Bokanmlningar
Rondo Cameron: Vrldens ekonomiska
historia frn urtid till nutid
Studentlitteratur, Lund, 2001, 572 s.
Varfr r vissa lnder rika och andra fatti-
ga? Med denna universella frga inleder
den amerikanske professorn i ekonomisk
historia, Rondo Cameron (19252001),
sin lrobok Vrldens ekonomiska histo-
ria. Verket utgr en lttillgnglig versikt
av mnsklighetens ekonomiska utveck-
ling frn frhistorisk tid till nutid, i vilken
Cameron bland annat diskuterar ovan-
stende frgestllning med en ekono-
misk-historisk ansats.
I inledningen tar Cameron upp den his-
torielshet som kan prgla politiker och
andra beslutsfattare nr dessa avfrdar
den historiska analysens potentiella bi-
drag till problemlsning, med motivering-
en att dagens situation r unik och att his-
torien drfr r irrelevant. Cameron me-
nar att en sdan instllning underfrsttt
frnekar naturens enhetlighet, inklusive
mnniskans och de sociala institutioner-
nas beteende ett antagande som all ve-
tenskaplig forskning bygger p. Lite
mrkligt och synd r det av denna an-
ledning att boken s pass snabbt avhand-
lar forntiden, medeltiden och brjan av
den nya tiden. Redan efter drygt en tre-
djedel av framstllningen har lsaren letts
fram till den ekonomiska utvecklingen
under 1800-talet. Tyngdpunkten i verket
566 Ekonomisk Debatt 2001, rg 29, nr 8
ligger med andra ord p en beskrivning
av framvxten av dagens samhllsstruktu-
rer med deras rtter i industrialiseringen,
som slog igenom i Europa p 1800-talet.
ven om denna fokusering mhnda har
naturliga frklaringar i att kunskapen om
tidigare epokers ekonomiska frlopp r
mer ofullstndig, ger den nd en viss
knsla av just historielshet; intrycket blir
att den viktigaste historien r historien
om de moderna ekonomiernas fdelse
och utvecklingstrender. Det r knappast
sjlvklart att det r av kllorna till indus-
trialismens framvxt och mnstret fr de
tekniska framstegens spridning i ekono-
min som vi bst frstr vr egen tid.
Kanske har till exempel dynamiken bak-
om Romarrikets ekonomiska expansion
och nedgng, eller politiska missgrepp
och ekonomiska misslyckanden under
1500- och 1600-talens merkantilism nog
s viktiga insikter att ge?
Framstllningen r i viss mn upp-
byggd som en empirisk prvning av en
hypotes om sambandet mellan befolk-
ningsmssig utveckling och inkomstrrel-
ser. Befolkningens historiska utveckling i
Europa kan relativt vl beskrivas i termer
av tre eller fyra perioder av logistisk till-
vxt: perioder av accelererande folkk-

ningstakt har fljts av perioder med rela-
tiv stagnation eller tillbakagng. Varje pe-
riod av tilltagande befolkningstillvxt har
samtidigt tfljts av ekonomisk tillvxt i
per capita-termer. En mjlig frklaring
till denna korrelation r, enligt Cameron,
att det funnits en vre grns fr de ekono-
miska prestationer som, med given tek-
nik, kunnat utvinnas av de resurser som
fr tillfllet sttt samhllet till buds. S
smningom har en epokgrande innova-
tion (med Simon Kuznets terminologi)
intrffat vilket, genom att ka produktivi-
teten och skapa nya resurser, haft effekten
av att hja taket och drmed mjliggra
ytterligare folkkning.
Den frsta identifierande logistiska till-
vxtfasen av Europas befolkning brjade
p 800- eller 900-talet, ndde sannolikt
sin strsta kningstakt p 1100-talet, br-
jade stanna av p 1200-talet och avsluta-
des abrupt med digerdden 1348, d be-
folkningen reducerades med mer n en
tredjedel. I det medeltida Europa blom-
strade den tekniska kreativiteten och jord-
brukets avkastning frbttrades kraftigt.
Det frbttrade nringsintag som jordbru-
kets kade produktivitet mjliggjorde var
troligen en viktig orsak till befolknings-
tillvxten. Denna kom till uttryck bde i
vxande stadsbefolkningar och en geo-
grafisk expansion, framfr allt sterut
men ocks sderut i och med att musli-
merna frdrevs frn Sydeuropa.
Den andra logistiska tillvxtfasen fr
Europas befolkning inleddes kring mitten
av 1400-talet d befolkningen ter brja-
de vxa. Det r svrt, enligt Cameron, att
se ngon ptaglig enstaka orsak till folk-
kningen denna period, som inte utmr-
ker sig fr tekniskt framtskridande. I
synnerhet skedde inga stora genombrott
inom jordbrukstekniken. Hgre reallner
p grund av en positiv frskjutning i rela-
tionen mellan befolkning och jord efter ti-
digare folkminskning kan dock ha lett till
hgre fdelsetal.
