock att klara
av uppsatsarbetet under den avsatta tiden.

4. Kllbelgg och hnvisningar

I uppgiften ingr att arbetet skall vara vetenskapligt dokumenterat, vilket betyder att resonemanget
skall stdjas med hnvisningar till relevanta kllor och litteratur.

Det r mycket viktigt att citat ur andra verk faktiskt behandlas som sdana och terges bokstavstroget
inom citationstecken. Det r inte helt ovanligt med omedvetna ln d studenter skriver av delar av
texter och sedan terger dem som sina egna tankar. Detta r ett gravt vertramp som i allvarliga fall
bedms som plagiat. Lna grna, men tala om av vem och var lnet r hmtat.

Linnuniversitetets uppsatser granskas rutinmssigt med hjlp av antiplagieringsverktyget Urkund.

Citat br endast anvndas dr den ordagranna formuleringen r av srskild vikt. Vanligtvis r det refe-
rat som r lmpligast att anvnda sig av nr man skriver, s att inte lsaren fr uppfattningen att upp-
satsen r en lng rcka lnat material utan egna slutsatser. En huvudregel r vidare att aldrig lta ett
citat st okommenterat, utan att arbeta in det i sin framstllning.

Citat p hgst tre rader fogas in i brdtexten inom citationstecken ( ). Kursivera inte citatet! Lngre
citat n tre rader terges med indragna marginaler, mindre typstorlek och minskat radavstnd, s att de
tydligt skiljs ut frn brdtexten. Citationstecken anvnds d inte. Se fljande exempel:
Deras framgng visar hur mycket unga mnniskor kan stadkomma om de tidigt fr ansvar. [---]
De stlldes infr s mnga problem och frde s mnga frhandlingar p s mnga fronter samti-
digt att de snabbt samlade p sig erfarenheter som versteg vad de flesta diplomater och politiker
frn lnder med mera ordnade utrikespolitiska och andra frhllanden fr under en hel karrir.
Jag r inte sker p att deras svenska motsvarigheter alltid insg det.6

Citat i citatet markeras med enkla citationstecken ( ). Ett eller flera uteslutna ord markeras med tre
punkter inom biblioteksklammer []. Om det uteslutna partiet innefattar ett eller flera skiljetecken
(punkt, komma etc.) markeras uteslutningen med tre streck inom biblioteksklammer [---]. Texten inom
citationstecknen mste vara ordagrant tergiven. Alla citat och referat skall frses med hnvisning till
kllan. Om de r baserade p sidindelade kllor mste sidhnvisning finnas.

6 Fredn 2004, 263.

14
Noter

Noterna har flera uppgifter:

De ger referenser till kllor och litteratur som frfattaren beropar fr en uppgift i texten.
De kan avlasta texten frn upplysningar som r av intresse men som bryter framstllningen:
lngre citat, tekniska diskussioner eller kommentarer som ligger vid sidan av huvudmnet.
De kan citera andra diskussioner eller ge ytterligare information om det som behandlas i tex-
ten.
De kan anvndas fr hnvisning till annat stlle i uppsatsen.
Slutligen kan de anvndas till en kombination av dessa ndaml.

Den frsta uppgiften r den viktigaste d den ger andra forskare mjlighet att kontrollera att den lm-
nade uppgiften verkligen existerar p angiven plats (det vill sga att akribin r god), att den har upp-
fattats riktigt samt att den tillter de eventuella slutsatser frfattaren dragit av den. Drfr skall en
frfattare uppge sin klla fr varje faktum, uppfattning eller slutsats (med undantag av sina egna) som
lmnas i texten. Det enda undantaget frn denna regel gller allmnt knda fakta. Vad som rknas hit
blir en praktisk avvgningsfrga.

Varje mening behver givetvis inte frses med en hnvisning, men s snart ett avsnitt frn en klla
bryts av uppgifter frn en annan klla eller litteratur eller frfattarens egen uppfattning skall en hn-
visning ges. Frfattarens egna slutsatser behver inte ha noter, annat n om det behvs fr tydlighets
skull.

Den siffra i texten som hnvisar till en not br normalt placeras i slutet av den eller de meningar som
innehller vad hnvisningen tcker, alternativt kommentarerna avser. En huvudregel, dock med mnga
undantag, kan vara att noten avslutar ett stycke. Tnk p att ven noter r meningar och sprkligt skall
behandlas som sdana.

Normalt klarar du dig med lpande numrering fr hela uppsatsen. Blir noterna fler n 100 kan referen-
serna i texten bli klumpiga, och man kan vervga kapitelvis numrering.

Referens till annan plats i uppsatsen ges med sidnummer och till not med bde notens och sidans
nummer. Exempel: Se ven not 6, s. 4 ovan; jfr s. 6.

I amerikansk litteratur tillmpas ofta den s kallade Harvardmodellen, ett mycket avskalat system fr
noter, dr man inom parentes anger efternamn, rtal och sida eller sidintervall. Exempel: Att vara
kvar var till och med viktigare n vad vi gjorde (Fredn 2004, 253).

Modellen frutstter en konsekvent uppstlld kll- och litteraturfrteckning s att de fullstndiga

uppgifterna om Fredns bidrag blir ltta att finna.

