3 frgor om invandring

Hur pverkar invandring arbetslsheten?

Svar: Invandring har generellt sett sm effekter

Om migrationsinfo.se
FORSKNING MOBILITET UTVECKLING ARBETSKRAFT KUNSKAP DYNAMIK

p arbetsmarknaden eftersom invandrare r konsumenter och skattebetalare p samma stt som den inhemska befolkningen. Invandrare kompletterar oftast den inrikes fdda arbetskraften - de konkurrerar allts inte om samma jobb.
www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad

Den frmsta svenska och internationella forskningen om migration. Den senaste officiella statistiken. Med fakta i ryggen vgar fler ta debatten mot frmlingsfientliga krafter. Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Webbplatsen har upprttats av tankesmedjan FORES, med ett brett forskarntverk knutet till sig. Syftet r att ka kunskapsnivn och sl hl p vanliga myter. All forskning r refererad och officiella rapporter, data samt statistiska diagram finns tillgngligt att ladda ner.

Hur utbredd r frmlingsfientligheten?

Svar: Sedan man brjade mta instllning till

invandring, mngfald och flyktingmottagande under 1990-talets brjan har svenskar blivit alltmer positiva. 1993 ansg 52% av svenskarna att det fanns fr mnga utlnningar i det svenska samhllet. Hsten 2009 var den andelen endast 36%. Viljan att ta emot flyktingar har ocks kat.
www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet

Stll en frga!
Har du en frga som inte besvaras p migrationsinfo.se? Stll den p sidan och du fr svar direkt i din mailbox. Alla frgor och svar publiceras.
kontakt@migrationsinfo.se

Diskrimineras invandrare p arbetsmarknaden?

Svar: Diskriminering av personer fdda utom-

lands r vanligt frekommande p arbetsmarknaden. Flera studier har visat att en person med ett utlndskt klingande namn har lgre chans att kallas till intervju och/eller bli erbjuden ett arbete n ngon med ett svenskklingande namn.
www.migrationsinfo.se/diskriminering

Nstan 15% av Sveriges befolkning r fdda i ett annat land. 7% av Sveriges befolkning idag har en utrikes fdd frlder. I Stockholm har 29,2% av invnarna utlndsk bakgrund, i Malm 40,2%. Ca 3,1% av vrldens befolkning r migranter. Det finns 15,4 miljoner flyktingar i vrlden. P den svenska arbetsmarknaden r drygt 12% av de anstllda utrikes fdda. Var fjrde lkare i Sverige r invandrare.

Sysselsttning bland utrikes fdda

Sysselsttningen bland utrikes fdda r ngot lgre n bland inrikes fdda. Frsta kvartalet 2011 var andelen sysselsatta bland utrikes fdda 61,8% och 76,6% fr personer fdda i Sverige. Sysselsttningsgraden varierar mycket mellan invandrare som bott i Sverige en lngre tid och invandrare som kommit till Sverige relativt nyligen. Det finns ocks stora variationer i invandrares sysselsttning mellan olika regioner i Sverige.

Invandring till Sverige r 2010

r 2010 invandrade 98 801 personer till Sverige medan 48 853 personer utvandrade, vilket ger en nettoinvandring p 49 948 personer. De vanligaste orsakerna till invandring r anhrig- eller arbetsmarknadsskl. Den 31 december 2010 bodde det nstan 1,4 miljoner personer i Sverige som var fdda utomlands, vilket motsvarar knappt 15 % av befolkningen. Hemvndande svenskar utgr den strsta gruppen invandrare. Drutver var Finland, Irak, Polen och det forna Jugoslavien de vanligaste ursprungslnderna. 80% av de som invandrade var under 40 r och frdelningen mellan kvinnor och mn var relativt jmn.

Invandrares utbildningsniv
De utrikes fdda har ngot lgre utbildningsniv n de som r fdda i Sverige. Skillnaden r liten nr det gller eftergymnasial utbildning; 39% av de inrikes fdda har utbildning utver gymnasiet jmfrt med 37% av de utrikes fdda. Utbildningsgraden varierar ocks inom gruppen utrikes fdda, frmst drfr att lderssammansttning och skl fr invandring skiljer sig t mellan olika invandrargrupper. Flera stora invandrargrupper har hgre utbildningsniv n inrikes fdda, bland andra invandrare frn Iran och Danmark. Kvinnor har en strre andel hgutbildade n mn bland bde in- och utrikes fdda.

Sysselsttningsgrad efter kn och fdelseland 20052010, 16-64 r

100 75 50 %

Beviljade uppehllstillstnd och registrerade uppehllsrtter, 2010

vriga
Kvotflyktingar

Utbildningsniv efter fdelseland 2010 fr personer 25 r och ldre

% Frgymnasial utb

Besk

Asyl

Anhriga EES

Gymnasial utb Eftergymnasial utb, mindre n 3 r Eftergymnasial utb, 3 r eller mer

25 0

20 05

20 08

20 0

20 09

20 07

20 10

Anhriga till flyktingar Studerande Arbetsmarknad

Uppgift saknas

Inrikes fdda mn Inrikes fdda kvinnor

Utrikes fdda mn Utrikes fdda kvinnor

Utrikes fdda Inrikes fdda Totalt

www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad

www.migrationsinfo.se/migration

www.migrationsinfo.se/demografi