I brjan av 1600-talet mtte den kraft-
fulla befolkningstillvxten bromsar i
Bokanmlningar
form av svlt, farsoter och krig, i synner-
het trettioriga krigets decimering av be-
folkningen i Mellaneuropa. D sg dock
Europas ekonomier hgst annorlunda ut
mot vad de hade gjort vid slutet av den
frsta logistiska tillvxtfasen. De mest
uppenbara skillnaderna var de starkt vid-
gade geografiska horisonterna efter upp-
rttandet av sjvgar till Asien, samt eu-
ropernas ervring och kolonisering av
vstra halvklotet, vilket fr Europa bland
annat innebar kad volym och variation i
handelsvarorna.
Den tredje logistiska tillvxtfasen, frn
inledningen av industrialiseringen till
frsta hlften av 1900-talet, utgr, som ti-
digare noterats, tyngdpunkten i framstll-
ningen. Den strukturella omvandlingen
med en expanderande sekundrsektor ob-
serverades frst i Storbritannien p 1700-
talet. Srdrag i den industriella omvand-
lingen var frmst den omfattande anvnd-
ningen av mekaniskt drivna maskiner,
samt infrandet av nya kllor till kraft
(framfr allt ngmaskinen). Centralt inom
energianvndningen var ocks att stenkol
ersatte ved och trkol som brnsle, vilket
gjorde smltningen av metaller betydligt
billigare och minskade behovet av till-
gng till skogar.
Under 1800-talet spreds de moderna
industriformerna till vriga Europa. Frn
omkring 1740 hade Europas befolkning
ter brjat vxa och under 1800-talet ac-
celererade tillvxten till historiskt exem-
pells takt; under 1800-talet frdubblades
Europas befolkning p mindre n hundra
r. Av en nationsvis jmfrelse framgr
att det inte fanns ngot klart samband
mellan industrialisering och folkkning.
Troliga orsaksfaktorer till folkkningen
var istllet att jordbruksproduktionen
kade mycket starkt under 1800-talet.
Bttre kunskap om jordkemi och kad an-
vndning av gdning bidrog till hgre
produktivitet i jordbruket och till att jord-
bruksarealen kunde utkas.
Efter att ha diskuterat industrialisering-
ens allmnna tendenser i frga om de
Ekonomisk Debatt 2001, rg 29, nr 8 567
Bokanmlningar
grundlggande faktorerna befolkning,
resurser, teknik och institutioner gr
Cameron en lndervis genomgng av de
tidigt industrialiserade lnderna respekti-
ve senkomlingar och misslyckanden.
Medan de tidiga industrilnderna med
undantag av Frankrike alla hade rika
koltillgngar, var en gemensam faktor hos
senkomlingarna avsaknaden av kol inom
sina grnser. Viktiga resurser som sanno-
likt bidrog till att industrialiseringen nd
tog fart i bland annat de skandinaviska
lnderna var, enligt Cameron, ett mycket
gott humankapital i form av en utbredd
lskunnighet. Lokaliseringen var ocks
viktig fr de skandinaviska lnderna med
direkt tilltrde till havet, vilket de alla
drog nytta av p olika stt (fr Sveriges
del genom uppbyggandet av en egen han-
delsflotta fr export av virke, jrn och
havre).
Gemensamt fr de lnder som miss-
lyckades med att haka p industrialise-
ringsprocessen (sdra och stra Europa
samt till viss del det sterrikisk-ungerska
imperiet) var ett mindre vlutvecklat hu-
mankapital, lg jordbruksproduktivitet till
fljd av avsaknad av jordbruksreformer
samt i skiftande drag styrning av auktori-
tra, korrupta och ineffektiva regeringar.
Vid sidan av industrialismens framvxt
knnetecknades 1800-talet ocks av en
kraftigt vxande betydelse fr lngdis-
tanshandel, vilket gjorde att det vid 1900-
talets brjan fr frsta gngen fanns fog
fr termen vrldsekonomi. Handeln sti-
mulerades av minskade kostnader dels till
fljd av billigare transporter i takt med
jrnvgsbyggande samt frbttringar in-
om sjfarten, dels som ett resultat av
snkta import- och exporttullar.