I historiska arbeten r inte parentesnoter, utan fotnoter standard.7 Frdelen r att man inom ramen fr
ett och samma notsystem ven kan lgga in kortfattade resonemang etc. Vi rekommenderar att man
stller upp sina fotnoter i enlighet med Harvardmodellen. 8 Exempel finns i exempelsamlingen i bilaga.
Metoden br anvndas konsekvent. Om flera noter i rad hnvisar till samma arbete br man sledes

7 Fotnoter stadkoms i Wordprogrammen genom att man gr in p infoga, referens och drefter
markerar fotnot.

15
upprepa namn och rtal i stllet fr att anvnda frkortningarna ibid.9 eller a.a.. P s vis riskerar
man inte heller att frlora referensen om noten flyttas vid redigeringen av texten.

Sida eller sidintervall skall alltid anges om hnvisningen avser en sidindelad publikation. Hnvis-
ningar till flera sidor i fljd i noterna anges enklast med siffror, men man kan ven anvnda frkort-
ningarna f. fr nrmast fljande sida och ff. fr de fem fljande sidorna.

Exempel: Schmid 1931b, 8284. eller Schmid 1931b, 82 ff.

Behandlas en freteelse vitt och brett i publikationen kan man i undantagsfall erstta sidhnvisningen
med det latinska adverbet passim (p spridda stllen, verallt).

Om flera titlar av samma frfattare har samma rtal lgger man till en bokstav.

Exempel: Schmid 1931a, 104; Schmid 1931b, 8285.

Olika frfattare med samma efternamn skiljs i noterna t med hjlp av initialer.

Om en och samma not hnvisar till flera arbeten skiljs dessa t med ett semikolon (;).

Om man citerar en klla eller frfattare via en annan mste detta framg, frslagsvis genom att man
skriver N.N. citerad efter (eller hos) [den klla man har anvnt].

Exempel: Vytautas Landsbergis citerad hos Fredn 2004, 88.

Vid hnvisning till arbeten med fler n tre frfattare, s kallade anonymer, anges titeln eller fr-
kortningen (det som utgr uppslagsordet i kll- och litteraturfrteckningen) kursiverad. Volymnummer
anges i frekommande fall. ven utgivningsret br anges, lmpligen inom parentes. Det mste natur-
ligtvis ven finnas med i kll- och litteraturfrteckningen. Sidhnvisning skall anges.

Exempel: Medeltidens ABC (2001), 115.

Mnga offentliga publikationer ssom frordningar, rapporter, utredningar etc. behandlas lmpligen
som anonymer enligt ovanstende modell. Har publikationen en tydligt angiven frfattare r det dock
vanligen att fredra att redovisa den under frfattarnamnet.

Uppgifter som hmtas frn allmnna uppslagsverk behver vanligen endast en hnvisning i notform,
och tas allts inte upp i kll- och litteraturfrteckningen. Artikeln (uppslagsordet) anges i noten, lmp-
ligen inom citationstecken. Framgr det tydligt av brdtexten vilket uppslagsord som syftas kan man
i noten alternativt skriva s.v. (sub verbo). Fr tryckta uppslagsverk r det lmpligt att ange det aktu-
ella bandets utgivningsr inom parentes. Fr webbaserade uppslagsverk gller att datum fr avlsandet
skall anges.

8 Nr Harvardsystemet tillmpas inom samhllsvetenskaperna ges referensen vanligen inom parentes

direkt i texten (Svenska skrivregler), vilket vi allts inte rekommenderar fr arbeten i historia. Det
andra huvudsttet att referera r Oxfordsystemet d fullstndig referens ges i frsta noten som hnvisar
till verket. Nackdelen med detta r att efter omredigering kan en annan not n tidigare vara den frsta
lsaren stter p.

9 Frkortning av latinets ibidem: p samma stlle.

16
Exempel: Nationalencyklopedin 3, 236: Bottniska viken (1990);10 Nationalencyklopedin multimedia
2000 plus: Bottniska viken; Nationalencyklopedin, internetupplagan: Bottniska viken (avlst 26/1
2004).

Vid hnvisning till otryckt kllmaterial anges ort, arkivdep (grna frkortad) arkivbildare, seriesig-
num, serienamn samt sidhnvisning eller liknande om det finns.

Exempel: Vadstena VaLA, Vxj domkapitels arkiv, FIIa:2 biskopsvisitationer, 1697-02-06, s. 18791.

Om samma serie anvnds ofta kan man vervga att uppfinna ett eget frkortat referenssystem, som
presenteras frsta gngen det anvnds. Man kommer aldrig undan tvnget att anvnda sitt sunda fr-
nuft och omdme. Principen som skall vgleda detta r att en lsare alltid skall ha mjlighet att hitta
den uppgift du refererar till p ett relativt enkelt stt.

Kll- och litteraturfrteckning

Det material frfattaren utnyttjat fr sin framstllning skall redovisas samlat i en frteckning som
placeras efter huvudtexten. Den skall vara utformad s att lsaren utan svrigheter kan ska sig fram
till den text frfattaren utnyttjat och kontrollera att materialet behandlats riktigt. Traditionellt har man
urskilt kllfrteckning kllor frn litteratur (bearbetningar). Med ett funktionellt kllbegrepp kan detta
vara mindre ndamlsenligt: bearbetningar kan vara kllor och otryckt material kan utnyttjas som
bearbetningar.

Det viktigaste r att otryckt material och tryckt material (eller Tryckta kllor och litteratur) redovisas
under egna rubriker, d det handlar om principiellt tskilda kategorier av material, som ocks bestlls
p olika stt. Om det r ndamlsenligt kan frsts fler underrubriker behvas, till exempel Intervjuer,
Periodisk press eller Samtida litteratur (som d anvnts som klla).

Otryckt material

Det otryckta materialet redovisas frst med angivande av arkivort, arkivdep, arkivbildare, serie och
signum, p fljande stt:

VADSTENA
Vadstena landsarkiv (VaLA)

Agunnaryds kyrkoarkiv
Sockenstmmoprotokoll KI:4

Bergunda kyrkoarkiv (BK) [egen frkortning till frklaringslista]

Befolkningsstatistiska tabeller GIII

Om handlingen har utnyttjats via Internet (exempelvis via SVAR) eller mikrofilm anges detta inom
parentes.

10 Om tydligheten krver det kan man anvnda frkortningarna vol. eller bd respektive s. fr att skilja
mellan volymnummer och sidnummer. Exempel: Nationalencyklopedin bd 19, s. 5: uigurer (1996).

17
Offentliga samlingar som sorterar under statliga eller kommunala myndigheter redovisas fre enskilda,
privata sdana.

Uppsatser p grundutbildningsniv inom universitet och hgskolor brukar behandlas som otryckt
material, med angivande av universitet, mne och niv. Det frekommer att dessa texter redovisas
bland litteraturen med tillgget otryckt kandidatuppsats eller dylikt. Opublicerat material som ingr i
en pgende forskningsprocess, ssom avhandlingskapitel, seminariepapers och dylikt, skall inte
anvndas utan frfattarens tillstnd.

Muntliga kllor

Muntliga kllor av verklig betydelse fr arbetet skall frtecknas. Hnvisningar skall ocks gras i
notform. Uppgifterna skall vara daterade. Dokumentation av intervjun i form av bandinspelning eller
utskrift i egen eller annans go skall anges. Renskrifter i egen eller annans go placeras ven de hr
som fr andra arkivbildare.

vriga muntliga uppgifter som har varit till hjlp i arbetet kan anges i notform och behver ej anges i
kllfrteckningen. Datering behvs inte.

Internetkllor

Uppgifter som hmtas frn Internet skall alltid frses med uppgift om ansvarig institution och om
mjligt upphovsman. Fullstndig titel p webbplatsen och den underavdelning som har utnyttjats
skall anges. Uppgifterna skall vara s tydliga som det efter omstndigheterna r mjligt.

Se fr ytterligare anvisningar Lunds universitetsbiblioteks handledning i informationskompetens:

http://www3.ub.lu.se/infokompetens/referens/referensb.html.

En URL-adress r inte ensam tillrcklig som kllhnvisning. Kllan skall anges i klartext, antingen i
noten eller i kll- och litteraturfrteckningen eller i bda. Ett antal exempel p olika typer av Internet-
referenser lmnas i bilagan.11

Datum fr avlsandet skall normalt anges, eftersom informationen p ntet r frskvara. r sjlva
texten tydligt daterad eller frsedd med en uppgift om senaste ndring r det dessa uppgifter som r
vsentliga. Det r i sdana fall mindre intressant att ange datum fr avlsandet.

Om internettexten r en kopia av en text som tidigare har publicerats i annan form br man frska
identifiera ursprungskllan och ange den. Det gller exempelvis tryckta bcker eller tidningar som har
skannats in och tillgngliggjorts via webben. Normalt skall dessa upptas som tryckta arbeten, varvid
man inom parentes anger att de r tillgngliga i elektronisk form p en viss URL-adress. I frga om
inskannat arkivmaterial gller vad som ovan har sagts om otryckt material.

11 Se ven Bjrkman 1997 fr en diskussion om kllkritik p Internet.

18
Tryckta kllor och litteratur

Det r inte ndvndigt att gra en uppdelning i tryckta kllor och annan litteratur nr kll- och littera-
turfrteckningen upprttas. Det kan dock ibland vara praktiskt att gra en tskillnad. Om man exem-
pelvis studerar hur lrobcker behandlar en viss historisk freteelse kan det vara bra att lista de lro-
bcker man har granskat separat. Detsamma gller om underskningen baseras p genomgng av flera
rgngar av en tidskrift eller dagspress.

Frteckningen skall omfatta tryckta kllor och i arbetet anfrd litteratur. Dremot behver normalt ej
litteratur av handbokskaraktr eller artiklar i allmnna uppslagsverk anges. Litteratur som man har
lst, men ej uttryckligen anvnt i arbetet skall ej frtecknas.

Frteckningen uppstlls i alfabetisk ordning. Om man anvnder hngande indrag blir det ltt att se var
en ny post brjar.

Uppstllningen skall vara logisk och konsekvent. Det cirkulerar ett flertal olika modeller fr uppstll-
ning av de enskilda posterna. Det viktiga r inte vilken man vljer utan att man r konsekvent.