De successiva omvlvningarna under
1800-talet str i bjrt kontrast till 1900-ta-
lets brjan, d det mest destruktiva krig
som vrlden dittills bevittnat p fyra r
raderade ut det internationella system av
arbetsdelning, som gradvis hade vuxit
fram under fregende sekel, och det vl-
stnd det skapat. Ett fredsfrdrag som
568 Ekonomisk Debatt 2001, rg 29, nr 8
frvrrade de ekonomiska och finansiella
problem som kriget skapat ledde s sm-
ningom till ett fullstndigt sammanbrott
fr den internationella ekonomin. Den
stora kontraktionen 192933, vars prim-
ra orsaker det mrkligt nog nnu inte r-
der ngon enighet om, frvrrade ytterli-
gare den ekonomiska instabiliteten.
Kvartseklet efter andra vrldskriget
medfrde den lngsta perioden av oav-
bruten tillvxt bland vrldens industriln-
der och den hgsta tillvxttakten i histori-
en. De viktigaste orsakerna till den hga
tillvxttakten var, enligt Cameron, en ge-
nomgende hg niv p sparande och in-
vesteringar, utnyttjande av tekniska inno-
vationer som hade ackumulerats under
krigsren, en understdjande roll frn
statsmakternas sida samt en rikedom p
humankapital. I kontrast till mellankrigs-
ren bidrog ocks utvecklandet av det
mellanstatliga samarbetet till ekonomier-
nas blomstring. Under denna lnga ex-
pansionsperiod fr vrldens industriln-
der blev det samtidigt, i och med avkolo-
nisering av europeiska besittningar i
Afrika och Asien, pfallande tydligt hur
ojmnt vrldens resurser frdelades.
Under nstan ett sekels tid hade Europas
lnder utvunnit vldiga rikedomar av mi-
neraler och annat ur sina kolonier, men
efterlmnade sig nationer som var fruk-
tansvrt fattiga och med ett undermligt
humankapital.
Tredje upplagan av boken, vilken r
den som nu kommit i svensk verstt-
ning, gavs ut 1997, varfr den historiska
presentationen slutar med planerna inom
den Europeiska unionen att infra en ge-
mensam valuta. I den svenska verstt-
ningen ingr en epilog skriven av profes-
sor Lennart Schn, i vilken mnster i det
sena 1900-talets tillvxt diskuteras utifrn
de nya frutsttningar som uppsttt ge-
nom elektronikens framvxt och den till-
tagande globaliseringen. Tillvxten mot
slutet av 1900-talet diskuteras ocks ut-
ifrn olika teorier om tillvxtens orsaker
och med ett mer n sekellngt perspektiv,

vilket r intressant lsning fr en ekonom
dr det lnga perspektivet sllan r sr- miska framgng snarare n varfr histori-
skilt lngt.
En tydlig styrka i Camerons framstll-
ning r den ltthet med vilken olika epo-
kers och olika lnders ekonomiska ut-
veckling vvs ihop till en helhet, som
lmnar lsaren med en god verblick ver
de ekonomiska framstegens historia. I
stora delar kan boken lsas som en pre-
sentation av Europas ekonomiska histo-
ria. En utfrligare behandling av utomeu-
ropeiska ekonomier hade i vissa delar va-
rit nskvrd. I frordet frsvarar sig
Cameron mot mjliga anklagelser om eu-
rocenterism med att utvecklingen i
Europa, i synnerhet under de senaste tu-
sen ren, har haft avgrande betydelse fr
skapandet av dagens vrld. Men om man
med ekonomisk historia avser den ekono-
miska utvecklingens historia, vilket bo-
kens inledande frgestllning om varfr
vissa lnder r rika och andra fattiga an-
spelar p, hade trots allt en bredare fram-
stllning av den utomeuropeiska utveck-
lingen varit givande. Cameron vljer att
Bokanmlningar
lgga tonvikten p vissa lnders ekono-
en inte burit med sig ekonomisk utveck-
ling till andra lnder. Ett annat frsvar fr
fokuseringen p Europa skulle emellertid
vara att i ett verk dr avsikten r att ge en
kortfattad framstllning av vrldens eko-
nomiska historia, vilket redan den engels-
ka titeln A Concise Economic History of
the World antyder, kan inte allt rymmas.
De 500 sidor Cameron anvnt sig av r
vl utnyttjade fr sitt syfte. Boken r
frmst tnkt att anvndas fr grundlg-
gande studier i ekonomisk historia, men
kan med frdel lsas av ekonomer och
andra samhllsekonomiskt intresserade
personer som vill frdjupa sina kunskaper
om de historiska frlopp som format da-
gens ekonomier och som vill f ett breda-
re perspektiv p dagens ekonomiska ut-
vecklingsmnster.
KAROLINA HOLMBERG
Doktorand i nationalekonomi vid
Handelshgskolan i Stockholm
Ekonomisk Debatt 2001, rg 29, nr 8 569