Monografier frtecknas frslagsvis efter principen:

Efternamn, Frnamn. rtal. Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

Uppgifterna hmtas normalt frn bokens titelblad. Titeln kursiveras.12 Glm inte undertiteln! Huvudti-
tel och undertitel skiljs t av kolon.

Frlagsort och frlag (inte tryckort och tryckeri!) anges om de r knda, annars skriver man [u.o.]
vilket betyder utan ort. Sk dock frst uppgiften i Libris eller andra bibliografier!

Att ange ISBN-nummer, i den mn skriften har ett sdant, r standard i vissa tidskrifter, men r i upp-
satssammanhang valfritt. Diss. anger att verket r en akademisk avhandling.

Med rtal avses utgivningsr, vilket normalt r detsamma som tryckr. Om det emellertid r frga om
en ofrndrad nytryckning r det det ursprungliga utgivningsret som r av intresse.

Om boken r en versttning eller en ny upplaga av ett ldre arbete skall dessa uppgifter finnas med.
Originalutgvans rtal anges inom parentes efter utgivningsret. Efter titeln infogas uppgiften att det
rr sig om en ny upplaga eller en versttning. Se Ylikangas 1995 (1993) i den bilagda kll- och litte-
raturfrteckningen, samt fljande exempel:

Efternamn, Frnamn. rtal (Ursprungsutgvans rtal). Titel: Undertitel. 2. rev. uppl. Frlagsort: Fr-
lag.

Nr det handlar om tidskriftsartiklar anges bidragets titel inom citationstecken och tidskriftens titel
kursiveras. Se Carlsson 1919 och Hildebrand 1901 i exempelsamlingen. Tidskriftens eventuella un-
dertitel br tillggas om tidskriftstiteln r sdan att den ltt frvxlas med andra publikationer (exem-
pel: Fenix: Tidskrift fr humanism). Volymnummer anges om tidskriften tillmpar det, annars rgng
eller dylikt. Sidintervall fr bidraget anges efter volymnummer, som fljs av kommatecken. Fr-

12 Titlar p bcker, tidskrifter m.m. br genomgende kursiveras i uppsatsens text. Titlar p kapitel,
artiklar eller enskilda bidrag i samlingsarbeten stts inom citationstecken, men kursiveras ej.

19
kortningen s. fr sida, eventuellt ocks vol. fr volym, kan anvndas om det annars blir otydligt vad
som r vad. Princip:

Efternamn, Frnamn. rtal. Titel: Undertitel. Tidskrift Volymnummer, sidintervall.

Bidrag i dagspressen kan behandlas som tidskriftsartiklar om de r signerade (datum skall alltid
anges, men sidhnvisning kan uteslutas). Om det dremot handlar om betydande mngder dagstid-
ningsmaterial som har genomgtts fr arbetet kan det vara lmpligt att fra upp det under en srskild
rubrik i kll- och litteraturfrteckningen.

Bidrag i pressen som r elektroniskt publicerade r oftast ven publicerade i pappersformat, men
datum fr publiceringarna kan skilja sig t. Ange det eller de datum fr publicering och eventuell
revidering du kan terfinna.

Bidrag i samlingsarbeten kan jmfras med bidrag i tidskrifter, men eftersom samlingsarbetet r en
engngspublikation till skillnad frn tidskriften r det ndvndigt att tillfra uppgifter om redaktr
eller redaktrer och frlagsort. Samlingsarbetets titel fregs av prepositionen I. Princip:

Efternamn, Frnamn. rtal. Titel: Undertitel. I Publikationens titel, red. Frnamn Efternamn, sidin-
tervall. Frlagsort: Frlag.

Ett sammanhllet arbete med upp till tre frfattare uppstlls som monografin ovan, varvid den
frsta frfattarens efternamn fungerar som uppslagsord. Fr att spara in ondiga skiljetecken br de
vriga frfattarna ha namnen skrivna i normal ordning (ordet och kan ersttas av tecknet &). Prin-
cip:

Efternamn1, Frnamn, Frnamn Efternamn2 och Frnamn Efternamn3. rtal. Titel: Undertitel. Fr-
lagsort: Frlag.

Arbeten med fler n tre frfattare, s kallade anonymer, frtecknas normalt p sin titel. Om titeln
inleds med bestmd eller obestmd artikel blir uppslagsordet det ord som fljer p artikeln. Titeln fljs
vanligen av uppgift om arbetets redaktr. Frlagsort och rtal hamnar sist. Alternativt kan man lta
rtalet flja p titeln, skilt frn denna med en punkt. Princip:

Titel: Undertitel. Red. Frnamn Efternamn. Frlagsort: Frlag rtal.

Observera att enskilda frfattares bidrag till en samlingsvolym normalt skall sttas upp p frfattarens
namn. De flesta anonymer behver drfr inte ha egna poster i litteraturfrteckningen.

Fr anonymer som har en etablerad frkortning r det ofta klokt att anvnda denna. Fr anonymer
som citeras ofta i arbetet kan det ibland vara rationellt att, i samrd med handledaren, gra en frkort-
ning, om etablerad frkortning saknas. Lt frkortningen (kursiverad) vara uppslagsord i litteraturfr-
teckningen och lt huvudtiteln flja efter ett likhetstecken.

Fr anonymer och fr vissa andra arbeten r det i mnga fall relevant att ange en serietitel. Denna
fljer vanligen p huvudtiteln, men kursiveras ej. Se Rosell & Bennett 1989 i den bilagda kll- och
litteraturfrteckningen! I anonymer kan serietiteln lggas in efter redaktrens namn. Om s krvs fr
att skilja den frn andra uppgifter lggs den inom parentes.

I frga om officiellt material (kommunala publikationsserier etc.) br serietitel och uppgift om utgi-
vande institution normalt anges. Enstaka arbeten kan fras upp under sin huvudtitel i litteraturfrteck-

20
ningen. Har man anvnt sig av strre sviter av dylikt material kan man antingen lgga in hela serien
under dess titel eller frkortning i litteraturfrteckningen (analogt med BSH i exempelsamlingen ne-
dan) och i not hnvisa till den aktuella volymen, eller vervga att fra upp materialet under en sr-
skild rubrik i kll- och litteraturfrteckningen.

Bst framgr systemet med exempelsamlingen som finns i bilagan sist i detta dokument. Observera att
hngande indrag gr det lttare att se var en ny post brjar.

5. Uppsatsseminariet
I akademiska sammanhang r det en vletablerad tradition att alla texter som blir framlagda understlls
granskning och kritik av kolleger inom vetenskapssamhllet. Syftet r frn vetenskapssamhllets sida
att upprtthlla kvalitetskravet och se till att det som framfrs med ansprk p att vara vetenskap hller
mttet. P motsvarande stt anordnas ven seminariegranskning varje gng en akademisk uppsats
lggs fram.

Opponentens uppgift r att ta fram uppsatsens intressantare aspekter fr diskussion. Grvre formella
fel br ppekas, men mindre betydelsefulla bristflligheter bara sammanfattande berras och exempli-
fieras. En balanserad och allsidig kritik innehller svl uppsatsens starka som svaga sidor och en
viktig del av seminarieledarens roll r att se till att uppsatsen fr allsidig belysning. Frfattarens fr-
mga att lyssna, vga och ta synpunkterna i beaktande prvas ocks under seminariet.

Man fljer vanligtvis fljande ordning:

1) Examinator ger ordet till frfattaren (respondenten) fr ngra inledande ord och eventuella rttelser
eller kompletteringar.

2) Opponenten sammanfattar innehllet i uppsatsen. Detta fyller tv funktioner. Dels kanske inte alla
de nrvarande har haft mjlighet att stta sig in i arbetet, dels skall opponenten stmma av med frfat-
taren att de bda r verens om arbetets syfte och innehll s att de talar om samma sak. Detta stt att
inleda en disputation tergr p den tradition som utvecklades av skolastikerna vid Parisuniversitetet
och det r alltjmt god akademisk sed.

3) Respondenten kan nu kommentera opponentens version och korrigera eventuella missuppfattningar.

4) Nu vidtar den egentliga oppositionen. Ngot av det som opponenten kan ta upp till granskning och
diskussion r:
Syfte, frgestllningar och avgrnsningar. Har frfattaren missat ngon relevant frgestll-
ning?
r titeln upplysande och adekvat?
r arbetet klart och logiskt disponerat?
r avgrnsningarna vlmotiverade? Saknar man ngot viktigt eller knns ngot phngt?
Gr det att flja den rda trden genom arbetet?
Gr det att f svar p de frgor frfattaren har formulerat?
Perspektiv, teori och metod. Vilka val har frfattaren gjort? Kunde andra tolkningsramar, me-
toder och perspektiv ha applicerats?

21
 Har frfattaren valt det bsta kllmaterialet och har det behandlats p ett fruktbart stt? Fattas
ngra viktiga kllgrupper? r frfattaren hederlig mot sina kllor?
Forskningslge. Har frfattaren avgrnsat, behandlat och dragit de riktiga slutsatserna av
forskningslget? Stlls de egna resultaten i relation till den tidigare kunskapen p ett fruktbart
stt?
Om uppsatsen har komparativa inslag: har frfattaren jmfrt jmfrbara freteelser eller jm-
frs pplen och pron?
r texten verskdligt organiserad och sprket tillfredsstllande? Det rcker hr med bely-
sande exempel.
Formella synpunkter. r akribin god? r referens- och notsystem logiskt och redigt utfrda?
Huvudsakliga resultat. Vilka r de? Hur har frfattaren lyckats i frhllande till syftet? Hur re-
lateras resultaten till tidigare forskning? Lyfts de intressanta resultaten fram som de br? r
frfattarens slutsatser vl underbyggda?

Vidare kan uppsatsen granskas utifrn frgor om arbetsinsats, saklighet, kreativitet, fantasi och sjlv-
stndighet.

5) Efter oppositionen tar examinator ver och frklarar ordet fritt. Fr att diskussionen skall bli intres-
sant br alla nrvarande se det som sin uppgift att kunna sga ngot om varje uppsats. Man mste
allts redan fre seminariet ha funderat igenom ngon punkt som man grna vill ta upp till diskussion.
I praktiken r det kanske inte mjligt fr alla att f lufta sina sikter vid varje ventilering, men ett ak-
tivt deltagande i seminarieserien r en frutsttning fr ett godknt resultat. Efter diskussionen avrun-
dar examinator seminariet.

6. Arbetsgng och bedmning

Efter samrd mellan examinator och student utses en handledare som i enlighet med vad som beskrivs
under punkt 2 handleder studenten fram till en text som grs tillgnglig p lrplattform och ventileras
p seminarium. Den text som lggs fram p seminarium skall handledare ha gett klartecken till, att den
r mogen fr seminariebehandling, men det r examinator som betygstter arbetet.

Det r den uppsats som lggs fram vid seminariet som betygsstts, men efter seminariet ges studenten
en viss tid att korrigera mindre fel. Om den version av arbetet som lagts fram inte hllit mttet stts
arbetet tills vidare betyget U i Ladok. Studenten behver d gra strre omarbetningar, fr vilka en
tidsram skall sttas. Frdiga uppsatser p G2E-niv och drver publiceras drefter p DiVA. Nr detta
r gjort rapporterar examinator betyget.

Det r ett sammanfattande betyg som rapporteras som uppsatskursens betyg. Betyget stts drfr av
examinator efter samrd med handledaren. Fr att uppsatsen skall bli godknd skall de frvntade ml
som beskrivs i aktuell kursplan vara uppndda. Som hjlpmedel fr examinator i bedmningen av
detta anvnds nedanstende Kriterier fr bedmning av uppsatskurs.

Kriterier fr bedmning av uppsatskurs

Frgestllningar

Nyskapande?

22
 Relevanta?

Forskningslge

Sammanstller studenten sjlv ett forskningslge eller refererar han/hon ett existerande?
r forskningslget aktuellt och relevant?

Tolkningsramar och metod

Problematisering av tolkningsramar och perspektiv (teori)

Medveten metoddiskussion
Kllkritik
Frmga att anvnda de teoretiska och metodiska redskapen genom hela uppsatsen

Kllmaterial

Hittills outnyttjat?
Svrbearbetat?
Kombineras kllor?

Disposition och avgrnsningar

Frmga att avgrnsa frgor och material

Frmga att vl disponera uppsatsen

Analys

Kombineras teori-metod-kllor p ett fruktbart stt?

Anvnds tabeller, citat etc. vlmotiverat och p ett stt som fr argumenteringen framt?

Resultat

Visar de p ngot nytt?

Lyfts intressanta resultat upp?
Kopplas de till tidigare forskning?
Pekar de framt? Mot mjliga nya forskningsomrden?

Noggrannhet

Sprk
Akribi

Arbetsfrmga

Produktivitet
Sjlvstndighet
Frmga att ta till sig av handledning

Seminarium

Frmga att som respondent ta t sig av kritiska synpunkter samt frsvara det egna arbe-
tet
Frmga att opponera kritiskt men konstruktivt
Att p vriga seminarier vara plst, aktiv och konstruktiv

23
Betyget ges med en sammanvgning av dessa punkter. Betyget Vl godknd erhlls d de frvntade
mlen p respektive niv r mycket vl uppfyllda utan ngra ptagliga brister, allts i de fall studenten
p ett vertygande stt beskrivit och operationaliserat valda teorier, metoder och tidigare forskning
med empiriskt material i uppsatsens resultatdel, men ven visat prov p sjlvstndighet i svl arbets-
processen som i den kritiska reflektionen.

Referenslista
Bjrkman, Brje. 1997. Kllkritik p Internet? Ska de va ndvndigt? Historielrarnas frenings
rsskrift 1996/97, 10917.
Carlsson, Sten. 1980 (1961). Svensk historia 2. Tiden efter 1718. Stockholm: Esselte studium.
Den svenska pressens historia 15, red. Karl Erik Gustafsson & Per Rydn. Stockholm: Ekerlids
frlag 20002003.
Fredn, Lars Peter. 2004. Frvandlingar: Baltikums frigrelse och svensk diplomati 19891991.
Stockholm: Atlantis.
Gtlind, Anna & Magnus Linnarsson. 2015. Konsten att skriva en fotnot: Vetenskaplig formalia fr
humanister. Lund: Studentlitteratur.
Historieskrivningen i Sverige, red. Gunnar Artus & Klas mark. Lund: Studentlitteratur 2012.
Jarrick, Arne & Olle Josephsson. 1988. Frn tanke till text: En sprkhandbok fr uppsatsskrivande
studenter. Lund: Studentlitteratur.
Johannesson, Eric & Marie-Christine Skuncke. 1985. Lathund fr doktorander och uppsatsfrfattare.
2. uppl. Meddelanden: Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1. Uppsala: Lit-
teraturvetenskapliga institutionen.
Lvgren, Britta. 1993. Svensk politisk historia: En kommenterad litteraturversikt. Stockholm: HSFR.
Manns, Ulla. 1992. Kvinnofrgan 18801921: En artikelbibliografi. Lund: Arkiv.
Norborg, Lars-Arne. 1972. Kllor till Sveriges historia. 2. uppl. Lund: CWK Gleerup.
Parding, Birgit. 1989. Svensk arbetarrrelse: En litteraturfrteckning. Stockholm: Tiden.
Revy ver stads- och kommunhistoria 19861990, red. Anna Kring Wagman & Lars Nilsson (Lokal-
historia 9). Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet 1996.
Rosn, Jerker. 1978 (1962). Svensk historia 1: Tiden fre 1718. Stockholm: Esselte studium.
Sundin, Staffan. 1995. Ytterligare anteckningar till en svensk presshistorisk bibliografi: En invente-
ring av litteratur utgiven 17601994. NORDICOM-Sverige 6. Gteborg: Gteborgs universitet.
Swedish bibliography of urban history: A selection of book and articles published up to 1992, red.
Lars Nilsson. Studier i stads- och kommunhistoria 10. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska
institutet 1994.
Svenska historiker: Frn medeltid till vra dagar, red. Ragnar Bjrk & Alf W. Johansson. Stockholm:
Norstedt 2009.
Svenska skrivregler, utg. Sprkrdet. 3. uppl. Sprkrdets skrifter 8. Stockholm: Liber 2008.
Svenskt tidningsindex 18. Lund: Bibliotekstjnst 19531960.

24
Sderblom, Tomas. 1992. Horan och batongen: Prostitution och repression i folkhemmet. Stockholm:
Gidlund.
Turabian, Kate L. 2007. A Manual for Writers of Term Papers, Theses, and Dissertations. 7. rev. uppl.
Chicago: The University of Chicago Press.
Wingborg, Olle. 1995. Litteratur om Tingsryd: En kommun med sju socknar. Vxj: Smlands biblio-
grafiska sllskap.
Yttergren, Leif. 1992. Svensk idrottshistorisk bibliografi till och med 1992. Stockholm: Historiska
institutionen.
sterberg, Eva. 1990. Etik i historisk forskning: Strunt eller rosor i ett sprucket krus? Historisk
tidskrift 110:1, 220.

25
 BILAGA

Bilaga: Exempel p kll- och litteraturfrteckning jmte exempel p

fotnoter

Otryckta kllor

KALMAR
Kalmar lnsmuseums arkiv (KLM)
Topografiska arkivet
Drby socken: Handlingar rrande gstgivaregrden.
Biografi, Enskild
Prosten N.J. Lfgrens efterlmnade papper.

STOCKHOLM
Kungliga biblioteket (KB)
A-samlingen
A 14Acta et processus canonizacionis beate Birgitte.
A 64 Mathias Laurentii Junecopensis: Miracula beati Petri Olavi.
Riksarkivet (RA)
Skoklostersamlingen
Avd. I nr 15 in quarto (E 8913).
Avd. I nr 104 in quarto (E 9002).

VADSTENA
Vadstena landsarkiv (VaLA)
Barkeryds kyrkoarkiv
A I:13 Husfrhrslngder 181118. (Elektronisk kopia i SVAR.)13
Tjust hradsrtts arkiv
A I a: 5960Dombcker 178586. (Mikrofilm i Kalmar stadsbibliotek.)

Muntliga kllor

Samtal med hembygdsfreningens ordfrande Anna Andersson i Annerstad den 3/8 2003. Bandin-
spelning hos frfattaren.

Internetkllor

Latvijas Repulikas Saeima, The Constitution of the Republic of Latvia.

<http://www.saeima.lv/en/legislation/constitution>. Avlst den 29/3 2015. 14
Nousiainen, Jaakko. Finlands styrelseskick: Frn ett blandat till ett parlamentariskt statsskick. [Pdf-
fil] Justitieministeriet: Grundlagen: Bakgrund till grundlagsreformen r 2000.

13 Vadstena VaLA, Barkeryds kyrkoarkiv, Husfrhrslngd 1811. [S hr ser bibliografiska posten

respektive noten ut ven om du sjlv endast har konsulterat kllan via SVAR eller mikrofilm.]

26
 BILAGA

<http://oikeusministerio.fi/sv/index/grundlaggandebestammelser/lagstiftningsprocessen/grundlag
en.html>. Avlst den 29/3 2015.

Tryckta kllor och anfrd litteratur

Andersen, Susanne. 1985. Helligkilder og valfart. I Festskrift til Thelma Jexlev: Fromhed og verds-
lighed i middelalder og renaissance, red. Ebba Waaben m. fl., 3244. Odense: Odense Universi-
tetsforlag.15
Bengtsson, Charles. 1934. Helge Mster Peder: Kring ett gravstensfragment i Vadstena klosterkyrka.
[Tryckt i Vadstena.]
BSH = Bidrag till Skandinaviens historia ur utlndska arkiver samlade och utgifna 15. Utg. Carl
Gustaf Styffe. Stockholm 185984.16
Carlsson, Gottfrid. 1919. Anteckningar om ett par svenska helgon. Kyrkohistorisk rsskrift 20, 339
48.
Dahlgren, Stellan & Anders Florn. 1996. Frga det frflutna: En introduktion till den moderna histo-
rieforskningen. Lund: Studentlitteratur.
Damsholt, Nanna. 1985. Kvindebilledet i dansk hjmiddelalder. Kbenhavn: Borgen.
Epos = Epos: [Historia] fr gymnasieskolans kurs A och B. Av Robert Sandberg, Per Arne Karlsson,
Karl Molin & Ann-Sofie Ohlander. Stockholm: Almqvist & Wiksell 1996. 17
Fredn, Lars Peter. 2004. Frvandlingar: Baltikums frigrelse och svensk diplomati 19891991.
Stockholm: Atlantis.
Hildebrand, Emil. 1901. Gustaf Vasa och Berend von Melen. Historisk tidskrift 21, 245316.
Lieven, Anatol. 1994 (1993). The Baltic Revolution: Estonia, Latvia, Lithuania and the Path to Inde-
pendence. 2. uppl. New Haven & London: Yale University Press.
Luther, Martin. 1946 (1517). De 95 teserna om avlatens innebrd. versttning frn latinet av M.
Lindstrm. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokfrlag. 18
Medeltidens ABC. Rev. uppl. Red. Carin Orrling. Stockholm: Prisma & Statens historiska museum
2001 (1985).

14 The Constitution of the Republic of Latvia <http://www.saeima.lv/en/legislation/constitution>.

Avlst den 29/3 2015.

15 Andersen 1985, 34. [Exempel p bibliografisk post och fotnot fr bidrag i samlingsarbete.]

16 BSH 4, 38. [BSH r en urkundssamling liknande Svenskt diplomatarium eller Konung Gustaf den
frstes registratur. Hela serien br anges i litteraturfrteckningen; i noten anges vilken volym som
citeras.]

17 Epos (1996), 231. [Exempel p bibliografisk post och fotnot fr ett arbete med fler n tre frfattare.
Titeln har hr frkortats fr att frenkla noterna. Se ven Medeltidens ABC nedan! Observera att
utgivningsret br tas med i noten inom parentes.]

27
 BILAGA

Medieval Wooden Sculpture in Sweden 15. Stockholm: Almqvist & Wiksell International 196480.19
Ohlander, Ann-Sofie & Ulla-Britt Strmberg. 2008 (1996). Tusen svenska kvinnor: Svensk kvinno-
historia frn vikingatid till nutid. 3. uppl. Stockholm: Norstedts.
Rosell, Ingrid & Robert Bennett. 1989. Kalmar domkyrka. Sveriges kyrkor 209. Stockholm: Almqvist
& Wiksell International.20
Rosn, Jerker. 1943. Hur Skne blev svenskt. Det levande frflutna: Svenska historiska freningens
folkskrifter 3. Stockholm.
Schmid, Toni. 1931a. Eskil, Botvid och David: Tre svenska helgon. Scandia 4, 10214.21
Schmid, Toni. 1931b. Den helige Sigfrid 1. Lund: Gleerup.
SOU 2003:18 = Ett diplomatiskt misslyckande: Fallet Raoul Wallenberg och den svenska utrikesled-
ningen: Kommissionen om den svenska utrikesledningens agerande i fallet Raoul Wallenberg.
Statens offentliga utredningar 2003:18. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer 2003. 22
Starkenberg, Carl. 1975. Bakgrunden till 1848 rs resa frn nssjbygden till Texas. Smlands Dag-
blad 5/7 1975.23
Stadin, Kekke. 1993. Maktkamp p Arboga redd: Sjfart inom skr och aktiebolag. Opuscula historica
Upsaliensia. Elektronisk kopia p
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A612983&dswid=4255.24
Stenholm, Leifh. 1984. Ronneby. Riksantikvariembetet och Statens historiska museer: Medeltidssta-
den 64. Stockholm.
Svanberg, Ingvar & Mattias Tydn. 1992. Tusen r av invandring: En svensk kulturhistoria. Stock-
holm: Gidlund.

18 Luther 1946 (1517), 13. [versatt bok eller nyutgva. Originalutgva inom parentes. Se ven
Ylikangas 1995 (1993) nedan!]

19 Medieval Wooden Sculpture in Sweden 2 (1966), 47.

20 Rosell & Bennett 1989, 1213. [Exempel p bibliografisk post dr serietitel ingr. Se ven Rosn
1943 och Stenholm 1984 nedan!]

21 Schmid 1931a, 112.

22 SOU 2003:18, 24345.

23 Starkenberg 1975. [Signerad tidningsartikel behandlas som tidskriftsartikel. Sidhnvisning r ej

ndvndig.]

24 Stadin 1993, 22. [Exempel p bibliografisk post fr tryckt bok som r sekundrt publicerad p
webben.]

28
 BILAGA

Thordeman, Bengt, Olle Kllstrm & Monica Rydbeck. 1951. Reliker och relikvarier frn svenska
kyrkor: Tillfllig utstllning. Stockholm: Statens historiska museum. 25
Ylikangas, Heikki. 1995 (1993). Vgen till Tammerfors: Striden mellan rda och vita i finska inbr-
deskriget 1918. versttning frn finskan av Nils Torvalds & Sara Torvalds. Stockholm: Atlan-
tis.26

25 Thordeman, Kllstrm & Rydbeck 1951, 18. [Bibliografisk post och fotnot fr ett arbete med upp
till tre frfattare.]

26 Ylikangas 1995 (1993), 123. [versatt bok eller nyutgva. Originalutgva inom parentes. Se ven
Luther 1946 (1517) ovan!]

29